87

Peter Jakobsson

Viälskarobegränsadkommunikation,sägerreklamen.Menvilkaviärdetsomavses?Ärdetvisommedieanvändare,bloggare,fildelareellermedborgare,medvissa informationsrelateraderättigheterochfriheter?Ellerärdetvisomavsesenlitensekteristisksammanslut-ningavtekno-utopistiskahackareochpirater?Ellerärviföreträdareförenständigtväxandedelavdenglobalakapitalistiskaekonomin:nätverksoperatörer,mjukvaruföretag,ochdelaravmedieindustrin?JustidethärfalletrördetsigomteleoperatörenTelenorsreklamkam-panj med budskapet ”vi älskar obegränsad kommunikation”. Menlikheternamedtillexempeldevisen”informationwantstobefree”ellerGooglesmålsättningattgöravärldensinformation”tillgängligföralla”ärslående.Såpåvilketsättsammanfallervanligauppfatt-ningaromvadsomkrävsförenlivskraftigdemokratimednätkapita-lismensochnätpiraternasroppåkommunikationutangränserochutanbegränsningar?Ambitionenmeddenhärartikelnärattunder-sökadennasamsyngenomenutforskningavallmänningen somenmetaforförnågotvärdefullt,ibehovavskyddfrånsåvälinstängning-arsomavgränsningar.

NickDyer-Withefordskriveratt”ändasedanRaymondWilliamspåpekadeattorden’commons’och’communications’harettgemen-

obegränsad kommunikation,obegränsad konkurrens

88

samtursprunghardenkritiskateorinfunnitenkraftfullmetaforidentidiga kapitalismens inhängningar av kollektivt ägda landområdenför att beskriva de kommersiella mediernas ständigt tilltagandemakt”.1Enligtdennatraditionliggerdetalltsåikapitaletsnaturattförsökastängaindetsomdetvillkapitaliserapå;attförasakerfrånmarknadens utsida till kapitalets insida,och därmed begränsadenallmänna användningen och allmänhetens användning av det somtidigarevarfrittförvarochenattbruka.Mankandockfrågasigominstängningverkligenärdenstarkasteimpulseninomdetekonomiskasystemetförtillfället?Finnsdetintelikastarkakraftersomverkarienannanriktning–ochbörviisåfallfunderaannorlundapåförhål-landetmellanallmänningen,instängningsprocessernaochdetekono-miskasystemet?

Enanledningtillattmotståndetmotupphovsrättensessomendemokratiskochegalitärgestärjustattdetoftaformulerasitermeravettförsvaravallmänningen–genomattmansätterettlikhetsteck-enmellandetsomiupphovsrättsligatermerkallasförpublic domainochallmänningen.Någotsomviurettsvensktperspektivoftakännersärskild sympati förmed tankepåvårallemansrätt.Menhuruvidaupphovsrättenstårimotsatstill”allmänningen”somettdemokra-tisktochegalitärtvärdeberoregentligenpåfrånvilketperspektivviförstårallmänningen.Idethärartikelnkommerjagframföralltdis-kuteraallmänningensomdelsenplatsförcirkulation–itermeravtill-gångochåtkomsttillinformation–ochdelssomenplatsförproduk­tion,detvillsägasomenplatsförarbeteochsocialarelationer.Där-medöppnarsigtvåolikaochdelvismotstridigaperspektiv,frånvilkavikanbetraktaupphovsrättensrollförettbejakandeellerförnekandeav fria och egalitära former för kulturskapande. Genom att inled-ningsvisexemplifieradetekonomiskasystemetsökadeintresseförall-männingen,samtinteminsttelekom-ochwebbindustrinsbehovav

89

upphovsrättsfriazoner,ärenambitionattpåtalaattdensamtidadis-kussionenalltidmåstesättasinietthistorisktsammanhang.Denföl-jandediskussionenärsåtillvidapåkalladavattindustrinharanpassatsigtillkritikenavupphovsrättenochgjortdentillsinegen–ochdetärjustavdenanledningensomkritikenavinhängningenavdenkul-turellaallmänningeneventuelltbehövertänkasom.

det nyväckta intresset för allmänningen

Inovember2009tilldeladesElinorOstromprisetiekonomitillAlfredNobelsminne.Ostromsforskargärningbeståriatthonharlyftframdetallmännasbetydelseföreffektivaochhållbarasocialaochekono-miskarelationer.Hennesforskningvisarpåetttredjealternativ,somvarkenförlitarsigpåstatligförvaltningellerprivatägande.Genomattstuderahurbönder,fiskare,ochboskapsägareundergemensammaformerutvecklarpraktikerochregelverksomtillåteretteffektivtochlångsiktigthållbartbrukavennaturresurs,ifrågasätterhennesforsk-ningnödvändighetenavdetvåandramedlen–statligtellerprivatägande–förregleringenavtillgångentillgemensammaresurser.

MångatolkadeOstromsprissomenförskjutningavpriskommit-ténsbedömningsgrunder,frånatthabelönatekonomersomstodförenbetydligtmermarknadsliberal,ellertillochmednyliberalagenda,tillattbelönaekonomersomifrågasätterellerkritiserardetmark-nadskapitalistiskasystemet.Inteminstiljusetavattävendetföregå-endeåretspristagarePaulKrugmanrepresenterarensådanposition.I spårenavfinanskrisen förefallerdet somompriskommitténsöktefteralternativtilldenditintillsrelativthomogenainriktningenhospristagarna.2Menärdettaenrimligtolkning?Ärdetverkligenpris-kommitténsomharändratinriktning,ellerärdetkapitalismensom

90

sådan?ÄrinteOstromsprisettbevispåekonominsåteruppväcktain-tressefördetallmänna,snarareänettlångfingerriktatmotdetkapi-talistiskasystemet?

Kapitalismensochmarknadensintressefördetallmännaharana-lyseratsavblandandraDavidHarvey.Isinforskningharhanfram-föralltfokuseratpåexpropriationenochprivatiseringenavnaturre-sursersomolja,mineralerochvatten.Menocksåpåprivatiseringenavpublikanyttighetersåsomskolorochinfrastrukturförtransporterochkommunikation.Utanmöjlighetenattinkorporeranyaområden,nyaresurser,ochnyaekonomiskavärden,skulledeprocessergenomvilkakapitalismenständigtförnyarsigsjälvavstanna.IbokenCom­monwealthharMichaelHardtochAntonioNegrividareutvecklatden-naprincip,ochutvidgatdentillvaddekallar fördet”biopolitiskaområdet”.Enligtderasanalysdominerasdenkapitalistiskaackumu-lationenidagavettslagsinfångandeellertagandeavgrundläggandesocialaochkulturellapraktiker,relationerochbetydelser.Ieneko-nomidärvärdetiökandegradåterfinnsiinformationellaochsymbo-liskaprodukterexproprierasintelängrebaranaturresurserochpublikanyttigheter,utanävendenätverk,relationerochpraktikerinomvilkainformationproducerasochsymbolisktvärderealiseras.3

Påwebbenhardenhärtypenavaffärsmodeller lanseratsunderbeteckningarsomwebb2.0,crowdsourcingellerwikinomics.”Utanall-männingarnaskulledetintefinnasnågotfrittföretagande,”harex-empelvis Don Tapscott och Anthony D. Williams formulerat det.4Medhjälpavavanceradealgoritmer,samlandetavstoradatamängderochdeltagandetavmiljontalsmänniskor,producerasstoraekonomiskavärden,vilkatillfallerdemsomägerochkontrollerarwebbens”platt-formar”.Dessaförmentneutralaplattformarärdemedelgenomvilkanätets allmänningar skapas och underhålls: genom juridiska avtal,gigantiskainvesteringaritekniskinfrastrukturochsköra–menhit-

91

intills funktionella – relationer mellan ägare och användare. Före-tagenbetonarochgaranterarattvårtprivatlivskabeaktas,samtidigtsomdetekniskanätverkenutvinnerdetekonomiskavärdesomvien-ligtnätideologinproducerarunderfriaochöppnaformer.Imerkon-kretatermergällerdettablandannatvårspråkanvändning(Google),vårproduktionavkulturellaproduktersåsommusikochvideo(YouT-ube)ochvårasocialarelationer(Facebook).5

Ienföretagsrapportfrån2007omupphovsrätten,allmänningarna,och användargenererat innehåll (baserad på en branschträff medföretagsomGoogle,McKinsey,LindenLab,EbayochXeroxPARC)kanmanblandannatläsaattdenutvecklingsombranschenserfram-försighotaratt sprängadenuvarande institutionellaöverenskom-melsernapåmarknaden.”Linjäravärdekedjoromkonfigurerarnusigsjälvatilllösaochsocialagemenskapersom,tackvareInternetochwebb2.0-mjukvara,skaparvärdepånya,innovativaochdecentraliseradesätt.”6Deaktuellaaffärsmöjligheternaärberoendeavdenyaplatt-formarnaspotentialattexponentielltökainnovationsgradeniekono-min,ochdetiensådangradattgamlarestriktivaaffärsmodeller–tillexempeldesomärberoendeavupphovsrätten–nukanöverskridas.”Poängenär att en innovations-allmänningkan generera ettöver-skottsomkandelasavgemenskapen,mensomfortfarandeärtillräck-ligtriktförattdetillverkandeföretagenskakunnautvinnaproduktermedexklusiväganderättochkunnagenereravinst.”7Idehärföreta-gensopportunistiskavisionärsåledesallmänningenettslagsappen-dixtillmarknadsekonomin,vilketiförstahandärtillförattgenereravinsteråtden”riktiga”ekonomin.

AspenInstitute,detvillsägautgivarnaavrapporten,ärettinstitutmedvissatraditioner.Institutetgrundades1949,ochärettavmångaforumdärmänfrånsamhälletsledandepositionerträffasiavskildhetför att diskutera samhällsutvecklingen. Enligt Mikael Nyberg var

92

Aspeninstitutetfrånbörjanenviktigmiljöfördetamerikanskakul-turkrigetmotkommunismen.8Idagnärdennakampäröverspeladharinstitutethittatnyaformerförsittexistensberättigande.Denak-tuellarapportenförfattadestillexempelinominstitutets”Communi-cationsandSocietyProgram”,varsprojektfallerinomtreområden:policyfrågorrörandemedierochkommunikation,digitalateknolo-gierochdemokratiskavärden,samtnätverksteknologierochsocialförändring.Minpoängmedattutförligtrefereratilldennarapportäratt urskilja några av de aktörer som på olika sätt identifieratallmänningensomenaffärsmodell.Sedantidigt1990-tal–medun-dantagförenkortperiodefterdensåkallade”dot-com-bubblan”–ärdessa företagmarknadsledande,och förutspåsdärigenombidra tillnästastegidenekonomiskautvecklingen.Mycketstårpåspeliom-vandlingenavinformationsekonominsinstitutionellaarrangemang.Irapportenframstårhotetmotallmänningenframföralltsometthotmotackumulationstaktenidenkapitalistiskaekonomin,ochdärmedsomenfarafördetekonomiskasystemetper se.

Potentialenidennasektorharocksåuppmärksammatsinomdenpolitiskasfären.EU:sinitiativi2010 – A European Information Society for Growth and EmploymentharexempelvislettEuropakommissionenattefterlysastudier”avanvändargenereratinnehållmeddessekono-miska,sociala,tekniska,ochjuridiskautmaningar,”somdetheterirapporten”User-created-content:Supportingaparticipativeinfor-mationsociety”.Idenkonstaterasblandannatatt”lagstiftarnakanha bidragit positivt till denna utveckling genom att avstå från ettsnabbtochstriktupprätthållandeavEuropadirektivenochregleringarav upphovsrätten, personlig integritet, användningen av data ochkonsumentskydd.Avsaknadenavetttydligtförhållningssättfråndeeuropeiskalagstiftarnassidaidessafrågorharskapatettutrymmeförnytillkomnaaktörerattexperimenteraochväxasnabbt.”Rapporten

9�

konstateraralltsåattdeaffärsmodellersomnuväxerframpånätethargynnatsavenavsaknadavupphovsrättsligreglering–snarareänge-nomettupprätthållandeavdensamma.9

allmänningen som en Plats för cirkulation

Utifråndiskussionenovanverkardetsomomdetförtillfälletfinnsenmedvetenhetinommångaolikasfäreravsamhälletomdenpotenti-ellasamhällsekonomiskanyttanavensvagareupphovsrättochenut-ökadallmänning.Därmedverkarettbegreppsomunderenlångtidtjänatsomenkritikavtilltagandemediemaktochavdetekonomiskasystemetdelvishaapproprieratsavandraintressen.Därförfinnsdetanledningatttänkaöveranvändningenav,meningenmedochmöj-ligheternahosallmänningensomenmetaforförengemensamkulturochenkritikavdetekonomiskasystemet.

Allmänningenanvändsoftasomenmetaforförattförståmedie-industriernas tilltagande makt utifrån den tidiga kapitalismensinhängningaravkollektivtägdalandområden.Inhängningenavall-männingarna var en process som pågick från medeltiden fram tillslutetav1700-talet.Ipraktikenhandladedetomuppluckringen,ochsåsmåningomförsvinnandetavtraditionellarättigheterochskyldig-heterinomenfeodalekonomi–mellanmarkägareochdesomlevdeavochbrukademarken.Dessarättigheterochskyldigheterinnefattadetillexempelrättenatttahandomresternaefterskörden,attplockakvistariskogenförattanvändasombränsle,ellerattsamlaullsomfastnat på träd och buskar. Som Eva Hemmungs Wirtén påpekathandladedetalltidomaktivitetersomvarnoggrantreglerade,ävenom regleringarna alltid var lokala och inte alltid var nedskrivna.Traditioner och skrifter reglerade förhållandet mellan den feodala

94

godsägaren,dennesundersåtarochmarken–detsomnormaltkallasförallmänningen.10

Frånettkommunikationsperspektiverbjuderallmänningenettriktmetaforisktlandskapmedmångamöjligheteratttänkarelationenmel-lankulturensomnågotgemensamtrespektivenågotsomkanägas–ochdesocialarelationersomrespektiveförhållningssättgerupphovtill.Metaforenerbjuderocksåettlikaintressantsomspecifiktregisteravbetydelservadgällercirkulation.Atttänkapåallmänningensomenplatsförcirkulationlåtersigenkeltgöras.Detfeodalasystemetkantillexempel,imotsatstilldetkapitalistiskasystemet,förståssomencirkel-rörelse. Det feodala systemet syftade framförallt till att reproducerasamhälleligaförhållandena,medankapitalismenständigtsträvarefterattöverskridaochåteruppfinnasigsjälv.Allmänningenhandlarocksåomlivochmöjlighetentillreproduktionavliv,vilketmöjliggörsgenomdetnaturligakretsloppetavfotosyntesochförmultning.Denhistoriskaallmänningenförnyadesigjualltefterårstidernasgång.Inhängnings-rörelsenhandladesåtillvidaomuteslutandetavvissamänniskorfrånettkretslopp,vilketdärmedberövadedemmöjlighetenattanvändaall-männingensomenplatsförreproduktion,vilketisinturgavupphovtillandrakretsloppavvarorocharbete.

Vad gäller de kulturella allmänningarna är också cirkulations-metaforenhögstnärvarande–bådeblanddemsomargumenterarfören förstärkt allmänning och dem som ser allmänningen ett slagsslöseriellerenrest.Densenareförståelsenavallmänningendefinierardennegativt,detvillsägasomnågotöverblivetefterdetatthänsyntagitstillprivataochstatligaintressen.Tilldennaresthörexempelvislitteräraochkonstnärligaverkvarsupphovsrätthargåttut,ellerverkvarsupphovsmänavsagtsigvissaavsinarättighetergenomdiverselicensförfaranden.Somsådanblirallmänningendeliettkretslopp,ivilketdessaverkfrånallmänningenkanplockasuppochåterinförasi

95

såväldenkulturellacirkulationenliksomicirkulationenavvaror–ochvemgillarinteåteranvändningidessatider?Disneyspraktikattan-vändasigavklassiskasagorochåterföraindemunderupphovsrättensskyddärdetmestomtaladeexempletpåensådanåteranvändning.

Förstårmandetallmännapådethärvisetkandetanvändassomettargumentförettökatägandeavidéerochtexter,symbolerochteknis-kauppfinningar.Menmångaserintedettasomenvärdefullformavåteranvändning.Disneyräddarintedeklassiskasagornafrånsoptip-pen.Devarhelatidenlevande,ävenomdelevdeutanförvarucirkula-tionen.Positivabestämningaravallmänningensomenplatsförcirku-lationbördärförtasinbörjaniandrautgångspunkter.JürgenHaber-masteoriomdenoffentligasfärensomenplatsfördiskussion,ochdär-igenomsomenförutsättningfördenpolitiskademokratinslegitimitet,hartillexempeltjänatsomensådanutgångspunkt.DärförharforskaresomDeboraHalbertanväntsigavdenoffentligasfärensombegreppförattifrågasättainstängningenavdenkulturellaallmänningen.Enligthennekräveroffentlighetenencirkulationavtexter;detutgörrentavsjälvagrundenfördetdemokratiskasamtalet.Ioffentlighetenförsendiskussionivilkenvärdetpåtexterökarjustgenomattdediskuterasochspridsidetöppna.Mensamtidigt,ochjustpågrundavatttexter-nas värde på detta sätt ökade under framväxten av den borgerligaoffentligheten,komdeocksåattbliföremålförolikaregleringar,somtillexempelupphovsrättsligaregler.Men,menarHalbert,anledningentillatttexterkundespelaenviktigrollioffentlighetenvarattförutsätt-ningarnaförproduktionenochcirkulationenavtexterännuintevaröverreglerad. I och med en allt starkare upphovsrätt underminerasenligthennedencirkulationavtexter,meningarochbetydelsersomvar(ochär)avgörandefördetdemokratiskasamtalet.11

Samtidigt, erkänner Halbert, har offentligheten som ideologi imångtochmycketabsorberats ienallmänuppfattningomattmer

96

information alltid är att föredra framför mindre information. HonciterarhärJodiDean:”Ominformationsåldernärdennyapolitiskahegemoninsåärdessideologidenoffentligasfären[…]Detförmoda-devärdethosinformationen[…]görpolitiskahandlingartillfogligakonsumtionspraktiker:godamedborgaremåstehatidningar,televi-sionochtillgångtillInternet.”12Medandraordharcirkulationenavtextergjortstillettimperativsomrättfärdigarpublicister,tv-nätverk,bildbyråer,förlagochmultinationellamedieföretag,eftersomcirku-lationenindirektlegitimerasgenomdessbidragtilldetdemokratiskasamtalet.Attkritiseramedieindustrin,oavsettvilkatexterdenprodu-cerar,oavsettmotivellerpåvilkasättdeproduceras,blirdärförattkritiserademokratinochdessbehovavenlivskraftigoffentlighet.

Följermandennatankegångärproblemetattsjälvadefinitionenavdenoffentligasfärenkommitattutarmastillföljdavmedieindustrinshegemoni.SomHalbertuttryckerdet:”Välkommentilldenvärldsomärresultatetavupphovsrättochpostindustriellkapitalism;envärldivilkenmaktenochkontrollenövercirkulationenavtexterharkonso-lideratsavimmaterialrätten.”Vadsomharhäntidennanyavärldärattupphovsrätteniökandegradrättfärdigasutifråndennyttasomden förmodas tillföra offentligheten, eftersom den bidrar till cir-kulationenavtexter.Vadsomkrävsförtillfälletärdärmedenkampomvadvimenarmedoffentlighet–enkampsommåstebetonaall-männingens betydelse för offentligheten. Enligt Halbert är därförmåletförendemokratiskoffentlighet”attgaranteraattcirkulationenavtextersomärnödvändiga[…]kanägarumutanfördetprivataägandetsinstängningar,skapadeavupphovsrätten.”13

Utifråndetendensersomskisseradesiinledningenkanmandockfrågasigomdetnödvändigtvisärupphovsrättensomliggerbakomdetfaktumattmajoritetenavdetoffentligasamtaletskerikanalersomägsochkontrollerasavstoramedieföretag?Grundenförinfor-

97

mationskapitalismensvärdeskapandeärattinformationenskacirku-lera,någotsomintenödvändigtvisbästskergenomdeinstitutionellaarrangemangsomhargällthitintills.”Isitt informationellamodusfungerar kapitalismen som kommunikation, som cirkulationen avmeddelandenochinformation”,menartillexempelJodiDean.14Förtelekomindustrin och de stora webbföretag vars intäkter kommerfrånannonserochreklamsomdevisarpåsinasidor,ochfördeföre-tagvarsinnehållskapasavanvändarnaärupphovsrätteningenstorfråga;dettavisarsigocksåidensåkalladeGowersrapporten.Omnå-gotutgörupphovsrättenettosäkerhetsmomentförderasaffärsmo-deller;denärmeravenregleringsomhindrardenobegränsadecirku-lationenavtexteränunderlättarden.Ochomdetärföretagensmaktöverdenoffentligasfärensomärproblemet,såärinteupphävandetavupphovsrättennödvändigtvislösningen.

Huruvida medieindustriernas nuvarande affärsmodeller är enindikationpåvartviärpåvägskallvaraosagt.Iallafallpekardeförtillfälletmotattflertexterkommerattproducerasförattspridasgenomallmänningensnarareängenomupphovsrättensinstängningar.Mendessaallmänningarkommersamtidigtattproducerasinomramarnafördeföretagsägdanätverkochverktygsomutgörgrundernafördennaproduktion–ochdärmedkontrollerasallmänningarna.Påwebbenrördetsigdockomenannanslagskontrolländensomfinnsinomdettra-ditionellamediesystemet,därproduktionenochspridningenavtexterkontrollerasgenommediemarknadensoligopolistiskaägarstrukturer.Dethandlaromettslags”mjukkontroll”sommöjligenkanförstås–medhjälpaventankefigurfrånKarlPalmåsartikelidenhärboken–som skapandet av förutsättningarna för tankesmittor. En sajt somYouTubeskaparidenmeningen”youtubebaciller”somspridsochvi-darebefordrasenligtdeparametrar sombestämsavsidansprotokolloch infrastruktur. Mjuk kontroll fungerar, enligt Tiziana Terranova

98

somocksålanseratbegreppet,genomattmanipulerastartpunkternaochslutpunkternaiettvisstsystem,trotsattenhöggradavrörelsefri-hettillåtsochrentaveftersträvasmellandessapunkter.15

allmänningen som en Plats för Produktion

Omallmänningenkanbetraktasutifrånettperspektivsomriktarinsigpåviktenavatt låtainformationcirkulera,ochdärmedsomenförutsättningförenlivskraftigoffentlighetochförskapandetaveko-nomiskavärden,gerhistorienvidhandattallmänningenocksåkansessomenplatsförproduktion–detvillsägasomenplatsförarbeteochdärmedförsocialarelationerochpraktikerförskapande.Detvåperspektiven,cirkulationochproduktion,gårattinteattskiljaåtfull-ständigtmendebelyserolikadynamikerochprocesserochförtjänardärmedattuppmärksammasseparat.

Dehistoriskaallmänningarnavarintebaraplatser,utanocksåenuppsättningreglersombestämdedesättpåvilketallmänningenfickbrukasavdemsomboddepåellerianslutningtillden.Dessaregleråterspegladeförhållandetmellanmarkägarenochdesomboddepåägorna.Företrädegavsalltidåtmarkägaren,ochde somboddepåallmänningarnaficktadelavdetsomblevöverellerdetsombetrak-tadesvaraavlågtekonomisktvärde.Allmänningenharaldrigapprox-imeratnågotslagsdemokratisktidealellerrättviseideal,ochriskenförattromantiseraallmänningenbördärföralltiduppmärksammasparallelltmeddessnytta.16

Omvårtfokusflyttasfråncirkulationtillproduktionochvibe-traktardemsomproducerar texter fördeallmänningar somväxerframpånätet–desåkalladesocialamediernasallmänningar–vilkamöjligheterhardessaanvändareattkontrolleraochtadelavdeteko-

99

nomiskavärdetavsinproduktion?Fördeallraflestaärdennamöjlig-hetnaturligtvisganskaliten,ochävenfördesomhardennamöjlighetär de värden som uppstår små. När den kulturella produktionengeneraliserasochutsträckersigtill iprincipallawebbanvändaresåminskarvärdetpådetenskildabidragetmedomvändproportionalitet.Värdet uppstår i stället i massaggregering av innehåll. Därför kanvärdet i produktionen framför allt realiseras av de som äger platt-formarna, sökmotorerna och webbportalerna. Förhållandet mellananvändarnaochdesomägerplattformarnareglerasiförstahandavdeanvändaravtalochkontraktsommanmåsteställaupppåsoman-vändare.Genomdessaavtalreglerasvadföretagetfårochintefårgörameddetsomanvändarenbidrarmedtilltjänsten.Påsåsättavtalasdenexklusivaäganderättenbortochförhållandetmellanplattformensägareochanvändarenreglerasiställetgenomettkontrakt.

Deallmänningarsombörjarväxaframpånätetgerdärmedinteut-rymmeförettheltfrittochoregleratskapande–utandetstyrspåandrasättängenomägandeochmedieindustrinsetableradesystemförpro-duktionochdistribution.TillstoradelarpåminnersituationenpånätetomvadMarkRoseharkallaten”regleringsregim”,vilkenhanskiljerfrån den äganderegim som uppstod som en följd av upphovsrätten.Uppfinnandetavupphovsrätteninnebaregentligeninteattdetskapa-desettregelverkkringtextproduktion.Detsomhändevarsnarareattregelverketochdeprincipersomdetviladepåförsköts.Föreupphovs-rättenvardetvanligtmedolikaformeravmonopolsomgavstillen-skildaorganisationersomdärmedfickensamrättatttryckavissaverk.Dennaensamrättviladedockintepåuppfattningenomattenpersonellerorganisationägdeettvisstverk.Iställetdeltogde,påpekarRose,”somolikasortersgillesmedlemmarhadegjortunderhundratalsår,iengemenskapsomdefinieradesitermeravömsesidigarättigheterochansvarstaganden.”Vadsomhändevidövergångenfrånrättighetsregi-

100

mentilläganderegimenvarattentidigareinstitution,baseradpåupp-fattningenomsamhälletsomengemenskapsammanbundenavplikt,ersattesav”denframväxandepossessivaindividualismensideologi.”17

Närwebbföretagbetonarsinrollattfrämjaframväxtenavnätge-menskaperärRoses”regleringsregim”enbrautgångspunktförattifrågasättamotivenbakomdetta.Snarareänattfokuserapådetindi-viduellaägandet,harframföralltwebb2.0-fenomenetresulteratienmöjlighetattdranyttaavanvändarnasproduktionavinnehåll.Ettslagsömsesidigtberoendeförhållandehardärmeduppståttmellanan-vändareochföretag;användarnabidrarmedinnehållochföretagenlovarattuppfyllasinapliktergenomattagerarättvistmotanvändarge-menskapen.Detärocksåettbrasättattförståvarförmångawebbföre-tag är noga med att värna om användarnas personliga integritet.Genomattrespekteradennaslippermanatttalaomdenmycketmerprekära och laddade frågan om ägande. Man visar respekt för an-vändarnasålängefråganomexklusivtägandeintekommeruppfördiskussion.Retorikenomnätgemenskaperbyggerisåmåttoilångthögregradpåöverenskommelserochsjälvregleringändenmerfor-mella juridiskaregleringen i formavupphovsrätter.Uppmärksam-mandet av allmänningen som en plats för arbete och produktionsnarareänenplatsförcirkulationgersålundaupphovtillettnågotannorlundaperspektivpåallmänningensomenmöjligkritikavdetekonomiskasystemet.

avslutning – mot ideologiska förskJutningar?

Allmänningenharidenhärartikelnanväntssomensymboliskresursför att visa på olika sätt att förstå dynamiken i samtida konflikterkringägandeochkulturellcirkulationochproduktionpånätet.Den

101

enatolkningen–allmänningensomenplatsförcirkulation–visarpåvissadelaravdennarörelse.Mångaargumenterarförattallmänning-enärnödvändigjustförattdentillåterencirkulationavtextersomärheltbasalförekonomin,fortsattkulturellproduktionochfördetoffentligasamtalet.

Mankandockfrågasigomintedendomineradetendensenärattcirkulationenavtexterialltväsentligttilltar,trotsupphovsrätten.Denandratolkningen–allmänningensomenplatsförproduktion–harvisatpåenannansamtidadynamik;densomuppstårnäralltflerföre-tagserallmänningenochdegemenskapersomformaskringallmän-ningensomenpotentialkällaförvärdeskapande.Dessaföretagharalltatttjänapåenförsvagadupphovsrättochenutökadallmänning.All-männingensommetaforhardärmedöppnatuppenplatsdärenradavfrågorblirmöjligaattställa.Somartikelnharvisatexisterarenlångtradition av att använda allmänningen som ett sätt att ifrågasättamedieindustrins strävan att äga och avgränsa saker som för mångaframstår somgemensammaoch somrimligtvisborde liggautanföräganderätten.Dettaärfortfarandeettgiltigtochanvändbartperspek-tiv,vilkettillexempelframgåriJohanSöderbergsartikelidenhärbo-ken.MensamtidigtavtardenkritiskauddeniinstängningsmetaforeneftersomwebbekonominochnätkapitaletinsettattInternetintebaraärenplatsförkommunikationutanocksåförproduktion.Detärnu-meravanligtattföretagiförstahandinteärintresseradeavattstängainochbegränsanätanvändarnautansnarareattmöjliggöraochupp-muntraderasproduktionpåettsättsomföretagensedankandranyttaav.Ivilkenmåndettaförhållandebästkanbeskrivassomsymbiotisktellerparasitärtmåsteavgörasfrånfalltillfall,mendettavisarpådemångabottnarnahosbådeinstängnings-ochallmänningsmetaforen.

Slutligenbörmannoteraattdenhistoriskainhängningsrörelsenförebådadeövergångenfrånettekonomisktsystemtillettannat:från

102

ettfeodalttillettkapitalistisktsamhälle.Detsomhardiskuteratsidennaartikelharhandlatomenlitendelavdetekonomiskasystemet,menkanskekanmaninomdennabegränsadedelavekonominocksåfunderapåförändringarellerförskjutningaravåtminstonedetideo-logiskaramverketsomrättfärdigardettasystem?Isådanafallhandlardetinteomenövergångfrånenfeodalregimtillettslagsinforma-tionskapitalism,utansnarareomenrörelseitvåolikariktningar.Fördetförstafrånenliberalkapitalistiskideologi,lagstadgadgenomupp-hovsrätten,tillenpaternalistiskkapitalistiskideologi,ivilkenwebb-företagståricentrumförvärdeskapandetochsomenslagsgarantförattvarjewebbanvändareskafåenlitendelavdentotalakakan.Alltutifrånföretagetsgodavilja.Detärpåmångasättentillbakagångfrånenäganderegimtillenregleringsregim,somiallthögregradpräglasavgratis-ellerlågavlönatarbeteihierarkiskanätgemenskaper.Fördetandrakanmanocksåskönjaennyliberalriktningdäravskaffandetavdeupphovsrättsligamonopolenökarkonkurrensen iekonomin.KanskekanmanförstådenformavproduktionsomeftersträvasidesocialamediernasomenvariantavdennyliberalaformavstyrningsomMichelFoucaultharbeskrivit.Enligthonomärdetinteengene-ralisering av varuformen som är karaktäristisk för nyliberalismen,utan generaliseringen av det entreprenöriella subjektet. Det someftersträvasäralltsåinte”varu-effekten,utanettsamhällebaseratpåtävlingens dynamik. Inte ett varuhus-samhälle, utan ett företags-samhälle.”18Upphovsrättengerupphovtillettvaruhussamhälle,därvarjekulturyttringkanförståssomenvara,menbromsarsamtidigttakteniekonominpågrundavdemonopolsomdengerupphovtill.Utan upphovsrätten ökar konkurrensen och tävlan – obegränsadkommunikation,obegränsadkonkurrens.

10�

noter

1. NickDyer-Witheford,”E-capitalandthemany-headedhydra”Critical perspectives on the Internetred.GregElmer(Lanham:Rowman&Little-fieldPublishers,2002),129.

2. Ävenommansomenskildskribentsällansätterrubrikenpåsinartikelidagspress,gerSverkerSörlinskommentaromElinorOstromNobelpris,”Prickfri ekonomi. Elinor Ostrom bevisar rättvisans värde” i Dagens Nyheter14/10,2009,enantydanomhurhennesforskningjust”bevisarrättvisansvärde”.ÄvenThe GuardianpoängteradeienartikelattOstromsforskninggårheltpåtvärsmotdoxaninomdenekonomiskavetenskapen.Förendiskussion,seLarryElliot,”ElinorOstrom’sNobelprizemarksadepartureforeconomics”The Guardian8/12,2009.

3. Förendiskussion,seDavidHarvey,The New Imperialism(Oxford:OxfordUniversityPress,2005),samtMichaelHardt&AntonioNegri,Common­wealth(Cambridge,Mass.:HarvardUniversityPress,2009).

4. DonTapscott&AnthonyD.Williams,Wikinomics: How Mass Collaboration Changes Everything(London:Atlantic,2008),91.

5. DettaresonemangutvecklasiPeterJakobsson&FredrikStiernstedt,”Pi-ratesofSiliconValley:StateofexceptionanddispossessioninWeb2.0”First Monday(underutgivninghösten2010).

6. Rapporten,”TheRiseofCollectiveIntelligence:DecentralizedCo-Crea-tionofValueasaNewParadigmofCommerceandCulture”,skrivenavDavidBollierochpubliceradavAspenInstitute2007,finnsattladdanedpå–http://www.aspeninstitute.org/sites/default/files/content/docs/pubs/The_Rise_of_Collective_Intelligence.pdf[senastkontrollerad30/6,2010].Citatetärhämtatfrånsidanfyra.

7. Ibid.,16.8. MikaelNyberg,Kapitalet.se: myten om det postindustriella paradiset(Stock-

holm:Ordfront,2001).9. FlorenceLeBorgne-Bachschmidtet. al.,”User-created-content:Supporting

aparticipativeinformationsociety”(2008),13,154–http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/docs/studies/ucc-final_report.pdf[senastkontrollerad30/6,2010].

104

10.EvaHemmungsWirtén,Terms of Use: Negotiating the Jungle of the Intellec­tual Commons(Toronto:UniversityofTorontoPress,2008).

11. Förendiskussion,seDeboraJ.Halbert,Resisting Intellectual Property(NewYork:Routledge,2005).

12.JodiDean,Publicity’s Secret: How Technoculture Capitalizes on Democracy(It-haca:CornellUniversityPress,2002),35.

13. Halbert2005,25.14.Dean2002,150.15.Se, Tiziana Terranova, Network Culture: Politics for the Information Age

(London:PlutoPress,2004).16.Trotsdiverseuppmaningaromattinteromantiseradekulturellaallmän-

ningarnaärdettveklöstfortfarandeettkvardröjandedragibeksrivning-enavdem.AnupamChanderochMadhaviSunderskrivertillexempeliartikeln,”TheRomanceofthePublicDomain”,California Law Review,vol.92,2004,attforskareofta”döljerdeaspekteravallmänningensomharattgörameddistribution.Deförutsätterettlandskapdärvarjepersonkanskördaallmänningarnasrikedom.Detärattromantiseraallmänning-arna–tronatteftersomenresurspåjuridiskvägäröppenföralla,såkom-merdenattutnyttjasjämliktavalla.”

17.MarkRose, Authors and Owners: The Invention of Copyright (Cambridge,Mass.:HarvardUniversityPress,1993),14,15.

18.Michel Foucault, The Birth of Biopolitics: Lectures at the Collège de France, 1978­1979(Basingstoke:Palgrave,2008),147.