19 . MILJÖPROGRAM · vid ny-, till- och ombyggnader av kommunens fastigheter ... socialt ansvarstagande utöver vad som krävs i lagen beträffande samråd. Den fördjupade dialogen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061 Referens: Björn Bergerhed

19. MILJÖPROGRAM BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR vid ny-, till- och ombyggnader av kommunens fastigheter Upprättad 120131 / Redigerad 131220

BOTKYRKA KOMMUN Miljöprogram Samhällsbyggnadsförvaltningen Upprättad 120131 Redigerad 131220

2 [13]

19. MILJÖPROGRAM - BILAGA TILL PROJEKTERINGSANVISNINGAR FÖR BOTKYRKA KOMMUNS FASTIGHETER

1. ALLMÄNT ........................................................................................................................ 3

1.1 INLEDNING .....................................................................................................................3

1.2 VISION BOTKYRKA, FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING .............................................................3

2. ARBETSSÄTT ................................................................................................................... 4

2.1 EGENKONTROLLPLAN, PROJEKTERING – MILJÖKRAV ..........................................................4

2.2 UTREDNINGAR ................................................................................................................4

3. ATT SKAPA EN SUND VISTELSEMILJÖ ...................................................................... 6

3.1 MARK OCH BYGGNAD ......................................................................................................6

3.2 FUKT .............................................................................................................................6

3.3 LJUD..............................................................................................................................7

3.4 LJUS ..............................................................................................................................8

3.5 STÄDBARHET ..................................................................................................................8

3.6 VVS (VÄRME, VENTILATION OCH SANITET) ........................................................................8

3.7 EL .................................................................................................................................9

4. ATT HUSHÅLLA MED MATERIAL OCH VÄLJA MATERIAL MED MINSTA MÖJLIGA NEGATIVA PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH HÄLSA .......................................... 9

5. ATT UTFORMA EN GENOMTÄNKT AVFALLSHANTERING UNDER PRODUKTION OCH DRIFT ............................................................................................... 10

6. ENERGI ........................................................................................................................... 11

6.1 HÅLLBAR ENERGI .......................................................................................................... 11

6.2 BYGGNADERS ENERGIBEHOV .......................................................................................... 11

6.3 INSTALLATIONER ........................................................................................................... 12

6.4 YTTERVÄGGAR .............................................................................................................. 13

6.5 YTTERTAK ..................................................................................................................... 13

6.6 FÖNSTER ...................................................................................................................... 13

6.7 ENTRÉER ...................................................................................................................... 13

6.8 VIND ............................................................................................................................ 13


3 [13]

1. ALLMÄNT

1.1 Inledning Syftet med bilagan i projekteringsanvisningarna, som gäller utöver lagar, förordningar, EU-direktiv samt branschspecifika anvisningar, är att påverka och styra fastigheternas utformning och konstruktion samt ingående material mot en hållbar utveckling. Anvisningarna bygger på erfarenheter från den praktiska fastighetsförvaltningen. Projekteringsanvisningarna avser fastigheter för kommunal verksamhet. Vid extern inhyrning av lokaler ska samordning ske med fastighetsägaren. Delar av detaljanvisningarna i detta dokument är inte tillämpliga på alla typer av byggnader och verksamheter. Respektive projektör ska därför vara väl insatt i den verksamhet som ska bedrivas på den aktuella fastigheten och vidta aktuella åtgärder av projekteringsanvisningarna. Tomt, byggnader och installationer ska utformas med hänsyn till långsiktigt fastighetsägande. Framtida tillsyn och skötsel ska kunna utföras på ett rationellt och miljömässigt hållbart sätt. Drift- och skötselkalkyler ska därför upprättas vid behov av respektive projektör. Energieffektiv och miljövänlig teknik ska eftersträvas, en lägre energikostnad är att föredra. De olika projektörerna ska samordna sina respektive handlingar så att en optimal funktion erhålles. Avsteg från projekteringsanvisningarna ska motiveras och dokumenteras. Avsteg ska godkännas av projektledare för vidare beslut.

1.2 Vision Botkyrka, för en hållbar utveckling Byggnader och anläggningar ska vara utformade och bestå av material så att de inte påverkar människors hälsa eller miljön negativt. Byggmaterial som används ska väljas med hänsyn till Sveriges nationella miljömål och produceras under socialt acceptabla villkor1. Byggavfall ska hanteras enligt EU:s ramdirektiv för avfallshierarkin (1. Förebygga 2. Återanvända 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, t ex energiåtervinning 5. Bortförskaffande). Byggnader och anläggningar ska ges tekniska lösningar som resulterar i resurssnålhet under hela användningstiden. Genom dokumentet, ”Ett hållbart Botkyrka”, som har formulerats efter undertecknandet av ”Ålborg +10-deklarationen” år 2004 och ”Borgmästaravtalet 2009”2, ska utvecklingen i kommunen leda till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Dokumentet innehåller sex utmaningar3 varav fyra har direkt koppling till byggande, nämligen:

• Botkyrkaborna känner sig hemma • Botkyrka har de bästa skolorna

1 Enligt internationella riktlinjer som UN Global Compact, ISO 26000 2 www.botkyrka.se/kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/botkyrkakommunsklimatarbete/ Sidor/Borgmästaravtalet 3 www.botkyrka.se/kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/etthallbartbotkyrka


4 [13]

• Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna • Botkyrkaborna är friska och mår bra

Med utgångspunkt härav ska följande eftersträvas i Botkyrka kommuns byggnadsprojekt.

2. ARBETSSÄTT

2.1 Egenkontrollplan, projektering – Miljökrav Respektive projektör ska ange sin miljöansvarige och genom sin egenkontroll redovisa vilka åtgärder som vidtas utifrån krav i detta dokument. Övriga krav på dokumentation, som t.ex. materialval, avvikelsehantering mm meddelas i respektive projekt.

2.2 Utredningar

Följande utredningar kan vara aktuella ur miljösynpunkt (utredningar för MKB och tekniska livslängder har inte tagits med här) att genomföra i samband med ny- till- och ombyggnader och bör utföras i samband med program- alternativ systemhandlingsskedet: Utredning Varför

Fördjupad dialog med intressenter alternativt social konsekvensbeskrivning (SKB)

Vid större ny-, till- och ombyggnadsprojekt bör en fördjupad dialog föras med berörda intressenter i syfte att stärka den sociala hållbarheten i Botkyrka genom ökat inflytande. Genom att låta människor vara delaktiga i stadsbyggnadsfrågor ökar förtroende, engagemang och trivsel för och i kommunen. Den fördjupade dialogen med medborgarna innebär ett socialt ansvarstagande utöver vad som krävs i lagen beträffande samråd. Den fördjupade dialogen tar hänsyn till kulturella aspekter och mångfald. Vid mycket stora projekt som kommer att beröra många invånare kan en social konsekvensbeskrivning vara lämplig.

Miljöteknisk markundersökning Minimera risken för att människors hälsa och miljön påverkas negativt till följd av markföroreningar. Ger svar på om det förekommer massor som måste omhändertas på speciellt sätt och som inte kan återanvändas inom området. Ger underlag för en eventuell, ”Upplysning om förorenade områden”, till Samhällsbyggnadsförvaltningens Miljöenhet och till ”Anmälan om efterbehandling” av förorenade områden.

Radon Radon kan förekomma dels från marken och dels från byggnaden (finns även i vatten men här har antagits


5 [13]

Utredning Varför

att all dricksvattenförsörjning är kommunal och att det därigenom råder kontroll över ev. radonhaltigt dricksvatten). Genom att mäta radonhalten i marken ges svar på om byggnaden ska utföras radonsäkert eller radonskyddat. Vid ombyggnationer kontrolleras ev. tidigare radonmätningar som ger svar på om ev. tätningar eller om ökad ventilationen är nödvändig. Efter ny- eller ombyggnation rekommenderas alltid en ny radonmätning inomhus.

Energisimulering Energikartläggning

En energisimulering syftar till att göra energiberäkningar och simuleringar vad en byggnad kommer att få för energibehov. En energikartläggning syftar till att kartlägga energianvändningen i en byggnad. Kartläggningen beskriver klimatskal, värmeläckage och installationer och föreslår energieffektiva åtgärder.

Miljöinventering Ger svar på om det finns material i byggnaden som i samband med rivning (ombyggnad) ska hanteras som farligt avfall. Ger svar på om det finns saneringspliktiga objekt som PCB och asbest. Brukar genomföras som okulär besiktning kompletterad med viss provtagning. Det kan döljas mer farligt avfall/saneringspliktiga objekt som blir synliga först i samband med rivning/ombyggnad, varför ytterligare provtagning/sanering kan bli aktuellt senare. Rapporten utgör bilaga till Rivningsplan.

Fukt- och innemiljöutredning I samband med ombyggnader är det lämpligt att utreda om det finns fuktskador eller andra innemiljörelaterade problem som behöver åtgärdas. Vid ny- eller ombyggnation är det viktigt att utföra en fuktsäkerhetsprojektering för att undvika framtida problem. Konstruktören ska utföra fuktsäkerhetsprojekteringen, dvs påvisa att konstruktionen tål den fuktbelastning som den kommer att utsättas för. Klimatskal, våtrum, grundläggning, genomföringar och tekniska anslutningar kräver extra omsorg. Till beställarens hjälp bör fuktsakkunnig utses och delta i projektet.

Referensmätning Inför ombyggnad göra referensmätning av luftflöden. Inför ombyggnad göra referensmätning av kall- och varmvattentemperaturer (för att undvika legionella).

Lufttäthetsprovning Lufttäthetsprovning och luftläcksökning syftar till att


6 [13]

Utredning Varför

Läcksökning Termografering

på plats undersöka var en byggnad läcker eller om byggnadens klimatskal uppfyller projekterade krav på täthet. Genom termografering kan läckage identifieras på plats.

3. ATT SKAPA EN SUND VISTELSEMILJÖ

3.1 Mark och byggnad Krav ska ställas i handlingar på att sanering av hälso- och miljöfarliga ämnen i mark och byggnad ska ske enligt upprättade program/planer eller överenskommelser. Riktvärde KM (Känslig Markanvändning enl. Naturvårdsverkets riktlinjer) gäller alltid. Vid planering av projekt ska hänsyn tas till skydd och bevarande av träd och liknande. Särskilt värdefull vegetation, grönytor, berghällar etc. ska bevaras. Logistikplan ska tas fram i mycket tidigt skede för att utreda alla former av transporter, angöring, parkering och andra behov. Se även ”Projekteringsanvisningar/Mark/Angöring”. Växter ska väljas med hänsyn till allergier och giftighet samt skötsel. Se även ”Projekteringsanvisningar/Bilaga handikappanpassning”. Projektera för att markskötseln kan ske miljövänligt. Allergiframkallande material och produkter ska undvikas.

3.2 Fukt En Fuktsäkerhetsprojektering4 ska utföras, där kritiska detaljer ska identifieras och utredas. En fuktskyddsbeskrivning5 ska upprättas. Den ska minst innehålla följande krav på att:

• Riskidentifiering och riskbedömning av konstruktioner som är kritiska ur fuktsynpunkt ska göras

• Samverkan mellan betong/avjämningsmassa, lim och matta i kombination med fukt ska analyseras för att finna kompabilitet för minimering av emissioner

• Uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ska beräknas och läggas in i tidplan

• Krav på torkklimat ska anges • Mottagningskontroll av material omfattande:

- helt emballage

4 Hjälpmedel och checklistor finns på www.fuktcentrum.se 5 Mallar finns på www.fuktcentrum.se och www.stockholm.se sök Fuktskyddsbeskrivning


7 [13]

- täckt transport - överensstämmelse med beställning, följsedel och leverans - helt och rent material - för träprodukter kontrolleras missfärgningar, blånader, fuktfläckar och fuktkvot via mätning

• Lagring av allt material (även icke fuktkänsliga material) ska ske i torrt utrymme skyddat mot nederbörd och avskiljt från smuts och annan påverkan, trä och gips utan emballage

• Ej färdigställda konstruktioner skall skyddas mot fukt. Det gäller även vid håltagningar och öppningar i klimatskal

Det ska skrivas in bygghandlingar att:

• Entreprenörer ska intyga att de följer krav från BBR, BBV och GVK samt anvisningar från tillverkare vid t ex applicering av ytskikt. Att senaste versionen använts ska framgå av intyget

• Fuktmätning i betong ska ske enligt RBK:s metod. Slutmätning ska ske av RBK-auktoriserad fuktkontrollant betong6. Fuktmätning ska även ske i avjämningsmassa enligt GBR’s branschstandard7

• Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat för ett material, ska RF på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd i enlighet med BBR

• Fuktkvot i virke som byggs in ska inte överskrida 16 % • Gipsskivor ska inte monteras i direkt kontakt med betong • Inga materialrester av form eller trädetaljer i och på betongen ska förekomma • Underlag ska vara rena före golvbeläggningen • Mineralull ska förvaras torrt och inte monteras direkt mot fuktig betong • Om vattenkyld betongsågning/håltagning används ska entreprenören säkerställa att

konstruktioner skyddas och fukt torkas ut • Det ska finnas en handlingsplan och beredskap för vattenspill och vattenläckage • VASKA8 ska följas • Fuktskyddsdokumentationen ska sammanställas och överlämnas till förvaltningen

Vid ombyggnation ska krav ställas att fuktskadade delar ska saneras och orsaken till skadan ska åtgärdas enligt utredning eller överenskommelse.

3.3 Ljud

Ljudklass ska beaktas under projekteringen. Hänsyn ska både tas till risk för störningar i inomhusmiljön, t ex lågfrekvent buller, och utomhusmiljöns påverkan inne/ute som t ex framtida buller från trafik. Decibelkrav finns angivna i projekteringsanvisningarna. Ett riktvärde för ljudnivå i byggnaden ska anges. Skapande av god luftljudsisolering ska ske i avvägning mellan önskan i verksamheten att ha god studiemiljö/överblickbarhet och i förskolan speciellt säkerhet för barnen. T ex prioriteras

6 Läs mer om RBK, Rådet för byggkompetens, på http://www.rbk.nu/webdoc.asp 7Läs mer om fuktmätning i avjämningsmassa: http://www.golvbranschen.se/rad--riktlinjer/rekommendationer-for-golvavjamning/branschstandard-for-rf-matning 8

Läs mer om att bygga vattenskadesäkert på http://www.formas.se/formas_shop/ItemView____1571.aspx?epslanguage=SV


8 [13]

på förskolan i vissa fall skydd mot klämning i dörrar framför att ha fullgod ljudisolering genom dörren. God stegljudsisolering vid val av bjälklagsöverbyggnad ska eftersträvas, t ex stegljudsdämpande mattor. Dämpning/efterklangstider ska beaktas t ex vid val av undertak.

3.4 Ljus I rum där personer vistas mer än tillfälligt ska det finnas god tillgång till dagsljus. Dagsljusfaktorn ska helst inte vara lägre än 1.

3.5 Städbarhet God städbarhet hos ytskikt ska eftersträvas. Inredning och detaljer ska utformas så att utrymmen blir lätta att städa, t ex vägghängt sanitetsporslin, fullhöjdskåp på ben eller vägghängda (sockel där verksamheten så kräver). Inga dammsamlande ytor 1,8 m över golv. Armaturer ska ej vara dammsamlande. Kanaler bör ej förläggas synligt. Olika ytskikt ska ej blandas. Inredning och utrustning ska vara lätt att städa och underhålla. Behovet av vatten och kemikalier vid städning ska minimeras.

3.6 VVS (Värme, Ventilation och Sanitet) Hänsyn ska tas till markradonmätning. Vid behov ska radonsäker konstruktion utföras. Hänsyn ska tas till radonmätning vid ombyggnation av befintliga hus. Radonhalten inomhus ska vara högst 100 Bq/m3 vid nybyggnad. Luftintag ska ej placeras vid bilparkeringar, lastkajer, varuintag, soprum eller avluftning från avloppssystem. Föreskriv att filterklassen ska vara lägst EU7 och att vid slutbesiktning ska samtliga aggregat vara försedda med nya filter. Koldioxidhalten i byggnaden ska ligga under 1000 ppm. Ventilationsanläggningen ska förses med rensluckor i erforderlig omfattning och de ska vara lättillgängliga. Dagvatten ska hanteras enligt ”Botkyrka kommuns dagvattenstrategi”9. Vatteninstallationer ska utföras så att risk för legionella minimeras. Långa ledningar utan vvc ska undvikas. Tappvarmvatten ska hålla 600C med temperaturbegränsning vid tappstället.

9 http://www.botkyrka.se/SiteCollectionDocuments/Bo%20och%20bygga/Dagvattensrategi.pdf


9 [13]

3.7 El Elektriska och magnetiska fält, på fast installation inom permanenta arbetsplatser, ska uppfylla:

• Lågfrekventa magnetfält 0,2 µT uppmätt 1 m över golvet i nybyggnad • För äldre bebyggelse gäller 0,4 µT • Elektriska fält 10V/m

TN-S, femledarsystem ska installeras. Lysrörsarmaturer ska förses med HF-don och blir genom det även möjliga att dimra.

4. ATT HUSHÅLLA MED MATERIAL OCH VÄLJA MATERIAL MED MINSTA MÖJLIGA NEGATIVA PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH HÄLSA

Materialval och val av konstruktioner ska göras så att framtida rivning genom demontering är möjligt. T ex spika och skruva istället för att limma och svetsa. I första hand eftersträvas möjlighet till återanvändning, i andra hand återvinning. Förnybara råvaror som trä och icke förnybara råvaror med god tillgång som t ex sten och lera ska prioriteras. I första hand ska material med lång livslängd och lågt underhållsbehov väljas. Byggvaror inom nedanstående produkttyper ska vara miljögranskade innan de föreskrivs. Som stöd ska databasen ”Sunda Hus miljödata”10, med miljögranskade varor användas:

• Kemiska produkter • Träprodukter som är målade, impregnerade eller limmade • Isoleringsmaterial • Golvbeläggningsmaterial

I första hand ska byggvaror som har helhetsbedömningen A och i andra hand B väljas. De byggvaror som har egenskaper som innebär att de fått helhetsbedömningen C får inte föreskrivas utan godkännande. De byggvaror som fått helhetsbedömningen D får inte föreskrivas. Dessutom gäller:

• Material och produkter i inomhusmiljön ska vara lågemitterande. Egenemissionen från invändiga ytskikt (tak, vägg, golv) får ej överstiga 40 µg/m2 och timme efter 26 v. För färg och lack gäller <15 µg/m2. De fem största enskilda emitterade ämnena ska redovisas. Verifikation är tillverkares byggvarudeklaration.

10 www.sundahus.se, användande är förenat med licensavgift


10 [13]

Träbaserade skivor ska avge <0,13 mg/m3 formaldehyd. Varor som är E1 eller M1 märkta uppfyller kravet. Om möjligt föreskrivs produkter som uppfyller kriterierna för miljömärkning Svanen11 eller EU-blomman12. Kriterier finns för byggskivor, golvmaterial, färg.

• Produkter som innebär arbete med härdplaster (t ex epoxi , isocyanater) ska undvikas. • Naturgrus ska i möjligaste mån undvikas som ballast i cement eller betong. • Fasader utförs i tåliga material (ej trä) som tegel eller fibercementskivor (2-

stegsluftad). Vid användning av puts ska den vara av tunnputs med putsbärare. • Tryckimpregnerat trä ska i möjligaste mån inte föreskrivas. • Tropiskt virke bör inte föreskrivas, om det föreskrivs ska det vara FSC13-märkt. • Koppar eller zink ska inte användas till tak, takavvattning eller fasad. Förzinkad

stålplåt med ytbeläggning får användas. Undvik plåt med PVC-beläggning. Metaller ska undvikas i användning då de kan lösas ut i dagvatten.

• Avloppsrör, kablar, isolering och el-rör ska vara halogenfria. • Ljuskällor ska innehålla låg kvicksilverhalt, max 3mg gäller för lysrör och för

urladdningslampor gäller max 25 mg kvicksilver. Vid val av belysning ska LED ingå i jämförelsen.

• Utrustning för storkök och tvättstugor ska vara energi- och vattensnåla. Se även ”Projekteringsanvisningar/Bilaga storkök”.

• Energisnåla linhissar med växellösa motorer ska användas med närvaro-/aktivitetsstyrd hissbelysning.

5. ATT UTFORMA EN GENOMTÄNKT AVFALLSHANTERING UNDER PRODUKTION OCH DRIFT

Byggavfall ska minimeras och sorteras enligt Kretsloppsrådets riktlinjer/basnivå14. Krav ska ställas i bygghandlingar att:

• Farligt avfall ska samlas in, förvaras och transporteras separat • Entreprenören ska upprätta en plan för hantering av bygg- och rivningsavfall och att

den ska redovisas senast då entreprenaden påbörjas • Ev. kvarvarande farligt avfall ska dokumenteras • Utsläpp av olja, drivmedel eller miljö- och hälsoskadliga kemikalier inte får göras till

mark, vatten eller fastighetens avloppssystem. Inom entreprenadområdet ska entreprenören upprätta skydd för att undvika läckage eller spill. Handlingsplan och beredskap för nödläge ska finnas

Utrymme för avfall och källsortering ska anordnas och anpassas efter ”Botkyrka Renhållningsordning”15 (nytt förslag finns: Botkyrkas Renhållningsföreskrifter) samt efter kontakt med och anvisningar från SRV Återvinning AB16 11 www.svanen.nu/produkter 12 www.eco-label.com/swedish 13 http://www.fsc-sweden.org/ 14 www.kretsloppsradet.com 15 www.botkyrka.se/boochbygga/avfallochatervinning/avfall 16 http://www.srvatervinning.se/Foretag/atervinning/


11 [13]

Vid cafeteria, större kök eller liknande ska fettavskiljare (biologisk/bakteriell, ventilerad) installeras. Oljeavskiljare ska finnas i garage och vid spolplats. Kylda soprum ska i möjligaste mån undvikas. Biologiskt luktreduceringssystem föredras.

6. ENERGI

6.1 Hållbar energi Energin till Botkyrkas byggnader ska komma från hållbara energikällor. Möjliga alternativa energikällor ska alltid beaktas och utvärderas i tidiga skeden. Alternativa energikällor är:

• Solfångare (solpaneler) • Solceller • Vindenergi

Utvärdera och beakta även värmepumpsanläggning, analys av realistiskt COP-tal (värmevärde) ska göras. Vid nyproduktion ska Södertörns fjärrvärme AB (SFAB) kontaktas för dimensionering och effektbehov. Fjärrvärmen ska generellt returernas med så låga temperaturer som möjligt. Vid kylbehov ska fjärrkyla och/eller frikyla användas. Förbrukningen av el, vatten och värme bör kunna avläsas per enhet.

6.2 Byggnaders energibehov Energibalansberäkning ska utföras i samband med projektering. Byggnader ska maximalt ha energianvändningen 60 (för eluppvärmda byggnader gäller 55) kWh/kvm, ATemp och år. Energisimulering/energibalansberäkning ska biläggas bygglov. Krav ska föreskrivas krav på lufttäthet och lufttäthetsprovning av byggnaden. Vid nybyggnad ska täthetskravet vara mindre än 0,3 l/sm2 vid 50Pa tryckskillnad. Luftläcksökning ska göras i tidigt skede. Termografering är ett bra hjälpmedel för att hitta köldbryggor och otätheter. Slutmätning ska ske enligt SS-EN13829. Vid utformningen av byggnaderna ska hänsyn tas till uppvärmnings- och kylbehovet. Behov av solavskärmning för att minska byggnadens kylbehov ska utredas genom att göra en simulering av byggnaden för att se hur solinstrålningen blir och vilket solskydd som behövs. För värmepumpar är det bra med egen elmätare för att kunna utvärdera driften.


12 [13]

6.3 Installationer Tryckstyrda enkelpumpar ska användas för värme- och kylsystem. Vid val av luftbehandlingssystem ska verksamhet, personaltäthet, drifttider, driftkostnader och energibesparing beaktas. Energieffektiva fläktaggregat ska väljas med SFP-tal högst 2,0 kW/m3/s. Fläktar ska förses med frekvensomformare. Direkt-/eldrivna fläktar föredras, ej remdrivna. Generellt ska närvarostyrd ventilation föreskrivas, undantaget är mindre utrymmen typ wc. Ev. forcerad ventilation i samlingssalar. Vid större lokaler t.ex. samlingslokaler kan CO2-

styrning bli aktuell. Dygnsstyrning avseende ventilation ska utredas specifikt för varje projekt. Sporthallar ska ha närvarostyrd belysning och ventilation. Funktion för stängning av uteluftspjäll vid strömavbrott ska finnas. Funktion för tidsstyrning av installationer ska finnas. Huvudpumpar för värme ska styras av utelufttemperatur. Ventilation: Roterande värmeväxlare ska väljas i första hand med krav på minst 70 % värmeåtervinning. I storkök (eller andra lokaler med lukter) väljs vätskekopplad värmeåtervinning med minst 50 % värmeåtervinning. Övriga konsulter ska lämna erforderliga data till VVS-konsulten för energiberäkning. Beräkningen ska redovisas snarast möjligt under projekteringen. Snålspolande armaturer (perlatorer) ska installeras i duschar och tvättställ. Handfatsarmaturer ska förbruka max 6 l/minut. Duscharmaturer ska förbruka max 12 l/minut. För att minska belysningsbehovet bör ljusast möjliga material för golv- och markbeläggningar väljas med hänsyn tagen till funktionskrav. Hänsyn bör även tas till skuggande träd. För utomhusbelysning hänvisas till ”Belysningsprogram för fastigheter i Botkyrka kommun”. Styrning av belysningsarmaturer enligt projekteringsanvisningarna. I rum med stora fönster ska dagsljusstyrning/Dagsljuskompensering beaktas vid projektering. Nödljusbelysning ska vid normal drift vara släckta och ska vid avbrott i den normala strömförsörjningen kopplas in automatsikt. Lågenergiutrustning i energiklass A+ ska föreskrivas för vitvaror som kyl, frys, spis mm. För tvättmaskiner ska även låg vattenförbrukning prioriteras.


13 [13]

6.4 Ytterväggar Ytterväggar ska uppnå ett U-värde om max 0,2 W/m2K. Ytterväggens konstruktion ska projekteras efter aktuella förhållanden. Nedanstående redovisar enbart principuppbyggnad: 9 mm gips, oorganisk skiva, 45 x170 mm uppstolpade reglar med isolering, 0,2 mm åldersbeständig plastfolie, 45 x 45 reglar med isolering 12 mm plywood och 13 mm gips.

6.5 Yttertak Tak ska ha U-värde om max 0,1 W/m2K.

6.6 Fönster Fönster ska ha U-värde 1,0 W/m2K (inkluderar fönster och karm). Stora fönsterytor ska undvikas. Hänsyn ska tas till behov av solavskärmning. Fönster med solskydd minskar kylförbrukning och ökar komforten.

6.7 Entréer

Projektering med värmeslingor utanför huvudentréer och eluppvärmda trösklar ska bestämmas för respektive projekt. Generellt tas sådana värmeslingor och trösklar med vid äldreboenden, skolor och förskolor. Avvikelser ska motiveras av projektledaren. Värmeslingor utförs med fjärrvärmeretur. Detta för att återföra så låga returtemperaturer som möjligt till fjärrvärmebolaget. Utförandet sker med tjälisolering i botten, därefter returslinga.

6.8 Vind Isolering av vindsbjälklag ska ske där hänsyn tas till ventilationsförhållanden samt energi- och fuktaspekter.