##8$98,SPOMENICA,ŠVEDSKA,J:ŠVEDSKI

# N N F E S T S K R I F T UTGIVEN MED ANLEDNING AV SKOGSHÖGSKOLANS 100-ÅRS JUBILEUM

1828—1928

# P P C E N T R A L T R Y C K E R I E T # M M S T O C K H O L M # G G 1 9 2 8 #KK678

lillilllllllllllli

en 15 oktober 1828 fattade Kungl. Maj:t beslut om in-rättande av en högre skoglig läroanstalt, vilken tänder namn av Kongl. Skogsinstitutet samtidigt erhöll sina första

stadgar. Skogsinstitutet var sedermera i oavbruten verksamhet intill år 1 9 1 5 , då det omorganiserades till den nuvarande Skogs-högskolan. Då den högre skogliga undervisningen sålunda i år kan blicka tillbaka på en 1 oo-årig tillvaro, har högskolans lärar-råd velat hugfästa detta jubileum genom utgivande av en festskrift. Till denna ha nuvarande och f. d. lärare bidragit med avhand-lingar, genom vilka nästan alla de discipliner företrädas, som till-höra den skogliga undervisningen. De flesta av dessa avhand-lingar behandla skogsvetenskapliga problem av aktuell natur vid högskolans inträde i dess andra arbetssekel.

När Skogshögskolan år 19x7 invigde sin nya byggnad, utgavs likaledes en festskrift. Där lämnades bl. a. en redogörelse för läroanstalten och dess utveckling intill sagda tid, varför det ej nu är nödvändigt att upprepa historiska data. I tacksam håg-komst av den man, vilken med klarsynthet, energi och organi-sationsförmåga grundlade den högre skogsundervisningen och sedermera som Skogsinstitutets förste direktör och ledare för statens skögsväsende satte outplånliga spår i våra skogars hi-storia, ägnas den första uppsatsen i föreliggande festskrift åt minnet av ISRAEL ADOLF AF STRÖM och hans livsverk; Skogs-institutets siste direktör och Skogshögskolans förste rektor, pro-fessor emeritus ANDERS WAHLGREN ger i denna en inblick i skogsförhållandena vid den tid, då det skogliga nydaningsarbetet i Sverige tog sin början.

För möjliggörandet av festskriftens utgivande står Skogshög-skolan i tacksamhetsskuld till Statsmakterna, till Svenska Trä-varuexportföreningen, till Fonden för Skogsvetenskaplig Forsk-

lilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllli imujf^i®

INNEHÅLL. Sid.

A M I L O N , J . A., Grov- och långgreniga träd i två gallringsprovytor a Bjurfors kronopark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Stark- und langästige Bäume in zwei Durchforstungsflächen in der Staatsforst Bjurfors 84

BOLIN, I., Undersökningar över trätjära I. 666 Researches into Wood-Tar 1 678

E K B O M , O., Bidrag till kännedomen om bleckningsskador på gran 403 Contribution towards a Comprehension of Blaze-Damage in Spruce 427

E N Ä N D E R , M., Produktionsundersökningar å Skogshögskolans övningsområden å Garpenbergs kronopark. (Ertragsuntersuchungen in den Obungsgebieten der Forsdichen Hochsehule in der Staatsforst Garpenberg),... <. 91

E N E R O T H , O., Bidrag till kännedomen om hyggesbränningens inverkan på marken . . . . . . . . . . . . . . . 429 Beiträge zur Kenntnis der Einwirkung des Schlagabbrennens auf den Boden . . . . 5 0 1

G R Ö N B E R G , G., E n hittills okänd bastard Corvus corax x Corvus Cornix . . . . 626 Ein bisher unbekannter Bastard Corvus coraxX Corvus cornix. 637

H A L D E N , B. E., Asken (Fråxinus excelsior L.) vid"sin svenska nordgräns . . . . 590 The Ash (Fraxinus excelsior^X.) ät its northern Limit in Sweden ^624

H E I J B E L , I., Ett ekvationssystem för bestämning av tallens stamform 137 A System of Equation for determining the Stem-Form in Pine 164

J O H A N S S O N , N. och S T Å L F E L T , M. G., Die stomätäre Beeinflussung der Kohlensäureassimilation der Fichte 558 Klyvöppningarnas inflytande på granens kolsyreassimilation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ;5'$0

JONSON, T., Några nya metoder för beräkning av stamvolym och tillväxt hos stående träd 167 Some new Methods. for calculating Volume and Increment of standing Timber . . 258

K I N N M A N , G., Virkets beskaffenhet i Ombergs kulturskogar 333 Nature of Timber in cultivated Forests at Omberg 359

K L A S O N , P., Om akroleingruppen i växternas lignin 658 Uber die Arkroleingruppe in dem Lignin der Pflanzen 664

ISRAEL ADOLF AF STRÖM OCH HANS BETYDELSE FÖR SVENSK

SKOGSHUSHÅLLNING.

å Skogshögskolan i år högtidlighåller ioo-årsminnet av den högre skogsundervisningens tillblivelse i vårt land, är det en skyldig gärd av tacksamhet att frammana bilden av den man, som utan gen-

sägelse kan betecknas såsom den egentlige grundaren av vår första skogs-undervisningsanstalt, Kungl. Skogsinstitutet, och som icke allenast därige-nom utan ä v e n genom sin verksamhet i övrigt såsom en av förgrunds-gestalterna inom den statliga skogsadministrationen under en av dess vik-tigaste brytningsperioder varit av Största betydelse för den svenska skogs-hushållningens utveckling.

ISRAEL ADOLF STRÖM föddes 5/g 1778 på Djursborg å Kungl. Djur-gården, den plats, där han sedan under hela sitt liv kom att hava sitt egentliga hem och sin huvudsakliga verksamhet. Hans föräldrar voro överjägmästaren och inspektorn över Djurgården ERLAND STRÖM och dennes maka JULIANA JOHANNA SCHRÖDER. Hans fader fick, då han aspirerade på överjägmästarefullmakt av överhovjägmästaren greve C. R. VON FERSEN, bland andra goda vitsord även det, att han »uti sin metier såsom jägare icke uti Sveriget öfwerträffas». Sin böjelse för jakten och sitt sinne för skogen fick ISRAEL ADOLF således i arv efter fadern, och dessa egenskaper utvecklades väl ytterligare under barndomsåren i hem-met, intill, vars knutar utposterna av Djurgården, som då mera liknade en vildskog än en park, sträckte sig och dit vargarnas tjut i kalla vinter-nätter stundom nådde. Emellertid hade han också påbrå åt affärshållet, och då han efter undervisning i hemmet av privatlärare såsom 1 i-årig sändes till Uppsala akademi, gällde hans studier närmast levande språk såsom förberedelse till en framtida affärsverksamhet. Hans studietid här blev dock endast av kort varaktighet. Redan 1792 anställdes han som volontär vid hovjägeristaten och två år därefter som hovjägare vid Kungl. Djurgården. Ar 1799 blev han överjägmästare därstädes och erhöll samtidigt survivance på inspektorsbeställningen, vilken sistnämnda

AV

A. WAHLGREN.

ning och till Nor r l ands S k o g s v å r d s f ö r b u n d , vilka alla l ä m n a t pe-kuniär t unders töd , s amt till S v e n s k a S k o g s v å r d s f ö r e n i n g e n , s o m m e d synnerl igt t i l lmötesgående ställt sin pe r sona l till f ö r f o g a n d e och d ä r j ä m t e säkra t den v idare spr idningen av fes t skr i f t ens upp-sa t se r g e n o m at t lå ta d e m inflyta i sin t idskrif t .

R e d a k t ö r e r för fes tskr i f ten h a var i t p ro fe s so rn TORSTEN LAGER-

BERG s a m t d o c e n t e n E R I K LUNDH.

Till alla här ovan nämnda institutioner och föreningar, till re-daktörerna, till de bidragsgivande författarna samt till övriga, som på ett eller annat sätt medverkat vid festskriftens tillkomst, frambäres härmed ett varmt tack.

Å S k o g s h ö g s k o l a n s v ä g n a r :

#URTOR JONSON. Skogshögskolans rektor.