Embed Size (px)
Citation preview
NUMMER 20163TIDNINGEN FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I NORRKÖPINGS KOMMUN
27 Kreativa och lekfulla kvarter vid Hallarna
Litteraturen ger perspektiv
Projektledaren Jilda:11
Kreativitet medför mängder
av möjligheter
15
årets finaste biostunder
vinterbio
fyren mellan haven jag, daniel blake
elle aquarius
Cnema är Norrköpings kommuns filmverksamhet och hör till Kultur- och fritidsnämnden.
www.cnema.se
dansaren
Romska röster på Norrköpings Stadsmuseum 27 januari–16 april 2017Vernissage 26 januari kl 17:00 Romska röster är romers egna berättelser. De vill berätta om sin historia, sin kultur och sitt språk – hur de lever och hur de behand-las. Deras röster ljuder genom fotograf An-ders Rymans inkännande porträtt. Utställningen kompletteras med program och föreläsningar.
NEXT:UTOPIA pågår t.o.m. 5 mars 2017NORRKÖPINGS KONSTMUSEUM
FRI ENTRÉÖPPETTIDER: TIS-SÖN 11-17 (ONS 11-20)MÅN stängt
Foto
: MYC
KET,
Luf
tslot
t
Tel. 011 – 15 26 00 [email protected]
www.norrkopingskonstmuseum.se
VILKEN ÄR DIN DRÖM OM NORRKÖPING?
InnehållLEDARE
#TAGGAT
MÖT DINA KOLLEGOR
Sofie, Anna och Erik funderar
kring begreppet kreativitet
I KORTHET
Möt våra nya direktörer
Skaparglädje i Silverringen
Raka spåret för Ostlänken
...och mycket mer
TRÄFFA
Jilda Sürüp fokuserar på språket
I FOKUS: Socialt företagande
TEMA: KREATIVITET
Mängder av möjligheter
Högt i tak ger idéer
Här flödar matkreativiteten
Innovativt klimat på nystartat bolag
Mångsidig kreativitet
HÄNG PÅ
Vinna Vinna
Rörelser för avspänning och hälsa
Matklubben ger recepttips
FÖLJ MED
Norrköpings kulturkvarter Hallarna
AKTUELLA KAMPANJER
Mer än ett jobb
Vikten av att synas i mörkret
Cykeln är snabbare än bilen
Familjehemskampanjen
LET’S CREATE NORRKÖPING
Vi blir alla mer och mer digitala
Visualisering tar medarbetarna in i framtiden
Från förskolebarn till forskarkollegor
4
5
6-7
8
8
9
8-9
10-13
14
15
16-17
18-19
20-21
22-25
26
26
27
28-31
32
32
33
33
34-35
36-37
38-39
6
2838
Anna Wejde funderar kring
begreppet kreativitet
Följ med till Hallarna
Visualisering tar medarbetarna in i framtiden
3
Så här dags på året brukar det vara tid att titta bakåt och summera. För mig har 2016 varit ett otroligt kul år. Att få möjligheten att byta arbete, flytta till Norrköping och här möta nya människor, verksamheter och företag har varit spännande. Jag är tacksam för det fina bemötande jag fått och är imponerad av allt bra som sker här i Norrköping.
Det har hänt mycket under det gångna året. Vi har genomfört flera stora evenemang som Where´s the music, Bråvalla Festival, SM-veckan, Augustifesten, Kulturnatten och Norrköping Light Festival. Evenemang som verkligen satt oss ”på kartan”. Vinsten i världens största arkitekttävling för byggnaden Katscha i Industrilandskapet gav eko, inte bara i Sverige utan i hela världen. Allt har byggts på gemenskap, glädje och stolthet. Det engagemang som ni alla visar för vår stad och för hela vår organisation är unikt och ger en enorm styrka inför framtiden. Beskedet om byggstart av Ostlänken i Norrköping 2017 har också gjort
att vi nu i full fart kan fortsätta det arbete som påbörjats.
Den kraftiga befolknings-utvecklingen och bostadsbyggandet ställer stora krav på oss som kommun. Hur vi tacklar de utmaningarna diskuterar vi gemensamt i den framtidsspaning som alla drygt 11 000 medarbetare är välkomna till på Visualiseringscenter C. Det är ett bra tillfälle att se sin egen roll i Norrköpings framtid och få komma med idéer om hur vår kommun kan utvecklas ännu mer.
En annan viktig fråga som har präglat året är det stora intresset och målmedvetenheten att hjälpa till i flyktingmottagningen och med integrationen. Ni har visat att det finns en god kunskap och en stor portion medmänsklighet i det vi gör. Under december kommer ljusen att lysa på Värmekyrkan och jag vill tacka er alla för ett bra arbete och önska er en god jul och ett gott nytt år.
LEDARE
Julhälsning från Martin Andreae
Ansvarig utgivare:Louise Flygt, 011-15 11 94
Redaktör:Iréne Lidén, 011-15 11 24
Redaktionsråd:Louise Flygt, 011-15 11 94Iréne Lidén, 011-15 11 24Maria Hultberg, 011-15 19 44Maria Söderberg, 011-15 18 10Åsa Skog, 011-15 79 30
Text:Jessica HolmNorrköpings kommun
Foto:CrelleNorrköpings kommunMagnus AnderssonRäddningstjänsten Östra Götaland
Grafisk form: Ariom Reklambyrå
Layoutproduktion:Simon Ahlvin, Signed by Simon
Upplaga: 12 000 ex Tryck: Tryckservice AB
Jilda Sürüp, projektledareforskning och utveckling på utbildningskontoret med inriktningmot nyanlända
Foto: Crelle
Strömvirveln är främst ett magasin för Norrköpings kommuns medarbetare, men även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i kommunen och arbetsplatsen Norrköpings kommun. Tidningen ges ut tre gånger per år och berättar om verksamheten med utgångspunkt från kommunens värdeord respekt, delaktighet och trovärdighet. 341575
Martin Andreaekommundirektör
facebook.com/Norrkopingskommunmartin.andreae
instagram.com/norrkopings_kommunmartin_andreae
4
#TaggatSagt och hört om Norrköping i sociala medier under hösten och vintern.
Vi välkomnar Sandra Wall som ny projektledare för Musikhuvudstad 2020! Projektet syftar till att stärka Norrköping som ett nav för
nytänkande, nyskapande och företagande inom musikområdet.162 gilla, 4 älska, 3 delningar.
3 500 gilla, 156 älska, 93 wow, 471 delningar. 143 967 personer har nåtts av inlägget och videon till inlägget har 49 705 visningar.
Just nu lyser cirka 51 800 lyktor på Holmen torget för att fira Barn konventionens dag. Lyktorna är målade av Norr köpings förskole barn och är tända till cirka 20.00. Kom och titta du också!
#Grundskolan växer och vi rekryterar nu en
nyfiken och nytänkande #verksamhetschef! Låter detta som något för dig?
http://bit.ly/2fZnBkX
Vi instagrammar på @iNorrkoping.Följ oss du också!
Norrköpings KommunFacebook
Norrköpings kommun Twitter
Norrköpings KommunFacebook
Instagram #inorrköping @barbara_basia
Instagram #inorrköping @xeni_ferizaj
twitter.com/norrkopingse
facebook.com/Norrkopingskommun
instagram.com/norrkopings_kommun
5
Erik Telldénplanarkitekt
Vad är kreativitet för dig?För mig handlar det om ett förhållningsätt till en uppgift, att ta sig an den med en stor del av skapande och nytänkande.Är du kreativ i ditt arbete och på vilket sätt?Jag arbetar bland annat med att visualisera framtidsvisioner med hjälp av bilder eller 3D-modeller bland annat till Inre hamnen. Det kräver mycket kreativitet och nytänkande för att skapa bilder om framtiden som ger ett engagemang och intresse för projektet.Har du något tips på ökad kreativitet på jobbet?Att ha en öppen och tillåtande arbetsplats där kreativitet värdesätts och ges tid är jätteviktigt. Sen tror jag att de bästa idéerna kommer när helt olika människor eller professioner möts, då brukar de mest oväntade och spännande lösningarna komma fram.
Sofie Lindénforsknings- och utvecklingschef
Vad är kreativitet för dig?Kreativitet är ett förhållningssätt och en grundinställning för mig. Jag associerar kreativitet till nyfikenhet, mod att tänka nytt, att se nya möjligheter och att vilja utveckla. Jag ser kreativitet som skapande, men det behöver inte vara estetiskt skapande. Jag ser kreativitet mer som ständiga förbättringar, nya idéer och oväntade lösningar som leder till förändring.Är du kreativ i ditt arbete och på vilket sätt?Ja, så mycket jag bara hinner, varje dag. Periodvis är det mycket problemlösning i mitt jobb och det hanterar jag genom ett medvetet agerande – i motsats till att man inte agerar och låter något bara bli.
När jag står inför problem handlar det om att våga vända på perspektiven och vara kreativ för att hitta lösningar framåt. Jag tänker ofta ”går det här att göra på ett annat smartare sätt”. Jag gillar att vara kreativ ihop med andra och i den processen kombinera ihop mina egna och andras erfarenheter till en ny idé.Har du något tips på ökad kreativitet på jobbet?Mitt bästa tips för kreativitet på en arbetsplats är att lägga grunden
genom en tillåtande atmosfär där det är tillåtet att göra fel. Är det prestigelöst vågar man oftare pröva sina idéer och utveckla sina tankar, och då har man ju också förutsättningar att göra rätt, istället för att inte göra något. Jag har också erfarenhet av att vara med och vända en kultur på en arbetsplats där man fastnat i en felsökarkultur där medarbetarna var rädda för att göra fel och få skulden. Utvecklingen avstannade och som chef fick jag börja bygga upp en förtroendekultur genom att tydligt visa att jag stod upp för mina medarbetare och tog all kritik. Vi jobbade systematiskt och medvetet i små steg för att bygga mod, förtroende och trygghet. Känslan att lyckas med detta är riktigt härlig.
Att utveckla sin egen kreativitet handlar bland annat om att våga inspireras av andra och våga tänka bort sin inre kritiker och vara tillåtande mot sig själv. Jag är som allra mest kreativ i utmanande diskussioner och samtal med engagerade kollegor – sådana samtal där man känner att alla idéer växer av att man är flera.
För mig hänger kreativitet och motivation ihop. De bygger en positiv spiral där jag blir engagerad och motiverad av att ha kommit på en oväntad lösning samtidigt som motivation i sin tur ökar kreativiteten.
MÖT DINA KOLLEGOR
Anna Wejdeverksamhetschef
Vad är kreativitet för dig?Att vara kreativ är för mig flera saker, bland annat att hitta nya angreppssätt men också att vara skapande och våga testa sig fram för att hitta nya lösningar. Är du kreativ i ditt arbete och på vilket sätt?Jag har ju sådan lyx att få ansvara för en verksamhet som jobbar från planering till genomförande och även med drift. I allt från små projekt med blommor till stora projekt som Inre hamnen. Det skapar kreativitet att ha hela handlingsutrymmet, att inte begränsas utan kunna följa en idé ända till målet. Har du något tips på ökad kreativitet på jobbet?APT (arbetsplatsträff ) i växthusen på Sylten. Det är en bra start på veckan! En miljö där det är lätt att tänka fritt!
6
MÖT DINA KOLLEGOR
Anna Wejde, verksamhetschef
Sofie Lindén, forsknings- och utvecklingschefErik Telldén, planarkitekt
7
Kommunerna som ingår i projektet ska jobba efter ett systematiskt lärande, det vill säga att både lära in och lära ut kunskap och erfarenheter. Norrköpings kommun och Linköpings kommun kommer att ingå i en grupp där Jönköpings kommun är modellkommun. Deltagarna kommer att träffas
fem gånger under året och mellan träffarna ska förbättringsåtgärder på hemmaplan genomföras. Projektet startar i januari 2017 och pågår under ett år. Därefter blir Norrköpings kommun en modellkommun för två andra kommuner.
Hobbygruppen bildades under våren 2016 och leds av områdets vaktmästare. Verksamheten utformas efter deltagarnas intresse och möjligheter. Hittills har deltagarna snickrat fågelholkar som sitter i björkträden i trädgården, renoverat gamla möbler och snickrat träskrin till glöggflaskor.
– Jag hoppas att fler boenden nappar på idén att starta liknande aktivitetsgrupper för äldre och att vi kan bjuda in till varandras aktiviteter, säger Anna Pawlowska, enhetschef på Silverringen 56.
– Jag är oerhört glad över att få vara med och driva Norrköpings starka utveckling framåt. Norrköping är oerhört hett hos företag och investerare.
Det beror dels på vårt fina läge nära Stockholm som logistiknav, mångfald av företag, men också på grund av de stora investeringar som ska genomföras i samband med hamnutbyggnad, bostadsbyggnation och Ostlänken. Vi behöver öka takten och här finns det en stark vilja och framtidstro vilket skapar goda förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt, säger Pontus Lindblom.
Pontus tillträder posten som närings-livs direktör 1 januari 2017, efter Anne Revland som har valt att avsluta sitt uppdrag på näringslivskontoret.
Pontus har sedan 2012 varit logistik- och etableringsansvarig på näringslivs kontoret. Pontus har främst arbetat med att utveckla dialogen mellan näringsliv och det offentliga för att attrahera och genomföra företagsetableringar.
Pontus Lindblom - ny näringslivs-direktör
Norrköping utvalt till jämställdhetsprojekt
Skaparglädje på Silverringen
I korthet
Under 2017 får 15 kommuner, däribland Norr köpings kommun, möjlighet att utveckla sitt jäm ställd hets -arbete via ett projekt från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet är att kunna ge kvinnor och män jämställd service och bemötande.
På onsdagseftermiddagarna flödar kreativiteten på särskilda boendet Silverringen 56. Varje vecka träffas nämligen några personer för att snickra tillsammans.
Den 20 november firades Barn-konventionens dag. Norrköpings förskolor bjöd då in till en kväll där de först tände lyktor på Holmentorget, lyktor som sedan strålade ikapp med himlens alla stjärnor. Därefter var det konsert i Värmekyrkan där barnen sjöng visor tillsammans med Ayla Kabaca och Norrköpings symfoniorkester. Idoldeltagaren Axel Schylström var också på plats.
Magi och fantasi
8
Det är viktigt att pedagogerna känner sig trygga med tekniken, men framför allt det pedagogiska arbetet med eleverna. Den ökade tillgången till datorer inbjuder till förändrat lärande och ökad kunskapsinhämtning om man utnyttjar möjligheterna med till exempel ökad delaktighet, samarbete mellan eleverna, återkoppling och att synliggöra lärandet. Det är därför viktigt att skolledningen är med och driver
det förberedande arbetet på skolan. En termin innan eleverna får tillgång till sina datorer får lärarna delta i workshops där de även får information om det förändrade arbetssätt som krävs när klassrummen fylls av teknik.
Satsningen ”En till En” påbörjades under läsåret 2014-2015 och till hösten 2017 kommer samtliga elever i år 7-9 ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg.
– Jag är oerhört glad över att få möjligheten att få vara med och utveckla kommunen i den här rollen. Norrköping
befinner sig i ett expansivt skede och det är spännande att få vara med och hantera de utmaningar och möjligheter som Norrköping har framför sig, säger Petter Skill.
Petter tillträder tjänsten som ekonomidirektör den 1 januari 2017 efter att Claes-Göran Magnell lämnar sin post för att gå i pension.
Petter Skill arbetar idag som ekonom inom ekonomi och styrning på kommun styrelsens kontor. Han började inom Norrköpings kommun för nästan 15 år sedan och har tidigare arbetat på bland annat arbets marknads kontoret och vård- och omsorgs kontoret.
Byggstarten för Ostlänken kommer allt närmare. Just nu pågår ett intensivt arbete tillsammans med Trafikverket för att hitta den bästa lösningen för spårdragningen genom centrala Norrköping. I början av 2017 ska kommunfullmäktige fatta ett inriktnings beslut om rese centrums läge, upp höjt så bland annat kollektiv trafiken kan passera under spåren eller
mark förlagt där det kommer att krävas broar över spåren för att ta sig över till Butängen. Samtidigt fortsätter kommunen att arbeta med den stads-omvandling som planeras runt det nya resecentrumet. Ett förslag till detaljplaneprogram kommer att tas fram och samrådas under 2017 och då ges möjlighet att komma med synpunkter på hur staden ska utvecklas.
Missa inga nyheter om utvecklingen av Norrköping med Ostlänken, nytt rese-centrum och nya stadsdelar! Anmäl din e-postadress och prenumerera på nyheter på next.norrkoping.se/nyheter. Du kan också följa Next:Norrköping på Instagram @nextnorrkoping.
Petter Skill - ny ekonomi-direktör
Raka spåret för Ostlänken
”En till En”-satsningJust nu pågår en satsning som kallas ”En till En” som innebär att alla elever i årsklass 7-9 ska ha tillgång till en egen dator. Det här påverkar pedagogiken och innebär ett förändrat arbetssätt.
Welcome-fika
Det finns mycket engagemang för integrationsfrågan i Norrköping och många spännande integrationsprojekt på gång. Portalen i Hageby är ett gott exempel, Dolphins – basket där du bor ett annat och Integrationsbryggan ett tredje. För att få ännu fler att engagera sig och skapa fler mötesplatser drar Kommunikationsavdelningen igång ett stort projekt under 2017. Som ett startskott kommer alla Norrköpingsbor, nya och gamla, att bjudas in till en Welcome-fika. Håll utkik efter datum och ta med en kompis och kom och mingla tillsammans med nyanlända! Vem vet, du kanske möter ditt livs bästa vän.
Är du integrerad?
9
TRÄFFA: JILDA SÜRÜP
10
Jilda sätter språk i fokus
TRÄFFA: JILDA SÜRÜP
Visserligen var det slumpen som gjorde Jilda Sürüp till lärare men nog ska det påpekas att ödet spelade in också. Målet var att bli entreprenör och gå i familjens fotspår. I dag är Jilda utbildad lärare och förstelärare och arbetar som projektledare hos forskning och utveckling på utbildningskontoret, med inriktning mot nyanlända. Hon har uppmärksammats nationellt och internationellt för sitt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med nyanlända elever.
Att bli entreprenör var egentligen självklart men när Jilda slutat gymnasiet såg företagsmarknaden inte ljus ut. Jilda valde att utbilda sig på universitet i stället. Intresset för människor, språk och religion stämde väl överens med läraryrket så vid terminsstart satt hon i skolbänken igen.
– I min familj har vi en tradition av entreprenörskap. Ingen i min släkt är akademiker och mina föräldrar kan inte läsa så bra. När jag började på universitetet låg den största utmaningen i att möta akademins värld utan den bakgrunden. Jag hade ingen hemma att föra resonemang kring skola och studier med, berättar Jilda.
Behållningen var lärarna från grundskolan.
– Min grundskolelärare fick mig att bli intresserad av litteratur. Tack vare det har jag läst mycket vilket
har utvecklat mitt språk och fått mig att våga drömma. Litteraturen har vidgat mina perspektiv och lärt mig att resonera ur andra människors synvinkel, berättar hon där vi sitter i ett konferensrum på utbildningskontoret med Norrköpings takåsar utanför fönstret.
Jilda är uppvuxen i Navestad och hon berättar att det är den plats hon tänker på när hon ska beskriva kreativitet.
– Jag har inte följt normen utifrån den socioekonomiska bakgrund jag har. I en syskonskara på fem är jag nummer fyra och den enda som studerat vidare efter gymnasiet, säger Jilda och sippar på sitt kaffe innan hon tillägger:
– Mina föräldrar har alltid varit stolta över mig men de har samtidigt känt en otillräcklighet i att inte
kunna stötta mig ur ett akademiskt perspektiv. De har hittat andra sätt att kompensera för det genom att alltid ställa upp för mig och hjälpa mig med mina barn om jag till exempel behövt jobba över, berättar hon varmt.
Redan som 20-åring började Jilda på lärarprogrammet. Liksom många studenter arbetade hon vid sidan av studierna och för att inte tappa kontrollen planerade Jilda sina studier väl. Vid examensdagen hade hon en lärarutbildning från förskola till årskurs 6 med sig. Senare fyllde hon på med lärarlyftet och blev behörig även för högstadiet.
– Att få se lärandet och utvecklingsperspektivet från början tilltalade mig, så jag började arbeta i förskolan och jobbade mig sedan upp i åldrarna. Varje stadie har sina
11
guldkorn men att kunna se de u t vecklings behov som finns ger också en förståelse, säger Jilda.
Det hon ville allra mest var att arbeta med nyanlända. Rektorn på skolan hon arbetade på uppmuntrande henne till att söka en tjänst med ett övergripande ansvar att sam ordna förberedelseklasser och att driva nätverk för dessa i Norrköping.
– Min kompetens och mitt intresse för skolutveckling kunde bidra till att utveckla skolorna över kommunen. Mitt förhållningssätt är i första hand gentemot eleven och i andra hand gentemot föräldrar, säger Jilda.
I samband med en ny tjänst kom möjligheten att bli förstelärare genom karriärtjänster. Jilda hade ett år kvar innan hon arbetat fyra år som lärare, gränsen för att kunna kvalificera sig som förstelärare. Vilket hon givetvis gjorde ett år senare. Jilda undervisade nu på 80 procent och var arbetslagsledare på skolan och använde resterande tid för uppdraget att stötta skolor i att starta upp förberedelseklasser.
– Situationer där jag kan vidareutveckla mig själv tilltalar mig. Det kan handla om att effektivisera undervisningen till exempel. För nyanlända är det högst relevant eftersom många av dem redan förlorat tid i skolan eller inte har någon tidigare skolbakgrund när de kommer till Sverige, berättar Jilda engagerat och fortsätter:
– För mig handlar det om att arbeta utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Att se elevernas modersmål som en tillgång och framgångsfaktor är en del av mitt arbetssätt. De kan uttrycka sig på sitt språk och blir flerspråkiga genom att lära sig svenska parallellt, menar Jilda. Hon berättar att ju starkare ens första språk är, desto lättare är det att lära
sig ett andraspråk. – När man arbetar med
nyanlända behöver man gå genom modersmålet så länge det svenska språket inte är så utvecklat. Därför är ett samarbete med modersmålslärare och studiehandledare otroligt viktigt, säger hon.
Alla ämnen innehåller språk
– Jag arbetar med att imple mentera undervisningsmodeller och stötta i undervisningen Många lärare vill få stöttning och modeller kring hur man bemöter elever som saknar läs- och skrivkunskap, säger Jilda. Bland annat nämner hon läs- och skrivutvecklingsmodellen ”reading to learn, learning to write” eller R2L som den förkortas, från Australien. Modellen innebär att läraren väljer ut texter som är utmanande för alla elever. Sedan stöttar läraren eleven att ta sig igenom texten genom att läraren läser detaljerat med eleverna, ställer frågor om texten där svaren är givna och tillsammans söker man upp nyckelinformationen.
– I användandet av R2L drev jag modellen snäppet längre där jag tog en biologitext om muskler som jag lät en modersmålslärare översätta till arabiska. Jag förstår inte arabiska själv men satt ändå med på lektionen och kunde genom den svenska texten stötta läraren i att använda modellen i undervisningen, berättar Jilda.
När Jilda pratar om vilka de viktigaste faktorerna är i lärande-processen för nyanlända, nämner hon två perspektiv; elevens förutsättningar att utveckla ett nytt språk samt elevens tidigare ämneskunskaper. Men också att en elev per definition räknas som nyanländ i fyra år och behöver långsiktig stöttning i sitt lärande på olika sätt.
– Jag skulle önska ett större och långsiktigare organisationstänk vad gäller mottagandet av nyanlända och individens fortsatta lärande. Den enorma motivation som många elever har med sig smittar av sig. Om vi tänker strategiskt och vågar inkludera mer så kommer vi att minska segregationen på sikt och höja resultaten.
Att se elevernas modersmål som en tillgång och framgångsfaktor är en del av mitt arbetssätt. De kan uttrycka sig på sitt språk och blir flerspråkiga genom att lära sig svenska parallellt.
TRÄFFA: JILDA SÜRÜP
Jilda Sürüp
Ålder: 34 år.Gör: Projektledare hos forskning och utveckling på utbildningskontoret med inriktning nyanlända.Familj: Två barn - Juline 9 år och William 7 år. Pojkvännen Oscar.Uppvuxen: Navestad.Bor: Innerstaden, Norrköping.Fritid: Baka, resa, umgås med familj och vänner.Bästa med mitt jobb: Många nya möten som ofta kräver nya lösningar där man behöver tänka utanför ramarna.Något inte alla vet om mig: Ordförande i Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk.
12
TRÄFFA: JILDA SÜRÜP
Jilda är utbildad lärare och förstelärare och arbetar som projektledare hos forskning och utveckling på utbildningskontoret, med inriktning mot nyanlända.
13
I fokus
Socialt företagande stärker arbetsmarknaden
Veronica Höijer, områdesansvarig
Samhällsnytta jämsides med affärs mässighet? Socialt företagande skapar en plattform för utveckling och möjlighet för socialt utsatta människor att få ett sammanhang och känna tillhörighet.
– Målsättningen är att medverka till att individen mår bra. Genom att få människor ut i arbete stärks självförtroendet. Det finns en stolthet i att kunna säga att man betalar skatt och bidrar till samhället, säger Veronica Höijer, områdesansvarig och tidigare strateg för socialt företagande inom Norrköpings kommun.
Sociala företagVeronica Höijers fokus ligger i arbetsintegrerade sociala företag där arbetstagarna av olika skäl har svårt att nå arbetsmarknaden. Veronica fungerar som rådgivare och tittar på strategiska förutsättningar för företaget. Genom verksamheten med det sociala företagandet är ambitionen att få ut människor på arbetsmarknaden.
– Det bidrar till mångfald inom näringslivet, menar Veronica Höijer.
Det är också arbetsmarknaden som är den största utmaningen.
– Det är inte lätt att ta sig in på arbetsmarknaden i dag. Sociala företag kan vara en del av lösningen och fungera som en plattform, säger Veronica Höijer övertygande. Hon menar att vilket företag som helst skulle kunna välja att starta en social gren av sin verksamhet.
– Jag skulle bli jättelycklig om fler företag vågar satsa på samhällsnyttan.
14
Tema: Kreativitet
Vi människor har en unik förmåga. Nämligen att vår hjärna är kapabel att hela tiden komma på nya idéer och lösningar. Vi har även en inneboende vilja att ständigt utvecklas och ta steg framåt i vår kreativa process. Något som en arbetsgivare självklart vill värna om. Så även Norrköpings kommun. Här berättar tre av våra medarbetare om sina kreativa jobb.
Mängder av möjligheter
Alla dörrar är öppna, det är högt i tak och vi har all möjlighet att påverka.
Jag kan inte låta bli att hela tiden intressera mig för saker och prova nytt.
Här i matklubben hackar vi, rör i grytorna och gör allt tillsammans.
Mats Gripenblad, enhetschef på Kulturskolan
Lena Jönsson, aktivitetsledare på en träffpunkt
Joakim Westin, fastighetsförvaltare på Norrevo
15
TEMA: KREATIVITET
Att hitta olika sätt att uttrycka sig går som en röd tråd genom Mats liv. Som enhetschef på Kulturskolan i Norrköping har han möjlighet att guida barn och unga till sin inneboende kreativitet.
Högt i tak ger idéer
16
TEMA: KREATIVITET
Jobbet som enhetschef består till stor del av administrativa sysslor. Men Mats Gripenblad försöker hinna vara ute i verksamheten på Kulturskolan så mycket han kan. Han vill gärna slå ett slag för hur viktigt det är inom organisationer att våga tänka nytt. Som chef vill han gärna skapa en tillåtande arbetsmiljö, där alla är välkomna att komma med tankar, infallsvinklar och förändringsidéer.
– Visst kan det ibland finnas begränsningar i en kommunal verksamhet. Men att skapa ett arbetsklimat där alla idéer är välkomna och där det är okej att misslyckas tror jag är grunden för att främja kreativiteten. Både hos medarbetarna och våra elever, säger Mats.
– Som medarbetare ska man känna att det finns ett tillåtande klimat med en tillit till att man alltid gör sitt bästa. Ofta är det när man testar något nytt som man lär sig saker.
För Mats själv har kreativiteten alltid varit ett sätt att uttrycka sig. Han är trumpetare, pianist och sångare. Han fotograferar och älskar
att laga mat. Att testa sig fram är en självklarhet för att utvecklas.
– Att vara kreativ är för mig ett sätt att vara. Jag kan inte låta bli att hela tiden intressera mig för saker och prova nytt. Det ger mig energi!
Ett av hans hetaste tips till andra som är sugna på att testa nya kreativa uttryck är att våga begränsa sig.
– Jag har till exempel gått tillbaka och fotograferar ibland analogt istället för digitalt. Då får jag vissa ramar att hålla mig inom. För någon som målar kan det exempelvis vara att enbart måla med en färg och se vad som händer!
Ålder: 44 år.Familj: Fru och två barn, 16 och 18 år.Bor: I Kättsätter, Norrköping.Gör: Enhetschef på Kulturskolan i Norrköping.Intressen: Spela trumpet och piano, sjunga, fotografera, laga mat.
Mats Gripenblad
• För alla i Norrköpings kommun som är mellan 6 och 25 år. Syftet är att ge unga en chans att uttrycka sig och utvecklas konstnärligt.
• Kulturskolan i Norrköping har varje vecka cirka 1 500 elever, men medarbetarna möter flera tusen barn när de regelbundet är ute i grundskolorna och bedriver kulturaktiviteter.
• På Kulturskolan finns möjlighet att spela instrument, sjunga, spela teater, göra film, slöjda eller skapa med bild och form.
Kulturskolan
17
TEMA: KREATIVITET
Lena Jönsson som är aktivitetsledare på träffpunkten har, tycker hon själv, ett riktigt drömjobb. Matlagning och kost generellt är några av hennes största intressen. Just mat är den inriktning som träffpunkten har och därför passade det så bra att samarbeta tillsammans i projektet ”Mat- och måltidsinspiration”, som är kommunens satsning på att höja matglädjen för våra matgäster. Maten och måltiden är inte bara viktig för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen. Matklubbar ger även stimulans, välmående och nya kunskaper samtidigt som det ökar den sociala samvaron för de äldre.
– Jag började jobba här i våras och kom då med i Matklubben som består av ett gäng äldre herrar som träffas och lagar mat varje onsdag. Jättekul och kreativt eftersom vi hela tiden kommer på nya matidéer och
recept att testa! säger Lena. Många av deltagarna har arbetat
som lantbrukare och har fiskat och jagat mycket i sina liv. Vissa är fortfarande aktiva i skog och mark.
– Någon onsdag tog Sven med sig strömming som han dragit upp som vi alla fick ta med oss hem.
– Jag försöker introducera någon ny spännande ingrediens varje gång, som herrarna ibland inte ens smakat förut. Idag blir det en sallad på fänkål, säger Lena.
– Att få träffas, pratas vid och göra något roligt ihop är stimulerande. Vi pratar gamla minnen och om nutiden. Här i matklubben hackar vi, skalar, rör i grytorna och gör allt tillsammans. Det blir nästan som en fest varje onsdag, säger Rune Botvidsson, 82 år.
Lena berättar att Träffpunkten Bygdevägen just nu håller på att planera en utställning tillsammans
med Östergötlands museum som kommer invigas i januari. Temat är mathistoria och det kommer hållas föreläsningar och workshops, många med fokus på närodlad mat.
– Vikbolandet är ett riktigt matmecka med fullt av duktiga matproducenter. Därför känns det självklart att mat ska vara en inriktning på just denna träffpunkt, säger Lena.
Mitt i matmeckat Vikbolandet ligger Träffpunkt Bygdevägen 7 i Östra Husby. På träffpunkten finns en grupp herrar som en gång i veckan lagar och äter mat tillsammans. Med glädje, nyfikenhet och stor förväntan lagas ”nymodig” mat lika ofta som den gamla hederliga husmanskosten.
Här flödar matkreativiteten
• På Norrköpings 13 träffpunkter träffas personer i åldern 65+ för social samvaro och aktiviteter.
• Alla träffpunkter har ett varierat grundutbud med något för huvud, kropp och själ.
• Aktivitetsledaren är igångsättare som hjälper och stöttar besökare, föreningar och övriga intressenter att hålla i och driva olika aktiviteter. Matklubbarna kan allt eftersom ledas i egen regi.
Träffpunkterna i Norrköping
Ålder: 58 år.Familj: Man och två barn, 18 och 20 år.Bor: I hus på Vikbolandet.Gör: Aktivitetsledare på Träffpunkten Bygdevägen i Östra Husby.Intressen: Ridning, vara ute i naturen, matlagning, fixa i trädgården, promenader.
Lena Jönsson
18
TEMA: KREATIVITET
Lena Jönsson tillsammans med matklubbens Rune Botvidsson,
Bertil Gustafsson och Sven Johansson. Denna onsdag
lagar de stekt rödspätta med dansk remouladsås.
19
TEMA: KREATIVITET
20
Ett av värdeorden i det nybildade fastighetsbolaget Norrevo är ”nytänkande”. Målet är att tänka nytt i allt från materialval och byggnadssätt till samarbetsmetoder. Något som även sprider sig till klimatet på arbetsplatsen Norrevo. Det kan fastighetsförvaltaren Joakim Westin skriva under på.
– Norrevo är ett helt nytt bolag som ännu inte helt satt sin organisation. Personalen är en bra mix av personer som varit med länge och nya medarbetare med andra erfarenheter och nya infallsvinklar. Alla dörrar är öppna, det är högt i tak och vi har all möjlighet att påverka slutresultatet.
Som fastighetsförvaltare för ett av Norrevos sex förvaltningsområden ansvarar Joakim bland annat för fastigheternas tekniska standard och
säkerhet. Han berättar att om de rätta förutsättningarna för den lösning han och bolaget vill ha inte finns, backar de hellre därifrån tills de hittar vad som passar bäst.
– Vi vill inte arbeta med enbart snabba lösningar. Hållbarhet är viktigare. För att hitta nya kreativa arbetssätt lyfter vi med jämna mellanrum avgörande frågeställningar och utmaningar i olika gruppdiskussioner. För ett tag sedan samlades exempelvis hela bolaget en förmiddag för att gå igenom resultatet från den senaste medarbetarundersökningen. Vi fick sedan tillsammans ta fram konkreta förslag för hur vi kan nå ett ännu bättre resultat framöver, säger Joakim.
Framgångsfaktorn för att utveckla en verksamhet tror Joakim är att låta medarbetarna få chansen att tänka
fritt och kreativt. – Det bättrar på motivationen
och kan framförallt bidra till att vi upptäcker nya, annorlunda och bättre sätt att hantera problem och utmaningar. Jag tror att våra kunder redan märker att Norrevo är på hugget. Vi ser kontinuerligt över alla rutiner, arbetssätt och kommunikationsvägar och gör vad vi kan för att göra kunden delaktig i utvecklingen.
Ålder: 29 år.Familj: Sambo och katt.Bor: Klingsberg, Norrköping.Gör: Fastighetsförvaltare på nystartade Norrevo fastigheter.Intressen: Mat och dryck, musik, golf och umgås med vänner.
Joakim Westin
TEMA: KREATIVITET
Innovativt klimat på nystartat bolag
• Bolaget bildades vid årsskiftet. Norrevos personal består av tidigare medarbetare från Lokalförsörjning och Processtöd på Stadsbyggnadskontoret samt Samhälls- och Eventfastigheter.
• I Norrevos fastigheter finns verksamheter inom utbildning, omsorg, kultur och sport. I Norrevos lokaler finns även samtliga arbetsplatser för kommunens 11 000 medarbetare.
• Norrevos vision och drivkraft är att skapa förutsättningar för hållbara, trygga och pedagogiska miljöer som ger plats för upplevelser, kreativitet, trivsel och liv. Lokaler för livet - i Norrköping.
Norrevo fastigheter
I en helt ny verksamhet har inget hunnit ristas i sten. ”Mycket positivt för kreativiteten”, säger Joakim som är fastighetsförvaltare på det nya kommunala bolaget Norrevo fastigheter.
21
”Förmågan att tänka nya tankar, koppla ihop saker på nya sätt och upptäcka möjligheter, nya vinklar
och vägar runt hinder.”
TEMA: KREATIVITET
22
Mångsidig kreativitetBegreppet kreativitet förknippas ofta med något positivt. Men är det alltid något bra? Och vad kan du och dina arbetskamrater göra för att bli mer kreativa? Hur kan du som är chef uppmuntra medarbetarna i den kreativa processen? Läs om hur Gabriella Wejlid och Navid Modiri, som båda föreläser på temat, tänker kring detta spännande ämne.
Gabriella Wejlid kallar sig själv kreativitetskonsult. Hon föreläser ofta om kreativitet och har även skrivit flera böcker om hur hjärnan fungerar. Hon menar att det går att träna upp de flesta funktionerna i hjärnan, även den del som styr kreativiteten.
Gabriella, hur kan vi träna hjärnan i att bli mer kreativ?
– Det finns många sätt. Ett kan vara att göra kreativitetsövningar, till exempel att hitta så många
användningsområden som möjligt för ett gem eller en kaffekopp. Att överraska hjärnan och bryta vanor och mönster är ett annat bra sätt. Ät något nytt till frukost, ta en ny väg till jobbet, ät lunch med någon du inte brukar äta med, prova något du aldrig har provat förut, lägg möten på en ny plats eller lär dig något helt nytt.
Hur beskriver du kreativitet?– Jag beskriver det som förmågan
att tänka nya tankar, koppla ihop saker
på nya sätt och upptäcka möjligheter, nya vinklar och vägar runt hinder. Vi människor är i grunden kreativa. Det är mänsklighetens stora styrka och det som hjälpt oss att överleva genom tiderna.
Varför är det positivt med kreativitet på en arbetsplats?
– Det är med hjälp av kreativiteten som vi kan lösa problem, hitta smartare sätt att arbeta på och vara med och ta
TEMA: KREATIVITET
23
organisationen framåt. Kreativitet har också en stark koppling till motivation. Vi känner större motivation och arbetsglädje när vi får använda vår kreativitet, vara med och förbättra och utveckla saker på ett eller annat sätt. Jag skulle säga att det är positivt för de flesta yrkesroller.
Varför är det bra att ha tillgång till sin kreativitet?
– Det är ofta när vi använder vår kreativitet som vi upplever att vi har roligt, är motiverade och inspirerade.
När vi får idéer om något vi vill skapa eller förbättra. Kreativitet ligger också nära humor. Båda handlar om att se något ur en ny vinkel, göra en oväntad koppling och överraska hjärnan.
Det finns forskning som visar att dagdrömmar kan vara nyckeln till kreativitet. Vad anser du om det?
– Absolut, vi behöver både kunna arbeta fokuserat och låta tankarna vandra fritt ibland. Då gör hjärnan sina egna kopplingar och vi upptäcker ofta nya drömmar, visioner och samband. De flesta får sina bästa idéer när hjärnan är i ett avslappnat tillstånd, till exempel när man är ute och springer, går i skogen eller sitter på bussen.
Navid Modiri, programledare, artist och föreläsare, säger att han tycker att det saknas en djupare förståelse för begreppet kreativitet,
TEMA: KREATIVITET
De flesta får sina bästa idéer när hjärnan är i ett avslappnat tillstånd, till exempel när man är ute och springer, går i skogen eller sitter på bussen.
Ge dig själv tillfällen att bara vara kreativ. Att under en viss tid helt släppa på kritiken och spåna fram idéer eller skriva något helt utan dömande.
Hitta tillfällen Ha en plan
Skriv ner Ge frihet
Till dig som är chef eller ledare: Ha en plan för hur idéer ska tas tillvara så att ingenting
rinner ut i sanden. Uppmuntra och bekräfta idéer och hitta ett sätt
att samla idéer från både medarbetare, kunder och andra som kan komma med nya infallsvinklar.
Steg två är att skriva ner dina idéer! Även om det inte är användbart just nu. Det ger belöningssignaler till hjärnan vilket leder till fler idéer. Och de nerskrivna idéerna kan plötsligt visa sig vara användbara längre fram, kanske i en modifierad form.
Till dig som är chef eller ledare: Ge varje medarbetare
frihet i hur hen ska genomföra sina arbetsuppgifter,
i kombination med tydliga ramar, visioner och mål.
Gabriella Wejlids bästa kreativitetstips:
24
TEMA: KREATIVITET
Sluta göra det du alltid gör och testa nya saker konstant. Det kan vara så enkelt som att nästa gång du ska be någon om råd – fråga ett barn – istället för en vuxen person som du tycker är smart.
Testa nya saker Nya miljöer
Var inte räddLek!
Som chef: Arbetsplatsen är ingen plats för kreativitet, utan för effektivitet. Därför;
kasta ut medarbetarna i nya miljöer. Ta deras mobiler, surfplattor och
datorer och låt dem göra något helt annat.
Som chef: Våga utsätta dina medarbetare för nya
intryck och miljöer. Var inte rädd att göra folk obekväma.
Håll dem i handen och var en trygg punkt, men curla dem inte. Det hämmar kreativiteten.
Lek att du har fel och leta efter andra typer av rätt och lösningar på det problem du sitter med.
som många ofta vill lyfta fram som något oemotsagt positivt.
– Jag menar att i sin essens är kreativiteten varken positiv eller negativ. Att få det till något gulligt och bra är missvisande. För att kreativitet ska vara ”bra” ska det egentligen vara lite farligt, bryta mot trender och normer. Om det handlar om att göra något nytt kan det snarare bli jobbigt och obekvämt. Jag förstår inte varför man alltid hamnar i att prata om kreativitet som något positivt. Ta exempelvis uttrycket ett ”kreativt barn”. Alla barn är kreativa till sin natur. Är ett barn inte det har vi ju förstört det barnet. Vi borde kanske prata om hur sorgligt det är med barn som tvingas sitta stilla många timmar varje dag i en skolbänk. Det om något förstör väl barnets kreativa process?
Men Navid, kan det inte vara positivt med kreativitet på exempelvis en arbetsplats?
– Det beror på vad man lägger för värde i begreppet ”positivt”. En organisation idag som vill vara en del av utveckling och förändring kan inte förvänta sig att det bara ska vara kul och roligt. Kreativitet handlar om att skapa nya lösningar och kanske peta hål på gamla föreställningar och påstående. Det skapar konflikt och smärta, vilka är en del av den kreativa processen.
Hur kan vi få en djupare förståelse för vad kreativitet är?
– Jag vill till exempel tipsa om att man kan stanna upp för några sekunder och se sig omkring där man befinner sig för tillfället. Allt omkring oss är ett direkt resultat av mänsklig kreativitet. Teknologin, språket och så vidare. Allt är skapat genom
historien och den kreativa processen är något som vi alla har tillgång till.
Varför är det värdefullt för oss med kreativitet?
– Kreativiteten hos oss människor skapar många olika lösningar. Positivt med det är att vi hittar möjligheter. Hade vi inte haft tillgång till kreativitet hade vi bara hittat en enda lösning. Vi skulle leva i en tråkigare värld och ha färre saker att göra. Vi skulle ha färre produkter och färre typer av konstuttryck. Allt hade blivit mer likformat. Pratar vi exempelvis om ohälsa ger kreativiteten en möjlighet att skapa hjälp för olika personer utifrån deras särskilda behov. Hade vi inte haft förmågan att tänka kreativt skulle alla som mådde dåligt kanske enbart få en tablett oavsett den specifika situationen.
Navid Modiris bästa kreativitetstips:
25
Medarbetar-undersökningHur upplever du att det är att arbeta i Norrköpings kommun och hur ser du på ditt arbete?
Under vecka 8-11 2017 genomförs nästa medarbetarundersökning. Undersökningen är ett verktyg för att ta reda på både styrkor och utvecklingsområden i organisationen. Resultaten blir en del i det fortsatta utvecklingsarbetet i våra verksamheter – för kommunen som helhet, förvaltningar och på din egen arbetsplats. Håll utkik efter inbjudan till undersökningen i din e-post i mitten av februari!
HÄNG PÅ
Syftet med programmet är att öka förmågan att se varandra som de individer vi är med den kompetens var och en av oss har - bortom våra fördomar. Tanken är att programmet ska ge ”ringar på vattnet”-effekt så att deltagarna kan sprida kunskapen vidare men också använda kunskapen i sitt dagliga arbete och beslutsfattande. Det är bra om du har en nyckelroll i din enhet för att du ska ha bra förutsättningar att arbeta med frågorna under programmets tid och efteråt.
På intranätet finns mer information om själva programmet och hur du gör för att söka.
Vinna Vinna är programmet för dig som är chef eller medarbetare och som vill utvecklas i ditt arbetet för att uppnå målen för ökad jämställdhet, tillgänglighet och mångfald.
Vinna Vinna – ett utvecklings program inom likabehandlingsfrågor
Innehållet i en text blir lättare att ta till sig om den är strukturerad och genomtänkt. Underlätta för läsaren genom att använda informativa mellanrubriker, punktlistor och bilder med bildtexter. Tänk själv på hur dagstidningar strukturerar upp sina texter och hämta gärna inspiration från dem.
Klarspråk
Dela upp texten
Rörelser för avspänning och hälsaBasal kroppskännedom är en fysioterapeutisk övningsmetod med mjuka, enkla rörelser. Syftet är att spänna av i musklerna och öka sitt välbefinnande. Lugna rörelser, där andning integreras i rörelsen, ger avspänning och ökad medvetenhet i stunden. Basal Kroppskännedom är en vetenskapligt beprövad metod. Man tränar inre stabiliserande hållningsmuskler och övar samtidigt medveten närvaro. Rörelserna är lätta att använda i vardagen och kan fungera som pausrörelse när man växlar mellan att sitta och stå framför sin dator. De är också bra att använda när man känner sig stressad och behöver varva ned.
/ Lise-Lotte Redblad, fysioterapeut på Previa
Basal kroppskännedom
26
Potatis- och köttfärsgratäng
HÄNG PÅ
Ingredienser:
• 600 g blandfärs
• 1 gul lök, hackad
• 1 vitlöksklyfta, pressad
• 2 msk tomatpuré
• salt och svartpeppar
• 1-2 tsk sambal oelek
• 1 blomkålshuvud, skivat
• 8 potatisar, skalade och tunt skivade
• 0,5 l grädde – (minska gräddmängen och öka mjölken för magrare)
• 2 dl mjölk
• 1-2 dl riven ost
(6 portioner)
Så här gör du:
1. Bryn lök och färs i olja samt blanda i kryddorna
2. Koka upp mjölk, grädde och riven vitlök i en stor kastrull.
3. Lägg i den skivade potatisen och låt puttra några minuter, tills det börjar bli simmigt. Smaksätt med salt och peppar
4. Varva potatisen och blomkålen med färsen i en ugnsform och kör in i ugnen på 200 grader i cirka 30 minuter
5. Servera med en sallad
Matlagningsklubbens recepttips
Läs mer om dem på sidan 18-19.
Matlagnings-klubben
Potatis är och har traditionellt varit ett av våra viktigaste livsmedel. Potatis innehåller
mycket vitamin C, vitamin B6 och kalium. Vissa potatissorter, till exempel färskpotatis är även källa till folat, en vattenlöslig B-vitamin.
Älskad knöl
Källa: Livsmedelsverket
27
FÖLJ MED TIL: HALLARNA
28
Redan 1992 öppnade det ena huset i Hallarna. Då kallades det för Kulturkammaren och huserade främst teater- och musikföreningar. Sedan dess har det vuxit. I dag finns här teaterscenen Bråddgatan 34 och musikscenen Dynamo.
För två år sedan öppnade även Hallarnas Företagsateljéer upp där grafiska designers, skulptörer, smyckesskapare och andra konstnärer huserar. Pelle Filipsson har varit verksamhetschef över Hallarna i sex år. Det var när han följde med flytten av sitt skivbolag och musikstudion Grammofon till Hallarna som visionen om ett kulturkollektiv väcktes.
– Jag lät mig inspireras av Berlin och London där den här typen av kvarter är mer vanligt. I två år jobbade jag fram ett koncept som till slut fick fäste, berättar han i caféet strax innanför dörren till Dynamo.
Det är lunchtid och många besökare har tagit sig till Hallarna och Trottoarbaren som sedan i våras serverar sin vegetariska mat inne i den stora salen.
– Det är inte alla som är medvetna om att det här är en plats öppen för allmänheten. Många tror det är en intern verksamhet. Vi behöver bli mer kända. En stad som bubblar av kreativitet är intressant och det är medborgarna som måste bidra till kulturen för att den inte ska bli institutionaliserad, säger Pelle Filipsson övertygande. Trots det slog Hallarna besöksrekord i fjol. 342 evenemang och sammanlagt 21 300 besökare visade statistiken när 2015 var slut.
– Vårt enskilt största evenemang är Where´s the music som vi är en del av under februari. Men vi har många små evenemang också, påpekar Pelle Filipsson.
I dag består Hallarna av 30 medlemsföreningar och företag. Ett 10-tal olika teatergrupper, 25 företagare i Företagsateljéerna och mängder av band och artister som repar i lokalerna veckans alla dagar. Det är lätt att lockas av det kreativa när man går in genom den stora entrén in till innergården. Seriestrippar längs muren, färgglada utemöbler och den gamla lastkajen omgjord till entré in till café, replokaler, kontor och Dynamo.
– Evenemangsveckorna drar igång på torsdagar. På fredagar är det konsert eller teater och parallellt med det repas det för fullt i huset. Sedan 1995 visas barnteater varje söndag. Det är uppskattat så det kommer vi att fortsätta med länge till, säger verksamhetschefen.
Uppe i företagsateljéerna lyser flitens lampa. – Våra ateljéer ger ytterligare en dimension till
verksamheten, säger Pelle Filipsson med uppenbar stolthet. Det var han som pitchade idén om företagsateljéer och sedan öppningen har det varit fullt uthyrt.
Hallarnas verksamhet som kulturnav är viktig för Norrköping menar Pelle Filipsson.
– Det är en plats som främjar kulturutveckling och låter talanger växa. Men det finns också ett hälsovärde i kultur-verksamhet. Alla som verkar här bidrar till Hallarnas existens.
Vid en liten bakgata, vid Kungsgatan, sjuder det av liv. Det är Hallarna – Norrköpings kulturkvarter – som låter kreativiteten ta plats. I den gamla yllefabriken får teaterscener, en musikstudio, företagsateljéer och livespelningar utrymme att frodas.
Kvarter som lockar till kreativitet
FÖLJ MED TILL: HALLARNA
29
08.00 Dagen börjar med översyn av lokalerna. Företagsateljéerna tänds upp. Östgötateaterns personal startar dagen.
09.00 Vuxenstuderande från Marieborg kommer in för repetitioner.
10.00 Ung scen/öst startar dagens första föreställning. Kulturkollektivet tänds upp.
11.30 Trottoarbaren öppnar för lunch.
13.00 Ung scen/öst startar dagens andra föreställning.
13.30 Rockkören börjar repetera.
14.00 Riggning inför kvällens spelning på Dynamo sätter igång.
15.00 Källarverkstaden tänds upp.
16.00 Kvartersteaterns första grupp kommer för repetitioner.
17.00 Dagpersonalen går hem och flera grupper kommer in och repar. På Grammofon är det inspelningar. I musikreplokalerna börjar rockbanden samlas.
19.00 Insläpp till konserten.
21.00 Teaterrepetitioner slut för dagen.
24.00 Konserten tar slut. Kvällspersonalen städar av och låser huset.
En dag på Hallarna
Hallarna är ett kulturkvarter med syfte att främja invånarnas egen skaparkraft. Hallarna samlar musik, teater och konstnärer i alla former. Företagsateljéerna är ett av de nya tillskotten där 25 skapare hyr in sig i kvarteret med sina kreativa företag.
Startade: 1992.Kvarterets historia: Var från början yllefabriken Brücks som efter avslutad verksamhet stod tom länge. I stället för att låta huset förfalla lät kommunen olika teaterföreningar använda huset. Sedan dess har det vuxit.Verksamhet: 30 medlemsföreningar och företag är en del av Hallarnas verksamhet i dag. Bland annat huserar Östgötateatern, 10-tal teaterföreningar, 25 företagare och flera band och artister här.Kuriosa: Moa Martinsons mamma jobbade i Brücks, och fabriken finns beskriven i Moas bok Mor gifter sig.
Hallarna
Teaterrepetition.
Dekoration vid Hallarna.
Skapande i en Företagsateljé.
FÖLJ MED TILL: HALLARNA
30
Mera teaterrepetitioner.
Verksamhetschef Pelle Filipsson.
FÖLJ MED TILL: HALLARNA
31
KAMPANJER
Eline Lindberget är sjuksköterska och pluggar till distriktssköterska.
– Det är bra utvecklings-möjligheter här, säger Eline. Man kan få nästan hälften av utbildningen betald av arbetsgivaren, och det är en enorm fördel att kunna jobba parallellt med studierna. Det blir så mycket enklare att konkret koppla samman teori och praktik.
Martin Karlsson är lärare i Idrott
och Hälsa samt SO och har arbetat på samma skola i Norrköping i 16 år.
– Jag gör det gärna i 20 till, säger Martin, som avancerat till förstelärare med utvecklingsuppdrag sedan två år tillbaka. För mig ger läraryrket en unik möjlighet att vara med och forma framtiden.
– Det är en glädje och en fröjd att reflektera över en dag på jobbet när man får göra så mycket gott!
Under vecka 45 fanns Norrköpings kommun ute på stan tillsammans med polisen och räddningstjänsten. Vi delade ut reflexer och pratade med förbipasserande om hur viktigt det är att använda reflex och cykellyse för att synas i mörkret. Bär du reflex syns du redan på 125 meters håll när en bil eller buss närmar sig. Har du däremot mörka kläder och ingen reflex har föraren svårt att se dig på längre avstånd än 20–30 meter.
Vikten av att synas i mörkret
Känslan av att bidra. Möjligheten att påverka.
Mer än ettjobb
Det händer mycket i Norrköping. Alltfler företag väljer att etablera sig här och vi växer dagligen med nya invånare. Att arbeta i Norrköpings kommun betyder att du är med och skapar välfärden.Våra 11 000 medarbetare bidrar och gör skillnad. Varje dag. Vi erbjuder en kreativ och dynamisk arbetsplats för nyfikna och öppna människor som vill ha mer än ett jobb. Tillsammans skapar vi Norrköpings framtid.
Mer än ett jobb
32
KAMPANJER
Eftersom behovet fortfarande är stort fortsätter familjehems-enheten sin kampanj med att få fler Norrköpingsbor att vilja bli familjehem.
Under hösten testade familjehems enheten ett nytt grepp med reklam film på SF Bio i Norrköping. Hela 20 736 biobesökare såg filmen och nu i december kommer den återigen att visas på bioduken.
Familjehemsenheten har även fortsatt att synas med både
text och bild men också med video på Facebook. Detta har fallit väl ut. De två filmerna med Linnéa och Selma som berättade om informationskvällar på Vikboplan har setts av totalt 26 039 unika tittare och antalet visningar är hela 38 574. Videoinlägget har nått ut till strax under 62 000 användare som också har gjort totalt 603 inläggsinteraktioner varav 125 är delningar och 414 är gillaknapptryckningar.
Enligt mätningar slår cykeln både buss och bil om man vill vinna tid. Det gäller främst resor upp till fem kilometer. Runt om i stan finns tio färgglada cyklar som vi varje år skyltar upp med nya budskap. Budskapen ska locka fler att börja cykla, framförallt är de en uppmaning och uppmuntran till bilister att välja cykeln framför bilen vid resor kortare än just fem kilometer.
Familjehems kampanjen fortsätter
Visste du att cykeln oftast är snabbare än bilen?
62 000
20 736
användare har nåtts av de två videoinläggen på Facebook
biobesökare såg filmen om att bli familjehem
Cykling är en ren kedjereaktion.
Erik Glaas, doktor i miljövetenskap
norrkoping.se/cykla
Att cykla är en kul-tur!
Sanna Koosz,keramiker
norrkoping.se/cykla
33
– Det pågår många projekt i kommunen för att förenkla för kommun invånare och med arbetare för att möta digitaliseringen, säger Louise Flygt, kommunikationsdirektör. Mobilanvändandet ökar och vår strategi är att utgå ifrån mobilanvändandet och nyttja tekniken i att presentera den information som finns och för att skapa dialog. Vi finns nu i fler och fler kanaler inom sociala medier för att verkligen nå ut och kunna ha en dialog med flera mål grupper.
Under 2017 satsar kommunen på att utveckla både kommunens intranät och den externa webben norrkoping.se.
– Just nu arbetar vi med ett nytt socialt intranät som ska vara till nytta för medarbetare och chefer. Det nya intranätet kommer att lanseras i etapper under 2017. Vår förhoppning är att uppnå målet med att intranätet ska vara ett enkelt och effektivt verktyg för intern kommunikation. Vi kommer också utveckla norrkoping.se och göra en nylansering
under sommaren. Vår externa webbplats norrkoping.se kommer bland annat att få en ny välkomstsida som kommer att upplevas mer attraktiv och spegla Norrköping som en stad att bo, leva och verka i samt att uppleva.
Ökad service med digitala meddelandenTorbjörn Ekholm, kommunens IT-strateg, ansvarar för och arbetar främst med digitaliseringen. En modern arbetsmiljö och en effektiv service till kommuninvånare och företag är ledstjärnor inom arbetet.
– Det som vi lägger stort fokus på nu är att erbjuda invånare och företag en snabb service via vår kommunövergripande e-tjänsteportal Mina sidor. Här kan du som medarbetare underlätta för kommuninvånaren genom att skicka digitala meddelanden istället för brev. En viktig satsning som revolutionerar verksamheternas arbete med service gentemot våra invånare. Du kan gå in och testa själv via
minasidor.norrkoping.se.– Ett annat viktigt projekt
som vi är i slutfasen av är att öka tillgängligheten och servicen av kommunala tjänster genom införandet av öppna surfzoner för våra kommuninvånare och turister i offentliga parker, bibliotek, idrottshallar samt receptioner i kommunala byggnader. Du kan själv pröva att använda Open WiFi Norrköping när du besöker vidstående platser.
Digital arbetsplatsDet är viktigt att nyttja digitaliseringen effektivt i medarbetarens vardag:
– För att skapa en effektiv och modern arbetsplats arbetar vi just nu med att skapa en utvecklings-plattform för en digital arbetsplats genom att ändra vårt synsätt på det digitala arbetsverktyget. Hur inkluderar vi nya smarta sätt att arbeta i vår kommunala verksamhet. Hur kan till exempel smarta klockor öka kvalitet och effektivitet i arbetet med
Vi blir alla mer och mer digitala Digitaliseringen genomsyrar hela vårt samhälle – och håller på att förändra det i grunden. Ett exempel på en synlig effekt är de ständigt närvarande mobil telefonerna som idag används till mycket mer än att prata i. Men i det stora hela revolutionerar digitaliseringen samhället i stort. Det möjliggör både effektivare service och utveckling till kommun invånare och alla oss som arbetar i kommunen. Men, det ställer också stora krav på verksamheterna att ligga i framkant inom området.
LET’S CREATE NORRKÖPING
34
LET’S CREATE NORRKÖPING
service gentemot våra medborgare. Ett pågående arbete är förstärkning och utbyggnad av det trådlösa nätverket inom våra lokaler. Det trådlösa nät verket inom våra lokaler är en grund läggande förut sättning för att möjliggöra nya digitala verktyg inom våra verksamheter. Mål sättningen med den nya utvecklings plattformen och det trådlösa nätet är att möjlig göra tillgång till kommunens it-system via den enhet och plats du väljer att arbeta ifrån.
Effektiva möten med SkypeAtt nyttja digitaliseringen för effektiva möten är också något vi har genomfört.
– Införande av Skype för företag gjorde vi i syfte att minska resor och fysiska möten samt öka samordningen mellan offentliga aktörer via en gemensam telefon- och videokonferens. Du har som medarbetare idag tillgång till Skype för företag via din kommunala dator.
Digitalisering inom utbildning samt vård och omsorgFör skolan och vårdens del pågår
många projekt inom digitalisering:– Inom skolan arbetar vi med att
digitalisera lärandet i de kommunala skolorna i Norrköping genom att till föra digitala läromedel som revolutionerar sam arbetet mellan pedagoger och elever.
För att effektivisera administrationen och skapa delaktighet med hjälp av nya digitala verktyg införs en digital tid- och insatsregistrering inom vård och omsorg.
– Ovanstående är bara ett axplock av den digitalisering som vi har genomfört eller är på gång att genomföra inom Norrköpings kommun. Vi har bara påbörjat resan och fram gången kring hur vi lyckas med digitaliseringen bygger på hur vi kan samverka inom och utanför vår organisation. Vi står inför möjlig heterna att individualisera kommuninvånarnas upp levelser genom att vi tar till oss ny teknik och nya arbets sätt vilket är något som vi alla kan se fram emot, säger Torbjörn Ekholm, IT-strateg.
Louise Flygt, kommunikationsdirektör och Torbjörn Ekholm, IT-strateg
Bibliotek
Idrottshallar
Receptioner
Offentliga platser
StadsbiblioteketÖstra Husby
MirumEktorpEneby
VilbergenSkärblacka
Krokek
SkärblackaBorgsmo
SvärtingehallenÅby Arena
EktorpshallenRåssla idrottshallHulta idrottshall
Sporthallen, Centralbadet
RådhusetRosen
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret
KonstmuseetHallarna
TuristbyrånFolkparkenVasaparken
Himmelstalund/Skateparken
35
LET’S CREATE NORRKÖPING
– Norrköping kommer att utvecklas på ett sätt som ingen upplevt tidigare. Det här är otroligt spännande och vi behöver medarbetarnas engagemang för att förstå vad det får för konsekvenser för vår egen verksamhet och hur vi ska göra det här på bästa
tänkbara sätt, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande.
Det är kommunstyrelsen som har tagit beslutet om att planerings-förutsättningarna ska utvecklas till sammans med vårt kommunala bolag Visualiserings center C och att
alla med arbetare ska bjudas in till delaktighet.
Niklas Rydgren och Andreas Nylander är två av över 2 000 medarbetare som varit med på visning och workshop under hösten i år. De jobbar båda inom kostenheten i Djäkneparksskolans kök.
– Det var spännande att se hur många som man beräknar kommer att bo i Norrköping i framtiden och att Norrköping utvecklas på så många plan. Jag tycker att vi behöver ta det vidare och utveckla oss i vårt jobb också. Vi kan till exempel göra ännu mer mat från grunden och inte använda halvfabrikat. Så att vi i köken också utvecklar oss, säger
Visualisering tar medarbetarna in i framtiden
Under hösten har över 2 000 med arbetare upplevt, diskuterat och tyckt till om Norrköpings framtid på Visualiserings center C. Framtidens Norrköping på C heter aktiviteten som med ett kreativt grepp lyfter fram kommunens planerings förutsättningar genom visning i domen och workshop. Alla 11 000 med arbetare är inbjudna till aktiviteten som pågår fram till maj 2017.
I norra Europas mest avancerade dom visualiseras kommunens planeringsförutsättningar.
36
LET’S CREATE NORRKÖPING
Niklas Rydgren. – Ja och det är viktigt att vi har
kompetent personal. Vi måste få fler att välja vårt yrke och det är upp till oss att visa att det kanske inte är det gamla som man är van vid utan att skolköken utvecklas också, säger Andreas Nylander.
Befolkningsutveckling och kompetens försörjning är två av sex områden som berörs i både dom-visningen och work shoppen.
De andra ämnena är teknik utveckling, värderings förändringar, jobb och arbets löshet samt stads utveckling i samband med Ost länken.
På webbplatsen framtid.norrkoping.se kan man följa hur deltagarna i workshopparna har bedömt påverkan av områdena och vilka konsekvenser de ger för våra verksamheter.
Förutom att bedöma påverkan och konsekvenser finns också
möjlighet att lämna konkreta idéer för att möta utvecklingen. Idéer som handlar om den egna verksamheten lämnas till närmaste chef. Andra idéer lämnas i en idélåda och de hanteras centralt i kommunen.
Aktiviteten Framtidens Norrköping på C har genomförts 50 gånger under hösten. Ytterligare 50 tillfällen finns att boka sig till under våren 2017. Läs mer på: framtid.norrkoping.se.
Visualisering tar medarbetarna in i framtiden
Över 200 idékort har lagts i idélådan under hösten
Andreas och Niklas är två av över 2 000 medarbetare som varit på C under hösten och bidragit med sina tankar och idéer om Norrköpings framtid.
Varje år tas rapporten Framtid i Norrköping fram, som är kommunens planerings-förutsättningar och används som ett underlag i budget arbetet. Den innehåller ett antal artiklar och filmer som beskriver hur man tror att Norrköping kommer att se ut de närmaste tio åren, vad som händer i omvärlden och hur det kommer att påverka den kommunala verksamheten. Rapporten är digital och finns att läsa på: framtid.norrkoping.se.
Planeringsförutsättningarna
37
LET’S CREATE NORRKÖPING
– Det här är min gamla arbetskamrat.Så presenterar en pojke, som
lämnat förskolan Svanen och avdelning Fenix för ett år sedan, ett annat barn som också gått vidare till förskoleklass. De återses på Visualiseringscenter C när Fenix utställning ”Allt började med en ekorre…”visas. Då, under sportlovet, var våning 4 full av barn, föräldrar och
andra besökare som ville veta mer om barnens utforskande av bakterier.
– Utställningen ökade föräldrarnas delaktighet i barnens vardag. Med den nådde vi nya målgrupper som hittade till Visualiseringscenter och kunde på det sättet sänka trösklarna till forskning som något som alla kan ta del av, säger Katarina Sperling, som då arbetade på centret men numera är projektsamordnare på utbildningskontoret.
Idén till utställningenIdén till utställningen föddes på en chefsträff hösten 2015 då Katarina och Christina Häll Isaksson, förskolechef på Svanen, träffades och började diskutera en utställning med barnens arbete i centrum. Christina berättade då om bakterieprojektet och idén tog form. Alla fick jobba snabbt då utställningen skulle vara klar för besökare i februari. Det lyckades.
– Det har varit meningsfullt för många. För barnen förstås, men också för familjerna, för forskarna på
Visualiseringscenter och för gästerna. Utställningen har öppnat dörrar mellan olika världar som förut var ganska stängda mot varandra, säger Therese Gran, pedagog på Svanen och ansvarig för projektet.
– Barnens arbetssätt liknar mycket forskarnas. De ställer frågor och letar efter svar, vi serverar dem ingenting utan de får resonera sig fram och ofta hamnar de ju väldigt nära sanningen, säger Christina Häll Isaksson.
Har pedagogerna lärt sig något under tiden då?
– Otroligt mycket! intygar Therese Gran.
Bakterier är numera ett vanligt samtalsämne vid fikabordet.
Det har varit meningsfullt för många. För barnen förstås, men också för familjerna, för forskarna på Visualiserings center och för gästerna.
Från förskolebarn till forskarkollegorEn idé ledde till ett kreativt samarbete och en utställning som har öppnat dörrar mellan olika världar. ”Forskarna” byts ut allt eftersom barnen kommer och går på avdelning Fenix på förskolan Svanen.
38
LET’S CREATE NORRKÖPING
Vi ses snart igen!I nästa nummer av Strömvirveln riktar vi in oss på miljö och hållbarhet. Då får du läsa mer om allt ifrån energieffektivisering, sopsortering, hållbar kompetens och gröna verksamheter till olika samverkansprojekt för en hållbar utveckling. Som vanligt får du träffa flera av dina medarbetare som berättar om hur de arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor på sin arbetsplats. I reportage, notiser och artiklar lär vi oss mer om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Ha det gott i vinter så ses vi i vår!
Vad tycker du om innehållet i Strömvirveln?
Vi är nyfikna på att få veta vad du tycker om tidningen. Vad vill du att vi ska skriva om? Har du förslag på någon intressant person som kan lyftas fram? Mejla gärna dina synpunkter och förslag till redaktören: [email protected].
Och rektor Christina tycker att vetenskapsnyheterna på radio plötsligt blivit mycket intressantare än tidigare.
”Jag älskar bakterier”Arbetet med bakterierna varken började eller slutade med utställningen på Visualiserings-center. Therese Gren har exempelvis föreläst tillsammans med kollegan Sandra Larsson och Johanna Persson, ateljerista/pedagogista på Kreativt Centrum, under rubriken ”Jag älskar bakterier” för andra pedagoger, chefer och forskare.
Årskullarna som börjar på Fenix
förväntar sig numera att få undersöka bakterier. ”Forskarna” byts alltså ut allt eftersom barnen kommer och går till avdelningen. När barnen slutar för sommaren får de ta med sig sina alster – färgglada bilder, modeller av bakterier och annat – men en del väljer att lämna efter sig arbete till kommande generation ”forskare”. Precis som det fungerar i den verkliga forskningsvärden, en forskare tar vid där en annan lämnat.
På Visualiseringscenter sitter en bild på Fenixforskarna bredvid bilderna på centrets 35 anställda forskare. Som en påminnelse om att forskarna också har varit nyfikna barn en gång.
39
Magnus CarlsonAlbert af Ekenstam Ary (NO) Boys
Broder John Ellen Sundberg Flora Cash Hater Joakim Gissberg
JOHNNYSWIM (US) Julia Clara Leslie Tay Lewis Watson (GB)
Magic Potion Nightmen Richard Smitt ShitKid Siv Jakobsen (NO) State Of Sound
SödraSidan Thea Tjuvjakt Toi LetTOMM¥ CA$H (EE) Ängie
100 artister på 10 scener i centrala NorrköpingMer info/biljetter: wheresthemusic.se
