Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
2014/1
När det handlar om liv eller död tänker de flesta i första hand
på sig själv. Men inte Philip Toosey. Som officer i brittiska armén under andra världskriget kunde han många gånger ha
tänkt på sig själv. Men istället tog han hand om sitt team. Den tjugotreårige Toosey tog 1923 värvning som reser-vofficer i den territoriella armén, eftersom han ville göra något
mer av sitt liv än att endast bygga karriär inom bank- och handelsvärlden. Han hade andra intressen. Han var en skicklig idrottsman och tyckte om att spela rugby. Men flera av hans
vänner sökte sig till armén vilket gjorde att även han tog värvning. Han tilldelades fänriks grad i en artilleridivision och avancerade snart till divisionschef. Med tiden fick han majors
grad. När kriget bröt ut i Europa 1939 blev han inkallad till aktiv krigstjänst. Han tjänstgjorde en kort tid i Frankrike,
evakuerades till Dunkerque och skeppades till Stilla havet för tjänst. Han var en del av det misslyckade försöket att försvara Malajiska halvön och Singapore från det japanska angreppet.
Vid detta lag hade Toosey befordrats till överstelöjtnant med befäl över det 135:e regementet i 18:e divisionen. Trots att han och regementet kämpade tappert blev de brittiska
trupperna vid upprepade tillfällen tvungna att retirera, till slut hela vägen tillbaka till Singapore. Det var där som Toosey första gången visade prov på sin
osjälviska attityd. När britterna insåg att kapitulation var oundviklig, beordrades Toosey att lämna sina män och lämna
platsen för att hans expertis som artilleriofficer skulle värnas om och användas vid andra tillfällen. Han vägrade. Han berättade senare:
Jag kunde inte riktigt tro mina öron, men eftersom jag var reservofficer [och inte en regelrätt officer i armén] vägrade jag order. Jag fick mycket skäll och blev tillsagd att göra som jag
hade blivit beordrad. Men jag framförde det faktum, att med tanke på att jag var officer i reservarmén så kunde alla order diskuteras. Jag poängterade att jag som artillerist hade läst
handboken för artilleriträning, volym II, i vilken det tydligt
Var beredd att löpa hela vägen till slutet!
förklaras att den befälhavande officeren i händelse av reträtt skall vara den som lämnar området sist.
Han visste att männen skulle tappa modet om han övergav dem, så han valde att stanna kvar hos dem. Som en följd av detta blev Toosey krigsfånge tillsammans med sina män
då de allierade styrkorna kapitulerade för japanerna i Singapore, februari 1942. Toosey bad fångarna att sammarbeta med japanerna men
riskerade dagligen sitt liv genom att stå upp för sina män, argumentera för ökade matransoner, regelbunden arbetstid och en ledig dag per vecka. Han sade senare: ”Mitt eget lidande
ökade avsevärt när jag tog på mig detta ansvar.” Han genomled regelbundna pryglingar och fick stå i givakt i solen under 12 timmar – men villkoren för de övriga fångarna blev mer
gynnsamma. Och som genom ett mirakel avled under de tio månader som arbetet pågick inte fler än nio fångar. Senare tjänstgjorde Toosey som chef för lägrets sjukhus. Han
var känd för att göra allt som stod i hans makt för att hjälpa sina män och ansträngde sig i det längsta för att personligen möta alla fångar som kom till lägret, även mitt i natten. Och när
kriget var slut var Tooseys’ första prioritering att hitta dem som ingått i hans regemente. Han reste över fyrtioåtta mil för att
återförenas med dem och försäkra sig om att de var välbehållna. Även detta är karakteristiskt för denne man som alltid prioriterade teamets behov före sina egna.
Paulus talar om uthållighet i kampen: Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. Men alla som tävlar
underkastar sig i allt hård träning - de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte” (1 Kor 9:24-26).
Men Paulus visste också att församlingen behöver löpa åt samma håll för att nå målet. Och med samma uthållighet i ansvarstagandet för sina medlöpare kan vi låta oss inspireras
både av Toosey och Paulus. När det handlar om liv eller död väljer också vi att prioritera andra framför oss själva. Detta är karakteristiskt för en kristen som vill kämpa för det eviga livet.
Gud välsigne dig!
betydande samtal med de medlemmar och frivilliga som funnits till hands under julstugedagarna. Många har också sagt att de
vill ha fortsatt kontakt med oss i form av bland annat nyårsfi-rande, påskfest, scouter, småbarnsmusik, familjeutflykter, lä-ger, kvinnogrupp och äldreaktiviteter. Många har också lämnat
in böneämnen. Min förhoppning är at t v i tillsammans ska stå med i bön för dessa 126 hushåll och att vi tillsammans ska fortsätta finnas till hands för dem och
framförallt att de ska få möta Jesus. Gott Nytt År!
Julen har varit intensiv och rolig. I siffror har det sociala arbetet samlat in 90 221
kr i julgrytan med hjälp av över 20 grytvakter. Vi har delat ut 88 400 kr i presentkort till 126 hushåll. Av dessa
hushåll är 48 ensamstående föräldrar, 26 par med barn, 6 är ålderspensionärer och 46 är ensamma utan barn. Av dessa 126
hushåll är också 30 nya för i år. Vi har delat ut 180 barnjulklappar. Förutom statistikens siffror har vi delat ut kläder,
leksaker och bjudit på fika. Många har haft
Jenny Belin
Det sociala arbetet på kåren:
Månadens böneämnen
Under januari månad ber vi särskilt
för kårens prioriteringsområden:
Gudstjänster och övriga "mötesplatser"
Unga familjer – Ungdomsarbetet
Bönen och kårens andliga liv
December
Under de två veckorna före jul var jag och
mina kollegor i fängelsekyrkan på Kumla och på häktet i Örebro engagerade i många julfester och julandakter. På Kumla hade vi sammanlagt
27 julfester med julandakter och läsning av julevangeliet. På häktet blev det tre julfester på gemen-
samhetsavdelningen där de häktade finns i tre grupper. Dagen före julafton besöktes alla de med restriktioner
med jultårta och en almenacka. Under tredje och fjärde advent var det gudstjänster på kumlaanstalten.
Frälsningsofficer, Fängelsepastor på Kumlaanstalten och häktespastor på Örebrohäktet
Terminens aktiviteter för barn och ungdomar börjar v 3. Scouterna har sin första
samling onsdag 15 jan, kl. 18.00 och söndagsskolan ”Skatten” börjar söndagen den 19 januari kl 11.00.
Barnens ru
ta
Vi ser fram emot en händelserik vårtermin!
Välkommen!
Månadens bibelundervisning Petrus andra brev, kapitel 3
Jesus kommer tillbaka!
Att leva sitt liv som kristen fullt ut är att leva med en
förvissning om att Jesus är på väg tillbaka för att hämta sitt folk. Denna sanning har funnits djupt förborgat i de kristnas hjärtan sedan Jesus gav lärjungarna löftet om att en dag
komma tillbaka. Petrus bemöter i sitt andra brev en utbredande misstro mot dessa förutsägelser. I de församlingar till vilka brevet är
adresserat fanns människor som hade diktat upp ett alternativt evangelium som syftade till att nedmontera de eviga sanningarna. Petrus ville väcka deras sinnen så att de inte
skulle glömma vad profeterna hade sagt och vad lärjungarna hade undervisat. I andra kapitlet av detta brev ger Petrus en utförlig
beskrivning av sexuella utsvävningar, kärleken till pengar och en vägran att underkasta sig auktoriteter - samma vägran som
uppfyllde de falska profeter som vägrade att acceptera Jesus Kristus som sin Mästare. Han varnar församlingarna för att vika av från
rättfärdighetens väg och för att överge lydnaden till Kristus. Han säger att den slutliga domen skall bli värre för dem än om de aldrig hade känt till den rätta vägen över huvud taget.
Sådana ord måste ha varit mycket omskakande för någon som hade suttit av gudstjänsterna utan att ta emot det som predikades.
I tredje kapitlet återknyter Petrus till temat från det första kapitlet, nämligen att Gud har givit underbara och värdefulla löften till sitt folk. När vi håller dessa löften framför våra ögon
och litar på dem får vi kraft och mod att stå emot frestelser och vi kan genom detta hålla oss kvar på vägen. I verserna 13-14 kan vi se att det finns ett samband
mellan det hopp som löftena talar om och den kraft i rättfärdighet som löftena ger. Att leva i trofast förväntan på en rättfärdig värld ger oss kraft att leva av rättfärdighet redan här.
Men för att löftet om Jesu återkomst och om en ny värld fylld av rättfärdighet och glädje skall kunna uppfylla oss
behöver vi drabbas av tron på löftena. Vi behöver tro att de verkligen kommer att slå in. Petrus skrev till församlingar som hade infiltrerats av
falska lärare (2:1) som inte trodde på löftena. Kanske var de som Hymeneus och Filitus som Paulus skriver om i 2 Tim 2:17. Dessa skulle göra stora framsteg i ogudaktighet. Och deras ord
skulle sprida sig som cancertumörer utöver världen. De menade att de troendes uppståndelse redan hade inträffat. De trodde inte på en kroppslig uppståndelse utan bara en andlig sådan.
Konsekvensen av deras resonemang blir att inte heller Jesus har uppstått kroppsligen. Och genom att bortförklara Jesu uppståndelse försvinner också Jesu kroppsliga återkomst.
Och tillsammans med detta utplånas domen för det som har utförts av människorna i sina kroppar. Syftet var att lägga teologisk grund för att kunna göra vad man ville med sina
kroppar och ändå få del av Guds rättfärdighet. Men Petrus går till angrepp mot detta redan i första kapitlet: "Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi
förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät" (1:16).
Men Jesus förkunnade redan före sin himmelsfärd att han skall komma tillbaka och sätta sina fötter på oljeberget, som det står i Sakarjas fjortonde kapitel.
Eftersom vi har det profetiska ordet som vittne behöver vi alltid ha detta som en ledstjärna framför våra ögon. När vi resonerar på liknande sätt – när vi inte tror att Gud
skall göra vad han har lovat: ”’Hur går det med löftet om hans återkomst? (v 4). När vi använder vår ytterst begränsade intellekt och menar oss kunna bevisa att det inte finns någon
anledning att tro på Guds ord – då behöver vi förstå att vårt omdöme inte kan utmana Guds planer. Vi har ingen anledning att tvivla på Guds framtid för oss som hans barn.
Petrus avslutar sitt brev med dessa ord: ”…Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran nu och till evighetens dag, amen".
Gud välsigne dig!
December
Januari
On 1 11.00 Nyårsbön” – Nicolaj Vollburg
Sö 5 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Nicolaj Vollburg m fl.
Lö 11 17.00 Bönemöte
Sö 12 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, Musikkåren
Ti 14 9.30 Stavgång
On 15 11.00 Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
18.00 Scouter – terminsstart
Lö 18 10.00 FAV-Café – Björn Hagel m fl
Sö 19 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – ”Bibelns dag”
Nils-Erik Karlsson, Nicolaj Vollburg m fl.
Söndagsskolan ”Skatten”
Ca 13.30 Seminarium om Bibelspridning
Nils-Erik Karlsson
Ti 21 9.30 Stavgång
On 22 11.00 Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
Januari
Lö 25 17.00 Bönemöte
Sö 26 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Jenny Belin
Nicolaj Vollburg, Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 27 14.00 Hemförbundet – Stafettväxling
Ti 28 9.30 Stavgång
On 29 11.00 Cafésången
Hör & Häpna” m fl.
Februari
Sö 2 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Göte Lundin,
Nicolaj Vollburg m fl. Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 3 14.00 Hemförbundet – Vi lyssnar på ”Fiolej”
Ti 4 9.30 Stavgång
On 5 11.00 Cafésången – terminsstart!
Hör & Häpna” m fl.
Lö 8 17.00 Bönemöte
Februari (forts)
Sö 9 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl
Musikkåren
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 10 14.00 Hemförbundet
Rolf Stackbom – Guds glade trubadur
Ti 11 9.30 Stavgång
On 12 11.00 Cafésången
Hör & Häpna” m fl.
Sö 16 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl.
Söndagsskolan ”Skatten”
Må 17 14.00 Hemförbundet –
”Från Entebbe till Kilimanjaro”
Elsie Sjöö & Lisbeth Axelsson
Ti 18 9.30 Stavgång
On 19 11.00 Cafésången
Hör & Häpna” m fl.
Lö 22 10.00 FAV-Café – Ulf Lundin m fl
Sö 23 10.30 Bön
11.00 Gudstjänst – Nicolaj Vollburg, m fl
Musikkåren, Söndagsskolan ”Skatten”
GUD UTVALDE OSS (Ef 1:4).
Paulus vill understryka
att det är Gud
som har initiativet
och att frälsningen
helt beror på honom.
Vi har fått den
för att vi
på något sätt
skulle vara värda den
men Gud är full av nåd
och ger oss den gratis.
Vi har inte påverkat
Gud i hans beslut
att frälsa oss
det ingår i hans plan.
Det finns alltså
inget utrymme för
människan att ta åt sig
ära eller känna stolthet.
Frälsningens mysterium
har sitt ursprung
i Guds tidlösa tanke
och fanns där
långt innan vi existerade.
Det är svårt
att förstå hur
Gud kan acceptera oss
men genom Kristus
är vi heliga och felfria
i hans ögon.
Gud har valt dig
och när du tillhör
honom genom Jesus Kristus
ser han på dig
som om du
aldrig har syndat.
Rolf Göransson
December
Anthony van Dyck – ”Bewening van Christus”
Frälsningsarmén, Kungsgatan 24, 702 24 Örebro www.fralsningsarmen.se/orebro
Kårledare:
kapten Beatrice Törnberg
Tjänstledig
löjtnant Nicolaj Vollburg
mobil: 073-920 93 28
e-post: [email protected]
Expedition
Tel: 019-611 01 74
Café/Gemenskapscenter
Tel: 019-10 74 75
Barbro Nyström, föreståndare
mobil: 073-920 93 26
Döv- och synskadades exp:
major Inga-Liz Stenberg
Tel: 019-18 24 13
Sociala arbetet:
löjtnant Jenny Belin
mobil: 073-920 93 23
e-post: [email protected]
Gnistan, härbärge/stödboende
Åsa Nordh-Adolfsson
Tel: 019-32 38 40
e-post: [email protected]
Myrorna, Fredsgatan 3
Tel: 019-672 14 85
Plus-
gi rokonton :
Kåren: 57 63 93-3
Ungdomskåren: 9 91 18-2
Öppet socialt arbete:
138 85 69-4 Scoutkåren:
28 30 97-4 Scoutgillet
Engelbrekt: 58 13 77-9
Hornmusikkåren: 71 63 31-4
Hemförbundet: 112 94 57-6
FAV/Hjälptruppen: 44 10 96-5
Gnistan: 101 25 38-3
Döv-och synska-dearbetet: 27 93 28-9