7585 408 3

#vivässarvälfärden skola

Så lyfter vi elevernas resultat

Så lyfter vi elevernas resultat #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN SKOLA

Upplysningar om innehållet:Charlotta Janson Josephsson, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2016ISBN: 978-91-7585-408-3Foto: Folio, Maskot, Jörgen Wiklund, Kentaroo Tryman, Rickard L Eriksson, Morgan Karlsson och Johanna HannoProduktion: Advant ProduktionsbyråTryck: LTAB, 2016

Så vässar vi skolan

Den svenska välfärden är bättre än sitt rykte. Det vill vi berätta.Men bra kan bli bättre. Därför pågår hela tiden ett ständigt utvecklings

arbete runt om i landets kommuner, landsting och regioner för att vässa välfärdstjänsterna ytterligare.

Vi jobbar för att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och ge snabbare service. Vi vill utnyttja digitaliseringens möjligheter och vässa välfärden genom smartare välfärd.

Med satsningen #vivässarvälfärden vill vi lyfta det som är bra, skapa dialog om hur det kan bli ännu bättre och komma med konkreta förslag på hur det kan gå till.

När det gäller utvecklingen av den svenska skolan och vår ambition att lyfta elevernas resultat ser vi främst tre faktorer som behövs: bra lärare, bra ledarskap och bra samarbete. Mer om detta på sidan 15.

Trevlig läsning och delta gärna i diskussionen under #vivässarvälfärden!

Stockholm i juni 2016

Lena MickoOrdförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Rena fakta om skolan 7 Sverige satsar på skolan 8 Hög lärartäthet och små klasser 8 Svenska elever trivs och känner sig trygga 8 Skillnaderna ökar 9 Likvärdighet

11 Skolans utmaningar 12 En skola för alla 12 En starkare profession 13 Bättre förutsättningar för huvudmännen att leda och styra

15 Så vässar vi skolan

Bra lärare 16 Kompetensutveckling 17 Rätt förutsättningar

Bra ledarskap 20 Stärk styrkedjan och skapa tillit 21 Följ upp resultat, analysera tillsammans och åtgärda

Bra samarbete 22 Samarbeta bättre inom kommunen 22 Samarbete mellan stat och huvudmän

Kapitel .

6 Så lyfter vi elevernas resultat

Svensk skola bättre än sitt rykte.

7Så lyfter vi elevernas resultat 7

KAPITEL 1

Sverige hör till de länder i världen som satsar mest på skolan.

Rena fakta om skolanBilden av den svenska skolan målas ofta i mörka färger och med svepande penseldrag. Av tidningsartiklar och nyhetsinslag är det lätt att få intryck av att det råder ett generellt katastrofläge. Man kan också få uppfattningen att ingenting positivt händer i skolan. Den bilden stämmer inte.

Många kommuner och skolor arbetar målmedvetet för att förbättra undervisningen och elevernas resultat. Det finns mycket positivt att lyfta fram, som att de flesta – såväl lärare som elever och föräldrar – är nöjda med skolan. Eller att Sverige hör till de länder i världen som satsar mest på skolan. Att lärare är den yrkesgrupp vars löner ökar mest är också värt att betona. Samtidigt finns det ett antal utmaningar.

Det är viktigt att diskussionen om skolan utgår från korrekta fakta. Nedan diskuteras några av de faktorer som är centrala för utvecklingen av svensk skola och som förekommer flitigt i den allmänna debatten.

Sverige satsar på skolan

Sverige investerar mer i utbildning än många jämförbara länder. Mer än en femtedel av den kommunala budgeten går till grund och gymnasieskolan. Om man även räknar med förskola och vuxenutbildning, satsar kommunerna över 40 procent av sina budgetar på utbildning.

Totalt 6,8 procent av den svenska bruttonationalprodukten, BNP, går till utbildning. Genomsnittet för EUländerna är 5,6 procent1.

Not. 1.OECD (2015) Improving schools in Sweden: An OECD Perspective.

Kapitel 1. Rena fakta om skolan


Hög lärartäthet och små klasser

Ur ett internationellt perspektiv har Sverige få elever per klass. Enligt Skolverket består den genomsnittliga klassen i grundskolan av 19 elever.2 Hur stora klasser och skolor är varierar över landet, främst beroende på om man bor i glesbygd eller tätort. På högstadiet är klasserna lika stora idag som de var 2008, medan klasstorleken har ökat något i de lägsta årskurserna. Lärartätheten har ökat under hela 2000talet och i dag går det tolv elever på varje lärare i grundskolan. Den lärartätheten är bland de högsta i hela EU, särskilt för de yngre eleverna.

Svenska elever trivs och känner sig trygga

De flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. De har också en positiv syn på skolan och tycker att de får den hjälp de behöver. Även elevernas föräldrar är överlag nöjda med sin skola och tycker att lärarna bryr sig om och respekterar deras barn. De flesta lärare trivs i skolan men andelen lärare som känner sig stressade ökar. Samtidigt hör lärarna till dem som är mycket engagerade i sitt yrke – de tycker att deras jobb gör skillnad och att det är meningsfullt att gå till jobbet.3

> Nio av tio elever i årskurserna 5 och 8 instämmer i påståendet ”jag känner mig trygg i skolan”.

> Åtta av tio känner arbetsro. > Nio av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola och anser att läraren bryr sig om och respekterar deras barn.

> Nästan nio av tio lärare trivs bra på sin arbetsplats. Den andelen har varit relativt stabil sedan de senaste decennierna.

> Över hälften av lärarna upplever att de oftast eller alltid känner sig stressade i arbetet. Många uppger att de stressas av administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra hjälp och stöd. Stressen har dock inte ökat sedan 2012, enligt Skolverkets senaste undersökning och den negativa trenden har brutits.

> Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. De som arbetar med de yngsta eleverna trivs allra bäst.4

Skillnaderna ökar

Samtidigt som meritvärdet i årskurs nio når en rekordhög nivå, sjunker andelen som blir behöriga till gymnasiet. Det tyder på att skillnaderna i resultat ökar. Allt fler elever får riktigt höga betyg, samtidigt som fler också får de allra lägsta. Andelen som befinner sig i mitten av betygsskalan minskar. På en övergripande nationell nivå låg niornas meritvärde på drygt 217 poäng läsåret 2014/15. Det är en höjning med 8,3 poäng sedan läsåret 2009/10. Men det är bara strax över 85 procent av landets elever som är behöriga att börja gymnasiet. Det är en nedgång med 1,3 procentenheter från året dessförinnan och den lägsta siffran någonsin.5

Not. 2.Skolverket 2014 Promemoria ”Elever i grundskolan, läsår 2013/14”.

Not.3.Skolverket 2016 ”Attityder till skolan 2015”, SKL, Öppna jämförelser – grundskola 2016.

Not. 4.Läs mer om samtliga punkter i Skolverket 2016 ”Attityder till skolan 2015” och SKL, Öppna jämförelser – grundskola 2016.

Not. 5.SKL Öppna jämförelser – Grundskola 2016.

9 av 10 elever känner sig trygga i skolan

Lärartätheten hör till de högsta i EU.

9Så lyfter vi elevernas resultat

Antalet år i svensk skola har stor betydelse för om en elev blir behörig till gymnasiet eller inte. Uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten sedan läsåret 2005/06 kan enligt Skolverket förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.6

Enligt OECD:s PISAundersökning presterar svenska 15åringar lägre än OECDgenomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap. Resultaten har sjunkit de senaste tio åren och fortsatte nedåt i undersökningen 2012. Sett över flera år har svenska 15åringars prestationer sjunkit mest jämfört med alla andra OECDländer.7

Samtidigt visar gymnasieskolans genomströmning en svag ökning under de senaste läsåren. I de två första elevkullarna som följt den reformerade gymnasie skolan (Gy 2011) uppnådde 63 respektive 65 procent examen inom tre år. Av de elever som av olika skäl gick ett fjärde år, var andelen som fullföljde 78 procent. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng.

Likvärdighet

När det gäller skolan kan man prata om likvärdighet ur olika perspektiv – och följaktligen också mäta likvärdigheten på olika sätt. Socioekonomiska villkor som familjebakgrund är en parameter, skillnader mellan skolor och klasser är en annan och skillnader mellan olika kommuner är en tredje. Alla tre förekommer i den allmänna debatten, men det är inte alltid klart vad som är vad och vilka konsekvenserna är.

Familjebakgrunden, framför allt föräldrarnas utbildningsnivå, har betydelse för betygsresultat i grundskolan. Undersökningar visar att familjebakgrunden spelar stor roll, men att betydelsen inte har ökat sedan slutet av 1990talet8. I PISA 2012 hamnar Sverige på ett OECDgenomsnitt när det gäller familjebakgrundens betydelse för elevernas matematikkunskaper.

En annan aspekt av likvärdighet är skillnaderna mellan olika skolors resultat. Den skillnaden har ökat betydligt sedan slutet av 1990talet.9 Enligt en under sökning från IFAU10 beror de ökande resultatskillnaderna uteslutande på en ökad skolsegregation. Bland annat går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. IFAU:s slutsats är att den ökade skolsegregationen huvudsakligen beror på underliggande boendesegregation.

Skillnaderna i elevresultat mellan olika kommuner är små. Enligt en av de få forskningsrapporter som finns11 har de bara ökat något sedan 1980talet, och det har skett under de allra senaste åren. Generellt förklarar variationen i kommunernas elevresultat endast ett par procent av den totala variationen i betyg. Det är också så att spridningen i kostnader per elev och lärartäthet mellan kommuner har minskat något sedan 1989.12

SVENSK SKOLA I SIFFROR

> 116 000 elever i förskoleklass > 986 000 grundskoleelever > 323 000 gymnasieelever > 16 000 elever i grund och

gymnasiesärskolan > 126 000 lärare > 4 845 grundskolor > 1 300 gymnasieskolor > 12,2 elever per lärare i

grundskolan > 11,9 elever per lärare i

gymnasieskolan

Källa: Skolverket.

Not. 6.Skolverket 2016: Invandringens betydelse för skolresultaten. Skolverkets aktuella analyser 2016.

Not. 7.OECD, PISA 2012

Not. 8.Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374.

Not. 9.Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374, IFAU (2015) Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse.

Not. 10.IFAU (2015) Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse.

Not. 11.Böhlmark, Anders, Holmlund Helena, (2011) ”20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?”

Not. 12.SNS Statskontoret (2013) ”Resurserna i skolan”, rapport 2013.

Kapitel 1. Rena fakta om skolan


Generella insatser inte lösningen.


KAPITEL 2

Skolans utmaningarÄven om svensk skola har många styrkor och ett fantastiskt arbete sker varje dag i klassrum, skolor och kommuner runt om i Sverige, finns det också utmaningar.

Vi lever i en tid där allt mer är möjligt, där kunskap finns tillgängligt för alla på ett helt annat sätt än tidigare, där källkritiken är avgörande för det vi ska ta till oss och där vi ställer allt högre krav. Det är inte längre godtagbart att gå ut skolan utan betyg. Det är inte heller möjligt att hitta ett jobb utan utbildning på samma sätt som tidigare.

Lägg därtill vår ökade medvetenhet och medias ökade betydelse – både sociala och traditionella – där missnöje sprids ofta och lätt. Det påverkar bilden av skolan och är en stor utmaning eftersom det i sin tur påverkar tilliten och förtroendet för alla som arbetar i och med skolan. Skolor och huvudmän beskriver en situation där föräldrakontakter tar alltmer tid. Risken är givetvis också stor att den negativa bilden påverkar läraryrkets attraktivitet.

Utifrån denna kontext finns det några centrala frågor som har särskilt stor betydelse för skolans utveckling.

Bilden av skolan påverkar tilliten och förtroendet.


Kapitel 2. Skolans utmaningar

En skola för alla

Skolan ska ge alla elever förutsättningar att lyckas. Alla skolor behöver vara bra skolor. Förra årets kunskapsresultat visar tydligt att skillnaderna mellan elever ökar, fler elever får höga betyg och fler får låga betyg. Vi ser att den negativa kunskapsutvecklingen behöver brytas. Likvärdigheten behöver stärkas. Samtidigt vet vi att det ökande antalet nyanlända elever ställer höga krav på kommuner och skolor och att en stor del av de nyanlända går i de skolor som redan från början har störst utmaningar.

En starkare profession

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Vi står inför ett stort rekryteringsbehov av lärare. Stora pensionsavgångar väntar de kommande åren samtidigt som barnkullarna ökar, inte minst med tanke på att det kommer ett ökat antal nyanlända barn och ungdomar till skolan. Kommunerna kommer under en tioårsperiod att behöva rekrytera omkring 55 000 nya lärare till grundskolan och gymnasiet.13 Idag är lärarutbildningen den största yrkesutbildningen, men vi behöver ännu fler sökande och utbildningsplatser.

Samtidigt som rekryteringsbehovet är stort, behöver vi stärka kompetensen i den befintliga verksamheten i förskolor och skolor. Lärare behöver utvecklas och lära under hela sitt yrkesliv. Ungefär en femtedel av de lärare som arbetar i skolan saknar rätt behörighet. Det finns ett stort behov av vidareutbildning och kompetensutveckling.

Lärare upplever idag en ökad stress och frustration över att förutsättningar och ambitioner inte går ihop och att tid ofta läggs på fel saker. En utmaning är därför att skapa bättre förutsättningar för lärare och skolledare att använda sin tid på bästa sätt.

Not. 13.SKL 2015, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden – hur löser vi rekryteringsutmaningen?

Rekryteringsbehovet av lärare kommer att vara stort de kommande åren.

Den negativa kunskapsutvecklingen behöver brytas. Likvärdigheten behöver stärkas.


Bättre förutsättningar för huvudmännen att leda och styra

Förskolan och skolan i Sverige består av cirka 20 000 olika arbetsplatser. Vilka som är de viktigaste frågorna varierar mellan olika kommuner – och mellan skolor. Det finns inte en lösning på skolans utmaningar och inte ett sätt att förbättra det som behöver bli bättre. I dagens skoldebatt framstår det ofta som att problem är generella, vilket leder till krav på nationella reformer trots att det kan vara lokala lösningar som behövs.

Det finns flera utmaningar som påverkar huvudmännens f örutsättningar att leda och styra skolan. Ofta fattas snabba beslut om nationella reformer, utan ordentlig dialog med huvudmännen. Vi ser mer av detaljstyrning och att m andat och befogenheter inte följs åt. De alltfler öronmärkta statsbidragen är problematiska och skapar osäkerhet och administration för huvudmännen.

Statens styrning skulle istället behöva vara mer långsiktig, flexibel och kunna möta lokala behov på ett bättre sätt än idag. Problemen behöver åtgärdas på rätt nivå. Alla måste ta ansvar utifrån sina respektive roller och mandat och ansvar måste gå hand i hand. Det gäller oavsett om det är en nationell eller kommunal satsning eller ett utvecklingsarbete på en enskild skola.

Staten behöver stödja huvudmännen på ett bättre sätt än idag och minska detaljstyrningen. Huvudmännen behöver stärka styrkedjan lokalt och involvera professionen och skolledarna i analyser och beslut.

”2014 hade Skolverket 65 bidrag att fördela. Det är mångmiljardbelopp. Jag förstår att politiken vill verka handlingskraftig, men det blir så kontraproduktivt. Och de som inte söker får något slags svartstämpel på sig, fast de kanske är fullt upptagna med det som faktiskt behövs hos dem.”Professor Elisabet Nihlfors, ordförande i Huvudmännens expertråd för skolutveckling, Skolledaren april 2016

Kapitel 1. Skolans utmaningar


Vi vill lyfta elevernas resultat.


KAPITEL 3

Så vässar vi skolanFör att möta skolans utmaningar och utveckla svensk skola behöver vi arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Staten och kommunerna har ett delat ansvar för att lyfta elevernas resultat. Därför krävs samsyn kring vad som behövs för att lyfta skolan på bästa sätt.

Stora statliga lösningar kan ge en illusion om att allt blir bättre. Men central styrning är ingen mirakelmedicin. Det som ger resultat är det envisa och kompetenta arbetet på lokal nivå. Det går att möta skolans utmaningar inom nuvarande system.

Huvudmännens expertråd för skolutveckling redovisade nyligen sina slutsatser om hur detta kan gå till. En unik grupp av skolchefer, forskare, rektorer och lärare har presenterat ett stort antal exempel på hur skolor och h uvudmän i praktiken har tagit itu med sina utmaningar. Det handlar om väl b eprövade metoder som fungerar här och nu – utifrån skilda lokala behov. Tre områden är särskilt viktiga:

> Lärarrollen – att systematiskt följa upp elevers kunskaper, att renodla lärares arbetsuppgifter och utveckla det kollegiala lärandet.

> Ledarskapet – att lokala politiker och tjänstemän har samma mål kombinerat med tydlig rollfördelning där alla tar ansvar för sin del.

> Samarbetet – att rollfördelningen mellan staten och de lokala huvudmännen samt inom kommunerna, är tydlig så att ansvar och mandat följs åt på alla nivåer.

”De nationella reformerna har duggat tätt de senaste 20 åren. De har varit när-mare bestämt 55 stycken. Flera av dem rundar huvud-männen och går rakt in i skolan. I många fall har också förutsättningarna för en reform ändrats redan innan den har hunnit börjat verka i skolan.”Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildnings och arbetsmarknad, SKL, SKL:s skolblogg


Kapitel 3. Så vässar vi skolan

Bra lärareDet som spelar absolut störst roll för elevernas resultat är hur skickliga och engagerade lärarna är. Deras kompetens och förutsättningar för att göra ett bra jobb i klassrummet är avgörande för att kunna höja kvaliteten i skolan.

Kompetensutveckling

Lärare måste ha rätt kompetens och möjlighet att fördjupa och bredda sin kompetens under hela yrkeslivet. Hela kompetensutvecklingskedjan behöver stärkas, från den grundläggande utbildningen till kompetensutveckling och fortsatt lärande i vardagen. Kommuner och skolor bör ha en organisation som tillgodoser behovet av löpande kompetensutveckling så effektivt som möjligt, inklusive en långsiktig planering för kompetensförsörjningen. Det gäller inte minst digitaliseringen och den möjlighet till förbättrad undervisning som den innebär om den utnyttjas på rätt sätt i undervisningen.

Statens uppgift är att se till att lärarutbildningen ger de blivande lärarna goda förutsättningar i sin framtida yrkesroll och säkrar upp att utbildningsplatserna motsvarar de behov som finns.

Ett sätt att höja lärarnas samlade kompetens och utveckla undervisningen är att stärka det kollegiala lärandet. Att lärare till exempel planerar undervisningen tillsammans, observerar varandras lektioner och ger systematisk återkoppling är enligt forskningen effektivt. Förstelärare och lektorer kan bidra till att lyfta lärarnas samlade kompetens och skolledare se till att skapa det utrymme som behövs.

Bättre koppling till universitet och högskolor Det är viktigt att statens satsningar för att stärka lärarnas kompetens möter de behov som finns i verksamheten och är flexibel – både vad gäller hur och när de genomförs. Distansutbildningar kan till exempel användas i mycket större utsträckning för höja lärarnas kompetens.

Skolans koppling till universitet/högskolor behöver stärkas. Det kan ske till exempel genom att lärare själva forskar på ett område som har koppling till deras yrkesroll. Lärare kan också utveckla sin kompetens gemensamt, exempelvis genom att delta i så kallade forskarcirklar, som är knutna till ett lärosäte. Vid flera universitet/högskolor finns forskarskolor, där yrkesverksamma lärare kan gå vidare till licentiat eller doktorsexamen.

Staten och huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att se till att lärarnas behov av kompetensutveckling tillgodoses.

Ett sätt att höja lärarnas kompetens och utveckla undervisningen är att stärka det kollegiala lärandet.

>


Bra lärare ska ha bra lön

SKRIVA SIG TILL LÄRANDE MED TEKNIKENS HJÄLP

I Sollentuna har man med mycket gott resultat använt sig av den digitala tekniken för att förbättra elevernas resultat. I den så kallade STLmodellen – som är en konkret metod för språkutveckling i alla ämnen – kompletteras samarbetet i klassrummet med digital teknik.

Kombinationen av pedagogik och teknik underlättar för alla elever, även dem med läs och skrivsvårigheter, att delta i skriftliga sam arbeten med sina klasskamrater. Eleverna återkopplar på varandras texter, som sedan publiceras digitalt.

Studier visar på förbättrade resultat, ökad likvärdighet, och att eleverna upplever arbetssättet motiverande.

Läs mer på skl.se.

Rätt förutsättningar

De flesta lärare trivs i skolan och känner att arbetet är meningsfullt. Samtidigt rapporterar många att de känner sig stressade. Det är viktigt att lärare får koncentrera sig på att vara just lärare. De behöver tid och förutsättningar för att kunna planera, undervisa och följa upp undervisningen.

Huvudmän och skolor kan avlasta lärarna, genom till exempel att vissa administrativa uppgifter utförs av andra. Det kan också handla om arbetsfördelning, att använda lärarnas kompetenser rätt så att de kommer till bäst nytta. Att ställa sig frågan om vem som gör vad? Ökad samverkan med fritidshemmen och elevhälsan kan utveckla verksamheten på ett sätt som gör att läraren kan fokusera på undervisningen samtidigt som eleverna ges bättre möjligheter att nå skolans mål. Det finns mycket att vinna på att lärare i högre grad än idag planerar sin undervisning tillsammans med kolleger.

Från centralt håll måste styrdokument och andra krav utvecklas så att planeringsförutsättningar blir goda och att administration inte äter upp för mycket av lärarnas tid.

Bra villkorBra lärare ska ha bra lön. Lönerna ska sättas på lokal nivå i en samverkansprocess med de fackliga organisationerna. Lönen ska vara individuell och differentierad, vilket betyder att skickliga lärare ska kunna få större löneökningar.

Lärarna har på senare år haft en bättre löneutveckling än andra jämförbara grupper på arbetsmarknaden. Löneutvecklingen är ett resultat av de prioriteringar som landets kommunpolitiker har gjort.

Det kommer fortsatt krävas ett strategiskt arbete för att stärka lärar yrkets attraktivitet och för att säkra kompetensförsörjningen. En god löne och karriär utveckling och ett bra system för kompetensutveckling är viktiga delar i det. Här behöver staten och huvudmännen gå hand i hand.

”Styrmodellen för skolan ställer stora krav på alla parter, inte minst vad gäller tydligt ansvar och god kom-munikation. Det är viktigt att staten inte hastar fram flera reformer nu, utan noga tänker efter vilka problem man vill lösa.”Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, SKL:s skolblogg



Fler vägar in i läraryrketDen rådande bristen och de kommande pensionsavgångarna inom lärar kåren gör att rekryteringen av lärare måste breddas. Det måste finnas fler vägar in i yrket utan att kraven på kunskap och kompetens förändras. Regeringen kan öppna för olika typer av kompletterande lärarutbildningar, förbättra distansutbildningen och stärka valideringen så att både praktiserande lärare och personer med olika akademiska ämneskunskaper på ett flexibelt sätt kan bli behöriga eller bredda sin behörighet. Det måste bli lättare att byta yrke och bli lärare mitt i livet.

Stärk arbetssätt som fungerarLärarens undervisning och arbetssätt har avgörande betydelse för elevernas lärande och utveckling. Mötet mellan lärare och elev i klassrummet behöver hålla god kvalitet. Det är viktigt att lärarna – i klassrummet och tillsammans med sina kollegor – stärker de arbetssätt som forskning och erfarenhet visar

Rekryteringen av lärare måste breddas

Visa karriär- möjligheterna

SKL:S NIO ARBETSGIVARSTRATEGIER FÖR ATT MÖTA REKRYTERINGSUTMANINGEN

> Använd kompetenserna rätt > Bredda rekryteringen > Uppmuntra heltidsarbete > Förläng arbetslivet > Visa karriärmöjligheterna > Skapa engagemang > Utnyttja tekniken > Marknadsför jobben > Underlätta lönekarriär


främjar elevernas måluppfyllelse. Kunskap om hur man ställer frågor och ger återkoppling som motiverar elevernas ansträngning och hur man startar, genomför och avslutar en lektion, är avgörande. Eleverna behöver vara trygga, delaktiga och ha arbetsro.

Grundläggande i kvalitetsarbetet är den löpande och systematiska uppföljningen av elevernas utveckling, så att man får en bild av vad de kan och inte kan. Erfarenheter visar att det är viktigt att följa deras utveckling över en längre tid och att analysen används som utgångspunkt för prioriteringar av utvecklingsområden.

Samarbetet mellan lärare bör också utvecklas. Det finns rutiner och verktyg som kolleger kan använda för att planera och utvärdera undervisning tillsammans. Lärare kan behöva kompetensutveckling och stöd för att bättre kunna fånga upp elevernas utveckling och för att tidigt kunna ge rätt stöd. Det är rektorernas och huvudmännens ansvar att se till att dessa förutsättningar uppfylls.

LANDSKRONA – FORSKNING OCH INNOVATION

Landskrona har i sju år arbetat systematiskt med att utveckla förskolor och skolor. Att stärka skolledares och pedagogers kompetens har varit en prioritering.

Kommunen har inte arbetat med en specifik metod, utan har satsat på breda utvecklingsinsatser utifrån de behov som barn och elever har. Vikten av uthållighet och uppföljning har ständigt poängterats.

Utvecklingsarbetet resulterade 2013 i konceptet Attraktiv skolkommun, som syftar till att ta tillvara och sprida de goda erfarenheterna. För att omsätta det innovativa och forskningsanknutna arbetssättet finns en projektorganisation som driver på och stöttar arbetet med att förbättra lärandet. Skolutvecklingens effekter på organisering, pedagogers arbetssätt och elevers måluppfyllelse följs upp och analyseras. Därmed kan verksamheterna stärkas och satsningar bli mer effektiva.Källa: Huvudmännens expertråd för skolutveckling.

Eleverna behöver vara trygga, delaktiga och ha arbetsro.

SÖDERTÄLJE – TVÅ LÄRARE I KLASSRUMMET

I Södertälje har man i flera skolor infört tvålärarsystem. Två lärare planerar, undervisar, samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet. Elisabeth Gustavsson och Pia Andersson, SOlärare på Brunns ängsskolan, ser många fördelar för eleverna. Behovet av vikarier har minskat. ”Det är tryggare. Vi är två som kan lära ut och lyssna. Arbetsbördan blir mindre. Vi hinner med eleverna och de lär sig mer.”Källa: Huvudmännens expertråd för skolutveckling och Skolvärlden, oktober 2015.



Rektorerna behöver använda sitt mandat i större utsträckning än idag.

> Bra ledarskap Ledarskapet har betydelse på alla nivåer; från politiken till klassrummet. Studier visar att det finns brister i styrkedjan, både från nationell till lokal nivå och från huvudmännen till skolorna. Staten går ofta förbi huvudmännen och vänder sig direkt till skolorna, eller sjösätter reformer utan att först ha en dialog om de lokala förutsättningarna. På lokal nivå kan det också finnas brister i kommunikation och måluppföljning.

Stärk styrkedjan och skapa tillit

För att stärka den ömsesidiga tilliten mellan lärare, skolledare, huvudmän och staten, behövs en tydligare rollfördelning. Alla aktörer måste känna till och respektera varandras uppdrag. Det gäller alla parter i styrkedjan. Ökad tillit är inget som man enbart kan prata sig till, utan den är främst ett resultat av konstruktiva handlingar och en öppen kommunikation mellan berörda aktörer.

Huvudmännen bör se efter vad som behöver förbättras i deras egen styrkedja och göra de insatser som behövs. Det kan till exempel handla om att skapa mötesplatser för dialog och att tydliggöra uppdrag och befogenheter.

Skolans regelverk ger rektorer ett stort mandat. De har rätt att styra och fatta beslut om skolans organisation och verksamhet. För att vara bra ledare behöver rektorerna använda sitt mandat i större utsträckning än idag. Många rektorer känner sig dock klämda mellan yttre krav och de möjligheter de ser i sin egen vardag. Rektorer behöver ha både mod och mandat att använda de befogenheter som rollen innebär. Samtidigt behöver huvudmännen ge skolledarna förutsättningar för detta.


Följ upp resultat, analysera tillsammans och åtgärda

Engagerade lokala politiker är en framgångsfaktor i arbetet för att nå de nationella kunskapskraven för skolan. Politikerna bör tillsammans med förvaltningen följa upp, analysera och göra de insatser som krävs. Det är viktigt att skolornas egna kvalitetsrapporter ligger till grund för kommunens förslag på åtgärder.

Man kan vinna mycket på att ta vara på den kunskap som finns om fungerande skolutveckling och lära av goda exempel från andra kommuner. Det kan till exempel ske genom samverkan mellan huvudmännen och lärosätena inom en region.

Kommuner och rektorer bör göra aktiva prioriteringar i sin resurs fördelning. Anlägg ett helhetsperspektiv, tänk långsiktigt och fokusera på det som gör skillnad.

Engagerade lokala politiker ger framgång.

EN TREDJEDEL AV KOMMUNERNA FÖRBÄTTRAR STYRKEDJAN I SKL PISA 2015

Cirka en tredjedel av Sveriges kommuner deltar i SKL PISA 2015. Syftet är att stärka styrning och ledning med fokus på att förbättra matematikresultaten. I varje kommun deltar politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare. Kommunerna stöttar varandra i nätverk med att synliggöra och stärka sex centrala områden för en god styrning och ledning. Varje kommun granskar sin egen verksamhet med hjälp av övriga kommuner i nätverket. All dokumentation från arbetet finns tillgänglig, uppdelad per kommun och per område. Läs mer på skl.se.Källa: SKL.


Bra samarbeteBra samarbete är centralt för att kunna möta skolans utmaningar. Det handlar både om relationen mellan staten och huvudmännen, liksom samarbetet inom kommunen och på skolorna.

Samarbeta bättre inom kommunen

Samarbetet inom kommunen – mellan den politiska ledningen, förvaltningen, rektorer och lärare – behöver utvecklas. Alla nivåer bör vara delaktiga till exempel i analyser före beslut om olika insatser. Det behövs också ett välfungerande samarbete med elevhälsan, fritidshemmen och förskolan för att främja elevernas lärande och utveckling. En tredjedel av landets kommuner arbetar aktivt för att förbättra sin styrkedja och stärka dialog och kommunikation.14 Skolan finns även i ett sammanhang och är beroende av vad som händer i det omgivande samhället. Därför är det också viktigt att samarbetet med andra samhällsfunktioner, till exempel socialtjänsten, fungerar väl.

Samarbete mellan stat och huvudmän

Samarbetet mellan staten och skolans huvudmän behöver bli bättre och mer genomtänkt. Allt för många riktade statsbidrag och bristande stöd från skolmyndigheterna riskerar att stjälpa istället för att hjälpa.

Sällan är stora nationella lösningar svaret på lokala problem. Därför behöver statens stöd till huvudmännen – i form av statsbidrag, kompetensutveckling, stödmaterial med mera – förändras. Det måste vara mer flexibelt, långsiktigt och bättre anpassat till lokala behov.

Not. 14.http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/matematikpisa.211.html


>

”Statsbidragen behöver bli mer av sjöar att ösa ur istället för strålar att fånga.”Anna Ekström, generealdirektör, Skolverket på SKL:s skolriksdag


Det finns goda möjligheter till utveckling inom det nuvarande systemet. Alla vinner på att dessa tas tillvara. Ökad centralisering eller förstatligande är inte svaret på utmaningarna i skolan. Den nuvarande utvecklingen mot ett större ansvar för huvudmännen, kombinerat med ett mindre mandat, är ohållbar och gynnar inte eleverna eller deras resultat.

Det bästa sättet att lyfta skolan och elevernas resultat är att bygga vidare på det som fungerar väl och att stärka det utvecklingsarbete som redan pågår i kommunerna och på skolorna. En förutsättning för detta är ett nära samarbete mellan stat och huvudmän där rollfördelningen är tydlig och ansvar och mandat följs åt på alla nivåer.

FRAMGÅNGSRIKA SKOLKOMMUNER

1. Har bra ledare på alla nivåer2. Lyfter fram skickliga lärare3. Har höga förväntningar och ambitioner4. Tar reda på hur det går och återkopplar5. Har fungerande relationer inom hela verksamheten6. Har tydlig ansvarsfördelning mellan politiker,

tjänstemän och rektorer7. Fångar upp elever i behov av särskilt stöd8. Har enats om skolans mål

Läs mer på skl.se.Källa: SKL.

Bygg vidare på det som fungerar


Så lyfter vi elevernas resultatSvensk skola är bättre än sitt rykte. Men den kan bli ännu bättre. I den här skriften redovisar vi förslag på hur det kan gå till. Genom bra lärare, bra ledarskap och bra samarbete kan vi lyfta elevernas resultat.

Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi nyansera bilden av svensk välfärd. Vi vill visa upp och sprida det som är bra, lyfta de utmaningar som finns, bjuda in till dialog och gemensamt göra välfärden ännu bättre. Den här rapporten är en del av denna fyraåriga satsning.

Använd hashtagen #vivässarvälfärden och följ oss på Facebook/vivassarvalfarden, Twitter @Vivassarvalfard och Instagram vivassarvalfarden

skl.se/vivassarvalfarden

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN: 978-91-7585-408-3

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Documents

7585 408 3