<:) Klub~mästare: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22, 163 42 SPANGA

1-. f, Il Kassor: Bo Gyllenberg, G Huddingev 417 2 ö g, 125 42 i\LVSJö 10() ..... • ) J Redakt1on: ~l~~s Freding, V~lhal~avägen 81, 552 59 JöNKöPING / '

J -. W' BJorn Waldenstrom, L l daleden 70, 603 61 NORRKöPING.. ) -.

.. .Il' Postgirokonto: 62 90 88 - 6 14edlemsavgift: 25 kr/år { f!_ Jl

}\ronprinsessan Vidorias Kus\sana\orium, Barkå~ra Li!~hallen uid stranden. ·

I början av sept~ber i år korn jag över ett vykort visande, enligt påskriften, "Kronprinsessan Vi~to~ias Kustsanatorium, Barkåkra. Ligghallen vid stranden". Kortet är avstämplat Angelholm 30.9.1909.

Till ligghallen, en byggnad nära havet med era långsidan öppen, ledde en bana från kustsanatoriet, beläget i Vejbystrand vid Skälderviken. Sanatoriet finns ännu kvar, men givetvis inte bar.an. Enligt uppgift från perser. med anknytning till bygden skall banan, något hundratal meter lång, ha anlagts i början av detta sekel och funnits kvar till 1920-talet.

En vagn, se bilden, har funnits för transport av de liggande patienterna, som överflyttades till ligghallens bäddar. Dragkraften förefaller ha utgjorts av vårdpersonalen. Spåret ser smalt ut, känner någon till spårvidden?

När banan försvann ersattes den av en cementbara, där man kunde rulla bårar. Ligghallen stod kvar ganska länge, men finns nu ej längre. Om någon vet mera om sjukhusbanan ifråga, vore det intressant att få ta del av det.

Nils Wennsträn

Sida 2 SrnB 4/85

Vid avdelningens årsmöte i Sundsvall 1985-06-01 fastställdes att medlemsavgiften även 1986 skulle utgå med 25 kronor. Inbetalning emotses tacksamt, förslagsvis med bilagda inbetalningskort.

Bo Gyllenberg

DElTA NUMMER av Meddelanden från SJK Småbaneavdelning har sammanställts av Mats Freding. Bidrag till nr 1/1986 skall sändas till Björn Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 Norrköping.

SISTA MANUSDAG FÖR NR 1/1986 ÄR 1986-01-15.

lll'"l'NIN(;SSJ~lliJ~N _ visar denna gång två olika typer av Atlas tryc~luftlokornotiv (ur trycksak ca 1915)

: .. ~~ ·--~

L------------------~

SrnB 4/85 Sida 3

Affärsvärlden nr 39/1985 I tidningen uppges att GIA Industri AB, Grängesberg (ingår i Sonessonkoncernen) har köpt järnvägsmaterieltillverkningen inom Assa i At­vidaberg, som därmed säger upp 18 anställda. (~rits Freding)

BÖB-information nr 30 (juni 1985) innehåller två längre notiser om skogsbanan i Böda kronopark. Den ena handlar om löne- och anställningsvillkor för lokföraren år 1939 och den andra om banans Montanialok. (Bo Gyllenberg)

Fagersta-Posten 1985-08-02 stor artikel på mittuppslag om krigsårens bränntorvupp­tagning på Flytenmossen i Trummelsberg. (Leif Bergort)

Hermnets Journal nr 29/1985 "Här kornmer Gustav ångande på sin egen privata järnväg". Trevlig artikel om SmB-medlermnen Gustav Svensson och hans torvbana i Lannaskede­brunn utanför Vetlanda. (Leif Bergort)

LO-Tidningen nr 27/33 1985 Artikel om Gotlands enda arbetarmuseum, kalkbruket i Bläse. En stiftelse har bildats och bruket har rustats upp. Runt väggarna i en av kalkugnarna finns en stor fotoutställning. (Leif Bergort)

NCB-nytt 3/1985 innehåller en notis om 1~allviksexpressen", vilken trafikerade sträckan mellan NCB:s fabrik i Vallvik och Vallvik SJ lördagen 1985-06-01. Denna dag var det öppet hus hos NCB och runt 425 personer utnyttjade möjligheten att åka i en inhyrd B8 från GDJm. Av småbaneintresse är även en artikel om Hissmotors Såg AB. sågen inköptes 1982 av 0/S Trading och nyss nämnda bolag bildades. Investerin­gar om 5 mkr har genomförts och bl a har järnvägsspåret reparerats. (B Gyllenterg)

Spåret 2/1985 innehåller presentation av det under 1984 förvärvade loket "Bergefor­sen". Loket är inköpt fr ån Ni tro Nobel i Gyttorp, där det bar munmer 13. Det har nu konstaterats att loket (av Motor Rails tillverkning) har tillverkningsnummer 10341/1952. (Bo Gyllenberg)

strengnäs Tidning 1985-07-23 Artikel om en idetävling "Projekt 87" för fyra arki­tektfirmor om förslag till utformning av området mellan parken Zoo och den nya väs­terleden i Eskilstuna. Ur småbanesynpunkt är tre av bidragen intressanta då de in­nehåller förslag till lokal trafiklösning med järnväg eller museispårväg. (Bo Gyl­lenberg)

ÖSJ-Bladet 3/1985 innehåller del 7 (sista delen) av Ulf Fjelds artikelserie om den svenska sockerindustrin och dess järnvägar. I detta nummer presenteras sockerbruken i Trelleborg, Uddevalla, Ystad, Vådstena, Ängelholm och Örtofta. På ett par bilder visas dels den kvarvarande 750 mm spårstumpen invid Båstad station (banan till ce­mentfabriken), dels motorloket O&K 25197/1952 i Malmö strax före leveransen till Ny­mölJa 1973. (Mats Freding)

I Stenrike och på Dal D

et fanns en tid, då alla gator och torg i detta land var sten­satta och skorstensröken från fraktängarna, som förde den

huggna graniten från Stenrike till Kon­tinenten, steg vid horisonten. Graniten var viktig för folket i stenrike, men läget vid Västerhavet lockade också till sig andra industrityper.

På Dal, beläget ~ inl~.det strax öster om stenrike, sokte man sin utkomst ur skog och malm, snarare än ur graniten. Lika mäk­

tigt som klangen från släggorna i sten-rike var bruset från sulfitkokarna och gnisslet från uppfordringsverken på Dal. Liksom i Stenrike bröt man även på Dal torv, slog tegel och drev verk­städer.

R:.::·.:·is-•. fJ!~;r' \~

Gemensamt för de båda land­skapen var att industrierna i många fall använde egna järn­vägar , som försåg fabrikerna

med råvaror och förde de förädlade produkterna till utskeppningsbryggor­na vid Västerhavet eller Vänern.

O m alla industrilok i stenrike och på Dal kan Du läsa i årets bok från SJK Småbaneavdel­ning. Den heter »Industrilok i

Bohuslän och Dalsland» och kostar en­dast 30:- plus 5:- porto och emballage (vårt postgirokonto är 62 90 88 - 6). Sänd Din beställning redan nu, så lovar vi leverans direkt (böckerna kommer från tzyckeriet de sista dagarna i no­vember). Som vanligt finner Du oss också på Hjulmarknaden!

Sida 4 8mB 4/85

Billerunt 4/ 85 (SrnB 3/85:5) Av bilder i artikeln synes det vara ett AGV-lok av typ RT36 eller RT40. AGV har tyd­ligen sålt en del normalspåriga industrilok under senare år; förutom Skoghall är le­veranser till Boliden Kemi i Helsingborg och Gränges Metall i Västerås kända. Finns det ännu fler och vem kan f ö bidra med tillverkningsnummer?

Bäckefors Torvindustri (SrnB 3/83:11, 1/84:3) Mats Freding

Enda torvindustri i drift i trakten är AB Markunderhålls fabrik i Arnebyn sÖder om Bäckefors. Torven bryts i sÖdra delen av Bredmossen och marken arrenderas från AB Dalslands Torvfabrik. Detta bolag upphörde med torvdriften i början av 1960-talet. AB Markunderhåll började i stor stil med bränntorvupptagning fö~ export till Norge. Torven grävdes upp med maskin och fraktades på en flera h11ndra meter lång elevator in till fabriken. Torven var emellertid av dålig kvalitet och bränntorvdriften slu­tade med konkurs. Numera upptas torvströ i ganska liten omfattning och den dyrbara elevatorn används troligen inte alls. Mats Fred i ng

Danske lokomotiver i Sverige (SrnB 3/85:10) O&K 6126/1913 överfÖrdes nog ganska fort till Sverige, om det allas funnits i Dan­mark. Försäljningen till Hellefors Bruks AB har tidigare påståtts ha skett 1920, men senare forskningar har visat att Hellefors hyrde loket från 1916-11-09 och köpte det redan i februari 1917. Bröchner-Larsen & Krogh (OBS namnet) hade f ö redan 1911 änd­rat sin svenska firma till Nordiska Järnvägsbyggnads AB och hade sitt huvudkontor i Stockholm. Mats Freding

Handels- och bytesregistret (SrnB 3/84:5, 2/85:5) Arvid Petterssons Trävaru AB erbjÖd 1949-02-21 L H Sandströms Maskinaffär i Månsarp att köpa loket. Av bevarad korrespondens framgår att det hade tillverkats våren 1948 för att användas för transport av bränntorv, "men då vi icke längre komner att driva torvmossen har vi ingen användning av detsamma". Loket erbjÖds för 2.500 kronor fritt å :vagn Hjältevad. I priset ingick även ombyggnad till 600 mm spårvidd. Det har tyvärr inte kunnat utrönas om Sandström köpte loket. Mats Freding

Jakobstad (SrnB 3/85:5) Lokomotivet er bygget af Pedershaab Maskinfabrik, Br~nderslev, Danmark. F~lgende er leveret til Jakobstads Cellulose AB:

448 1951 Ford BB 4,0 ton type FD 600 mm Bornaerket ser således ud

462 1955 Fordson 4,0 ton type FDD 600 mm (med variationer)

466 195fi Ford 507E 4,0 ton type FDD 600 mm A Peter Andersen

Krauss 4728/1902 (SmB 4/82:4) . Loket är sedan tidigare känt vid Billeruds AB i Säffle genom inregistrering i Ang­panneföreningen. Denna skedde 1906 och Ulf Fjeld undrade i ovan nämnda SrnB om någon visste var loket fanns 1902-1906. I Billeruds utmärkta 100-årsskrift 1983 finns en kortfattad kronologisk genomgång av viktigare händelser f brukets historia. Under år 1902 anges där: "Järnvägsspår är nu anlagda inom fabriksområdet. Lokomotiv och vagnar anskaffade." Kraussleket finns med på en trevlig bild från vedgården. Därmed torde 9et stå klart att loket direktlevererades till Säffle. Vad beträffar lokets senare öden så får man nog anta att det skrotades i början av 1930-talet. Avregistrering i AF skedde 1931. Teorin om försäljning till Bohus-Malmön kan skrinläggas. Det var ett helt annat Krausslok som hamnade där •••

Mats Freding

SmB 4/85 Sida 5

landsbro I anslutning till tidigare artiklar och notiser i SmB ang timmerbanan Trishult­landsbro kan nämnas att en av sågverksägarna, Axel Emilsson, under sommaren avlidit i en ålder av 87 år. Ur runan i Smålands Dagblad kan nämnas: I landsbro startade Emilsson tillsammans med sina två bröder Karl och Sölve landets första trähusfabrik 1923. Fadern hade tidigare drivit sågverksrörelse. Den verksamhet sam de tre bröder­na startade är idag nuvarande Boro. Ar 1939 blev Laxå Bruk AB till salu. Tillsammans med sina bröder förvärvade Axel Emilsson det då ej vidare lönsamma bruket och brö­derna satte igång med upprustning och modernisering av såväl järnindustri med vals­verk i Laxå och masugn i Röfors samt sågverk vid Västra Laxsjön. Därtill kom en ny industri, en mineralullfabrik vid Röfors, där den gamla slaggstenen från smedjan kunde tillgodcgöras. Axel Emilsson bosatte sig på stora lassåna gård i laxå, där han bodde kvar till sin död. Brodern Sölve finns ännu i livet.

Mats Preding MLJ Z4 10 (SmB 3/85:6] sändes bort från Orebro huvudverkstad under vecka 536 efter utförd revision.

Mats Lindberg Resereferat (SmB 3/85:3) Loket vid Högfors fd kraftverk var visserligen märkt "GIA", men fabrikatet var Jen­bacher Werke AG. Mats Preding

Strängnäs A-Betong i Strängnäs AB sålde hösten 1984 den normalspåriga dragtrucken (ASEA Härnä­verken 80934) som skrot. Som dragkraft för den interna växlingen mellan fabrik och upplag av betongelement används en baklastare. Ett mindre fordonsstall innehåller en rälsgående betongborrmaskin! Bo Gyllenberg

Torlfmasliiner Kompl. maskinutrustning för torvupptagning och torv-bearbetning till salu.

I . utrustningen ingår bl. a.

1 st. 10 m. lång kättingtraMportör 1 , höj- och sänkbar remtransportar 10 m. lång· och 600 mm. rembredd l , Kabelbana för transport av ·to~v (tillverkning A.-B. Nordströms Lin-

banor) · 2 Torvkvarnar Svedala modell 1-18. 1 , Förhalningsspel med friktionskoppling 1 . ., Zobel Bromberg ånglokomotiv på c:a 25 Hk. . . ~ .. , .. 1 ., Fältpress, komp!. med motoi"; spel, a.vängkran och kabeltrumma

Spåi:anläggning (räls, spårväxlar m. m.) 15 .. Tippvagnar 3/4 kbm. för 600 mm. spårvidd.

Utrustningen ä.r. nyanskaffad Ar 1941 och har varit l dlift cirka 6 månader varför .alla maskiner kunna anses såsom nya. Närm;ore upplysningar om pris m. m. erhålles hos

B A C K H A M M A R S A K T I E B O A G. Pc stadr. Björneborg, rikstel. Kristinehamn 290 10.

Materielen hade använts av Bäckhammars dotterbolag Krontorps TOrv AB. Ångloket var Zobel 101/1911 (panna 601) och det såldes 1946 till AB Skånska Cementgjuteriet för arbeten vid Tullinge flygfält (F 18) utanför Stockholm. Före Krontorp ägdes loket av Kungl Vattenfallsstyrelsen. Driften i Krontorp hade tydligen inte varit speci­ellt långvarig att döma av annonstexten.

Mats Preding

Sida 6 SmB 4/85

c;Ic~I11111iitgc~ rlt~qc~IJlrtii{

~--: _; _._-:. · . -.·

Tegelbruk med anor från 1700-talet. Vid detta bruk skedde en större moderni­

sering på 1930-talet då en ringugn uppfördes. Den första miljonen tegel till­

verkat på ett år var 1936 och den andra redan 1938. Ägare från 1933 till ned­

läggningen 1961 var John Glemming. I dag finns ringugn och transformatorhus

kvar.

För lertransp0rterna fanns ett spår, 600 mm, där först häst användes som drag­

kraft. Ett motorlok kom att införskaffas, troligen vid nyss nämnda modernisering.

Loket omnämnes bl a 1941 i korrespondens med statens trafikkommission och be­

skrives eom en ombyggd traktor med en 40 hkr motor och med ett gengasaggregat

för träkol. Fabrikatet Ford nämns i skriftväxlingen, men det framgår ej om det

avser hela traktorn eller ba~d motorn. Innan krigsåren var drivmedlet ~ensin.

Loket hade troligen byggts av Lundgrens smedja, Inge1starp i Glemmingebro , och

det var i alla fall detta företag som på 1950-talet bytte ut Ford-motorn till

en Dodge-motor. Sistnämnda motor hade tidigare tjänstgjort i en brandbil.

Loket såldes som skrot efter nedläggningen 1961.

Källor: Skånes Jord- & stenindustri av Lars Bjerning, Ystads Allehanda 1971-02-06, statens Trafikkommission (Riksarkivet), Ingrid Frennesson, Strängnäs och Göran Glemming, Ekeby.

Bo Gyllenberg

SrnB 4/85

. , . .

·=~~~~:;.;..;:~~:0-~-~~~~.~-;'.~~ --~~.i~~· ~

Sida 7

Motorloket vid Glernrnin­ge Tegelbruk. Fotot är taget under krigsåren. Det som syns t ydligast är lokets gengasaggre­gat.

Foto via Göran Glem­ming •

Norrköping Konkursbouppteckningen från 1919 för AB Östersjövarvet visar att det funnits spår­anläggningar på industriområdet vid Gästgivarhagen. Det var 200 m normalspår och 400 m decauvillespår. Vidare upptar förteckningen en lokomotivkran värderad till 23.000 kronor. Bolaget hade påbörjat sin verksamhet 1917-07-01, då man övertog firma östersjövarvet Bäckdal & Co. Man kan därför förmoda att spåren fanns redan vid aktiebolagets start 1917. Bo Gyllenberg

MalmÖ Frihamnsaktiebolag Nyligen har en historik om loktillverkningen vid Rheiner Maschinenfabrik Windhoff AG utkommit. Boken innehåller bl a en komplett tillverkningslista, vilken visar att, förutom de två loken till Sockerbolaget, även ett lok leverera.ts till Ma.lrnö Frihamn. Detta lok hade tillverkningsnumret 125/1922. Det kan tilläggas att boken, som omfattar 152 sidor, även innehåller mycket foton och ritningar. Priset är 12

DM. Jan Ericson/Bo Gyllenberg

slottsbron slottsbrons Sulfit AB (senare Billeruds AB) hade ett flertal motorlok i drift på det korta sidospåret mellan slottsbron stn och fabriksanläggningarna. De av mig sedan tidigare känäa motorloken är Vk 66/1930 och DWK 561/1935.'Vid genomgång av brukets arkiv under somrnaren visade det sig ha funnits ytterligare ett lok, nämli­gen fd SJ Zm 2. Loket köptes 1946 via H Dennemark & Co, Stockholrn, för 16.100 kro­nor. Något skrotår finns ej antecknat i rnaskinregistret, som i övrigt verkar ha förts fram ~ill ca 1960. Efter nedläggningen av bruket 1974 synes viss verksamhet ha bedrivits av stena Me­tall AB, som använde KHD-loket 55820/1954 (fd Marmaverken) på kvarvarande spår. Vid mitt besök i somras syntes inget lok; ej heller verkade stena Metall finnas kvar i Slottsbron. Finns någon som kan sprida ljus över firmans verksamhet här och som vet vart loket tagit vägen? En fd anställd i slottsbron omtalade att ett ånglok hade använts före motorlokens ankomst, men att detta eventuellt hade inhyrts från BJ. Vem vet besked om vilket eller vilka ånglok det kan ha rört sig om?

Mats Preding

~-----------------------------------------------------------------------------Sida 8 8mB 4/85

AB Slipmaterial Vid pågående forskning i ett större bruksarkiv påträffades en del korrespondens mellan bruket och AB Sliprnaterial. Bruket erbjöds 1936 köpa en begagnad lokornotor typ Bjurström, vilken tidigare hade yarit uthyrd till NSB. I brevet skriver Slip­material vidare: "Vi låta nämligen tillverka dessa lok på licens i Norge. I an­ledning av att vår licenshavare blivit försenad med sin leverans, hava vi fått hyra ut ett av våra egna lok." Vem vet något mer om denna tillverkning av Bjur­strömslok i Norge? Under Slipmaterials tillverkningsnummer 196-199 finns upptagna fyra växellådor till ~rurnsands Verksted, S~rumsand. Var dessa möjligen avsedda för licenstillverkade lok? Mat F ed' s r 1ng

------0'--------------------------------l~llJ\N JJ1.\N () llNJ\/NlJ Frövifors Frovifors Bruk AB har från Fiskeby AB, Skärblacka, inköpt det avställda loket nr 402 (Oskarshamn 220/1961) som reservdelsförråd. ·Bo Gyllenberg

Qnberg Trafiken på smalspårsnätet vid Ombergs TOrvströfabrik har avvecklats och loken har sålts. Lindh-loket har sålts till museibanan i Munkedal och Vaggerydsgrävar-loket har sålts till Ul vö Tbrv i LÖnashult.

Bo Gyllenberg

Oppbog a Fd TGOJ Z3 4 har rustats upp av Oppboga Bruk, vilket innebar att lokamotorn måla­des i en ljusare grön nyans med gula ränder. Originalfärgsättningen från TGOJ-ti­den försvann därmed; dock inte skyltarna, som finns kvar snyggt upputsade. Loket observerades i sitt nya skick i september. Mats Lindberg

Ramnäs Fd SJ Z3 128/HHJ 40 såldes enligt uppgift från Ramnäs Bruk till Nejmans Exportaffär i Hallstahammar 1983. Den gamla lokomotorn användes under en tid på firmans skrot­gård, men står nu avställd för skrotning efter ett haveri.

Mats Lindberg Rheiner MAG nr 124/1921 fd SSA Köpingebro, sedan 1974 hos Skånska Järnvägar i Brösarp, är numera ej svart­målad, som den blev ganska snart efter ankomsten till Brösarp. Den sågs 1985-09-01 i närheten av lokstallet i Brösarp och har för ej så länge sedan erhållit en mörk­grön färgKlädseL Buffertplankorna är rödmålade, medan "skorstenen'' fortfarande är svart. Motorloket bär nu beteCkningen SKJ Zrn 18. Göran Lavesson

SSA Köpi11gebro I sarrband med SJK Skånes extratågsresa efter T21 82 Malmö-Ystad-Simrishamn 1985-08-31 fick deltagarna under uppehållet i Köpingebro tillfälle att bese soc­kerbrukets båda motorl0k, fd SJ Z49 109 (Kockums 127/1941) och fd SbhJ Z4 1 (Koc­kums 188/1952). Vid hastigt påseende är det lätt att förväxla de båda motorloken med varandra, i synnerhet som det sällan är mer än ett lok i taget ute på bangår­den. Båda har numera en SJ-liknande orange färgdräkt och inget av dem bär på någon identifierande märkning. Därför lämnas gärna ett tips om hur man snabbt kan se vil­ket av den det är, som man ser. På fd SbhJ Z4 1 är hyttaket grönt medan fd SJ Z49 109 har sitt hyttak målat i sarn­rna orange färg sam hela loket. Dessutom har den förstnämnda motoränden mot Tame­lilla, medan det andra har motoränden mot Ystad. Någon vändning lär knappast före­kcmna. Lokpersonalen hos SSA uppgav f ö att man byter, så att varje lokomotor tjänstgör ca 14 dagar i taget.

Göran Lavesson

SmB 4/85 Sida 9

ställdalen TGOJ Z4 9 var under sommaren uthyrd till storalene i ställdalen sedan den tidigare inhyrda Z3 5 havererat. Den senare lär ha återvänt till bruket 1985-08-26 efter re­paration på verkstaden i Kopparberg.

Mats Lindberg

AB Vaggerydsgrävare har under vintern 1985 byggt och levererat ännu ett smalspårslok, nämligen till Sundsholm Skog & TOrv AB, Lekeryd. Detta var företagets sjunde lokleverans. I SmB 3/81:8 publicerades en lista över de fem första loken. Tyvärr har denna visat sig delvis felaktig varför jag gör ett nytt försök nedan. Alla lok har tillverknings­skyltar, men tillverkningsnummer har bara givits åt vissa lok. De levereras genom­gående med 30 hk Deutzmotorer.

Nr Ar ~ Köpare 1 1979 900 Svenarurns TOrvprodukter AB, Svenarurn 2 1979 600 Ottar Solvang, LÖken, Höland, Norge 3 1980 600 Lammhults Tbrvströfabrik, Lammhult 4 198it''l 600 Råsa Torvindustri, Lenhovda (tillv 1981 för lager, sålt 1982) 5 1982 600 Ombergs TOrvströfabrik, Oroberg 6 1983 600 Holmebo TOrvströfabrik, Rydaholm 7 1985 600 Sundsholm Skog & TOrv AB, Lekeryd

Lok 6 försågs med en äldre 25 hk KHD förkammardiesel, som Holmebo köpt på auktion ca 1960. Mats Freding

Här en kort presentation av en·trevlig serie småbanefrimärken. Det är Falklands­

öarna som har utgivit en serie om fyra frimärken för att påminna om en Jarnväg,

vilken användes mellan 1915 och 1927 för kol- och materialtransporter. Banan

förband depån Camber vid Navy Point med marina b sen Moody Brook. Spårvidden var

cirka två foot.

Avbildade är två lok tillverkade av Kerr Stuart (Wren class), en segelförsedd

inspektiontralla samt ett trevagnars persontåg. Efter konflikten på Falklands­

öarna återfanns de två loken i en skrothög vid Navy Point och ett bevarande har

föreslagits.

Källa: Narrow Gauge News nr 137 och 150. Bo Gyllenberg

Sida 1 O SrnB 4/85

5. ??? Ved inspektion hos Ingeni~r $Zlstrand ved dokanlaegget i Helsing~r 26-1-1883 fandtes et lokomotiv. Senere flyttet til Sverige. Hvis det kan hjaelpe, fandtes også Hel­singborg Mek Werkstad nr 2 1883, dog naeppe et lokomotiv, inspiceret 28-3-1883, 26-5-1884, 27-7-1887, samt mindre kontroieftersyn 1885, 1886, 1888 og 1889. Des­uden fandtes fire andre kedler uden nogen angivelse.

6. MAFFEI 3680/1912 750 mm, Bt. 1912 Hoyer & Co, Gram (Nordslesvig, tysk på det tidspunkt) 1918 Henriksen & Kähler - brunkulsgravning i Fiskbaek 1923 Augustinus Nielsen - Lundholm Mergelleje 1924 " " - Resen Mergelleje 1924 Henriksen & Kähler - brunkulsgravning i Fiskbaek 1925 Theut - Skive havn 1927 " - $Zlstsalling Mergelselskab 1929 " - Klåbygård Mergelleje 193? Såbye & Lerche - kanalbygning i Sverige (i sarnarbejde med Nright,Thansen & 1940 Wright, Thansen & Kier - Karlsgårde Vandkraftvaerk 1950 " - Brunkulsgravning ved Sjzfuy 1955 Skrottet

De enkelte arbejder kan straekke over flere år, de naevnte tidpunkter stammer fra kedelinspektioner o.l., hvor der har vaeret muligt at saette en dato. Navnene er de firrnaer, san brugte lokomotiverne. Augustinus Nielsen for eksernpel, b~r sikkert kun lejet lokomotivet fra Henriksen & Kähler.

7. MÄRKISCHE LOKOMOTIVFABRIK 227/1897 1435 mm, 1Bt, 36 m2 Leveret til Lernvig-Thybor~n Jernbane, LTJ 5 HARBO$ZlR. Solgt 1910 til Ing. Gunnerson, der sammen med Laur. Petersen var ved at anlaegge dobbelts:por for DSB mellern Odense og Bred. Senere (1912) skal loket vaere brugt san arbejdslokomotiv ved anlaegget af Kil-Fryksdalens Järnväg med navnet BEI'SY. I 1925 meldes den i "Synsprotokol for darnplokomotiver - Fabriksinspektoratets 15. kreds" san tilh~rerrle Gunnerson & Elzelingen, Hellerup: med bernaerkningen "Ude af brug, sidste hovedsyn 2-12-1910". Det vil sige, det ikke har vaeret brugt i Dan­mark, efter at det kom til Sverige, og at det kan tilbage igen. Men har det vaeret brugt andre steder i Sverige?

(Fortsättning följer) Peter Andersen

Som det fremgår ovan har flere danske entrepren~rfirrnaer udf~rt store arbejder i Sverige. Jeg har pr~vet at finde oplysninger om en del af disse arbejder, hvor det kan vaere anvendt anlaegsbaner.

1899-1900 Klagstorps Kalkbrott 1906-1907 Jernbanearb. i Sverige 1911-1912 stora & Ravna Myrers 'I'lZSrlaegning 1914 Dobbeltspor Rönninge-Ström 1914-1917 Ombygning af Sirrxisharnn havn 1917-1919 'I'lZSrdok i Landskrona 1922-1923 Borlänge 1919-1922 Havnearbejder i Helsingborg

Ed. Andersen, K~nhavn Brszk:hner-Larsen & Krogh, Kbh

Il

Il

Il

Il

Chr·istiani & Nielsen, Kbh Il

Srn.B 4/85

1923-1925 Broarbejde i Lilla F~et 1914-1918 Grundsunds Hamnbyggnad 1917-1920 Malmö Frihamn 1902 Varberg hamn 1904 Nyköping hamn 1905-1906 Albrektsunds kanal,Marstrand 19?? GÖteborg-Särö Järnväg 1916-1917 SÖdra stambanens omlaegning 1916-1917 H~jbro ved södertälje 1908-1909 Höganäs-Mölle Järnväg 1900-1901 Havneanlaeg i Klagshamn 1912-1913 Ahus hamn 1917-1920 ~rdokanleag og kajanlaeg i

Landskrona 1891-1899 Ahus hamn 1930-1933 Kajanlaeg i Halmstad 1904-1905 Jernbaneanlaeg i Skåne 1911-1913 Havneanlaeg i Sverige 19?? Warberg-Ätrans Järnväg 1936-1937 Kanalbygning (Marrna) 19?? Trollhättan-Nassebro Järnväg

• • lJtrii<c~s Il(lfisc~r

·Deutsche Museum i Mlinchen

Sida 11

Christiani & Nielsen, Kbh J G Gunnerson & A Galsgaard,Grundsund

Il

A P Gunnerson & Elzelingen, Kbh Il

Il

Hj.Hein & ~ller-Holst & C B Schultz Ph. Petersen & Arvid Holm, Kbh

Il

Frederik Ludvig Lassen N C Monberg, Kbh

Il

Il

N C Monberg & N Andersen Monberg & Thorsen, Kbh Saabye & Lerche, Kbh

Il

Il

Saabye & Lerche og Wright, Thamsen &Kier Karnpmann, Kierulff & Saxild

Peter Andersen

r detta troligen Europas största teknikhistoriska museum har i den till i år ut­vidgade avdelningen för järnvägar även något för den småbaneintresserade fått plats. Man visar nämligen ett ånglok och ett motorlok, båda med spårvidd 600 nm. Angloket är Krauss nr 4986/1903, axelföljd B, med två tippvagnar. Loket har till­hört Leonard Moll Bau-Unternehmung, Mlinchen, och har enligt uppgift bl a använts vid byggandet av Deutsche Museum i seklets början. Motorloket är Jung nr 6402/1934, axelföljd B, märkt Fritz Kirchhoff Feldbahnen - Baumaschinen, Mlinchen-Ni.irnberg, och är donerat till museet av Stadtwervaltung Mtinchen Baureferat. Det har en motor på 12 hkr. Båda loken är gröna med rött underrede.

Göran Lavesson

Jenbacher Werke Denna för oss i Sverige så välbekanta loktillverkare utgör den industriel~a rygg­raden i det lilla tyrolersamhället Jenbach i Österrike. Vid besök på platsen 1985-07-24 fanns ett nytillverkat JW15-lok uppställt utanför måleriverkstaden. Loket, som var vackert blåmålat, var det enda av småbaneintresse som fanns för när­varande. Enligt Oberösterreichische Nachrichten 1985-07-25 befinner sig JW i en svårartad konjunktursvacka. Anledningen är, uppger tidningen, krig på flera för JW viktiga exportmarknader, kraftigt neddragna ÖBB-beställningar (JW tillverkar även person- och gocl.svagnar) samt avgasvärdesproblem vid försäljning av dieselmotorer på den europeiska marknaden. 1984 omsatte företaget 1,16 miljarder ATS, vilket är mindre än 1983 års siffror. Kortvecka har införts för att kamma till rätta med problemen. Jan Ericson

~-----------------------------------------------------------------------Sida 12 SmB 4/85

Förteckning över anläggningar m m utförda av

INGENJöRSFIRMA SVEN CARLSONJ FALUN fortsättning från SmB 3/1985:14

år för vid

1917 Tarsåkers Kalkbruks AB AB Kantorps Malmfält

Tarsåker Valla Gistad Kärrgruvan Ås gruvan Bäckegruvan Ramnäs siksjöberg Essvik Rättvik Rävåla Sveagruvan 19.18

" Norbergs Gruvförvaltning

" Riddarhytte AB Ramnäs Bruks AB Starbo Bruk Sundsvalls Cellul. AB Ingels sågverk saxbergets Arrende AB AB Spetsbergens Sv. Kolf.

" " AB Trollhätte Cyanidverk Trollhättan Trollhättans Elektrot. AB " Starbo Bruk St. Långviks Grufve AB AB Kumla Kalkgruva Sandvikens Jernverks AB Wargöns AB

" " Guldsmedshytte AB Ljusne Woxna AB

" AB Porjus Smältverk

" Riddarhytte AB

star bo Gruvgården La torpsbruk Sandviken Vargön

" " Guldsmedsh. Ljusne Hultebo Porjus

"

1919 Kyrkebyns Sulfit AB Bäckegruvan segmon

" Ljusne Woxna AB AB Trollhätte Cyanidv. AB skattungbyns Kalkbr. Skånska Makadamfabriken Lesjöfors AB

"

" Ljusne Trollhättan Mässbacken Åstorp Långbansh.

" saxvikens sågverks AB Mora saxbergets Arrende AB ' Ö. Silfberg St. Kopparbergs Bergsl.AB Jugansbo AB Holmgruvan Garpenberg Torvföreningen Virehult Älmhult Höganäs Billesholms AB Trollhättan Guldsmedshytte AB Guldsmedsh.

1920 Siljans sågverks AB Mora-Noret Munkedals AB Munkedal Bergvik & Ala Nya AB Sandarne

" " Billeruds AB Jössefors Il " " "

art

luftbana

" " linspårbana luftbana

" Il

längd

3 ,2 km 2 , 5 km 600 m 250 m 550 m 250 m 300 m

hängbana 100 m luftbana tillb 300 m luftbana hängbana luftbana

" reserv spelbana hängbana

" " luftbana motortralla luftbana vagnkätting snäcktranspt. hängbana Il

Il

spelhängbana hängbana spelbana luftbana

" hängban a spelbana

"

omb ..

kättingbana luftbana

kättingbana hängbana luftb . tillb. luftbana

" " linspårbana spelbana luftbana

200 m 50 m

l km 300 m

30 m 40 m

100 m 150 m 800 m

2 ton 750 m

20 m 10 m 50 m 50 m 40 m

100 m 200 m

60 m 250 m 150 m

80 m 20 m 25 m 50 m

300 m 150 m 400 m

6 km 2,5 km 2,5 km 2 , 2 km

30 m 150 m 350 m 150 m 300 m 200 m 400 m

50 m 300 m

för

kalksten malm kalksten malm

" " träkol malm stenkol ribb malm stenkol Il

diverse

" " slig kalksten stenkol diverse lådor carbid träkol diverse

" träkol

" slig kalkst. div . s t enkol diverse

" kalksten sten träkol

" ribbhack malm kalksten malm torvströ stenkol diverse ribbhack flis kalkst. div . sulfatbalar diverse

" flis

Il " vagnkätting 80+65 m balar Fortsättning i kommande nummer av SmB Bo Gyllenberg