2015-04-17 Dnr: 2015/1029-GSN-610 Stefan Zangelin - as305 … · 2019-04-09 · VÄSTERÅS STAD Utvärdering landsbygdens skolskjuts 2015-04-16 4 om kommuners skyldighet att svara

Skickad av: Stefan Zangelin - as305

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

2015-04-17 Dnr: 2015/1029-GSN-610 Stefan Zangelin - as305

E-post: [email protected] Grundskolenämnden

Kopia till

Enkätundersökning landsbygdens skolskjuts Ärendebeskrivning Vid grundskolenämndens sammanträde i december 2014 uppdrogs åt Barn- och utbildningsförvaltningen -Att genomföra en oberoende utvärdering av kommunens genomförande av skolskjutsar och elevtransporter. Utredningen ska baseras på servicenivå och kostnader för olika delar. -Att utredningen kompletteras med särskild hänsyn tagen till trafiksäkerhet och synpunkter från elever och föräldrar. -Att en återrapport/utvärdering tas fram beträffande de nya landsbygdslinjerna och rapporteras till nämnden under första kvartalet 2015. Bilagor Enkätundersökning landsbygdens skolskjuts

2015-04-16 Version 1

Dnr 2015/1029-GSN

Utvärdering landsbygdens

skolskjuts Resultat av enkät och intervjuer

Barn- och utbildningsförvaltningen 721 87 Västerås 021-39 00 00 • www.vasteras.se

Angelica Gunnarsson Barn- och utbildningsförvaltningen Hanna Chapman, Servicepartner, Konsultcenter [email protected] 021-39 22 77

mailto:[email protected]

VÄSTERÅS STAD Utvärdering landsbygdens skolskjuts 2015-04-16

2

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................... 3

Trafiksäkerhet ....................................................................................................... 4 Servicenivå ............................................................................................................ 5 Andra undersökningar .......................................................................................... 6

Syfte .......................................................................................................................... 6 Metod och urval ........................................................................................................ 7

Webbenkät elever/vårdnadshavare ..................................................................... 7 Webbenkät rektorer ............................................................................................. 7 Fokusgruppsintervju ............................................................................................. 8

Resultat ..................................................................................................................... 9 Webbenkät ............................................................................................................ 9 Bakgrundsfrågor .................................................................................................... 9 Undersökningsfrågor .......................................................................................... 15 Resultatredovisning rektorsenkät ....................................................................... 31 FokusgruppIntervju elever och synpunkter från vårdnadshavare ...................... 39

Analys ...................................................................................................................... 46 Slutsatser................................................................................................................. 49


3

Inledning Vid grundskolenämndens sammanträde i december 2014 uppdrogs åt Barn- och utbildningsförvaltningen -Att genomföra en oberoende utvärdering av kommunens genomförande av skolskjutsar och elevtransporter. Utredningen ska baseras på servicenivå och kostnader för olika delar. -Att utredningen kompletteras med särskild hänsyn tagen till trafiksäkerhet och synpunkter från elever och föräldrar. -Att en återrapport/utvärdering tas fram beträffande de nya landsbygdslinjerna och rapporteras till nämnden under första kvartalet 2015. Cirka 2000 elever inom Västerås kommun är berättigade till skolskjuts. I denna utredning fokuseras på skolskjuts på landsbygden för elever i grundskolan enligt upphandlad beställningstrafik via Kollektivtrafikförvaltningen. Detta omfattar 972 elever enligt ett uppdaterat utdrag ur datasystemet webSolen den 12 januari 2015. Utvärderingen är utförd genom ett samarbete mellan Servicepartner, Konsultcenter (tidigare Konsult och service, enheten för Utredning och statistik) samt Barn- och utbildningsförvaltningens Beställarverksamhet. Webbenkäterna inklusive resultatsammanställning till elever, vårdnadshavare och skolor har utförts av Servicepartner. Fokusgrupper, analys och slutsatser är framarbetade av Beställarverksamheten.

Bakgrund Kommunen är enligt skollagen skyldig att kostnadsfritt anordna skjuts för elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Denna skjuts kan anordnas på olika sätt, t.ex. genom beställningstrafik eller linjetrafik. De flesta resor för elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, så kallad särskild skolskjuts, sker med mindre fordon. Kommunen har också en skyldighet enligt Lag (1991:1110)


4

om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor, att stå för elevers resekostnader om eleven är under 20 år och om resvägen är minst sex kilometer samt studerar på en utbildning som är studieberättigande. Kommunen är inte skyldig enligt lag att erbjuda skolskjuts för elever i förskoleklass. Detta erbjuds ändå inom Västerås kommun liksom i flera andra kommuner. Skolbussarna är öppna för allmänheten i mån av plats. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i maj 2013 att uppdra åt Kollektivtrafikmyndigheten att utföra landsbygdens skolskjuts eftersom nya avtal skulle tecknas för höstterminen 2014. Avtalet gäller från och med 2014-01-01 till och med 2017-06-20. Avtalet förlängs automatisk med ett år i taget om det inte sägs upp 12 månader före avtalstidens slut. Kollektivtrafikmyndigheten tilldelade sitt eget åkeri Västmanlands lokaltrafik att utföra transporterna. Detta innebär att två åkerier upphandlats inom ramavtal och tilldelats uppdraget, Björks buss AB och Axelssons Turisttrafik. Björks buss utför skolskjuts för de västra stadsdelarna medan Axelssons Turisttrafik utför skolskjuts för de östra och norra stadsdelarna. I samband med det nya avtalet gjordes en översyn av hela linjenätet för skolskjuts. Detta för att effektivisera skolskjutsen och därmed minska kostnaderna. Ett avtal tecknades för varje linje vilket resulterade i sammanlagt 14 avtal. TRAFIKSÄKERHET Gällande trafiksäkerheten för landsbygdens skolskjuts genomför handläggare vid barn- och utbildningsförvaltningen, Beställarverksamheten, okulärbesiktningar av hållplatserna under vinterhalvåret. Dessa besiktningar sker i dialog med busschauffören och omfattar bedömning av sikt på vägen, tillåten hastighet, trafikflöde, förekomst av tung trafik, belysning, förekomst av avskild gång-/cykelväg, utformning av på- och avstigningsplats, utformning av passager samt förekomst av trafiksignaler vid passager. Det är viktigt att detta sker i dialog med chaufförerna då dessa har den yrkesspecifika kunskapen och det dessutom uppstår en del mellanmänskliga överenskommelser längs med linjerna. Som exempel kan


5

nämnas att elever väljer att gå till andra hållplatser än de närmast hemmet för att därmed korta ner tiden på bussen. Utifrån de synpunkter kring hållplatser, och framförallt vägen till och från dessa, som inkommer från elever och vårdnadshavare gör Beställarverksamheten en bedömning av hållplatsens läge. Vid behov utnyttjas även trafikingenjörer från Tekniska kontoret som upprättar ett besiktningsprotokoll som anger huruvida den bedömda vägsträckan till och från hållplatsen bedöms som tillfredställande eller inte. Linjer och hållplatser revideras inför varje läsår då behovet av skolskjuts förändras i och med att eleverna blir äldre. Det innebär att vissa av de hållplatser som är aktuella detta läsår kan vara inaktuella nästa läsår. Den nuvarande utformningen av hållplatser är flyttbara men kan vara svåra att justera under vinterhalvåret då det är tjäle i marken. Flytten av hållplatserna utförs av företaget Svevia. I Trafikverkets Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd (2010:110) benämns viktiga faktorer för att kunna bedöma resenärernas olycksrisk och otrygghet vid samt till och från busshållplatser på landsbygd. De faktorer som beskrivs i denna modell är liknande de faktorer som tas hänsyn till vid okulärbesiktningar utförda av Barn- och utbildningsförvaltningen. SERVICENIVÅ Enligt Västerås stads riktlinjer för skolskjuts ska avståndet mellan bostaden och hållplats från vilken skolskjuts avgår inte överstiga: 2 km för elever i åk 1-3 3 km för elever i åk 4-6 4 km för elever i åk 7-9. Alla synpunkter gällande skolskjutsen hänvisas till Västerås stads kontaktcenter. Om kontaktcenter inte kan besvara frågan eller synpunkten skickas den vidare i Flexite till ansvarig handläggare på Beställarverksamheten. Handläggaren ska besvara frågeställningen inom 3 dagar.


6

Även myndighetsutövningen, att bevilja skolskjuts hanteras av handläggare på Beställarverksamheten. Ansökningar ska handläggas inom två veckor. I samband med skolstart då många ansöker om skolskjuts samtidigt kan det ibland uppstå längre väntetid för beslut. För att stävja eventuell väntetid kring beslut uppmanas vårdnadshavare att skicka in ansökan innan den 1 april inför kommande läsår. ANDRA UNDERSÖKNINGAR Under hösten och vintern har en extern konsult, Optiplan, genomfört en studie av skolskjutsverksamheten som helhet med fokus på kostnad, effektivitet och servicenivå. I Trafikverkets publikation Reflektioner kring skolskjuts (2010:121) finns en sammanställning av synpunkter från grundskoleelever på två skolor i Mellansverige som har erfarenhet från både särskilt anordnad skolskjuts och skolskjuts med befintlig linjetrafik. Sammanställningen visar att det utifrån barnens perspektiv var vägen från hemmet till hållplatsen och tillbaka som var det moment de kände en oro och fara kring. De vill helst slippa korsa vägar och gå långa sträckor som känns otrygga. Barnen hade också önskemål om att förbättra hållplatserna så att de blir säkrare, tryggare och mer komfortabla.

Syfte Syftet med utvärderingen är att undersöka hur elever, vårdnadshavare och representanter för berörda skolor upplever landsbygdens skolskjuts. Detta för att förse grundskolenämnden med en rapport över sammanställda svar, analys och slutsatser. Enligt beslutet Dnr 201/2852-BaUN-610 ska utredningen baseras på servicenivå, med särskild hänsyn tagen till trafiksäkerhet och kvalitetsmått, samt synpunkter från elever och föräldrar.


7

Metod och urval WEBBENKÄT ELEVER/VÅRDNADSHAVARE Servicepartner, Konsultcenter har tillsammans med Beställarverksamhetens utformat enkätfrågor till en webbenkät som riktar sig till elever som nyttjar landsbygdens skolskjuts samt deras vårdnadshavare. Population och genomförande

Undersökningen är utförd som en totalundersökning där samtliga elever, från förskoleklass till årskurs nio i kommunala skolor, totalt 969 elever, som i januari 2015 var beviljade skolskjuts med buss på landsbygden i Västerås kommun. Enkäten som besvarades på webben riktade sig både till elever och deras vårdnadshavare. Ett brev innehållande inloggningsuppgifter till enkäten skickades ut till adressen varifrån barnet är beviljat skolskjuts, i huvudsak folkbokföringsadressen. Elever med skyddad adress/identitet ingick inte i undersökningen. Två påminnelser med inloggningsuppgifter skickades ut och med dessa uppnåddes en svarsfrekvens över 50% vilken anses godtagbar. Detta gjorde att ingen pappersenkät behövde skickas ut till vårdnadshavare för de berörda eleverna. Frågeformulär

I webbenkäten som utformats ställs dels bakgrundsfrågor om bland annat vilken skola barnet går på, vilken busslinje de åker med och hur länge de har haft skolskjuts, dels undersökningsfrågor om hur skolskjutsen upplevs utifrån ett antal kriterier. Enkäten återfinns i sin helhet som bilaga. WEBBENKÄT REKTORER En annan webbenkät som riktade sig till 15 av de 16 skolor som idag tar emot skolskjutselever skickades ut till berörda rektorer. Den sextonde skolan, Tunboskolan, ligger i Hallstahammars kommun och ingick inte i undersökningen.


8

Rektorsenkäten syftar till att se hur skolskjutsen upplevs ur ett skolperspektiv och återfinns i sin helhet som bilaga. FOKUSGRUPPSINTERVJU Som ett komplement till webbenkäterna genomfördes fokusgruppsintervjuer. För att få en geografisk spridning användes ett systematiskt urval för att bjuda in vårdnadshavare till en fokusgruppsintervju. Vårdnadshavarna kontaktades via telefon där de informerades om syftet med intervjun och erbjöds delta. Några vårdnadshavare tackade nej till att delta och angav att de var nöjda med skolskjutsen som anledning. De hade inget att tillföra. Några hade inte möjlighet att delta men framförde sina synpunkter direkt vid telefonsamtalet. Detta nedtecknades och redovisas i resultatet nedan. Sammanlagt tackade 6 vårdnadshavare ja till att delta. Eftersom alla vårdnadshavare uteblev, dels genom sena avbokningar men även bortfall kunde intervjun inte genomföras. Totalt genomfördes tre fokusgruppintervjuer med elever. Två grupper med elever i år 7-9 och en grupp med elever i år 3-6. Antal deltagare i gruppintervjuerna var 3 elever vid första skolan, 6 elever vid andra skolan och 9 elever vid den tredje skolan. För att få eleverna att delta och känna sig trygga under intervjun genomfördes fokusgrupper på deras skolor. De flesta eleverna hade flera års erfarenhet av att åka skolskjuts och hade hunnit fundera över sina egna upplevelser kring detta. Elevernas vårdnadshavare fick ett informationsbrev via skolan innan intervjun skulle genomföras för att få deras samtycke. En fokusgrupp genomfördes på de östra stadsdelarna, en på de västra stadsdelarna och en på de norra. Detta för att få en geografisk spridning på eleverna och fånga upp eventuella olikheter. Skolan i de östra stadsdelarna har varit berörd av de nya linjedragningarna inför läsåret 2014/2015. Samtliga fokusgrupper genomfördes under vecka 10. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att återges på ett så korrekt vis som möjligt. Varje intervju varade mellan 35-60 minuter.


9

För att få igång diskussionerna i fokusgrupperna inleddes samtliga intervjuer med en inledande beskrivning av undersökningen. Bland annat informerades eleverna om att intervjuerna kompletterar de enkäter som gått ut till samtliga elever som beviljats skolskjuts under läsåret och att det ska ge en fördjupad bild av elevers och vårdnadshavares uppfattning om skolskjutsen.

Resultat WEBBENKÄT Svarsfrekvenser elevenkät

Undersökningen riktar sig till familjer som är beviljade skolskjuts med landsbygdsbuss och gick ut till samtliga elever, varav flera är syskon som bor i samma hushåll. Ett hushåll/en adress kunde med andra ord svara på fler än en enkät. Familjerna hade dock valmöjligheten att endast besvara enkäten en gång trots flera syskon som nyttjar skolskjutsen. Svarsfrekvensen räknas sålunda både på hushålls- och på individnivå. För att få fram hur många unika adresser som besvarat enkäten har alla dubbletter (av adresser) exkluderats, både av dem som har besvarat och av dem som inte har besvarat enkäten. Svarsfrekvens per hushåll Procent Antal elever

Hushåll/unika adresser 100% 722

Svar 56,9% 411

Svarsfrekvens per individ Procent Antal elever

Utskickade enkäter 100% 969

Svar 53,4% 518

BAKGRUNDSFRÅGOR

1. I vilken skola går barnet?


10

Den största andelen elever går i Irstaskolan, följt av Barkarö, Dingtuna och Nybyggeskolan. Endast ett fåtal av de svarande går i Romfartuna, Tunbo- eller Skiljeboskolan. Figur 1 | I vilken skola går barnet?

Procent Antal elever

Irstaskolan 16,4% 84

Barkarö skola 12,9% 66

Dingtuna skola 10,5% 54

Nybyggeskolan 10,3% 53

Lövängsskolan 9,2% 47

Tegelviksskolan 8,2% 42

Persboskolan 6,8% 35

Tortuna skola 6,2% 32

Tillberga skola 6,0% 31

Orrestaskolan 5,5% 28

Tibbleskolan 2,7% 14

Ekeby skola 1,9% 10

Brandthovdaskolan 1,6% 8

Romfartuna skola 0,8% 4

Tunboskolan 0,6% 3

Skiljeboskolan 0,4% 2

Totalt 100% 513


11

2. Med vilken busslinje åker barnet i huvudsak till och från skolan? Knappt 30 procent av de tillfrågade kunde svara på vilken busslinje barnet åker till skolan med. Huvuddelen av dessa åkte med linje 47 (19,6 %) från Barkarö. Även linje 45 och 46 (9,2 % respektive 10,5 %) från Barkarö figurerar i toppen av tabellen. Kvicksundsbussarna, linje 48 och 49, har inte angetts alls. Figur 2 | Med vilken busslinje åker barnet i huvudsak till och från skolan?


Linje 47 19,6% 30

Linje 46 10,5% 16

Linje 40 9,8% 15

Linje 45 9,2% 14

Linje 34 8,5% 13

Linje 42 7,8% 12

Linje 43 7,8% 12

Linje 37 5,9% 9

Linje 38 5,9% 9

Linje 39 5,9% 9

Linje 41 5,9% 9

Linje 44 2,6% 4

Linje 35 0,7% 1

Linje 48 0,0% 0

Linje 49 0,0% 0

Totalt 100% 153 Vet ej 302

Ej svar 63

Totalt 518


12

3. I vilken årskurs går barnet? Barnens åldrar är ganska jämnt fördelade med en viss övervikt för årskurs 4 (14,7 %) och något färre barn i förskoleklass (4,3 %). Figur 3 | I vilken årskurs går barnet?


Årskurs 4 14,7% 75

Årskurs 3 12,6% 64

Årskurs 2 11,6% 59

Årskurs 1 10,8% 55

Årskurs 5 10,8% 55

Årskurs 7 10,0% 51

Årskurs 6 9,6% 49

Årskurs 8 7,9% 40

Årskurs 9 7,7% 39

Förskoleklass 4,3% 22

Totalt 100% 509


13

4. Hur ofta reser barnet med skolskjutsen? På frågan om hur ofta barnet reser med skolskjuts är det drygt 63 procent som åker varje dag. Totalt är det mer än 89 procent av respondenterna som använder skolskjutsen mer än två dagar per vecka. Figur 4 | Hur ofta reser barnet med skolskjutsen?


Varje skoldag 63,3% 324

2-4 gånger per vecka 26,0% 133

Mer sällan 8,8% 45

Aldrig 2,0% 10

Totalt 100% 512 5. Om ni använder skolskjutsen ”sällan” eller ”aldrig”, vad beror det

på? Frågan ställdes till dem som på fråga 4 svarat att barnet sällan eller aldrig reser med skolskjutsen. Ungefär hälften av dem som sällan eller aldrig använder skolskjutsen åker i stället med sina vårdnadshavare. Drygt tio procent bor på två adresser och resten, närmare 42 procent uppgav en annan anledning (se nedan). Figur 5 | Om ni använder skolskjutsen ”sällan” eller ”aldrig”, vad beror det på?


Jag/vi skjutsar själva barnet till och från skolan

47,3% 26

Barnet har växelvis boende 10,9% 6

Annan anledning 41,8% 23

Totalt 100% 55


14

Annan anledning (Öppna svar) De som uppgett en annan anledning till varför de inte i högre grad utnyttjar skolskjutsen, svarar bland annat att det kan bero på att föräldern har varierande arbetstider eller att barnet cyklar till en annan busshållplats och åker reguljärtrafik i stället. 6. Om du/ni skjutsar barnet själv, vad beror det på? Frågan ställdes till dem som svarat att de själva skjutsar barnet till och från skolan. De respondenter som uppgav som anledning till varför barnet inte åker skolskjuts är att de själva skjutsar, sade till största delen att det beror på att de ändå själva skulle åka då. Sju personer (närmare 27 %) uppgav att det fanns en annan anledning (se nedan). Figur 6 | Om du/ni skjutsar barnet själv vad beror det på?


Jag/vi skulle ändå åka 61,5% 16

Det går fortare att skjutsa själv än att barnet tar bussen

7,7% 2

Det känns tryggare att skjutsa själv än att barnet tar bussen

3,8% 1

Annan anledning 26,9% 7

Totalt 100% 26 Annan anledning (Öppna svar) -barnen känner sig inte trygga med skolbussen -Lillebror går på dagis bredvid skolan -barnen vill ibland inte åka buss -Morgon = mörkt/halt. Kväll = bussen går hem för tidigt -barnet vill ännu inte åka buss själv -2 km till busshållplats -Barnet ska inte behöva gå upp kl:05.00 när skolan startar kl:08.15


15

7. När fick ni skolskjuts första gången? Drygt två tredjedelar har haft skolskjuts sedan läsåret 2012/2013 Figur 7 | När fick ni skolskjuts första gången?


Under läsåret 2012/13 eller tidigare

67,4% 343

Under läsåret 2013/14 20,0% 102

Under läsåret 2014/15 12,6% 64

Totalt 100% 509 UNDERSÖKNINGSFRÅGOR I diagrammen nedan skrivs andelarna ut som är fyra procent eller högre. Inför höstterminen 2014 gjordes linjedragningen för vissa skolbusslinjer om. 8. Hur upplever ni förändringen efter att linjedragningen gjordes om? Frågan ställdes endast till dem som i bakgrundsfrågorna uppgivit att de åker med busslinjerna 38, 39, 40 samt 45, och dessutom haft skolskjuts innan läsåret 2014/15. Av de 24 personer som ansåg sig kunna besvara frågan upplever 50 procent en försämring (1-4 på den tiogradiga skalan). 21 procent upplever ingen större skillnad (5 på skalan) och övriga 29 procent tycker det har blivit bättre (6-10) sedan linjedragningen gjordes om. 15 personer svarade ”vet ej”.


16

Figur 8 | Andel (%) som upplevt en förändring efter linjedragningen. Skalan går från 1 (upplevs mycket sämre) till 10 (upplevs mycket bättre)

Kommentarer om förändringen (Öppna svar) Kommentarerna som gavs om den förändrade linjedragningen handlade bland annat om förändrade restider och flyttade busshållplatser. 9. Går barnet på fritids efter lektionens slut? Frågan ställdes endast till barn i årskurserna förskoleklass till och med år 6. Närmare 47 procent av barnen från förskoleklass till årskurs 6 går aldrig på fritidshem på eftermiddagarna och drygt nio procent går sällan dit. Övriga barn, 44 procent, går på fritidshem 2-4 eller alla skoldagar. Figur 9 | Går barnet på fritids efter lektionens slut?


Aldrig 46,6% 178

2-4 gånger per vecka 23,6% 90

Varje skoldag 20,4% 78

Mer sällan 9,4% 36

Totalt 100% 382

29% 4% 13% 4% 21% 13% 8% 8%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Hur upplever ni förändringen efter attlinjedragningen gjordes om?

8. Inför höstterminen 2014 gjordes linjedragningen för vissa skolbusslinjer om.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


17

10. Hur långa väntetider har barnet idag i anslutning till bussresan…

a) från att bussen anländer till skolan till första lektionen börjar? b) från att sista lektionen slutar till bussen avgår från skolan? Väntetiden från att bussen anländer till skolan till att första lektionen börjar är för 72 procent av barnen under 20 minuter. 12 procent av barnen får vänta 21-30 minuter. Endast 8 procent uppger att de har mer än 30 minuters väntetid på morgonen. Väntetiderna mellan när skolan slutar för dagen och bussen avgår hemåt är ungefär lika som på morgonen om än något längre. Något färre (30 % i stället för 35 %) har mellan 0 och 10 minuters väntetid och något fler (13 % i stället för 8 %) får vänta längre än 30 minuter. Figur 10 | Väntetider idag, andel (%)

10. Hur långa väntetider i anslutning till bussresan anser ni är rimligt,

avseende… a) från att bussen anländer till skolan till första lektionen börjar? b) från att sista lektionen slutar till bussen avgår från skolan? På frågan vad som är rimliga väntetider anser de flesta (59 % respektive 60 %) att mellan 11 och 20 minuter är rimligt både före och efter skolan. Endast 2 procent

35%

30%

37%

36%

12%

11%

8%

13%

9%

10%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

från att bussen anländer till skolan till förstalektionen börjar?

från att sista lektionen slutar till bussen avgår frånskolan?

10. Hur långa väntetider har barnet idag i anslutning till bussresan...

0-10 minuter 11-20 minuter 21-30 minuter Mer än 30 minuter Vet ej


18

respektive 3 procent av de tillfrågade tycker att det är rimligt att vänta mer än 30 minuter före respektive efter skoltid. Figur 11 | Vad är rimliga väntetider, andel (%)

11. Hur nöjda är ni… a) med restiden, det vill säga tiden på bussen? b) med bussens tidtabell i förhållande till skolans tider? För att räknas som mycket nöjd ska man svara 8-10 på en tiogradig skala. 6-7 räknas som nöjd, 5 som obestämd och 1-4 som missnöjd. På frågan om hur nöjd man är med restiden anser 57 procent att de är mycket nöjda med restiden, det vill säga hur länge barnet sitter på bussen. Ytterligare 14 procent är nöjda medan 21 procent är missnöjda. Respondenterna är till 54 procent mycket nöjda (8-10 på den tiogradiga skalan) med tidtabellen och till 17 procent nöjda (6-7 på skalan). Missnöjda med bussens tidtabell i förhållande till skolans tider är 19 procent och 12 procent har svarat ”5” och därmed inte tagit någon direkt ställning.

27%

18%

59%

60%

9%

15%

4%

4%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

från att bussen anländer till skolan till förstalektionen börjar?

från att sista lektionen slutar till bussen avgår frånskolan?

11. Hur långa väntetider i anslutning till bussresan anser ni är rimligt, avseende...

0-10 minuter 11-20 minuter 21-30 minuter Mer än 30 minuter Vet ej


19

Figur 12 | Andel (%) nöjda. Skalan går från 1 (inte alls nöjd) till 10 (mycket nöjd)

12. Hur trygga känner ni er… a) med vägen mellan hemmet och busshållplatsen? b) med vägen mellan skolans busshållplats och skolan? c) på busshållplatsen vid hemmet? d) på busshållplatsen vid skolan? En större andel av respondenterna känner sig otrygga med vägen mellan hemmet och busshållplatsen samt på busshållplatsen närmast hemmet jämfört med motsvarande vid skolan. 14 procent respektive 18 procent har på fråga a) och c) uppgett värdet 1-4 på den tiogradiga skalan, vilket indikerar att de inte känner sig trygga. Andelen respondenter som känner sig trygga (6-10 på den tiogradiga skalan) med vägen och busshållplatsen vid hemmet är 82 procent på fråga a) och 76 procent på fråga c). Känslan av trygghet med vägen mellan skolans busshållplats och skolan samt med busshållplatsen vid skolan är större, då endast 3 procent har gett värdet 1-4 på både fråga b) och d) och 96 procent respektive 94 procent anser sig trygga (6-10 på den tiogradiga skalan).

9%

6%

6%

5%

5%

5%

9%

12%

4%

6%

10%

11%

19%

16%

13%

14%

25%

24%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

med restiden?

med tidtabellen?

12. Hur nöjda är ni...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


20

Figur 13 | Andel (%) trygga. Skalan går från 1 (inte alls trygg) till 10 (mycket trygg)

13. Om något inte känns tryggt, beskriv gärna vad Frågan ställdes till dem som svarat 1-4 på fråga 13, hur trygga de känner sig i anslutning till bussresan. De öppna svaren beskriver bland annat de vägar som barnet på landsbygden behöver gå för att komma till busshållplatserna och otryggheten som upplevs, särskilt med vinterväglag.

6%

6% 4% 5%

5%

6%

5%

7%

7%

5%

11%

8%

13%

13%

13%

14%

13%

18%

10%

19%

44%

57%

35%

50%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

vägen mellan hem och busshpl?

mellan skolans busshpl och skolan?

på busshållplatsen vid hemmet?

på busshållplatsen vid skolan?

13. Besvaras tillsammans med barnet. Hur trygga känner ni er...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


21

14. Under en normal dag, i vilken utsträckning… a) känner du dig trygg på bussen? b) finns det sittplats till alla i bussen? c) upplever ni bussen (fordonet) som trafiksäker? d) hälsar chauffören på dig när du stiger ombord på bussen? e) är det samma chaufför som kör bussen? f) säger chauffören till att barnen ska ha säkerhetsbälte? g) har du säkerhetsbälte på bussen? 92 procent svarar att de känner sig trygga på bussen (6-10 på skalan). Det är 90 procent av eleverna och vårdandshavarna som uppger att det i hög grad finns sittplats på bussen. Det är också 90 procent som upplever bussen som trafiksäker. 86 procent uppger att chauffören i hög grad hälsar på eleverna och 58 procent upplever att det i hög grad är samma chaufför som kör bussen. På frågan om chauffören säger till att barnen ska ha bälte svara 81 procent att det sker i hög grad. Och på frågan om eleverna använder bälte svarade 93 procent i hög grad (6-10).


22

Figur 15 | Andel (%) som håller med om påståendet. Skalan går från 1 (inte alls) till 10 (i mycket hög grad)

15. Vet du hur du ska göra om bussen behöver utrymmas, alltså om ni

snabbt behöver komma av bussen? Drygt hälften av barnen vet hur de ska göra om de behöver utrymma bussen.

5%

4%

10%

4%

7%

13%

8%

5%

4%

7%

6%

11%

5%

6%

7%

9%

7%

21%

10%

18%

11%

15%

10%

6%

16%

13%

21%

13%

12%

14%

7%

39%

59%

46%

51%

15%

44%

76%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

känner du dig trygg på bussen?

finns det sittplats till alla i bussen?

upplever ni bussen som trafiksäker?

hälsar chauffören på dig?

är det samma chaufför som kör bussen?

säger chauffören till om säkerhetsbälte?

har du säkerhetsbälte på bussen?

15. Frågan besvaras tillsammans med barnet. Under en normal dag, i vilken utsträckning...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


23

Figur 16 | Vet du hur du ska göra om bussen behöver utrymmas?


Ja 54% 257

Nej 46% 219

Totalt 100% 476 16. Om du kommer tidigt till skolan när du åker buss, kan du gå in i

skolan då?

Det vanligaste är att alltid komma in i skolan på morgonen om bussen anländer innan skolan börjar. Det gör närmare 65 procent. Drygt 14 procent säger dock att de aldrig kan gå in i skolbyggnaden tidigt på morgonen. Figur 17 | Är skolan öppen om bussen kommer tidigt?


Ja, alltid 64,5% 273

Nej, aldrig 14,2% 60

Ja, ofta 12,1% 51

Ja, men sällan 9,2% 39

Totalt 100% 423 Resten av enkäten besvaras av vårdnadshavare


24

17. I vilken utsträckning upplever du att du får tillräcklig information om skolskjutsen?

Svaren är tämligen jämnt fördelade över skalan. Figur 18 | Andel (%) som håller med om påståendet. Skalan går från 1 (inte alls) till 10 (i mycket hög grad)

18. Genom vilka kanaler får ni information om barnets skolskjuts? Figur 19 | Informationskanaler för skolskjuts

Procent Antal

Barnets skola 75,4% 358

Vlt 19,6% 93

Västerås stads hemsida 12,4% 59

Skolskjutshandläggare 6,7% 32

Bussbolaget 6,7% 32

Västerås Lokaltrafik (VL) 2,3% 11

Västerås stads kontaktcenter, via telefon eller mejl

1,7% 8

Annan källa, … 20,0% 95

Totalt 100% 475

11% 8% 11% 7% 13% 10% 12% 15% 5% 8%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

att du får tillräcklig information om skolskjutsen?

18. I vilken utsträckning upplever du...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


25

Under ”Annan källa” nämns bland annat ryktet, barnet, grannar och busschauffören. 19. Känner ni till Västerås stads riktlinjer för skolskjuts? Drygt 59 procent känner inte till Västerås stads riktlinjer för skolskjuts. Figur 20 | Kännedom om Västerås stads riktlinjer för skolskjuts?

Procent Antal

Ja 40,6 195

Nej 59,4 285

Totalt 100% 480

40,6%

59,4%

20. Känner ni till Västerås stads riktlinjer för skolskjuts?

Ja

Nej


26

Synpunkter på riktlinjerna (öppna svar), i urval − Jag tycker att fler hållplatser där behov påtalas är nödvändigt om

skolskjutsen ska vara en fungerande rättighet. Detta tillgodoses inte inom riktlinjerna idag

− Trafiksäkerheten till och från busshållplatsen borde utredas mera. Det är inte bara stora landsvägar som är farliga. Tillåten hastighet på enskild väg är oftast 70 km/h. Tyvärr finns det bilförare som kör så fort även på smala grusvägar

− Det är inte själva längden till hållplatsen som är problemet. Utan det är väder och vind och själva årstiden som är problemet! Barn som ska gå i mörker och kyla under perioden oktober-februari!

− Att gå tre kilometer vintertid när man går i årskurs fyra anser vi vara för högt ställda krav

− Riktlinjerna behöver ses över och förbättras för att tillgodose barnperspektivet.

20. Hur nöjda är ni med bemötandet från… a) busschauffören? b) bussbolaget? c) tjänstemän ansvariga för skolskjuts vid Västerås stad? Nöjdast med bemötandet var respondenterna med busschaufförerna då 91 procent har gett ett omdöme mellan 6 och 10 på skalan. Minst nöjda var de med bemötandet från de ansvariga tjänstemännen vid Västerås stad. På den frågan gav 28 procent omdömet 1-4 men 63 procent var dock nöjda med bemötandet (6-10).


27


21. I vilken utsträckning upplever ni… a) att ni som vårdnadshavare har möjlighet att delge ansvariga tjänstemän era synpunkter kring skolskjutsen? b) att Västerås stad arbetar med att utveckla skolskjutsen? På frågan om möjligheten att delge ansvariga tjänstemän synpunkter på skolskjutsen är svaren tämligen jämnt fördelade över skalan, bortsett från en viss övervikt av omdöme ”5”, som avgetts av 17 %. Avseende Västerås stads arbete med att utveckla skolskjutsen är respondenterna något mer oeniga och 53 % håller inte med om påståendet (1-4 på den tiogradiga skalan) medan cirka 34 % upplever att Västerås stad i hög grad (6-10) arbetar med frågan.

4%

13% 6% 6%

4%

5%

9%

4%

7%

8%

8%

12%

11%

19%

18%

16%

17%

18%

11%

43%

28%

18%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

busschauffören

bussbolaget

Västerås stad

21. Hur nöjda är ni med bemötandet från...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


28


22. Hur väl uppfyller skolskjutsen era förväntningar? Om man ser till hur väl skolskjutsen uppfyller respondenternas förväntningar, så är det 53 procent som anser att den gör det mycket väl (8-10 på skalan) och räknar man in de som anser att den väl (6-10) uppfyller förväntningarna är det 75 procent. 18 procent tycker inte att skolskjutsen uppfyller förväntningarna (1-4). Figur 23 | Andel (%) som håller med om påståendet. Skalan går från 1 (inte alls) till 10 (mycket väl)

Västerås stad arbetar för en hållbar utveckling, och med det menar vi att hänsyn tas till miljömässig påverkan, social påverkan av mänskliga behov och att ekonomisk tillväxt inte sker på bekostnad av samhälle och miljö.

14%

23%

6%

10%

11%

13%

8%

7%

17%

13%

8%

9%

9%

10%

12%

6%

7% 10%

6%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

möjlighet att delge synpunkter?

att Västerås stad arbetar med att utveckla skolskjutsen?

22. I vilken utsträckning upplever ni...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

6% 7% 8% 6% 16% 19% 17% 17%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

uppfyller skolskjutsen era förväntningar?

23. Hur väl...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


29

23. I vilken utsträckning upplever ni att Västerås stads skolskjutsar

bidrar till en hållbar utveckling? Av respondenterna i skolskjutsundersökningens webbenkät är det 65 procent som tycker att Västerås stads skolskjutsar bidrar till en hållbar utveckling genom att ge ett omdöme mellan 6 och 10. Nio procent, nästan en tiondel, har gett omdömet ”1”, vilket är det lägsta och därmed längst ifrån att hålla med om påståendet. Figur 24 | Andel (%) som håller med om påståendet. Skalan går från 1 (inte alls) till 10 (i mycket hög grad)

24. Hur nöjda är ni totalt sett med skolskjutsen? Totalt sett är 80 procent nöjda med skolskjutsen (6-10 på den tiogradiga skalan) och 16 procent är missnöjda (1-4).

9% 4% 7% 13% 12% 17% 17% 10% 9%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

I vilken utsträckning upplever ni att Västerås stadsskolskjuts bidrar till en hållbar utveckling?

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


30


Övriga kommentarer 25. Är det något ni vill förtydliga eller något annat ni vill tilläga får ni

gärna göra det här. I den avslutande öppna frågan återfinns förbättringsförslag, önskan om åtgärder, mer information samt ris och ros.

6% 6% 6% 7% 14% 24% 15% 20%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

totalt sett med skolskjutsen?

25. Hur nöjda är ni...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


31

RESULTATREDOVISNING REKTORSENKÄT 1. För vilken skola svarar du på denna enkät? Enkäten skickades ut till rektorerna på samtliga skolor som berörs av landsbygdsbussar, förutom Tunboskolan. På Nybyggeskolan är två personer ansvariga, varför denna skola representeras två gånger. Figur 26 | Berörd skola

Skola Antal svar

Dingtuna skola 1

Tillberga skola 1

Tibbleskolan 1

Tortuna skola 1

Skiljeboskolan 1

Romfartuna skola 1

Persboskolan 1

Orrestaskolan 1

Irstaskolan 1

Brandthovdaskolan 1

Nybyggeskolan 2

Lövängsskolan 1

Barkarö skola 1

Ekeby skola 1

Tegelviksskolan 1

Totalt 16


32

2. Hur upplever du placeringen av busshållplatsen vid er skola, utifrån…

a) eventuell påverkan på det övriga trafikflödet? b) tryggheten för barn och personal? Mer än hälften av de tillfrågade, 57 procent, upplever att busshållplatsen är mycket bra placerad (8-10 på svarsskalan) utifrån hur det övriga trafikflödet påverkas av bussarna. Det är även 50 procent som anser att busshållplatsen också är mycket bra placerad med hänseende till trygghetsfaktorn. Figur 27 | Andel (%) med åsikt i frågan. Skalan går från 1 (mycket dåligt) till 10 (mycket bra)

Respondenterna gavs tillfälle att kommentera sina svar: Skola Kommentar om busshållplatsens placering

Irstaskolan Vissa tidpunkter på dagen vid busshållplatsen, trångt många bussar, bilar och många elever samtidigt.

Persboskolan Bussarna stannar vid bussterminalen i Skultuna och påverkar inte övrig trafik. Eftersom även reguljär busstrafik stannar där, måste eleverna vara försiktiga vid av- och påstigning.

Skiljeboskolan Den stannar inte på vägen utan kör in en bit till skolan. Inte nu när det är snö och det förstår vi.

Dingtuna skola Eleverna lämnas och hämtas alldeles intill skolgården.

19%

13%

6% 6%

19%

13%

19%

19%

19%

13%

6%

25%

25%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

eventuell påverkan påövriga trafikflödet?

tryggheten för barn ochpersonal?

2. Hur upplever du placeringen av busshållplatsen vid er skola, utifrån...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


33

Ekeby skola Ligger alldeles invid skolan

Tillberga skola

VL använder samma yta för sina bussar, precis som många föräldrar som hämtar/lämnar till fritids/skola. Efter sommaren kommer även 10 förskoleavdelningar att flytta in i byggnaden vilket kommer att medföra ännu mer föräldratrafik.

Romfartuna skola Svårt att välja en annan plats.

Tibbleskolan Busshållsplatsen ligger en bit från skolan, bra på ett sätt mindre bra för vår möjlighet att ha koll på barnen!

3. Hur upplever du skolskjutsarnas tidtabeller utifrån deras

anpassning till skolans tider? Tre av fyra respondenter har gett betyget 8 till 10 på frågan om hur de upplever anpassningen av skolskjutsarnas tidtabeller till skolans tider, vilket kan tolkas som mycket bra. Endast två personer är uttalat missnöjda och har svarat 3 respektive 4 på frågan. Figur 28 | Andel (%) med åsikt i frågan. Skalan går från 1 (mycket dåligt) till 10 (mycket bra)

Respondenterna gavs tillfälle att kommentera sina svar: Skola Kommentar om skolskjutsarnas tidtabeller

Skiljeboskolan Vi samarbetar med Brandthovdaskolan och det fungerar både mellan oss skolor och bussbolaget.

6% 6% 13% 31% 6% 38%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

deras anpassning tillskolans tider?

3. Hur upplever du skolskjutsarnas tidtabeller, utifrån...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


34

Dingtuna skola Den här frågan är svår att bedöma. Vi vill ha en förändrad tid på em. så vi kan följa timplanen bättre. Diskussion om detta pågår. Morgontiderna är bra.

Ekeby skola Det är skolan som får anpassa sig till bussarnas tidtabeller. Väldigt svårt att få en ändring. Vi får vänta tills nästa avtal.

Romfartuna skola Vi har egentligen inget val.

Tibbleskolan Vi har ju egentligen inget val! 4. I vilken utsträckning anser du att ni får hantera synpunkter på

skolskjutsen? Så som frågan är ställd är inte ett högt värde nödvändigtvis någonting att sträva efter. Ett lågt värde torde betyda att familjerna med skolskjuts inte har några synpunkter utan att deras skolskjuts utförs utan större problem. Av respondenterna är det sex av sexton (ca 38 %) som svarar att de i hög grad (8-9 på den tiogradiga skalan) får hantera synpunkter på skolskjutsen. Endast tre av sexton, eller 25 procent, anser att de i låg grad (3-4 på skalan) behöver göra det. Figur 29 | Andel (%) som håller med om påståendet. Skalan går från 1 (inte alls) till 10 (i mycket hög grad)

6% 19% 19% 19% 19% 19%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

ni får hantera synpunkter påskolskjutsen?

4. I vilken utsträckning anser du att...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


35

Respondenterna gavs tillfälle att kommentera sina svar: Skola Kommentar om hantering av synpunkter på skolskjutsen

Persboskolan Vårdnadshavare kontaktar skolan i de fall bussarna varit inställda, t ex då vägarna varit oframkomliga.

Skiljeboskolan Det är inte mycket. Vi har inte många elever som åker skolskjuts. Visst förekommer det klagomål men inte alls mycket.

Dingtuna skola

Synpunkter från eleverna kommer till mig. I någon mån även från föräldrarna. Många synpunkter kommer från mina medarbetare till mig och det är naturligt. Har bra dialog med skolskjutsanvariga.

Ekeby skola Se Dingtuna

Tillberga skola Det har framförallt varit vid inställda bussar i vinter. Då har föräldrar kontaktat oss.

Romfartuna skola Mycket bra kontakt med chaufförerna!

Tibbleskolan Bra kontakt med Stefan Z och de resp. chaufförerna! 5. I vilken utsträckning…

a) håller ni skolan öppen för barn med tidig/sen skolskjuts? b) hämtar/lämnar ni barn vid skolskjutsen?

Tre av fyra skolor har öppet så att barnen som kommer tidigt respektive åker hem sent kan vara inomhus medan de väntar på att skolan ska börja eller bussen hem ska avgå. Endast två skolor anger att de inte alls eller i väldigt liten utsträckning håller öppen. 55 procent anger att de i stor utsträckning hämtar/lämnar barn vid bussen. 38 procent anger att de inte alls hämtar/lämnar barn vid bussen.


36


Respondenterna gavs tillfälle att kommentera sina svar: Skola Kommentar om öppen skola samt hämta/lämna vid

bussen

Skiljeboskolan Självklart så kommer våra elever in på skolan när dom anländer och dom sitter också inomhus om dom får vänta på skolbussen någon dag.

Lövängsskolan

Skolan har inte öppet särskilt för att anpassa för barn med tidig eller sen skolskjuts. Vi ser alltid till att det finns bussvakt som följer barnen till bussen vid hemfärd. Vi har ingen särskild bussvakt vid ankomst morgontid.

Dingtuna skola

Vi har lokal utanför matsalen öppen där elever kan gå in och värma sig. Det är för elever som inte har fritidshemsplats. Vi har personal ute vid bussarna på morgonen. På eftermiddagen har vi ett system med bussvärdar som ser till att barnen kommer med bussarna på ett tryggt sätt.

Ekeby skola Vi har alltid personal ute.

6%

38%

6% 13%

6% 6% 6% 6% 6%

75%

31%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

håller ni skolan öppen

hämtar/lämnar ni barn

5. I vilken utsträckning...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


37

6. Hur nöjd är du med… a) bemötandet från bussbolaget? b) bemötandet från strateg/handläggare för skolskjutsen? c) informationen om skolskjuts på Västerås Stads hemsida?

Rektorerna är mest nöjda med bemötandet från strateg och handläggare på Västerås stad och samtliga har svarat på den övre delen av skalan, varav 93 procent anger att de är mycket nöjda (8-10). Figur 31 | Andel (%) nöjda. Skalan går från 1 (inte alls nöjd) till 10 (mycket nöjd)

Respondenterna gavs tillfälle att kommentera sina svar: Skola Kommentar om bemötande och information Persboskolan Jag har bara haft tjänsten i 4 månader och har inte varit inne på

hemsidan för att se vilken information om skolskjutsar som finns.

Skiljeboskolan Allt fungerar väldigt bra hos oss.

Lövängsskolan Vid bussolycka i januari saknade vi att få information vad som inträffat från Björks Buss. Personalen på skolan fick lov att kontakta Björks och be om information som vi kunde gå ut med till föräldrar då flera barn kom skärrade till skolan. På Västerås stads hemsida stod det fel i tidtabellen för sen buss hem på tisdag eftermiddag från Lövängsskolan (stod 15.30 istället för 13.50). Det bidrog till att ett yngre barn olyckligtvis kom hem "för

7%

13% 25%

7% 7%

7%

20%

14%

13%

33%

43%

25%

27%

36%

25%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

bemötande - bussbolaget?

bemötande - strateg/handläggare?

information - Stadens hemsida?

6. Hur nöjd är du med...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


38

tidigt" med buss en dag. I övrigt fungerar det ok!

Dingtuna skola Som skoladministratör och beställare av bussar så saknar jag kontakten med Anita Quist. Vart tog hon vägen?

Ekeby skola Har varit i kontakt med bussbolaget då förälder ansett att bussarna åker för fort på vägarna till och från skolan. Skulle få återkoppling i detta men ej fått svar.

7. Hur nöjd är du med skolskjutsen, totalt sett? Samtliga respondenter är nöjda med skolskjutsen och svarar mellan 6 och 10 på den tiogradiga skalan. Figur 32 | Andel (%) nöjda. Skalan går från 1 (inte alls nöjd) till 10 (mycket nöjd)

6% 25% 19% 25% 25%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

skolskjutsen, totalt sett?

7. Hur nöjd är du med...

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10


39

8. Har du några övriga synpunkter, eller är det något du tycker kan bli bättre?

(Öppna svar) Skola Övriga synpunkter Persboskolan Jag hoppas att SMS-tjänsten för föräldrar blir verklighet snarast.

Tegelviksskolan I jämförelse med de två bolag som hanterar skolskjutsen på Eskilstunasidan upplevs Björks lite mindre flexibelt. Vidare är ca 95 % av klagomålen från vårdnadshavare från Västesteråssidan trots att de står för ca 40-50 % av eleverna med skolskjuts. Dock har de lägre förseningsfrekvens.

Ekeby skola Vi vill att bussen hämtar lite senare så eleverna får den tid de har rätt till utan att förkorta raster mm.

Tibbleskolan Bra med regelbunden uppföljning, något som påbörjats nu under vt-15.

FOKUSGRUPPINTERVJU ELEVER OCH SYNPUNKTER FRÅN VÅRDNADSHAVARE Samtliga intervjuer inleddes med frågan: ”Vad tycker ni om skolskjutsen överhuvudtaget?” De flesta eleverna gjorde i det fallet ganska neutrala uttalanden. Det vanligaste svaret var: ”Sådär” eller ”Den är väl rätt bra.” Men det fanns vissa elever som uttryckte sig med större ord. ”Ähm, skolskjutsen, eh, ja vad ska jag säga. Jag åker inte skolbuss längre på grund av att förhållandena ända ut till mig, från busshållplatsen är rent ut sagt för jävliga.”


40

Samtidigt fanns det de elever som var nöjda med skolskjutsen: ”Många sitter där, lyssnar på musik. Det är väldigt skönt att ändå sitta där på morgonen liksom.” Ett problem som snabbt lyftes fram av både elever och i kontakten med vårdnadshavare var bristande information vid inställda bussar. En vårdnadshavare kommenterar detta: ”Bussen kommer inte och barnen står därute och väntar utan att veta något.” En elev som åkt skolbuss under många år sa: ”Det dåliga är när bussen kör fast. Inte kommer. Man får inge sms eller nåt. Enda sättet är att man skulle ringa nån av dom.” Bussens tid i relation till tidtabell Elevernas resonemang kring hur pass väl bussen kommer när den ska varierade. Det framgick tydligt att tiden på morgonen var mest stressig och om bussen var sen eller tidig med ett par minuter så hade det stor betydelse för eleverna. ”Ibland kommer bussen senare och ibland kommer den tidigare och det blir jättejobbigt. De går efter sin egen klocka och den går alltid fel.” Eleverna hade också insikt om skillnaden på sommar- och vinterhalvåret: ”Speciellt på vintrarna kommer de alltid sent. Minst tre minuter varje dag.” Det fanns också elever som tyckte att bussen höll tidtabellen: ”Men de flesta brukar vara i tid.” Och någon menade att de snarare berodde på vilken chaufför som körde bussen:


41

”Det är typ en busschaufför som alltid är sen.” En vårdnadshavare menade att en del barn knappt hinner sätta sig på bussen innan den åker vidare. ”Det är ett tajtare schema än tidigare och barnen märker att chauffören har bråttom.” Busstidtabellen i relation till schema När det gällde bussens tidtabell i relation till skolans schema så varierade elevernas uppfattningar. De yngre eleverna menade att om bussen kom i bra tid så hade de möjlighet att ha en liten rast innan första lektionen vilket de uppskattade. ”Men vi har börjat fått lite längre rast nu. De kommer lite tidigare.” De äldre eleverna var mer stressade över att hinna i tid till första lektionen så att de inte skulle få ogiltig frånvaro. Något som stressade dem då det både redovisas för föräldrar och kan följa med på betyg till gymnasiet. ”Ja det är samma sak om man kommer försent med bussen till skolan, och lektionen har börjat då får man ogiltig frånvaro om inte kompisen säger ja men hennes buss är försenad. Så då får man ogiltig frånvaro. Och det är inte så värst bra så här när man kommer in på gymnasiet får reda på men hon har så här mycket frånvaro liksom.” Några elever berättade om att deras buss passar bra i relation till schemat och att det bara varit några få tillfällen det varit problem: ”Jag har aldrig kommit jättesent nån gång utan det har varit så här tre min innan och att man springer in. Man hinner ändå.”


42

Tid på bussen Elevernas uppfattning om tiden på bussen varierade i relation till hur långt avståndet är till skolan. När några elever klagade på tiden på bussen svarade en annan elev: ”Jag tycker det är bättre för jag bor nära. Jag bor nästan i princip utanför.” En del elever som varit berörda av den omdragning av busslinjerna som genomförts tyckte att de hade fått längre att åka: ”Vi får åka mycket längre och sitta längre i bussen än förut.” Även en vårdnadshavare påtalade detta: ”Tiderna på bussen har försämrats från 10 minuter förut till 45 minuter nu.” Andra elever menade att tiden på bussen berodde på chauffören: ”Vissa chaufförer kör en jätteomväg så man får åka i 45 minuter.” Hållplatsen Elevernas uppfattning om hållplatserna varierar också. En del elever har så nära till sin hållplats att de kan hålla utkik från köksfönstret när bussen kommer. Andra elever hade längre att ta sig och tyckte inte alls om det, i synnerhet inte under vintertid. ”Alltså förhållandena som man går, jag tycker inte det är okej. Jag tycker verkligen inte det är okej för nån i våran ålder att gå i mörker och som när det snöar och blåser och det blir som ett piskslag i ansiktet. Det gör ju jätteont.” Andra tycker att det är problematiskt vid hållplatsen, särskilt vintertid: ”Och sen på sommaren kan vi stå på en liten gräsplätt och vänta men på vintern så är det massa snö där så då måste vi stå på vägen.”


43

Hållplatsen vid skolan upplevs också olika på grund av de olika förutsättningar som finns vid de tre skolorna. Vid en skola finns flera bänkar vid hållplatsen som eleverna kan sitta på. Vid en annan skola har de ett eget kösystem där störst går först. Vid den tredje skolan kan eleverna stå inne i biblioteket och vänta på bussen. ”Det är bra för då finns biblioteket. Då går vi in och väntar där.” ”Och sen träffar man ju kompisar på skolan och man står och pratar. Det är ju roligt.” På bussen Upplevelserna av att sitta på bussen var relativt lika för samtliga elever. På morgnarna var det lugnare medan det på eftermiddagen var mer stojigt. ”På morgonen tycker jag att det är rätt tyst och så, ifall alla är rätt trötta.” ”Men på vägen hem är det ganska pratigt. Skrikigt.” Flera elever berättade om hur busschaufförerna hanterar stökigheter på bussen. ”Beroende på hur skrikigt det är i min buss brukar han kunna stanna bussen till exempel där nån ska av och så går han bak och säger till de som skriker eller så.” Ett problem som lyftes av två vårdnadshavare var att de upplever att bussarna kör för fort, oavsett bussbolag och chaufför. ”Det går alldeles för fort och det känns inte bra.” Detta bekräftades också av en elev. ”Och ibland hinner man inte alltid sätta sig innan den åker.”


44

Angående restiden uttrycker några elever att de tycker att de har för lång tid på bussen. ”…nu åker vi värsta omvägen. Jag är den första personen som kliver på min buss… Jag åker en timme och en kvart och ibland en och en halv timme.” Andra elever uttrycker inte något problem med långa tider på bussen. Vid en av intervjuerna uppstod en kort diskussion mellan eleverna vilken väg bussen borde åka för att ge kortast restid hem. Om bussen åkte ena vägen hem skulle resvägen bli kortare för vissa medan den andra resvägen skulle bli kortare för andra. En elev föreslog två mindre bussar för att slippa åka en lång omväg till skolan då bussen hämtar upp flera elever. Dessutom påpekade eleven att bussen aldrig var full på morgonen och att en mindre buss skulle räcka. ”…varför inte ta två små bussar? För bussen är inte ens full. Det är onödigt att ta en så stor buss. För asså om den inte ens är full. Det är bättre att ta två småbussar, för då kommer man ändå till de andra ställena och så.” Bemötande busschaufför Eleverna diskuterade genomgående betydelsen av att ha en ”bra” busschaufför. Med bra menade de en chaufför som var positiv och hälsade trevligt på morgonen när eleverna kliver på bussen. En elev beskriver det så här: ”han är jättesnäll och verkligen så här på morgonen, han är så här Hej och jätteglad” De yngre eleverna efterfrågade en busschaufför som de haft tidigare och var måna om att få tillbaka. ”Jag kände mig lite tryggare med gamla busschauffören och det gamla bussbolaget. Nu känner jag mig inte lika trygg.”


45

Några elever berättade om ”tjuriga” busschaufförer. Med tjurig hade de olika definitioner. Några elever menade att en busschaufför bara muttrade lite tyst när eleverna klev på bussen. En annan elev berättade om en busschaufför som blev irriterad när eleverna inte lyssnade ordentligt. ”ibland brukar han typ säga så här att om jag typ sitter nästan längst bak säger han så här, ska nån av här? I vanlig ton. Då hör man inte det. Så man kör förbi och sen när jag reser mig så ba då blir han typ jätteförbannad och säger typ ba: Ja men jag sa ju till. Men asså ingen hör ju det. Inte ens de längst fram hör ju det. Och så motorljud och så blir han typ irriterad på det.” Förslag till förbättring Om eleverna fick bestämma över skolskjutsen var en av de viktigaste sakerna att bussen skulle komma i tid. Fler elever vill också att hållplatsen flyttas närmre deras hem. Dels för deras egen skull men också för de mindre barnen. ”Det hade jag tyckt var mycket bättre och att man flyttar upp skolskjutsskylten, upp till mig då, alltså borta vid den här lilla rondellen eller vad man ska säga. Vändplanen uppe hos mig. Det skulle jag tycka var mycket bättre. Man skulle vara tryggare för alla som.. alla småbarn som ska åka bussen.” Ett annat förslag är att det borde finnas ett sätt att meddela elever och vårdnadshavare om bussen är inställd. ”Jag tycker att det ska komma ett mail eller sms om de ställer in bussen. Automatiskt.” För de yngre eleverna var bland det viktigaste att deras tidigare busschaufför skulle komma tillbaka. ”Att de gamla busschaufförerna ska komma tillbaka.”


46

Analys Både enkätundersökningen och resultatet från intervjuer av elever och vårdnadshavare pekar på att upplevelsen av skolskjutsen varierar. Flera enkätfrågor kunde besvaras på en tiogradig skala och spridningen på svaren överensstämmer med de olika upplevelser elever och vårdnadshavare redogjorde för vid intervjuerna. Bakgrundsfaktorer som bostadens läge, hållplatsens läge, avstånd till skolan och ålder på eleven påverkar upplevelsen av skolskjutsen. Svarsfrekvensen i enkäterna överstiger 50% vilket var målet för att kunna dra några större slutsatser utifrån resultaten. Dock var det flera vårdnadshavare som tackade nej till att delta i intervju eftersom de var nöjda med skolskjutsen. Det kan vara möjligt att de som är nöjda med skolskjutsen valde att inte besvara enkäten eftersom de inte ansåg det tillräckligt viktigt. De vårdnadshavare som tog sig tid att framföra synpunkter via telefonkontakt var de som upplevde problem eller tyckte att något borde justeras. Elevernas synpunkter däremot fångades upp genom att de deltog i grupp under skoltid, oavsett om de ansåg själva att de hade synpunkter eller åsikter som de ville berätta om. Däremot var det de elever som hade starka åsikter om skolskjutsen som kom mest till tals under intervjun. För att få en mer varierad och mindre vinklad beskrivning riktades därför specifika frågor även till de elever som inte direkt tog tillfället att framföra sina upplevelser. Detta gav ett mycket varierat resultat. De som var nöjda fattade sig kort men vågade framföra detta även inför klasskamrater som var missnöjda. Trafiksäkerhet

Under inledningen av denna rapport beskrivs hur Beställarverksamheten arbetar med trafiksäkerhetsfrågor genom bland annat okulärbesiktningar av hållplatser. Ur den sammanställning Trafikverket gjort visas att det utifrån barnens perspektiv var vägen från hemmet till hållplatsen och tillbaka som var det moment de kände en oro och fara kring och att barnen hade också önskemål om att förbättra hållplatserna.


47

I denna undersökning går dock att uttyda att 82 procent av elever och vårdnadshavare känner sig trygga med vägen mellan hemmet och busshållplatsen och att 76procent känner sig trygga vid hållplatsen. Skolornas svar på enkäten bekräftar bilden av trygghet vid skolans hållplats. 91 procent svarade att tryggheten för personal och barn vid skolans hållplats var bra eller mycket bra. Däremot framkommer mycket kritik kring just vägen till hållplatsen samt hållplatsen läge i både öppna kommentarer i webbenkäten samt i fokusgruppintervjuerna. Trots att det endast är 14 procent i enkätundersölningen som upplever dåliga förhållanden längs med vägen är detta en starkt betonad kritik när elever och vårdnadshavare uttrycker sina åsikter. Det framgår också att dessa förhållanden förvärras vintertid på grund av mörker och snövallar. Den upplevda säkerheten vid hållplatsen beror till stor del på hållplatsens läge, huruvida det finns en skolskjutsskylt och en eventuell busskur. De intervjuade eleverna som upplevde otrygghet vid hållplatsen angav skäl som att de får stå ute på vägen och vänta, särskilt vintertid. Enligt enkätundersökningen var det 18 procent som kände sig otrygga vid hållplatsen. På bussen upplever eleverna 81 procent i stor utsträckning att chauffören säger till att de ska ha bälte på och 93 procent uppger att de använder bälte i stor utsträckning. 92 procent anger att de känner sig trygga ombord på bussen. Detta stämmer också väl överens med det eleverna berättat under intervjuerna. Berättelser om otrygghet är mer kopplat till hur eleverna tror att de mindre barnen upplever det, framförallt i samband med de avåkningar som skedde under halkan i vintras. Några vårdnadshavare har påtalat att de upplever att bussen kör för fort. Detta har de lämnat som kommentarer både i enkätsvaren och uppgett vid intervjuer. Vid de stickprovskontroller som görs av Beställarverksamheten har busschaufföreran dock alltid kört inom hastighetsbegräsningarna. Däremot kan det upplevas som att stora fordon åker snabbt på små vägar.


48

Nya landsbygdslinjerna

När det gäller åsikter om de nya linjedragningarna fångade enkäten endast svar från 24 elever med vårdnadshavare. Anledningen till att så få besvarade denna fråga beror på att det var så många som 302 personer som inte visste vilken linje eleverna åkte med till skolan och därför inte matchade urvalet för att få frågan om förändring av landsbygdslinjerna. Underlaget för att dra några större slutsatser är därför starkt begränsat. Däremot var samtliga elever som deltog i fokusgruppintervju vid den tredje skolan alla berörda av den nya linjedragningen. Det som framgår av enkäten och bekräftas i intervju med eleverna är att den nya linjedragningen inneburit förbättringar för vissa elever och försämringar för andra. 29 procent av de som besvarat denna fråga i enkäten uppgav en förbättring efter den nya linjedragningen och 21 procent upplever ingen skillnad. Det innebär att för 12 elever har omdragningen inte inneburit någon skillnad eller blivit bättre medan det för 12 elever blivit försämringar. Det som också framgår av både intervjuer och enkätresultat är att det finns elever som fått längre restid och resväg vid omdragningen. Eleverna kopplar ihop den nya linjedragningen med busschaufförerna och önskar att det kunde återgå till hur det var förr, med samma chaufförer som tidigare. Både under intervjuer och i de öppna enkätkommentarerna anges förlängda restider som en konsekvens av omdragningen. Under intervjuerna fanns barn som inte berättade om längre restider vilket kan vittna om att de inte upplever någon skillnad mot tidigare. Sammantaget

Enligt enkätresultatet är de flesta 79 procent, nöjda med skolskjutsen och på frågan: Hur väl uppfyller skolskjutsen era förväntningar? svarar 74 procent att den väl uppfyller deras förväntningar. Detta bekräftas av skolornas enkätsvar där samtliga skolor svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med skolskjutsen. Till viss del bekräftades detta också i telefonkontakt med vårdnadshavare och vid intervju av eleverna. Vårdnadshavare avböjde från att vara med i en intervju på


49

grund av att de var nöjda och inte hade något att anmärka på. Eleverna besvarade inte frågan med en tiogradig skala men uttrycker sig med ord som, ”den är okej” eller ”den är väl rätt okej”.

Slutsatser Översyn av riktlinjer

I de öppna kommentarerna från enkätundersökningen framkommer många synpunkter. Bland annat framgår att några vårdnadshavare efterfrågar en översyn av Västerås stads riktlinjer för skolskjuts. En översyn av riktlinjerna är också något som föreslås i Optiplans utredning om kostnader och effektivitet i skolskjutsen. System för meddelande vid inställda bussar

Både elever och vårdnadshavare efterfrågar rutiner och besked vid inställda bussar. Denna fråga har aktualiserats särskilt efter vinterns inställda bussar. Inför höstterminen 2015 planerar Beställarverksamheten tillsammans med Kollektivtrafikförvaltningen och VL att införa en sms-tjänst. Det innebär att alla vårdnadshavare på eget ansvar får meddela ett eller flera mobilnummer som man vill få besked skickat till vid inställda och/eller försenade bussar. Det är frivilligt för vårdnadshavare att anmäla sig till detta. Förändring i linjedragningen ger både negativa och positiva konsekvenser Den förändring som skedde av linjedragningen inför läsåret 2014/2015 innebar både positiva och negativa konsekvenser. Detta har framförts i både enkäter och intervjuer. Nöjda med skolskjutsen som helhet men kritik mot delar

Som framgår av både resultat och analys är de flesta nöjda med skolskjutsen som helhet. Det är 79 procent som är nöjda medan 16 procent är missnöjda. I de öppna kommentarerna från webbenkäten och under intervjuerna framkommer dock en del kritik från de som är missnöjda. Här finns flera konkreta förslag på förbättringar för enskilda elever, såsom att flytta hållplatserna närmre hemmet, förkorta restiden, sänka hastigheten för bussarna samt att byta ut den stora bussen mot mininbussar.

Documents

2015-04-17 Dnr: 2015/1029-GSN-610 Stefan Zangelin - as305 … · 2019-04-09 · VÄSTERÅS STAD Utvärdering landsbygdens skolskjuts 2015-04-16 4 om kommuners skyldighet att svara