Nr. 2003:1 - december

Aktuellt

ForskningDen 27 okt. 2003 disputerade Kristin A.

www.numismatiskaforskningsgruppen.su.se

Redaktionellt

Myntstudier utges av NumismatiskaForskningsgruppen (Gunnar Ekströmsprofessur i numismatik och penning-historia) vid Stockholms Universitet.Ansvarig utgivare är Kenneth Jonsson.Artiklarna kommer enbart att behandlamynt och därmed relaterad informa-tion, d.v.s inte medaljer, sedlar ochpolletter.

Distribution sker endast i detta elek-troniska format (PDF), som alla in-tresserade själva kan skriva ut på pap-per. För att skriva ut den laddar man nerfilen till sin egen dator. För utskriftkrävs Adobe Reader som går att laddaner gratis från Adobes hemsida:www.adobe.com

Skriv lämpligen ut uppslag som bör-jar med udda sidor först och vänd där-efter sidorna och skriv ut jämna sidor.Efter vikning har man tidskriften i A5-format. Bilderna blir bäst om man an-vänder en laserskrivare med 1200punkters upplösning per tum. Äldrenummer kan hämtas från hemsidan (seovan).

Antalet nr per år varierar. När in-sända manuskript fyller ut ett nytt nrläggs det ut på hemsidan.

Artiklar kan skickas med e-post till: kenneth.jonsson@ark.su.se eller på dis-kett till Kenneth Jonsson, NumismatiskaForskningsgruppen, Stockholms Uni-versitet, 106 91 Stockholm. Bilder kanskickas i elektroniskt format (TIFF ellerJPEG) eller per post som vi scannar in.

myntstudierMynttidskriften på Internet

© Numismatiska forskningsgruppen ochförf. Foto förf. om inget annat anges.

En myntsamlande doldis påÖrebro Läns MuseumRolf Alstertun

Den 21 maj 1931 mottog Örebro Läns Museum (ÖLM)en mycket fin gåva av sekreteraren i Kungl. General-poststyrelsen, Victor Flodman, Stockholm. Donationen(inv. nr. 15.557) bestod av en myntsamling omfattandeomkring 5.400 mynt från skilda tidsepoker, varav ca 3.600svenska och 1.800 utländska. Antalet antika mynt, hu-vudsakligen romerska, uppgick till drygt 300 ex., och avsvenska medeltidsmynt fanns det ca 280 ex. Beträffandede svenska mynten efter Gustav Vasa kan nämnas attsamlingen innehöll 22 plåtmynt (1650-1756) och intemindre än ett 60-tal av drottning Kristinas koppar-ettöringar. Även ett antal sedlar, minnespenningar ochpolletter ingick. Samlingen hade tillhört och byggts uppav donatorns farbror, hamnkapten Gustaf Flodman i Öre-bro (1850-1913). Än idag utgörs museets myntbeståndtill största delen av Flodmans samling. Tyvärr svararmånga av objekten inte upp mot dagens stränga kvali-tetskrav, men som helhet måste samlingen betraktassom verkligt intressant och värdefull.I Örebro var hamnkapten Gustaf Flodman en välkändprofil. Född i Askersund 1850 kom han som 25-åring tillÖrebro, där han blev hamnkapten och redare för Öre-bro nya rederiaktiebolag. Den befattningen innehadehan sedan i mer än 35 år. Han var också engagerad somstyrelsemedlem i Örebro spritförsäljningsbolag och iett av stadens större byggnadsaktiebolag. Gustaf Flod-man var på fritiden en intresserad ordensmedlem ochkom med tiden att inneha de högsta graderna inom så-väl Frimurareorden som W6. Det berättas att han var en

Västerås. ½ örtug. LL 12b. Tilläggsplansch date-rad 1701.

DANMARK

Kristian II 1513-1523Malmö. Skilling 1515. G. 40.

LitteraturBrenner 1691 - E. Brenner, ThesaurusNummorum Sveo-Gothicorum. Stockholm1691 (nytryck 1972).Brenner 1731 - E. Brenner, ThesaurusNummorum Sueo-Gothicorum. Stockholm1731.Dahlbäck 1988 - G. Dahlbäck, I medeltidensStockholm. Borås 1988.Glaster - G. Galster, Unionstidens udmønt-ninger. Köpenhamn 1972.Landell 2000 - N.-E. Landell, Stockholms-kartor. Andra uppl. Italien 2000.LL - L.O. Lagerqvist, Svenska mynt under vi-kingatid och medeltid (ca 995-1521) samt got-ländska mynt (ca 1140-1565). Stockholm1970.Malmer 1980 - B. Malmer, Den senmedel-tida penningen. Stockholm 1980.

Bornholdt Collins i Cambridge, på sin dok-torsavhandling, Viking-Age Coin Finds fromthe Isle of Man. A Study of Coin Circulation,Production and Concepts of Wealth. DavidDumville och Kenneth Jonsson var opponenter.Avhandlingen behandlar vikingarnas mynt-ning på Isle of Man, som förf. daterar till ca1025-1065. Katalogen omfattar 76 ex., varav4 ex. sannolikt är präglade i Dublin med enåtsidesstamp som därefter fördes till Isle ofMan för att användas där. I svenska fynd finns6 ex. och ytterligare ett ex. finns i en svenskprivatsamling. Övriga kända fynd är alla hit-tade på Isle of Man.

Efter att avhandlingen avslutats hittadesen skatt på Isle of Man, slutmynt ca 1025,med ytterligare upp till ett par dussin ex. frånden inledande myntningsfasen.

Avsikten är att avhandlingen, som nu en-dast finns i ett fåtal exemplar, ska publiceras

LitteraturM. Golabiewski Lannby och I. Wiséhn, Märk-liga myntskatter i Stockholm. Stockholm 2003.Gotländskt Arkiv 2003. Klenoder i GotlandsFornsal. Visby 2003.Numismatiska Forskningsgruppen. GunnarEkströms professur i numismatik. Verksam-hetsberättelse 2002. Stockholm 2003.P. Spufford, Pengar och makt. Medeltidenshandelmän i Europa. Ljubljana 2002.Sylloge Nummorum Graecorum. Sweden II.The Collection of The Royal Coin Cabinet,National Museum of Economy, Stockholm.Part 6. The G..D. Lorichs Collection. Av PerePau Ripollès. Stockholm 2003.

ISSN 1652-2303

Fig. 1. Olof Skötkonung (ca 994-1022) Sigtuna.Penning. Myntmästare Godwine. Inskrift:+OLAF REX ZWEVOx) (+GODWINE MOZIHT. Malmer 4.11.55. 1,96 g. Inköpspris: 50:-

2 11

jovialisk, något flegmatisk person med enbastant kroppshydda. Det berättas ocksåatt han hade en mycket stor vänkrets både ioch utanför Örebro och att han var omtycktav alla som han under sin verksamhet kom ikontakt med. Gustaf Flodmans hälsa var påslutet vacklande, och han avled i juli 1913på Uddevalla lasarett under sin årligen åter-kommande sommarvistelse på Västkusten.Vid sin död var han änkling och barnlös.

Ingenstans i de lokala källorna nämns dockatt hamnkapten Gustaf Flodman var enmycket intresserad myntsamlare som måsteha ägnat avsevärd tid åt denna sin hobby.Om detta vittnar hans omsorgsfullt förda”Myntförteckning”, som förutom noggrannbeskrivning av mynten också alltid innehål-ler upplysning om inköpspris (tyvärr dockutan att inköpsdatum och inköpsställeanges). För det svenska materialet hänvi-sas i myntförteckningen till den referenslit-teratur som vid denna tid stod honom tillbuds (se nedan). Ibland finns ocksåmarginalanteckningar om relevanta pris-noteringar från myntauktioner både i Sverigeoch utomlands och anteckningar om mynt

som saknas i samlingen och alltså borde an-skaffas vid tillfälle. Även om många av in-köpspriserna idag kanske kan verka låga såmåste Gustaf Flodman ändå ha spenderatavsevärda summor i dåtida penningvärde påsina myntinköp. Som myntsamlare var hansom ovan nämnts av allt att döma okänd försin omgivning - eller med dagens termino-logi en ”doldis”. Genom att här presenteraett axplock av hans mynt kan vi kanske såhär 90 år efter hans död i någon mån rådabot på detta.

Undertecknad har under året arbetat medatt gå igenom mynten i ÖLM, där från ochmed i våras och tills vidare även Karolinskaläroverkets myntsamling (drygt 5.000 mynt)är deponerad. Båda samlingarna är för öv-rigt upptagna i artikeln Nordens offentligamyntsamlingar i Nordisk Numismatisk Års-skrift 1937 (s. 146). Cirka 700 mynt ur de tvåsamlingarna har digitalfotograferats av Ken-neth Jonsson och det arbetet fortsätter. Un-der arbetet med ÖLM:s myntsamling harGustaf Flodmans myntförteckning varit tillstor nytta – hans mynt utgör ju som ovannämnts merparten av museets hela samling.

Fig. 2. Johan Sverkersson 1216-1222. Uppsala?Penning. +IOHANNES. Falkhuvud. LL III:4.0,20 g. Lagad. Inköpspris: 76:-.

struktion av Kråkvilanskattens sammansätt-ning. Som jämförelse visas motsvarande fak-tiska antal i Västeråsskatten. Observera atten stor del av de mynt som redovisas underSten Sture d.ä. är präglade senare. Samman-ställningen visar tydligt att Kråkvilan hadeen helt annan sammansättning, med fler äldremynt, än Västerås.

Sverige Kråkvilan VästeråsErik av Pommern ca 100 1Kristoffer av Bayern ca 25 -Karl Knutsson Bonde ca 50 -Kristian I ca 25 -Interregnum minst 2 -Sten Sture d.ä. fler än 4.000 13.678Hans ca 75 99Svante Nilsson Sture ca 75 99Sten Sture d.y. ca 500 2.232Obestämda - 96Summa ca 5.000 16.205

DanmarkKristian I - Hans ? 24Kristian II x 2Summa ? 26

Nedan förtecknas de mynt som vi i ett fall(Svante Nilsson Sture) vet fanns i skattenfrån Kråkvilan. Sturemarken är mycket osä-ker och Kristian II:s Malmöskilling 1515 ärosäker, medan övriga mynt med stor sanno-likhet kan antas ha ingått i skatten.

SVERIGE

Karl Knutsson Bonde 1448-1457, 1464-1465,1467-1470Stockholm. örtug. LL 1b. Tilläggsplansch date-rad 1701.

Interregnum 1465-1467Stockholm. Örtug LL 1. Tilläggsplansch daterad1701.

Västerås. ½ örtug. LL 12a. Tilläggsplansch date-rad 1701.

Fig. 4.Sten Sture d.ä. 1470-1497, 1501-1503.Västerås. Örtug u.å. SC-S ERICVS REX. Krönthalsbild) (MONETA AROSIENS. Krönt A. 0,88g. LL. 4. Inköpspris: 10:-. Skadan är troligenav senare datum, då Flodman inte nämner den isin förteckning.

Fig. 3. Erik Eriksson 1222-1229, 1234-1250.Lödöse. Penning. LL XII:C:6a. 0,12 g (inkl.stödpapper). Inköpspris 15:-.

Svante Nilsson Sture 1504-1512Västerås. Örtug. LL 1. Det här avbildade ex. fannsmed redan i Brenner 1691 och kommer följaktli-gen från en annan skatt.

Sten Sture d.y. 1512-1520Stockholm. Mark 1512. LL 1c. Tilläggsplanschdaterad 1701.

Sten Sture d.ä. 1470-1497, 1501-1512Västerås. Örtug. LL 4. Tilläggsplansch daterad1701.

Hans 1497-1501Västerås. ½ örtug. Stampkoppling (hybrid) mel-lan Hans och S:t Erik. LL 10. Tilläggsplanschdaterad 1701.

Stockholm. Örtug LL 2b. Tilläggsplansch date-rad 1701.

10 3

Fig. 7. Arkivbild Frimurarorden.

Fig. 5. Gustav Vasa 1521-1560. Svartsjö. 1 daler1542. 28,86 g. SM 155. Inköpspris: 25:-.

Svenska mynt enligt Gustaf Flodmansmyntförteckning:

Vikingatid och medeltid 284Gustav Vasa 79Erik XIV 46Johan III 186Sigismund 32Karl IX 95

Gustav II Adolf 209Kristina 237Karl X Gustav 63Karl XI 497Karl XII 209Ulrika Eleonora 31Fredrik I 272Adolf Fredrik 134Gustav III 129Gustav IV Adolf 113Karl XIII 37Karl XIV Johan 267Oskar I 239Karl XV 158Oskar II 242Gustav V 64Summa 3.623

kvarteren Blåkråkan (tidigare Kråkan) ochVilan. I väster gränsar kvarteren till ett brantberg i Vanadislunden (fig. 1). Den kålåker, ivilken skatten hittades, har då legat precis ned-anför och utmed berget. Berget stupar brantner mot den plana ytan med kålåkern. Ett van-ligt, för att inte säga klassikt, läge för en skattär precis vid en bergskant. Det gör att Kråk-vilanskatten med stor sannolikhet gömts un-dan vid bergskanten för att sedan hittas vidodlingsarbetet på platsen. Idag går huvud-vägen mellan Stockholm och Roslagen genomden dal som bildas mellan berget i Vanadis-lunden i väster och en bergsrygg i öster.Det är sannolikt att vägen följde sammasträckning under medeltiden. Skatten repre-senterade ett mycket stort kapital och fynd-platsen tyder på en koppling till Stockholm.Området ägdes då av Klara församling (Dahl-bäck 1988, 102), men det behöver inte betydaatt skatten hade ägts av kyrkan, även omtanken är lockande. I Stockholms blodbad1520 avrättades bl.a. två biskopar och ettdussin riksråd. Skattens sammansättning (senedan) tyder på en förmögenhet som sam-lats under en längre tid, snarare än myntsom tagits ur cirkulation vid ett tillfälle (jfrVästeråsskatten ovan).

förelse mellan de planscher som finns med iBrenner 1691 och de planscher med nyamyntyper som graverats därefter (främstAddendi ad Lib. I), bekräftar Brenners upp-gifter att skatten innehöll nya regenter ochmycket rara mynt. De nya regenterna syftaruppenbarligen på Interregnum (minst 2 ex.),som helt saknas i Brenner 1691.

Med ledning av mynttyper som sannolikttillhörde Kråkvilanskatten är den kronologiskasammansättningen inte så snäv som i Västerås-skatten. Interregnummynten är så ovanliga atttvå ex. måste innebära att det fanns ett störreantal präglade även för Kristoffer av Bayern,Karl Knutsson Bonde och Kristian I. En jäm-förelse med andra skatter visar, att när dessaregenter finns med är antalet ex. från Erik avPommern (som även nämns av Brenner)mycket stort, normalt t.o.m. större är myntenfrån hela perioden 1441-1470.

Några mynt förtjänar en längre kommentar.Av de tre typerna av Sten Sture d.y.:s mark1512 finns en (LL 1a) med i Brenner 1691(Tab.VII:1). På den ovan kommenterade tilläggs-planschen finns ytterligare en (LL 1c). Detskulle kunna tyda på att den senare sture-markenfanns med i skatten. Det får emeller-tid betraktas som osannolikt eftersomBrenner i så fall borde han känt till och kom-menterat det.

En dansk mynttyp i Brenner (Kristian II,Malmö, skilling 1515 - Tab. VIII, Galster 40)är idag bara känd tack vare hans teckning. Detär möjligt att den ingick i skatten. Planschensdatering (1714) skiljer sig från övriga med tro-liga mynt från Kråkvilan. Det skulle kunna för-klaras med att planschen i övrigt enbart avbil-dar mynt och medaljer från Kristian II ochdärför har graverats först långt senare.

Tack vare Brenner känner vi idag till ettantal skatter som annars säkerligen skulleha förblivit okända. En av dessa skatter ärKråkvilan. Med utgångspunkter frånBrenner 1691 och hans därefter dateradeplanscher och jämförelser med andra sture-tida skatter visas nedan ett försök till rekon-

Fig. 6. Gustav II Adolf 1611-1632. Erfurt. 1dukat 1634. SB 15a)(15b. 3,40 g. Inköpspris 35:-.

Fig. 1. Ingemarsgatan sedd mot väster (Vanadis-lunden). I fonden kv. Blåkråkan till höger ochkv. Vilan till vänster.

Brenners kortfattade beskrivning av skat-tens innehåll ger bara en yttre ram. En jäm-

4 9

Fig.8. Norge. Karl XV 1860-1872. Kongs-berg. 24 skilling 1862. NM 12. 5,78 g. In-köpspris: 1:-.

Av Gustaf Flodman använd referenslitteraturvid bestämning av de svenska mynten:

Bonnier. Förteckning öfver förlagsbokh.Isidor Adolf Bonniers samling af svenskamedeltidsmynt. Daniel Holmberg auktion 69.Stockholm 1906.Olof Hallborg och Robert Hartmann, Utkasttill beskrifning öfver Gustaf II Adolfs ochChristinas kopparmynt jemte strödda upp-lysningar rörande några kopparmynt frånsenare tider i Numismatiska MeddelandenVIII. Stockholm 1883.Hans Hildebrand, Sveriges Medeltid. För-sta delen. Stockholm 1979.J.F.H. Oldenburg, Beskrifning öfver J.F.H.Oldenburgs samling av svenska, svenskabesittningarnes och landtgrefven Fredrikshessiska mynt. Stockholm 1883.Oldenburg. Förteckning öfver framlidnekontorschefen J.F.H. Oldenburgs svenskamyntkabinett. Bukowski auktion 113, 115och 119. Stockholm 1898.August Wilhelm Stiernstedt, Beskrifning öfverfriherre A.W. Stiernstedts svenska myntkabi-nett i Numismatiska Meddelanden VI-VII.Stockholm 1880.

LitteraturHaupt - W. Haupt, Sächsische Münzkunde.Berlin 1974.LL - L.O. Lagerqvist, Svenska mynt under vi-kingatid och medeltid samt gotländska mynt.Stockholm 1970.Malmer - B. Malmer, The Sigtuna Coinage c.

995 - 1005. Commentationes de nummissaeculorum IX - XI in Suecia repertis. NovaSeries 4. Stockholm 1989.NM - J.O. Aamlid, B. Ahlström, K. Jonsson,G. Thesen, Priskatalog over Norges mynterfra 995. Vurderingspriser 1992. Stockholm1991.SB - B. Ahlström, Y. Almer & K. Jonsson, Sve-riges besittningsmynt. Stockholm 1980.SM - B. Ahlström, Y. Almer, B. Hemmings-son, Sveriges mynt 1521-1977. Stockholm1976.

Fig. 9. Tyskland. Sachsen. Johan Georg II 1656-80. 1 Klippetaler 1678. 23,21 g. Haupt Taf.108:3. Inköpspris: 15:-.

Västeråsskattens stora betydelse är därförfrämst begränsad till 1500-talets början.

I myntsamlingar i såväl museer som i pri-vat ägo hör mynt från Sturetiden sedan längetill de vanligaste. De måste med andra ordkomma från andra skatter än Västeråsskattensom ju hittades först 1972. Det finns ett stortantal skatter med mynt från Sturetiden, menendast en, Kråkvilan i Stockholm, är bety-dande. Sammanlagt har de övriga skatternadrygt 1.000 sturetida mynt med som mest326 ex. i en skatt. Drygt hälften förvaras fort-varande som slutna fynd på museer. Det be-tyder att huvuddelen av de provenienslösamynt som existerar idag kommer från Kråk-vilanskatten. Teckningar av ett flertal olikatyper i Brenner 1691 (Tab. V-VII) visar dockäven att det före 1691 hade hittats en rela-tivt stor skatt med Sturemynt (och sanno-likt även från perioden innan).

Skatten från Kråkvilan nämns första gångeni Brenner 1731 (fynd VIII). Fyndet hade på-träffats i en kålåker och innehöll flera tusen(aliquot millia) mynt från Erik av Pommerntill Kristian II. Bl.a. fanns fler än 4.000halvörtugar från Sten Sture d.ä., liksom ett ex.av Svante Nilssons Västeråsörtug. Ett myntav den senare typen fanns redan avbildad iBrenner 1691 (Tab. VI:4) och just dessa tvåex. är även idag de enda kända. Han nämneräven mynt från nya regenter och andra raramynt. Skatten inrapporterades inte till de forn-vårdande myndigheterna, utan mynten ham-nade i privatsamlingar. Det är också möjligtatt en del av de vanligaste mynten smältes ner.

Skatten från Kråkvilan kan med andra orddateras till precis samma tid som Västerås-skatten, d.v.s. efter 1518 och sannolikt sättasi samband med Kristian II:s invasion ochGustav Vasas befrielsekrig, alltså ca 1520-1521.

Fastigheten Kråkvilan finns med på PetrusTillaeus Stockholmskarta färdigställd 1731(Landell 2000, s. 44-45, S:t Jakobs försam-ling, kvarter LII) på västra sidan av Roslags-gatan. Idag är den delad av Ingemarsgatan i

Kråkvilan - en skatt medrara mynt från SturetidenKenneth Jonsson

Sveriges viktmässigt största medeltida mynt-skatt, ca 18 kg, påträffades 27 oktober 1972vid rivning av grunden till ett hus i kv. Johan-nes i Västerås. Skatten hade förvarats i etthålrum i en medeltida källare. En silverklumpoch totalt 16.231 mynt är kända. Härtill kom-mer ett okänt antal som förskingrades. Medundantag för en örtug från Erik av Pommern1396-1439 omfattar de 16.205 svenskamynten perioden från Sten Sture d.ä. 1470-1497, 1501-1504 till Sten Sture d.y. 1512-1520,d.v.s. Sturetiden. De 26 danska mynten ärpräglade under Kristian I 1448-1481 till Kris-tian II 1513-1523. Sammanlagt ca 12.000svenska mynt i skatten ingår i två stamkedjor.Det tyder på en koppling till det närbelägnamyntverket i Västerås. Skattens slutmynt ut-görs av två ex. av Kristian II:s skilling (klip-ping) u.å., en mynttyp som präglades iMalmö 1518-1522 (Galster 42). Nedlägg-ningstiden kan sättas till perioden mellan1518 (då de danska klippingarna börjadepräglas) och Gustav Vasas befrielsekrig 1521-1522. Anonyma mynt i S:t Eriks namn är heltdominerande i skatten. De har hittills främstförts till Sten Sture d.ä., men skattens sam-mansättning visar att en betydande del harpräglats vid ett senare tillfälle (Hammarbergoch Malmer 1985).

Skatten utgör basen för det s.k. Sture-projektet, som ännu inte är publicerat (jfrdock Malmer 1984). Av de svenska mynten iVästeråsskatten är inte mindre är 5.615 ex.präglade med samma åtsidesstamp (sanno-likt ett världsrekord vad gäller bevarade med-eltida mynt präglade med en och sammastamp). Eftersom skatten saknar svenskamynt från hela perioden 1441-1470 är det tro-ligt att de ca 4.000 mynt i skatten, som inteingår i stampkedjorna, tagits ur cirkulationunder ett sent skede av Stureperioden.

8 5

Kenneth Jonsson

a b c

Fig. 1. Teckningar av senmedeltida penningar(brakteater) präglade i Stockholm (a) resp.Västerås (b-c), funna i Hedningagruvan 1664.

skrivs brev till en fogde rörande de stökigaknektarna9 och kort därefter, den 4 augusti,står det att de tyska knektarna som förbrutitsig i Alvastra skall skickas vidare till Kilsoch Hargs socknar i Östergötland.10 Knekt-förflyttningen skedde emellertid ej med det-samma, vilket framgår av ett brev där detstår att knektarna fortfarande förorsakar för-tret och stor skada.11 Först den 19 septem-ber omnämns knektarna som borta från Alv-astra.12 Det är inte alldeles orimligt att tänkasig att det är just en eller två av kungensknektar som tappat mynten kort tid efter attde lämnats som sold till dem.ReferenserBehre et al. 1992 - G. Behre, L.-O. Larsson &E. Österberg, Sveriges histora 1521-1809.Stormaktsdröm och småstatsrealiteter. Stock-holm 1992.Frödin 1918 - O. Frödin, Från det medeltidaAlvastra. Fornvännen 1918, s. 105-198.Frödin 1920 - O. Frödin, Från det medeltidaAlvastra. Undersökningarna år 1919. Forn-vännen 1920, s. 169-197.GIR 15 - Konung Gustaf den förstes regist-ratur. 15, 1543. Utg. af Riksarkivet; genomJoh. Ax. Almquist. Handlingar rörande Sve-riges historia. Första serien. Stockholm 1893.Hallenberg 1798 - J. Hallenberg, Historiskafhandling om mynt och warors wärde iSwerige under konung Gustaf I:s regering.Stockholm 1798.Lagerqvist 1995 - L. O. Lagerqvist, Äldrevasatid. I: Myntningen i Sverige 995-1995.Numismatiska Meddelanden XL. Stockholm1995, s. 125-180.Lagerqvist & Nathorst-Böös 1981- L. O.Lagerqvist & E. Nathorst-Böös, Mynten iGustav I:s registratur. En genomgång.Numismatiska Litteratursällskapet i Göte-borg. Mölndal 1981.SM - B. Ahlström, Y. Almer & B. Hemmings-son, Sveriges mynt 1521-1977. Stockholm1976.SML 1 - B. Malmer & I. Wiséhn, Myntfyndfrån Östergötland. Sveriges Mynthistoria.

Landskapsinventeringen 1. Kungl. Mynt-kabinettet och Numismatiska institutionen.Stockholm 1982.Tingström 1972 - B. Tingström, Svensk nu-mismatisk uppslagsbok: mynt i ord och bild1521-1972. 3:e upplagan. Stockholm 1972.Widjestrand 1995 - H. Widjestrand, Denudda valören 15 öre 1543 och dess förkla-ring! Mynttidningen 1995:1, s. 24.

Noter1. Dackefejden började i juni månad 1542. I mars

1543 sårades Nils Dacke dödligt, men stridernafortsatte emellertid till juli 1543 då upp-rorsstyrkorna skingrades. En allmänhistoriskorientering finns bl.a. att tillgå i Behre et al.1992. För Dackefejden – se s. 38f.

2 . Hallenberg 1978, s. 248. Mynten i Gustav I:sregistratur har behandlats av Lagerqvist &Nathorst-Böös 1981.

3 . Lagerqvist 1995, s. 141. I Bertel Tingströmsklassiska verk om Sveriges mynt finns i 3:eupplagan (1972) uppgifter om de olikautmyntningarnas storlek och 15 öre 1543präglades i 4650 exemplar. Uppgiften omupplagan skall ses som ett minimum då denbaseras på uppbörden i räntekammaren. Viktenskall ligga kring 22,57 g. Andelen silver är ca500/1000, vilket ger en finvikt kring 11,28 g.Beträffande 15 öre 1543 – se även Widje-strand 1995.

4. Föreliggande artikel kommer i reviderat skickäven att publiceras i Svensk NumismatiskTidskrift under 2004 tillsammans med endjuplodande artikel av Bengt Hemmingsson medtiteln: Myntningen under Dackefejden 1542-1543. Tack till Hemmingsson som ställt sittartikelmanus till förfogande för studium.

5 . SML 1, fynd 159. Myntet påträffades söderom det s.k. kapellet, ”strax under det medmurbruks- och tegelpartiklar uppblandadekulturlagret”. Se Frödin 1920, s. 181, fig. 6samt 1918, fig. 1 (karta över Alvastra kungs-gård).

6 . SML 1, fynd 157. Myntet påträffades i sentidaraslager i västra korsgången.

7 . GIR XV, 1543 s. 186 & 190.8 . GIR XV, 1543 s. 253.9 . GIR XV, 1543 s. 438.10.GIR XV, 1543 s. 463.11.GIR XV, 1543 s. 495ff.12.GIR XV, 1543 s. 508.

Ett gruvligt fynd

Under stormaktstiden uppstod ett behov avatt visa upp Sveriges ärorika förflutna. Somett led i detta genomfördes under andra hälf-ten av 1600-talet en serie rannsakningar ef-ter fornlämningar, antiviteter m.m. Invente-ringen planerades av riksantikvarien JohanHadorph (Schück I, s. 255-269., II, s. 343-360). Via påbud utfärdade 1666 (ett förnyat1669) fick alla kyrkoherdar i riket i uppdragatt redovisa alla fornlämningar m.m. i sinresp. socken. Rannsakningarna var tänktaatt omfatta alla socknar i riket, men svarenvisar att man inte lyckades fullt ut. För vissalandskap finns uppgifter från en majoritetav socknarna, från andra landskap finns en-dast ett mindre antal redovisade. Allarannsakningar finns publicerade i fyra bandsom gavs ut 1960-1998. Bland uppgifternafinns ett flertal som berör mynt. Här ska en-dast ett intressant myntfynd i Västmanlandredovisas och kommenteras.

Rannsakningen i Västmanland ägde rum1666 samt 1682-1683. Från Skinnskattebergssn inkom svar från ”Aron Olai Hels.”, därdet bl.a. står följande:

"Thetta gambla myntet, (ett slag medh gam-malt munk A och crona, och andra slaget medhett ansichte, och en crona ther vppå som wijintet annat see) är funnet Åhr 1664 vthi engammal vrminnes Koppergruffwa the kallaHedningz gruffwa, hwilken gruffwa H.Arendatoren Simon Funck låtit vptagha. Ochenär the kommo hwid pass otta famnar ned-her i gruffwan, ther fan en aff hans gruff-drängier, vthi sielffwa gräffwande, en rutinpung, intet annat han kunde merkia, än hanwar vtahaff lädher, Men höltz intet så mycketihoop, at han fick tagha vthi honom, vthan defå peningar, som wore vthi honom, stanckvndan, wijdh gräffwandee hijt och tijt, så attgrufdrängien medh mödha kunde vpleeta 6eller 8 stucken ther aff. Och at thenna gruffwa

haffwer warit myckit gammal, syness theraff, at stoora trään och gambla stora tiockaBiörkar haffwa wäxt ther öffwer. ....

Vthaff thetta offwanskreffne Myntet,öffwersändess twenne vthi thetta innelychtewijdhängiande papperet."

Aron Olofsson Helsingus var född i Hu-diksvall 1614. År 1663 blev han kyrkoherdei Skinnskatteberg, där han stannade till sindöd 1683 (Ekström 1971, s. 141). Till sin skri-velse bifogade han teckningar av tre mynt.De två insända mynten kan inte återfinnasidag, men teckningarna visar att mynten varsenmedeltida penningar (brakteater) präg-lade i Stockholm (1 ex.) (Fig. 1a) resp. Väs-terås (2 ex.) (Fig. 1b-c). Övriga tre-fem myntvar också av dessa två typer, även om maninte kan säga vilken som var vanligast.

Stockholmspenningen kan dateras till ca1450-1470, eftersom den närmast motsvararMalmer 1980, KrH Y Ia (Fig. 2a), även omnågon direkt parallell inte finns. Teckningarnaav Västeråspenningarna är inbördes mycketlika, men har heller ingen direkt motsvarig-het. Båda har en punkt till höger och vänsterom bokstaven, men kända exemplar medpunkt (Malmer 1980, KrA Y Vb) (Fig. 2b) haren helt annan krona och punkterna ligger

a b c

Fig. 2. Stockholm, penning ca 1450-1470 (a);Västerås, penning ca 1430-1470 (b-c). Repro-foto.

6 7

högre upp. Om punkterna däremot utgjortsav (otydliga) blommor eller stjärnor kan dedateras till ca 1430-1470 (Malmer 1980, Kr AY IIa, speciellt plansch 18:215) (Fig. 2c).Trots att exakta motsvarigheter inte kunnathittas till någon av teckningarna får man ändåsäga att de gjorts med sinne för detaljer ochsannolikt ger en god bild av mynten. Medledning av fyndomständigheterna verkar detsom om läderpungen verkligen hade gömtsundan i gruvan och inte bara tappats. Detsenare skulle annars vara ett alternativ ef-tersom det knappast fanns något naturligt

Fig. 3. Fyndplatsen för skatten frånHedningagruvan. Teckning Christina Larsson.

ljus på åtta famnars (14 m) djup i gruvan.Med ledning av (det kända) slutmyntet harläderpungen hamnat i gruvan någon tid ef-ter ca 1450.

Skattens sammansättning är ovanlig efter-som den bara innehöll den lägsta valören(penningen) men inga örtugar (8 penningar),som normalt är den vanligaste valören i skatt-fynden från dennna tid. Det tyder på att myntensnarast var avsedda som en kassa för dagligabehov och inte som ett sparkapital. Som jäm-förelse kan nämnas skatten från Hamre straxutanför Arboga, slutmynt 1457, med sam-manlagt minst 730 mynt varav sannolikt

drygt två tredjedelar var örtugar. Att detfanns gott om penningar i omlopp visasockså av att vid utgrävningen av S:taGertruds kapellruin, sannolikt uppförd vid1400-talets mitt, hittades inte mindre än 90penningar (brakteater) från perioden ca 1430-1500 (Klackenberg 1992, fynd 116).

Jag får tacka Roy Theiltoft för följande in-formation om Hednings gruva. Gruvan he-ter idag Hedningagruvan och ligger intelångt från Riddarhytte herrgård (Fig. 3). Detär i trakten känt att man hittat mynt i gruvanoch det syftar sannolikt på detta fynd. I ettgruvhistoriskt perspektiv är det intressantatt konstatera att koppargruvan var i driftsenast vid mitten av 1400-talet.

Den lilla skatten från Hedningagruvan,Skinnskattebergs sn, Västmanland är inte dettidigast rapporterade skattfyndet från Sverige.Det är istället skatten från Tystberga, Söder-manland som hittades och rapporterades re-dan 1599 (ca 960 mynt från Magnus Ladulås1275-1290). Däremot är Hedningagruvan för-sta gången man har en exakt fyndort och ex-akta fyndomständigheter för en skatt.

Det är inte känt vad som hände med de tvåmynt som skickades in. Fyndet nämns t.ex.inte i Schück. Sannolikt var fyndet för litet föratt det skulle föranleda någon mer omfattandeutredning. Mynten skickades troligen tillbakaeftersom man ansåg att motsvarande mynttyperredan fanns i samlingarna.

LitteraturKlackenberg 1992 - H. Klackenberg, MonetaNostra. Monetarisering i medeltidens Sverige.Lund 1992.Malmer 1980 - B. Malmer, Den senmedeltidapenningen. Stockholm 1980.Rannsakningar - C.I. Ståhle och N.-G. Stahre(red.), Rannsakningar efter antikviteter. BandI-IV. Stockholm 1960-1998.Schück - H. Schück, Kungl. Vitterhets Historieoch Antikvitets Akademien. Dess förhistoriaoch historia. Band I-VIII. Stockholm 1932-1944.

Om 15 öre klipping 1543och två jordfynd frånÖstergötlandFrédéric Elfver och Elisabet Regner

Åren 1542-1543 var en turbulent tid för kungGustav I (1523-1560) med Dackefejden1 , vil-ken kostade både tid och pengar att stävja.Rikshistoriografen Jonas Hallenberg citerar isitt verk om mynt och varors värde i Sverigeunder Gustav I, ett brev från kungen där hanår 1543 skriver ”att han genom detta upprorhade råkat i sådana utgifter och penninge-förspillning, att han alldrig, sedan han tillregementet kom, hade haft maken”.2

Från 1543 finns det mynt med den uddavalören 15 öre präglade i Svartsjö (SM 216),vilka kan kopplas ihop med den inrikespoli-tiska röran som var rådande. Det behövdesmynt för att betala kungens knektar, vilka varengagerade i att slå ned den ovannämndaDackefejden. Fler valörer präglades i Svart-sjö, men de behandlas ej här. Valören 15 öremotsvarar 1 7/8 mark.3

Föreliggande artikel4 skall behandla tvåexemplar av den aktuella typen, vilka påträf-fats i två hopade fynd från Östergötland. Detovanliga med de två exemplaren är bl.a. att deär i mycket god kondition för att vara jord-

fynd. De har således inte cirkulerat längeinnan de hamnade i jorden.

Det första exemplaret (fig. 1) är funnet1919 i samband med arkeologisk undersök-ning i det s.k. ”Sverkerskapellet”, en medel-tida byggnadslämning vid Vätterns strand.5

Vikten är 22,14 g. Det andra exemplaret (fig.2) är funnet 1930 i samband med en arkeolo-gisk undersökning i Alvastra klosterruin6

vid Ombergs fot, drygt en kilometer fågel-vägen från det ovannämnda ”Sverkerska-pellet”. Vikten på detta exemplar är 22,01 g.Det som gör klippingarna extra intressantaär det faktum att de är stampidentiska – nå-got som vid första anblicken kan vara svårtatt avgöra p.g.a. partiell dubbelprägling. Vidgrävningarna i såväl ”Sverkerskapellet” somi Alvastra klosterruin påträffades det mångaandra mynt, men de skall inte behandlas när-mare här.

Fyndplatserna i sig är av signifikant bety-delse beträffande tolkningen av de aktuellaexemplaren, eftersom knektar under en pe-riod var stationerade i Alvastra. I Gustav I:sregistratur finner man ett antal texter sombelyser situationen i Alvastra vid tiden förupproret. Den 23 och 24 mars 1543 nämnsnärvaron av upprorsmän, smålänningar, iAlvastra7 och den 20 juli nämns att deknektar som kommit över Vättern från Väs-tergötland inte skall få fördärva hö eller aveli Alvastra.8 Ett par dagar senare, den 25 juli,

Fig. 1. Exemplar funnet i Sverkerskapellet,Västra Tollstad sn, Ög. SHM-KMK 16374.Vikt: 22,14 gram. Foto: Frédéric Elfver.

Fig. 2. Exemplar funnet i Alvastra kloster-ruin, Västra Tollstad sn, Ög. SHM-KMK19415. Vikt: 22,01 g. Foto: Frédéric Elfver.