Strålning i vår naturliga miljö

EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN

#2.2014

Restavfall Abu DhAbi Oil Refining COmpAny fåR expeRt - hjälp Av StuDSvik

ÅteRvinninglApptäCke Av lAgAR OCh StORt utbuD Av metODeR

”Avfallet är bland det bästa

med kärnkrafts- industrin.”

Agneta Rising, generaldirektör för World

Nuclear Association

SV01_cover.indd 1 2014-09-23 11:55:31

04

10 14

Helt naturligt

Jämkar ihop olika viljor

Fokus på återvinning

Det spelar ingen roll om du går på en konsert eller äter en chokladkaka – strålning finns naturligt omkring dig.

Agneta Rising, generaldirektör för World Nuclear Association, möter utmaningar.

Studsviks symposium lockade deltagare från hela världen.

18

10

04

Säker och effektiv behandlingAbu Dhabi Oil Refining Company är ett av många företag som måste hantera de potentiella hälsoriskerna med NORM.

14

InnehållLedaren

www.studsvik.se

#2.2014

En del av vårt arbete med att skapa en stabil och håll-bar lönsamhet omfattar även hur vi i framtiden ska positionera oss på en tuff och konkurrensutsatt marknad i Europa och Nordamerika med en gene-rellt svag lönsamhet, bland annat på grund av låga

energipriser. Första steget har vi redan tagit i samband med omor-ganisationen i tre affärsområden inom vilka vi ser goda möjlighe-ter att lönsamt och fokuserat utveckla och anpassa våra tjänster till kundernas verkliga behov på en internationell marknad. Parallellt arbetar vi naturligtvis med vår interna kostnadseffektivitet.

Vi ser också över möjligheterna att etablera oss inom nya kundsegment och marknader baserat på våra kärnkompetenser samt även att bygga på med nya tjänster inom befintliga marknads- och kundsegment. Just nu ser vi en tydlig förskjutning av kärn-kraftsbyggande och drift mot Asien och delar av Östeuropa. Mark-nader där vår närvaro än så länge är begränsad men ökande. Vi har även intensifierat våra ansträngningar att sälja in tjänster utanför våra traditionella kunder inom kärnkraftsindustrin med god fram-gång. I detta nummer av Innova kan du just läsa om ett sådant projekt i Abu Dhabi.

Självklart försöker vi förstå vart hela energimark-naden är på väg och hur vi ska anpassa oss till detta. Vi menar att med den globala uppvärmningen och en ökande försurning av haven, bland annat på grund av att en stor andel av elförsörj-ningen kommer från fossila bränslen, så borde kärnkraften ha en intressant roll att fylla, tillsammans med förnyelsebar energi.

Under nästa år får du läsa Innova på webben, vi gör ett uppehåll av den tryckta utgåvan av tidningen.

ill

us

tr

at

ion

: Gu

st

af

Öh

rn

el

l

fo

to

: Pa

ul

ta

it

2 Innova [2:2014]

Michael Mononen, VD

Innova ges ut av studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den internationella kärnkraftsindustrin.

Chefredaktör: eva-lena lindgren, studsvik E-post: studsvik@studsvik.se Adress: studsvik aB, Box 556, 611 10 nyköping Redaktör/projektledare: Petra lodén, appelberg Art Director: tom Barette, appelberg Tryck: Österbergs Omslagsfoto: Paul tait

Fokusera och lyssna

SV02_edit_content.indd 2 2014-09-23 11:55:44

P B Innova [1:2011] [2:2014] Innova 3

Noterat i världen

Detta nummer av Innova är det sista som trycks. Från nästa nummer kommer Innova att vara helt digital. Du hittar Innova och andra nyheter från Studsvik på webben. Läs mer på: www.studsvik.com

Kalender

17-20 novemberInternational Workshop on Multi-Unit Probabilistic Safety Assessment i Ottawa, Kanada

18-19 novemberArmada arbetsmarknadsmässa på KTH i Stockholm

19–20 novemberNuclear Technology symposium i Stockholm

1–5 decemberInternational Conference on Occupational Radiation Protection i Wien, Österrike

25-27 mars 2015KONTEC 2015 i Dresden, Tyskland

En enda urankuts levererar lika mycket elenergi som tre fat olja, ett ton kol eller en hel tank (5 000 kubikmeter) naturgas. Dessutom kommer uran från politiskt relativt stabila länder, som Kanada och Australien. Det här gör det så mycket viktigare att öka kärnkraftens andel av Europas energiproduktion. Kärnkraft står redan för 29 procent av Europas totala elproduktion och för 55 procent av el-produktionen med låga koldioxidutsläpp.

Källa: Foratom

Visste du att…

Innova blir digital

Studsvik UK har tecknat ett samarbetsavtal med FriGeo AB i Sverige tillsammans med National Nuclear Laboratory Limited (NNL) i Storbritannien. Målet är att utveckla ny och innovativ teknik för sanering inom kärnkrafts-industrin.

Samarbetet kommer i första hand att omfat-

ta tillämpningen av frysteknik på brittiska och amerikanska kärnanläggningar, bland annat på Sellafield i Storbritannien och på US Depart-ment of Energys anläggningar i USA. Det befint-liga partnerskapet kommer att utökas med fokus på ett närmare samarbete inom teknik, kompetens, erfarenhet, metoder och resurser.

Samarbete om frysmuddring

Frysmuddring (freeze dredging) är jämfört med sugmuddring eller grävmuddring en säkrare metod att sanera eller ta pro-ver från bottenslam i vatten. Mängden avfall minskas och miljöfarliga ämnen kan tas upp utan att bottenslam rörs upp och sprider miljöfarliga ämnen.

Elproduktion från kärnkraft kräver en stor initial kapitalinsats för att bygga kärnkraftverket, men när det väl är byggt kan det arbeta med mycket hög kapacitet i många år. Det betyder att den ursprungliga investeringen kan avskrivas innan anläggningen har nått slutet av sin tekniska livslängd. En annan viktig faktor är att när det gäller kärnkraft räknas kostnaden för avveckling (15 procent av byggkostnaderna) som en del av den initiala kapitalkostnaden, vilket förklarar varför den är så hög.

Länge leve kärnkraftverk

60

Kärnkraft-verk

40

Gas-eldade kraftverk

30

Kol-eldadekraftverk

25

Vind- ochsolkraftverk

Teknisk livslängd (antal år).

SV03_news.indd 3 2014-09-23 11:52:01

4 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 5

vinjett xxxxxxUtblick NORM

SV04-09_outlook.indd 4 2014-09-24 11:22:12

4 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 5

xxxxxx vinjett

Joniserande strålningJoniserande strålning har funnits i vår naturliga livsmiljö under hela mänsklighetens historia – ja ända sedan universum bildades.Text Karin Strand · Foto Kristofer Samuelsson · Illustration Gustaf Öhrnell

SV04-09_outlook.indd 5 2014-09-24 11:22:16

6 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 7

vOutltt xxxxxx

Joniserande strålning, som populärt men fel-aktigt brukar kallas ”radioaktiv strålning”, förknippas i första hand med kärnteknik, men joniserande strålning finns i varierande grad

naturligt omkring oss, till och med vi själva avger joniserande strålning.

Joniserande strålning är strålning som har så hög energi att den kan sli-ta loss elektroner från atomer den pas-serar – atomerna joniseras. Strålning-en avges framför allt av radioaktiva ämnen som uran, kalium-40 och kol-14, men också vid kärnreaktioner.

I takt med att ett radioaktivt ämne sönderfaller utsänder det joniserande strålning. Antalet sönderfall per tids-enhet uttrycks i becquerel, Bq. En vux-en människas kropp innehåller natur-ligt radioaktiva ämnen med en total aktivitet på omkring 7 000 becquerel, vilket innebär att det sker 7 000 sön-derfall per sekund.

Stråldosen, det vill säga strålning-

Utblick NORM

6 Innova [2:2014]

Världens två största kärnkraftsolyckor inträffade i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen 1986 och i Fukushima i Japan 2011.

I Tjernobyl dog 30 personer av strålning i direkt anslutning till olyckan. Därtill kom 134 säkert konsta-terade fall av akuta strålskador. Av dem avled 11 mel-lan 1987 och 1998. Alla avled av olika orsaker och ingen av dessa dödsorsaker kunde direkt och säkert kopplas till strålning.

Fram till i dag har 5 000 fall av sköldkörtel cancer observerats bland de 10 miljoner som var barn i Tjernobylområdet 1986. Inga andra cancerformer har konstaterats, varken bland vuxna eller bland barn.

I Fukushima avled ingen person av strålning och

ingen fick akuta strålskador. Två räddningsarbetare utsattes för en dos på över 600 mSv och sex fick en dos på mer än 250 mSv.

I en FN-rapport från april 2014 görs bedömning-en att det kommer att bli svårt att upptäcka negati-va hälsoeffekter hos allmänheten på grund av strål-ningen från de havererade kärnreaktorerna. En vik-tig orsak till detta är att de japanska myndigheterna var så snabba med att evakuera befolkningen från området runt Fukushima och införa restriktioner vad gällde livsmedel. Rapporten konstaterar att det inte kan uteslutas att antalet fall av sköldkörtelcancer hos barn kan komma att öka, men att det kommer att bli svårt att påvisa ett samband med den ökade strålning som var följden av kärnkraftsolyckan.

ens biologiska verkan på ett organ, anges i enheten sievert (Sv). Efter-som en sievert är en mycket stor enhet används oftast i stället millisievert (mSv) där en millisievert är lika med en tusendels sievert. En människa som delar säng med sin partner får en dos av honom eller henne på 0,02 mSv per år.

I ett arbetsrum på Ångströmlabora-toriet i Uppsala står en rad saker uppdu-kade på ett bord. Där finns bland annat en burk mineralsalt och en burk vanligt salt, en påse paranötter, en barnmats-burk, en Snickers, en brandvarnare och en självlysande klockvisare. På ett annat bord står en geigermätare.

Arbetsrummet tillhör Mattias Lantz, som är forskare i tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universi-tet. Han brukar låta besökare gissa vil-ket eller vilka av föremålen som avger joniserande strålning. I dag är det min tur och jag gissar på brandvarnaren och klockvisaren.

– Du har både rätt och fel, säger Mattias Lantz.

Chernobyl och Fukushima

Den genomsnittlige

världsmedborgaren

utsätts varje år för en

stråldos på 2,8 mSv.

Drygt 85 procent av dos-

en kommer från naturliga

källor. Mattias Lantz är

forskare på Ångström-

laboratoriet i Uppsala.

SV04-09_outlook.indd 6 2014-09-23 11:52:23

6 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 7 [2:2014] Innova 7

�den stråldos på 0,2 mSv per år som varje människa utstrålar till sig själv är dubbelt så hög som den dos ett svenskt kärnkraftverk maximalt får ge sina närmsta grannar.

�halterna av kalium-40 är dubbelt så höga hos unga män jämfört med hos äldre kvinnor. Detta eftersom halterna varierar med muskelmassan.

�den kosmiska strålningen vid havs-nivån är cirka 0,3 mSv per år och ungefär den dubbla på 1 500 meters höjd.

�en pilot som flyger fram och tillbaka över Atlanten en gång i veckan får en ökad stråldos med 5 mSv per år.

�en mammografiundersökning har en dos på 0,1 mSv, en skelettröntgen 5 mSv och en hjärtmuskelundersök-ning 12 mSv.

�staden Guarapari i östra Brasilien har en bakgrundsstrålning på 175 mSv per år. Huvuddelen kommer från den monazit fosfat som finns i sanden på stränderna och som innehåller torium och uran.

�kärnteknik bland annat används för att hitta landminor, för att bestämma om en tavla är äkta eller förfalskad och för att avgöra om en sedan länge död per-son blivit förgiftad.

Visste du att…

När vi är i folksamlingar,

till exempel i flygplan eller

på stora arenor utsätts vi för

ökad joniserande strålning.

SV04-09_outlook.indd 7 2014-09-23 11:52:32

8 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 9

vinjett xxxxxx

Kärnteknik förknippas i allmänhet med kärnkraft. Men det finns även många tillämpningar inom skilda vetenskaper, teknik, medicin, jordbruk och miljöteknik.

Tillämpningarna inom medicinsk diagnostik och behandling är väl kän­da. De flesta människor genomgår ett flertal röntgenundersökningar under sin livstid. Dessutom används radio aktiva ämnen vid vissa nukleär­medicinska undersökningar. Strålning används även för att bekämpa cancer.

Inom processindustrin används kärnteknik, framför allt gamma­ och röntgen strålning, vid mätning av mate­rialflöden (inklusive upptäckt av läck­age), kontroll av vätskenivåer i slutna behållare, mätning och kontinuer­lig övervakning av mått (som tjocklek av metall eller papper) och kontroll av svetsfogar.

Inom jordbruket används strål­ning för utrotning av vissa infektions­bärande skadedjur och i en del län­der används strålning för att sterilisera livsmedel, exempelvis kryddor. Detta för att förebygga spridning av salmo­nella eller uppkomst av mögelgifter.

Även inom miljöteknik och natur­vård används kärnteknik, till exempel för att upptäcka utsläpp av förorening­ar, kartläggning av halter av bekämp­ningsmedel i mark och vatten liksom för att följa upptaget av växthusgaser i mark, vatten och växter.

Han lägger klockvisaren framför gei-germätaren och det sprakar ordentligt. Brandvarnaren ger däremot knappast någon reaktion alls. Ändå innehåller den ett ämne som avger joniserande strålning. Men eftersom det handlar om alfastrålning, som stoppas snabbt när den träffar materia, kan den inte tränga igenom brandvarnarens plast-skal.

– Allt du ser här, utom burken med vanligt salt, avger varierande mängd joniserande strålning. Mineralsaltet innehåller mycket kalium och där finns en liten andel av det radioaktiva ämnet kalium-40, men även livsmedel som exempelvis nötter, jordnötter, morötter, potatis och bananer inne-håller små mängder radioaktiva ämnen, framför allt kalium-40, säger Mattias Lantz.

Vi stoppar med andra ord gladeligen i oss livsmedel som innehåller radio-aktiva ämnen, men inte nog med det. Vi flyger gärna iväg på semester, vi bor i täta hus, vi undersöks under livet fle-ra gånger med röntgen och vi går på stora arenakonserter där vi omges av kanske 40 000 andra människor. I samtliga fall utsätts vi för förhöjd joni-serande strålning. Men det är inte far-ligt. Stråldosen är för låg för man ska kunna påvisa några skadliga effekter.

Den genomsnittlige världsmedbor-garen utsätts varje år för en stråldos på 2,8 mSv. Drygt 85 procent av dosen kommer från naturliga källor, det vill

8 Innova [2:2014]

säga strålning från rymden, strålning från marken, strålning i våra bostäder och strålning från den egna kroppen. Denna strålning brukar benämnas bakgrundsstrålning. Cirka 14 procent är strålning från medicinska under-sökningar och behandlingar och min-dre än 1 procent av strålningen härrör från andra strålningskällor, exempel-vis på arbetsplatsen, och radio aktivt nedfall efter kärnvapenprov eller kärnkraftsolyckor.

Strålningen i våra bostäder kan variera stort beroende på var i världen vi lever, hur berggrunden ser ut under just vårt hus och hur pass väl-isolerat vårt hus är.

– Strålningen inomhus kan varie-ra mellan 1 mSv och 100 mSv per år beroende på var du bor, säger Mattias Lantz.

– I delar av Indien, Iran och Brasi-lien finns exempelvis höga halter av det radioaktiva ämnet torium i mar-ken. Eller ditt hus kan råka ligga just över en spricka i berggrunden där det läcker radon, som är en radioaktiv gas.

Strålning i människans tjänst

Livsmedel som choklad, jordnötter,

morötter, potatis och barnmat innehåller

ofarliga radioaktiva ämnen. Dosen är så

låg att den inte är skadlig.

Utblick NORM

” I delar av Indien, Iran och Brasilien finns exempelvis höga halter av det radioaktiva

ämnet torium i marken. Eller ditt hus kan råka ligga just över en spricka i berggrunden där det

läcker radon, som är en radioaktiv gas. ” Mattias Lantz, Uppsala universitet

SV04-09_outlook.indd 8 2014-09-23 11:52:36

8 Innova [2:2014] [2:2014] Innova 9

xxxxxx vinjett

Det skadar inte att göra en radon­undersökning av sitt hem, och om det visar sig vara över gränsvärdet bör man överväga en radonsanering.

– Dock är effekten av att sluta röka mycket större, eftersom det anses bevisat att 90 procent av de som får radonassocierad lungcancer är rökare. Men det hjälper ju inte de som redan är ickerökare och har radon i hemmet, säger Mattias Lantz.

Den internationella strål­skyddskommissionen ICRP, Inter­national Commission on Radiological Protection, som etablerades redan 1928 rekommenderar att anställda inom kärnkraftsindustrin inte bör utsättas för större stråldos än 20 mSv per år under en femårsperiod. Många länder följer rekommendationen, men andra tillämpar högre gränsvär­den.

ICRP anser också att allmänheten inte bör utsättas för mer extra strål­ning (utöver normal bakgrundsstrål­ningen) än 1 mSv per år. Under enstaka år kan max 5 mSv accepteras. Å andra sidan bor många människor på plat­ser med en naturlig bakgrundsstrål­ning på närmare 200 mSv per år utan att man kunnat påvisa några negativa hälsoeffekter.

När intervjun är slut och Mattias Lantz lotsar mig ut från Ångström­laboratoriet frågar jag honom vilken han anser vara den största strålnings­myten. Svaret kommer snabbt.

– Myten att tiotusentals människor dog av strålning i samband med kärn­kraftsolyckan i Fukushima. Sanning­en är att ingen dog och ingen fick akuta strålskador. Man blandar ihop kärn­kraftsolyckan med antalet omkomna i jordbävningen och den påföljande tsu­namin. Det är olyckligt.

Mattias Lantz visar gamma strålande pre-

parat som studenter använder i experiment.

Inom processindustrin hanteras i allmänhet stora volymer vatten och på sikt finns risken att naturligt förekommande radioaktiva ämnen fastnar i rör och behållare. Även högar med slagg eller jordmassor kan vara förorenade med naturligt förekommande radioaktiva ämnen, som brukar gå under beteck-ningen NORM, den engelska akronymen för Natu-rally Occurring Radioactive Material.

Omhändertagandet av dessa radioaktiva ämnen måste ske lika omsorgsfullt och säkert som av allt annat radioaktivt avfall. För Studsvik har detta under senare år blivit en växande affär, där företaget har god nytta av sin långa erfarenhet av att ta hand om avfall från bland annat kärnkraftsindustrin.

– Vårt arbete med NORM har fokus på Stor- britannien, men vi arbetar även med andra län der, bland annat Förenade Arabemiraten och Kuwait, säger Chris Hannon, Vice President Waste Manage- ment på Studsvik i Storbritannien.

Inkomsterna från omhändertagandet av NORM har vuxit snabbt. 2012 var de knappt en miljon brittis-ka pund, 2013 uppgick de till cirka 1,3 miljoner.

– Vi tror att affären kommer att växa ytterligare och i fortsatt hög takt under de närmaste åren, säger Chris Hannon.

NORM-avfallet kommer i första hand från olje- och gasindustrin samt från brytning och anrikning inom gruvindustrin.

[2:2014] Innova 9

Naturligt avfall

SV04-09_outlook.indd 9 2014-09-23 11:52:41

10Innova [2:2014]

Vill göra skillnad

Den nya generaldirektören för World Nuclear Association har siktet inställt på att bygga förtroende och inflytande.Text Linas Alsenas · Foto Paul Tait

När Agneta Rising studerade strål-ningsfysik vid Stockholms universitet för ett antal decennier sedan var hon intresserad av vårdsidan.

– Jag ville hjälpa människor, säger hon.

Efter sin examen fick hon anställ-ning vid det företag som i dag är Vattenfall. Hennes uppgift var att arbeta med strålskydd inom kärnenergisektorn. Men hon var tveksam till sitt val.

– Jag tänkte att jag skulle ge det ett år, men om det var tråkigt skulle jag sluta, minns hon.

Det blev aldrig tråkigt, och i dag, efter många års arbete i branschen på en mängd olika ledande befattningar, är hon generaldirektör för World Nuclear Association (WNA).

– Jag var rädd att området skulle vara smalt och skärma av mig, men det visade sig vara motsatsen. Genom elenergi började jag förstå världen. Den största risken för männis-kors hälsa är att inte ha tillgång till el.

Agneta Rising medger att det blåser snålt kring kärn-kraftsindustrin i dag, och hon ser kommunikation som en av hennes organisations primära roller. Hon nämner WNA:s omfattande online-bibliotek och nyhetstjänster som värde-fulla resurser, men konstaterar också:

– Jag vill att vi ska påverka såväl den allmänna opinionen som beslutsfattare genom att föra ut information och fakta dit där besluten faktiskt fattas – där vi kan göra störst skill-nad, och det är inte bara inom kärnkraftsindustrin.

Efter ett och ett halvt år i sin nuvarande position har Agneta Rising lagt mycket fokus på WNA:s interna organisa-tion och på att få branschens aktörer att dra åt samma håll.

– Det är en stor bransch och det finns många viljor och åsikter att jämka ihop. Så jag har jobbat med medlemmarna för att sätta upp ett gemensamt mål.

WNA har också ökat sina ansträngningar att bygga goda relationer med andra organisationer, till exempel Interna-tionella strålskyddskommissionen (ICRP).

– Deras rekommendationer blir lag i vissa länder – inom allt från urangruvor till avfallshantering. De får informa-tion från olika experter och forskare, och vi vill vara säkra på att de också får veta industrins syn på saker och ting. Det är viktigt att vi informerar om vad deras rekommendationer skulle innebära i praktiken, säger Agneta Rising.

WNA informerar också om kärnkraft till Internationella energiorganet (IEA) för rapporten World Energy Outlook. Något som oroar Agneta Rising inom detta område är den på-gående avregleringen eller liberaliseringen av marknaderna.

– Avreglering innebär att beslut kommer att baseras på kort eller medellångt perspektiv, vilket är negativt för inves-teringar i kärnkraft eftersom det är kapitalkrävande. Över tid är naturligtvis kärnkraft det billigaste energislag man kan investera i, men vi har möjlighet att påpeka sådana brister i resonemanget. Avreglering är bra för konkurrensen och alla de fördelar som kommer med det, men konsekvensen kan bli att behovet av att täcka baslast undervärderas på lång sikt, och andra former av energi kan inte ge den prisgaranti

Profil Agneta Rising

SV10-12_profile.indd 10 2014-09-23 12:03:32

[2:2014] Innova 11

Vill göra skillnad

–Våra prognoser är

att branschen kommer

att växa med 55 procent

fram till 2030 sett över

hela världen, säger

Agneta Rising.

SV10-12_profile.indd 11 2014-09-23 12:03:37

12Innova [2:2014]

som konsumenterna önskar. Energiformer som har mindre påverkan på miljön har också svårare att få krediter.

Agneta Risings tidigare befattning som Vattenfalls miljö­chef gav henne ett bredare perspektiv på de olika energi­källor som finns tillgängliga och hur de står sig mot kärn­energi. Innebar det att hon har en annan syn på kärnkraft?

– Tvärtom. På den befattningen fick jag min åsikt om kärnkraftens fördelar bekräftad, säger hon med ett skratt.

Industrins största problem är allmänhetens uppfattning om kärntekniken, särskilt när det handlar om säkerhet och avfall.

– Många tror att kärnkraften är en återvändsgränd på grund av avfallsproblemet, men jag tror faktiskt det rakt motsatta. Avfallet är bland det bästa med kärnkrafts­industrin. Avfallet sprids inte i atmosfären, vattnet, eller eko systemet – det samlas in omedelbart och förvaras. Det inne bär ingen stor kostnad att ta hand om det, eftersom volymerna är mycket små, och kommer att bli ännu mindre med ny reaktorteknik. Det finns goda exempel på hur man tar hand om avfall, särskilt i Sverige och Finland, där kärnkrafts industrin har gott stöd från allmänheten och reg­leringen är omfattande. När det gäller använt kärnbränsle kan vi inte placera det i förvar direkt. Det måste först kylas – så det finns tid att utveckla de bästa metoderna.

När det gäller säkerhet, säger Agneta Rising, står sig kärn­kraft mycket bra i jämförelse med andra energiformer.

– Kärnkraften är den teknik som har minst inverkan på miljön och på människors hälsa. Naturligtvis förbättras tek­niken kontinuerligt, men det finns inga stora steg kvar att ta.

Trots utmaningarna, växer kärnkraftsindustrin och Agneta Rising är optimistisk om nuet och framtiden.

Bosatt: För närvarande i London, men familjen bor i Göteborg.Familj: Make, barn och barnbarn.Bakgrund: Har studerat strålningsfysik vid Stockholms universitet. Tidigare miljöchef på Vattenfall och ordförande i Uranium Institute, samt ordförande för European Nuclear Society, Sveriges Kärntekniska Sällskap och Women in Nuclear.Intressen: Skidor och snorkling, men bäst av allt är att vara med hela familjen i stugan.Inspiration: Jag inspireras av andra kulturer, av att studera skillnader och utbyte mellan dem, av att fundera över hur man kan öka förståelsen mellan kulturer och förbättra utvecklingen. Gamla, traditionella kulturer fascinerar mig särskilt, till exempel nomadfolk i olika delar av världen. Jag är imponerad av hur de tar hand om varandra, hur de tillämpar långsiktig hållbarhet för att överleva, och hur de utnyttjar naturen utan att förbruka den.

Agneta Rising

Profil Agneta Rising

– Våra prognoser är att branschen kommer att växa med 55 procent fram till 2030 sett över hela världen, säger hon. Kina bygger 29 nya reaktorer. Vi lever i en spännande tid av teknisk utveckling. Det har funnits flera sådana utveck­lingsperioder, men den stora skillnaden nu är att utveck­lingen är global. Tidigare var det nationella företag som utvecklade kärnkraft, vart och ett inom sina egna nations­gränser.

I dag är utvecklingen internationell, och förändrings­takten ökar. 

SV10-12_profile.indd 12 2014-09-23 12:03:43

P B Innova [1:2011] [2:2014] Innova 1 3

Forskare vid Stanford University i USA har förhopp­ningar om ett framtida läkemedel mot strålnings­skador. I en studie har forskarna upptäckt att ämnet DMOG (dimethyloxallylglycin) gav ett skydd mot de akuta skador joniserande strålning kan ge upphov till. Vid höga stråldoser slås bland annat mag­ och tarmsys­temet ut, med uttorkning eller förgiftning som följd. Läkemedlet skulle kunna användas för att förhindra skador av höga strål doser efter en allvarlig kärnkrafts­olycka eller vara till hjälp för cancerpatienter mot biverkningar vid strål behandling. Ytterligare forskning krävs innan ämnet kan testas på människor.

Energiministrarna i G7-länderna: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA, samt EU:s kommissionär för energifrågor, träf-fades i Rom i maj 2014 för att diskutera hur man kan öka säkerheten i energi-försörjningen.

I sitt uttalande rekommenderade G7 att utveckla flexibla, öppna och konkur-rensutsatta energimarknader, diversi-fiera bränslen, energikällor och -distribu-tion, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energieffektiviteten, främja ren och hållbar energiteknik, investera i

forskning och innovation, modernisera infrastrukturen och etablera beredskap för nödsituationer.

G7 konstaterar att fossila bränslen fortfarande är en viktig del av energi-mixen, men att det är nödvändigt att minska utsläppen från fossila bränslen för att kunna motverka klimatföränd-ringarna och förbättra energisäker-heten. G7 avser att främja användning av teknik med låga koldioxidutsläpp (förnybar energi, kärnkraft i de länder som väljer att använda den, liksom koldioxidavskiljning och lagring).

Hans Blix, tidigare generaldirektör för IAEA, var en av talarna på The Economists event European Energy Horizons 2014 i Stockholm i maj. Han skulle gärna se en stark utbyggnad av kärnkraft i värl-den.

I en intervju med tidningen Dagens industri sa han: ”Ett tåg kan knappast stanna på spåret med en högtalare som berättar för passagerarna att de måste vänta tills det finns tillräckligt med vind eller solsken för att genere-ra den el som behövs för att det ska kunna åka vidare.”

Låg- och medelaktivt avfall står för 99 procent av den totala mängden radioaktivt avfall. I detta avfall ingår skoskydd och överdragskläder, rengöringsmaterial som trasor och moppar, restprodukter från reaktor-vattenrening, filter, hartser, ventiler, plastfilm och texti-lier. Detta avfall är inte farligt att hantera, men det måste behandlas med större omsorg än normalt avfall. Avfallets ra-dioaktivitet minskar med tiden, och halveras på 30 år.

Källa: Foratom

Noterat i världen

” Europas länder bör kunna investera i kärnkraft som en del av en balanserad plan för att tillhandahålla basal energi och att hålla koldioxidutsläppen nere. Det är vad vi gör. Jag är säker på att [EU-] kommissionären förstår att detta är nyckelfrågan, och jag är övertygad om att denna process kommer att fortsätta.”David Cameron, Storbritanniens premiärminister, den 9 maj, 2014 Källa: BBC

G7 stöder teknik med låga koldioxidutsläpp, inklusive kärnkraft

Läkemedel mot strålningsskador

Visste du att …

Energiteknik med låga koldioxidutsläpp, inklusive

kärnenergi, kan bidra till att motverka klimatför-

ändringar och att förbättra energisäkerheten.

Hans Blix:

Mer kärnkraft

SV13_news2.indd 13 2014-09-23 11:54:28

1 4 Innova [2:2014]

Abu Dhabi Oil Refining Company

Radioaktivitet i oljeindustrin

Många branscher oroar sig för potentiella hälsorisker på grund av

naturligt förekommande radioaktivt material. Abu Dhabi Oil Refining

Company (TAKREER) vände sig till Studsvik för att få experthjälp.

Text Ulf Wiman · Foto Getty Images

Radioaktivitet i låga koncentrationer är van­ligare än de flesta tror. Naturligt förekomman­de radioaktivt material

(NORM) finns i jordskorpan. Det handlar om uran, torium och kalium och deras sönderfallsprodukter, som radium och radon.

Bland branscher som måste ta hänsyn till potentiella hälsorisker från NORM kan nämnas vatten­behandling, exempelvis avsaltning, och företag som ägnar sig åt utvinning och förädling av mineraler, liksom olje­ och gasindustrin, där förorening av borrutrustning, tankar och rörled­ningar kan leda till exponering mot personal och miljö.

Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten,

satellitbild med verkliga färger.

SV14-17_case.indd 14 2014-09-23 11:54:36

[1:2011] Innova 1 5

Radioaktivitet i oljeindustrin

SV14-17_case.indd 15 2014-09-23 11:54:46

1 6 Innova [2:2014]

Abu Dhabi Oil Refining Company

Abu Dhabi Oil Refining Company (TAKREER) är ett av 15 dotterbolag inom Abu Dhabi Natio-nal Oil Company (ADNOC), ett statligt företag i Förenade Arabemiraten som bildades 1971 och som är ett av världens ledande olje- och gasbolag.

TAKREER har tagit hand om ADNOC:s raffi-neringsverksamhet sedan 1999, inklusive raffi-nering av råolja och kondensat och leverans av petroleumprodukter. Företaget driver i dag två oljeraffinaderier: Abu Dhabi Refinery, startat

1976, och Ruwais Refinery, som etablerades 1982. Den totala kapaciteten är cirka 23 miljoner ton per år. Ett tredje raffinaderi, med en årlig produktionskapacitet på 20 miljoner ton, är under byggnad i Ruwais.

TAKREER har cirka 3 400 anställda och har mycket högt ställda mål inom hälsa, säker-het och miljö. Företagets nya anläggning för behandling och slutförvaring av potentiellt far-ligt naturligt förekommande radioaktivt mate-rial (NORM) ska tas i drift under 2016.

TAKREER

Ett företag som tar NORM på allvar är statsägda Abu Dhabi National Oil Company (ADNOC) i Förenade Arabemiraten. Via sitt dotterbolag, Abu Dhabi Oil Refining Company (TAKREER) utvecklar ADNOC en anläggning för hantering, behandling och deponering av NORM. När anlägg-ningen körs igång år 2016 kommer den att kunna behandla och slutförvara allt NORM-avfall inom ADNOC-koncernen.

Anläggningen i Ruwais, cirka 240 kilometer väster om staden Abu Dhabi, ska börja byggas under 2014. Detta är det första projektet i sitt slag i Förenade Arabemiraten och TAKRE-ER beslutade att anlita Studsvik som konsult kring säker hantering av radioaktivt avfall.

I uppdraget ingår att säkerställa att alla dokument som krävs i till-ståndsprocessen tas fram och att säkerhets rutiner i anläggningen stäm-mer överens med hög internationell standard.

På ett sätt är projektet också unikt för Studsvik, säger Studsviks

projektledare Gustaf Lagerberg.– Det koncentrerar kompetens och

erfarenhet från hela Studsvik-koncer-nen på en specifik en kund, med fokus på kompetens snarare än på ort, säger han.

Projektgruppen består huvudsakli-gen av personer från svenska och brit-tiska organisationer, och dessutom av ledande externa experter.

Studsvik har omfattande global erfarenhet av att hantera radio-aktivt avfall, kärntekniskt avfall och NORM. Denna erfarenhet omfattar mer än tre decenniers arbete med att

” Detta är första gången vi har samarbetat med olje- och

gasindustrin i Mellanöstern.” Gustaf Lagerberg, projektledare

SV14-17_case.indd 16 2014-09-23 11:54:52

[2:2014] Innova 1 7

ProblemHitta ett säkert och effektivt sätt att behandla utrustning för återanvändning eller återvinning och att slutförvara restavfall som innehåller naturligt förekommande radioaktivt material (NORM).

lösningUtveckla och bygga en anläggning för hantering, behandling och slutförvaring av NORM, som uppfyller bästa interna-tionella praxis – med stöd av kunskap från kvalificerade experter.

Förenade Arabemiraten är en av värld ens snabbast växande kärnenergi­nationer. Två reaktorer är under byggnad och ska stå klara att leverera elenergi till nätet 2017 respektive 2018. År 2020 förutsätts fyra kärnkraftsreaktorer vara i drift, med kapacitet att uppfylla nästan en fjärdedel av landets elbehov.

Visste du att …

utveckla och driva egna anläggningar för avfallshantering.

– Men detta är första gången vi har samarbetat med olje- och gas-industrin i Mellanöstern, säger Gustaf Lagerberg.

NORM skiljer sig från många konstgjorda nuklider, som kobolt 60, genom att uran och torium har långa sönderfallskedjor och långa eller mycket långa sönderfallstider.

– Till exempel tar det 16 000 år innan radioaktiviteten hos Ra-226 har minskat med en faktor tusen. Detta ställer särskilda krav på långsiktig

säkerhetsanalys av förvaret, säger Arne Larsson, teknisk expert på Studsvik.

– Förhållandena kan ändras dra-matiskt under åren så prognoser och analyser med så långa tidsperspektiv kräver specialkompetens. Vi är stolta att ha sådana experter inom vårt nät-verk av mångåriga partner.

– Det är ett prestigeuppdrag för Studsvik att få samarbeta med ADN-OC Group. ADNOC siktar på att vara en ledande aktör inom miljöfrågor. Det är viktigt för oss eftersom den glo-bala marknadspotentialen är enorm, säger Gustaf Lagerberg.

Gustaf Lagerberg,

projektledare,

Studsvik

SV14-17_case.indd 17 2014-09-23 11:54:57

1 8 Innova [2:2014]

Återvinning är vägen framÅtÅtervinning är det mest praktiska och kostnads-effektiva sättet att hantera metaller från uttjänta kärntekniska anläggningar, men det finns utma-ningar, som lagstiftning och brist på allmän accep-tans. På det stora internationella symposiet på Studsvik i april tittade man på olika vägar framåt.

Hur kan kärnkraftsindustrin bäst hantera radioaktivt material från avvecklade anläggningar med tanke på dagens lapptäcke av lagar och allmän­hetens misstroende? Den frågan stod i fokus för det tre dagar långa Metals Recycling Symposium, med Studsvik som värd, vid anläggningen i Nyköping i april 2014.

Konferensen lockade 150 deltaga re från 19 länder. Huvudämnet var åter­vinning av kontaminerade metaller från avvecklade kärntekniska anläggningar. Samarbetspartners för konferensen var OECD:s kärnenergiorganisation (NEA) och Internationella atom­energiorganet (IAEA).

– Det här viktiga symposiet lockade många olika deltagare: ägare av kärn­kraftsanläggningar, lagstiftare, sam­hällsföreträdare, avfallshanterings­ och slutförvarföretag, och icke­statliga

organisationer från hela världen, säger Arne Larsson på Studsvik.

Symposiet granskade de problem som branschen står inför då det gäller friklassning och återvinning av radio­aktivt material i enlighet med myndig­heters krav.

– Den största utmaningen för kärn­kraftsindustrin är att skapa en fung­erande marknad när det finns så många olika återvinningsmetoder och prin­ciper för friklassning i Europa, säger Claudio Pescatore från OECD/NEA.

Lagarna skiljer sig från land till land, och ibland till och med mellan regioner inom ett land. Det kompli­cerar friklassningsförfaranden och metodval. Det kommande EU­direk­tivet om grundläggande säkerhetsnor­mer (BSS) ger hopp om framsteg.

–Återvinning är den mest praktiska

Noterat Metals Recycling Symposium

Text Lars Österlind · Foto Janne Höglund

SV18-19_symposium.indd 18 2014-09-23 11:55:06

[2:2014] Innova 1 9

kärntekniska anläggningar inte kan släppas fritt, då är det svårt att upp­häva beslutet. Så är fallet i USA och Frankrike, säger Georg Braehler.

När det handlar om hållbarhet visade Joe Robinson från Studsvik hur Stor­britannien numera betraktar förvar för lågaktivt avfall som en nationell strate­gisk resurs. En distributionskedja har skapats för att spara utrymme genom att införa avfallsbehandling och mini­mera transportsvägar, och sam tidigt tillåta att det minst kontaminerade avfallet deponeras som fyllnadsmate­rial på utvalda platser. Detta angrepps­sätt har hittills sparat uppskattningsvis tio miljoner brittiska pund.

Flera exempel presenterades för att visa hur karakterisering och kategorisering kan tillämpas för att minimera avfallsmängden. Per Lidar på Studsvik och Yvon Desnoyers från Geovariances visade hur en avancerad statistisk verktygslåda kan effekti­visera projekt och kapa kostnader. Geostatistik kan ge bättre karakteri­sering av kontaminerade material i allmänhet och metaller i synnerhet. Andra resultat visar att god karakte­risering ger starka bevis för att rätt avfall har valts ut och att det är säkert att göra det. Karakterisering innebär också bra kommunikation inom distri­butionskedjan.

Guozhu Ye från Swerea Mefos AB presenterade en metod att dekonta­minera metaller. Genom att smälta metallen kan kontaminering på ytan avlägsnas tack vare egenskaperna hos vissa radionuklider. Fabrice Moggia från Areva presenterade forskning om hur laserljus kan användas för att dekontaminera metallytor.

– Dagens smältningsteknik är avan­cerad och mycket imponerande. Den verkliga utmaningen är inte i första hand teknisk. Det handlar istället om nationella bestämmelser, om allmän­hetens acceptans för friklassning av material och om ekonomiska aspekter, säger Vladimir Michal på IAEA.

och prisvärda processen för att mini­mera miljöpåverkan av metaller från avvecklade kärntekniska anläggning­ar, säger Georg Braehler vid World Nuclear Association.

Förutsättningen är att allmänheten och lagstiftarna accepterar metoden. I Tyskland, till exempel, är det allmänt accepterat att åter använda metaller som har godkänts för detta, och lan­det har lagar som stöder återvinning. Detsamma gäller Storbritannien och Sverige.

–Men när ett land har bestämt sig för att material som har använts i

Metals Recycling

Symposium handlade

om de utmaningar

som branschen står

inför i fråga om

friklassning och

återvinning av radio-

aktivt material.

” Den största utmaningen för kärnkrafts industrin är

att skapa en fungerande marknad när det finns så

många olika återvinnings-metoder och principer för

fri klassning i Europa.” Claudio Pescatore , OECD/NEA

SV18-19_symposium.indd 19 2014-09-23 11:55:11

Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155-22 10 00, fax: 0155-26 30 00, e-post: studsvik@studsvik.se, www.studsvik.se

Med smak av Asien

FotogåtaVad är detta? Svaret finns

i tidningen...

Placera ett matematiskt teckenmellan siffrorna 5 och 9 så att resultatet blir större än 5 men mindre än 9

Hjärngympa

Svaret hittar du längst ner på sidan.

Svar: Med ett decimaltecken mellan siffrorna blir det 5,9. Fotogåta: Gamma strålande preparat som studenter använder i experiment.

Time off

Sudoku svår9

8

Fo

to

: Gu

NN

Ar

Be

rG

kr

AN

tz

... och du hittar det också om du vänder på tidnngen.

6

7

3

4

2 9 1 4 6 3

7

5

4 9 3

7

5 7 4 8

2

8 7 6

9

I livsmedelsaffärerna finns ofta hela avdelningar med asiatiska såser, chutney, nudlar och kryddblandningar. Tack vare sweet chilisåsen, som är Asiens svar på ketchup, är det lätt att sätta en sydostasiatisk touch på kycklingen eller laxen, och med currypasta blir det hela ännu kryddi-gare. Rikligt med grönsaker är en självklarhet i de asiatiska rätterna. Variera med zucchini, paprika och broccoli.

4 portioner4 portioner jasminris1 gul lök2 vitlöksklyftor2 morötter200 g sockerärter eller gröna bönor4 kycklingfiléer, ca 500 g1 msk rapsolja2 tsk röd currypasta4 dl vatten2 hönsbuljongtärningar eller 3 msk koncentrerad kycklingfond1 burk lättkokosmjölk2 msk mango chutneySweet chilisåsSalt och peppar1 kruka färsk koriander

Gör så här:Koka riset enligt anvisningen på förpackningen.

Skala och strimla löken och finhacka vitlöksklyftorna. Skala

Currykyckling med kokosmjölk

Energi: 432 kcal per portionFett: 13,5 g per portion

Lycka till!

morötterna, dela dem på längden och skiva i sneda halvmånar. Strimla sockerärterna eller bönorna.

Skär kycklingen i mindre bitar.Fräs grönsakerna utom socker­

ärterna i olja i en gryta eller stor stekpanna. Tillsätt kyckling och curry­pasta och låt fräsa en stund. Häll på vattnet och smula i buljongtärning, alternativt tillsätt fonden. Koka på svag värme i cirka 10 minuter.

Tillsätt kokosmjölk och mango chutney, smaka av med chilisås och eventuellt salt och peppar. Tillsätt till slut sockerärterna och låt dem koka med ett par minuter.

Strö över korianderbladen och servera med det nykokta riset.

SV20_back.indd 20 2014-09-23 11:55:22