Medeltiden, tiden efter Rom: Under 300- och 400-talet

började det romerska imperiet att falla samman.

På 300-talet delades det i Östrom och Västrom

Och under 400-talet brukar man säga att Västrom upphör att existera.

Detta kom självklart att förändra Europa enormt.

Här brukar man säga att Europa går in i en ny epok:

Medeltiden. Medeltiden varade i ca

1000 år 500-1500 i Europa.

Medeltida bild av en Riddare

Kristendomens födelse:

Mot slutet av antiken fick romarriket allt fler problem.

Krig och konflikter mellan olika kejsare och anfall från andra folk blev vanligare.

Inflation och fattigdom växte. Allt fler européer var

missnöjda med det samhälle som romarna byggt upp.

Många sökte nya svar på hur ett samhälle bör se ut…

Kristendomen uppstod i dagens Israel/Palestina i mellanöstern under det första århundradet.

Kristendomen kom sedan att sprida sig över stora delar av de länder som gränsade till medelhavet.

Monoteismen:

Vad betyder monoteism? Monoteism kommer från orden mono och teo som

betyder en gud och används för att beskriva religioner där man tror på bara en gud.

Judendomen som uppstod i dagens Israel/Palestina för ungefär 4000 år sedan var en av de första monoteistiska religionerna som vi känner till.

Runt år 0 uppstår alltså kristendomen i samma område. Och senare skulle även Islam växa fram i Mellanöstern. Världens tre största monoteistiska religioner uppstår alltså

vid ungefär samma tidpunkt och på ungefär samma ställe. Det gör att de har väldigt mkt gemensamt och ofta i historien kom att influera varandra.

Dessa monoteistiska religioner kom att spridas snabbt under medeltiden.

Monoteismens ”fördelar” för de rika och mäktiga.

De monoteistiska religionerna (framför allt kristendomen och islam) kom att sprida sig snabbt och konkurrera ut äldre polyteistiska religioner. Men varför? Vad attraherades folk av?

Dels framstod ofta den monoteistiske guden rent logiskt mer mäktig och ”bättre” än de polyteistiska (poly betyder flera, alltså flera gudar). Detta gjorde att allt fler människor konverterade och bytte religion:▪ Guden styrde ju själv allt som de andra var tvungna att fixa tillsammans i

andra religioner.▪ Dessutom beskrevs gud, Jehova eller Allah som ofelbara och

övermänskliga medan de äldre gudarna ofta varit nästan mänskliga och kunnat göra fel osv…

Dels gillade många makthavare tanken på en gud som styr allt. Mängder av kungar, kejsare, kalifer osv valde under medeltiden att bli muslimer eller kristna.▪ Tanken om en gud som ensam kunde samla all makt i universum påminde

mkt om det kejsare, kungar och kalifer försökte med på jorden. Att samla all makt till sig själva… Detta gillade Europas rika.

Monoteismens ”fördelar” för de fattiga och maktlösa:

Men framför allt attraherades många av kristendomens, judendomens och islams inriktning på livet efter detta. Och betoningen på att leva moraliskt och hjälpa andra.

De antika religionerna var på många sätt ganska egoistiska. Livet skulle bli så bra som möjligt för oss människor här och nu. Den som hade mkt pengar eller makt hade lyckats för att gudarna hjälpt honom eller henne.

De monoteistiska religionerna fokuserade på livet efter detta. Att vara lycklig i detta liv var inget värt. Det var när vi dog som vi skulle utvärderas och för att komma till himlen måste vi hjälpa varandra och leva moraliskt… Detta gillade Europas fattiga

Kristendomen och Rom:

Redan på 70-talet e.v.t fanns många kristna i det romerska imperiet.

De kristna förföljdes länge eftersom romarna var rädda att tron på den ende guden skulle utmana kejsarens makt.

Men kristendomen spreds snabbt och kejsarna insåg att man kunde använda denna tro på en makt.

På 300-talet blev kristendomen officiell religion i Romarriket Gregorius den store, en av de första påvarna

Gregorius styrde kristendomen från Rom.

Kristendomen, romarnas arv till Europa:

De sista kejsarna i Rom var alltså kristna.

På många sätt kan man se den katolska kyrkan som romarrikets arv till Europa efter det att riket gick under:

Romarnas språk latin blev kyrkans språk.

Rom – romarnas huvudstad blev kristendomens huvudstad och biskoparna i Rom blev påvar, ledare för alla kristna.

Påvarna blev som en slags nya kristna kejsare.

Utan romarnas makt hade kanske inte kristendomen blivit så stor i Europa. Kejsar Konstantin den store införde

Kristendomen som officiell religion i Romarriket på 300-talet.

Kristendomens spridning över Europa

När Västrom gick under överlevde kristendomen. Religionen hade fått fotfäste på en rad platser i

Europa tack vare romarna och nu fortsatte den att spridas.▪ Munkar och nunnor som vigde sina liv åt religionen öppnade allt

fler kloster runt om i Europa. Ofta hjälpte dessa kloster lokalbefolkningen mkt och hjälpte till att sprida religionen.

▪ Dessutom valde som sagt allt fler kungar och drottningar i nya riken att bli kristna. Man ville ju vara som de gamla romarna…

Rom – den eviga staden var inte längre kejsarnas stad utan påvens och kristendomens stad.

Påven Gregorius den store började i slutet på 500-talet att verkligen aktivt försöka sprida religionen över Europa.

De kristna idealen och den kristna tron:

Under medeltiden (från 400-talet och framåt) svepte nu alltså en kristen våg över Europa.

På 800-talet nådde de första kristna missionärerna till Norden och runt år 1000 brukar man säga att hela Europa var kristet.

Långsamt övergavs äldre religioner och kulturer.

Och nya kristna ideal infördes.

Men det snackar vi lite om nästa gång…

Frågor:

Var och när uppstod kristendomen? Vad innebär monoteism? Vilka fördelar hade kristendomen som hjälper oss

att förstå att den konkurrerade ut alla andra religioner i Europa?

På vilket sätt bidrog romarna till att sprida kristendomen?

För att veta mer:

Läs sid 45 i boken