6. Behandling · Förändring det centrala i behandlingen Integrativ syn Varje behandlare kan bli mer komplett 5. ... Flexibla principer och begrepp Erbjuda ett empiriskt forskningsbart

29.8.2011 Rasmus Isomaa

6. BEHANDLING

Somatiska aspekterEtt integrativt perspektiv på behandlingFörändringsprocesserBehandling i FinlandFörebyggande av ätstörningar


6. Behandling

Dom fattar ingenting

• Film av Ingrid Janbell

Diskussionsfrågor

• Motsvarade bilden filmen gav din egen bild av ätstörningar? Skillnader/likheter

• Vad anser du om?− Skolhälsovårdarens agerande

− Föräldrarnas agerande

− Kamratens agerande

• Genomgång av uppgift 2

• Film (MHE-kliniken och Capio anorexicenter)

2


6. Behandling

Somatiska aspekter vid ätstörningar

• ED påverkar både kroppen och psyket

• Somatiska undersökningar och laboratorieundersökningar nödvändiga

• Somatiska förändringar uppkommer ofta som resultat av ätstörningen

reversibla

• Somatiska avvikelser kan underlätta sjukdomsinsikt− Hormon, benstomme, mag-tarm, blodcirkulation,

hud, ämnesomsättning, neurologi, tandhälsa

3


6. Behandling

4

Särtryck ur DN 2/93


6. BehandlingEtt integrativt perspektiv på ätstörningsbehandling

Behandling av ED komplex uppgift

Stora krav på förståelse och metodik

Bred kompetens, varierande behandlingsmetoder

Förändring det centrala i behandlingen

Integrativ syn

Varje behandlare kan bli mer komplett

5


6. Behandling Ett integrativt perspektiv på ätstörningsbehandling

Bevara värdefulla insikter och kunskaper inom befintliga system

Ge praktiska svar på kliniska frågor i det dagliga arbetet

Bringa ordning i mångfalden

Flexibla principer och begrepp

Erbjuda ett empiriskt forskningsbart perspektiv

Grund för att bättre möta patientens och anhörigas behov

6



Förändringsprocesser (inriktningar i terapiarbete)

• Medvetandehöjning− Öka info om sig själv

− Observera, söka fakta, konfrontera, tolka

• Självomvärdering− Bedöma egna tankar och känslor

− Utforska värderingar, attityder

• Stimuluskontroll− Undvika eller bemöta stimuli

− Förändra miljö, undvika risker, förbereda sig

7



• Dramatisk lättnad− Uttrycka känslor, söka lösningar och känslomässig

befrielse

− Rollspel, gestaltning, EMDR (ögonrörelsedesensibilisering)

• Motbetingning− Ersätta problembeteenden

− Avslappning, positiva utsagor om sig själv, självhävdande

• Självbefrielse− Engagera sig i förändring, tro på förändring

− Underlätta beslut, ge löften åt sig själv

8



• Kontingensbemästrande− Belöna sig för förändring

− Planera för oförutsedda händelser, arrangera förstärkning, belöna sig själv

• Hjälprelation− Vara öppen och förtroendeful om sina problem

− Socialt stöd, terapeutisk allians, deltagande i stödjande grupper

• Miljöomvärdering− Hur ens problem påverkar omgivningen

− Dokumentera och registrera, träna empati och inkänning

• Social befrielse− Skapa tillgängliga alternativ

− Socialt engagemang

9


6. Behandling

Blaming the patient: “resistance”

• Lack of insight

• Lack of motivation

• Lack of cooperation

Understanding the patient: “coping”

• Lack of trust

• Fear of change

• Need of self-determination

10

Walter Vandereycken

From judo to tango: some lessons for the would-be therapist


6. Behandling

Behandling

• Tidigt ingripande centralt

− Ofta lång tid mellan insjuknande och vård

• Kräver specialkunnande

− Integrerad vårdform (kropp + psyke)

• Poliklinisk öppenvård, dagavdelningsvård, dygnet-runt-vård

• Stoppa svält/hetsätning

− Ätträning, stödsamtal, psykoterapi, fysioterapi, psykoedukation

11


6. Behandling -Fredrikaklinikens poliklinik

En specialiserad ätstörningspoliklinik tillJakobstads sjukhus 2002• ett vårdställe, inget remisstvång

• mångprofessionellt team -integrerar den somatiska ochpsykiska vården

• konkret ätträning på pkl

• personal: läkare, sjukskötare, fysioterapeut

• näringsterapeut

• utredningsperiod på 5 besök

• individuell vårdplan

• familjen viktig samarbetspartner

• skolhälsovårdarträffar



Utredningsperiod på fem besök1. besök: den unga + föräldrarna – läkare o sjukskötare

2.-3.besöket individuellt till sjukskötare

− Intervju och psykoedukation

− Frågeformulär, gemensam måltid

4. läkarbesök:

− status, lab, EKG, somatisk o psykiatrisk bedömning

5. den unga + föräldrar – läkare + sjukskötare

− Sammanfattning av utredningen, diagnos, individuell vårdplan



Individuellt vårdprogram

Individuella besök (sjukskötare, läkare)

Motivations-, stöd- eller terapibesök

Ätträning, måltidsstöd

Fysioterapi

Träffar med näringsterapeuten

Familje- eller föräldrabesök (läkare, sjukskötare)

Vid behov konsultera andra specialister på sjukhuset

Samarbete med skola/studieplats, v.b. barnskydd



Målsättning: frisk och fri från ätstörning

Normalisera ätbeteendet

• Äta regelbundet o tillräckligt

• Utvidga dieten, sluta hetsäta

• Inte mera vara rädd för mat

Avstå från kompensationsmetoder

• Sluta kasta upp, tvångsmässigt träna,

svälta sig, använda laxativa

Avstå från att hantera känslor via maten, hitta nya sätt att bearbeta svåra känslor och samspel med andra människor



Frisk och fri...

Stöda den ungas psykiska och sociala utveckling

Stöda den ungas familj o andra utvecklingsmiljöer

Beakta samsjuklighet, dvs. erbjuda hjälp med andra psykiska problem• depression, ångeststörningar, tvång, AS,

personlighetsstörningar, missbruk



ca 1200 besök per år

i allmänhet 30 patienter i aktiv vård (besök minst1 gång per vecka)

20-30 patienter i uppföljning

vårdtid 1-3 år

Nya planer på familjearbete

”Mobila teamet”


6. Behandling -Fredrikaklinikens dagavdelning

Öppnade dörrarna 20.9.2010

Tvåspråkig, öppen vardagar kl 8-17, fre 8-14

Möjlighet till övervakad övernattning

6 patientplatser

Avdelningsskötare, 2 sjukskötare, 1 handledare, 0.5 läkare, husmor, näringsterapeut 1 d/v, fysioterapeut 1 d/v

Individuella vårdmål (som pat formulerar): långsiktiga mål men också mindre delmål

Skapa en trygg välstrukturerad vardag, veckansläseordning

Skapa trygghet för att möjliggöra förändring Egenvårdaren viktig



Fyra gemensamma måltider: morgonmål, lunch, mellanmål, middag

Kvällsmål o alla måltider under veckosluten äts hemma enligt matprogram

Normala portioner – undviker att väga, mäta, räknakcalorier

Näringsdrycker för att höja vikten Erbjuda olika kanaler att uttrycka sig: med ord, bild, i

verksamhet, i grupp, i individsamtal Gruppbaserad verksamhet:

näringsterapi, fysioterapi, konstterapi, kroppskännedom o mindfulnes, diskussionsgrupp, matlagningsgrupp, pyssel, osv

”Min väg till ett friskt liv”-dagbok viktigt redskap för många



Läkarbesök en gång i veckan, v.b. labprov, mediciner

Patienten träffar näringsterapeuten medegenvårdaren en gång i veckan

Goda konsultationsmöjligheter:• egen barnläkare• egen inremedicinare• v.b. psykiaterkonsultationer• v.b. använda sjukhusets övriga specialister (psykolog,

tandläkare, socialarbetare, gynekolog)

Familjebesök x1/månad Småningom återgå till skola, studier


6. Behandling

21

Utveckling av ätstörningsvården


6. BehandlingÄtstörningsbehandling i Finland

• Fredrikakliniken i JakobstadPoliklinik och dagavdelning för 11-25

• HNSDygnet runt, dagavdelning, poliklinik

• SyömishäiriökeskusPrivat ätstörningsvård i Helsingfors och Åbo

• ÄtstörningsklinikenPrivat ätstörningsvård i Karleby

• SyömishäiriöyhdistysFörening för professionella

• SyömishäiriöliittoSYLI anhörigorganisation

• http://www.kaypahoito.fi/Gängse vård-rekommendationer

22

http://www.sochv.jakobstad.fi/atstorning




http://www.hus.fi/

http://www.hus.fi/default.asp?path=1,32,660,546,11729,975,1822,1823,1862

http://www.syomishairiokeskus.net/

http://www.atstorningskliniken.fi/

http://www.suomensyomishairioyhdistys.fi/

http://www.syomishairioliitto.fi/

http://www.kaypahoito.fi/


FÖREBYGGANDE AV ÄTSTÖRNINGAR


6. BehandlingFörebyggande av ätstörningar

Tre kategorier av prevention

1. Universell prevention− Riktar sig till hela befolkningen

2. Selektiv prevention− Riktar sig till högriskgrupper

3. Indikerad prevention− Riktar sig till högriskindivider eller

grupper med begynnande symtom på psykiska störningar



Mental health intervention spectrum (Mrazek & Haggerty, 1994)- Prevention, behandling, uppehållande och rehabilitering- Olika nivåer av intervention för att minska förekomst och funktionsnedsättning på grund av psykiska störningar (psykisk ohälsa)- Nedre halvan av cirkeln omfattar åtgärder för främjande (promotion) av psykisk hälsa





Framgångsrika program för förebyggande av ätstörningar karaktäriseras av att de:• riktas till specifika målgrupper (högriskindivider)• är interaktiva och inte, som traditionella

informationsprogram, baserade på statisk envägskommunikation

• består av flera sessioner• erbjuds enbart till kvinnor• erbjuds till deltagare över 15 år• presenteras av professionella personer utbildade

för syftet och inte av t ex lärare• har innehåll som är dissonansskapande och som

fokuserar på kroppsacceptans• inte innehåller psykopedagogiska inslag

27

Stice et al., 2007


Förebyggande verksamhet

Tidiga tecken på ätstörningar• Ökat intresse för matens innehåll och

energivärde

• Undvikande av måltider

• Strikt hälsosamt ätande

• Frekvent vägning

• Ökad fysisk aktivitet, rastlöshet

• Missnöje med kropp och figur

• Ökad prestationsinriktning och social isolering

Herpertz-Dahlmann, 2011



1. Model healthy fitness and nutritionbehaviors by striving to feel good, not to achieve a certain appearance.

2. Help your children feel good aboutthemselves no matter what they achieve.

3. Remember that dieting is not an innocentbehavior—it alters neurochemistry.

4. Intervene rapidly through expertconsultation when dieting appears extremeand increasingly compulsive.

5. Take off the blinders and be objective aboutany changes in behavior or eating habits.

29



6. Encourage self expression, verbalization of emotions, and independent thought and action wherever and whenever possible.

7. Have an open door policy of talking with yourchild about everything.

8. Encourage eating all foods in moderation, ratherthan labeling particular foods "good" or "bad."

9. Discourage extreme perfectionism and exactnessin everyday activities.

10. Encourage a balanced lifestyle with attention to play, relaxation, work, relationships, and spirituality.

11. Address family conflicts and sources of strainopenly and honestly.

30



“Warning: anorexia nervosa is a potentially deadly illness. The site you are about to enter provides

material that may be detrimental to your health.”

31



Pro-Ana & Pro-Mia• Rörelse som anser att ätstörningar snarare är

en livsstil än en allvarlig sjukdom• Webbsidor/-forum för likasinnade• Utbyter tips och bilder• Thinspo/Thinspiration

”Anorexia is not a disease. Anorexia is not a game. Anorexia is a skill, perfected only by a few. The chosen, the pure, the flawless.”

”Nothing tastes as good as thin feels.”

32



Diskussion

• Hur kan man i skolan arbeta på ett sätt som förebygger ätstörningar?

• Vilket ansvar har t.ex. idrottsföreningar eller gym i fråga om ätstörningar?

33

Documents

6. Behandling · Förändring det centrala i behandlingen Integrativ syn Varje behandlare kan bli mer komplett 5. ... Flexibla principer och begrepp Erbjuda ett empiriskt forskningsbart