Målen i samhällskunskap: Som jag sa i början av kursen så finns

det 5 stycken övergripande mål med den här kursen.

5 stycken saker som jag vill att ni utvecklar och tänker på: Fakta Argumentation och analys Samhällsvetenskapliga verktyg Källor och källkritik Presentationsform

Många mål.

Målen för kursen är inget som jag hittat på själv utan de utgår från skolverkets (en statlig myndighet som arbetar under regeringen) betygskriterier för den här kursen.

Och för varje huvudmål finns ett antal undermål:▪ Fakta: 4 olika mål▪ Argumentation och analys: 7 olika mål▪ Samhällsvetenskapliga verktyg: 1 mål▪ Källor och källkritik: 2 mål▪ Presentationsform: 2 mål

Sammanlagt vill skolverket att ni klarar av att visa mig 16 stycken olika saker under det här året.

I portalen kan ni hitta alla skolverkets mål för kursen.

Mål för varje moment.

Jag kommer självklart inte testa 16 olika saker varje gång ni har examination.

Utan för varje moment så testar vi ett par av målen.

Och i slutet av kursen är tanken att alla här skall ha testats på alla 16 mål.

Tanken är också att ni ska få testa varje mål minst två gånger under året så att ni har chansen att göra om eller göra bättre.

Matriser:

För varje examination så kommer jag att skapa en sk matris.

I matrisen kan ni klart och tydligt se målen för det moment vi har gått igenom.

Tanken är att ni använder matriserna aktivt när ni håller på med examinationen och att ni på det sättet ser till att få med alla mål som jag vill att ni har med.

När ni sen får tillbaks examinationerna så kommer jag att ha fyllt i hur jag tycker ni klarat av varje mål.

Meningen med detta är att ni sen kan använda detta till nästa examination och antingen klara av mål som ni inte nådde eller förbättra mål som ni vill klara av bättre.

Matriser för varje moment kommer jag att lägga i portalen under varje moment.

Matrisen för moment 1.Mål Utmärkt Mkt bra Bra

1 a Fakta Du kan utförligt och nyanserat redogöra för hur Sverige styrs och fungerar. Hur stiftas t ex en lag och hur styrs staten, landstingen och kommunerna?

Du kan utförligt redogöra för hur Sverige styrs och fungerar. Hur stiftas t ex en lag och hur styrs staten, landstingen och kommunerna?

Du kan översiktligt redogöra för hur Sverige styrs och fungerar. Hur stiftas t ex en lag och hur styrs staten, landstingen och kommunerna?

2 a Argumentation och analys Du kan förklarar komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan begreppen demokrati och diktatur.

Du kan förklarar enkla samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan begreppen demokrati och diktatur.

Du kan förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan begreppen demokrati och diktatur.

2 c Argumentation och analys Du kan dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur staten, landstingen eller kommunerna kan påverka dig och hur du i gengäld kan påverka dem.

Du kan dra välgrundade slutsatser om staten, landstingen eller kommunerna kan påverka dig och hur du i gengäld kan påverka dem.

Du kan dra enkla slutsatser om hur staten, landstingen eller kommunerna kan påverka dig och hur du i gengäld kan påverka dem.

3 Samhällsvetenskapliga verktyg I arbetet med samhällsfrågor använder du med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp som samhälle, makt och politik.

I arbetet med samhällsfrågor använder du med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp som samhälle, makt och politik.

I arbetet med samhällsfrågor använder du med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp som samhälle, makt och politik.

Frågorna på examination 1. Under två lektionstillfällen vill jag att svarar på alla dessa

frågor.

Förklara hur den svenska staten, kommunerna och landstingen styrs och fungerar. Hur stiftas t ex en lag?

Hur påverkar staten, kommuner och landsting dig och hur kan du i gengäld påverka dem? Ge minst ett exempel, men gärna flera.

Diskutera och förklara minst ett (men gärna flera) av följande begrepp: samhälle, makt och politik. Ge konkreta exempel på hur dessa begrepp finns och fungerar i samhället.

Jämför och diskutera begreppen demokrati och diktatur. Vad finns det för skillnader och likheter mellan en demokrati och en diktatur och vad finns det för olika typer av demokrati eller diktatur?

När jag bedömer…

Men tyvärr handlar ju inte kursen om att ni bara klarar ett mål eller ej.

Utan skolverket menar också att ni kan klara olika mål olika bra.

T ex vill skolverket att jag ska titta på om: Ni har översiktliga, utförliga eller utförliga

och nyanserade kunskaper. Ni kan dra enkla, välgrundade eller

välgrundade och nyanserade slutsatser. Ni kan ge enkla, välgrundade eller

nyanserade argument.

Vad ¤#%% betyder allt detta? Ja, hur skiljer man på översiktlig kunskap

och nyanserad kunskap t ex? På enkla eller välgrundade slutsatser. Eller på ett enkelt och ett nyanserat

argument? Sånt sitter jag och klurar på när bedömer

era examinationer… Att definiera orden enkel, översiktlig,

välgrundad eller nyanserad är svårt. Därför är det väl bra om vi diskuterar vad

just detta är.

Något enkelt eller översiktligt. Något enkelt eller översiktligt är något väldigt

kortfattat. En översiktlig förklaring av ordet skola skulle

kunna vara: ▪ En plats eller byggnad där ngn typ av utbildning sker.

Ett enkelt argument till varför man bör gå i skolan skulle kunna vara:

▪ För att annars blir det svårare att få jobb.Eller

▪ För att annars får jag inget CSN-bidrag. Ett enkelt eller översiktligt svar handlar

alltså ytterst om det är rätt eller fel (stämmer det du skrivit eller ej).

Ngt utförligt eller välgrundat. Nu handlar det inte längre om bara rätt eller fel svar

utan egentligen om att du också skall kunna utveckla ditt svar lite och kanske ge flera olika exempel på vad du menar.

I en utförlig förklaring av ordet skola skulle man kunna ta upp olika typer av skolor och/eller diskutera varför och hur dessa vuxit fram.

I ett välgrundat argument för varför man går i skolan skulle du också kunna ta upp och förklara sådana saker som att det är en demokratisk rättighet eller att du själv får mer makt och frihet med hjälp av utbildning.

Ett utförligt eller mera välgrundat svar är oftast alltså mkt längre, förklarande och mer detaljrikt än ett översiktligt eller enkelt.

Ngt nyanserat.

Ordet nyanserat kommer ifrån att någonting har många olika nyanser. Att det går att se något ur flera olika perspektiv. I ett nyanserat svar är det viktiga att du t ex jämför, diskuterar och ”vänder

och vrider” på sådant vi tagit upp i undervisningen. T ex skulle du i en nyanserad diskussion av ordet skola kunna diskutera om

en skola måste vara en fysisk plats eller om det finns andra typer av skolor (på internet t ex) och i så fall vilka likheter och skillnader du hittar mellan ”vanliga” skolor och dessa andra.

I ett nyanserat argument för att gå i skolan skulle du kunna diskutera att skola inte alltid måste vara bra. I en diktatur t ex där staten beordrar lärare hur de skall undervisa kommer du få mkt ensidig kunskap om du bara hämtar kunskap i skolan.

Man kan se ett nyanserat svar lite som improvisation inom musik eller dans t ex. Det är när du själv sätter ihop sådant du lärt dig och sedan jämför och diskuterar detta på olika sätt.

I ett nyanserat svar blir det mkt viktigt att du hela tiden kan motivera vad du kommer fram till och varför.

Hur och varför improviserar du som du gör och varför är det som du tar upp viktigt?

Inför varje examination:

Se till att alltid kolla vilka mål det är jag testar. Vad är det jag vill att du ska uppnå?

När du pluggar så koncentrera dig inte endast på att få med ”rätt svar”.

Försök utveckla dina svar och ge olika exempel på vad du menar.

Utveckla dina tankar och träna dig på att jämföra olika saker som vi tar upp i undervisningen och att ge många exempel på vad du menar.

Och träna på att alltid kunna motivera för varför det du tar upp är viktigt och har med det vi talat om att göra.