1900 2010 Ungas - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:388418/FULLTEXT01.pdf · upprop, skriva på en namninsamling eller blir medlem i ett Community på Internet med en

organisering över tid

Ungas 19

00

2

010

Peter Waara Jytte rüdiger Lotta SvenSSon

Ungas organisering över tid

–unga för sig själva eller tillsammans med vuxna?

Peter Waara Jytte Rüdiger Lotta Svensson

UngaS organiSering 2010

Utgiven av astrid Lindgrens Hembygd

ansvarig Utgivare: Jytte rüdiger

redigering: peter Waara

grafisk form: Lotti JiLsmo, LäggUt

foto: WWW.fotoakUten.se

proJektet Har finansierats av UngdomsstyreLsen. kontaktpersoner: gerHard HoLmgren ocH torgny sandgren.

LinaAhtola:projektledare,Riksutställningar

ErikGunnarsson:ordförande UKM riks

FredrikGunnarsson:handläggare,Sveriges kommuner och landsting

GunnarHansson:lektor,Linnéuniversitetet

GunnarHolmberg:kultur-ochfritidssamordnare,Örnsköldsviks kommun

NinniNorlinder:generalsekreterare,Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO)

OskarSanell:fil.kand,frilans

Medverkande

?hUr gJorde Man förr?

...och hUr Lär Man Sig

organiSering idag?

Många Säger att Unga inte organiSerar Sig i SaMMa UtSträckning SoM förr.

vem bär ansvaret för ungas framtida

organisering?

6 UngaS organiSering

UngasorganiseringövertidärenstudiesominitieratsavföreningenAstridLindgrensHembygd.Syftetmedstudienvaratttaredapåvarförungasdelaktighetiföreningslivetminskar.MedtolvårserfarenhetavlokaltutvecklingsarbeteikommunernaVimmerby,Hultsfred,OskarshamnochEksjöstöttevioftapåproblemetattungaintedeltaritraditio-nelltföreningslivisammautsträckningsomförr.Sammautvecklingåterfinnsöverhelalandet,ungasföreningsen-gagemangminskaroavsettorganisationochverksamhet.Ijuli2009bjödviinpraktikerochforskareförattsehurviskullekunnagåtillvägaförattgenom-föraenöversynavungasorganiseringövertid.Dennarapportärslutresultatetavdetarbetesomgenomförtsifemgrupper.Ettantaldelstudierellermerprecist230sidor,harskalatsnertillenrapport.Resultatetspeglarettperspektivpåhurungaorganiseradesigförrochhurföreningslivetharutvecklatsövertidochmedskildaföresatserfrånstat,kommunochfrivilligorganisationerna.Studienhandlaralltsåomolikasynsättpåungasorganiseringsnarareänomungassynpåsinegenorganisering.Studiensyftade

ocksåtillattredautfråganpåvemsombäransvaretärförungasframtidaorgan-iseringochvilkainsatsersombehövsföratthjälpa,stötta,uppmuntraochmotiveraungaattorganiserasig?Länkattilldennafrågaärocksåhursamhälletkanvidgasinaperspektivsåattnyaformerförungassamhällsengagemangocksåerkänns?

Dennarapportärensammanställningochenanalysavdetmaterialsomnedan-ståendegruppdeltagarebidragitmed:LinaAhtola,ErikGunnarsson,FredrikGunnarsson,GunnarHansson,GunnarHolmberg,NinniNorlinder,JytteRüdi-ger,OskarSanell,LottaSvensson,PeterWaara

RapportenharskrivitsavPeterWaara:professor,Uppsalauniversitet,JytteRüdi-ger:projektkoordinator,AstridLindgrensHembygdsamtLottaSvensson:forskare,Uppsalauniversitet.

Jytte Rüdiger

förord


ISverigeoroasviavdetsjunkandeantaletmedlemmaripolitiskaungdomsförbundochideellaorganisationersamtettförmodathotandeutanförskapförungaochvuxnasomdettabefarasledatill.Samtidigtförundrasviöverungasomnästanpåegenhandochsekundsnabbtkanaktiverastoramängdermänniskorförspeciellafrågor,påverkapolitisktbeslutsfattandeochdärigenomgöraskillnadavseendet.ex.naturochmiljögenomsittengagemang.Bildernakanförefallamotsägelsefulla.Ådenenasidanoengagemangochpassivitetinomföreningslivetmen,ådenandrasidanocksåengagemangochaktivitetmedhjälpavkultur,interaktivamedierochspontanaktivitet.Ungassamhällsdelta-gandegenomvirtuellakanalermotsvararintehurmantraditionelltförväntarsigattungasengagemangskakanaliseras,snararetvärtom.Ickedestomindrebedömsungasinflytandeochdelaktighetisamhälletutifrånomdeärengageradeitraditionellaföreningarelleriandraformelltgodkändasammanslutningar.

Manbördocktänkasigförinnannyamedierochinternetbaseradeinterak-

tionsformerutropassomalternativettillkollektivpåverkan.Atthörsammaettupprop,skrivapåennamninsamlingellerblirmedlemiettCommunitypåInternetmedengivensakfrågasomfokusinnebärinteattdessaslagssammanslutningarharnågonstörresamhällsbetydelse.

RobertD.Putnam1pekarpåattenindi-vidoftaärmedlemimångaiföreningar,menattengagemangetärlågt.Detinnebärattföreningsmedlemskapetisigoavsettomdetärfråganomvirtuelltellertraditionelltmedlemskap,inteärdetsammasommobilisering.Attgåfråntanke/visiontillhandlinglederoftatillbortfallavengageradeindivider.Detvimenarärattengagemangetnumerärtkanvaraomfattande,menattdetgenerelltsaknasettgenuintengagemang,såledesettförhållandesomkanbeskrivassoma mile wide, but only an inch deep.

Denvägtillinflytandesomvuxnaföre-ställersigsomsjälvklar,ärintelängreallenarådande.Denmodellsomantasledatilldelaktighetochinflytande

1 RobertD.Putnam(2007[2000])Den ensamma bowlaren.Stockholm:SNSförlag.

inledning

Un

ga

S e

ng

ag

eM

an

g i

da

g f

öLJe

r i

nte d

e

tr

ad

itio

ne

LLa

fo

rM

er

na

, ä

nd

å b

ed

öM

S

de

ra

S S

aM

hä

LLS

en

ga

ge

Ma

ng

Ut

ifr

ån

oM

d

e ä

r M

ed

i e

n t

ra

dit

ion

eLL f

ör

en

ing

...


startargenomfostranienfolkrörelse-organisation,politiskföreningellerensamhällsförening(t.ex.invandrarförening,elevorganisationellerliknande)ochtarsinvägtilldelaktighetochinflytandeviaregelmässigtagerandeinomramenfördenetableradeföreningensmallar.

Mångavuxnaföreställersigattungassamhällsengagemangskautvecklasilinjemedhurmantidigarehargjort,attungaigoddemokratiskordningengagerasiideellaorganisationer,attdefostrastillattviljaarbetapolitisktenligtdenmodellviharförrepresentativdemokratiochdärrekryteringenavpolitikertryggasgenomföreningsdeltagande.

Dengrundläggandetankenärattdetärbraochnyttigtbådeförindividenochsamhälletommedborgarenärdelaktigochbidrarmedtankarochhandlingari”detgemensammarummet”.Idagfinnsdetåtskilligtsompekarpåattbildenbörvidgasattocksåomfattanyaochförvuxnakanskeokändaformersomvidgargränsernaförhurdemokratiochinfly-tandekanutövasisamhället.

Vilket är då problemet? Handlar det om bristen på ungt inflytande och engagemang eller är det en fråga om vuxnas rigida förväntningar kring vad som räknas som samhällsengagemang?

Attvårtsamhällepräglasavenökadindividualiseringochattdetävenblandvuxnaråderenminskadpolitiskpartior-ganiseringärenväsentligbakgrundskun-skap.Varkenungaellervuxnakanaliserarsittsamhällsengagemanggenompolitiskaorganisationerisärskilthöggrad.2010ärvalårförkommun,landstingochstat–attröstarepresenterarentypavsamhällsen-gagemang,menärknappastdetoptimalauttrycketförenlevandedemokrati.

Härtänkerviossiställetenständigtpågåendekritiskgranskningavmaktha-varesagerande,lokalochnationellopinionsbildningochaktivitetersomgörmedborgarnadelaktigaivadsomskerisamhälletochgerdemmöjlighetattpåverkautvecklingen.Demokratiflosklerundervaltiderkanskemerdöljeränavslöjarvadsamhällsengagemangochenlevandedemokratiegentligenhandlarom.Röstandetärmångagångerenrituellhandling,individengörsommanalltid

Egenmakt Representation

delaktighet

identitet

tillhörighet inflytande

Demokratifostran

Självförverkligande

individnivå

samhällsnivå

individualism kollektiv


hargjortochförlitarsigpåattpolitikernaskötersinajobb.Påsammasättkanmanresonerakringdelaktighetipolitiskaföreningar.

Fråganmångaställersigärvarförmanskavaramedlemochdelaktigidetpolitiskaföreningslivetomdeförtroende-valdaredanharbestämtvaddethandlaromochskötersittjobbutifråndessapremisser?

Nyatiderledertillnyaformerförengagemangochaktivitet.Urdennateskanfråganresasomdagenspolitiskasystemäroptimaltförattkanaliseraungassamhällsintresse.Samtidigfinnsdetenkaderungasomengagerarsigiungdomsförbunden.Dennakaderäraktivochtjänarsittmoderpartisomettslagsradikaltalternativ(vilketalltidharvaritungdomsorganisationernasroll),entummelplatsförmerellermindrerimligastrategier,idéerochutspel.TillexempellanseradeCenternsungdomsförbund(CUF)underför-valrörelsen2010denprovokativasloganen”FuckFacket”trotsAlliansregeringensvärnandeomarbetsrättochdensvenskamodellen.Straxinnanvalet,iseptember2010,tycksingeninomCUFviljakännasviddennasloganommannufårtropolitikerblog-gen.se.2

Kanskehägrarförungdomspolitikernaennomineringtillvalbarplatspåkommun-,landsting-ellerriksdagslistannästkom-mandeval2014.Dåhandlardetomattjämkasinivadpartimedlemmaruppfattarvaranormalt,lagomprovocerandeochiriktningmedredanfördpolitik.Dettaskaparenvissavvägningiriktningmotvadsomärsnarareänatthandlaom

2 www.politikerbloggen.se/2010/05/26/31783/2010-09-01

vadsombörvaraiframtiden.Igrundochbottenärdetfråganomettslagsinordningtillvuxenlivet.Meddenföljerfråganomman,trotsradikalaövertoner,påettbättresättkanlyftaframungasuppfattningarochagerande,tyckandeoch”visionerande”somkonstruktivafaktorerietttraditionstyngtpolitiskparti.?Ochtillslut,vilkaärdådessa”man”somskasäkraungasdelaktighetochinflytande,devuxnaellerdeunga?

PåinitiativavAstridLindgrensHembygdharmänniskormedskildakunskaperocherfarenhetersamlatsföratttillsammansutvecklanyatankarochnykunskapinomtemat.Efterprojektetsförstamöteutfor-madesföljandefrågeställningarsomlegattillgrundförettantaldelstudiersomgenomförtsinomramenförprojektet:

- Ungasorganisering,ettproblemförvemochvarför?

- Begreppensinnehåll,vadinnebärorganiseringochengagemang?

- Föreningslivetsunderliggandedimen-sioner–integration,tillvadochvarför?Ärdetskillnadmellandåochnu?

- Föreningslivetssocialiserandedimen-sioner–vuxnasbetydelseförungasmöjlighetertilldelaktighet?

- Villkorochförutsättningarinomenbefintligellernystruktur–vadgörmanmednyaochgränslösarörelser?

Arbetetskeddedärefteriarbetsgrupper.Varjedeltagareharpresenterategnabidrag,t.ex.litteraturgenomgångar,intervjuer,historiskaochteoretiskaöversikter.


rapportens disposition

Rapportenärdisponeradpåföljandesätt.Idetinledandekapitletpresenterasgrundproblematiken,nämligendenfaktiskaochförmodademinskningenavungasorganiseringsettövertid.Härärdetpåsinplatsattunderstrykaattungasorganiseringoftamätsgenomattstuderaderasmedlemskapiföreningslivet.Heltklartärattmedlemsantaletitraditionellaidéburnaorganisationerharminskat.Däremotvetviväldigtliteomdetocksåbetyderattungaorganiserarsigimindregradidagjämförtmedtidigare.

Detandrakapitlethandlaromstatensochkommunernasansvar.Härharviavsiktligenbehandlatstatochkommunsomtvåaktörersomharvarit,ochalltjämtär,viktigaförsamhälletssamladeinsatsergentemotunga.Tillsammansrepresenterarstatochkommundenungdomspolitiksompolitikerharbetslutatomochsomantasfrämja/förebyggaellermotverka/skyddaungaisamhället.Härdiskuterasöversiktligtolikatidersvärdemålbakominsatserriktademotunga.Kapitletshuvudpoängärattungdomspolitikenhargåttfrånettfostrande/normativtanslagtillettanslagsombetonarungasautonomiochattdettavälsvararmotengenerellutvecklingfrånettkollektivistiskttillettmerindividcen-treratsamhälle.Setttillstatensomaktörärdetrelativtenkeltattföljautvecklingenövertidmedandetärsvårareattfåettsamlatgreppöverhurkommunernaharhanteratungdomsfråganöverettlängretidsperspektiv.Ickedestomindreförefallerdetvarasåattkommunernasstrategieroftavälsvararmotdenstatliga,ochviceversa.Avdetföljerattfråganomungdomarsdemokratilärandetillsammans med vuxnaellerför sig självharattgöramedensamhällsutvecklingsomärbetydligt

meromfattandeänvadstatengenomsinungdomspolitikrepresenterarochsprän-gergränsernaförenskildakommunerssatsningar.Idettredjekapitletpresenterasensamlingreflektionerkringungasorganiseringövertid.Härärdetfråganombådeungaochvuxnasrösterkringtematiken.Utgångspunktfördettakapitelärintervjuersamtbefintligungdomsfor-skning.Detfjärdekapitletresonerarkringvillkorenförungasorganiseringsetttillungdomarsförväntningarochförmågorochhurdessakanförståsiettorgani-sationsteoretisktperspektiv.Ikapitlettematiserasfostran/egenmakt,identitet/politisksocialisation,generation/livsfasirelationtillungasorganiseringförrochnu.Avslutningsvissammanfattarviarbetetochpresenterarettantalslutsatserkringorganisering,politisklegitimitetochdengrundläggandefråganomnyttinnehålliengammalformellerettvälbekantinnehålliennyform.

två faLLbeskrivningar

Förattledainläsarenivårttänkandepresenterastvåmerellermindrefiktivaexempelsombådaäraktuellarörandeungasorganiseringitidochrum.Deolikaexemplenrepresenterarskildaförhållningssätttillföreningslivochorganisering,aktivitetochvuxeninfly-tande.Detförstakanassocierastillettlokaltungdomsrådochrepresenteraretttraditionelltoch,skulleviviljapåstå,bekvämtsättatthanteraungasdelaktighetochinflytandeienkommun.Visserligenärdetintefråganomenföreningienjuridiskmening,utanärsnarareenungdomsorganisationuppmuntradattfungerasomsamtalspartnerilokalaangelägenheter.Detandraexempletbeskriverettsättattorganiseraungasom


harkopplingsåvälbakåtitid(traditionellkunskapsöverföring)somframåtmotettsynsättdärgenerationerkanmötasmedmerbetoningpåverksamhetochmindrepåorganisationsformalitet.Ungdomsråd-sexempletfinnsinomenetableradstruk-tur,detsenareexempletrepresenteraren”oregerlig”organisationförungasaktivitetsomtillåtervuxnaochungaattdeltapålikavillkor.Gemensamtförbådaärattmansträvarefterattförstärkaungasdelaktighetochfostran.

faLL 1. föreningen för Unga i kommUnen.Inästanvarjekommunfinnsettungdomsråd.Dessarådutgörsavca10-20ungasomrepresenterarkommunensunga.Syftetärattverkaför ungagenomattrepresenterademvisaviskola,fritid,etc.iengivenkommun.Huvuduppgiftenhandlaromattföreträdaungaisammanhangdärungdomsrepresentationärönskad.Organisationsformenfårsinlegitim-itetgenomettkommunalterkännandeochuppdragattverkaförenanonymgruppsväloavsettrepresentationska-petsförankringlokalt.

Kännetecknandeförungdomsrådetärritualism,formuppfyllelseochrepresentationskapdärdelaktighetskapasgenomattrepresenteraandra.Ungdomsrådetsaktiviteterärintedirektriktattilldemmanföreträder.Påverkanhandlaromattförsökaförmåt.ex.lokalpolitikerattfattabrabeslutinomområdensompåverkarunga.Kännetecknandeförmedlem-marnaiungdomsrådenärattdegenomuppdragochaktivitetfårviktigkunskapomhurskolan,samhälletochdemokratinfungerarochdettaharsannoliktocksåstorbetydelseför

derasframtidaliv.

faLL 2. föreningen vUxna för Unga Inästanallakommunerfinnsenöppenkommunalfritidsverksamhetsombetonargörande/aktiviteterochvuxenansvar.Verksamhetenärifokusochvarjeaktörrepresenterarsigsjälvainomramenföraktuellverksam-het.Görandetäricentrumförorganisationenochallasdeltagandeenförutsättningförverksamheten.Härfinnsettmötemellanvuxnaochungamedavsiktattskapanågottillsammansochdärigenomgeungakunskaperkringhurmankanorganiseraegenaktivitetbaseratpådetintressemanhar.

Fall1utgårfrånrepresentationskapmedanFall2betonarverksamhetochaktivitet.Detförra(ungdomsråden)premierasochsessomessentiellfördemokratifostran,dessverksamhetärmätbargenometttydligtuppdragochmanförlitarsigpåtydligaramarförsåvälinnehållsomuppdrag.Densenareärmerproblematiskgenomsingeneration-söverskridandeansats.Detärintefråganomenrenodladungdomsverksamhetochramlarutanfördevisenav unga och för unga.Intehellerärdetenkeltattmätaverksamhetenochdessresultatknutettilldemokratiochfostran.Amatörisminomramenförkulturskapandet(musik,foto,dansetc.)pekarocksåpåattdetmestaskapandetskerutanförföreningslivet.Manträffarvarandrahemmavid,spelarmusiktillsammans,hängermedvarandraochmötsupppåfritidsgårdenförattt.ex.fåtillgångtilletttrumset,PA-systemellerenenklareinspelningsutrustning.Attåstadkommadettaförutsättergivetvisorganisering,menpåfallandeoftautanför



föreningslivetsmedlemsmatriklar.Påsättochvishandlardetomdemokratifostranibådasammanhangenmenutifrånvittskildavillkor.Inomfritidsverksamhetenkommerverksamhetenallatillgodoochsjälvaaktivitetenäricentrum.Inomdessramfinnsettlärandeochenerfar-enhetsutvecklingsomärbetydelsefull.Förungdomsrådethandlardetomattskapamöjligheterförenanonymgruppungdomarienkommun.Mångagångerärdetfråganomeninsatsknutentillhurdenrepresentativademokratinfungerar.Samtidigtärerfarenhetsutvecklingenbegränsadtilldenärmastberörda,nämligenungdomsrådetmedandesomrepresenteras(merparten)intefårsammamöjlighet.

Grundfrågansomexemplenreserärhurskolan,kommunochstatenhanterarsittuppdragrörandeungasdelaktighetochinflytandeominteallafårdelavsammakunskapocherfarenhet?Attmätaungas organiseringgenomindikatornungas medlemskapienföreningär,menarvi,attletaefterettsvariettsammanhangoavsettomdetfinnsdärellerinte.Frit-idsverksamhetenställsinfördilemmatattmyndigheteruppfattarverksamhetensomodemokratiskochickefostrandeeftersommanbetonarattungamötervuxnaochläravochmedvarandra.

Setttillstatensbetoningavföreningsstödtillorganisationersomleverupptilltesenunga för sig själv, ärdengenerationsöver-skridandetankenintebidragsberättigad.Exemplenreserfråganomettfåtalsdelaktighet(iungdomsrådet)ärtillräckligtförattenkommunskahanåttinflytan-demålenelleromdetärbreddenigöran-detsomskaräknas.Ärdenetableradeföreningsformendetbästainstrumentetförfostranochdemokratiträningföratttäckaallasrätttilldemokratiskmedveten-

het?Polariseringmellanungasomkankodernaförhurmaktutövasochungasomsaknartillträdetilldessaetableradeformertycksökaiochmedattstatochkommunväljerattseföreningsmedlems-kapochrepresentativitetsomdeultimata(ochkonventionella)indikatorernaförungasorganisering.Men,ärintedettaettslåendeexempelpåattensidigtbetraktaungassamhällsengagemangitermeravtraditionelltföreningsarbetesomdetvärdefullaochdärigenommissamängdenochmångfaldenavungasaktivitetutanfördetetableradeföreningslivet?Statensochkommunernasuppdragblirdärmedencentralfråga,hurgörsungadelaktigailokalsamhälletomföreningsformenärdenendaaccepteradeformenförinfly-tandeochvilkenrollharvuxnaaktörerigenomförandetavdeungdomspolitiskastrategierna?

Vårstudiekansessomettinläggidebat-tenomungasorganiseringdärsamhälletssynpåochhanteringavungasorganiser-ingstårifokus.Naturligtvisharstatenochkommunernaenviktigrollochfunk-tionförattstöttaungasorganisering.

MendetärsamtidigtviktigtattinseattdeprocesserviidagiSverigekaniakttaifrågaomungasföreningsdelaktighetharsinmotsvarighetiandraländer.UniktföråtminstonedeNordiskaländernaärdockdenstarkakopplingentillfolkrörelsernaochdessviktigarolliattbyggadetmodernasamhället.Frågavikommerattdiskuterahandlardärförvadsomhänderomdettraditionellaföreningslivetförlorarsinrollsomdemokratiskfostrare,vembärdåansvaretförattungagesdenkunskapsomärgrundläggandeförettdemokratisktsamhälle?Hurgjordemanförr,hurgörmanidagochhurskamangöraiframtiden?


kommun, stat och ungas organisering

Dagenssatsningarinomungdomsom-rådetharenlångförhistoria.Mendetärinteförränunder1950-taletsomenuttaladtydligungdomspolitikformuleras.Redaninnanungdomspolitikensformer-ingunder1950-talethandladeungdom-sansatseromstödtillstudieorganisationerochkommunermedsyfteattorganiseraungaochdärigenomskapaalternativfördesomsaknadetillgångtillkonstruktivaungdomsmiljöer.Ansatsenvarnormativochstyrande.1971förändradesdelvisdettaiochmedattkommunernasjälvaficktaansvaretgenomettegetbidrags-system.

Underdecennietutveckladesenorgan-iseradkommunalfritidsverksamhetbl.a.genomtillkomstenavfritidsgårdarruntomilandet.Parallelltmeddennautveck-lingkomstatensvisionerattledasmotetttänkandedärungdomarmerochmerförväntadesklarasigsjälvagivetattdehöllsigtilletableradeochlegalaorgani-sationsformer.Innehållsfrågornakomiskymundantillförmånförformfrågorna.SamtidigtgenomgickdetkommunalaSverigestoraförändringar.Mångakommunerblevfåochfåkommunerblev

färre.Dagensomkring290kommunerärresultatetavdennaprocess.Samtidigtsomkommunernaminskadeiantalkomderasåtagandeattvidgas.

Utvecklingenfrån1950-taletochframtillidagkanbeskrivassomenresafrånmunicipalsamhälletsbegränsadeansvartilldagensspeciallagregleradeverksamhetviavälfärdstillväxtenunder1960-1970talen.Under1990taletvidgadesuppdragetgenomattskola,primärvårdochsocialtjänstblevkommunalaansvar-sområden.

Ekonomiskakrisertillsammansmeddetvidgadeuppdragetikombinationmeddemografiskaförändringar,harinneburitattungdomspolitikenlokaltoftakretsarkringatthanteranedskärningarinomramenförengenerellvälfärdspolitiksnarareänattetableranyaverksamhet-sområdeninomkommunalregi.Påettsättkanutvecklingenocksåbeskrivassomattframtillochmed1970talethadekommunernatilluppgiftatthanteradenekonomiskatillväxtenmedandetfrånochmed1980taletochframåtharvaritfråganomatthanterajaktenpåtillväxt.I

Un

gd

oM

SP

oLit

ike

n L

ok

aLt

kr

et

Sa

r o

fta

k

rin

g a

tt h

an

te

ra

ne

dS

kä

rn

ing

ar

in

oM

r

aM

en

fö

r e

n g

en

er

eLL v

äLfä

rd

SP

oLit

ik

Sn

ar

ar

e ä

n a

tt e

ta

bLe

ra

nya

ve

rk

Sa

Mh

et

S-

oM

rå

de

n i

no

M k

oM

MU

na

L r

eg

i...


detförrafalletvarutmaningenattbyggaettvälfärdssamhällemedhjälpavdenekonomiskatillväxtSverigeupplevdeefterandravärldskrigetochframåt.Efter1970talettycksdetsomommångakommunerpåolikasättförsökerskapaförutsättnin-garförlokalochdärmedocksånationellekonomisktillväxt.Jaktenpåtillväxthandlarbaratillenlitendelomattskapautrymmeförnysatsningarikommunerna,snarareärjaktenpåtillväxtenfrågaomattkunnaförvaltaochbibehållaredangjordainvesteringar.

Samhälletssatsningarövertidinomungdomsområdetkanöversiktligtbeskrivasiföljandetvåtablåer.3Tablå1beskrivernågra”milstolpar”inomungdomspolitikområdet.Härläggssärskildviktvidvärdemålen,dvs.motivetelleruppdragetbakomsamhälletssatsningarpåungdomar.TillexempelutgörVanartslagenfrån1902ettviktigtexempelmedtydligpreventivmålsättning.Tablå2syftartillattbelysahuvudriktningarinomstat,kommunochföreningslivetinomungdomsområdet.Vikangenomtablå2tillexempelföljahurstatensuppdragharförändratsövertid,hurkommunermångagångerharföljtefterochföreningslivetsrollochverksamhet.

Idaghandlartillexempeldetkommunalauppdragetinomungdomspolitikenommångaolikainsatsertrotsenkrympandeekonomi.Ekonomiskaprioriteringarochhögskostnadslägenhartvingatmångakommunertillattminskanersinverksamhet.Detharblandannatinneburitattfritidsgårdarharstängtelleravsevärtminskatnersinaöppettidersamtattdetfinnsmindrepengarattfördela

3 TablåernabyggerpåsammanställningargenomfördaavOskarSanellochFredrikGunnarssonsomettuppdraginomramenförprojektetungasorganisering2010.

påaktiviteterjämförtmedtidigare.Delokalavariationernaärgivetvisstoraochharletttillenskillnadifrågaomsatsningarpåt.ex.idrottochkultursamtivilkenuträckningsomdelaktighet/inflytandeellermaterielltvälståndärprioriteradeområdeninomolikakommu-ner.Gemensamtfördeflestakommunerärdockattmansträvarefterattstöttaföreningslivetgenomekonomi,personalochlokalresurserochattverksamhetenöverlagkännetecknasavattkommunernamerochmeradministrerarenkrympandeverksamhet(setttillekonomiskaindika-torer).

Överlagkanvinoteraattutvecklingenfrån1930ochframtillidagkänneteck-nasavenförskjutningavdenstatligaungdomspolitikenfrånenvärdegrundsbase-radansatsmedvälfärdspolitiskaambi-tionerochinsatser(t.ex.vuxnamotarbortungafrånriskmiljöer)tilldagensmerindi-vidbaseradeungdomspolitikvarsambitionärattskapadelaktighetochinflytandedärungasjälvaförväntasorienterasigbortfrånriskmiljöer,ägnasigåtdemokratiskaaktiviteteretc.Hurdettademokratiskaanslagipraktikengestaltaskansjälvfalletdiskuterasdåformsnarareäninnehålltycksvaradetcentrala.4

Förbådestatochkommunärdetfråganomenutvecklingfrånengenerellansatstillenpolitikorienteradmotsärskiltdefinieradeproblemområden.Förrvardetfråganomattskapaarenorföralla

4 Undervåren2010kritiseraderadioprogrammetKaliberUngdomsstyrelsenförattgebidragtillorganisationersomantogsdiskrimineramänniskorutifrånsexuellläggning.Ungdomsstyrelsensegenutredningavutpekadeförenin-garsstyrdokument,verksamhetsberättelser,protokollochstadgarpekadepåattnågonsådandiskrimineringinteägderum.Iettpressmeddelandehävdarmanatt”Homosexuellakanvaramedlemmarpåsammavillkorsomandraochdekanhaförtroendeuppdragochanställningariorganisationerna.”(Ungdomsstyrelsen2010-07-05).


tabLå 1. SvenSk PoLitik riktad tiLL Unga / för Unga 1900 tiLL 2010

Huvudinriktning Utförande Värdemål

1900 - 1919 Vanartslag Frivilligabarnavårdnämnder. Förebyggabrottslighet.

1920 - 1939 Merstatligkontroll. Obligatoriskabarnavårdsnämnderochkommunalaungdomsgårdar.

Brottsförebyggnadochfritidsup-pfostran.

1940 - 1959 Generellastatsbidragtillungdomsorganisationer.

Statligastimulansbidragtillkommuner,studieorganisationer,ochföreningar.

Meningsfullmålinriktadfritids-verksamhet

1960 - 1979 Samordningochreformavbidragssystemettillförenin-gar.

Ungdomsrådochlokaltaktiv-itetsstöd.

Effektiviseringochmöjlighetföreningarattanställapersonal.

1980 - 1989 Decentraliseringavungdom-spolitiskutformning

Kommunaltsjälvbestämmandemedrestriktivtstatligtstöd.

Minskadeutgifter.

1990 - 2000 Sandvikenmodellenoch”Pengaripåse”.

Lättillgängligakontantbidragviaprojektanslag.

Stödjaspecifikaungdomsaktiv-iteterochengagerafler.

2000 - 2009 Föreningsdrift,ungdomsrådochöverskottsbidrag.

Experimentellkommunalungdom-spolitik.Statligaöverskottsbidrag.

Motverkanegativorganisering-strend.

2010 - Statsbidragtillungdomsor-ganisationer.

Målstyrtbidrag. Stödjaungdomsorganisationersinitiativochverksamhet

tabLå 2. anSvarSfördeLning MeLLan Stat, koMMUn, reSPektive förenin-gar i PoLitiken för UngaS organiSering 1900 tiLL 2010

Stat Kommun Förening

1900 - 1919 Vanartslag Barnavårdsnämnder Anordnaungdomsklubbar

1920 - 1939 Ungdomsvårdskommittén Ungdomsgårdar Hemgårdsrörelsen

1940 - 1959 Bidragsgivaretillungdoms-föreningar

Fritids-ochIdrottsnämnder Uppfostringsagent

1960 - 1979 Samordningochfortsattbidragsgivare

Kontrollinstansförbidrag Uppfostringsagent

1980 - 1989 Restriktivbidragsgivare Autonomtutformaungdomspoli-tiken

Minskadbetydelsesomuppfos-tringsagent

1990 - 1999 Restriktivkontantbidragsgivare Minskafritidssektorn Projektanordning

2000 - 2009 Storbidragsgivaretillförenin-garochidrott

Minskafritidssektorn Ägandeochdriftavlokalersamtorganisatörer


ungdomar.Idagbetonasutsatta grupper ochutanförskapvilketstyrinsatsermotgruppersomlöperriskatthamnamellanmaskornaivälfärdssystemet.Statensansvarochambitionharidettaavseendeförändratsfrånettgenerelltanslagtillettpartikulärt.Parallelltmeddennaförskjutningharfolkrörelsernaochdetcivilasamhälletocksåförändratssinuppgift.2008träffadesenöverenskom-melsemellanstaten,deidéburnaorgani-sationernainomdetsocialaområdetochSverigesKommunerochLandsting.5Avtaletantyderattdeidéburnaorgani-sationernaidagförutsättssvarafördetgenerellaanslaget(allmänföreningsaktiv-itet,demokratifostranetc.)medanstateninriktarsigpåatttahandomdesomlöperriskattfaraillaivälfärdssamhället.

Från ett Fostrande anslag till ett annat. 6

Överlagkanmanhävdaattmåletmedungdomspolitikenoftaharhandlatomattskapamötesplatserförunga.Dessamötesplatserinnebargenerationsmöten,utbyteavkunskaper,förmedlingavrollförebilderochnormersomungaochvuxnatillsammansskapade.Värdegrun-denvartydligivadmanvilleuppnå.Genomföreningsverksamhetermöttesvuxnaochungaienaktivitetvilkenocksågavtillgångtillsocialanätverksommotverkadeutanförskapochsocialaproblem.Denstarkabetoningenavdetorganiseradeföreningslivetvarettsättförsamhälletattförhindraattungdomarhittadepårackartygochungdomsorgani-

5 Regeringensproposition2009/10:55,En politik för det civila samhället6 StycketbyggerpåensammanfattningochanalysavHans-ErikOlson,Staten och ungdomens fritid(1992)ochSOU 2009:29somOskarSanellgenomförtpåuppdraginomramenförprojektetungasorganisering2010.


sationernasverksamhetstyrdesmotdettamålgenomvillkoradebidragfrånsåvälstatsomkommun.

Framföralltärdettvåmilstolparsompräglardensvenskaungdomspolitiken.1902dåVanartslageninstiftadesoch1954dåettgenerelltbidragtillfritidsgrupperinfördes.BakgrundentillVanartslagenvarskiftetfrånettjordbrukarsamhälletillettindustrisamhälle.Denfritidsomfannsförungdomenunderbondesam-hälletvarstarktkontrolleradavfamiljochlokalsamhälle.Övergångentillindustrisamhälletmedfördeförändringariungdomarsfritidssituationtillföljdavminskatbehovavarbetskraft.Barnochungdomarbehövdesintelängreiproduk-tionenvilketinnebarattdefickenökadfritidochattdedrällderuntistädernaochantogshittapårackartyg.7Problemetvarattbondesamhälletskontrollinstansersaknadesistadenvilketfördemedsigbehovavenåtgärdspolitikförattstävjaavvikelsernamankundefinnablanddeungaistadsmiljöerna.

1902tillkomVanartslagensomslogfastattsamhället(statochkommun)kundeövertafostranav(omhänderta)barn/ungdomominteföräldrarnaklaradeavuppgiften.Barnavårdsnämndenpålokalnivåtillkomförattförebyggabrottsligatendenserhosunga.Legalarestriktionerfrämstriktademotungasomintedeltogiföreningsliv,utansomvistadespåoffent-ligaplatser,infördes.Denorganiseradeungdomenbetraktadesintesomettprob-lem,snararevardetdenföreningslösaungdomensomlöpteriskentillavvikelseochinkluderingidestruktivasamman-hang.1954togsenannorlundariktningochåtgärdernablevmerinriktadepå

7 SetillexempelSimonLindgrenModernitetens markörer(2002)Umeå:SociologiskainstitutionenochMatsFranzénDen folkliga staden(1992)Lund:Arkivbokförlag.

attordnafritidssysselsättningfördenföreningslösaungdomen,ochdärigenomstyraungabortfrånen”problematisk”sysselsättningtillenkonstruktivverksam-het.Stateninfördekontantbidragtillföreningarochungdomsorganisationerdåmanbetraktadeungdomarsfritidsomen”enalltförviktigsocialisationsarenaförattlämnasåtungdomenssjälv”.8Syftetvarattkontrolleraungdomensfritidgenomattinlemmademiföreningslivet.

Utvecklingenavsamhälletssamladeungdomspolitikgickfrånenfolkrörelse-baseradorganiseringtillenstatskon-trolleradorganiseringavungasfritid.Motslutetavperioden(1902-1954)kanmanskönjaenutvecklingavungdomspolitikenfrånattvaraettkontrollorgantillattgenomföreningsstödstimuleraungdo-marsautonomi.

professionaLisering av Ungas fritid

Samtidaellerliteiefterhandmeddenutvecklingsomskisserasovanfinnsocksåenmycketstarkprofessionaliseringavungdomsarbetet.Inomungdom-sområdetetablerasnyayrkesgruppersomskaombesörjaattbarnochungafårengoduppväxtmiljöochattderassärskildaförutsättningarochmöjlighetertastillvara.9Dethandlartillexempelomvidgadeuppgifterförskolansomutöverskolämnenaocksåkommerattomfattademokratiuppdraget,fostranisocialafärdighetersamtpåverkaochraffineraungasfritidsaktiviteter.Även

8 Olson1992,s.2199 SetillexempelLeifBerggrenFritidskulturerLund:Studentlitteratur,2000ochThomasÖhlundNormaliser-ingspraktiker i det moderna samhället – en diskursanalys av åtta sociala ungdomsprojekt.Umeå:Umeåuniversitet,socialtarbete,1997


inomdenrenodladefritidsverksamhetenetablerasnyayrkesspecialitetervilkahartilluppgiftattfångauppungasomharintressendevillutvecklainomolikaområdenmensominteriktigtharderättaekonomiskaochsocialaförutsättningarnamedsighemifrån.Tillexempelväxerantaletfritidledareochdenöppnafritids-verksamhetenblirettansvarsområdeförprofessionellaaktörer.

Iettviktigavseendeärdetocksåfråganomattfostranavungasvidgasfrånattvaraenangelägenhetförfamiljer,närsamhälleochskolansomtraditionellafostransaktörertillattomfattanyayrkeskategoriersomtarviddärskolan,föräldrarochnärsamhälletinteräckertill.Fritidsgårdspersonalenärintebaraenmöjliggörareförungasmusikskapande,utanstårocksåförenvärdegrunddeltagarna(barnochunga)harattförhållasigtill.

Utvecklingeninnebärocksåenrollför-skjutningmellanfamilj/närsamhälleochdenorganiseradefritidensfostrans-dimension.Barnochungdomarlärsigdemokratiochattutövasamhällspåverkangenomsittdeltagandeiorganiseradfritidsverksamhet.Familjernasochnärs-amhälletsrolliattförmedlaenmoraliskvärdegrundtycksisammautsträckningminskaelleråtminstonefåenmerundanskymdroll.Tillexempelärdetintesjälvklartattengruppunga/vuxnatillsammansarrangerarenstudiecirkelinomettintressantområdeomdetfinnsprofessionellaaktörersomkanerbjudaenliknandeverksamhetpåfritidsgården.

en statlig nysatsning eller en Förstärkning av redan Förd politik?

2009fick93organisationerstatligtbidragmedsyfteattfrämjabarnsochungdomarsdemokratiskafostran,jämställdhetmellankönen,jämlikhetmellanolikaungdoms-grupper,enmeningsfullfritidförbarnochungasamtengagerafleriförening-slivet.Statsbidragssystemetkopplasintesåmyckettillettgörandesomtillmedlem-santal.Idagskaenungdomsorganisationhaminst1000medlemmarvarav75%måstevaraunga(13-25år).Utöverdetskaverksamhetenhalokalföreningarifleraregioner.

Idagfinnsingetkravpåattmedlemmarnabehöverbetalanågonmedlemsavgiftdockförsdiskussioneromföreningarberät-tigadetillstatsbidragskaåläggasatttautenavgiftfrånsinamedlemmar.Vaddettainnebärförföreningslivetsexpansionochtillgänglighet,omdett.ex.kommerattexkluderaungamedmindretillgångarärnågraviktigafrågorattlyfta.Nuvarandeungdomspolitiktycksmindrefokuseravadochhur föreningarnagör,ochiställetbetonaattverksamhetenskallsvaramotformella krav.SOU2009:29föreslårattstatsbidragettillungdomsorganisationerdelvisskallomstrukturerasgenomenförändringavmålformuleringen.Syftet”[…]börvaraattstödjaorganisationersegnainitiativochverksamheter[…]”.10

Deföreslagnaövergripandemålenär:främja barns och ungdomars inflytande och demokratiska utveckling,engagera fler barn och ungdomar i föreningslivetochstödja barn och ungdomars möjligheter till fritid på egna villkor. Utöverdettaförslårutredningenattålderskravenskaskärpasdåbidragen

10 SOU2009:29,s.16.


främstskagåtillorganisationersombeståravbarnochungdomar.Iutrednin-genframgårattungdomspolitikenfrämstärinriktadpåattstyraungdomarsfritidgenomattbidraekonomiskttillverksam-hetersomuppfyllerstatensmålsättningar.Statenbörävenfortsättningsvisbeblandasigiungdomarsfritidsaktiviteter.Samti-digtunderstryksattungdomarautonomtfårbestämmavadochpåvilketsättdeväljerattorganiserasinfritid.Styrningenavbidragettillungdomsorganisationerkommerdärförfortfarandetillstordel

riktastillföreningsaktivaungdomarvilketgörattmanförbiserdeutanförföreningslivet.

Uppdragetattorganiserasigläggssåledespåungdomen.Ochuppdragettycksförstärkasiochmeddenföreslagnaskärpningenavålderskriteriet.Härkanvitydligtiakttaenförskjutningisynsättfrånunga tillsammans med vuxnatillunga för sig själva.


Hurettengagemangsomfinnsutanförtraditionelltföreningslivskakunnaväxlasinirådandesystemharmångaorganisa-tioner,föreningarochävenkommunerhaftanledningattfunderaöver.Denuttaladeviljanärattungaskavaradelak-tiga.Samtidigtbyggerdelaktighetochinflytandepåenömsesidigrelation.Omnågonskablidelaktigochfåinflytandekanmanförväntasigattandrasläpperin(delaktighet)ochgerutrymme(infly-tande).Viljanattgeungaökatinflytandekanifrågasättasdådet,bortomdenuttalatgodaambitionen,handlaromattvuxnaskasläppaifrånsigmakt.Relationenmellanvuxnasförväntningarochungaspraktiskahandlandeärinteheltoprob-lematisk.Särskiltaktuellblirrelationendåfarhågorresesförattungasdemokratiskapotentialinteutvecklasellerraffinerasiriktningmotdetetableradeförening-slivet.Idennadelavrapportenkommernågrarösterattberättaomhurdeuppfattarvuxnasförväntningarpåungasengagemangitraditionelltföreningslivsomuteslutande,återhållandeochiblandtomrepressiva.Vilkenrollharvuxnaförhurungauppmuntrastillellerhindrasifrånengagemangochdelaktighet?

vägar Mot deLaktighet

Någonstanstidigtiindividensutvecklingbörjarresanmotsamarbeteochansvar-tagande,intebaraförsigsjälvutanävengentemotandramänniskor.Dettalederinteisigsjälvttillattungaorganiserarsigiföreningar.Individenstillittillsigsjälvochomvärldenärenförutsättningförattprövasinförmågaochkunnahanteraettlyckosamtresultatmenocksåståutmedattmisslyckas,ochvågaprovaigen.Intehellerhärstårindividenensam,snararetvärtomärnärvaronavstödjandemänniskorytterstbetydelsefullinteminstgenomsammanhangdärviblirseddaochuppskattade.

Om utveckling är som en trappa så behöver man ha kommit en bit upp för att kunna blicka ut. I Sverige antar vi oftast att alla ungdomar har kommit dit, men det är inte riktigt så det ser ut. Man antar att unga kan och tar för sig mer än de gör. (Markus, 27 år)11

11 IintervjuutfördavPeterWaaraochJytteRüdiger.Markus(fingeratnamn)ärenungmanmederfarenheterfrånbådemodernalösligarenätverkochpolitiskaochideellaorganisationer

Ungas delaktighet idag– har det något med vuxna att göra?


ÄvenommångaungaiSverigeuppnårtonårenmedengodsjälvkänslaochsjälvförtroendesåärdettaingetsomisiglederdeministörresammanhang.Intehellerärengodsjälvkänslaensamttillräckligtförattmänniskorskakännasigkapablaochefterfrågadeochkunnaaxlaettstörreansvarförsamhällsutveck-lingen.Attstickauthakanochvågadrivafrågorsomungväckerintealltidtacksam-hetochbeundran.Idetexempelvifåttfrånenstörrenorrländskstad12berättasomhurungaiföreningsformdrivitfråganomettungdomenshusochansöktombidragfördet.Dålokaltidningenrapport-eradeominitiativet,möttesnyhetenavpåhoppochförtalsliknandekommentarer,bådefrånvuxnaochunga.Vuxenstödfannsiformavettungdomsombud,meniövrigtfannsingetallt,vilketleddetillattordförandeniföreningenhoppadeav.

är Unga intreSSerade?

Deungaviharintervjuatmenarsjälvaattdeärsamhällsintresserademenattdeintegesutrymmeochföljaktligenuppleversigintedelaktigaochsaknarmöjlighetattpåverka.13Mansaknarkanalertillbeslutsfattareochlyfterkänslanavvarasviknaochbortprioriteradeavdevuxna.

Menärungdomarnaverkligenintresse-radeavattdeltaisamhällsutvecklingen?Vilkasvarmanfårpådenfrågantycksheltochhålletberopåhurmanfrågarochtolkarsvaren.”Störrepolitiskafrågor”samtpartipolitiklockarfåunga.Intresset

12 IintervjuerutfördaavErikMajGunnarsson,därhanintervjuatungdomsombudet,tvåungdomarochenpolitikeromarbetetmedUngdomsrådetienstörrenorrlandsstad.13 Svensson,L(2006),,Svensson,L(2010)Ungdomar,kulturarvochsamhällsutveckling.KapiteliJonsson,L(red)AstridLindgrensvärldariVimmerby,samtenpågåendestudieiSmåland

församhällspåverkaninomramenförettetableratpolitisktsystemärringa.Närfrågornahandlaromattpåverkadenegnanärmiljönframträderettannatmönster.Häruppfattasfrågornasommycketviktiga,vilketframgårbådeiUngdoms-styrelsensLUPP-undersökningarochiforskning.

Det måste vara mycket verkstad, för annars har man inte g jort något - inte egentligen. (ungdomsombud, ca.40 år)14

Aktiviteterna är det centrala, och engagem-anget. Egenvärdet är aktivitet – att få demokratisk fostran är inget mål för en 15åring. (Markus, 27 år)15

Önskanattkunnapåverkasinnärmasteomgivningärjämntfördeladmellanolikaungdomsgrupper,mentronpåmöjligheternaattkunna/fåpåverkaskiljersigåtihöggrad.Olikasocialbakgrund(klass)ochköngerstoraskillnaderivilkaförväntningarungaharpådelaktighetochinflytandeisamhällslivet.Arbeta-rungdomarnatrorintepåmöjlighetenattvaramerdelaktiga.Devetintevartdeskavändasigelleromnågonskullekunnavaraintresseradavderasdeltagande.Medelklassungdomarnaharstörretilltrotillsinaegnamöjligheterattutövainflytandeöversamhällsutvecklin-gen–åtminstonenärdebliräldre–ochnärdeärbereddaattanpassasigtilldetpolitiskasystemet.Medelklassflickornatycksdessutomtroattmöjligheternatillinflytandeochdelaktighetärstörrenågonannanstansändärdebor.16

14 IintervjuutfördavErikMajGunnarsson.Mia(fingeratnamn)ärenungkvinnamederfarenhetavarbetemedungdomsråd

15 IntervjugenomfördavPeterWaaraochJytteRüdiger.16 Svensson,L(2006)seovanochHammar,S&Svensson,L(2004)Vemärdetsomskalyssnadå?



Ävenomungdomarnaärsamstämmigaomdenfaktiskabristenpåinflytandeochdelaktighet,såharklassochkönenavgörandebetydelseförvilkafrågordeintresserarsigförochhurdeförstårdettaintresse.Ungdomarmedarbetarbakgr-unduttryckerenviljaattsatsatidochengagemangilokalaochpraktiskafrågor.Medelklassungdomarnaformulerarihögregradsittsamhällsintresseiideolo-giskatermerochengagerarsigoftareiglobalafrågor.

tradition – förnyeLSe – MiSSförStånd

Hurkandetkommasig,trotsengodviljafrånbådevuxnaochunga,attungasdelaktighetilokaltutvecklingsarbeteinteärsärskiltomfattande?Studiervisarattsamarbetemellanungaochvuxnaoftastöterpåsvårigheterdåmaninteharhaftengemensamuppfattningomhursamarbetetkonkretskautformas.Dettapåverkarintressetfördelaktighet.Ivuxnasförhoppningaromungasdelak-tighetochengagemangfinnsdessutomförväntningarochnormersomkanhindraungaochdärmedderasutvecklingtillengageradeindivider17.Detframgåravenradintervjuerattvuxnaharenförkär-lekattsägaensak(politisktkorrekt),mensamtidigtagerapåettannatsätt(bevaramakt).

Iintervjuermedvuxna18lyftstankenattungasointresseförtraditionelltföreningslivisigintebetyderattungaäroengagerade.Ungaorganiserarsigpåettsättsomvuxnaintekännerigenfrånsinegenbarn-ochungdomstid.Till

17 Svensson,L(2006)Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungas utflyttning från mindre orter.Linköping.18 LinaAhtolaharintervjuattrerepresentanterförolikarikstäckandeorganisationersomundersigsamlarettstortantalföreningar.

exempelverkarintevirtuellorganiseringellerglobaltengagemangvarasärskiltuppmärksammat.Mångaförväntarsigattsamhällengagemangetskauttryckasgenomföreningslivet.Vuxnauppfattaroftaatttraditionelltföreningsarbeterepresenterardetmestdemokratiskasättetattorganiserasigpå.Genomförening-sarbeteterbjudsungdomardelaktighet,kunskapocherfarenhetdesenareharnyttaavisinavuxnaliv.Föreningenrepresenterarkontinuitet.Omungaväljerattställasigutanförföreningslivetuppstårenproblematisksituationfördetetableradedemokratiskasystemetiochmeddessbasifolkrörelsernaochkollek-tivtorganiseradeintressen.Ungdomarnasegensynpådelaktighetserannorlundaut.Deframhållerbristenpåmötesplatser,dialogforumochrespektförolikhetmellanvuxna/beslutsfattareochunga.Närungaställerkravuppfattarvuxnadettasomett”gnäll”utanrealismsnarareänuttryckförderassamhällsengagemang.Omvuxnaförväntarsigattsamhällsen-gagemangetuttryckspåettvisstsätt,ochbarapådetsättet,kommerungaförbliosynliga.

Formenöverskuggarinnehållet.Sålängevuxnainteärmedvetnaomskildauppfattningarhardeocksåmaktenattläggaansvaretförattövervinnadessahinderpåjustungdomarna.Enungmansomverkligenförsöktjobbamedungasinflytandeinomdetrådandesystemet,fångadedilemmatpådettaträffandesätt:

Det är svårt att hitta på något nytt … eller det är svårt att hitta på något nytt, och utgå från det gamla. Alltså, ska man jobba åt kommunen då har de sitt system. Ska man hitta på något nytt så blir det svårt. Alltså, de vill ju helst att man ska nå dem, att man talar samma språk liksom. (Josef, 18 år)


Iintervjuermedföreträdareförriks-organisationer19uttryckssvårigheteratthittaenavvägningmellanvuxnasviljaattbestämmaheltochhålletochföreställningenattungaskaklaraalltsjälv.Konsekvensenärenpassivitetungaoftauppfattarsomavvisande.

Man behöver människor som backar upp en - inte som styr, men som fångar upp en när det är svårt. (Markus, 27 år)20

Detärinteförvånandeattungdomarsomharmöjligheterattkanaliserasittengagemangochsinviljaatt”göraskillnad”sökersigtillsammanhangdärmanuppmärksammasochharinflytande.Härantydsengenerationskonfliktdärvuxnaoch unga ärräddaförattgörafelochtrampavarandrapåtårna,menocksåenkampomvadsomärdetbästasättetattjobbapå.

Trotsdessafarhågorframkommeringenönskanomnågonannanformförorganisering.Iställetvillmångautvecklaochkanskeluckrauppdenbefintligaföreningsformen.Enpolitiker21diskuteradeförnyadeaktiviteterochmodernasättattnåfolkvaldapolitiker,t.ex.genominteraktivamedier.Samtidigtärdetslåendeattdegrundläggandeformernaförpartiarbeteinteifrågasättstrotsattmångaungauppfattarattdessastruktureroftaäretthinder.

Bidragssystemet kan utan tvekan vara hindrande, det ställs t ex krav på revisorer och professionalism hos den ideella sektorn. Ibland krävs det att man ska vara ansluten till en riksorganisation för att få bidrag, och i vissa kommuner finns krav på att ett visst antal

19 IintervjuerutfördaavLinaAhtola.20 IintervjuutfördavPeterWaaraochJytteRüdiger21 IintervjuutfördavErikMajGunnarsson


vuxna ska vara med. (Markus, 27 år)22

Slåendeärocksåattvuxnagärnaprataromlångsiktighetochkontinuitet,medanungatalarommöjligheterattfåvaramedochkunnapåverkaochdärigenomfåerfarenhet,identitetochsjälvförtroende.

Så länge det ger mig något och bygger på min egen grund så är jag kvar, när det inte gör det längre är det dags att gå vidare. /--- / Tryggheten ligger ju inte i själva organisationen, utan i det nätverk man får och har. /…/ Man kan ju också vara med i en organisation för att det kan vara till nytta för ens identitet, ett sätt att visa vem man är – när man söker jobb t ex …. Men det är viktigare nu att visa vem man är, istället för vilken förening man representerar. (Markus, 27 år)23

Alltså,gärnaföreningsdelaktighet,menbarasålängesomdengerindividennågottillbaka.Detindividuellamervärdetavdelaktighetärblandannattillgångtillnätverksomkannyttjasiandrasammanhangändesomärförknippademeddenföreningmanförtillfälligtärmedlemi.Samtidigtframgårattindividenrepresenterarsigsjälvsnarareändenföreningmantillhör.Måhändafinnshärenskillnadmellangenerationerifrågaomvadsomärhuvudsakligmotivatorförföreningsarbete.Häruttrycktsomenförskjutningfrånaltruismtillindividual-ism.

”UngdoMS- organiSationer”

Ensvårighetnärvitalaromungdoms-organisationerärattbegreppetisiginte

22 IintervjuutfördavPeterWaaraochJytteRüdiger23 IintervjuutfördavPeterWaaraochJytteRüdiger

sägernågotomungasmedverkanellermöjlighettillinflytandeochdelaktighet.Fråganär,hurungdomligaärungdoms-organisationernaipraktikenochhurserrelationenutmellant.ex.ettmoderför-bundochdessungdomsförbund,vilkafrihetsgraderhart.ex.enelevorganisationirelationtilldenlokalaskolanochpåvilketsättharungareelltillgångtillmaktinomolikasamhällsområden.24

Samtidigtärettintryckattungalämnasheltförsigsjälvaomvuxensamhälletochdessföreträdareintefårvaramedochbestämma.Detblirlättenfrågasomhandlarom”antingeneller”sompräglarungdomsorganisationerna.Konkrethand-lardetomattungdomsorganisationen/föreningenenderafungerarsomenavspeglingavetableradeorganisationer(t.ex.politiskaungdomsförbundirela-tiontillmoderpartiet).Härigenomökarsannolikhetenattmanblirtagenpåallvarochnårinflytandepåolikasätt.Formenförmedlemskapochaktivitetärdockgivnagenommoderförbundet,likasådessinriktningochmålsättning.”Eller-sidan”handlaromattetableraautonomaformerförungasengagemang(t.ex.SVEROCK).25Aktiviteterlänkasoftatillföreställningaromsuveränitetochegenkompetenssetttillinnehållochform.

Avigsidanärsamtidigtocksåföreningensautonomitet,dessegenhetochlöskop-plingfrånbefintligamodellerförhurmanutövarpåverkan.Härigenomblirsåvälkontinuitetsomigenkännbarhetrelevantadimensionerattlyfta.

Kommunalaungdomsrådärettexempel

24 ÖversiktpresenteradavNinniNorlinder.25 MagisteruppsatsiSociologiframlagdvidLuleåtekniskauniversitet2007”Närjagtittarutirymdenserjagintevintergatanförallastjärnor”avMalinForsman,AnnaNilssonochLindaWikström.www.ltu.se2007:07


påhurmanförsökervitaliserapåverkans-ochinflytandedimensionernaisamhället.Envanliguppfattningärattdetärsvårtattnåkontinuitetidessaungdomsråd.Engagemangetärtillfälligtochmångasomharvaritmedetttagflyttariväginomnågotår.Organisationochaktivitetärdessutomheltigenomlänkattilltämligenbefästaformerförhurenkommunska/kanskötas.Fråganärocksåivilkenmånsomungdomsrådetverkligenrepresen-terarallaungaienkommun.Välkäntäratttaletom”allaungdomar”eller”ungdomarna”somsamlingsbegreppförettvisståldersintervallkanvaranogsåbedrägligt.Kommunernasungdomsrådbestårsällanavnågotgenomsnittavdengruppdesägersigrepresentera.Ungdom-srådenblirsannoliktocksåettsättförindividernaattprövasinapolitiskavingarochettviktigtstegienkarriärutanförlokalsamhälletochisammanhangsomintesärskiltmycketharmedungdomarattgöra.

Ungdomarsomvihartalatmeddefinierarbildenpåföljandesätt:desominteärengagerademenarattdetbaraären”litenklick”somfinnsiungdomsrådenmedandesomengagerarsigoftapekarpåattmanialltförhöggradmåsteanpassasigtillrådande(”dödande”)strukturerförattändåallsknapptfånågotinflytande.Enannankritikärattungdomsrådenblirsärlösningarförungasinflytandeikommunalaangelägenheterochattungasrätttilldelaktighetpåsåsättbegränsasochkontrolleras.

Dekommunalaungdomsrådenkansessomennödlösningnärandrainsatserförochmedungauteblivitellermisslyckats.Iungdomsrådenblirdettydligtihurhöggradungasochvuxnasförhoppningar

ochförväntningarkolliderar.26Påliknandesättkanmanseattföreningarochorganisationeriblandinserattdebehöverföryngrasig.Deninsiktenäroftakoppladtillinsatsersomsyftartillattvisaattmanrekryterarungamedlemmarochdärigenomsäkrarorganisationensfram-tid.Mersällanärmanbereddattförändraarbetssätt,innehållellerarbetamedfrågorsomintresserarunga.

Iintervjuermedrepresentanterförriksorganisationer27framkommerenuppfattningattdetär”devanligaunga”somintelängrevillorganiserasig.Desomorganiserarsigtraditionelltsessom”specialunga”,somonormalasmå vuxna.Samtidigtmenarmanattvuxnaändåtacksamtsugerinungaitraditionellaorganisationerdärförattdejuhar”förståtthurdetfunkarochhurvivuxnavillhadet”.Paradoxenärattdessatradi-tionellavägariniföreningslivetbetraktassomdenrättavägen,mentyckssamtidigtintevararepresentativförhurungaiallmänhetvillhadet.

diSkUSSion

Fråganåterstår:ommanvillökaungasdelaktighetochinflytande–vem,vad,varochhurskamandågöra?Ansvaretattfostrabarn/ungainiettföreningstän-kandeåvilarnaturligtvisinteenenskildaktöroavsettomdethandlaromfamilj,föreningellerkommun.Trotsdetkanmanantaattdetlokalaansvaretifamilj,grannskapochienkommunärstort.Arbetetbörrimligtvisligganäraungaienmiljösomärdynamiskochlevandeochmedgergenerationsmötenmensom

26 JmfMalm,Cecilia,2011kommande,”Poleradbyråkratiochivrigtungtengagemang!”iMöller,P(red)Vem bygger landet? Om unga och vuxna i den regionala utvecklin-gen.Hedemora:Gidlundsförlag.27 IntervjueravLinaAhtola


samtidigtocksåvärnaromrespektförgenerationsolikhet.Entraditionellsocialisa-tionsvägsomdennyssnämndaställsemotettsynsättsombetonardenindividuellautkomstenochperspektivpåengagemangsominvesteringinätverkavnyttaförfram-tiden.Mångauppfattarattdetäralltförtungtattförsökapåverkadentraditionellaföreningsformen.Iställetanvänderdesigavandrasättförattdrivasinafrågorochpåverkadirekt.Olikheternaställertilldetförbeslutsfattarenärmandiskuterarvadsomkangörasförattökaungasdelaktighet.Oftafortsätterbeslutsfattarnaattfästauppmärksamhetvidde”kapabla”och”kompetenta”ungdomarnasomagerarpåettsättsomgördemåtråvärdaidevuxnassammanhang.Dethandlaromungasomanpassarsigtillrådandesystem,ochtillvissdelocksåomdeungasomagerarutanfördetraditionellaorganisationernamensomändåpåverkarbeslutsfattare.

Dettycksintefinnasnågonsjälvklarvägfrånviljanattvaradelaktigtillattfaktiskthamöjlighetattdeltaochpåverka.Hurbarnetsochungdomensmöjlighetshorisontutvecklasavgörsihöggradavvuxnaiderasomgivning,ochavdestrukturersomungaförväntasanpassasigtillförattblibetrak-tadesom”möjliga”och”riktiga”,dvs.tagnapåallvar.


Ungas organisering

Vargångmänniskormötsochagerartill-sammansetablerasenorganisation.Enavorganisationernasviktigasteegenskaperärförmåganattsamordnaindividuellthandladeiriktningmotettmålsomvoreouppnåeligtförenskildaindivider.Organisationenkanvaraformelltillsinkaraktärochdåantaskepnadenavenstat,ettföretagellerenfrivilligorganisation.Gemensamtärattdetfinnsettformelltmedlemskapknutettillorganisationen.Medborgarskap,kund/anställdellerföreningsmedlemärexempelpåmännis-korsolikakopplingartillorganisationer.

Formellaorganisationernaharstadgarsomreglerarmedlemskapochsomangervadorganisationenkanförväntasigavdenenskildamedlemmenochvaddenneisinturkanförväntasigavorganisationen.Statenförväntarsigtillexempelattmedborgarnaföljerlagtextenochbetalarsinskatt.Igengälderbjuderstatenskyddförmedborgarengenombl.a.polis(motinrefiender)ellermilitär(yttrefiender).Medborgarskapetinnebärocksåtillgångtillettallmäntvälfärdssystem(skola,sjukvårdochpension).Denanställdeiettföretagförväntasarbetaienlighetmed

denarbetsbeskrivningsomärupprättad.Honellerhanskapresteranågotochfårigengäldenlönsomkankonverterastillboende,matochfritid.

Medlemskapienföreningärlänkattillskyldigheterävenis.k.frivilligorganisa-tioner.Medlemmenförväntasvaralojalochageraienlighetmedstadgarnaochdeltaiaktivitetersomanordnasavföreningen.Lojalitetenbetydert.ex.atttillmedlemskapetiSSU(Socialde-mokratiskaungdomsförbundet)finnsenmoraliskförpliktelseattinteröstapåModeraternaellernågotannatborgerligtparti.Igengäldförsinmedlemsavgiftochlojalitetfårföreningsmedlemmentillgångtillverksamheterochsocialanätverkinuetochiframtiden.

Formellaorganisationerharoftaettegen-namnochenstruktur–ennation,ettföretagellerenförening.Dekangranskasochkritiserasochmedlemmarnaharvisstinflytandepåverksamhetochinriktningsomärstörreivissasammanslutningar,mindreiandra.Formellaorganisationerfinnsrepresenteradeit.ex.företags-ochföreningsregistret.Informellaorganisa-


tionersynsinteiofficiellasammanhangävenomdekanvaranogsåviktigaförindividenskänslaavsammanhangochverksamhet.Spontanidrottenpåkonst-gräsmattanvidHälsansHusiLuleåellerpådengamlaidrottsplatseniSöderhamnochdetlokalamopedhängetvidPreem-mackeniHultsfredrepresenterarinfor-mellasammanhangvilkaallaförutsätterungasorganisering.Ävenhärärdetfråganommedlemskap,visserligeninteformeratgenommedlemsavgifter,stadgarochårsmötenmennogsåtydligtfördenenskildaindividen.

organiSering förr och nU

Gemensamtfördeformellaochinfor-mellaorganisationernasombeskrivsovanärattdeärtraditionellatillsinkaraktär.Människormötsinomramenförsina(sär)intressenoavsettomdetärfråganomennation,företagellerformell/informellfritidsorganisation.Manutbyteridéerocherfarenheterochgörsakertillsam-manssomförutsättervarandrasnärvaro.Eninformellsammanslutningkan

formaliseras–enföretagsidéväxertillettföretagocheninformellorganisationformaliserasienförening.Gemensamtfördessasammanslutningarärocksåattdensocialainteraktionenägerrumiettverkligtrum,iettmötemellanmänniskor.Dettabetraktassomenviktigförutsättningförlärande,fostranoch,naturligtvis,socialkontroll.

Idagförutsättersocialinteraktioninteenfysisknärvaroiettgemensamtrum.Internetochutvecklingenavsåkalladesocialamedierinnebärattsocialthand-landesamordnasutanattmedlemmarnaiettnätverkbehöverträffavarandra.Samtidigtkandevirtuellanätverken/organisationernavarakraftfullaoch,sominledningentilldennarapportantyder,snabbtaktiverasförattåstadkommaförändringinomolikaområden.28Samtidigtsomdegeografiskaramarnadelaktighettänjstillsittyttersta,vilketärnågotpositivtförmångasomavolikaskälharsvårtatttasigtillenplats,kanmanhellerinteförbiseattdesociala

28 Tillexempelattresaenopinionochgenomdenpåverkapolitikerochbeslutsfattareiolikariktning.


delaktighet

identitet


Demokratifostran


individnivå

samhällsnivå



relationernablirsvagareiochmedattt.ex.densocialainteraktionenbegränsastilldetvirtuellarummet.29Nätverken/organisationernaärocksåsvårhanterligaförstatenochkommunerna.Kanskefinnsengenerationsskillnadmellanungaochvuxnasetttillhurmanvärderardem.Attsittaframfördatornochchattaäridetflestavuxnasögonettslåendeexempelpåenmeningslösaktivitetsomäralltannatänsocialochfostrande.Mångagångerkandetvaraprecistvärtom,denvirtuellainteraktionengerrelevantainsikterihursamhälletfungerar(ellerintefungerar),hursenmoderntopinionsarbetetorgan-iserasochförserindividenmedsocialanätverksomkanhabetydelselängreframilivet.Ytterligareettgenerationsproblemärnätverkens/organisationernasgränslösakaraktär.Detäromöjligt,förattintesägaointressant,attdefinierademsomnatio-nellaellerinternationella.Engagemangsombyggerpåvirtuellorganiseringtycksintetaspåallvaravvuxna,samhälletocholikaföreningar.Detråderdockingensomhelsttvekanattungasvirtuellaorganiseringidagärbetydligtmycketstörreänvaddenvarförtrettioårsedan.

Individerärpåenochsammagångmedlemmarimångaolikaorganisationer.Grundskoleelevernaärmedborgareistatenochienkommun.Detkanskejobbarlitevidsidanavstudiernaochharenkontraktsrelationtillettföretag.Deärmedlemmarifotbollsföreningenochharsamtidigtettmedlemskapidenlokalarollspelsföreningen.Vissaeleverkanskeärskolfackligtengagerademedanandrainte

29 Inteminstfunktionshindrade,t.ex.hörselskadadeuppgerattInternetbaseradkommunikationgerdemmöjlighettilldelaktighetpåsammavillkorsomallaandra.SetillexempelIvarSognnæsEimhjellen”Nettsocialiser-ing,hørselogtillhøsel”iTidsskrift for Ungdomsforskning. Vol.8.,No.22008;SylviaSöderström”ThesignificanceofICTindisabeldyouth’sidentitynegotiations”iScandinavian Journal of Disability Research. Vol.11.,No.22009.

ärdet,ickedestomindrerepresenterasdeavettelevrådsomförderastalanvisaviskolledning.Riktigtaktivaungdomarärocksåmedidetkommunalaungdomsrå-detävenomdethärinteärfråganomettmedlemskapjämförbartmedrollspels-föreningenelleridrottslaget.Mångaärmedlemmariolikacommunitiesochharvännerdealdrigharträffat.Detänkerochhandlargenomchatten,debloggarochpåverkarandraatttänkaochhandla.Samhandlinggenomnätetförutsätterorganisation,menienformsominterymsinomramenförföreningsbegreppet.

Ryktetattungaflyrorganisationernaiallmänhetärsannoliktvidaöverdrivet.Snararetvärtomtrorviattungasassocia-tiontillnyaorganisationerägerrumienmängdochomfattningstatenintekankontrollera.Däremotkanmankonstateraatttraditionelltföreningsliv(medundantagföridrotten)ochframföralltdeidéburnaorganisationernatveklöstharfåttvidkännasenmedlemsminskning.30Dettainnebärinteattungaärmindresamhällsengageradeidagjämförtmedförr.Snararetrorviattungassamhällsin-tressekanaliseraspåettannorlundasättidagjämförtmedhurdetvarförtrettioellerfemtioårsedan.Endelavlösningenpåungasorganiseringfinnermandärförinomramenfördetvirtuellasamhälletsomungaärmedskaparetill.Enaspektpåungasorganiseringärdärförattkritisktgranskakopplingenmellanorganiseringochföreningsliv.Tillexempelförutsätterungdomsupprororganiseringavsociala

30 Redan1990fördesendiskussionomungasengagemangifolkrörelsernaochdärtemat,dåsomnu,handladeomsviktandemedlemstal.SeBlomdahl,UlfFolkrörelserna och folket Stockholm:Carlssons,1990.Särskiltintressantärdenprofetiasomgörsdäridrottsrörelsenochkultur/special/hobbyföreningarutropassomdestoravinnarnamedanidérörelserna(frikyrkorörelsen,nykterhet-srörelsenochdepolitiskapartierna)jämtefackförening-srörelsenspåsvaradestoraförlorarna(s.203)



nätverk,djurrättsaktionerochkonstnär-ligtskapandevid”klotterplanket”likaså.Ialladessaexempelärdetfråganomkollektivthandlande,menknappastmedstödistadgarsomangerhurupproretskaiscensättas,vilkametodersomärtillämp-ligaochvemsomärrevisoriföreningen.

Begreppetungdomsorganisationergerenkonstigeftersmak.Omdetfinnsungdom-sorganisationerbördetrimligtvisfinnasbarn-,vuxen-ochseniororganisationer.Dessaslagsåldersfixeradebenämningarärexkluderandesnarareäninkluderande.Utifrånålderformerasintresseföreningarinomolikaområden.Intenogmedattindividenskavaraintresseradavtillexempelfrimärkssamlingar,manskadessutomhaettintressesomäråldershomogent.Samtidigtkanmanintebortsefrånattungaochäldreharskildaförutsättningarocherfarenheter.Det

behöverintevarasåattmererfarenhetärbättreänmindre,förhållandetkanvaratvärtom.Förmycketerfarenhetledertillattnyhetervärderas,oftaorättfärdigt,iskenetavdetsomengångharvarit.Ochmångaunga,ochfördendelenmångavuxna,harhörtäldrebedömainitiativmedfögauppmuntrandetillropsåsomdet går inte, vi har prövat…Intressensläcksochmotigheternatornaruppsig,detäringenidéattensförsöka.Samtidigtsomerfarenheterkanvaraförkvävandeomdeförmedlaspåetttarvligtsätt,kanmanhellerinteförbiseattdetfinnsviktigakunskaperatttillvarata.Hjuletbehöverinteupptäckaspånytt.Balansgångenmellanattlyssnatillandraserfarenheterellerattheltochhålletutgåfrånattmanalltidskagöraegnaerfarenheterärsvår.

Ungdomspolitiken har gått från en värdegrundsbaserad ansats med välfärdspolitiska ambitioner och insatser (t.ex. vuxna motar bort

unga från riskmiljöer) till en mer individbaserade ungdomspolitik vars ambition är att skapa

delaktighet och inflytande där unga själva förväntas orientera sig bort från riskmiljöer.


från SaMhäLLSfoStran tiLL egenMakt – exeMPLet SkoLan

Ungdomstidenärenfortsättningpåbarndomenochdesslärandeochviktigsomgrundförindividenochgruppenattmötavuxenlivetsförväntningarochkravvisaviöppningarochmöjligheter.Grun-dläggandefördettaärfostranifamilj,kamratgäng,skolaochblandandravuxnailokalasammanhang.Mötenivardageninnebärutbyteavkunskapocherfarenhet.Ävenombegreppetfostranassocierartilläldretidersauktoritativaförhållningssättmellanäldreochyngre,liggerdetnäratillhandsattkopplalärandeavsocialafärdigheter,förhållningssättochfaktiskakunskapertillbegreppet.Inomsamhälls-vetenskapernatalarmanomsocialisationsomettsamlingsbegrepplänkattillbarnsochungaslärande.Enmänniskablirtilliettsocialtsammanhangsomytterstlärindividenhurhan/honskafungeraisamhället.

Mångagångerhandlarfostranomatttillägnasiggrundläggande”spelregler”förhurmanförhållersigtillandraochvilkaförväntningarmankanhapåsamhället,gruppenochnärmiljön.Frågoromhursamhälletfungerarochvilkamöjligheterindividenharattpåverkadet,ärviktigadimensionersomfinnsnäralänkadetillfostransperspektivet.Härfinnsettnormativtinslagsomangervadsomärkorrektellerfelaktigt.Tilldetnormativafinnsettsanktionssystem.Direktaellerindirektasystemattbestraffaelleruppmuntravisstypavbeteende.Avvikelserfrånnormsystemetienorganisationinnebärattindividengörsmedvetenomdetpåettmerellermindresubtiltsätt.

Iengodtolkninginnebärdetattvärder-ingarochförhållningssätttillsamhälletåterskapastrotsattnyagenerationeravlöservarandra.Förskjutningavsynsättägerförvissorummeninnebärintemednödvändighetförändringaravgrundvärderingar.Tillexempeläreleversförhållningssätttillskolanochlärareistortsettdetsammaidagsomför30årsedan.Vissaförskjutningarharägtrumdåeleveridagärmindrebundnatilllärarenskunskapsauktoritetänvaddevar1980.Ihuvudsakärdettvåförhållandensomharletttilldennaförskjutning.Fördetförstaharföräldragenerationengenerelltsetthögreutbildningsbakgrundidagjämförtmedför30årsedan.Detharinneburitatteleverharmöjlighetattvärderalärarens/skolansbudskapiförhållandetillkunskapsomfinnsiföräl-drahemmet.Vadsomocksåharifrågasattlärarnasauktoritetärattkunskaphargjortstillgängliggenomnyamedier.HäravsesframföralltInternetochdigi-taliseringenavdenbokligakunskapen.IdagbärelevernamedsigettUSB-stickmedinformationiställetförenmängdskolböcker,deletarkunskapiWikipediasnarareänibiblioteketstravaravböckerochkanomedelbartkontrolleralärarensförmedlingavkunskapsstoffgenomattliggaonlinemedenreferensdatabasunderlektionen.Elevernabehärskarmångagångerdeinteraktivamediernabättreänlärarnavilketharinneburitattelevernainteärberoendeavhurlärarna/skolanfiltrerarkunskap.Denkunskapsomelevernatillskansarsigställsemel-lertidalltidemotlärarensvetorättdådetkommertillbedömningavelevensprestation.

Ienmindregodtolkninginnebärdennaminskandetropåattskolanförmedlardenendasannabildenavvärldenattifrågasättandeblivitendelavvardagen.


Elevernakäftaremot(hettedetförr)ellerintarettkritisktförhållningssätt(heterdetidag).Samtidigtärdetlärarensomsätterbetygenoavsetthurstorameningsskiljak-tigheternaärmellanläraresocheleveruppfattningar.Maktenkanifrågasättasmenärislutändanickeförhandlingsbar.Dettakantesigfrustrerandedåelevernainbjudstillettkritiskttänkande/grans-kandesamtidigtsomutkomstenavdettatänkandeintealltidtaspåallvar.Härhandlardetomdemokratifostraniettled,meninteidetandraledeteftersomlärarensauktoritetintemedgeromröst-ningvilkaderättasvarenär.Härvilarengrundkonfliktmellanattbjudasinmenintetaspåallvardåerfarenhetställsemotungdomlighet,nyfikenhetochmåhändaenannansynpåkunskapänvadvuxnarepresenterar.

Detandraproblemområdetsomobegränsadtillgångpåkunskapmedförärattindividenfårsvårareattselekterainformation.Problemuppståriattvärderainformationutantydligakriterier:ÄrWikipedialikatillförlitligsomNation-alencyklopedin(NE)?

Tillgänglighetbliretttungtvägandeskälsnarareänsanningshaltochkvalitet.OmkunskapskriterietförNationalencyk-lopedinutmålassomabsolut,framstårWikipediaskunskapsanspråksomenkollektivangelägenhet,dvs.ärrelativdesombrukarochkommenterarartiklarna.EnbegränsandefaktorärattNation-alencyklopedinförutsätterabonnemangommanskautnyttjadenviaInternet,detgörinteWikipedia.VisserligenfinnsNationalencyklopedinsomtraditionelltuppslagsverkviddeflestaavlandetskommunalabibliotek,menfråganäromdettraditionellauppslagsverketallsutnyt-tjasavungaidag.

Oavsettdegodaellermindregodatolkningarnaavskolanauktoritet-sproblematik2010jämförtmed1980,omgärdasskolanalltjämtavstorrespektochförtroende.Kanskemestförattdetsaknasalternativtillskolansomsocialochkunskapsmässiginstitution.Dessstatusärlänkadtilllagstiftningochenlärarkårsprofessionalism.Alltjämtnärmarsigbarnochungaskolanmedrespekt.Mankanintehävdaattbarnsomidagpåbörjargrundskolansförstaklassärmindreentusiastiskaänvadbarnenvar1980.Trulighetochskoltrötthetblandtonåringarfannsäven1980ochelevernaengageradesigskolfackligtungefärlikalitedåsomnu.Visserligenärandelensomintefulföljergymnasieskolanoroväckandestoridag(omkring20-25procent),samti-digtkanmaninteförnekaattandelensomstuderarvidareeftergrundskolanaldrigharvaritsåhögsomdenäridag.1980vardetomkringtvåtredjedelarsomstuderadevidareeftergrundskola.Idagfortsätteristortsettsamtligapågymnasietoavsettintresseochmotivationvilketisigsäkerli-genförklararendelavavhoppen.Oavsettommanväljerattstuderavidareeftergrundskolaellergymnasiumellerintesåägerskolanalltjämtettorubbligtmandatochenaurasomsärskiltnybörjaresersommagiskochattraktiv.

identitetSforMering och PoLitiSk SociaLiSation – från något tiLL någon

Exempletovanantyderattbortomifrågasättandetavskolansauktoritetfinnsenmeradjupgåendeförändringsetttillhuridentiteterutmejslas.Dettaskullekunnavarasjälvaessensenienframtidagenerationsolikhet.Forskningpekarpåattdetsamtidasamhälletibetydligt


störreutsträckningändettraditionellaäröppetsetttillsåvälinformations-ochkunskapstillgångsomtillföreställningenattindividenutifrånegetintresseochförutsättningarharmöjlighetattskapasinegenframtidutankopplingbakåt.Avigsidanärmerotrygghetsomenkonsekvensavatthandlandegivetenföreställningsvärldinteärgivenpåförhand.Ungaförväntasfrigörasigfrånföräldragenerationenskravochförvänt-ningar,vilketbetraktassomenhögstvitaldelavvuxenblivandet.Följaktligentalasdetomfrigörelse från något,menmerasällanomfrigörelse till något.

Identitetsformeringblirmeddettasynsättenprocessfrigjordfrånalltvadsomhitintillsvaritochdärigenomöppenochförhandlingsbar.Åtminstoneframställsdetsåpåendiskursivnivå.Människansomsocialvarelseifrågasättsochidentitetblirenfärskvarasomständigtkanomfor-muleras.Identitetenärinteuniktlänkadtillsubjektivuppfattningochkänsla,utanärocksåknutentillsocialaochpolitiskdimensionerochihögstagradenfunktionavvemmanuppfattasvara(genomsocialinteraktion),vemindividenassocierarsigtill(grupptillhörighet)samtuppfattningomvadmansträvarefter(politisknivå).Grundläggandeidagärattungasjälvaförväntasetableraettsubjek-tivt,socialtochpolitisktfundamentförsittvarandeochhandlandeochatt”ennytillhörighetinnebärattvarjeindividmåstesjälv(åter)skapasinsubjektiva,socialaochpolitiskaidentitet”31.Ettsynsättärattdagensungaochungavuxnameräntidigarerelaterarsigtillettindividuelltprojektsnarareänsträvarefterdelak-tighetiettkollektiv.Ianslutningtill

31 GunnarHanssonUngdom och politik – identitetsskapande och organisering i senmodern tid.Paperpresenteratförprojektet2010.

dennateskanmanhävdaattmänniskortidigareharlänkatsinidentitettillyttredimensioner(t.ex.ettjobb,föräldraskap,föreningsdelaktighetochboendeplats)ochattdennamerellermindreintaktharföljtindividengenomhelalivet.Idagärdenlänkenmerellermindrebruten.Snararepräglasungaslivavformbarhetdäryrkesanknytning,föräldraskapochuppväxtmiljö/ortrepresenterarföränder-ligadimensioner.Attidentifierasigmedenplats,yrkeellerföreningärföljaktligenendastenavmångaolikafaktorersomutkristalliserarvemmanärochuppfattarsigvara.Processenkanformulerassomenrörelsesettöverfleragenerationerfrånettfixeratnågot tillettformbartnågon.32Nedbrutettillungasorganiseringkanmansåledesförväntasigattungasdelaktighetiföreningslivetidagtillstordelärstarktavhängigdetindividuellaidentitetsprojektetsnarareänärkopplattillettanonymtkollektivochfixeradtillhörighet.

Detgenomgåendeindividualistiskasynsättetärintressant,mensamtidigtocksåproblematiskt.Kopplingenbakåttilluppväxtvillkorochramförutsättnin-gargenomsocialklass(ekonomiochföräldrarsutbildningsbakgrund),genus(rollidentifikationochfostransomkvinnaellermanellerbådeock)ochetnicitetblirsvårattförstå.Socialafaktorerspåverkanpåvadindividenuppfattarsomnaturligtochsjälvklartreducerastillettpersonligtvaltrotsdessoomtvistadeobjektivapåverkan.33

Manskanuinteförståungasengagemangsomattdetuteslutandehandlaromindividensuppfattningomdeltagande

32 Set.ex.GillJonesYouthCambridge:PolityPress(2009).33 Set.ex.AndyFurlongochFredCartmel(1997)Young people and Social change.


”föregenvinningsskull”.Ungaärgivetvisintegenomindividualistiskaisinaansatserochdetfinnsgottomuttrycksompekarmotattungaengagerarsigiföreningarsomharaltruistiskamålochvisioner.Poängenhärärdockattföreningsmedlemskapsaknarettvärdeisigsjälvt.Ungasdelaktighetärensjälvklarhetsålängesomdenenskildaungafinnerettpersonligtutbyteavdet,oftaknutettillettkonkrethandlandeutifrånpersonligaförutsättningarochintressen.Ungabetraktarsittmedlemskapienföreningfrånenhorisontsombetonargörandesnarareänmedlemskap.Följaktligenkanmanidagväntasigenstörrerörlighetnärdetkommertillenskildaindividersmedlemskapiolikaorganisationerjämförtmeddenäldregenerationenvuxnasomföreföllvaratrogensinföreningundermycketlångtidochnästanoavsettdenverksamhetsomägerrum.

generation och LivSfaS

Fråganomungasorganiseringkretsarocksåkringskillnadenmellanlivsfaserochgenerationer,dvs.omungasföreställ-ningarochagerandeärbeståendeövertidelleravhängigavarnågonstansilivetdebefinnersig.Heltklartärattskolansauktoritetinteärsärskiltifrågasattävenommannukandiskuterabådeformochinnehålliundervisningochlärande.Barnochungaförhållersigtillskolansominstitutionoavsetthurdevärderarden.Mångatonåringartyckeriallmänhetattskolansuger fett,somdetnumerapopulärtkanuttryckas.Frigörelseprocessenärintensiv,auktoritetsproblematikengener-ellochhögstnödvändigförattindividenskakunnautkristalliseraenegenidentitet.Livsfasperspektivethävdarattdessareak-

tionerärlogiskasetttillutvecklingsfasochbehovavfrigörelse.Senareilivet,kanskenärmanharegnabarn,kommerindividenintaettannatperspektiv.Detandrasynsättetsomhävdargeneration-solikhetermenarattskillnaderisynsättmellanungaochäldreärbeståendeochattdetsuccessivtledersamhällsförän-dringargenomattskildagenerationeravlöservarandradåenindividinteändrarsinuppfattningnärmanbliräldre.Häräralltsåsamhällsförändringarresultatetav”födelse-ochdödstalenssocialafysiologi”34.Grundentillolikhetärattunikagenerationeretablerasdåindividerundersinuppväxtuppleverlikartaderamförutsättningar(sociala,kulturellaochekonomiskavillkor)ochatterfarenhetersomgörsunderbarn-ochungdomsårenbildartolkningsramförenhelgeneration.

Iettlivsfasperspektivärungasbristandeorganiseringettmindreproblem.Delak-tighetärhärenfunktionavlivsfasochungdomstidenrepresenterarfrigörelsefråntraditionocharv.Förrellersenarekommerdeattinordnasisamhällsstruk-turenochfinnavägarförkollektivthand-lande.Ettsynsättsombetonargeneration-solikheterinnebärattungasminskandeföreningstillhörighetutgörettomfattandesamhällsproblem.Värderingarsomidagkännetecknarungdomsgenerationenkommerattförstärkas,inteförändras.Följaktligenärungasuppfattningatttraditionelltpolitisktföreningsarbeteintetillfördemsärskiltmycketenutmaningatthanterasettirelationtillrepresenta-tionskap,vårtdemokratiskasystemochpolitikenslegitimitet.Attungakanaliserarsittsamhällsengagemangpåandrasättängenomt.ex.politiskapartierinnebärsuccessivtenförändringavhurbeslut

34 RobertD.Putnam(2006)Den ensamma bowlaren.Stockholm:SNSförlag,s.35.



fattassomrörsamhället,hurfolkopinionväcksochvem/vilkasomdriverpådebattochkritisktgranskandeavstatensochkommunernasskötsel.

UngaS organiSering förr och nU

Frågankannuväckasomungasorganiseringidagärannorlundaänvaddenvarför50årsedanochomdetharskettgenerationsskiftenisynsättetpåföreningsliv,organiseringochkollektivthandlande.

Manbörtänkasigförinnanalltförvågadejämförelsergörsmellanenförflutentidochennutid.Enjämförelsemellanförrochnutydliggörskillnadermellanvadsomharvaritochvadsom

ärellerkommerattvara,menskaintetassomintäktförattjämförelsernaheltigenomöverensstämmermedhurdetfaktiskvar/äriallaavseenden.Härfinnsalldelesförmångaosäkerhetsfaktorer.Rörandefolkrörelserochorganisationkanmant.ex.noteraenförkärlekattbedömagångnatidersmassengagemangitermeravnuetsönskemålomdelaktighetochdemokrati.Vivetdockförhållandevisliteomhurinflytandeochdelaktighetgestaltadesiginomarbetarrörelsen,frikyrkorörelsenellernykterhetsrörelsen.Dethistoriskavärderasoftaitermeravattdet var bättre förr.Medlemmarnapåverkadepolitikengenommedlemsmöten,studenterhadereellmaktattförändraentrögrörligakademiochaktioneriscensattesförattförändrat.ex.tillgångenpårusdryckerisamhället,förkortaarbetsdagenellergöradetmöjligtföralla


delaktighet

identitet


Demokratifostran


individnivå

samhällsnivå



attutövasinreligiositetsåsommansjälvville.Ungafostradesientroattdetvarmöjligtattpåverkaochförändragenomtillhörighetochföräldrarsengagemangvarförebildligtochvuxnaframställdessomrollmodellerförhurungaskulleagera.Exemplenärtalrikaochbärettgemensamtdragav”gyllenetidsålder”.Denkritiskafråganäripåvilketsättdessaorganisationerverkligenvardemokratiska,hademaktattpåverkaochförändrasamhället.Detärhelleringenabsolutsanningattlyssnatilläldreföreningsmedlemmarssynpåhurdetengångharvarit.Minnetavensvunnentidärinteobjektivt,snarareärdetsynnerligensubjektivtvilketledertillattdenegnaaktiv-itetensällanställsirelationtillomgivnin-gensreaktionochuppfattning.Tilldettaärocksåoftalänkatettbehovattpresenteraenkonsistentlivsberättelsesomframställerolikaskeendenilivetpåettrationelltsättvilkapassarföreställningenattdetfinnsenhelhetochstringensilivet.

Trotsdessainvändningarframstårdetnutidshistoriskasomenintressantreliefvarigenomsamtidensutmaningarochvisionerkanpreciseras.Idettaavseendeställsalltsåvårföreställningomdethistoriskasåsomdenvuxitframgenomintervjuer,inläsningochintryckmotbildenavvadsomnuär.Uppfattningenomnuetrepresenterarenföreställninggrundadierfarenheteravungasorganisering.Mankandockinteförbiseattdetärfråganomskildaförutsättningar1960jämförtmed2010.Utmaningarnaärolika,likasåkravenochförutsättningarna.Tillgångenpåinfor-mationochkunskap2010kundeknappastensföreställas1960.Ickedestomindreärdetenrealitetidagsomredanharförändratsamhälletochkommersannoliktalltjämtatthastoraeffekteriframtideninomenradolikaområden.

Från egenmakt till representativitet och tillbaka Figurensövredel(individnivå)illustrerarvadviuppfattarärkännetecknandeförtraditionellfostrantillrepresentationskap.Fostran/lärandegårgenomdelaktighetilokalasammanhang(verksamhettillsam-mansmedföräldrar,kamratgruppenochandravuxnainärsamhälletetc.),förenings-delaktighet(organiseradeaktiviteterinomt.ex.idrott-,hobby-ellerfriluftsförening),ökatföreningsinflytande(t.ex.förtroende-uppdrag)somgerindividuellerfarenhetochkunskap.Dettaledertillattmansuccessivtlärsigattsesammanhangsomärstörreändemanlokaltupplevervilketrepresenterarenviktigförutsättningfört.ex.politisktrepresentationskap.Enkeltuttryckthandlardetomattindividengenomdetlokalaochföreningslivetskaffarsigerfarenhetisomliggertillgrundförtillväxtavindividenssocialakapital.Successivtfårhon/hanstörreutmaningartackvaresinerfarenhetochetableringavnätverk/kontakter.Tillslutkommerindividenatthadetförtroendeochdenerfarenhetsomförutsättsförattkunnarepresenteraandraänenbartsigsjälv.Igrundochbottenrepresenterardennamodellenidealtypisk”karriärväg”somhandlaromattlärasighurdemokratifungeraripraktiken,hurrepresentation-skapetutövasochhurindividengenomförvärvaderfarenhetfårstörreochstörreförtroende.Härformulerasettfostransidealinomdetpolitiskasystemetsombyggerpåattdelaktighetskaparkompetens.

Nedredelenavfigurenbeskriverutvecklin-genpåsamhällsnivåfrånrepresentationskap(attföreträdaettkollektivellerattföreträdasavenrepresentant)tillegenmakt(individu-alitet).Härärdetfråganomenomfattandeochsuccessivförändringavsamhälletfrånettkollektivtorienterattillettindividual-istisktsamhälle.Detärfråganom”ideal”ochvadsomuppfattassomnaturligtför


ungaochvuxnaifrågaompersonligakarriärvägaretc.Idagharindividenettegenansvarrörandeutbildningskarriär(valfrihetinomt.ex.gymnasieskolan),arbetslivet(karriärbytenochlivslångtlärande),egnatilläggsförsäkringar(genomprivataförsäkringsbolag)samtprivatpensionssparande(genomenradolikaaktörer).Detärupptillindividenattväljarättutifrånsinaintressen,sinkunskapochvisionerochanvändasigavdenvalfrihetsomfinns.Kollektivalösningarpåindividuellautmaningarfinnsinteatttillgåidenomfattningsomdenvuxnagenrationenharerfarenhetav.Detharblandannatinneburitattvalfrihetenförindividenharhyllatsochattindividenensamtäransvarigfördevalsomföretasoavsetthurmycketellerlitekunskaphon/hanäger.

Figurenbeskriverettmotsatsförhål-landedärfostranrelaterastillbeprövaderfarenhetmedanutvecklingenantyderattungainteallsvillblirepresenterade,attdeiställetharfokuspåegnabehovochmöjlighetersnarareänkollektivets.Attdetärfråganomsamhälleligadimen-sionerifigurensnedredelunderstryksavattungafostrasattföreställasigsinlivs-karriärsomettidentitetsprojektdärdenindividuellaaspektenalltidäröverordnadsamhälleliga/kollektiva.

Föreningen som en fast plattform eller individuell språngbräda? Ungasorganisering,ellerbristandeorganisering,settövertidpräglasavvadsomframstårsomengenerationsspecifik

skillnadmellanhurindivider/gruppervärderarföreningarochorganisationer.Vårupplevelseärattdetsuccessivtharskettenförskjutningfrånattbetraktaföreningen/organisationensomsjälvklarochmedettvärdeisigsjälvt,tillattidaguppfattaföreningsdelaktighetirela-tiontillegnaintressenochhandlande.Uppdelningensomhärantydskanbeskri-vasisynsättenindividen som redskap för organisationen ellerorganisation som redskap för individen.35

Mankantalaomtraditionellavisavimodernaorganisationerochföreningarsomutgårfrånskildaförutsättningarochsjälvbilder.Detraditionellaäroftaorienterademotideologiska/religiösa/politiskaspörsmålochsvararmotintressetavsamhällsförändringiallmänhet.Sakfrågornaärvittdefinieradeochkaninomenochsammaföreninghandlaombarnverksamhet,aktionerförfattigdom,studiecirklarochtraditionellamedlemsmöten.Gemensamtfördessa,oavsettomdedefinierassomungdoms-organisationerellerej,ärattdetfinnsenhistoriskkontinuitetochettsammanhangsomocksåinkluderarvuxna.Individenärtillförorganisationensomkollektivkraftochunderställersigredanetableraderegler,beteendenochinriktningar.Demodernaorganisationernatycksattraheraungaoftainomettbegränsatsakområde.Denavgränsadeaktivitetenäricentrumsnarareänideologiska,samhällsförän-drandeellervisionäraspörsmålochverksamheternaäravgränsadetilldettaområde.Dennutidaungaföreningenses

35 GöranAhrne,MagnusBoströmochAndersForsell(2004)Meningen med föreningen. Vad är frivilligt i frivilligorganisationer,s.31.SärtyckurDen organiserade frivil-ligheten. Sociologiskainstitutionen.Stockholmsuniversitet.Särtrycknr229.


somen”möjliggörare”förungasegnaintressensnarareänsomenrepresent-antförkunskap,historiskkontinuitet,erfarenhetochidealism.Organisationeninnebärenförstärkningavindividenshandlingarinomettområdeochdelak-tighetenärstorsålängesomindividensernyttanavsittarbetefördenegnavinningensskull.

Vårtintryckärattdetskerensuccessivförskjutningbortfrånorganisationer/föreningarsombyggerpåindividensunderordningvisaviföreningenochmotrörelsersomfinnstillförmedlemmarnasegenintresseochattdenplattformsomtraditionellaorganisationerrepresenterarsuccessivtbytsutmotorganisationsdel-tagandedärmedlemmensomedelbarabehovstillfredsställelseställsicentrum.

Kontinuitet eller diskontinuitet – från ”så här har vi alltid g jort” till ”hur ska vi göra” Enfrivilligorganisationsidentitetärmångagångerdetkollektivaminnesomorganisationenägergenomsinamedlemmarsaktiviteter.Dettaminnekansträckasigenlängreellerkortaretidtillbaka.Gamlaverksamhetsberättelser,stadgar,jubileumsskrifter,tidskrifterochpublikationer,programförteckningarochmedlemsmatriklarhärbärgerardetgemensammaminnesomnyamedlem-marharattförhållasigtill.Stadgarintarnaturligtvisenviktigdelavenföreningsstrukturellaidentitet.Härangest.ex.föreningensmålsättningochiblandocksådessmetod.Enannandelutgörsavt.ex.informellaberättelser/skrönorsommytologiserarhändelserochindivideriföreningenochdesshistoria.Gubbarnaochgummornaiälgjaktslagetberättaromhändelserfrånförrvilketnyamedlem-marharattförhållasigtilloberoendeav

vilkaverksamhetsberättelsersomfinnstillgängliga.Inomfotbollsklubbenberät-tartränareomenskildaidrottaresomgjortsiellerså.Gemensamtförbådaärattdethandlaromberättelserombådelevandeochdödapersonerinomramenförenförening/organisation.Funktionenärattutkristalliseraetttydligt”vi” vilketskergenommytologiseringavgruppen.Härigenomframstårgruppensomunikochföreningen/organisationenblirenreferensgruppindividenharattförhållasigtill.Attblidelaktigidengemensammahistorienärenviktigsammanhållandefaktorförgruppen.

Skillnadenmellanentraditionellochmodernföreningärattdenförraägerettlängrekollektivtminneändensenare.Dessutomfinnsdetsedanlångtidtillbakaenfastlagdpolicyochinriktningförverksamheten.Detinnebärattdenenskildamedlemmenharattförhållasigtillredanupprättadinriktningochkollek-tivtminne.Passarmaniniföreningensetttillden”anda”och”mentalitet”somfinns,t.ex.hurmanbemötermotståndar-laget,hurtränaresnackarmedvarandraochhurspelareförhållersigtillvarandra?Mångagångerärdetprecisdettasomomsluterfostransdimensionenochgermedlemmenenkänslaavsamhörighetochidentifikation.

Julängretidenföreningharfunnits,destomindremöjlighetförenenskildmedlemattpåverkadessstruktur,kulturochmentalitet.Medlemsaktiviteterlöperriskattritualiseras(t.ex.årsmöten)ochbarafinnastilldärförattstadgarocheventuelltbidragssystemsåkräver.Hier-arkieretableraspågrundvalavanciennitet(”långochtrogentjänst”)vilketgördetsvårtförnyamedlemmarattgörasin


stämmahörd.Ennybildadföreningharföljaktligenlättareattgenomstadgarochpoliciesformuleraettförhållningssättsomliggernärvarandemedlemmarnärajämförtmedvillkoreninomenäldreochoftaocksårikstäckandeförening.Samtidigtfinnsdetavsevärdafördelarmedkontinuitet,bl.a.attföreningeninteärberoendeavdenenskildamedlemmen,samtattdetoftaocksåharetableratsfinansieringsvägar(genomt.ex.bidrags-system).Enetableradföreningbehöveravdessaskälsinamedlemmaribetydligtmindreutsträckningänennystartadförening.

Långsam eller snabb karriär Vivågarpåståattdeflestainomenideellföreninginteprimärttänkersigavancemanginomföreningen.Fåvillblikassörer,sekreterareellerinnehaettförtroendeuppdragienförening.Deflestavillutövasittintresseochkännautvecklingidet.Mankaninteuteslutaattrentsocialamotivatorerärbetydelsefulla,t.ex.attträffaandralikasinnadeochumgåsmeddempåenregelbundenbas.Härskiljersigmedlemmenikortspelar-förening(ickeformellterkändasamman-slutningar)fögafråndenungatjejensomvillspelafotbolliettfotbollslag(erkäntsammanhang).Bådavillbliduktigareinomsittintresseområde,träffaandralikasinnadeochhakontinuitetiverksam-heten.Bådasintresseförutsätternärvaronavandra–detärsvårtochantagligenointressantattspelapokerochfotbollmedsigsjälv.

Möjlighetenatterövrapositionerinomföreningen,snabbtellerlångsamt,ärocksåavhängigvilkamedlemmarnaär,omdetärenåldershomogenförening,desshistoriaochbakgrund.Innebörden

ochvärderingenavattvaraung/oerfarenellergammal/erfarenvarierarberoendepåvilkenföreningdetärfråganom.Hårddragetärmanungietttraditionelltpolitisktparti,iälgjaktslagetochsyjuntanväldigtlängemedansammatidbetydernågotheltannatiennyetableradförening.Problemetärattlångerfarenhetkanvägatyngreänkompetensochattavancemanginomenorganisationintevärderassärskilthögtienannanorganisation.



UtgångspunktenförprojektetUngas organisering ärungdomensminskandeorganiseringsgradidetetableradeföreningslivet.Förattmötadennanega-tivatrendharungdomspolitikensommerellermindreuttaladmålsättningattökaungasdelaktighet.Härantasenkopplingmellanmedlemskapiföreningslivetochungasdelaktighetisamhället.Frågornasomhärställsberörprimärtvarförungdomarsmedlemskapiföreningarminskar,hurungdomarorganiserarsigidag,vilkaeffekterdettafår,ochslutligenvadsombörgörasiframtiden.Iprojektetfinnssamtidigtettkritisktanslagsomifrågasätterhuruvidaminskningenavdenformellaföreningsanslutningenärettproblem,ochisådanafall,förvemdetärettproblem?

Detfaktumattmedlemstalenisvenskaungdomsorganisationerminskarfinnsdetingenanledningattinvändamot.Fråganvarförungaväljerattinteanslutasigtillföreningarärdessvärreintelikaenkelattbesvara.Attungainteorganiserarsigärettpåståendesomblandvuxnafåttegetliv.Ingenvetvardetkommerifrån,ingenvetvadsomegentligenåsyftas.Detkan

varaorganisationiföreningsliv,engagem-angetisamhälls-ochpolitiskafrågor,ideelltarbeteelleralltihop.Samtidigtärdetettpåståendesomungainteinågonstörregradkännerigensigi.

Ungasorganiseringövertidharoftaägtruminomramenförmassrörelseravolikaslag.Tidsmässigthandlardetomettperspektivpådetsvenskasamhälletsmoderniseringochdessbasipolitiska,religiösa,ochandrakollektivaområden.Idessarörelserhadeungdomarmöjlighetatttillsammanskollektivtpåverkasamhälletutifråndeidéermansamlatskring.Idagtycksbaraettfåtalungaorganiserasigidessaslagsrörelser.Dagensungdomsorganiseringförefallerimotsatstilldetraditionellafolkrörelsernabyggapåattdetfinnsensakfrågaellerintresseområdeattsamlaskring,snarareänengemensamideologiellerviljatillsamhällsförändring.Ungdomsorganisa-tionernaidagärockså,pågottochont,merautonomafrånvuxnasinblandning.

Vuxnasfrånvaroiungdomsorganisationerfårbådeeventuelltpositivaoch,mersannolikt,negativakonsekvenser.Det

Sammanfattning och slutsatser


positivaärattungdomaridagsjälvafårgöravaddevillinomorganisationenochattdefårmöjlighetattautonomtutvecklaenorganisationserfarenhetsomäranpassadtillsamtidaförhål-landen.Problemetärdockattungdomarsamtidigtfårdetsvårareattfåinflytandeisamhälletsåsomdetärstruktureratidaggenomettsystemsombyggerpåpolitiskapartiersmaktutövning.Vuxnaskunskapompolitisktarbetesaknasidenautonomaungdomsorganisationen.Mankanintebortsefrånattvuxnasnärvaroiföreningslivetgerlegitimitet,innebärkunskapsöverföringochärengrundförutsättningföråterväxtinomsystemet.Ungasengagemangutanfördetetableradesystemetharlitenbetydelseförhurkommunernaochstatenutvecklas.Villkoretförungasinflytandeochdelak-tighetärattungdomarnaanpassarsigtillrådandesystem,intetvärtom.Följaktligensläppsungaingivetattdetskerunderordnadeformerochvadsomrepresen-terar”ordnadeformer”bestämsgenomdetpolitiskapartietsstadgar,vanorochförutfattademeningar.

Dåärviframmevidfråganomvarför

ungasorganiseringminskarimedlem-santalräknat.Viantarattsocialklasspåverkarungdomarsengagemangochorganiseringsgrad.Forskningpekarpåattarbetarungdomarärmindreintresseradeavattorganiserasigochutövasamhäll-spåverkanividmening.Arbetarklassung-domartenderarvaramerengageradeilokalafrågormedanmedelklassungdomenoftareharenideologiskuppfattningochintresserarsigförglobalafrågor..Avdettaföljerfråganommedlemsminskningeniföreningslivetmerärenklassfrågaänettgenerelltfenomen?

Statenstöttarorganisationsstrukturersomharsinhemvistimedelklassen.Tillexempelförutsätterdenerkända(bidragsberättigade)föreningsformenförtrogenhetmedettsystemslogik(genombidragssystem,medlemsmatriklar,stadgaretc.),respektfördemokratisktbeslutsfattande(t.ex.genomattprotokollförabeslut,betydelseavårsmöterelativtstyrelse-ochföreningsmöte),förtrogenhetmeduttrycksformersomgerförutsättningarförordnatopinionsarbete(skriftspråk,tillgångtillolikasocialanätverk),handladeochsuccessivtäven


påvekanetc.Föreningarsomutgårfrånenannanorganisationsstrukturänvadsomtillfredsställerstatensönskemålomstrukturfallerutanförbidragssystemetoavsettomverksamhetensinnehållochmålgruppäröverensstämmandemeddenstatligaungdomspolitiken.Tillexempelharanslagettillnationellariksorganisa-tionerföröppenfritidsverksamhetmins-katellertagitsbort.Formentycksalltsåöverskuggainnehållet.

Konsekvensernaäromfattandeavdennakursändring.Idagförutsättsungasjälvavetavaddevill,hurdeskagöraochvemsomkanbidramedekonomisktstöd.Attorganiserasigidagförutsätteralltsåmeravutbildningskapitalochnätverkskontakterjämförtmedtidigare.36Följaktligenblirungasorganiseringocksåenklassfrågadåfördelningenavutbild-ningskapitalochnätverkstillgångarsamtkunskapompåvilketsättsominflytandeochdemokratiutövasärstarktknutettillsocialklass.Medelklassensungdomarharföljaktligenettförsprångiettsystemsombelönarenorganisationslogiksombärsuppavderesursstarkaisamhället.

Effektenavdennautvecklingärsannoliktenlångsiktigförändringvadgällerpolitisktbeslutsfattande,opinionsbildningochsåvidare.Enkonsekvensärattdenrepresentativademokratinslegitimitetlöperriskenatturholkaseftersomdetintekommerattfinnastillräckligtmedengageradeattrekryteratillpolitiskauppdrag.Utvecklingenkanocksåledatillatttraditionellakanaler(t.ex.politiskapartierochderasungdomsförbund)förpolitiskkommunikationblirotillräckliganärungdomarochungavuxnavänder

36 SeMikaelPalme(2008)Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988-2008.Uppsala:ActaUniversitatis,Studieriutbildnings-ochkultursociologi.No1.

sigmotandraforumförsittsamhällsen-gagemang.Vadsomkangöras,ochbörgöras,ärattvarameröppenförnyaorganisationsstrukturerochformerförungasengagemangsamtstöttaungasombefinnersigutanförmakt-ochpåver-kanssfärernaoavsettvilkadessaär.

frågor inför en fraM-tida PoLitik för UngaS organiSering

Myckettyderpåattdetharskettenförändringavhurföreningsorganiseringuppfattasavunga.Förändringenkansammanfattasiattaltruistiskavärderingarharersattsavmerindividualistiskaochattdetharskettenutvecklingfrånfoku-seringpåorganisationermedkollektivtformulerademål,tillorganisationerdärindividenanvändersigavföreningenförattuppnåsinahögstpersonligamål.

Grundvillkoretärattdetfinnsettegen-värdemedungasorganisering,istudiendefinieratsomungasdelaktighetochinflytandeisamhället.Viharidentifieratenradolikautmaningarsomvuxens-amhälletställsinförnärdetkommertillfråganomattberedaenplatsförungaochungttänkandeinomtillexempelpolitikområdet.Viharbetonatfostran,lärandeochattungalärsigpraktiskdemokratigenomdelaktighetidetkollek-tivtorganiseradeföreningslivet.Samtidigtkanviocksånoteraenutvecklingsombetonarindividensegenmakt,attmaninteunderordnarsigkollektivaformerfördemokratiutövning;attförenings-delaktighetärbrasålängesomdenkananvändasfördenegnakarriären;attfrågoromsamhällspåverkanvisserligenärrelevantaområden,menintegenomattdeltaitraditionelltföreningsarbete.


!Motbakgrundavdettaharviformul-erattrehuvudområdensomvitrorärsärskiltbetydelsefullafördenframtidaungdomspolitikeniallmänhetochförungasorganiseringisynnerhet.Vigörinteanspråkpåatthasvarpådefrågorsomvireser,snararevillviväckadebattochreflektiongenomattpekapådessaområden.

Unga för sig sJäLva eLLer tiLLsammans med vUxna: Studienantyderattdetsaknasförutsättningarförgenerationsmöteniochmedattungaförsigsjälvaskautvecklasfungerandedemokrati-former.Samtidigtbyggerdemokra-tiutövningikommuner,landstingenochistatenpåettgivetsystem,denrepresentativademokratin.Ungasdemokratiutövandeförsigsjälvaskasuccessivtinordnasiettsystemsombyggerpåredanformuleradeförutsättningarochvillor.Var förutsätts unga lära sig detta systems villkor, för sig själva eller tillsammans med de som har erfarenhet? På vilket sätt kan unga och vuxna arbeta tillsammans så att det också innebär ett ömsesidigt lärande?

nytt inneHåLL i gamLa former eLLer gammaLt inneHåLL i nya former:Vitaliseringavsamhällspolitikenärettprioriteratområdefördeflestapoli-tiskapartier.Dethandlaromnyapoli-tiskasakområden,arbetsformerochkanalerföropinionsarbete,spridningochpåverkan.Samtidigtfinnsdetinslagiungasorganiseringsomgårutanförgränsernaförhursamhälletkanpåverkas,pådelaktighetochinfly-tande.Ungasinteraktionärlokalochglobalpåenochsammagång,derasengagemangkorsarkommungränser

setttillsakfrågansnarareänvemsombäransvaretfört.ex.infrastrukturenlokalt.På vilket sätt kan man vitalisera och förändra lokal och nationell politik samtidigt som man också verkar för kontinuitet och långsiktighet?

för koLLektivets eLLer individens bästa:Utmaningenhärhandlaromatttillvaratastyrkaiattageralångsiktigtochutifrånkollektivtformulerademålsamtidigsommanocksåmåstebejakaindividensmotiviattbelönasförsininsats.Hur tillfredsställer organisationer individuella behov av utveckling samtidigt som individen också ser nyttan av kontinuitet och långsiktighet i föreningsarbetet?


Ungas organisering över tid sätter sökarljus på ungas delaktighet i samhället. Mot en bakgrund av att ungas intresse för att organisera sig tycks minska förs en diskussion om långsiktigheten i dagens demokratiska system.

Studien sätter fokus på ungas villkor i det nutida civila samhället i relation till villkoren i det traditionella folkrörelsebaserade och reser frågan på vilket sätt som unga ges förutsättningar att lära sig axla uppdraget att sköta ett samhälle. Rörelsen från kollektivism till individualism diskuteras med särskilt fokus på individens vuxenblivande och lärande samt samhällsutvecklingen som helhet.

Documents

1900 2010 Ungas - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:388418/FULLTEXT01.pdf · upprop, skriva på en namninsamling eller blir medlem i ett Community på Internet med en