7585 005 4

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken InventerIng av tätortstrafIken

Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Nya bilder 13-1407 Inlaga.indd 1 2013-11-20 09.37

Upplysningar om innehållet:Patrik Wirsenius, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, !"#$ISBN%Bestnr: &'(-&#-')()-"")-*Text: Andreas Asp, VAPProduktion: EOTryck: LTAB, november !"#$


Förord

En av de viktigaste åtgärderna för att öka kollektivtrafikens attraktivitet är att öka framkomligheten i gatunätet. Detta ger inte bara korta restider utan det ger också en stabilare tidtabell vilket ökar punktligheten för kollektivtrafiken. För att sprida goda exempel på hur framkomligheten kan förbättras så har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Eskilstuna kommun tagit fram denna skrift. För innehållet svarar Andreas Asp på VAP. Peter Dädeby har varit Eskilstuna kommuns kontaktperson. Janne Rusk och Patrik Wirsenius har varit ansvariga projektledare på SKL.

Stockholm i november 2013

Gunilla Glasare Jan SöderströmAvdelningschef Sektionschef

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnadSveriges Kommuner och Landsting


Innehåll

5 Linjenät 5 Lokala stomlinjer 5 Kollektivtrafikkörfält 6 Bussgator 6 Utglesning av hållplatser

7 Korsning 7 Väjningsplikt 7 Signalprioriterad korsning 7 Cirkulationsplats genomkörning 8 Prioritering i korsning (fysiskt) 8 Signalreglerat övergångsställe

9 Hållplats 9 Dubbel stopphållplats (timglashållplats) 9 Enkel stopphållplats 10 Klackhållplats 10 Utrustning, standard

11 Fordon

12 Referenser 12 Intervjuer 12 Litteratur 12 Internet


Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken 5

Linjenät

Lokala stomlinjerKostnad: HögE!ekt: Hög

Med ett enkelt, tydligt och framförallt gent linje-nät skapas förutsättningar för fler kollektivresor. Linjenät som inte ändras över tid bör fastläggas. Utmed dessa stomlinjer ska framkomlighetsåt-gärder prioriteras och det är viktigt att se till hela stråket. En styv tidtabell, gärna med 10 minuters trafik eller kortare intervall, behövs för att erbjuda ett enkelt och attraktivt utbud. Restidskvoter under 1,5 jämfört med personbil bör eftersträvas utmed prioriterade stråk. Jönköping, Linköping och Lund är exempel på kommuner som arbetat aktivt med

Exempel på stomlinjekarta för buss i Sundsvall.

prioritering av kollektivtrafik. I Jönköping står tre stomlinjer för 2/3 av bussresandet i staden. I Väs-terås har huvudprinciperna för stomnäten varit att samma linjer trafikeras alla dagar, alltid har samma körvägar samt ett bra utbud med jämna turintervall. I Karlstad har konceptet med samtrafik slopats för att hålla bussarna ”rullande”.

KollektivtrafikkörfältKostnad: HögE!ekt: HögI bland annat Jönköping, Linköping, Uppsala och Lund har det funnits busskörfält sedan många år tillbaka på vägar/gator med trafikflöden på mellan 10 000-20 000 åvadt. Bussfälten är i huvudsak pla-cerade till höger i körbanan/körriktningen. Utmed Tornavägen i Lund finns ett reversibelt kollektivtra-fikkörfält anlagt i vägbanans mitt. Under morgon/förmiddag kl. 05.00-12.30, prioriteras busstrafik in mot centrum och från kl. 12.45 till 23.00 prioriteras busstrafik ut från centrum. Utöver separata kör-fält har ofta framkomlighetsåtgärder genomförts i korsningarna för att ytterligare förbättra för kol-lektivtrafiken. Örebro har utrett möjligheten till kollektivtrafikkörfält på vissa centrala gator med trafikmängder på cirka 25 000 åvadt men hittills av-stått pga. risk för kapacitetsproblem vid korsningar. I en utredning från Trivector anges att mittplace-rade busskörfält är att föredra då de bl.a. minimerar störningar på såväl busstrafiken som övrig trafik, men de ställer samtidigt större krav på ombyggnad av hållplatser och korsningar.

Exempel på kollektivtrafikkörfält i Jönköping.


Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken6

Bussgator

Kostnad: Medel-HögE!ekt: Medel-HögEn bussgata är en gata eller väg som främst är reser-verad för busstrafik och som vanligtvis har minst 6,5 meters bredd för dubbelriktad trafik. Bussgator fö-rekommer både centralt i tätorterna och i mer peri-fera områden där de kan användas för att skapa gen-vägar för busstrafiken. Ibland förses bussgatorna med hinder så att endast bussar kan passera. Fram-komlighetse!ekten av bussgator varierar med vil-ken hastighet som tillåts och graden av separering från andra trafikslag, t.ex. cykeltrafik. Ibland finns ett lokalt motstånd mot att bygga nya bussgator genom tidigare opåverkade områden med hänvisning till förväntade buller- och trafiksäkerhetsproblem. Ett ISA-system som säkerställer högsta hastighet t.ex. på en bussgata genom ett bostadsområde skulle kunna underlätta genomförandet. Ett exempel på partiell bussgata/busskörfält finns i Malmö där delar av Djäknegatan har enkelriktad trafik i en riktning och bussgata i den andra. I ett ytterområde i Gävle byggs en ny bussgata som även passerar intill kommunens bussdepå vilket underlättar förarbyten.

Utglesning av hållplatser

Kostnad: Låg E!ekt: MedelFör att ytterligare öka medelhastigheten för kol-lektivtrafiken kan hållplatsavstånden ökas. Varje hållplatsstopp bedöms enligt Trast generera unge-fär mellan 24-32 sekunders fördröjning. Hållplats-avstånd på minst 400-600 m bör eftersträvas på prioriterade stråk för att erhålla en medelhastighet på mellan 20-25 km/h. Utmed stomlinjerna i Jön-köping är t.ex. medelhållplatsavståndet 400 m och medelhastigheten för busstrafiken 22 km/h. I sam-band med att hållplatserna glesas ut är det viktigt att se över behovet att ta sig till kvarvarande hållplat-ser. Kollektivresandet börjar ofta med att man går eller cyklar varför bra gång- och cykelvägar tillsam-mans med god standard på cykelparkeringar är vik-tiga förutsättningar för ökat kollektivresande.

Exempel på busshållplats med cykelställ i Eskilstuna. Foto: Göran Jonsson.

Exempel från Djäknegatan i Malmö. Bussfält till höger. Enkelriktad gata till vänster.



Korsning

Väjningsplikt

Kostnad: LågE!ekt: MedelKorsningar kan ofta ge restidsförluster för kollek-tivtrafiken. En enkel åtgärd kan vara att ändra väj-ningsplikten för trafik som har svårt att ta sig ut i en korsning. Hänsyn måste dock tas till omgivande tra-fikförhållanden för att undvika orimliga tidsförlus-ter för övriga trafikanter. Bredvid visas ett exempel från Örebro där trafik från en anslutande gata ges företräde. I detta fall var framkomligheten för buss-trafiken dock inte det enda skälet utan åtgärden är en del i ett större åtgärdspaket för att förbättra tra-fiksituationen i centrala Örebro.

Signalprioriterad korsningKostnad: Medel E!ekt: HögSignalprioritering är en av de viktigaste åtgärderna för att öka busstrafikens framkomlighet och kanske den enskilda åtgärd som är till störst nytta för buss-trafiken. Det finns många typer av åtgärder som kan förbättra busstrafikens framkomlighet. Vid befint-liga signalreglerade korsningar kompletteras sig-nalanläggningen med system för bussprioritering. Vid oreglerade, ogynnsamt trafikfördelade kors-

ningar kan en signalanläggning som ger kollektiv-trafiken företräde uppföras. Många kommuner har genomfört signalprioritering i större eller mindre omfattning, bl.a. Linköping som sedan drygt tio år tillbaka har signalprioriterat ett 50-tal korsningar inom tätorten.

Cirkulationsplats genomkörningKostnad: Medel-Hög E!ekt: Medel -HögStudier har visat att bussar vanligen har höga värden på sidoacceleration, vilket påverkar komforten för resenärerna negativt. Cirkulationsplatser är relativt vanliga i stadsbilden och försämrar åkkomforten för

Kollektivtrafik i Uppsalas innerstadsmiljö. Foto: Thomas Henriksson.

Korsning vid Hjälmarvägen, Örebro. Busstrafik och övrig trafik har i gul relation numera företräde genom korsningen.



bussresenärerna. Vidare kan trafikmängderna un-der vissa timmar vara så höga att framkomligheten försämras. I bland annat Norrköping, Jönköping och Göteborg finns exempel på genomkörningsbara cirkulationsplatser. Denna åtgärd kräver dock ofta att cirkulationen är av en viss storlek samt att den kompletteras med system för signalprioritering.

Förslag till genomkörningsbar cirkulationsplats. Exempel på ombyggd korsning för att prioritera kollektivtrafik.

Signalreglerat övergångsställe

Kostnad: LågE!ekt: Medel - Låg På övergångsställen där särskilt många oskyddade trafikanter rör sig kan framkomligheten för kol-lektivtrafiken (och även annan trafik) under vissa perioder försämras. Ett sätt att öka framkomlig-heten för busstrafiken kan vara att signalreglera övergångsstället samt eventuellt komplettera med system för bussprioritering.

Ett övergångställe kan behöva signalregleras för att öka bussens fram-komlighet. Foto: Thomas Henriksson.

Exempel på genomkörningsbar cirkulationsplats, Göteborg. Foto: Per Gunnar Andersson.

Prioritering i korsning (fysiskt)

Kostnad: LågE!ekt: Medel Genom att med fysiska medel bygga om en korsning kan kollektivtrafiken prioriteras. Tvära svängar/korsningar kan, om utrymme finns, rätas ut vilket medför såväl ökad framkomlighet som ökad kom-fort för resenärerna. Inom ramen för LinkLink-pro-jektet i Linköping, idéstudie för modellstråk i Lin-köping, ges förslag på olika framkomlighetshöjande åtgärder bl.a. i korsningar. Beroende på trafikmängd kan även vänstersvängfält i korsningar ersättas av ett kollektivtrafikkörfält. Andra alternativ är frigå-ende högersvängfält i korsningar/cirkulationsplat-ser.



Hållplats

Dubbel stopphållplats (timglashållplats)

Kostnad: MedelE!ekt: LågHållplatstypen används oftast i tätort och ger, förut-om en prioriterande e!ekt för busstrafiken, även en god trafiksäkerhet eftersom avsmalningen endast medger passage av ett fordon i taget. Den är framfö-rallt lämplig i områden med mindre trafik eftersom åtgärden vid högre trafikmängder kan försämra framkomligheten även för busstrafiken.

Enkel stopphållplats på Karl Hovbergsgatan, Eskilstuna.

Enkel stopphållplats

Kostnad: Medel - LågE!ekt: Medel - LågHållplatstypen är utformad så att fordon i samma riktning inte kan passera när bussen står vid håll-platsen. En enkel stopphållplats kräver i regel litet utrymme, möjliggör snabb och enkel angöring mot hållplatsen samt ger en säker miljö vid hållplatsom-rådet.

Exempel på dubbel stopphållplats, Örebro.



Klackhållplats

Kostnad: Medel - LågE!ekt: Medel - LågHållplatstypen, som ibland även kallas ”utbyggd hållplats”, möjliggör en snabb och bekväm angöring till hållplatsen. Tidigare beräkningar har visat på att rak inkörning till hållplatsen minskar bussens fördröjning med 3-6 sekunder i jämförelse med en fickhållplats. Hållplatstypen kräver lite plats, har en bussprioriterande e!ekt och kan med fördel använ-das på gator med kantstensparkering. I Norrköping

Klackhållplats på Hagagatan, Örebro.

Logotyper för Aalborgs bussystem.

Det är viktigt att lätt kunna parkera sin cykel vid busshållplatsen. Foto: Thomas Henriksson.

fungerar vissa klackhållplatser som trafikreglerare för övrig trafik. Istället för att signalreglera kors-ningar med framkomlighetsproblem fungerar bus-sen som rödljus när den stannar vid hållplatsen.

Utrustning, standardKostnad: HögE!ekt: LågFör att kollektivtrafiken ska bli ett attraktivt alter-nativ till bilen krävs att restiden hålls nere och att byten mellan t.ex. cykel och buss kan ske på ett smi-digt sätt. Tidigare nämndes att färre hållplatser kan förkorta restiden. Det blir då något längre gångav-stånd till de hållplatser som finns kvar vilka också kommer att betjäna fler resenärer än idag. Detta ställer stora krav på god tillgänglighet till hållplat-serna i form av utbyggda gång- och cykelvägar av god standard. Förutom goda möjligheter att ta sig till hållplatserna är realtidsinformation, bekväma sittplatser, parkering för cykel och ibland även bil, biljettförsäljning, wifi och kiosk faktorer som ökar kollektivtrafikens attraktivitet och därmed kan locka nya resenärer. Hållplatserna får med detta synsätt karaktären av stationer och bör också sär-skiljas från övriga hållplatser t.ex. genom annan utformning och andra logotyper. Linköpings kom-mun har i sitt handlingsprogram för kollektivtrafik angett standardnivåer utifrån antal påstigande per busshållplats för att bedöma behovet av utrustning: färre än 20, under 100 samt över 500 påstigande per dygn.



Fordon

En moderna design av bussarna höjer statusen och ökar attraktiviteten.

Buss

Kostnad: HögE!ekt: MedelBussarna har i stort sett likadana ut de senaste 25-30 åren medan personbilar har utvecklats avsevärt vad avser komfort, säkerhet och förbrukning. Mo-derna bussar kan bidra till att öka attraktiviteten och stärka imagen för kollektivtrafiken. Genom förvisering och möjlighet att stiga på och av bussen i alla dörrar kan även tiden vid hållplats kortas. För-visering kan dock öka risken för tjuvåkning vilket ställer krav på biljettkontroller. Förutom insteg i nivå med bussgolvet är en precis angöring till håll-platsen viktig för resenärernas komfort.



Referenser

IntervjuerKarlstad Sören BergerlandÖrebro Bosse Fredriksson Västerås Tomas Wulcan Gävle Anna-Stina Ljungbjörk Uppsala Torkel Kjösnes Norrköping Martin Schmidt Linköping Gunnar Lönn Göteborg Frida Karlge

Litteratur

Litteratursammanställning över kollektivtrafiksys-tem – som finns på världsmarknaden och är i bruk, RAPPORT 2008:26, Trivector Tra"c.

Handlingsprogram kollektivtrafik Jönköpings kom-mun, antagen av KF 2012-01-27, Jönköpings kom-mun.

LinkLink – Idéstudie för modellstråk i Linköping, RAPPORT 2009:47, Trivector Tra"c

FullKoll – Handlingsprogram för kollektivtrafik i Linköpings kommun, antagen av Samhällsbyggnads-nämnden 2012-01-18 § 12, Linköpings kommun.

SmartKoll Västerås kommun Slutrapport – Förslag till ny kollektivtrafik med sikte på 2013 och 2020, 2011-05-13, Västerås kommun

Prioritering av busstrafik i Örebros trafiksignaler - En förstudie, 2007-10-01, Movea

Åtgärder för bättre framkomlighet för bussar - För-djupad studie med trafiksimulering på Rudbecksga-tan och Hertig Karls Allé, 2009-01-20, Örebro kom-mun

Förstudie – bussfält i Örebro, 2008-06-09, Örebro kommun

Avancerade kollektivtrafiksystem utomlands – mel-lanformer mellan buss och spårväg, Vinnova rap-port VR 2007:03, Vinnova

Internet

http://www.ebsf.eu/http://www.apts-phileas.com/ http://www.columbiapikeva.us/super-stops/ http://www.lund.se


Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken

Inventering av tätortstrafikenDenna skrift innehåller goda exempel på åtgärder som ökar framkomligheten för kollektivtrafiken i tätort. Skriften vänder sig främst till tjänstemän och politiker i kommunerna, men även till övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

Post: 118 82 stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

IsBn 978-91-7585-005-4

Documents

7585 005 4