Embed Size (px)
Citation preview
6 månadermed AKCST-utbildningpå frammarsch
Nytt FoUU-centrumi Södertäljeområdet
Databas som kan bli enguldgruva för primärvården
NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNINGFRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN NR 1 2006
JAN SUNDQUIST, VERKSAMHETSCHEF OCH
PROFESSOR PÅ CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN
Nytt år och nya möjligheter. Det ärmed hoppingivande känsla jag nutänker på alla spännande aktivitetersom det nya året bär med sig!
Från Skåne nås vi av nyheten attman nu är överens om att skapa intebara ett regionalt centrum för primär-vårdsforskning, utan också ett natio-nellt ledande centrum för primär-vårdsforskning. I Stockholm har vi ettstort försprång. Bilden på omslagetfår symbolisera vår utvecklingstakt.
De sexton allmänmedicinska kun-skapscentrum (AKC) som startadesrunt om på vårdcentralerna i sep-tember 2005 är kanske den viktigastesatsningen för att lyssna av vad ni iprimärvården behöver för FoUU-stöd.
Det behövs smarta och jordnäralösningar för att skapa en bra hälso-och sjukvård för patienterna. Att detfinns visar den första halvårs-rapporten. Över 100 informations-möten och seminarier har anordnatsoch ett 40-tal handfasta projekt i enbred mix diskuteras, planeras eller ärigång. Fantastiskt jobb av både vård-personal och coacher! Och det i enprimärvård som förra året tog emot7 miljoner patientbesök och sompräglas av en ansträngd ekonomi.
När vi ändå är inne på ämnetpengar vill jag passa på att göra ettförtydligande. CeFAM har inte fåttnågra extra medel för AKC. Allainsatser görs inom ramen förordinarie budget. AKC är helt enkeltvårt sätt att organisera verksam-
heten för att bättre kunna stå tillförfogande med lokalt FoUU-stöd.CeFAMs budget utgör mindre änfem promille av landstingets totalamedel som satsas på kunskaps-utveckling, FoUU och ALF medel.
I det här numret gör vi ett ned-slag i Södertäljeområdet där ett inten-sivt arbete pågår med ett FoUU-centrum med bärkraft långt fram itiden. Möt arbetsterapeuten Mona-Lisa Hägvide som vill förebygga riskenför fallolyckor i hemmet och forskar-gruppen som vill förhindra attpatienter återinsjuknar i hjärtinfarkt.
För att kvaliteten på FoUU-arbetet ska hållas vid liv och utveck-las behövs också data med högkvalitet. Där kan Centrum för allmän-medicins forskningsdatabas bli värde-full. Tack vare att fler uppgifter kansamköras ska forskare och persona-len på vårdcentralerna exempelvisbättre kunna följa hälsoläget inomolika geografiska områden ochstudera samband mellan olika faktoreroch förekomsten av sjukdomar. Läsmer om det på sidan 13.
Träffa även Helena SchildtTossman som vill främja ST-läkarnasinflytande över utbildningen ochforkargruppen som vill kartläggaoch sprida kunskap om heders-begreppets betydelse.
Mycket nöje med läsningen!
Smarta, jordnaralosningar
””
MISSA INTE...
...listan på sid 3 över alla
aktiviteter som planeras
eller är på gång på AKC
RAPPORT OM LIVSSTIL
En kurs om fysisk aktivitet vänder sig till vårdpersonal somarbetar med att påverka livsstil och beteende. Docent Mai-LisHellénius föreläser den 16 mars i detta högst aktuella ämne.Inneåll:
Aktuell vetenskap om betydelsen av fysisk aktivitetvid det metabola syndromet.Teori och praktik.Att befrämja fysisk aktivitet på individ- och populationsnivå.Fysisk aktivitet på recept, FYSS.
Platsen är Centrum för allmänmedicin, plan 6,Alfred Nobels allé 12 i Huddinge. Priset är 1000 kr.Platsantalet är begränsat, så först till kvarn …
Anmälan gör du till [email protected] kan även faxa en anmälan påtfn 08-524 889 40. Glöm inte att uppgenamn, arbetsadress och telefonnummer!
Var det ett tag sedan du fick senaste nytt kring diabetes?Då är det här ett tillfälle för dig att få nya kunskaper.Den 14 mars 2006, kl 8.30-16.00 är du välkommen tillen temadag där vi diskuterar nya riktlinjer för be-handling av typ 2 diabetes, upphandlingen av blod-sockermätare, nya kostrekommendationer för diabetesoch riskbedömning av fötter.
Vi utgår från deltagarnas kunskaper och erfaren-heter och växlar mellan föreläsningar och diskussioner.
Temadagen är kostnadsfri, men anmälan ärbindande. Uteblivet deltagande debiteras med 500kronor. Du anmäler dig till [email protected]
Glöm inte att uppge namn, arbetsadress och telefon.Platsantalet är begränsat så anmäl dig i god tid.
Studiecirkeln vänder sig till dig som handleder studenter inom sjuksköterske-programmet och specialistutbildningar. Syftet är att träffa kollegor och utifrånkurslitteratur och deltagarnas kliniska erfarenhet reflektera över att handledastudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Studiecirkeln kommer att innefattafyra träffar med olika teman. Kursboken ”Praktiken i fokus” samt övrigt studie-material skickas ut innan kursstarten. Intyg utfärdas efter avslutad kurs.Anmälan görs via din adjungerade kliniska adjunkt (AKA). Inbjudan kommerockså via mejl.
Välkommen till studiecirkel om handledning
– senaste nyttFysisk aktivitet
Nu är en kartläggning om utbudet och efter-frågan av hälsofrämjande insatser i primär-vården klar. Det handlar exempelvis om vilkastödjande aktiviteter och rådgivning som finns,om man använder speciella program för upp-följning och om det behövs mer utbildning.
Resultatet ska ligga till grund för hur utbildningar omlivsstilfrågor kan utvecklas. Rapporten är skickad till allaenheter i primärvården. Vill du beställa fler exemplar?Skriv ett mejl till [email protected]
Temadag om diabetesför sjuksköterskor
2
månadermed AKC6
Över 100 informationsmöten och ett 40-tal förslag om hur primärvården kanutvecklas. Det imponerade resultatet visar den första halvårsrapporten från de16 allmänmedicinska kunskapscentrumen runt om i länet som öppnade den1 september 2005. Låt dig inspireras av de aktiviteter som planeras eller är igång.Här är hela listan.
AKC NORRTÄLJE
Aktivt deltagande i utformandet avNorrtälje Kunskapscenter.
Utbildningsseminarier om nutritionoch dyspepsi.
Kurs i forskningsmetodik.
AKC KISTA OCH RINKEBY
VÅRDCENTRALER
Kurser om forskningsmetodik.
AKC KRONAN OCH VÄSBY ÖSTRAVÅRDCENTRALER
”Kvalitetsår diabetes 2006” därCeFAM skräddarsyr utbildning påKronan för all personal för att höjakvaliteten på diabetesvården.
Hjärtsviktsmottagning.
Fotvårdsprojekt.
ST-projekt om livskvalitet.
Utbildningsseminarie ”Vägar tillbättre livsstil”.
AKC VAXHOLMS VÅRDCENTRAL
Depressionsprojekt i primärvården.
Sjukskrivningsprojekt.
AKC RINGENS VÅRDCENTRAL
Tvärprofessionell klinisk utbildning iprimärvård, SöS/Rehab Södermalm.
Magisteruppsatsprojekt omvårdkedjan vid bensårsbehandling.
Riskbruksprojekt vid Ringens VC.
KOL-projekt.
AKC LILJEHOLMENS VÅRDCENTRAL
Kan kiropraktik påverka läke-medelsanvändning, upplevelseav hälsa (EQ5-D, SRH)? Ett sam-arbete mellan VC Liljeholmen/kiropraktor och Vidarkliniken.
Finns ett samband mellan artrosoch sköldkörtelfunktion?
Omhändertagande av familjer medannan kulturell bakgrund på BVC.
Hemsjukvård/sårläkningoch nutrition.
Yoga som behandling avfunktionella tillstånd.
Specialist-BVC.
Tidig upptäckt av pankreascancer –kan ultraljudscreening av patientermed förhöjda blodsockernivåerbidra till tidig diagnostik?
3
ÄR DU OSÄKER VILKET AKCSOM ÄR KNUTET TILL JUSTDIN ENHET? GÅ IN PÅWWW.ALLMANMEDICIN.NUPÅ STARTSIDAN HITTAR DU EN FÖRTECKNING.
AKC DIN VÅRDCENTRALBAGARMOSSSEN
Osteoporosskola för patienter.
Genomgång och förbättring avrutiner samt rapportering kringviktreduceringsgrupper.
ST-projekt på Rågsveds vårdcentralkring dokumentation avvaccinationer.
Behandling av smärtproblem medkognitiv beteendeterapi.
Projekt tillsammans med SöS omvårdkedjan kring frakturpatientermed osteoporos.
AKC GUSTAVSBERGS VÅRDCENTRAL
Utvärdering av gruppbehandling förstrokepatienter.
Sammanställning av enkäter förpatienttillfredsställelse (föräldrarpå BVC).
Förbättring av information tillpatienter i samband medläkarbesök.
Utbildningsseminarier om psykia-trisk diagnostik inom ramen förforskningsprojekt om gruppterapisom kommer att mynna ut i ST-projekt med handledning via AKC.
AKC BOO VÅRDCENTRAL
Hälsosamtal med första-gångsföräldrar.
Samverkansprojekt med den sjukhus-anslutna hemsjukvården i Nacka.
AKC JORDBRO VÅRDCENTRAL
Ännu inga planerade projekt.
AKC FLEMINGSBERGS VÅRDCENTRAL
En jämförelse med kvalitets-datauttag där två olikainstrument ska användas.
Bättre samverkan mellan BVC ochMVC i Huddinge.
AKC FITTJA VÅRDCENTRAL
Projekt om förekomst av hypertonioch medicinering.
Förbandsmaterial, undersköterske-lathund – ”Kloka listan” förförbandsmaterial.
Smittskydd–STD, hepatit B, rutiner.
Kronisk smärta.
Komplementära metoder.
Testosteron–håravfall–PSA-prostata
AKC LUNA, LINA HAGE OCH WASAVÅRDCENTRALER
Projekt med psykolog på Forn-höjdens vårdcentral.
Symboldrama och metabol kontroll.
Genomgång av diabetespatient-material.
Kartläggning av ögonsjukvårdentillsammans med Mobila kameran,Karolinska universitetssjukhuset iHuddinge.
Kartläggning av åldringsvården medavseende på Mikroalbuminurin påtyp 2 diabetiker i Södertälje.
Studie om motionsvanor hos typ 2diabetiker med mikroalbuminurin.
Minska risken för fallolyckor ihemmet.
Aktiviteterna som har gjorts eller somplaneras involverar många yrkesgrupper iprimärvården och vårdenheter som ärgeografiskt knutna till de olika AKC:na.Det gäller även för de över 100 informations-möten som har genomförts runt om i länet.
4
Nytt FoUUcentruSnart går startskottet för FoUU-centrum SNS. Det är tänkt attfungera som ett tvärprofess-ionellt och flervetenskapligt nät-verk för all personal i primär-vården, vid Södertälje sjukhussamt kommunens hälsovård iSödertälje, Nykvarn ochSalems kommuner (SNS).
Genom att skapamötesplatser för när-sjukvårdens olika aktörer
vill man bidra till att höjakvaliteten på vården för patien-
terna. Det ska bland annat görasgenom att ta vara på personalensmedicinska kunskap, erfarenhet ochidéer om att utveckla vården.
Samverkan och breddUnder hösten har representanterfrån Södertälje sjukhus, kommu-nerna, vårdcentralerna och Centrumför allmänmedicin arbetat fram enplattform för centrumet.
Distriktsläkaren Jan Eggert påLuna vårdcentral tycker att upp-lägget verkar spännande:
– Jag hoppas det kanbli en kreativ miljöför att öka intressetför forskning,utbildning ochutvecklingsarbete. Detär positivt att vi fårhjälp med kompetensoch resurser.
– Det är bra attuppslagen skakomma ur det dagliga vårdarbetetoch att det finns stöd på plats. Medtiden kan problem och frågeställ-ningar ses från många olika håll,vilket förhoppningsvis leder tillökad bredd och kvalitet.
Extra pengar till forskningResursfrågan är inte helt löst, menklart är att det mesta ska tas frånbefintliga medel för verksamhets-utveckling och fortbildning.
Ett undantag är att Stockholms länslandsting och Karolinska Institutetskjuter till 4 nya miljoner kronor. Deska användas till forskning på vården-heter som landstinget har avtal medi de tre kommunerna.
Forskningen ska ha en högvetenskaplig nivå, vara patientnäraoch gärna omfatta så stora projektatt många olika personalgrupperkan ingå.
Exempel på forskningsprojekt somkan bli aktuella är en interventions-studie för personer som drabbats avhjärtinfarkt och en för att förebyggafallolyckor i hemmet.
Ett motionsprojekt som riktar sigtill invandrarkvinnor startar i vår,(se sid 7).
KKC SödertäljeKKC (kliniskt kunskpas-centrum)är beläget påSödertälje sjukhus. Därbedrivs kompetensutvecklingoch klinisk utbildning ochanordnas examinationer,föreläsningar och seminarierHär finns också en vårdavdelningför klinisk utbildning.
AKC Luna vårdcentralPå AKC (allmänmedicinskt kunskaps-centrum) vid Luna vårdcentral kanpersonal och studerande få stöd ochråd av coacher från Centrum förallmänmedicin. De är på plats en halvtill en dag i veckan. Förutom råd-givning erbjuder de hjälp medmetodfrågor, forskningsansökan,kontaktnät, seminarier med mera.
5
och utveckla metoder och arbetssättsom redan används är annat ange-läget. Liksom forskningen ska arbetetvara patientnära och om möjligt be-drivas tvärprofessionellt. Eventuelltska även en utvecklingsenhet startaspå Södertälje sjukhus.
Andra viktiga delar är att medstöd av nätverket för utbildning med-verka till att höja primärvårds-personalens kompetens. Det skaockså främja förutsättningarna förolika studentgrupper att träna sig påbemötande, diagnostik, behandlingmed mera.
Det två kunskapscentrumen blircentrala mötespunkter där dialog kanföras, kontakter knytas och utbild-ningsinsatser anordnas utifrån vadsom är angeläget för verksamheterna,personalen och studenterna.
Stöd och mötesplatserNär personal har en forskningsidékan de direkt vända sig till coachernapå AKC eller samordnare på sjukhu-set. De bedömer idén och hjälper tillmed en forskningsansökan. Nästasteg är att en beredningsgrupp gårigenom förslagen och granskar omkriterierna för god forskning är upp-fyllda. Sen är det dags för forsknings-rådet att föreslå vilka projekt somska beviljas KI/SLLmedel till styr-gruppen som fattar beslut.
Även för anställda som vill göramindre utvecklingsprojekt finns möj-ligheter. De kan också ta kontaktmed AKC på Luna vårdcentral ochfå hjälp med metodfrågor, uppläggoch få kontakter med andra inomsamma intresseområde o s v.
Fokus för utvecklingsarbetet äratt föra in evidensbaserad kunskap ivården och omsorgen. Att kartlägga
I sitt arbete som arbetsterapeut påTallhöjdens vårdcentral möter Mona-Lisa Hägvide patienter med höft- ochunderarmsfrakturer till följd avfallolyckor i hemmet. Skadornainnebär ofta stort lidande för denenskilde och begränsade möjligheteratt leva ett socialt aktivt liv och attkunna utföra vardagliga sysslor.
För att bättre kunna förebyggaframtida olyckor bland äldre skullehon vilja intervjua drabbade kvinnori Södertälje över 65 år om orsaken tillfallet och hur det har påverkat dem idet dagliga livet.
Resultaten är tänkt att användasför att utveckla det skadepreventivaarbetet med fokus på vad arbets-terapeuterna kan göra för de äldre.Det skulle även kunna vara ett del-projekt i Mona-Lisas magister-utbildning på Karolinska Institutet.
– Det finns många studier omfallprevention, men väldigt få därpatienternas egna erfarenheter finnsmed. Det vill jag utveckla vidare.
Hennes nästa drag blir att ta kon-takt med personal på geriatriken vidSödertälje sjukhus, primärvården ochSödertälje kommmun som hon be-höver samarbeta med för att lyckas.
– Parallellt ska jag fortsättadiskussionerna med coacherna påAKC och söka pengar för att kunnaförverkliga min idé, säger Mona-LisaHägvide.
Hon vill minskarisken för fall-olyckor i hemmet
>>FLER LJUSA IDÉERPÅ NÄSTA SIDA
um på gång
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER
6
Säg aaaa – och motionera dig frisk
... och fler som vill utvei Södertäljeområdet
Att regelbunden fysisk aktivitet ärbåde nyttig och nödvändig har varitkänt länge. Däremot behövs merkunskap om vad det är som gör att vikommer igång med att motionera ochsen bevarar beteendet. Det vill någraforskare på Centrum för allmänmedi-cin veta mer om.
Forskargruppen tänker undersökaom kroppskännedom och anpassadinstruktörsledd motion kan få fysisktinaktiva och överviktiga kvinnor attförbättra sin syreupptagningsför-måga och därmed minska risken attinsjukna i kranskärlsjukdom.
I studien ska 240 kvinnor frånMellanöstern och Latinamerika medhögt BMI (body-mass-index) ingå.Kvinnorna ska rekryteras via vård-centraler i invandrartäta områden,bland annat Södertälje närsjukvårds-område. Många aktiviteter kommeratt genomföras på Tallhöjdens sjuk-gymnastik och Hovsjö Rehab.
Samtliga deltagare får skatta sinhälsa och intervjuas om bland annatmotionsvanor, sjuklighet och utbild-ning. Kvinnorna delas in i två grup-per. Den ena får individuellt stöd frånsjukgymnast, utbildningsmaterial ochaktiviteter som leds av instruktörer.De jämförs med en grupp som enbartfår fysisk aktivitet på recept utskrivet.Regelbundna mätningar av kondition,blodsocker med mera kommer att göras.
– De flesta inser att motion är enbra väg till hälsa. Det svåra är attkomma igång. Det är sannolikt störrechans att motionen blir av om det ären person i vit rock som skriver utstyrketräning eller promenader på ettreceptblock. Men räcker det för attförändra ett beteende och få en bättrehälsa? Förmodligen är det fler fakt-orer som spelar in och det vill viundersöka, säger Kamilla Nylundsom är en projektledarna.
– Om vår skräddarsydda modellfungerar hoppas vi kunna sprida dentill andra i primärvården som kan hanytta av den i sitt arbete, sägerKamilla Nylund.
Projektet som redan har beviljatsmedel startar under våren 2006 ochpågår fram till 2008.
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER
7
Jan Eggert, distriktsläkare på Lunavårdcentral och doktorand på Cen-trum för allmänmedicin uppmanaralla som är nyfikna på forskning ochutvecklingsarbete att prova på:
– Det är ett värdefullt avbrott i den
kliniska vardagen. Man måste inteha siktet inställt på doktorsexamenoch det behöver inte vara så omfat-tande. Mindre studier går lika bra.
Det som drev Jan Eggert att självbörja forska var att han i sitt arbetesom distriktsläkare träffade mångapatienter som under lång tid haftsymtom på livmoders- eller äggledar-inflammation utan att ha fått endiagnos.
Eftersom följderna av livmoder-inflammation är allvarliga ville Jan
”Värdefullt avbrott i det kliniska arbetet”
eckla närsjukvården
En forskargrupp vill undersöka omtidig primärvårdsinriktad grupp-behandling är bra och effektiv förpatienter som har drabbats avhjärtinfarkt, har behandlats medballongvidgning eller genomgått by-passoperation. Syftet är att minskaåterinsjuknandet i hjärtinfarkt,minska dödligheten och höja livs-kvaliteten för de drabbade.
Forskarna räknar med att om-kring 700 patienter i åldrarna 35-75kan bli aktuella för studien som be-räknas pågå i fyra år. Projektet skulleinvolvera hela vårdkedjan – med allt
från akuta insatser på Södertäljesjukhus till uppföljning på vårdcentra-ler och engagera många yrkesgrupper inärsjukvården.
– Vi tror att vinsterna är många.Att minska lidandet för den enskilde,få ner antalet sjukskrivningar ochsänka hälso- och sjukvårdskostnadernaär några. Vi hoppas även kunna till-föra primärvården nya kunskaper omförebyggande insatser för hjärt-patienter och de fördelar som grupp-behandling kan ge, säger distrikts-läkaren och forskaren Kristina Sund-quist på Centrum för allmänmedicin.
SNS slår ett slag för hjärtat
undersöka vilken typ av symptomsom dessa patienter söker för iprimärvården och vad laboratorie-proverna visar. Han började med enliten studie och upptäckte att hangillade forskningsarbete. I dagvarvar han forskningen med attarbeta som distriktsläkare på Lunavårdcentral tre dagar i veckan.
– Det är just kombinationen somgör att man håller sig uppdateradmed många områden och utvecklas isitt yrke.
8
KliPP är en ny webbbaserad hjälpreda för er somarbetar med att placera ut studenter i vården. Ni kanfå kommande termins studentplanering för just erarbetsplats och när studenten är placerad får ninamn och adressuppgifter via KliPP. Ni har också
möjlighet att på ett enkelt sätt få en sammanställ-ning på de studenter ni har haft för att kunna
fakturera lärosäten/skolor.Introduktion av verktyget är igång för
samordnare inom Stockholms länslandsting. När det är klart kommer
verksamheterna få information omhur man går in och tar del av
studentinformation som finnsi KliPP.
Under 2006 kommer iförsta hand placering av
sjuksköterskestudenteratt ske i KliPP och
därefter kommersjukgymnast- och
läkarstudenter.Gymnasieelever kommer
inte att placeras i KliPPförrän 2008.
För primärvårdens delbör det utses två personer på
varje arbetsplats som kan gå inoch ta del av studentinforma-
tionen i KliPP. Har du frågor omKliPP? Kontakta Carola Teirfolk på
tfn 08-524 887 48.
Lotta Orre är ny medarbetare påDoktorsskolan vid CeFAM. Honersätter Thomas Eklundh som studie-rektor för Doktorsskolans termin treoch fyra.
Lotta som började tjänsten den 1februari kommer närmast frånKarolinska Universitetssjukhuset,Solna där hon arbetat som thorax-kirurg sedan 1989.
På frågan varför hon valt att kommatill Doktorsskolan svarar hon att honhandlett studenter för Doktorsskolanunder en längre tid och tycker att verk-samheten är mycket angelägen. Honsäger också att det känns roligt attarbeta med ett nytt område och attpedagogik är något som har roathenne sedan länge.
En redig Orretill Doktorsskolan
Ett klipp förstudentplacerare
till studiecirkelom handledning
CeFAM får för 2006 1,5 miljoner till läkarnas fortbildning.Det är inga nya pengar, utan enbart pengar som tidigare harfunnits hos Beställare Vård – undantaget det som gått till EK-gruppen.
Vissa områden har inte haft fortbildningspengar tidigare.Därför fördelar nu CeFAM dessa 1,5 miljoner inom länetssamtliga närsjukvårdsområden. Där får man sedan i samrådmed närsjukvårdschefen fördela detta mellan fortbildnings-samordnare ochkostnader för lokaler och föreläsare.
CeFAM har inte fått medel till AKC för fortbildning.Däremot kommer AKC koordinatorerna att anordna olikaseminarer som kan vara angelägna ur fortbildningssynpunkt.
Samma pengar från nytt håll
9
HUR GÖR JAGOM JAG HAREN LJUS IDÉ?
CeFAM,Livsstilsenheten startar en en-dags-utbildning om livsstil och hälsa fredagen den10 mars 2006. Programmet vänder sig till läkare, sjuksköterskor och övrig sjukvårds-personal som möter patienter med kardiovaskulära sjukdomar, övervikt, bukfettma, högablodfetter, högt blodtryck, metabola syndromet och typ 2 diabetes.
Målet med utbildningen är att i grupp eller individuellt utbilda patienter och/ellerpersonal om livsstilens betydelse. Utbildningsprogrammet förmedlar teoretiskaoch praktiska kunskaper kring livsstilsfrågor både primär- och sekundärpreventivt.
Anmälan som är bindande görs till [email protected]: 1.500 inklusive utbildningspaket med texter och overheadbilder.
Antalet deltagare är begränsat.
Ny vårdutvecklare inomastma/KOLområdet
Välkommen! Vad är ditt uppdragoch vad kan du erbjuda distrikts-sköterskorna i primärvården?– Tack, så mycket. En dag i veckanska jag arbeta med vårdutvecklinginom astma och kronisk obstruktivlungsjukdom(KOL) från ettprimärvårdsperspektiv.
Jag tänker starta ett nätverk föralla distriktssköterskor och sjukskö-terskor i länet som är intresserade avfrågorna. Det ska kunna bli ennaturlig samlingsplats där vi kanutbyta erfarenheter.
Lika viktigt är att hålla sig á jourinom områdena. Därför ska olikaforskare och andra experter bjudasin som kan ge oss mer kunskap –
både på grundnivå och på djupet.Alla aktiviteter ska bygga på
önskemål och behov från distrikts-sköterskorna och sjuksköterskornasjälva. På första mötet ska vi blandannat ta upp vikten av bra patient-information och utbildning.
Behöver primärvården envårdutvecklare inom astma/KOL?– Ja, absolut. Antalet astma- ochKOLpatienter har ökat kraftigtunder senare år. När det gällerupptäckt och uppföljning avpatienterna har distriktssköter-skorna/sjuksköterskorna i primär-vården en nyckelroll. Jag tror attkunskapen i länet är stor, men vet
efter 15 år som astma/KOL-sjukskö-terska hur svårt det kan vara attbehålla och stärka kompetenseninom specialområden som de här är.Särskilt i organisationer som blir alltmer slimmade.
Vilket är ditt bästa råd för densom vill veta lite mer?– Kom till det första nätverksmötetden 28 mars, klockan 14 på Frej-gatan 31 i Vasastan.
Håll utkik efter inbjudan som ärpå väg till alla verksamheter iprimärvården, via verksamhets-cheferna. Det går även bra attkontakta mig på e-post:[email protected]
Nu har Vårdutvecklingsavdelningen fått förstärkning avMargareta Sundell, specialistsjuksköterska inom astmaoch kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Hon varvar sin tidpå CeFAM med kliniskt arbete på Hässelby vårdcentral.
första nätverksträffen 28 mars
En-dags-utbildning om hälsa
10
”Våra satsningarpå ST-utbildningenska främja ettkreativt ochutvecklandeutbildningsklimat”
på frammarscST-utbildn
– Det senaste året har vi arbetat hårtmed att skapa en ännu bättre ST-utbildning för de framtida allmän-läkarna. Exempelvis startar vi ST-forum i hela länet som ger ST-läkarna mer inflytande över innehål-let i sin utbildning, säger HelenaSchildt Tossman, ny chef för Enhetenför specialistutbildning på CeFAMoch distriktsläkare på Vaxholmsvårdcentral.
I dag får cirka 360 ST-läkare sinutbildning via Centrum för allmän-medicin. Det är mer än en tredjedelav landets ST-läkare. En ST-tjänst
Nya sätt att arbeta ska främja delaktigheten och utbildningsklimatet för ST-läkarna,bland annat genom att införa kontrakt, tydliga kravspecifikationer och en modell sominnebär att de får mer inflytande över sin utbildning.
omfattar både utbildning och utveck-lingsarbete under handledning påvårdcentral, sjukhus och specialist-mottagningar. Där blir ST-forum ettviktigt komplement.
ST-forum i hela länetST-forum innebär att ST-läkarnasjälva planerar och ansvarar för delav sin utbildning. Modellen hartestats i fyra år på Södermalm medgott resultat. Nu lanseras den i helalänet.
– Det ska var en mötesplats medtid för både reflektion, utbildnings-planering, fördjupning och träning iledarskap. Det flesta är positiva ochtycker att det känns som en spän-nande utmaning. Vissa är lite oroadeatt det blir tidskrävande. Förutsätt-ningarna ser olika ut i länet. Därförkommer vi att pröva oss fram ochföra in modellen gradvis, sägerHelena Schildt Tossman.
I varje forum ska omkring 50 ST-läkare ingå, där de tillsammans medhandledare och studierektorer läggerupp en bra utbildning. Varje forumhar egen budget, ledningsgrupp och
lokala basgrupper knutna till sig. Eneftermiddag i veckan ska bland annatägnas åt seminarier och studiebesöksamt att diskutera patientfall ocharbetsformer. För att använda tid ochresurser på bästa sätt varvas stormö-ten med mindre basgruppsmöten.
Nya roller och tuff ekonomiI länet finns lång tradition medstudierektorsstöd. Tolv studierektorerhar fungerat som en viktig länkmellan ST-läkaren och en mängdolika aktörer i vården. När nu ST-forum startar blir studierektorernasfunktion mer att vara coacher, peda-gogiskt stöd och att ansvara för attkvaliteten på utbildningen hålls.
11
Samtidigt är ned-dragningar attvänta.
– Nya arbetssättoch en ansträngdekonomi gör att allastudierektorer måste gåner i arbetstid, säger HelenaSchildt Tossman.
– Det blir naturligtvis tufft innanden nya organisationen har satt sig,men alla studierektorer är rutineradeoch engagerade och därför är jag över-tygad om att vi kommer att lyckas.
Gemensamma kontraktAnnat nytt som introduceras är krav-specifikationer för utbildningen ochST-kontrakt som tas fram med ST-läkaren, handledare, verksamhets-chef, studierektor och beställare. Deinnehåller bland annat mål, utbild-ningsplan, vem som ansvarar för vadoch omfattningen av olika aktiviteter.
– Det blir en väldigt bra grund attstå på. Det är en gemensam överens-kommelse om upplägget av utbild-ningen som jag hoppas främjar ettkreativt och utvecklande utbildnings-
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER
ching
klimat, säger Helena Schildt Tossman.För att veta om intentionerna med
nysatsningarna och uppställda måluppfylls står uppföljning högt påHelenas dagordning.
– Första steget är att få en noll-mätning att utgå ifrån. Jag börjar medatt skicka ut enkäter till alla ST-läkareunder våren. Sen är vår ambition attgöra regelbundna uppföljningar medalla som vi samarbetar med.
12
Centrum för allmänmedicins forskningsdatabas kan bli värdefull i arbetetmed att utveckla primärvården. Tack vare att fler uppgifter kan samkörasska forskare och personalen på vårdcentralerna exempelvis bättre kunnafölja hälsoläget inom olika geografiska områden och studera sambandmellan olika faktorer och förekomsten av sjukdomar.
Databasen bygger på uppgifter frånbland annat folkbokföringsregistret,dödsorsaksregistret, slutenvårds-registert, cancerregistret och öppen-vårdsdata från SLL.
Nytt är att journaluppgifter frånvårdcentralerna i länet om diagnoser,labbprover, medicinering nu kankopplas samman med uppgifterfrån övriga register.
– Syftet är att med hjälp av desenaste IT-lösningarna kunna höjakvaliteten på vården. Personal ochstuderande i primärvården som villforska kan få ett kunskapsunderlagmed både mer bredd och djup, sägerprofessor Jan Sundquist på Centrumför allmänmedicin och en av initiativ-tagarna till databasen.
Databas som kan
Få koll på egna områdetFör att ansluta sig till databasenbehöver personalen vid en vårdcen-tral inte bedriva egen forskning.
– Alla som deltar bidrar till attutveckla primärvården, säger FarhadHassan Alinaghizadeh, statistiker och
analytiker påCeFAM.
– Som tackför hjälpen fårvarje vårdcen-tral tydlig åter-koppling medvårdfakta ompatienterna idet egna om-rådet som kananvändas i
arbetet med att för- bättra vård-kvaliteten.
Vårdcentralerna kommer exempel-vis att kunna få tillbaka informationom de vanligaste sjukdomsgrupperna,läkemedelskonsumtionen och hurmånga typ 2 diabetespatienter sombehandlas. Man ska också kunna fåveta medelblodsockervärdet (HbA1C-värden) uppdelat på kön, utbildning,inkomst och födelseland.
På sikt ska det även bli möjligt attgöra jämförelser mellan olika geo-grafiska områden i länet.
KvalitetsstämpelEnligt Jan Sundquist kan databasenbli plattformen för en stark ochtrovärdig forskningsmiljö:
13
– Kvaliteten kan inte hållas vid liv ominte data som finns håller tillräckligthög kvalitet.
Med stöd av databasen kan fors-karna bland annat titta på hur mig-ration och bostadsområdens struk-tur påverkar psykosocial hälsa, matoch motionsvanor och insjuknande ihjärt/kärlsjukdomar, cancer och psy-kisk sjukdom. Det ska även gå att fåreda på om olika satsningar i primär-vården påverkar vårdutnyttjandet iden slutna vården. Forskarna skaockså kunna få information omsjukdomsbördan på individnivå.
– Jag hoppas att de här möjlighet-erna kan öka intresset för forskningoch utvecklingsarbete, säger Jan.
SäkertDatainspektionen har gett klarteckentill att 33 vårdcentraler i länet kanansluta sig till databasen. Just nudeltar fem vårdcentraler i ett pilot-projekt. Känsliga uppgifter hanteras,men enligt Farhad Hassan Alinaghi-zadeh är säkerheten mycket hög:
– Datainspektionen skulle aldrigha gett oss tillstånd om vi inte kangarantera en säker hantering av upp-gifterna. Alla individuppgifter aviden-tifieras av SCB som sedan skickar till-baka materialet till Centrum förallmänmedicin.
Därför har vi valt att delta
FRÅN VÅRDCENTRAL TILL DATA-BAS – SÅ HÄR GÅR DET TILL
Vårdcentralen informerar patientervia annonser i lokalpress ochanslag på vårdcentralen om attdata kommer att användas förforskning.
Databasansvarig från CeFAMhämtar journaldata frånvårdcentralen.
Datan skickas till SCB somavidentifierar alla personuppgifter.
Materialet skickas tillbaka tillCeFAM.
Databasansvarig lägger inmaterialet i databasen. Backup ochsäkerhetskopia görs.
Materialet analyseras och skickastillbaka till vårdcentralen.
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER
– Vi vill bidra med vårt strå till stackenför forskning om de vanliga folksjuk-domarna, och i samma veva få tillbakadata som kan utveckla verksamhetenoch vården vid Trollbäckens vårdcentral.
bli en guldgruva
Mats Ek, verksamhetschef, Trollbäckens vårdcentral
14
På Centrum för allmänmedicin finnsnågra forskare som särskilt intresse-rar sig för att kartlägga och spridakunskap om hedersbegreppetsbetydelse – både ur familjens per-spektiv och dess negativa aspekt,hedersvåld.
Forskningen och kunskapen iSverige är knapp om hedersbegreppeti länderna runt Medelhavet ochMellanöstern.
om hedersbegr
Marina Taloyan från Centrum förallmänmedicin blir intervjuad avden turkiska nyhetskanalen NTVom sin studie om familje-traditioner och hedersbegrepphos kurdiska familjer i Sverige.
För att få reda på mer och utbytaerfarenheter åkte Leena MariaJohansson, Tahire Kocturk, MarinaTaloyan och Venus Alizadeh frånCeFAM på studieresa till Turkiethösten 2005. Där träffade dekollegor på universiteten i Istanbuloch Diyarbakir och representanterför olika kvinnoorganisationer.
Den svenska gruppen fick med sigmycket material och bra idéer till-baka. De knöt också bra kontaktersom de kommer att ha nytta av iframför allt två pågående studier påCeFAM (se miniartiklar strax intill).
– Vi vet att det finns kvinnor ochflickor i Stockholmsregionen somkänner sig hotade eller riskerar attutsättas för hedersrelaterat våld,säger Tahire Kocturk.
– Många söker hjälp i primär-vården som första instans, men vi vetväldigt lite om vilken hjälp de får ochvad som behövs. Det är viktigt atthitta former för hur man kanmotverka att framför allt ungaflickor som lever i familjer medpatriarkala värderingar utsätts förhot och våld.
Kunskapsutbyte
FAKTARUTAHedersbegreppet i Mellanös-tern och i flera Medelhavs-länder har förutom regler förärlighet och trovärdighet ävenett genusperspektiv. Huvud-regeln är att ungdomar ska lydasina föräldrar för att bevarafamiljens rykte och heder. Ungakvinnor ska bevara sin oskuldtills de gifter sig och varatrogna sina män livet ut.Däremot förväntas inte kyskhetfrån män. Istället ska mänbevaka sina kvinnors kyskhetoch försörja sina familjer.
15
Den ena studien av de svenskaforskarna handlar om att belysauppfattningar om familjetraditioneroch hedersbegrepp hos kurdiskafamiljer i allmänhet och hos kurdiskamän i synnerhet.– Jag ska att undersöka detta utifrån
Kurdiska mäns upplevelse och uppfattning av heder och vanheder
Leena Maria Johansson, Venus Alizadeh och Tahire Kocturk från Centrum för allmänme-dicin på besök hos Amargi frivilligorganisation som bland annat arbetar med gratis
rådgivning och seminarier om utsatta kvinnor och unga flickor.
TEXT & ILLUSTRATION: DAPHNE MACRIS
repp
VILL DU VETAMER KAN DU
KONTAKTAMARINA ELLER
VENUS PÅ [email protected]@sll.se
Den andra studien tar upp ungaflickors oro för hedersrelateraderepressalier.
Venus Alizadeh, forskarstuderandeoch biomedicinsk analytiker påHuddinge vårdcentral håller på attanalysera resultatet av intervjuer medsjuksköterskor och kuratorer på ung-domsmottagningar och skolsköter-skor i Stockholms län om deras er-farenheter och omhändertagandet avde unga flickorna som söker hjälp.
flera perspektiv som kulturella för-ändringar, uppfattningar om livs-föring, individens hälsa och psykoso-matiska besvär, säger forskarstuder-ande och etnolog Marina Taloyan.
Den första delen i hennes studiehar varit att intervjua kurdiska män
i Stockholmsregionen om hedersbe-grepp. Nästa steg blir att undersökaderas uppfattning om att bli hedradoch vanhedrad kopplat till hälsa. Detkan även bli aktuellt att göra en jäm-förande studie från Diyarbakir-området i Turkiet.
Stöd för hotade eller oroade unga flickor
– Det ska mynna ut i att få mer kun-skap, olika utbildningsinsatser och enmodell som kan hjälpa vårdpersonaleni deras arbete att bättre kunna upp-märksamma signaler och förebyggaproblem, säger Venus Alizadeh.
En annan ambition är att försökahitta vägar för ungdomsmottagning-arna att närmare samverka med skol-hälsovården så att de utsatta kan fåhjälp på ett tidigare stadium. Venushar även sökt pengar från landstinget
och Länsstyrelsen för att ta framen handbok för personaleni primärvården.
16
13
EN ALLDELES SANNEN ALLDELES SANNEN ALLDELES SANNEN ALLDELES SANNEN ALLDELES SANN
HISTORIAHISTORIAHISTORIAHISTORIAHISTORIA
Andries Kroese4-5 mars 2006Kursen omfattar först en teoretiskgenomgång i mindfulnessbaserademetoder och därefter praktiska övningar.Kliniskt kan man tillämpa mindfulnesst.ex. vid utmattningssyndrom, kroniskvärk, depression, ångest och trauma-relaterade symtom/PTSD. Nya sätt att ökaförmågan till acceptans och empati irelationer till andra tas också upp.
Andries är professor i kärlkirurgi iOslo. Han har praktiserat mindfulness/medveten närvaro sedan 1970-talet och harbland annat arbetat tillsammans med JonKabat-Zinn vid Stressreduction Clinic,Massachusetts University Hospital i USA.
Han har skrivit boken”Awarenesstraining and stressreduction”,som på svenska har titeln ”Minska dinstress med meditation”.
Kursavgift för två heldagar, inklusivelunch och kaffe: 3 800 kronor.Sista anmälningsdag den 13 februari 2006
Lär mer om Mindfulness –uppmärksamhetsträningIntresset ökar för mindfulnessbaserade behandlingsformer. De har visatmycket goda resultat i behandlingen av bland annat stressrelateradebesvär och depressioner. Nu har du möjlighet att lära mer om metodenunder några kursdagar i vår med följande föredragshållare:
Leena Maria Johansson23 april 2006Begreppet ”mind” tas upp ur etthistoriskt och nutida perspektiv ochkompletteras med övningar. Fokus liggerpå klinisk, praktisk tillämpning avmindfulness/medveten närvaro somegenvård och som behandlingsmetodinom primärvård och fysioterapi.
Leena Maria är psykiater och legitime-rad psykoterapeut med utbildning inompsykodynamisk och kognitiv terapi, samtDBT (dialektisk kognitiv beteendeterapi).Hon arbetar på Flemingsbergs vårdcen-tral och på Centrum för Allmänmedicin
Kursavgift för en heldag, inklusivelunch och kaffe: 1 200 kronor.Sista anmälningsdag den 10 april 2006
Kurslokal: VVVVVallentinhusetallentinhusetallentinhusetallentinhusetallentinhusetSabbatsbergsvägen 8 i Stockholm,www.vallentinhuset.se
För upplysningar ring 0701-73 13 93.Anmälningsblankett får du genom attringa 08-30 05 60 ellere-post [email protected]
För båda kurserna:
En patient på MVC påtalar svår migrän ochkraftiga sammandragningar. Den oroadebarnmorskan bokar omgående tid hosläkare. Patienten kommer till läkaren,redogör för sina problem. Läkaren sittertyst en stund och frågar sedan; ”…och vadvill du då ha av mig?”
17
En kurs i mindfulness, kognitivterapi och kognitiv beteende-terapi ges vid två tillfällen vidCentrum för allmänmedicin,Huddinge – den 6 och 7 maj.För mer information gå in påwww.allmanmedicin.nu
fler kurser 6 & 7 maj...
Visste du att …Det pågår över 140 utvecklings- ochforskningsprojekt på CeFAM.Det årligen genomförs flera hundra fort-bildningar, kurser och seminarier.CeFAM har tilldelats Vetenskapsrådetspris för en excellent forskningsmiljö ikonkurrens med många andra institutioner.Det publicerades 64 vetenskapliga artiklar iinternationella tidskrifter med högtvetenskapligt anseende förra året.Omkring 360 läkare får sin specialist-utbildning i allmänmedicin via CeFAM.Det är nästan en tredjedel av landetsblivande specialister i allmänmedicin.
CeFAM ERBJUDERUtvärderings-, forsknings- och analysstöd.Vårdutveckling inom exempelvis astma/allergi,diabetes, smärta, tobaksprevention och vård i hemmet.Kunskap om förebyggande arbete kring storafolksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt/kärlsjukdom.Forskar- och fortbildning för mångaolika yrkesgrupper.Handledning.Specialistutbildning i allmänmedicin.”Doktorsskola”.Samordning av verksamhetsförlagd utbildningför studenter.Verksamhetsstöd.
FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE BEDRIVSINOM EXEMPELVIS
Metabola och endokrinologiska sjukdomar.Hälsa och livskvalitet i bostadsområde.Psykisk hälsa.Hjärt/kärlsjukdomar.Kardiovaskulär prevention och fysisk aktivitet.Astma/allergi.Omvårdnad.Mag/tarmsjukdomar.Migration, barn och kvinnors hälsa.Traumatisk stress och katastrofpsykologi.Beslutsstöd och hälsoinformatik.
Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det störstautvecklings-, utbildnings- och forskningscentratinom allmänmedicin i Sverige och bland destörsta i Europa.Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholmsläns landsting och Karolinska Institutet.CeFAM vänder sig i första hand till personal ochstudenter i primärvården inom Stockholms läns landsting.Har 170 medarbetare. De flesta varvar forskning,undervisning eller vårdutveckling med att arbeta kliniskt.
DET HÄR VILL VI GÖRAÖka den vetenskapliga kompetensen hos personal iprimärvården så att de kan möta behoven hos helabefolkningen i Stockholms län, nu och i framtiden.Öka den vetenskapliga kompetensen inom allmänmedicin.Öka kvaliteten på grundutbildning, specialistutbildningoch fortbildning för läkare, sjuksköterskormed flera i primärvården.Utveckla metoder i primärvården som kananvändas av alla.Öka samverkan mellan yrkesgrupperoch vetenskapliga discipliner.
REDAKTION
ANSVARIG UTGIVARE
Jan Sundquist
tfn: 08-524 88 7 10
e-post: [email protected]
REDAKTÖR
Daphne Macris
tfn: 073-91 45 245
e-post: [email protected]
REDAKTIONSGRUPP
Ulla Falk
Anna-Karin Furhoff
Anneli Schönning
GES UT AV CENTRUM FÖR
ALLMÄNMEDICIN SOM ÄR STOCKHOLMS
LÄNS LANDSTING OCH KAROLINSKA
INSTITUTETS FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH
UTBILDNINGSCENTRUM INOM ALLMÄNMEDICIN
GRAFISK FORM
Daphne Macris
ILLUSTRATION OMSLAG
Janette Bornmarker
