8. Invandrare och flyktingar€¦ · PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 5 Tabellförteckning Anslagsbelopp.....7

Invandrare och

flyktingar

8

PROP. 1999/2000 :1 UTGIFTSOMRÅDE 8

Förslag till statsbudget för 2000

Invandrare och flyktingar

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................7

2 Utgiftsområdet .......................................................................................................92.1 Omfattning..............................................................................................92.2 Utgiftsutvecklingen ................................................................................92.3 Resultatbedömning ...............................................................................102.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................102.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................112.3.3 Effekter av de statliga insatserna ..........................................................112.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................122.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................12

3 Migrationspolitik ..................................................................................................153.1 Omfattning och ändamål ......................................................................153.2 Utgiftsutvecklingen ..............................................................................153.3 Resultatbedömning ...............................................................................163.4 Revisionens iakttagelser........................................................................183.5 Anslag.....................................................................................................18

A1 Statens invandrarverk .................................................................18A2 Mottagande av asylsökande........................................................20A3 Migrationspolitiska åtgärder ......................................................23A4 Utlänningsnämnden ...................................................................24A5 Offentligt biträde i utlänningsärenden......................................25

4 Integrationspolitik................................................................................................274.1 Omfattning............................................................................................274.2 Utgiftsutvecklingen ..............................................................................274.3 Resultatbedömning ...............................................................................284.4 Storstadspolitik......................................................................................324.5 Revisionens iakttagelser........................................................................334.6 Anslag.....................................................................................................33

B1 Integrationsverket.......................................................................33B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.................................35B3 Integrationsåtgärder ...................................................................35B4 Kommunersättningar för flyktingmottagande .........................37B5 Hemutrustningslån .....................................................................38

3


4

B6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ............................ 39

5 Minoritetspolitik .................................................................................................. 415.1 Omfattning ........................................................................................... 415.2 Anslag .................................................................................................... 42

C1 Åtgärder för nationella minoriteter........................................... 42


Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................72.1Utgiftsutvecklingen .....................................................................................................92.2 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområdet ingående verksamhetsområdena.........13Utgiftsutvecklingen ........................................................................................................153.1 Anslagsutveckling .....................................................................................................183.2 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................203.3 Anslagsutveckling .....................................................................................................203.4 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................233.5 Anslagsutveckling .....................................................................................................233.6 Anslagsutveckling .....................................................................................................243.7 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................253.8 Anslagsutvecklingen .................................................................................................253.9 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................254.1 Utgiftsutvecklingen ..................................................................................................274.2 Kommunmottagande ................................................................................................294.3 Anslagsutveckling .....................................................................................................334.4 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................344.5 Anslagsutveckling .....................................................................................................354.6 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................354.7 Anslagsutveckling .....................................................................................................354.8 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................374.9 Anslagsutveckling .....................................................................................................374.10 Beräkning av anslaget för år 2000 ..........................................................................384.11 Anslagsutveckling ...................................................................................................384.12 Beräkning av anslaget för år 2000 ..........................................................................394.13 Anslagsutveckling ...................................................................................................394.14 Beräkning av anslaget för år 2000 ..........................................................................405.1 Utgiftsutvecklingen ..................................................................................................415.2 Anslagsutveckling .....................................................................................................425.3 Beräkning av anslaget för år 2000 ............................................................................42

5


7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna omstatlig ersättning till kommuner och lands-ting för vissa utlänningar (avsnitt 3.5)

2. godkänner de föreslagna riktlinjerna förfördelning av statsbidrag till organisationerverksamma inom integrationsområdet(avsnitt 4.6)

3. godkänner vad regeringen föreslår om änd-ring av den statliga ersättningen till kom-muner för flyktingmottagande (avsnitt 4.6)

4. godkänner att under år 2000 lån tas upp iRiksgäldskontoret för det samlade behovetför hemutrustningslån till ett belopp avhögst 1 400 000 000 kronor (avsnitt 4.6)

5. för budgetåret 2000 anvisar anslagen underutgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingarenligt följande uppställning:

AnslagsbeloppTusental kronor

Anslag Anslagstyp

A1 Statens invandrarverk ramanslag 449 877

A2 Mottagande av asylsökande ramanslag 1 175 600

A3 Migrationspolitiska åtgärder ramanslag 321 589

A4 Utlänningsnämnden ramanslag 69 628

A5 Offentligt biträde i utlänningsärenden ramanslag 73 338

A6 Utresor för avvisade och utvisade ramanslag 74 531

B1 Integrationsverket ramanslag 82 580

B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna ramanslag 260 000

B3 Integrationsåtgärder ramanslag 37 742

B4 Komunersättningar vid flyktingmottagande ramanslag 2 301 404

B5 Hemutrustningslån ramanslag 37 965

B6 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ramanslag 8 308

C1 Åtgärder för nationella minoriteter ramanslag 8 000

Summa 4 900 562


2 Utgiftsområdet

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik medfrågor rörande flyktingpolitik, invandringen tillSverige, mottagande av asylsökande, utlänningarsrätt att vistas i Sverige samt internationellt arbeteinom det migrationspolitiska området. Utgifts-området omfattar också integrationspolitik medfrågor om invandrares introduktion i Sverige, er-sättning till kommunerna för mottagande avflyktingar, åtgärder mot etnisk diskriminering,främlingsfientlighet och rasism samt insatser föratt främja utvecklingen i utsatta storstads-områden. Från och med år 2000 omfattar ut-giftsområdet också insatser för nationella mino-riteter. Myndigheter inom utgiftsområdet ärStatens invandrarverk, Utlänningsnämnden, In-tegrationsverket, Ombudsmannen mot etniskdiskriminering (DO) och Nämnden mot dis-kriminering.

Som en konsekvens av de förändringar somskett inom utgiftsområdet bör namnet på ut-giftsområdet ändras till Migration och integration.Detta kräver ändringar i riksdagsordningenstilläggsbestämmelser. Initiativ till sådana änd-ringar bör tas av riksdagen.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1UtgiftsutvecklingenMiljoner kronor (löpande priser)

Utfall1998

Anslag1999 1

Utgifts-prognos

1999

Förslaganslag

2000

Beräknatanslag

2001

Beräknatanslag

2002

4 186 4 324 4651 4901 4917 44711 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 isamband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Under de senaste åren har kostnaderna varitstörre än beräknat inom verksamhetsområdenamigration och integration till följd av omvärlds-faktorer som Sverige inte ensamt kunnat påver-ka. Denna utveckling är till stor del en konsek-vens av krisen i Kosovo, situationen i övrigt i f.d.Jugoslavien och Sveriges mottagande av personerdärifrån. Med oförändrad budget visar aktuellaprognoser för år 2000 på fortsatta överskridan-den.

Den etniska och sociala segregationen är fort-farande stor. För att vända utvecklingen sker in-satser inom en mängd områden bl.a. när det gäl-ler arbete, boende och delaktighet i samhället. Deallmänna förbättringarna på arbetsmarknadenhar även inneburit att flera personer med ut-ländsk bakgrund har fått arbete och uppnått egenförsörjning.

9


Förändringar

En ändring av utlänningslagen (1989:529) sominnebär att Statens invandrarverk nu har be-fogenheter att bistå polisen vid personkontroll isamband med inresa och utresa trädde i kraft den1 juli 1999.

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Denträdde i kraft den 29 april 1999. Regeringen be-slutade den 23 juni 1999 att förordningen skallupphöra att gälla vid utgången av april 2000.

Regeringen utfärdade den 23 juni 1999 för-ordningen (1999:707) om bidrag till medborgarei Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommerfrån provinsen Kosovo och som vill återvändadit.

Den storstadspolitiska propositionen(1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.1998/99:34) antogs av riksdagen i december1998.

En delegation inrättades i januari 1999 meduppgift att samordna och utveckla storstads-politiken.

En ny lag (1999:130)om åtgärder mot etniskdiskriminering i arbetslivet trädde i kraft den1 maj 1999. Samtidigt trädde lagen (1999:131)om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ikraft.

Regeringen överlämnade i juni 1999 propo-sitionen Nationella minoriteter i Sverige (prop.1998/99:143) till riksdagen. Regeringens förslaginnebär att en grund läggs för en ny svensk mi-noritetspolitik med inriktning på skydd och stödför de nationella minoriteterna och mino-ritetsspråken.

På grund av framförallt händelserna i Kosovoökas utgiftsområdesramen år 2000 med 684 mil-joner kronor jämfört med den ekonomiska vår-propositionen 1999.

Mål

Migrationspolitikens mål är−= att verka för att migration till och från vårt

land kan ske i ordnade former−= att värna asylrätten−= att upprätthålla den reglerade invandringen−= att verksamheten skall präglas av rätts-

säkerhet, humanitet och respekt för indivi-dens mänskliga rättigheter.

10

Integrationspolitikens mål är−= lika rättigheter och möjligheter för alla oav-

sett etnisk och kulturell bakgrund−= en samhällsgemenskap med samhällets

mångfald som grund−= en samhällsutveckling som kännetecknas av

ömsesidig respekt och tolerans och som allaoavsett bakgrund skall vara delaktiga i ochmedansvariga för.

Enligt regeringens bedömning i den minoritets-politiska propositionen (prop. 1998/99:143) skallminoritetspolitiken inriktas på−= att ge skydd och stöd för de nationella mi-

noriteterna och de historiska minoritets-språken.

Prioriteringar

Arbetet med att förbättra prognoser och upp-följningar av mål och förändringar inom utgifts-området skall fortsätta.

Statens invandrarverk och Utlänningsnämnd-en föreslås få utökade förvaltningsanslag år 2000för att möjliggöra en ökning av deras besluts-kapacitet i asylärenden.

Arbetet med att bryta segregationen och skapaett Sverige för alla skall fortsätta.

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inomområdet

I början av 1990-talet var Sverige det land, nästefter Tyskland, som tog emot flest asylsökande iEuropa. Genom samarbetet inom EU, bl.a.Dublinkonventionens tillkomst, har en viss ut-jämning skett av mottagandet av asylsökande iEuropa. Sverige är dock fortfarande ett av deländer dit många asylsökande söker sig. Bland devästeuropeiska länderna är Sverige i dag sjundeland i en rangordning vad avser mottagandet avasylsökande. Prognoser för såväl innevarande årsom år 2000 visar att anslagna medel inte kom-mer att vara tillräckliga och att överskridandenakommer att bli avsevärt större än tidigare år.Denna utveckling är till stor del en konsekvens


av krisen i Kosovo. Belastningen på mottagande-systemet kommer att bli stor såväl under år 1999som under en stor del av år 2000. En annan ef-fekt är att antalet kommunmottagna väntas ökamer än tidigare beräknat från och med andrahalvåret 2000 och till viss del år 2001.

Personer med utländsk bakgrund som bor iSverige har inom flera områden inte samma möj-ligheter som de som är födda i Sverige av svenskaföräldrar. Detta märks särskilt inom arbetsmark-naden där skillnaderna i sysselsättningsgrad ärstora. Den geografiska koncentrationen av lan-dets utrikes födda är också hög och de flesta bori vissa bostadsområden i storstadsregionerna.Skillnaderna märks också inom andra samhälls-områden. Klyftorna mellan personer med ut-ländsk bakgrund och den övriga befolkningen ärt.ex. stora när det gäller valdeltagande och delak-tighet i samhällslivet.

11

2.3.2 De viktigaste statliga insatsernainom området

I en massflyktssituation får, med stöd av 2 kap.4a § utlänningslagen tidsbegränsade uppehålls-tillstånd beviljas under högst två år. Regeringenhar bemyndigats att i en förordning meddela närsådana tillstånd skall ges.

Utlänningslagens bestämmelse om massflykttillämpades för första gången i april 1999 som enföljd av flyktingkatastrofen i Kosovo och dessnärområde. Efter stridernas upphörande infördesett särskilt bidrag för återvändande till Kosovo.

Sedan den 1 juli 1999 har Statens invandrar-verk befogenheter att bistå polisen vid person-kontrollen vid inresa och utresa. Invandrarverketinledde dock redan i början av år 1999 ett närma-re samarbete med polisen i gränsarbetet.

Inriktningen på den långsiktiga integrations-politiken har lagts fast genom den integrations-politiska propositionen (prop. 1997/98:16, bet.1997/98:SfU16, skr. 1997/98:68). Arbetet medatt förverkliga den nya politiken pågår. Inte-grationsverket arbetar bl.a. med att förankra in-tegrationsperspektivet inom olika samhälls-områden. I samverkan med kommunerna skerett arbete för att förbättra och utveckla intro-duktionen för nyanlända. En viktig uppgift förverket är att genomföra nationella utvärderingarav hur de integrationspolitiska målen uppfyllsinom olika samhällsssektorer. Arbetet med attmotverka segrationen prioriteras bl.a. genom in-satser i storstadsregionernas utsatta bostads-

områden. Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-nering (DO) och arbetsmarknadens parter haren ny skärpt lagstiftning mot diskriminering iarbetslivet att arbeta efter.

Kommunerna får statsbidrag när de tar emotflyktingar och vissa av deras anhöriga. Ut-betalningarna av ersättningen år 1998 uppgick till2, 3 miljarder kronor.

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Med tillämpning av den s.k. massflykts-förordningen tog Sverige under våren och för-sommaren 1999 emot 3 865 personer inom denhumanitära evakueringen av flyktingar från Ko-sovo, främst bland dem som befann sig i Make-donien. Tidsbegränsat uppehållstillstånd har ävenbeviljats ca 4 000 asylsökande från Kosovo.

Med erfarenheten från det samarbete som In-vandrarverket och polisen bedrivit under förstahalvåret 1999 ifråga om gränskontroll finns detgod grund för att anta att andelen ärenden somkan handläggas utan utdragen procedur ökar ochatt de ekonomiska effekterna för utgiftsområdetkan bli positiva.

Till och med början av september 1999 har1 000 personer, vars tidsbegränsade uppe-hållstillstånd går ut våren 2000, återvänt till Ko-sovo och erhållit bidrag enligt den tidigarenämnda förordningen. Ytterligare ett antal för-väntas återvända före sommaren år 2000 då derastidsbegränsade uppehållstillstånd går ut.

Integrationsarbetet är långsiktigt och det tartid innan de positiva effekterna av de statliga in-satserna för att bryta segregationen och skapa ettSverige för alla får genomslag. Integrationsverketskall följa upp de integrationspolitiska målensgenomslag inom olika samhällssektorer. Underår 2000 kommer en redovisning att lämnas av deinsatser som skett i utsatta bostadsområden un-der åren 1995–1998 samt hur arbetslivets och ar-betsmarknadens strukturer påverkar möjlighe-terna till egen försörjning för personer medutländsk bakgrund. Den statliga ersättningen förflyktingmottagande har inte räckt till full kost-nadstäckning för vissa kommuner under perio-den 1990–1997. Under år 1998 har socialbidrags-kostnaderna minskat till följd av de allmännaförbättringarna på arbetsmarknaden och ettminskat flyktingmottagande. Kommunernaskostnader och intäkter för flyktingmottagandeanalyseras nu av Integrationsverket i samarbetemed Svenska Kommunförbundet.


2.3.4 Regeringens slutsatser

Det är händelser i omvärlden som i stor ut-sträckning påverkar det ekonomiska utfallet in-om utgiftsområdet. Genom händelserna i Ko-sovo har kostnaderna blivit större än beräknat.Denna utveckling väntas fortsätta under år 2000då antalet personer registrerade i mottagande-systemet kommer att vara fortsatt stort. Anled-ningen är det stora antal personer från Kosovosom med stöd av den s.k. massflyktsförordning-en beviljats tidsbegränsade uppehållstillståndgällande fram till våren 2000. För budgetåret2000 beräknar regeringen att 15 700 flyktingarkommer att tas emot i kommunerna och berätti-ga dessa till statlig ersättning.

I förhållande till de migrationspolitiska målenär utvecklingen inom migrationsområdet positiv.EU-samarbetet ger utslag genom bättre ansvars-fördelning. Handläggningstiderna har minskatnågot och rättssäkerheten och humaniteten harstärkts.

Utvecklingen inom integrationsområdet ärinte tillfredsställande i förhållande till målen.Den etniska och sociala segregationen är fort-farande stor. Insatser sker inom en mängd olikasamhällsområden för att vända utvecklingen. Detbehövs ytterligare insatser för att den etniska ochkulturella mångfalden i samhället skall tillvaratas.Staten bör vara en förebild i detta arbete och ettåtgärdsprogram för att integrationsperspektivetskall genomsyra den allmänna politiken skall ge-nomföras under år 2000. Därtill sker insatser föratt bryta segregationen och för att motverka dis-krimineringen på arbetsmarknaden. Möjlig-heterna att få svenskt medborgarskap har storbetydelse för integrationen i det svenska sam-hället. Ett utredningsförslag om reformeradmedborgarskapslagstiftning bereds för när-varande i Regeringskansliet.

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Kampen mot människosmuggling förs bl.a. ge-nom invandringskontroll och polissamarbete.Särskild kartläggning har under åren 1998 och1999 skett av invandringen från Irak. Polis-myndigheterna i Sverige och i ett flertal andraländer har s.k. sambandsmän utplacerade i ur-sprungs- och transitländerna. Sambandsmännensuppgift är bl.a. att i förebyggande syfte arbetanärmare smugglarorganisationerna. I sambands-

12

männens uppgifter ingår även att undervisagränskontrollmyndigheter i det aktuella landetsamt öka kunskapen hos flygplatspersonalen omhur äkta respektive falska resedokument identifi-eras.

Arbetet med att bryta segregationen och skapaett Sverige för alla är ett fortsatt prioriterat om-råde. Regeringens insatser sker inom en mängdolika områden i syfte att skapa bättre förutsätt-ningar för personer med utländsk bakgrund attintegreras i det svenska samhället. Insatsernaskall ge goda kunskaper i det svenska språketfrån tidig ålder, skapa goda villkor på arbets-marknaden och att få till stånd en varaktig för-bättring av situationen i storstädernas utsatta bo-stadsområden.

Inom arbetsmarknadspolitiken skall svagagrupper, där ibland många invandrare, priorite-ras. Bland annat införs ett förstärkt och förlängtanställningsstöd för arbetslösa med långa in-skrivningstider på arbetsförmedlingen. Arbets-förmedlingarna får också särskilda medel för attstärka invandrares ställning på arbetsmarknaden.Vidare skall tillgången på praktikplatser förbätt-ras i samband med utbildning i svenska för in-vandrare. Under hösten 1999 startas en försöks-verksamhet med inriktning på att pröva nyametoder och aktörer i syfte att finna effektivareformer för att förmedla arbeten till arbetslösapersoner med utländsk bakgrund. Därtill ge-nomförs ett pilotprojekt under år 1999 med syfteatt inrätta ett valideringsorgan för utländsk yr-keskompetens och gymnasieutbildning för attförbättra dessa personers möjligheter på densvenska arbetsmarknaden. Vidare görs en över-syn av högskolans möjligheter att ge komplette-rande utbildning till arbetslösa med utländskbakgrund.

Inom rättsväsendet vidtas ytterligare åtgärderför att förebygga och bemöta brott med rasistis-ka eller främlingsfientliga inslag. Rättsväsendetsmyndigheter skall förbättra sin samverkan ochde anställdas kompetens om bakgrunden till ra-sistiska brott.

Storstadspolitiska insatser

Storstadspolitikens mål och inriktning beskrivsnärmare i avsnitt 4.4. Följande insatser och statli-ga medel faller inom ramen för storstads-politiken. Inom utgiftsområde 16 Utbildningoch universitetsforskning har för år 1999 anvisats75 miljoner kronor för förskoleverksamhet med


satsning på svenska språket och 25 miljoner kro-nor för språkutveckling i skolan. Vidare har 10miljoner kronor anvisats för anskaffning avpraktikplatser till arbetslösa invandrare och sfi-studerande. För att stimulera rekrytering avlågutbildade vuxna till kunskapslyftet har5 miljoner kronor reserverats. Inom utgifts-område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv har församma år beräknats 100 miljoner kronor för ot-raditionella insatser i arbetsmarknadspolitiken.Dessutom föreslås ytterligare 45 miljoner kronorsom en engångssatsning för år 2000 inom ut-giftsområde 16 Utbildning och universitets-forskning. Medlen skall fördelas inom ramen förde lokala utvecklingsavtalen för t.ex. läxläsnings-eller utbytesinsatser inom förskola och skola.

I avsnitt 4 Regional näringspolitik, utgifts-område 24 Näringsliv redovisas regeringens be-dömning och ställningstagande när det gäller denregionala tillväxtpolitiken och tillväxtavtalen. In-satserna inom ramen för tillväxtavtalen spänner ilikhet med de storstadspolitiska åtgärderna överflera politikområden. De båda avtalsformerna,tillväxtavtal respektive lokala utvecklingsavtal,har stora likheter i sin konstruktion även om av-talens inriktning har olika fokus. Storstadspoliti-ken kompletterar och samverkar med näringspo-litiken.

Tabell 2.2 Utgiftsutveckling för de i utgiftsområdet ingående verksamhetsområdenaMiljoner kronor (löpande priser)

Utfall1998

Anslag1999 1

Utgifts-prognos

1999

Förslaganslag

2000

Beräknatanslag

2001

Beräknatanslag

2002

Migrationspolitik 1 823 1 785 2 076 2 165 1 791 1 792

Integrationspolitik 2 363 2 539 2 575 2 728 3 118 2 671

Minoritetspolitik - - - 8 8 8

Totalt för utgiftsområde 8 4 186 4 324 4 651 4 901 4 917 4 4711 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

13


3 Migrationspolitik

3.1 Omfattning och ändamål

Verksamhetsområdet omfattar migrationspolitikmed frågor rörande flyktingpolitik, invandringentill Sverige, mottagande av asylsökande, ut-länningars rätt att vistas i Sverige samt inter-nationellt samarbete på det migrationspolitiskaområdet. I verksamhetsområdet ingår Statens in-vandrarverk och Utlänningsnämnden. In-vandrarverket är organisatoriskt uppdelat i femregioner. 1 681 personer var den 30 juni 1999 an-ställda vid verket. Det är en ökning med 210 per-soner sedan år 1997. Vid Utlänningsnämndenvar 110 personer anställda den 30 juni 1999, vil-ket innebär en minskning med 11 personer sedanår 1997.

Som en följd av Amsterdamfördragets ikraft-trädande i maj 1999 pågår inom EU ett intensifi-erat arbete på det asyl- och migrationspolitiskaområdet. Frågorna har förts från den s.k. tredjepelaren över till första pelaren och blir därmed endel av gemenskapsrätten. Detta är en viktig ny-het för politikområdet som gör att fokus ytterli-gare förflyttas till EU-nivån.


UtgiftsutvecklingenMiljoner kronor (löpande priser)

Utfall1998

Anslag1999 1

Utgifts-prognos

1999

Förslaganslag

2000

Beräknatanslag

2001

Beräknatanslag

2002

1 823 1 785 2076 2165 1791 17921 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 isamband med den ekonomiska vårpropositionen.


Kostnaderna för mottagande av asylsökande un-der år 1999 kommer enligt aktuella prognoser attöverstiga tilldelade medel. Orsaken till detta ärframförallt långa vistelsetider i mottagnings-systemet för asylsökande från Förbundsre-publiken Jugoslavien på grund av händelsernadär. Nya flyktingar har kommit och ett stort an-tal tidigare fattade avvisningsbeslut rörande den-na grupp har inte gått att verkställa, dels på grundav att det återtagandeavtal som Sverige förhand-lade fram med Jugoslavien aldrig ratificerades avJugoslavien, dels på grund av den politiska ut-vecklingen i provinsen Kosovo.

Förändringar

Den 1 januari 1999 fördes huvudansvaret förverkställighet av beslut om avvisning och ut-visning över till Statens invandrarverk från Poli-sen som ett resultat av regeringens propositionVerkställighet och återvändande – en del av asyl-processen (prop.1997/98:173).

Från och med den 1 juli 1999 har Invandrar-verket befogenhet att bistå polisen vid person-kontroll i samband med inresa och utresa. För-ändringen är i enlighet med de förslag som läm-nades i regeringens proposition Statens invand-rarverk och gränskontroll (prop. 1998/99:81).

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Denträdde i kraft den 29 april 1999. Regeringen be-slutade den 23 juni 1999 att förordningen skallupphöra att gälla vid utgången av april 2000.

15


Regeringen utfärdade den 23 juni 1999 för-ordningen (1999:707) om bidrag till medborgarei Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommerfrån provinsen Kosovo och som vill återvändadit.

Prioriteringar

Kortare handläggningstider, och därmed kortareväntetider, skall möjliggöras genom att extra-resurser tilldelas Statens invandrarverk och Ut-länningsnämnden under år 2000.

Att underlätta ett återvändande till provinsenKosovo för de som beviljats tidsbegränsat uppe-hållstillstånd här i landet.

Insatser för frivillig återvandring fortsättermed inrikting på främst Kosovo och Somalia.

Utvecklingen av Invandrarverkets roll somcentral utlänningsmyndighet skall fortsätta föratt effektivisera arbetet med viserings- och till-ståndsgivning samt handläggningen av asyl-ärenden.

Invandrarverket och Integrationsverket kom-mer att få ett gemensamt uppdrag av regeringenatt se över rutiner och samarbetsformer för atteffektivisera arbetet med utflyttning till egen bo-stad för personer som vistas på In-vandrarverketsanläggningar när de beviljas up-pehållstillstånd.Väntetiderna för dessa skall förkortas.


Tillståndet och utvecklingen inom området

Överskridanden av anslag inom verksamhets-området beror i stor utsträckning på ett antalomvärldsfaktorer där krisen i Förbundsre-publiken Jugoslavien och provinsen Kosovo ärden viktigaste. Tidigare antaganden byggde påatt verkställighetsproblemen till regionen skullefå en lösning, bl.a. genom det återtagandeavtalmed Förbundsrepubliken Jugoslavien som Sveri-ge förhandlade om. Sedan flera år har inga beslutom avvisning till Kosovo verkställts. Krisen i Ko-sovo förvärrades från våren 1998. De krigshand-lingar som inleddes våren 1999 ledde till en av destörsta flyktingkatastroferna i senare tid. Ut-vecklingen har omkullkastat alla tidigare progno-ser.

16

Under år 1998 sökte ca 3 500 personer frånFörbundsrepubliken Jugoslavien asyl i Sverige.Från Bosnien-Hercegovina kom 1 331 asyl-sökande. I Irak har ingen lösning på konfliktenmed FN eller problemen med mänskliga rättig-heter uppnåtts och antalet asylsökande därifrånär fortsatt stort. 3 843 personer från Irak sökteasyl i Sverige under år 1998. Antalet asylsökandefrån övriga länder svarade endast för en mindreprocentandel av det totala antalet om 12 844asylsökande under år 1998.

Under första halvåret 1999 har asylsökandefrån Irak och Förbundsrepubliken Jugoslavienutgjort drygt 50 procent av det totala antaletasylsökande. 1 459 personer från Irak och 1 244personer från Förbundsrepubliken Jugoslaviensökte asyl under denna period. Ett stort antalirakiska asylsökande har avvisats med omedelbarverkställighet till tredje land med tillämpning avDublinkonventionen. Antalet asylsökande frånBosnien-Hercegovina har sjunkit markant underförsta delen av år 1999. Istället har en ökningmärkts av asylsökande från Ryssland och andraländer inom Oberoende stater samvälde (OSS).

Den hittillsvarande krisen i provinsen Kosovobedöms innebära ökade kostnader även för dekommande budgetåren. Under år 1999 är detfrämst anslaget A2 Mottagande av asylsökandesom kommer att belastas hårt. Detta kommer attvara fallet även under år 2000. Under år 1999 be-räknas totalt 8 500 personer från Kosovo beviljastidsbegränsat uppehållstillstånd här i landet.Kostnaden för dessa ligger kvar på anslaget A2.Dock har till och med början av september 1999ca 1 000 personer valt att återvända till Kosovo. Iutgiftsprognosen för år 2000 ligger ett antagandeom att det stora flertalet som lämnat provinsenKosovo till följd av konfliktens utveckling underden senaste tiden och som nu vistas i Sverigekommer att kunna återvända under år 2000. Detinnebär att medel måste reserveras för återvän-dandebidrag enligt förordningen (1999:707) ombidrag till de personer som vill återvända till pro-vinsen Kosovo.

De viktigaste statliga insatserna inom området

Reformarbetet inom det migrationspolitiska om-rådet har fortsatt. Ett av målen har varit att ren-odla och tydliggöra de inblandade myndig-heternas ansvarsområden. Statens invandrarverksom central utlänningsmyndighet kan nu ta ettstörre ansvar för hela handläggningskedjan. Ett


led i detta reformarbete har varit att ge In-vandrarverket huvudansvaret för verkställighetav beslut om avvisning och utvisning. För attkunna hantera de verkställighetsärenden där po-lisiär kompetens behövs har Invandrarverketdock möjlighet att överlämna sådana ärenden tillpolisen som då tar över ansvaret för verkställig-heten.

Som ett sista led i den här delen av re-formarbetet har Invandrarverket från och medden 1 juli 1999 befogenhet att bistå polisen vidpersonkontroll i samband med inresa eller utresa.Invandrarverkets funktion att komplettera poli-sen i det här arbetet möjliggör en större flexibi-litet i gränsarbetet.

I sin roll som central utlänningsmyndighet harInvandrarverket utarbetat en strategi för en ef-fektivare asylprocess, vilken verket tillämpat se-dan början av år 1999. Strategin innebär ett änd-rat arbetssätt med insatser tidigt i asylprocessenoch på återvändandearbetet. Ett närmare samar-bete med polisen i arbetet vid gränsen lett till eneffektivare tillämpning av Dublinkonventionen.Det har i sin tur lett till en kraftig ökning av an-talet avvisningsbeslut med omedelbar verkstäl-lighet. Denna insats har varit ett led i att kortahandläggningstiderna.

Som en följd av flyktingkatastrofen i Kosovobeslutade regeringen i april 1999 att för förstagången tillämpa bestämmelserna om massflykt iutlänningslagen. Efter stridernas upphörandeinfördes ett särskilt bidrag för återvändande tillKosovo.

Med stöd av förvaltningsbistånd har In-vandrarverket deltagit i det migrationspolitiskautvecklingsarbetet i vårt östra närområde. Sam-arbetet med Ryssland har stärkts och verket harpågående migrationspolitiska program i dennordvästra delen av Ryssland (St Petersburg ochMoskvaområdet). En styrgrupp med re-presentanter från bägge länderna har inrättats föratt underlätta den långsiktiga planeringen. Underförsta halvåret 1999 har Invandrarverket ävengenomfört seminarieverksamhet i Ukraina till-sammans med UNHCR. Stödet till Baltikum harutvecklats från att ha varit främst utrustnings-stöd till att numera omfatta kunskaps- och erfa-renhetsöverföring. Under senare delen av år 1998och under år 1999 har verksamheten ökat i om-fattning. Syftet är att stödja länderna i uppbygg-naden av en migrationspolitisk rättsordning meden lagstiftning och ett mottagande av skydds-behövande som mer överensstämmer med inter-nationell praxis och EU:s regelverk.

Effekter av de statliga insatserna

Att Invandrarverket har fått huvudansvaret förverkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslutskapar bra förutsättningar för att beslut om av-visning och utvisning verkställs utan större tids-utdräkt och under värdiga former. Den nya an-svarsfördelningen väntas ge vissa sam-ordningsvinster genom att frågor som beröråtervändande på ett bättre sätt än tidigare kanbeaktas i handläggningen av avvisnings- och ut-visningsärenden.

Effekterna av Invandrarverkets samarbetemed polisen i gränsarbetet har lett till en kraftigökning av antalet avvisningar med omedelbarverkställighet. Bland dessa är antalet s.k. Dublin-ärenden stort. Invandrarverkets satsning i dennadel har haft stora effekter och kommer på sikt attleda till kortare handläggningstider och minska-de kostnader inom utgiftsområdet.

Den tidigare nämnda förordningen om bidragtill återvändande har bidragit till att ett antal per-soner kunnat återvända till Kosovo redan undersommaren 1999.

Regeringens slutsatser

Reformen avseende verkställigheter har givitönskade effekter på verkställighetsarbetet. AvInvandrarverkets rapport den 30 juni 1999 fram-går att antagandet om att behov av polisiär kom-petens föreligger i mindre än 40 procent av verk-ställigheterna av avvisnings och utvisningsbeslutvar realistiskt. Det är dock för tidigt att dra någraslutsatser om de ekonomiska konsekvenserna avreformen. En översiktlig bedömning av den nyaordningen visar att eftersträvade förbättringaruppnåtts.

Lagändringen den 1 juli som gett In-vandrarverket befogenheter att bistå polisen ipersonkontroll vid gränsen möjliggör ett sam-arbete med polisen på mer permanent basis. Detbör på sikt leda till kortare handläggningstideroch minskade kostnader för utgiftsområdet.

De långa väntetiderna, under vilka de asyl-sökande får ersättning från samhället, kvarstårsom ett av de största problemen. De långa vän-tetiderna är ett humanitärt problem för den en-skilde men även ett ekonomiskt problem. Åtgär-der skall vidtas så att Invandrarverkets ochUtlänningsnämndens handläggningstider för-kortas. Det leder till att väntetiderna kan för-kortas vilket i sin tur leder till att vistelsetiderna i

17


mottagandesystemet förkortas. Invandrarverketoch Integrationsverket kommer att få ett gemen-samt uppdrag av regeringen att se över rutineroch samarbetsformer för att effektivisera utflytt-ningen till egen bostad för personer som vistaspå Invandrarverkets anläggningar när de beviljasuppehållstillstånd.

Arbetet med prognoser och uppföljningar börutvecklas inom verksamhetsområdet.

Regeringen kommer under hösten 1999 attpåbörja en översyn av de asylsökande barnensoch ungdomarnas skolgång för att den bättreskall överensstämma med intentionerna i barn-konventionen.

Socialstyrelsen och Statens invandrarverk harpå regeringens uppdrag kartlagt och analyseratutvecklingen när det gäller barn som hålls gömdainför verkställigheten av ett avvisnings- eller ut-visningsbeslut. Av myndigheternas redovisningframkommer att antalet barn som hålls gömdaminskat av en rad olika skäl. Inte minst har por-talparagrafen om hänsynen till barns bästa hafteffekt. Det är emellertid ett problem att dessabarn med nuvarande ordning inte kan erhållafullständig hälso- och sjukvård samt tandvård.Regeringen har därför för avsikt att i samverkanmed Landstingsförbundet och engagerade frivil-ligorganisationer finna vägar för att tillförsäkradessa barn hälso- och sjukvård samt tandvårdutan diskriminering.

Regeringen kommer att ge Statens in-vandrarverk i uppdrag att ta fram riktlinjer förhur kvinnors asylskäl skall bedömas samt attsprida kunskap om dessa riktlinjer bland berördpersonal.

Regeringen kommer i början av år 2000 före-lägga riksdagen en proposition om den s.k. två-årsregeln vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning.

Regeringen kommer att tillsätta den utredningsom riksdagen begärt för att utvärdera utfallet avde nya reglerna i utlänningslagen om anhörig-invandring.

3.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några in-vändningar i revisionsberättelsen för år 1998 av-seende myndigheterna inom verksamhets-området.

18

3.5 Anslag

A1 Statens invandrarverk

Tabell 3.1 AnslagsutvecklingTusental kronor

1998 Utfall 466 619 1Anslags-sparande 3 353

1999 Anslag 443 558 1Utgifts-prognos 454 411

2000 Förslag 449 877

2001 Beräknat 415 947 2

2002 Beräknat 422 582 3

1 Varav 5 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.2 Motsvarar 409 634 tkr i 2000 års prisnivå.3 Motsvarar 409 634 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Statensinvandrarverk. En jämförelse mellan budget ochutfall för budgetåret 1998 visar att verket detta århade ett anslagssparande på 3 353 000 kronor.För innevarande budgetår, då anslaget uppgår till443 558 000 kronor, visar anslagsprognosen attsåväl de sparade medlen som en del av den an-slagskredit Invandrarverket förfogar över kom-mer att tas i anspråk.

Invandrarverket är central utlännings-myndighet och ansvarar för utlännings-, invand-rar- och medborgarkapsfrågor i den mån frågor-na inte handläggs av någon annan myndighet.Invandrarverket skall utreda och pröva ansök-ningar om visering, uppehålls- och arbetstill-stånd, flyktingförklaring och resedokument samtom svenskt medborgarskap. Verket svarar ocksåför mottagande av asylsökande, för överföringoch mottagande av organiserat uttagna flyktingarsamt har ansvar för behandlingen av de utlän-ningar som tas i förvar enligt utlänningslagen ochför förvarslokalerna. Sedan den 1 juni 1998 harIntegrationsverket tagit över rollen som centralförvaltningsmyndighet för integrationsfrågorfrån Invandrarverket. Invandrarverket är organi-satoriskt uppdelat i fem regioner. Den 30 juni1999 var 1 681 personer anställda vid verket.

Regeringens överväganden

Vid beräkning av anslag görs bedömningen attInvandrarverket bör vara dimensionerat för attunder år 2000 pröva 170 000 tillstånds- och vise-ringsärenden, 45 000 medborgarskapsärendensamt att av beredskapskäl ha en kapacitet att taemot 18 000 asylsökande och pröva deras ären-den.


Resultatinformation

Under år 1998 var den totala genomsnittligahandläggningstiden för grundärenden 221 dagarvarav 52 procent avgjordes inom verksamhets-målet 6 månader. Det uppsatta målet för verk-samheten har inte uppnåtts. Orsakerna till det ärflera. Under år 1998 uppskattades ca 65 procentav de asylsökande sakna passhandlingar och imånga fall identitetshandlingar. Närmare hälftenav alla asylsökande sökte asyl efter inresan. Enkonsekvens av detta är ett stort behov av bl.a.språkanalyser, kompletterande utredningar ochambassadförfrågningar vilket förlänger hand-läggnings- och vistelsetiderna.

Dublinkonventionen, som för Sveriges delträdde i kraft den 1 oktober 1997, har fått ettstörre genomslag än förväntat. Sverige gör ettstort antal förfrågningar om övertagande enligtDublinkonventionen. Sedan mitten av år 1998har andelen s.k. Dublinärenden legat på över20 procent av det totala antalet asylansökningar.Handläggningen av de s.k. Dublinärendena hardäremot varit mer tidskrävande än vad som tidi-gare antagits. Handläggningstiderna har därmedförlängts med en till två månader i de Dublinä-renden där Invandrarverket fått negativt svar påsin förfrågan. Såväl handläggningstider som vis-telsetider har påverkats positivt i de ärenden därkonventionen varit tillämplig.

För att förenkla tillämpningen av Dublin-konventionen träffade Sverige ett särskilt avtalmed Danmark som trädde i kraft i november1997. Ett liknande avtal trädde i kraft mellan Sve-rige och Tyskland i december 1998. Dessa bådaavtal har bidragit till att ett stort antal asylsökan-de har kunnat avvisas direkt vid gränsen till nå-got av dessa båda länder för att istället få sin asy-lansökan prövad där.

I regleringsbrevet för år 1998 till Invandrar-verket anges att målet är att beslut om viseringeller uppehållstillstånd skall fattas med sådansnabbhet att rörlighet över gränsen kan ske såobehindrat som möjligt. Målet har inte uppnåttstillfullo. Det beror främst på att ansvaret för ut-redningar i tillståndsärenden den 1 oktober 1997fördes över till Invandrarverket från Polisen. Tillföljd av detta ingår nu utredningstiden i dehandläggningstider Invandrarverket redovisar.Det är anledningen till att den genomsnittligahandläggningstiden för samtliga tillståndsären-den ökade något under år 1998.

Målet för handläggningen av medborgarskaps-ärenden är att öppna ärenden som inte avgjorts i

första instans inte får vara äldre än nio månader,om inte särskilda skäl föreligger. Vid slutet av år1998 var antalet öppna ärenden 18 806. Av demvar 1 053 äldre än nio månader.

Under år 1997 gjordes en översyn inom Ut-rikesdepartementet av handläggningen av vise-rings- och tillståndsärenden i Sverige och vid ut-landsmyndigheterna som resulterade i en rad för-slag till förbättringar. En huvudtanke i förslagenär att Invandrarverket skall få ett ökat ansvar föreffektivisera hela handläggningskedjan såväl in-om Sverige som vid utlandsmyndigheterna.

Slutsatser

Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärdernaoch en fortsatt utveckling av Invandrarverketsroll som central utlänningsmyndighet, såväl in-om Sverige som i förhållande till utlands-myndigheterna, skall ge förutsättningar för kor-tare handläggningstider, rationaliseringar ochbättre återrapporteringsrutiner.

Inom ramen för Invandrarverkets uppdragsom central utlänningsmyndighet har verket till-sammans med bl.a. Rikspolisstyrelsen, Inte-grationsverket, Kriminalvårdens transporttjänstoch Utlänningsnämnden arbetat för att effektivi-sera verksamheten och förkorta väntetiderna.Stora satsningar har gjorts och kommer att göras,för att utveckla arbetsrutiner och IT-stöd. Re-geringen anser att det arbete Invandrarverket harpåbörjat med att utveckla prognoserna bör fort-sätta.

För att ytterligare få ner handläggningstidernaoch de långa väntetiderna bedömer regeringendet motiverat att utöka Invandrarverkets förvalt-ningsanslag med 24 miljoner kronor år 2000.Medlen skall användas för handläggning av ut-visningsärenden för personer från provinsen Ko-sovo men ett särskilt mål är att även äldre ären-den skall avgöras.

Väntetiden för utflyttning till egen bostadskall förkortas för personer som vistas på In-vandrarverkets anläggningar när de beviljas uppe-hållstillstånd. Därför kommer Invandrarverketoch Integrationsverket få ett gemensamt upp-drag av regeringen att se över rutiner och samar-betsformer för att effektivisera detta arbete.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagdkompensation för premierna för avtals-

19


försäkringar. Anslaget har tillförts 6 422 000kronor.

Tabell 3.2 Beräkning av anslaget för år 2000Tusentals kronor

Anslag 1999 438 558

Pris-och löneomräkning 3 377

Justering av premier 6 422

Tidigare beslutade förändringar -22 480

Resurstillskott 24 000

Förslag 2000 449 877

A2 Mottagande av asylsökande


1998 Utfall 971 750Anslags-kredit -63 803

1999 Anslag 875 350Utgifts-prognos 1 307 000

2000 Förslag 1 175 600

2001 Beräknat 892 200

2002 Beräknat 893 800

Anslaget finansierar mottagande av asylsökandeoch vissa personer med tidsbegränsade uppe-hållstillstånd. Därutöver finansieras kostnadernaför utlänningar som tagits i förvar enligt utlän-ningslagen samt ersättning till kommunerna förden ersättning som ges till vissa andra utlänning-ar än asylsökande medan de väntar på beslut omuppehållstillstånd.

För budgetåret 1999 beräknas ett över-skridande av anslaget med 408 miljoner kronor.Detta som en följd av omvärldsfaktorer och attvissa lagakraftvunna avvisningsbeslut inte kunnatverkställas. En annan orsak till överskridandet ärden tidigare rådande situationen i Kosovo ochöverföringen av medborgare från Förbundsre-publiken Jugoslavien som fördrivits från provin-sen Kosovo och som befann sig i dess närområ-de.

Statens invandrarverk organiserar mot-tagandet av asylsökande. De asylsökande kanantingen bo på en av verkets anläggningar eller fåviss bostadsersättning för att ordna boendet påegen hand. Invandrarverket ansvarar även förbehandlingen av utlänningar som tagits i förvarenligt utlänningslagen och för förvarslokalerna.Enligt avtal mellan staten och Landstings-

20

förbundet ger landstingen hälso- och sjukvård tillasylsökande och vissa andra utlänningar samtförvarstagna.

Funktionen Flyktingverksamhet inom det ci-vila försvaret skall bedrivas på sådant sätt att In-vandrarverkets resurser och den beredskap somfinns för att ta emot asylsökande även skall kun-na utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället ifred samt vid internationella fredsfrämjande ochhumanitära insatser.


Resultatinformation

I början av år 1999 var antalet registrerade perso-ner i mottagandesystemet ca 14 600. I april 1999förband sig regeringen, som ett svar påUNHCR:s begäran, att överföra upp till 5 000medborgare från Förbundsrepubliken Jugo-slavien, som fördrivits från provinsen Kosovooch som befann sig i dess närområde. Genom atttillämpa utlänningslagens regler om massflyktkunde regeringen snabbt fatta beslut om enmassflyktsförordning.

Den genomsnittliga vistelsetiden i mot-tagandesystemet var under år 1998 ca 450 dagarvilket överstiger verksamhetsmålet 365 dagarmed 85 dagar. Genomsnittligt antal registreradeper dygn var 13 646 personer. Däremot redovisasen lägre dygnskostnad per person och dygn,185 kronor mot beräknat 205 kronor. An-ledningen till denna lägre kostnad har varit attInvandrarverket haft en mycket hög be-läggningsgrad under året. Trots den lägre dygns-kostnaden innebär den högre genomsnittligavistelsetiden en ökad kostnad med ca 214 miljo-ner kronor i förhållande till om verksamhetsmå-let hade nåtts. Resultatet är inte tillfredsställandemen det kan dock noteras att vid ingången av år1998 var den genomsnittliga vistelsetiden ca ettår och elva månader. Det innebär att den genom-snittliga vistelsetiden har minskat med ca åttamånader under året.

Antalet registrerade personer i mottagande-systemet var den 1 juli 1999 ca 18 600. Den ge-nomsnittliga vistelsetiden för dessa personer in-klusive de som förts över från Kosovo var ca ettår och tre och en halv månader. Det skall jämfö-ras med motsvarande siffror den 1 juli 1998 då ca13 000 personer var registrerade. Dessa hade dåen genomsnittlig vistelsetid på ca ett år och sju


månader. Av de registrerade personerna har ca 60procent ordnat boendet på egen hand.

Regeringen utfärdade den 15 april 1999 för-ordningen (1999:209) om tidsbegränsade uppe-hållstillstånd i vissa utlänningsärenden. Enligtförordningen skall medborgare i För-bundsrepubliken Jugoslavien som kommer frånprovinsen Kosovo och som inte kan återvändadit på grund av förhållandena där anses ha behovav sådant tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a §utlänningslagen (1989:529 UtlL), och får, underförutsättning att de behöver skydd här i landet,beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligtsamma bestämmelse, om de har ansökt om up-pehållstillstånd enligt 3 kap. UtlL. Uppehålls-tillståndets längd den första perioden fastställdestill elva månader. Tillståndsperioden har däreftergenom en ändring (SFS 1999:708) i för-ordningen begränsats till att gälla längst till den30 april 2000. Ändringen trädde i kraft den 15juli 1999.

Utlänningsnämnden har under våren 1999 be-slutat att med stöd av 2 kap. 5 b § UtlL beviljatidsbegränsade uppehållstillstånd till medborgarei Förbundsrepubliken Jugoslavien. Dessa ut-länningar hade före den 15 april 1999 meddelatsett beslut om avvisning eller utvisning som vun-nit laga kraft och därefter inkommit med en nyansökan om uppehållstillstånd till nämnden. Ut-länningsnämnden har analogt med förordningenfastställt det tidsbegränsade uppehållstillståndettill elva månader i de beslut som meddelats föreden 15 juli 1999. Totalt sett rör det sig om ettbegränsat antal personer, inte överstigande 300 .

För utlänningar som beviljas tidsbegränsadeuppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlLgäller bestämmelserna i lagen (1994:137) ommottagande av asylsökande m.fl., LMA, ochStatens invandrarverk är ansvarig myndighet.Kostnaderna för deras vistelse här i landet beräk-nas under anslaget A2 Mottagande av asylsökan-de. Dessa bestämmelser gäller däremot inte omtidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas på någonannan grund än bestämmelserna i 2 kap. 4 a §UtlL. Då övergår ansvaret till kommunerna. Frå-gan om en kommuns rätt till ersättning från sta-ten för kostnader för utlänningar som vistas ikommunen och som beviljats tidsbegränsat up-pehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 2kap. 5 b § UtlL är inte reglerad.

För utlänningar som omfattas av lagen ommottagande av asylsökande m.fl. gäller en över-enskommelse mellan staten och Landstings-förbundet om sjukvård för asylsökande m.fl.

Överenskommelsen grundar sig på riksdagensbeslut i enlighet med regeringens proposition1993/94:94 om mottagande av asylsökande m.m.att låta ansvaret för de asylsökandes vård gå övertill landstingen. Överenskommelsen gällerfr.o.m. den 1 januari 1997. Denna överens-kommelse omfattar dock inte utlänningar sombeviljats uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.5 b § när dessa utlänningar inte längre omfattasav lagen om mottagande av asylsökande. Lands-tingen är dock enligt hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) skyldiga att lämna akut vård. Någonstatlig ersättning för sådan vård lämnas dock in-te.

Förslag till tillfällig statlig ersättning tillkommuner och landsting för kostnader förvissa utlänningar

Regeringens förslag: En tillfällig statlig ersättningtill kommuner och landsting för kostnader förvissa utlänningar skall införas. Ersättningen skallavse kostnader för vissa insatser enligt social-tjänstlagen (1980:620), tolkkostnader samt vissaskolkostnader och kostnader för gymnasie-ersättande verksamhet samt vissa kostnader förhälso- och sjukvård samt tandvård m.m. för demedborgare i Förbundsrepubliken Jugoslaviensom vistas i kommunen och som med stöd av 2kap 5 b § UtlL beviljats tidsbegränsade uppe-hållstillstånd. Den statliga ersättningen skall be-slutas och administreras av Statens invandrar-verk. De nya bestämmelserna skall träda i kraftden 1 januari 2000 och tillämpas även för kost-nader som uppkommit under år 1999. Bestäm-melserna avses bli tidsbegränsade och gälla tillutgången av april månad 2001.

Kommunförbundets och Landstingsförbundetsynpunkter: Kommunförbundet och Lands-tingsförbundet tillstyrker regeringens förslag.Skälen för regeringens förslag: De utlänningarsom med stöd av 2 kap 5 b § UtlL beviljats tids-begränsade uppehållstillstånd omfattas inte avbestämmelserna i LMA. Ansvaret övergår där-med från Statens invandrarverk till kommuner-na, vilka enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen(1980:620) har det yttersta ansvaret för utlän-ningen. Kommunerna har inte rätt till statlig er-sättning enligt förordningen (1990:927) om stat-lig ersättning till kommunerna för flykting-mottagande m.m. då tidsbegränsade uppehålls-

21


tillstånd som understiger ett år inte kan ligga tillgrund för folkbokföring. Inte heller Landstingenhar rätt till statlig ersättning för akut hälso- ochsjukvård samt tandvård och sådan hälso- ochsjukvård samt tandvård som inte kan anstå m.m.som enligt en överenskommelse med Land-stingsförbundet lämnas till de utlänningar somomfattas av lagen om mottagande av asyl-sökande.

Regeringen anser att de kommuner där dessautlänningar vistas bör kunna få ersättning frånstaten för vissa insatser enligt socialtjänstlagen,tolkkostnader samt vissa skolkostnader för barnoch ungdomar under 19 år. Därutöver bör er-sättning lämnas till landstingen för vissa sjuk-vårdskostnader. Ersättningen skall avse kostna-der för medborgare i FörbundsrepublikenJugoslavien, som kommer från provinsen Ko-sovo och som beviljats tidsbegränsade uppe-hållstillstånd med stöd av 2 kap. 5 b § UtlL.

Staten bör kalenderårsvis i efterskott efter an-sökan ersätta kommunerna för kostnader förförsörjningsstöd och vid behov stöd och hjälp iboendet samt för vård av barn i annat hem änbarnets eget som ges med stöd av social-tjänstlagen (1980:620) eller lagen (1990:52) medsärskilda bestämmelser om vård av unga. Ersätt-ning bör även lämnas för tolkkostnader. Därut-över bör ersättning lämnas till kommunerna förskolkostnader och kostnader för gymnasieersät-tande verksamhet samt till landstingen för kost-nader för viss hälso- och sjukvård samt tandvårdm.m. Den sistnämnda ersättningen bör lämnasenligt samma ordning som i dag gäller förasylsökande.

Statens invandrarverk bör som statlig myndig-het administrera ansökningarna samt utbetaladen statliga ersättningen till kommunerna ochlandstingen.

Slutsatser

För budgetåret 1998 beräknades den genom-snittliga flyktingdygnskostnaden till 205 kr perperson. Det faktiska utfallet blev 185 kr. Anled-ningen till denna lägre flyktingdygnskostnad varatt beläggningsgraden i Invandrarverkets motta-gandesystem blev högre än beräknat eftersomtidigare antaganden byggde på att verkställig-hetsproblemen till Förbundsrepubliken Jugo-slavien skulle få en lösning. Vid utgången av år1999 beräknas att det kommer att finnas ca19 700 personer i mottagandesystemet för att vid

22

utgången av år 2000 vara 11 700 personer. Dengenomsnittliga beläggningen under år 2000 be-döms vara ca 15 700 personer.

Med beaktande av utfallet för år 1998 och detfaktum att beläggningsgraden i mottagande-systemet fortsätter att ligga kvar på en hög nivåbedömer nu regeringen att anslaget för år 2000bör kunna beräknas på en flyktingdygnskostnadom 195 kr.

Frågan huruvida personer som beviljas tidsbe-gränsade uppehållstillstånd i en mass-flyktsituation skall folkbokföras eller inte och ivilken utsträckning de skall ha rätt till socialaförmåner bereds för närvarande inom Regerings-kansliet. Regeringen avser att lämna förslag tillriksdagen i denna fråga under hösten 1999. För-slaget får inga ekonomiska konsekvenser förränen massflyktssituation uppstår.

Tillfälligt utökade anslag för Invandrarverketoch Utlänningsnämnden under år 2000 leder tillkortare handläggningstider och därmed lägrekostnader för mottagandet än vad det annarsskulle vara.

Anslaget A2 föreslås öka med 473 miljonerkronor år 2000 i förhållande till beräkningarna ibudgetpropositionen för 1999 och med ca 200miljoner kronor år 2001. Skälen til det är att an-talet personer i mottagandesystemet ökar i för-hållande till vad som beräknades i budget-propositionen för 1999. Detta som en följd av attvissa lagakraftvunna avvisningsbeslut inte kunnatverkställas samt den tidigare rådande situationeni Kosovo. Genom att vissa biståndskostnader förmottagande av flyktingar från Kosovo har ökathar också avräkningen från biståndsramen förkostnader för asylsökande från u-länder ökat,dels i förhållande till år 1998 och dels i för-hållande till regeringens ekonomiska vår-proposition 1998/99:100.

Regeringen föreslår att den tillfälliga statligaersättningen till kommunerna och landstingenför kostnader som kan uppkomma på grund avatt det i kommunen vistas medborgare från För-bundsrepubliken Jugoslavien, som beviljats tids-begränsade uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.5 b § utlänningslagen, bör träda i kraft den1 januari 2000.

Regeringen beräknar att kostnaderna för denstatliga ersättningen skall rymmas inom den be-räknade flyktingdygnskostnaden. Dessa medelhade annars tagits i ansprål om berörda personerfortfarande varit registrerade i mottagande-systemet.


Väntetiden för utflyttning till en kommun förpersoner som vistats på Invandrarverkets anlägg-ningar när de beviljas uppehållstillstånd skall för-kortas. Den förkortade väntetiden förväntasmedföra en besparing på 10 miljoner kronor perår från och med år 2000.

Tabell 3.4 Beräkning av anslaget för år 2000Tusental kronor

Anslag 1999 875 350

Utökad verksamhet 368 250

Minskad dygnskostnad -58 000

Besparing - 10 000

Förslag 2000 1 175 600

A3 Migrationspolitiska åtgärder


1998 Utfall 200 584Anslags-sparande 12 670

1999 Anslag 298 079 1Utgifts-prognos 136 730

2000 Förslag 321 589

2001 Beräknat 302 309 2

2002 Beräknat 306 012 3

1 Varav -9 790 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.2 Motsvarar 299 076 tkr i 2000 års prisnivå.3 Motsvarar 298 076 tkr i 2000 års prisnivå.

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är bered-skapen att ta emot kvotflyktingar. Staten betalarut ersättning till de kommuner som tar emot så-dana flyktingar. Av de medel riksdagen anvisarför kvotflyktingar genomförs även vissa hjälpin-satser för flyktingar utanför Sverige. Under år1999 användes kvotmedel för att tillfälligt över-föra upp till 4 000 medborgare i Förbundsrepub-liken Jugoslavien som fördrivits från provinsenKosovo och som befann sig i dess närhet.

Staten ger bidrag till åtgärder för frivillig åter-vandring av personer som efter att ha varit bo-satta i Sverige under längre eller kortare tid väljeratt återvandra till sitt ursprungliga hemland ellertill annat bosättningsland. Anhöriga till flykting-ar i Sverige kan få bidrag till resan hit. Medel an-visas även för att bekosta vissa migrationspolitis-ka projekt och Sveriges deltagande iinternationellt samarbete inom flykting- och in-vandringsområdet. Likaså anvisas medel från

detta anslag till Svenska röda korsets efterforsk-ningsverksamhet.


Resultatinformation

Anslagsmedel för budgetåret 1998 har i stats-budgeten anvisats för överföring av kvot-flyktingar och mottagande av dessa i kom-munerna samt alternativa insatser och åtgärdermotsvarande kostnader för 1 840 överförda flyk-tingar. Under budgetåret 1998 överfördes 1 222personer till Sverige. Under budgetåret 1999 harriksdagen anvisat medel motsvarande kostnaderför 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under förstahalvåret 1999 har 211 personer överförts till Sve-rige. Därutöver har anslagsmedel använts för attmöjliggöra en överföring av 3 865 medborgare iFörbundsrepubliken Jugoslavien, som fördrivitsfrån provinsen Kosovo och som haft behov avtillfälligt skydd i Sverige. Uttagningarna skersom regel i samarbete med UNHCR.

Anslagsmedlen har använts med viss flexibili-tet. 5 miljoner kronor har under år 1999 avsattsför medicinska insatser.

Under år 1998 har 35 projekt kring frivilligåtervandring genomförts till en kostnad av6,25 miljoner kronor. Projekten var i första handinriktade på återvandring till Bosnien-Hercegovina men även i viss utsträckning tillSomalia och övriga områden på Afrikas horn. Bi-dragen till flyktingars återvandring uppgick till7,69 miljoner kronor under år 1998.

Från anslaget har under år 1998 två tjänster vidde svenska utlandsmyndigheterna i Sarajevo ochZagreb finansierats för återvandrings- respektiveåtervändandearbete till en kostnad av 675 000kronor.

Som ett led i återvandringsarbetet gav re-geringen Invandrarverket i uppdrag att i sam-verkan med Svenska kommunförbundet upprättaett registreringskontor i Sverige för Commissionfor Real Property Claims of Displaced Personsand Refugees (CRPC) i Bosnien-Hercegovina.Vid årsskiftet hade 1 012 registreringar gjortsoch ytterligare 2 506 personer hade anmält att deville göra anspråk på sin egendom. I början av år1999 beslutade regeringen att tilldela In-vandrarverket ytterligare 1,3 miljoner kronor föratt fortsätta och avsluta denna verksamhet underåret.

23


Slutsatser

Anslagsmedlen för år 2000 avseende mottagandeav kvotflyktingar bör liksom innevarande årkunna få användas med viss flexibilitet och mot-svara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.

Regeringen bedömer att många personer somomfattats av förordningen (1999:209) om tids-begränsat uppehållstillstånd på grund av situatio-nen i Kosovo kommer att vilja återvända underår 2000. Denna grupp har enligt förordningen(1999:707) rätt till bidrag till återvändandet samtreskostnader. Regeringen bedömer att anslagetför år 2000 bör utökas med 15 miljoner kronorför detta ändamål.

A4 Utlänningsnämnden



1999 Anslag 60 514Utgifts-prognos 62 476

2000 Förslag 69 628

2001 Beräknat 64 608 2

2002 Beräknat 65 638 3

2 Motsvarar 63 628 tkr i 2000 års prisnivå.3 Motsvarar 63 628 tkr i 2000 års prisnivå.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden avbeslut som fattas av Statens invandrarverk i frågaom avvisningar och utvisningar samt an-sökningar om uppehållstillstånd, flykting-förklaring, resedokument, svenskt medborgar-skap och offentliga biträden i utlänningsärenden.Nämnden prövar även s.k. nya ansökningar omuppehållstillstånd. Sådan ansökan kan göras efterdet att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut vun-nit laga kraft.


Resultatinformation

Nämnden har endast i fråga om medborgar-skapsärenden nått de mål som satts upp av rege-ringen. För ärenden avseende överprövning avbeslut om avvisning eller utvisning får, enligtmålen, öppna ärenden inte vara äldre än sex må-nader om inte särskilda skäl föreligger. Vid slutet

24

av år 1998 var 55 procent av ärendena äldre änsex månader. Det bör då observeras att ett stortantal ärenden avsåg medborgare i För-bundsrepubliken Jugoslavien. Med hänsyn tillden oklara situationen där var det inte möjligt attfatta beslut i dessa ärenden. Om hänsyn inte tastill dessa ärenden blir andelen som var äldre änsex månader 38 procent. Under år 1998 var dengenomsnittliga handläggningstiden 252 dagar.Detta innebär en minskning med 48 dagar ijämförelse med år 1997. Nämnden prövar ävens.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd. I frå-ga om sådana ärenden får handläggningstideninte överstiga tre veckor om inte särskilda skälföreligger. Nämndens förutsättningar att ta framstatistik medger inte att andelen ärenden som äryngre än tre veckor kan särskiljas. I 48 procent avde avgjorda ärendena har beslut meddelats inomen månad. Flertalet av de öppna ärendena avsermedborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien.Den genomsnittliga handläggningstiden under år1998 var 99 dagar. Detta innebär en minskningmed 8 dagar i jämförelse med år 1997. Som för-klaring till den låga måluppfyllelsen kan påpekasatt många avvisningsbeslut ännu inte verkställtsvilket resulterar i att antalet nya ansökningar omuppehållstillstånd fortfarande är stort. Dettamedför störningar på allt arbete i nämnden efter-som de nya ansökningarna måste behandlas medförtur.

Utlänningsnämnden har under år 1998, på re-geringens uppdrag, genomfört en översyn avnämndens arbetsformer och resursanvändning.Översynen har resulterat i att nämnden genom-fört en omorganisation under slutet av år 1998.Genom en av regeringen genomförd ändring inämndens instruktion hösten 1998, kan besluts-fattandet i ärenden av enklare beskaffenhet dele-geras i högre utsträckning. Dessa förändringarbör ge möjlighet för nämnden att under år 1999nå de uppsatta målen.

Slutsatser

Som en följd av regeringens förslag att utöka In-vandrarverkets förvaltningsanslag anser re-geringen det motiverat att utöka Utlännings-nämndens förvaltningsanslag med 6 miljoner krår 2000 för att undvika långa handläggningstiderför de många överklagandeärenden som då be-räknas kommer att lämnas in till nämnden.

Det är viktigt att Utlänningsnämndens sam-verkan med Invandrarverket i arbetet med attförbättra prognoserna fortsätter.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagdkompensationen för premierna för avtalsförsäk-ringarna. Anslaget har tillförts 2 716 000 kronor.


Anslag 1999 60 514

Pris- och löneomräkning 398


Resurstillskott 6 000

Förslag 2000 69 628

A5 Offentligt biträde iutlänningsärenden

Tabell 3.8 AnslagsutvecklingenTusental kronor



2000 Förslag 73 338

2001 Beräknat 55 357


Anslagsprognosen för år 1999 visar att kostna-derna kommer att överstiga anslagna medel ochatt anslagskrediten kommer att tas i anspråk.Offentliga biträden förordnas med stöd av be-stämmelserna i 11 kap. utlänningslagen samt la-gen (1996:1620) om offentligt biträde.


Resultatinformation

Kostnaderna för offenligt biträde hos Invandrar-verket under år 1998 översteg anslagna medeloch verket utnyttjade sin anslagskredit med197 000 kronor. En jämförelse mellan budgetoch utfall för år 1998 visar att Utlännings-nämnden hade ett anslagssparande på1,2 miljoner kronor. Den del av anslaget som


Regeringskansliet förfogar över utnyttades hellerinte fullt ut.

Enligt aktuella prognoser för år 1999 förväntasInvandrarverket avgöra fler grundärenden än vadsom tidigare legat till grund för beräkningarna avanslaget. Antalet avgjorda ärenden är den faktorsom påverkar anslaget mest.

Slutsatser

Anslaget har anpassats till antagandet om antaletavgjorda ärenden under budgetåret 2000. Ommöjligt bör beräkningssättet för anslaget förfinasför att bättre kunna följa de stora svängningar iantalet ärenden som myndigheterna förväntasavgöra under de närmaste åren. För att få merprecisa beräkningar av anslaget skall upp-följningen förbättras under år 2000.


Anslag 1999 51 632

Prisomräkning 870

Utökad verksamhet 20 836

Förslag 2000 73 338

25


4 Integrationspolitik

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar invandrares in-troduktion i det svenska samhället och ersättningtill kommunerna för flyktingmottagande, åtgär-der mot diskriminering, främlingsfientlighet ochrasism samt utvecklingsinsatser i storstadsregio-nernas utsatta bostadsområden. I verksamhets-området ingår myndigheterna Integrationsver-ket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering(DO) och Nämnden mot diskriminering.


Tabell 4.1 UtgiftsutvecklingenMiljoner kronor (löpande priser)

Utfall1998

Anslag1999

Utgifts-prognos

1999

Förslaganslag

2000

Beräknatanslag

2001

Beräknatanslag

2002

2 363 2 539 2 575 2 728 3 118 2 671


Flyktingmottagandet år 1999 väntas bli 9 900personer vilket är lägre än vad som antogs i förrabudgetpropositionen. Trots detta bedöms detekonomiska utfallet inom verksamhetsområdetöverstiga anvisade medel med fyra procent. Detberor på ett ökat flyktingmottagande åren 1997och 1998 eftersom den statliga ersättningen tillkommunerna betalas ut flera år i efterskott. Un-der år 2000 ökar flyktingmottagandet igen somen effekt av tidigare och innevarande års kon-flikter i Kosovoprovinsen och väntas uppgå till15 700 personer.

Anslagsbehovet för hemutrustningslån mins-kar kraftigt till följd av minskade utgifter förräntesubventioner och låneeftergifter.

Antalet anmälningar om diskriminering i ar-betslivet fortsätter att öka och har fördubblatsunder år 1998. (DO) har fått ökade resurser förverksamheten under år 1999 till följd av att dennya lagen (1999:130) om åtgärder mot etniskdiskriminering i arbetslivet har trätt i kraft. DOhar bedrivit ett aktivt informationsarbete riktattill arbetsgivare om lagen och dess innebörd.

Insatser för att främja utvecklingen i utsattabostadsområden har skett med stöd av de s.k.Blommanpengarna, liksom fördjupade insatser inationella utvecklingsområden. Under år 1999har arbetet med det nya politikområdet, stor-stadspolitik, inletts och insatserna i de utsatta bo-stadsområdena har integrerats i denna politik.Inledande konferenser har hållits i Malmö, Gö-teborg och Stockholm och arbetet med att tafram underlag till lokala utvecklingsavtal mellankommunerna och staten pågår nu både lokaltoch centralt.

Förändringar

Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:165, bet.1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34) om mål för ennationell politik för storstadsregionerna. Insat-serna i de utsatta bostadsområdena har under år1999 integrerats med denna politik. Under våren1999 tillsattes en storstadsdelegation med upp-gift att samordna och utveckla storstadspoliti-ken.

Den nya lagen om åtgärder mot etnisk diskri-minering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj1999 och Nämnden mot etnisk diskriminering

27


bytte namn till Nämnden mot diskriminering.Nämnden har fått utökade arbetsuppgifter. Denskall även pröva vitesförelägganden meddelade avHandikappombudsmannen och Ombudsman-nen mot diskriminering på grund av sexuell lägg-ning.

Prioriteringar

Arbetet med att bryta segregationen och skapaett Sverige för alla skall fortsätta.

Den skärpta lagstiftningen mot diskrimineringoch aktiva insatser från DO skall bidra till attmotverka diskrimineringen på arbetsmarknaden.

Ett samlat åtgärdsprogram för att få integra-tionsperspektivet att genomsyra utformningenav den allmänna politiken skall genomföras un-der år 2000.

Kvinnoperspektivet i integrationsarbetet skalllyftas fram och situationen för unga flickor medutländsk bakgrund skall särskilt uppmärksam-mas.

För personer som vistas på statlig förläggningnär de beviljas uppehållstillstånd skall väntetidenför utflyttning i en kommun förkortas.

Utvecklingsarbetet för att förbättra kommu-nernas introduktion av nyanlända i enlighet medden integrationspolitiska propositionen skallfortsätta.


Tillståndet och utvecklingen inom området

Sverige är i dag ett land som genom invandringpräglas av etnisk och kulturell mångfald. Mer än900 000 invånare är födda utomlands. Av dessahar mer än 40 procent varit bosatta i Sverige i 20år eller mer. Ytterligare 700 000 personer som ärfödda i Sverige har minst en förälder som är föddi ett annat land. Till den kulturella och etniskamångfalden bidrar också de nationella minorite-ter som finns i Sverige.

Personer med utländsk bakgrund har inomfler områden ännu inte samma möjligheter isamhället som de som är födda i Sverige och harsvenska föräldrar. Detta avspeglar sig framför alltpå arbetsmarknaden, där situationen för personermed utländsk bakgrund fortfarande är betydligtsvårare än för andra. Under år 1998 var t.ex. ar-

28

betslösheten bland utomnordiska medborgare27,2 procent jämfört med 6,5 procent för be-folkningen som helhet. Arbetslösheten har dockminskat det senaste året och en förbättring harskett också för personer med utländsk bakgrund.Under första halvåret 1999 var 21,5 procent av deutomnordiska medborgarna arbetslösa medanmotsvarande siffra för befolkningen som helhetvar 5 procent. Även för långtidsarbetslösa medutomnordisk bakgrund syns en förbättring. Ettökat egenföretagande har också haft viss betydel-se för sysselsättningen.

Skillnaderna i sysselsättning mellan olikagrupper är stora. År 1998 var arbetslöshetenbland utländska medborgare från Afrika 55,5procent, från Asien på 35,4 procent och frånSydamerika 16,8 procent vilket kan jämförasmed 5,5 procent för svenska medborgare.

För kvinnor med utomnordiskt medborgar-skap är situationen ofta särskilt besvärlig. Ande-len sysselsatta kvinnor bland de utomnordiskamedborgarna uppgick första halvåret 1999 endasttill 20 procent. Vidare finns studier som tyder påatt ungdomar med utländsk bakgrund är arbets-lösa i högre utsträckning än andra ungdomaräven om de har en svensk utbildning och behärs-kar språket väl.

Många kvinnor med utländsk bakgrund har ensvår situation i det svenska samhället, inte bara avarbetsmarknadsskäl. En del unga flickor har detsärskilt besvärligt på grund av kulturkrockarmellan familjens förväntningar och svenska ung-domsförhållanden.

Den geografiska koncentrationen av landetsutrikes födda är fortfarande hög. Drygt hälftenav dem återfinns i de tre storstadsregionerna och70 procent bor i de åtta största städerna. Särskiltmarkant är koncentrationen till vissa stadsdelaroch bostadsområden. I flera av dessa bostadsom-råden är andelen personer med utländsk bak-grund högre än 50 procent.

En allt större del av de flyktingar som kom-mer till Sverige väljer att bosätta sig i kommu-nernas utsatta bostadsområden och därmed ökarsegregationen.

Skillnaderna mellan personer med utländskbakgrund och den övriga befolkningen är storaockså när det gäller valdeltagande och delaktigheti samhällslivet i övrigt. De deltar inte i samma ut-sträckning i de politiska partiernas arbete, tar fär-re kontakter för att påverka i samhällsfrågor ochhar lägre valdeltagande i de kommunala valen.Enligt Demokratirådets rapport 1998, Demo-krati och medborgarskap, är utvecklingen över


tid nedslående och klyftorna mellan personermed utländsk bakgrund och den övriga befolk-ningen har vidgats.

Antalet anmälningar om diskriminering i ar-betslivet har ökat markant under år 1998. I jäm-förelse med år 1997 har antalet anmälningar för-dubblats. Under samma tidsperiod har ett trend-brott skett när det gäller fördelningen av anmäl-ningar mellan arbetstagare och arbetssökande.Tidigare år har andelen anmälningar från arbets-tagare utgjort en majoritet. Nu utgör andelenanmälningar från arbetssökande över hälften avalla anmälningar. Fortfarande rör en stor del – entredjedel – av anmälningarna från arbetstagaremobbning och trakasserier.

Enligt den officiella statistiken för år 1998 po-lisanmäldes 591 fall av hets mot folkgrupp och237 fall av olaga diskriminering. Detta innebär enökning med 72 respektive 31 procent i förhållan-de till år 1997. Under första halvåret 1999 an-mäldes enligt preliminära uppgifter 227 fall avhets mot folkgrupp och 124 fall av olaga diskri-minering, vilket i förhållande till första halvåret1998 motsvarar en minskning med 27 procentrespektive en ökning med 4 procent.

Det är svårt att dra några säkra slutsatser avdessa siffror. En förklaring till den redovisadeökningen kan vara en ökad anmälningsbenägen-het till följd av den uppmärksamhet som dessabrott har getts i media och i den offentliga de-batten.

Under år 1997 ökade kommunmottagandet avflyktingar mer än förväntat till följd av att perso-ner med avvisningsbeslut som vunnit laga kraftinte kunde återvända till sina hemländer utan fickuppehållstillstånd i Sverige. Under år 1998 togs11 900 flyktingar emot i kommunerna, vilket ären minskning med 11 procent jämfört med år1997. Orsaken är främst att inga avvisningsbesluteller beslut om uppehållstillstånd har fattats närdet gäller kosovoalbaner på grund av den insta-bila situationen i Kosovo.

År 1999 väntas 9 900 flyktingar tas emot ikommunerna. Det är ett mindre antal än vadsom antogs i början av året. De kosovoflyktingarsom tillfälligt överförts till Sverige i år har kom-mit hit med tidsbegränsade uppehållstillståndoch ingår inte i det kommunala flyktingmotta-gande som ersätts med statliga bidrag. Bland an-nat har Kosovokrisen, som nyss nämnts, gjort attmånga blivit kvar i Invandrarverkets mottag-ningssystem för asylsökande. Nu väntas Invand-rarverket och Utlänningsnämnden fatta ett stortantal beslut om uppehållstillstånd som leder till

kraftigt ökande kommunmottagande år 2000 –15 700 personer. År 2001 väntas en nedtrappningtill 11 450 personer.

Kommunmottagandet åren 1991 – 1998 ochen prognos för åren 1999 – 2002 framgår av föl-jande tabell.

Tabell 4.2 Kommunmottagande

År Antal

1991 19 000

1992 18 500

1993 25 200

1994 62 300

1995 15 900

1996 6 800

1997 13 600

1998 11 900

1999 9 900 prognos

2000 15 700 prognos

2001 11 450 prognos

2002 11 450 prognos

De viktigaste statliga insatserna inomområdet

Integrationsverket har bedrivit sin verksamhetsedan den 1 juni 1998. Verket har ett övergripan-de ansvar för att integrationspolitiska mål ochsynsätt får genomslag på olika samhällsområdensamt för att aktivt stimulera integrationsproces-serna i samhället. Integrationsverket skall främjalika rättigheter och möjligheter för alla, oavsettetnisk och kulturell bakgrund, samt förebyggaoch motverka diskriminering, främlingsfientlig-het och rasism. Vidare skall myndigheten verkaför att kommunerna har beredskap och kapacitetatt ta emot skyddsbehövande som beviljas uppe-hållstillstånd samt vid behov medverka vid derasbosättning.

En viktig uppgift för verket är att stödja ochfölja upp kommunernas introduktion av skydds-behövande samt att även uppmärksamma övriganyanländas behov av stöd.

Statligt stöd har beviljats till projekt som syf-tar till att stärka integrationsprocesserna i sam-hället samt för att förebygga och motverka dis-kriminering, främlingsfientlighet och rasism. In-vandrarnas riksorganisationer har fått statsbidragoch nya organisationer ett särskilt etableringsbi-

29


drag för att de skall kunna bygga upp en natio-nell organisation.

Integrationsverket har också samverkat medlänsstyrelserna för att utveckla det integrations-politiska arbetet på regional nivå. De tre stor-stadslänen har fått särskilda medel för integra-tionsbefrämjande arbete.

DO har enligt lagen (1999:131) om Ombuds-mannen mot etnisk diskriminering som huvud-uppgift att motverka etnisk diskriminering i ar-betslivet och inom andra samhällsområden. La-gen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskrimi-nering i arbetslivet trädde i kraft den 1 maj 1999.Den nya lagens tillämpningsområde är när detgäller arbetslivet vidare än den tidigare lagen(1994:134) mot etnisk diskriminering. Det ställsnu krav på arbetsgivaren att vidta aktiva åtgärderför etnisk mångfald i arbetslivet. DO har medutgångspunkt från den nya lagen utarbetat enhandbok med råd kring aktiva åtgärder för etniskmångfald i arbetslivet. Tillsammans med Jäm-ställdhetsombudsmannen, Handikappombuds-mannen och Ombudsmannen mot diskrimine-ring på grund av sexuell läggning har DO gett uten handbok om att rekrytera utan att diskrimine-ra. DO har även intensifierat sina informations-insatser bl.a. till media och bostadsmarknadensintressenter. Överläggningar har också hållitsmed företrädare för parterna på bostadsmarkna-den.

Integrationsverket har fått regeringens upp-drag att analysera valdeltagandet i vissa utsattabostadsområden och studera hur valdeltagandetskiftar mellan olika valdistrikt och kommunersamt analysera orsakerna till det lägre valdelta-gandet. Uppdraget genomförs i samråd med Rå-det om utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13)samt Demokratiutredningen (SB 1997:01) somskall utreda orsakerna till det sjunkande valdelta-gandet i Sverige. Integrationsverket skall redovi-sa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 de-cember 2000.

Kvinnoperspektivet i integrationsarbetet harlyfts fram. Regeringen har inlett en dialog medorganisationer, myndigheter och enskilda för attnärmare analysera situationen för utsatta flickormed annan etnisk och kulturell bakgrund änmajoritetsbefolkningen. Ett särskilt åtgärdspro-gram skall utarbetas i syfte att stärka deras ställ-ning i samhället. Integrationsverket skall ocksåsärskilt redovisa stöd till projekt som uppmärk-sammar unga invandrade kvinnors situation.

Staten har sedan år 1995 lämnat stöd till ut-veckling av utsatta bostadsområden i framför allt

30

storstadsregionerna genom de s.k. Blomman-pengarna. Genom storstadspropositionen hardetta stöd integrerats i storstadspolitiken (se av-snitt 4.4).

Flyktingar och andra skyddsbehövande harofta särskilda behov av samhällets stöd den förstatiden i Sverige. De skiljer sig från andra invandra-re genom att de inte har möjlighet att fritt åter-vända till sina hemländer. Det är heller inteovanligt att de har haft traumatiska upplevelsersom kräver att de ges särskilt stöd. Staten lämnarersättning till kommunerna enligt förordningen(1990:927) om statlig ersättning för flykting-mottagande m.m. när de tar emot flyktingar ochvissa av deras anhöriga. Målet är att individenskall bli självförsörjande och delaktig i samhälls-livet. I normalfallet bör en bas för det fortsattalivet i Sverige kunna uppnås inom två år, förut-satt att introduktionen bedrivs på heltid. En sär-skild schablonersättning skall bl.a. täcka kom-munernas kostnader för svenskundervisning ochde enskildas försörjning från det år flyktingen tasemot och ytterligare tre år samt vissa andra mer-kostnader som följer av flyktingmottagandet.Utbetalningarna av statlig ersättning för intro-duktionen av flyktingar uppgick år 1998 till 2,3miljarder kronor. Regeringen har också kompen-serat de kommuner som haft stort flyktingmot-tagande med särskilda statsbidrag på sammanlagt650 miljoner kronor under åren 1996 – 1998. Vi-dare har regeringen tagit hänsyn till vissa mer-kostnader för barn med utländsk bakgrund inomramen för det kommunala utjämningssystemet.Detta sker genom en ändring som träder i kraftden 1 januari 2000.

I samband med att flyktingar och deras anhö-riga bosätter sig i en kommun, kan de få statligalån till hemutrustning. Den 31 december 1998fanns 96 549 lån registrerade. Riksgäldskontoretsupplåning för detta ändamål omfattade totalt 1,3miljarder kronor.

Effekter av de statliga insatserna

Att bryta den sociala och etniska segrationen ochvända utvecklingen i positiv riktning förutsätterlångsiktiga och strategiska insatser. De mål ochriktlinjer som riksdagen beslutat skall gälla förintegrationspolitiken tar tid att förverkliga. In-tegrationsverket, som har ansvar för att följa upphur integrationspolitiska mål och synsätt får ge-nomslag inom alla samhällsområden, har bedrivitsin verksamhet under en förhållandevis kort tid –


drygt ett år. Myndigheten har byggt upp sinverksamhet successivt. Det är därför inte möjligtatt ännu redovisa några omfattande resultat frånverksamheten. På uppdrag av regeringen har In-tegrationsverket redovisat en verksamhetsplanför åren 1999 och 2000.

DO har under året drivit ett fall till Arbets-domstolen – det andra fallet som prövats sedanden då gällande lagen trädde i kraft år 1994. Ävenom DO förlorade målet, bedöms fallet ha ettopinionsskapande värde. Effekterna av den nyalagen kan ännu inte avläsas.

Det statliga bidraget till insatser i utsatta bo-stadsområden har gett kommunerna ökade möj-ligheter att bedriva ett långsiktigt lokalt utveck-lingsarbete. Kommunerna har redovisat insatserinom en rad olika verksamhetsområden. Viktenav de boendes medverkan och samverkan mellanstatliga och kommunala myndigheter har särskiltlyfts fram. Integrationsverket har i uppdrag attsammanställa och analysera statens satsning i ut-satta bostadsområden som pågått under åren1995 – 1998. Uppdraget skall redovisas senastunder juni år 2000. En delrapport skall lämnasunder november år 1999.

Integrationsverket har inlett arbetet med attfölja upp kommunernas introduktionsverksam-het, bl.a. möjligheterna att bli självförsörjandeoch delaktig i samhällsutvecklingen.

De kostnadsuppföljningar som gjorts av flyk-tingmottagandet för åren 1991 – 1994 visar attkommunerna i stort sett fått kostnadstäckningför 1991 års mottagna flyktingar. För 1992 och1993 års flyktingmottagande beräknas ett under-skott på cirka 14 respektive 7 procent och förflyktingar mottagna år 1994 ett överskott på 9procent. Till följd av den höga arbetslösheten harutbetalningar av socialbidrag och introduktion-sersättning mer än fördubblats under perioden1990 – 1997. Utländska hushåll, inklusive flyk-tinghushåll, står för nästan hälften av dessa kost-nader. Under år 1998 har dock kostnaderna försocialbidrag generellt sett minskat beroende påden sjunkande arbetslösheten samt minskatflyktingmottagande. Integrationsverket kommeratt i samarbete med Svenska Kommunförbundetgöra en fördjupad analys av kommunernas kost-nader och intäkter för flyktingmottagandet.

Antalet lån till hemutrustning för flyktingaroch lånens storlek olika år beror i första hand påhur många personer som tas emot i kommunernaoch familjesammansättningen. Lånereglerna hartidigare varit sådana att de uppmuntrat till storalån, vilket i många fall lett till att flyktingen ham-

nat i en skuldfälla. Regeringen har därför ändratreglerna för hemutrustningslån. Effekten har bli-vit att lånenivåerna och lånebenägenheten harminskat och den tidigare trenden mot ökandelåneeftergifter har brutits så att eftergifternaminskar.

Regeringens slutsatser

Utvecklingen inom integrationsområdet har intevarit tillfredsställande i förhållande till de integ-rationspolitiska målen. Den sociala och etniskasegregationen är fortfarande stor och arbetslös-heten slår hårt mot personer med utländsk bak-grund. Det är mycket angeläget att genomföraintentionerna i den integrationspolitiska propo-sitionen. Arbetet med att bryta segregationenoch skapa ett Sverige för alla skall ha fortsatt högprioritet. Den etniska och kulturella mångfaldeni samhället måste tas tillvara på ett bättre sätt.Staten är en viktig förebild i detta arbete. Ett sär-skilt åtgärdsprogram skall genomföras för atttillvarata den etniska och kulturella mångfaldeninom den statliga sektorn och för att integra-tionsperspektivet skall genomsyra den allmännapolitiken. Alla myndigheter skall i sin verksam-het beakta samhällets etniska och kulturellamångfald.

Den etniska diskrimineringen på arbetsmark-naden bör också kunna motverkas mer effektivtän tidigare genom den nya lagens tillkomst.

Ett prioriterat område för Integrationsverketunder år 1999 är arbetsmarknaden och arbetslivetoch hur deras strukturer påverkar möjligheternatill egen försörjning för personer med utländskbakgrund. Denna inriktning av verksamhetenbör ha fortsatt hög prioritet även under år 2000.Integrationsverket och Statens invandrarverkkommer att få ett gemensamt uppdrag av rege-ringen att effektivisera arbetet i syfte att förkortaväntetiden för utflyttning från förläggning tilleget boende.

Det är mycket angeläget att personer med ut-ländsk bakgrund kommer till tals i samhällsde-batten och finner det meningsfullt att rösta. Ar-betet i utsatta bostadsområden, där många per-soner med utländsk bakgrund bor, syftar bl.a. tillatt öka medborgarnas engagemang för den egnanärmiljön. Ytterligare insatser kan behöva göras.

Satsningen på att lyfta fram kvinnoperspekti-vet i integrationsarbetet skall fortsätta. I mångafall blir unga flickors problem inte lika synligasom de mer utagerande pojkarnas. En prioriterad

31


fråga är därför att fortsätta dialogen med organi-sationer och myndigheter för att utveckla ett åt-gärdsprogram för unga flickor med utländskbakgrund i syfte att stärka deras ställning i sam-hället.

De kostnadsuppföljningar som gjorts av flyk-tingmottagandet har analyserats av en arbets-grupp i Regeringskansliet parallellt med en analysav arbetsmarknadens förändringar under de när-maste åren. Integrationsverket kommer att ge-nomföra en fördjupad analys av kommunernaskostnader och intäkter för flyktingar. Integra-tionsverket gör också en översyn av formerna föröverenskommelser med kommunerna. I avvak-tan på detta arbete är inte några förändringar aversättningarna till kommunerna aktuella. Social-tjänstutredningen (S 1997:16) förväntas inomkort lämna förslag om bl.a. ett nytt försörjnings-stöd för äldre invandrare som har låg eller ingenpension.

Möjligheten att få svenskt medborgarskap harstor betydelse för integrationen i det svenskasamhället. 1997 års medborgarskapskommittéhar i betänkandet Svenskt medborgarskap (SOU1999:34) lämnat förslag till ny lag om svensktmedborgarskap. Bland annat föreslås att det skallbli lättare att få svenskt medborgarskap, särskiltför barn. Betänkandet har remissbehandlats ochbereds för närvarande i Regeringskansliet.

4.4 Storstadspolitik

Riksdagen beslutade under år 1998 om mål ochinriktning för den nationella storstadspolitiken,(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.1998/99:34). Målen för det nya politikområdet ärdels att ge storstadsregionerna goda förutsätt-ningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmedkunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas så-väl inom storstadsregionerna som i övriga delarav landet, dels att bryta den sociala, etniska ochdiskriminerande segregationen i storstadsregio-nerna och därmed verka för jämlika och jämställ-da levnadsvillkor för storstädernas invånare.Storstadspolitiken är således både inriktad på enlångsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och attfrämja jämlika levnadsvillkor för storstädernasinvånare.

Under åren 1994 – 1997 ökade sysselsättning-en årligen med knappt 1,7 procent i Stockholms-

32

regionen1, 1,5 procent i Göteborgsregionen samt0,4 procent i Malmöregionen. Riksgenomsnittetunder motsvarande period låg på drygt 0,4 pro-cent. Enligt preliminära uppgifter från NUTEKför år 1998 har sysselsättningen ökat kraftigt i detre regionerna, med 6,0 procent i Stockholmsre-gionen, 4,3 procent i Göteborgsregionen och 4,0procent i Malmöregionen.

Som redovisades i inledningen till avsnitt 4.3är den geografiska koncentrationen av landetsutrikes födda fortfarande hög. Över hälften avdem bor i de tre storstadsregionerna. Arbetslös-heten bland dem är avsevärt högre än riksgenom-snittet. År 1998 var t.ex. 27 procent av de utom-nordiska medborgarna arbetslösa vilket kanjämföras med genomsnittet i riket på 6,5 pro-cent. I Stockholms kommun var arbetslösheten5,4 procent, i Göteborg 7,5 procent samt 11,7procent i Malmö. Förvärvsfrekvensen, dvs. an-delen förvärvsarbetande av befolkningen, varierarbåde mellan och inom kommunerna. Inom enstorstadskommun kan den variera mellan 30 och80 procent i olika bostadsområden.

Inkomsterna varierar i hög grad inom stor-stadsregionerna. I de mest utsatta bostadsområ-dena kan genomsnittsinkomsten, enligt stor-stadskommitténs underlagsrapport Delade stä-der, motsvara ca 30 procent av inkomsterna i demest välbärgade bostadsområdena. Detta gäller isamtliga storstadsregioner.

Bland annat mot denna bakgrund betonades istorstadspropositionen att det är av största viktatt staten och de berörda kommunerna arbetarlångsiktigt gentemot de utsatta stadsdelarna. Föratt t.ex. arbetslösheten och socialbidragsberoen-det skall kunna minskas krävs ett långsiktigt ochuthålligt arbete. Under våren 1999 tillsattes Stor-stadsdelegationen för att utveckla och samordnaden nationella storstadspolitiken. Medel har avi-serats för åren 1999 – 2002. Inledningsvis inrik-tas delegationens arbete på att kunna teckna lo-kala utvecklingsavtal med sju kommuner. Utöverdetta planeras också stödjande insatser genomfö-ras från hösten 1999. De långsiktiga och struktu-rella frågorna för arbetet bör utvecklas närmareparallellt med att arbetet med avtalen fortgår.

För år 1999 finns sammanlagt 357 miljonerkronor disponibla för storstadspolitiska insatser.Förutom anslaget B2 Utvecklingsinsatser i stor-stadsregionerna om 142 miljoner kronor finnsmedel avsatta inom andra utgiftsområden. Underutgiftsområde 16 Utbildning och universitets- 1 Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), LA-regioner.


33

forskning finns 75 miljoner kronor avsatta förförskoleverksamhet med satsning på svenskaspråket och 25 miljoner kronor för språkutveck-ling i skolan. Vidare har 10 miljoner kronor anvi-sats för anskaffning av praktikplatser till arbets-lösa invandrare och sfi-studerande. För attstimulera rekrytering av lågutbildade vuxna tillkunskapslyftet har 5 miljoner kronor reserverats.Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och ar-betsliv har för samma år beräknats 100 miljonerkronor för otraditionella insatser på arbetsmark-naden. Medel för storstadspolitiska insatser äraviserade till och med år 2002. Slutligen föreslåsytterligare 45 miljoner kronor som engångssats-ning för år 2000 inom utgiftsområde 16 Utbild-ning och universitetsforskning. Medlen skallfördelas inom ramen för de lokala utvecklings-avtalen för t.ex. läxläsnings- eller utbytesinsatserinom förskola och skola. Regeringen avser attöverväga eventuella ytterligare satsningar i stor-stadsregionerna.

I storstadspropositionen angavs också vilkakommuner som kan vara aktuella för utveck-lingsavtal. Dessa är Botkyrka, Göteborg, Ha-ninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Sö-dertälje. Samtliga har anmält sitt intresse av attteckna avtal om insatser i ett 20-tal bostadsom-råden. Stockholm, Malmö och Södertälje har re-dovisat förslag till avtal och övriga kommunerräknar med att kunna lämna sina förslag underhösten 1999. Förslagen kommer därefter att be-redas inom Regeringskansliet innan avtal teck-nas. Av stor betydelse i detta sammanhang ärlångsiktigheten och att arbetet redan nu bedrivspå ett sådant sätt att det finns möjligheter attinförliva det i kommunens ordinarie verksam-heter under och efter perioden. För att under-lätta arbetet med att ta fram underlaget har ettantal konferenser med inriktning på bl.a. utvär-dering och boendedialog hållits under våren.

Integrationsverket har fått i uppdrag att ansva-ra för den nationella utvärderingen av de lokalautvecklingsavtalen och har i juni månad redovisaten plan över utvärderingsarbetet, dels med avse-ende på innehållet i avtalen samt utvecklingsar-betets effekter och processer, dels med avseendepå sådana nyckeltal som kan ligga till grund föruppföljning av utvecklingen. Verket skall lämnaen första redovisning av uppdraget senast den 1juli år 2000. Regeringen avser därför att åter-komma med en första resultatbedömning i bud-getpropositionen för år 2001.

4.5 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseendemyndigheterna inom verksamhetsområdet.

4.6 Anslag

B1 Integrationsverket


1998 Utfall 29 632Anslags-sparande

1 725


2000 Förslag 82 580

2001 Beräknat 83 349 1

2002 Beräknat 84 269 2


Integrationsverket är sedan den 1 juni 1998 cen-tral förvaltningsmyndighet för integrationsfrå-gor. Verket har ett övergripande ansvar för attintegrationspolitiska mål och synsätt får genom-slag på olika samhällsområden samt för att aktivtstimulera integrationsprocesserna i samhället. Encentral uppgift för myndigheten är att följa ochutvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund avsamhällets etniska mångfald.


Resultatinformation

Målen för Integrationsverkets verksamhet underår 1998 var att främja lika rättigheter och möjlig-heter för alla oavsett etnisk och kulturell bak-grund, bidra till bättre förutsättningar för indivi-dens försörjning och delaktighet i samhället,bidra till en minskad diskriminering, främlingsfi-entlighet och rasism, främja en samhällsutveck-ling som kännetecknas av respekt och toleransoch där etnisk, kulturell, språklig och religiösmångfald tillvaratas som en positiv kraft samtöka kunskapen om den nationella utvecklingenur ett integrationspolitiskt perspektiv.

Integrationsverket har bedrivit ett systematiskarbete med att sprida och förankra det integra-


tionspolitiska perspektivet hos olika samhälls-sektorer på central, regional och lokal nivå.

Integrationsverket har gett stöd till ett sextio-tal lokala projekt i syfte att stimulera integra-tionsprocessen. Verket har också deltagit i regio-nala nätverk inom ramen för de regionala till-växtavtalen.

Verkets uppföljnings- och analysarbete harinletts, kunskapsinsamling pågår och nationellautvärderingar förbereds, bl.a. en utvärdering avinsatser i utsatta bostadsområden. Ett prioriteratområde för verket är uppföljning och analys avhur arbetsmarknaden och arbetslivet och derasstruktur påverkar möjligheterna till egen försörj-ning för personer med utländsk bakgrund.

Metoder för hur uppföljningen av kommu-nernas introduktion av nyanlända skall genomfö-ras har utvecklats under året och arbetet meduppföljningen har påbörjats i samverkan medkommunerna.

Under år 1998 fick ca 35 000 personer uppe-hållstillstånd i Sverige. Av dessa utgjorde 22 000personer med anknytning till redan tidigare bo-satta personer. 11 900 var skyddsbehövande ellersådana personer med anknytningar till skydds-behövande som omfattas av den statliga ersätt-ningen för introduktionsverksamhet. Integra-tionsverket har träffat överenskommelse med115 kommuner om sammanlagt 10 440 intro-duktionsplatser. Därutöver har 43 kommunertagit emot flyktingar från förläggningar ellerkvotflyktingar utan överenskommelse med In-tegrationsverket. Stor vikt har lagts vid kommu-nernas kvalitet på introduktionsprogrammet isamband med att överenskommelse om flyk-tingmottagande träffats samt vid att ytterligareengagera kommunerna i regioner där redan enstor andel invandrare tagits emot.

Integrationsverket har hjälpt 1 314 skyddsbe-hövande att bosätta sig i 91 av landets kommu-ner. Över 60 procent av de flyktingar som fickuppehållstillstånd under år 1998 bodde inte påförläggning utan hos släktingar eller vänner vidtidpunkten för beslut om uppehållstillstånd. Deflesta har valt att fortsätta att bo i en egen lägen-het på samma ort, oftast i storstadsregionernasutsatta bostadsområden.

Den genomsnittliga väntetiden från beslut omuppehållstillstånd till bosättning för personersom bor på förläggning är elva veckor. Målet äratt väntetiden inte skall överstiga fyra veckor.

34

Slutsatser

Integrationsverket har i huvudsak bedrivit sinverksamhet i enlighet med de av regeringen fast-lagda riktlinjerna, men alla verksamhetsmål harinte uppnåtts. Skälet är att verksamheten harbyggts upp successivt. Regeringen bedömer attIntegrationsverket nu har kommit så långt i sinetableringsprocess att verksamheten kan bedrivasenligt regeringens riktlinjer och att verksam-hetsmålen för år 1999 bör kunna uppnås.

Under år 2000 skall Integrationsverket fort-sätta sin inriktning på arbetsmarknaden och ut-vecklingsarbete för att förbättra introduktionenav nyanlända. Valundersökningen skall fullföljasoch insatser för att förbättra situationen för ut-satta flickor med utländsk bakgrund skall ut-vecklas. En särskild uppgift är att följa upp myn-digheternas tillämpning av förordningen(1986:856) om de statliga myndigheternas ansvarför genomförandet av integrationspolitiken.

För personer som vistas på statlig förläggningnär de beviljas uppehållstillstånd skall väntetidenför utflyttning till egen bostad förkortas. Därförkommer Integrationsverket och Statens invand-rarverk att få ett gemensamt uppdrag av rege-ringen att se över rutiner och samarbetsformerför att effektivisera detta arbete.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagdkompensation för premierna för avtalsförsäk-ringarna. Anslaget har tillförts 1 056 000 kronor.


Anslag 1999 75 724



Fullt utbyggd verksamhet 5 511

Förslag 2000 82 580


B2 Utvecklingsinsatser istorstadsregionerna


1998 Utfall 103 317 1Anslags-sparande 141 327 1


2000 Förslag 260 000

2001 Beräknat 565 000

2002 Beräknat 116 0001 Inklusive äldreanslaget 1995/96:D12 Särskilda insatser i invandrartäta områden

Från anslaget finansieras särskilda insatser somskall främja utvecklingen i storstadsregionernasutsatta bostadsområden samt bostadsområdenmed likartad situation.

Eftersom anslaget i första hand skall ses somett stöd för storstadsregionerna bör det fr.o.m. år2000 benämnas utvecklingsinsatser i storstadsre-gionerna.

Anslaget uppgår år 1999 till 142 000 000 kro-nor. Utbetalningsprognosen är 127 648 000 kro-nor. Avvikelsen mellan anslagsbeloppet ochprognosen förklaras av att det för år 1999 finnsen utgiftslimit på detta anslag. Från äldreanslaget1995/96:D12 Särskilda insatser i invandrartätaområden bedöms 14 352 000 kronor betalas utunder år 1999 och de samlade utbetalningarnauppgår därmed till 142 000 000 kronor.


Under åren 1995 – 1998 avsattes medel, de s.k.Blommanpengarna, för insatser i vissa bostads-områden. Integrationsverket har i uppdrag attutvärdera dessa insatser. En delrapport skall läm-nas till regeringen senast den 30 november 1999.Uppdraget i sin helhet skall redovisas senast i ju-ni år 2000. Åtgärderna som startat med hjälp avBlommanpengarna införlivas nu i den nya natio-nella storstadspolitiken.

Enligt storstadspropositionen bör en samladavstämning och utvärdering göras innan treårs-perioden är slut. Avtalen mellan kommunernaoch staten kommer att tecknas successivt underhösten 1999. Löptiderna kommer sannolikt attvariera från tre upp till sex år. Medel för stor-stadspolitiska insatser är aviserade till och med år2002. Regeringen avser att överväga eventuellaytterligare satsningar i storstadsregionerna.


Anslag 1999 142 000

Planenlig utökning 118 000

Förslag 2000 260 000

B3 Integrationsåtgärder


1998 Utfall 56 256 1Anslags-sparande 10 438 1


2000 Förslag 37 742


2002 Beräknat 32 7421 Inklusive äldreanslaget 1995/96:D10 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

Anslaget används för åtgärder som stimulerarintegrationsprocesserna i samhället och som fö-rebygger och motverkar diskriminering, främ-lingsfientlighet och rasism. Från anslaget utbeta-las också stöd till invandrares riksorganisationersamt till samarbetsorgan för sådana organisatio-ner. Anslaget disponeras i huvudsak av Integra-tionsverket. En mindre del disponeras av rege-ringen för olika initiativ inom området.


Resultatinformation

Integrationsverket har haft omfattande kontak-ter med föreningsliv och organisationer. Underåret har 34 riksorganisationer fått statsbidrag tillsin verksamhet motsvarande ca 16 miljoner kro-nor. Därtill har 30 integrationsprojekt fått eko-nomiskt stöd för att bedriva verksamhet som bi-drar till att en metodutveckling sker inomintegrationsområdet.

Före inrättandet av Integrationsverket underår 1998 gav regeringen stöd till projekt i syfte attmotverka främlingsfientlighet och rasism. Underår 1999 har regeringen bl.a. gett stöd till projektinom ramen för initiativet Levande historia.

35


Förslag till nya riktlinjer för statsbidrag tillorganisationer inom det integrationspolitiskaområdet

Regeringen beslutade den 1 mars 1997 att till-kalla en utredare för att se över formerna förstatsbidrag till organisationer som bildats av in-vandrare eller på annan etnisk grund och tillverksamhet som bedrivs av andra organisationerinom integrationsområdet.

Översynen syftade till att ge förslag till ett bi-dragssystem som är relaterat till de integrations-politiska målen och som kan resultatstyras.

I april 1998 överlämnande utredningen sittbetänkande Organisationer – Mångfald – Integ-ration – Ett framtida system för statsbidrag tillinvandrarnas riksorganisationer m.fl. (SOU1998:73). Betänkandet har remissbehandlats. Enremissammanställning finns tillgänglig i Kultur-departementet (dnr Ku1999/140/IM).

Regeringens förslag: Riktlinjerna för statsbidragtill organisationer bildade på etnisk grund ochandra organisationer verksamma inom integra-tionsområdet skall ändras. Statsbidraget skall be-stå av organisations- och verksamhetsbidrag samtprojektbidrag. De kriterier som skall ligga tillgrund för bidragsgivningen skall anpassas tillmålen för integrationspolitiken och kraven påökad resultatstyrning. Statsbidraget skall admi-nistreras och beslutas av Integrationsverket. In-tegrationsverket skall utveckla ändamålsenligaformer för samråd med organisationerna. De nyariktlinjerna skall införas stegvis från och med år2000 och vara fullt genomförda år 2003.

Utredningens förslag: Överensstämmer medregeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanserär positiva till utredningens förslag. Statens in-vandrarverk, Statskontoret, Riksrevisonsverket,Integrationsverket och Ungdomsstyrelsen anser attbidragssystemet bör inriktas mer på verksam-hetsbidraget eftersom det kan resultatstyras.Nyare invandrarorganisationer samt andra orga-nisationer som arbetar med integrationsverk-samhet är positiva till utredningens förslag menframhåller liksom myndigheterna att den resul-tatstyrda delen av bidraget bör öka. Flertalet avde invandrarorganisationer som besvarat remis-sen framhåller att bidraget till organisationernainte blir mindre som en följd av förändringen

36

och att organisationsbidraget bör bibehållas ochhelst utökas. Estniska kommittén och Finlands-svenskarnas riksförbund avstyrker utredningensförslag helt och föreslår en delning av bidraget såatt äldre invandrargrupper får ett hembygdsstödsom handhas av annan myndighet än Integra-tionsverket samt att dessa organisationer kan sö-ka projektstöd om de genomför uppgifter inomintegrationsområdet. En sådan lösning förordasockså av Integrationsverket. Av de remissinstan-ser som besvarat remissen är flertalet positiva tillatt Integrationsverket skall administrera och för-dela bidraget och understryker vikten av samrådmed organisationerna.

Skälen för regeringens förslag: Stödet till or-ganisationer bildade på etnisk grund bör anpassastill de nya integrationspolitiska målen men ocksåtill den utveckling som skett av stödet till andrafolkrörelser. Det är angeläget att det integra-tionspolitiska arbete som kan genomföras medstöd av organisationerna stärks och effektiviserassamtidigt som organisationernas självständighetoch frihet att arbeta efter sina förutsättningar re-spekteras. Den nya integrationspolitiken, liksomdet utvecklingsarbete som pågår inom Rege-ringskansliet när det gäller resultatstyrning av bi-dragen till organisationerna, understryker attstatsbidragssystemet måste förändras och anpas-sas till en ny situation där verksamheten kommermer i fokus.

Som flera remissinstanser framhåller måste detfinnas en balans mellan ett grundläggande orga-nisationsstöd som kan täcka kostnader för vissakanslifunktioner och ett verksamhetsstöd sommöjliggör ett utåtriktat arbete i linje med de in-tegrationspolitiska målen som statsbidraget äravsett att stödja. Enligt regeringens mening börbidragssystemet utformas så att det består av or-ganisations- och verksamhetsbidrag samt pro-jektbidrag. Målgruppen för organisations- ochverksamhetsbidrag bör vara organisationer bilda-de på etnisk grund och för projektbidrag samtli-ga organisationer som är verksamma inom detintegrationspolitiska området.

Målet för statsbidraget bör vara att det skallbidra till att stärka integrationen i Sverige. Stats-bidraget bör således syfta till att underlätta ochstödja integrationsbefrämjande verksamhet sombedrivs av organisationerna enligt intentionerna iden integrationspolitiska propositionen. Det nyabidragssystemet bör ge organisationerna utrym-me både att stärka den egna identiteten och kul-turen samt att bedriva en mer utåtriktad verk-samhet. Organisationsbidraget, som i huvudsak


bygger på medlemsstorleken, bör ge organisatio-ner bildade på etnisk grund ett nödvändigt stödför kanslifunktioner m.m. Verksamhetsbidragetbör ge dessa organisationer möjligheter att be-driva en mer utåtriktad integrationsverksamhet.Detta bidrag bör knytas till vissa angivna in-satsområden som har betydelse för de integra-tionspolitiska målen t.ex. introduktion, informa-tion, arbetsliv, utbildning, språk m.m. Projekt-bidraget bör ge de organisationer som är verk-samma inom det integrationspolitiska områdetmöjligheter att få stöd till integrationspolitiskaprojekt på de insatsområden som skall priorite-ras.

Ett krav på organisationerna bör vara att deskall formulera en treårsplan för sin verksamhetför att kunna få bidrag. Detta kan ge organisa-tionerna möjlighet att planera sin verksamhetmer strategiskt och långsiktigt vilket ger ökadstabilitet och kontinuitet. Organisationerna skalllämna ekonomiska redovisningar av användning-en av statsbidraget. De skall också rapportera omeffekterna av sina insatser i förhållande till de målsom angivits. Integrationsverket skall varje årlämna en samlad redovisning till regeringen omstatsbidragets användning i förhållande till bidra-gets syfte och de mål som angivits i myndighe-tens regleringsbrev.

Regeringen delar utredningens uppfattning attIntegrationsverket skall besluta om bidragen.Det är också viktigt att framhålla att de kriteriersom skall ställas upp för bidragsgivningen inteinnebär en given form av automatik utan bi-dragsgivningen skall ha inslag av lämplighets-och skälighetsbedömning i förhållande till deintegrationspolitiska målen. Inte minst mot den-na bakgrund är det viktigt att bidragsmottagarnainte deltar i det direkta beslutsfattandet. Detfinns dock, som många remissinstanser ocksåframhållit, värdefull kunskap hos organisationer-na som bör tas tillvara. Därför bör Integrations-verket utveckla ändamålsenliga former för sam-råd med organisationerna.

Det nya bidragssystemet bör införas succes-sivt så att organisationerna hinner anpassa sig tillde nya förutsättningarna. Regeringen föreslårdärför att bidragssystemet införs stegvis underen period av tre år.

Slutsatser

Beslut om ett nytt bidragssystem bör fattas un-der år 1999 men under år 2000 bör dagens regler

gälla. Under år 2000 skall organisationerna för-beredas på ett nytt bidragssystem som successivtkommer att genomföras med början år 2001.Integrationsverket skall bistå organisationerna ideras arbete med att utveckla verksamheten efterde nya bidragsreglerna.


Anslag 1999 47 742

Besparing beslutad år 1999 -10 000

Förslag 2000 37 742

B4 Kommunersättningar förflyktingmottagande


1998 Utfall 2 089 602Anslags-kredit 167 529

1999 Anslag 2 183 958Utgifts-prognos 2 269 958

2000 Förslag 2 301 404

2001 Beräknat 2 392 926

2002 Beräknat 2 397 082

Från anslaget utbetalas statsbidrag till kommuneroch landsting enligt förordningen (1990:927) omstatlig ersättning för flyktingmottagande m.m.


Resultatinformation

Verksamheten syftar till att lämna sådan statligersättning till kommuner att deras kostnader förflyktingmottagande täcks.

Utbetalningsreglerna för den dominerande er-sättningsformen – schablonersättning – gör attsådana utbetalningar sträcker sig över flera år. Ettstort kommunmottagande mot slutet av ett visstår kan därför ge liten anslagseffekt för just detåret, men leda till stora utbetalningar under deföljande åren. Detta försvårar möjligheterna attberäkna anslaget, eftersom antagandena omkommunmottagandet måste göras på månadsni-vå.

Antalet kommunmottagna flyktingar har vari-erat kraftigt under åren och beror ytterst på hän-delser i omvärlden. Av betydelse för ersättnings-utbetalningarna är bl.a. andelen barn eller åld-

37


ringar och om vissa flyktinggrupper har storflyttningsbenägenhet.

Kostnaderna för äldre och handikappade flyk-tingar har legat över det anslag som beräknats.Det är angeläget att Integrationsverket närmareanalyserar orsakerna till detta.

Regeringen bedömer att vissa förändringar iersättningssystemet bör göras. Dessa förändring-ar gäller ersättning för vissa kostnader för barnunder 18 år som omfattas av 3 § förordningen(1990:927) om statlig ersättning för flykting-mottagande m.m. och som kommit till Sverigeutan egen vårdnadshavare.

Förslag till ändring av den statliga ersättningentill kommunerna för flyktingmottagande

Regeringens förslag: En kommun skall kunna fåstatlig ersättning för skäliga kostnader för attkunna upprätthålla en viss beredskap för vårdin-satser i annat hem än barnets som ges med stödav socialtjänstlagen (1980:620) eller lagen(1990:52) med särskilda bestämmelser av vård avunga.

Skälen för regeringens förslag: Integrationsver-ket har i en skrivelse hemställt om att statlig er-sättning skall kunna utgå till en kommun förkostnader avseende beredskap för vårdinsatser iett grupphem. Svenska Kommunförbundet somberetts tillfälle att inkomma med yttrande haringa synpunkter på förslaget.

Kommunerna kan i dag få ersättning för vissakostnader för barn under 18 år som omfattas av3 § förordningen (1990:927) om statlig ersätt-ning för flyktingmottagande m.m. och somkommit till Sverige utan vårdnadshavare. Blandannat kan ersättning ges för den vård i annat hemän barnets eget som ges med stöd av social-tjänstlagen (1980:620) eller lagen (1990:52) medsärskilda bestämmelser om vård av unga. Ersätt-ning lämnas för den faktiska vårdkostnaden frånden dag barnet har placerats i ett grupphem ellerfamiljehem. Enligt Integrationsverket är det svårtatt på kort tid hitta grupphem och familjehemsom vill ta emot flyktingbarn. Detta kan innebä-ra att barnen ibland blir kvar på Invandrarverketsförläggningar eller grupphem långt efter att defått beslut om uppehållstillstånd, vilket inte ärlämpligt. Det är därför viktigt att kommunernahar en viss beredskap att ta emot barn som place-

38

rats med stöd av socialtjänstlagen eller lagen medsärskilda bestämmelser om vård av unga. Integ-rationsverket bör ha möjlighet att ersätta skäligakostnader för en sådan beredskap.

Enligt regeringens bedömning kommer för-slaget inte att innebära ökade kostnader för sta-ten eftersom kommunernas beredskap minskarkostnaderna på Invandrarverkets förläggningar.

Slutsatser

År 2000 väntas anslagsutbetalningarna uppgå till2,3 miljarder kronor vilket är mer än vad som be-räknades i budgetpropositionen för år 1999.


Anslag 1999 2 183 958

Prisomräkning 6 794

Ökade ersättningsutbetalningar 110 652

Förslag 2000 2 301 404

B5 Hemutrustningslån




2000 Förslag 37 965



Från anslaget finaniseras räntesubventioner ocheftergifter i låneverksamheten för hemutrustningtill flyktingar och vissa andra utlänningar. Cent-rala studiestödsnämndens totala upplåning frånRiksgäldskontoret för hemutrustningslån beräk-nas vid utgången av år 1999 uppgå till 1 311 mil-joner kronor. Upplåningen väntas tillfälligt ökatill 1 328 miljoner kronor år 2000.


Resultatinformation

Verksamheten med hemutrustningslån skall un-derlätta bosättningen för nyanlända flyktingar.


Statsfinansiellt kan utvecklingen beskrivas meddels omfattningen av den upplåning Centralastudiestödsnämnden(CSN) har hos Riksgälds-kontoret (RGK) för att kunna lämna hemutrust-ningslån till flyktingar, dels de kostnader statenhar för räntesubventioner och eftergifter i låne-verksamheten.

CSN:s upplåning hos RGK för hemutrust-ningslån låg år 1991, då verksamheten startade,på 190 mkr. Som mest omfattade upplåningen1 339 mkr år 1997. Inbetalningarna är nu störreän utbetalningarna och upplåningen beräknas vidslutet av år 1999 ha sjunkit till 1 311 mkr.

Antalet lån och lånens storlek olika år beror iförsta hand på hur många personer som tas emoti kommunerna och familjesammansättningen.Lånereglerna har tidigare varit sådana att deuppmuntrat till stora lån, vilket i många fall gjortatt flyktingen hamnat i en skuldfälla. Regeringenhar därför under de senaste åren ändrat lånereg-lerna och marknadsanpassat räntan. Lånebelop-pen och även lånebenägenheten har nu minskatoch den tidigare trenden mot ökande låneefter-gifter har brutits. CSN har också märkt en ökadåterbetalningsvilja hos låntagarna.

Slutsatser

Med de antaganden som gjorts om kommun-mottagande av flyktingar och mot bakgrund avnivån på lånebeloppen, den nuvarande lånebenä-genheten och antaganden om utvecklingen avlåneeftergifter beräknas anslagsbehovet tillknappt 38 miljoner kronor.


Anslag 1999 81 442

Minskat resursbehov -43 477

Förslag 2000 37 965

B6 Ombudsmannen mot etniskdiskriminering


1998 Utfall 4 863Anslags-kredit 20


2000 Förslag 8 308

2001 Beräknat 8 440 1

2002 Beräknat 8 578 2


Från anslaget finansieras Ombudsmannen motetnisk diskriminering (DO) och Nämnden motdiskriminering.


Resultatinformation

Under året har DO gett råd till arbetsgivare ochfackliga organisationer med utgångspunkt frånlagen om åtgärder mot etnisk diskriminering iarbetslivet. En handbok med råd för ett målin-riktat arbete för att främja etnisk mångfald i ar-betslivet har utarbetats. DO har också drivitfram ett fall till Arbetsdomstolen. DO har vidareintensifierat sina insatser för att förebygga ochmotverka etnisk diskriminering på bostadsmark-naden.

Slutsatser

Verksamheten har bedrivits enligt de riktlinjersom regeringen lagt fast och verksamhetsmålenhar uppfyllts. DO har utfört de uppdrag och deaktiviteter som följer av verksamhetsmålen. Un-der det kommande året skall en förstärkt DO haökade möjligheter att förebygga och motverkaetnisk diskriminering .

Anslaget för år 2000 beräknas till ca 8,3 miljo-ner kronor, inklusive rättegångskostnader förDO.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagdkompensation för premierna för avtalsförsäk-ringarna. Anslaget har tillförts 218 000 kronor.

39



Anslag 1999 7 995


Justering av premier 218

Förslag 2000 8 308

40


5 Minoritetspolitik

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar frågor med in-riktning på skydd och stöd för de nationella mi-noriteterna och de historiska minoritetsspråken.

Tabell 5.1 UtgiftsutvecklingenMiljoner kronor (löpande priser)

Utfall1998

Anslag1999

Utgifts-prognos

1999

Förslaganslag

2000

Beräknatanslag

2001

Beräknatanslag

2002

– – – 8 8 8

Förändringar

Regeringen har i juni 1999 beslutat propositio-nen Nationella minoriteter i Sverige (prop.1998/99:143). Regeringens förslag innebär attSverige skall ratificera Europarådets ramkonven-tion om skydd för nationella minoriteter och deneuropeiska stadgan om landsdels- eller minori-tetsspråk. I och med detta förbinder sig Sverige, ilikhet med många andra länder i Europa, att ut-arbeta en politik som syftar till att utveckla denationella minoriteternas rättigheter.

De grupper som enligt regeringens förslag ut-gör nationella minoriteter i Sverige är samer, sve-rigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Mino-ritetsspråken är samiska, finska, meänkieli(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Avdessa har samiska, finska och meänkieli en histo-risk geografisk bas, vilket innebär mer långtgå-ende åtgärder i enlighet med den europeiskastadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Tvånya lagar föreslås som ger enskilda rätt att an-vända samiska, finska och meänkieli hos dom-stolar och förvaltningsmyndigheter med verk-samhet i de geografiska områden där språken

använts av hävd och fortfarande används i till-räcklig utsträckning. Förslagen innebär också attenskilda får rätt att i dessa områden få förskole-verksamhet och äldreomsorg helt eller delvis pådessa språk. För samiska föreslås området om-fatta Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiru-na kommuner och för finska och meänkieli Gäl-livare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneåkommuner. Regeringen avser även att vidta enrad rikstäckande åtgärder för att stödja de natio-nella minoriteterna och minoritetsspråken. Detgäller utbildningsfrågor, kulturstöd, massmedi-erna, arkivfrågor, äldreomsorg, översättning avvissa författningar, inflytande och samarbeteöver nationsgränserna.

Prioriteringar

Berörda kommuner och landstinget i Norrbot-tens län ersätts för ökade kostnader som följer avde nya åliggandena. Domstolarna tillförs medelför ökade tolk- och översättningskostnader. Detstatliga kulturstödet förstärks för att särskiltkunna beakta de nationella minoriteterna vid för-delning av stöd. Medel avsätts också för att ut-veckla former för samråd med och inflytande förde nationella minoriteterna samt för uppföljningav den nya politiken.

41


5.2 Anslag

C1 Åtgärder för nationellaminoriteter


1998 Utfall –Anslags-sparande –

1999 Anslag –Utgifts-prognos –

2000 Förslag 8 000



Av anslaget skall huvuddelen användas somstatsbidrag till kommunerna och landstinget in-om de områden i Norrbottens län som har utpe-kats som förvaltningsområden för samiska re-spektive finska och meänkieli. Även kostnaderför åtgärder som avser inflytande för nationellaminoriteter och uppföljningsinsatser skall belastaanslaget.


Regeringen har i den ekonomiska vårpropositio-nen beräknat anslagsbehovet till 10 miljonerkronor per år från och med år 2000 för kostnadertill följd av förslagen om en samlad minoritets-politik. Huvuddelen av regeringens förslag i pro-positionen Nationella minoriteter i Sverige avseråtgärder och insatser i kommunerna och lands-tinget inom de områden i Norrbottens län somutpekats som förvaltningsområden för samiskarespektive finska och meänkieli. Kommunernaoch landstinget bör tillföras 6 miljoner kronorsom statsbidrag för åtgärder för nationella mino-riteter. Dessa medel bör fördelas av Länsstyrel-sen i Norrbottens län med utgångspunkt frånantalet invånare i respektive kommun som talar

42

samiska respektive finska eller meänkieli samtmed hänsyn tagen till den verksamhet kommu-nerna och landstinget i dag bedriver till stöd fördessa grupper. En uppföljning av kostnadernabör göras så att fördelningen kan justeras följan-de år om det behövs för att få en mer rättvis för-delning av bidraget.

För åtgärder som avser inflytande för natio-nella minoriteter och uppföljningsinsatser avsätts2 miljoner kronor per år från anslaget. Av dessamedel bör 500 000 kronor tillföras Länsstyrelseni Norrbottens län för dess hantering av bidragentill kommunerna och landstinget samt till en ar-betsgrupp som kommer att inrättas vid länssty-relsen för att följa upp och utvärdera de regionalaåtgärderna.

För de ökade tolk- och översättningskostna-der som föranleds av rättigheten att använda sa-miska respektive finska och meänkieli hos dom-stolar har regeringen beräknat att 1 miljonkronor skall tillföras anslaget C1 Domstolsvä-sendet inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Vidare bör sammantaget 1 miljon kronor till-föras anslagen C2 Litteraturstöd och C3 Stöd tillkulturtidskrifter inom utgiftsområde 17 Kultur,medier, trossamfund och fritid. Förstärkningenskall göra det möjligt att ta särskild hänsyn till denationella minoriteterna och minoritetsspråkenvid fördelning av statligt kulturstöd.


Beräknat i den ekonomiska vår-propositionen

10 000

Överföring till anslaget UO4 C1Domstolsväsendet

-1 000

Överföring till anslaget UO17 C2Litteraturstöd

-750

Överföring till anslaget UO17 C3Stöd till kulturtidskrifter

-250

Förslag 2000 8 000

Documents

8. Invandrare och flyktingar€¦ · PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 5 Tabellförteckning Anslagsbelopp.....7