SLSAKTUELLT1/2016 • SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING

UTBILDNING”Vi läkare börjar äntligen bli lika

brokiga som dem vi ska arbeta för.”Utmattning: svårt att bota,

lättare att förebygga.

VETENSKAPBalansen mellan korruption

och beröringsskräck.

KVALITETMånga kunskapsluckor och minor

att förhålla sig till i vårdterrängen.

ETIK

Missa intevårens program på SLS!

En inspirerande lågstadielärare fi ck Fatima Pedrosa Domellöf att vilja forska. I dag är hon oftalmolog och söker svaret på varför ögonmusklerna inte drabbas på samma sätt som andra muskler vid bland annat nervsjukdomen ALS.

MÅNGA ANGELÄGNA

SEMINARIER, RÖSTER

OCH DEBATTER

– VI RAPPORTERAR

FRÅN RIKSSTÄMMAN

+ NINA REHNQVIST:

”Det blir en ideologisk fråga att

prioritera kontinuitet. Lite kall

skulle inte skada.”

STORT FOKUS PÅ PATIENTEN

NÄR KARDIOVASKULÄRA VÅR MÖTET

HÅLLS I GÖTEBORG I APRIL

Rix

Fatimas dröm

NYTT FRÅN HJÄRTFÖRBUNDET:

Foto

: Jon

atan

Stå

lhös

NY BEHANDLING VID SYSTOLISK HJÄRTSVIKTEntresto® minskar inläggning på sjukhus och ökar livslängden

jämfört med enalapril, enligt studien PARADIGM-HF1p , gp , g

MINSN KAD D RELAL TIV V RISKSK FÖFÖFÖÖRRRR KAKAKAKARDRDRDRDIOIOIOIOVAVAVAVASKSKSKSKULULULULÄRÄRÄRÄ DÖDÖDÖDÖD DDD vsvsvsvs EEEENANANANALALALALAPRPRPRPRILILILIL**ARAA R RR 3,33 111 %%

MINSKAKAD RELALATITIVV V RIRISKSK FÖRR FÖFÖRSTATA SSJUJUKHKHUSUS-INLÄLÄGGG NINGNG PPPGAGA HJÄRÄRTSVIKTKT vss EENANALALAPRPRILIL

*ARARR R 2,2,8 %

MINSKAD RELATIV RISK FÖR KARDIOVASKULÄR DÖD ELLER FÖRSTA SJUKHUSINLÄGGNINGPGA HJÄRTSVIKT vs ENALAPRIL*ARR 4,7 %

McMurray JJV, Packer M, Desai AS, et al. for PARADIGM-HF Investigators and Committees. Angiotensin-neprilysin inhibition versus enalapril in heart failure. N Engl J Med. 2014; 371(11): 993–1004.

Entresto produktresumé. Gu J et al. Pharmacokinetics and Pharmacodynamics of LCZ696, a Novel Dual-Acting Angiotensin Receptor-Neprilysin Inhibitor (ARNi). J Clin Pharmacol. 2010; 50: 401–414.

Entresto® (sakubitril/valsartan) , EF. ATC kod: C09DX04. Filmdragerade tabletter. Entresto hämmar neprilysin (via sakubitril) samtidigt som den blockerar AT1 receptorn (via valsartan) Behandling av kronisk symtomatisk hjärtsvikt hos vuxna med nedsatt ejektionsfrak-tion. Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller något hjälpämne. Entresto får inte administreras förrän tidigast 36 timmar efter avbruten behandling med ACE-hämmare. Tidigare konstaterat, ärftligt eller idiopatiskt angioödem. Samtidig användning med aliskireninnehållande läkemedel hos patienter med diabetes mellitus eller patienter med nedsatt njurfunktion. Allvarligt nedsatt leverfunktion, biliär cirros

och kolestas. Andra och tredje trimestern av graviditet. Dubbel blockad av re-nin-angiotensin-aldosteronsystemet. SBP <100 mm Hg. Hyperkalemi. Nedsatt njurfunktion. Entresto har mindre effekt på förmågan att framföra fordon och andra maskiner. Tabletter 24 mg/26 mg: 28 st, 49 mg/51 mg: 56 st, 3 × 56 st, 97 mg/103 mg: 56 st, 3 × 56 st. För ytterligare information var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén 19 november 2015. Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

A N N O N S – T E X T F R A M T A G E N A V L A R S L U N D P Å U P P D R A G A V N O V A R T I S

Ny möjlighet för patienter med hjärtsviktHjärtsvikt som förekommer hos ca 2 % av befolkning-en och upp till 20 % av de äldre, är trots förbättrad behandling fortfarande förenat med en dödlighet på 20 % per år. Det är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus, och kostnaderna för samhället beräknas tredubblas mellan 2010 och 20302.

Entresto är ett saltkomplex som består av pro- drogen sakubitril och angiotensin receptor-blockaren (ARB) valsartan. Sakubitril omvandlas snabbt till den

aktiva komponenten LBQ657 som är en hämmare av enzymet neprilysin och genom denna inhibering ökar endogena nivåer av BNP och andra vasoaktiva adapti-

hjärta, kärl och njurar. Då neprilysin-inhibering också ökar angiotensin II nivåer måste det ges tillsammans med RAAS-inhibition och därför utvecklades ett kombinationspreparat med valsartan. Eftersom neprilysin-inhibering även ökar nivåer av bradykinin så får sakubitril/valsartan ej ges med en ACE-hämmare, som också ökar nivåer av bradykinin och därmed tillsammans kan orsaka allvarligt angioödem3.

I PARADIGM studien1 jämfördes sakubitril/valsartan (97/103 mg × 2) med enalapril (10 mg × 2), nuva-rande gold-standard för RAS-inhibition vid hjärtsvikt,

patienter i Sverige). Exklusionskriterier liknade de som använts i tidigare ACE-hämmare och ARB studier (SBT <100 mmHg, eGFR <30 mL/min/1,73m2 och kalium >5,2 mmol/L). Studien bröts i förtid p.g.a.

överväldigande positiv effekt. Efter median 27 måna-ders uppföljning hade kombinationen av kardiovasku-lär död eller hospitalisering för hjärtsvikt uppnåtts i

valsartan respektive enalapril (20 % relativ riskre-duktion [RRR], 4,7 % absolut riskreduktion [ARR]). Vidare minskades kardiovaskulär död med 20 % RRR (3,1 % ARR), hospitalisering för hjärtsvikt med 21 % RRR (2,8 % ARR), hjärtsviktssymptom, och t.o.m. total

mortalitet med 16 % RRR (2,8 % ARR), vilket numera är ovanligt i kliniska studier, även för ett sådant allvarligt syndrom som hjärtsvikt (alla p <0,001). Som väntat sjönk NT-proBNP (som en markör för allvarlighetsgrad) medan BNP steg (eftersom nedbryt-ning hämmas, och varför BNP-mätning ej längre är användbart kliniskt).

Generellt behandlas hjärtsvikt med reducerad EF (’systolisk hjärtsvikt’) enligt en trappa med tillägg av behandlingar, men här skall en tidigare fundamental hörnsten, nämligen ACE-hämmare eller ARB, ersättas med sakubitril/valsartan och det får inte ske misstag

vara utsatt minst 36 timmar innan sakubitril/valsartan påbörjas. Fler patienter i sakubitril/valsartan-gruppen

BNPs potenta (och generellt fördelaktiga) vasodila-tation. Försiktighet och monitorering gäller som vid förskrivning av ACE-hämmare och ARBs. Sakubitril/valsartan kan sättas in på patienter med SBT ända

ned till 100 mmHg, men patienter med lägre blodtryck, högre biologisk ålder och sämre njurfunktion bör monitoreras extra noggrant. Liksom ACE-hämmare och ARBs när de används för hjärtsvikt bör sakubitril/valsartan doseras × 2, för jämnare blodtrycksnivå. Tabletterna är inte delbara och dos anges lite kompli-cerat som kombination av preparaten: sakubitril 24/valsartan 26 mg (lågdos × 2), 49/51 mg (rekommen-derad startdos × 2), eller 97/103 mg (måldos × 2).

Kostnaden för sakubitril/valsartan blir betydligt högre än för generiska ACE-hämmare eller ARB, och med en ny typ av läkemedel för potentiellt 100 000 – 200 000 av Sveriges invånare så kommer sakubitril/valsartan genomgå nationellt ordnat införande, där ett landstingsgemensamt införande- och uppfölj-ningsprotokoll kommer att presenteras under våren4. PARADIGM-HF studien och vad den betyder för patien-ter och vårdpersonal kommer diskuteras på Novartis symposium på Svenska Kardiovaskulära Vårmötet.

McMurray JJ, N Engl J Med. 2014;371(11):993. Thorvaldsen T, Benson L, Dahlström U, Edner M, Lund LH. Use of

Evidence-Based Therapy and Survival in Heart Failure in Sweden 2003-2012, Eu Journal Heart Failure, in press. Packer M, Circulation. 2002;106(8):920. www.janusinfo.se/Nationellt-inforande-av-nya-lakemedel Konsultuppdrag och föreläsningsarvoden Novartis; Nationell ledare i den pågående PARAGON-HF-studien (sakubitril/valsartan för hjärtsvikt med bevarad EF); forskningsan-slag, föreläsningsarvoden eller konsultuppdrag: St Jude, Medtronic,

Text framtagen av Lars Lund på uppdrag av och faktagranskad av Novartis. ®) se

®) tillgängligt i Sverige för behandling av hjärtsvikt med 1, men kommer

Karolinska Institutet,

Enheten för Kardiologi, och Karolinska

Universitetssjukhuset, Hjärtkliniken, Stockholm

Ett paradigmskifte för behandling av kronisk hjärtsviktTorsdag 28 april, 14.20–15.20, sal K2

• , Karolinska universitetssjukhuset Hjärtsvikt i Sverige – en ny behandlingsstrategi

• Michael Fu, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Angiotensin receptor-neprilysin hämning (ARNI) vid kronisk systolisk hjärtsvikt – PARADIGM-HF studien

• Lars Lund, Karolinska universitetssjukhuset, Klinisk relevans och implementering i Sverige

Moderatorer: Tiny Jaarsma, Universitetssjukhuset Linköping, och Ola Vedin, Akademiska sjukhuset Uppsala

(Entresto®)

Inaktivafragment

Neprilysin (N

EP) AT1 Receptor

BlodtryckSympatikustonusNatriures/diuresVasopressinAldosteronFibrosHypertrofi

ÖKNING

BlodtryckSympatikustonusAldosteronHypertrofiFibros

HÄMNING

RAAS

–

–

sakubitril(AHU377; prodrog)

valsartan

N NH N N

N O

OH O

LBQ657

ENTRESTO

NATRIURETISKA & ANDRAVASOAKTIVA PEPTIDER

OH O

HN O

HO O

(NEP-hämmare)

SE16

0243

0829

et nya året startar med lika stora utmaningar som vi lämnade det gamla, och hur vi som profession ska möta dessa är en ständig

fråga, och var och hur en vetenskaplig organisation som SLS kan göra skillnad.

En av de centrala frågorna just nu hand-lar om hur vi kan uppnå en mer jämlik hälsa i vårt samhälle. De fl esta av hälsans bestämningsfaktorer ligger inte inom hälso- och sjukvården, utan inom andra samhällssektorer, vilket också identifi e-rats i den kommission för jämlik hälsa som på regeringens uppdrag ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyf-torna minskar.

Men hälso- och sjukvår-dens insatser spelar förstås också roll! Om risken att insjukna uppvisar stora skill-nader mellan socioekonomiska grupper, kön, geografi skt eller utifrån andra in-delningsgrunder, är det vårt ansvar att se till att vårdens insatser inte ytterligare förstärker de skillnaderna. Det är ett minimum, vår utma-ning är kanske än mer att lära oss att se skillna-derna så att vi i bästa fall med våra insatser kan kompensera för dem.

En alldeles särskild utmaning ligger i det preventiva arbetet. Vi är överlag bra på att arbeta sekundärpre-ventivt vid redan inträf-

fad sjukdom, men har fortfarande mycket kvar att göra vad gäller det primärpreventi-va arbetet. Ett mycket gott exempel på vad

som kan göras är Levnadsvaneprojekt och den årliga Levnadsvanedagen som i år hade temat ”Hur kan hälso- och sjuk-vården och samhället förebygga övervikt

och fetma?” En mycket inspirerande dag som tydligt visar att vi alla som

har ett ansvar i dessa frågor måste arbeta med två perspektiv.

Jag vill avsluta med att rikta ett varmt tack till vår avgående vd

Filippa Nyberg för hennes stora insatser för Svenska

Läkaresällskapet under de år hon varit vd. Vi är mycket tacksamma för

det arbete Filippa har lagt ned och önskar henne framgång i det nya arbetet! Pro-cessen att rekrytera

hennes efterträdare kommer fortgå under våren. Vi återkommer.

DKära medlemmar!

”Det fi nns fort-farande mycket kvar att göra vad gäller det primärpreventiva arbetet.”

Ansvarig utgivare: Filippa Nyberg, tel. 08-440 88 65 • Redaktör SLS: Agneta Davidsson Ohlson • Redaktion InPress: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50, Tove Smeds, tel. 072-046 91 43 • Grafi sk form: Tove Engström • Annonser: Emil Abrahamsson • Foto (där inget annat anges): Samuel Unéus • Korrektur: Solveig Enblom • Tryck: DanagårdLiTHO • SLS Aktuellt utkommer fyra gånger per år. Upplaga: 14 000 ex. Nästa nummer utkommer i maj 2016. Kontakta SLS på 08-440 88 60 eller sls@sls.se

SLSAKTUELLT

NUMMER 1/2016LEDARE

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens vetenskapliga orga nisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi arbetar med frågor baserade på vetenskap, utbildning, kvalitet och etik.

Läkarens utbildning och fort-bildning är ett viktigt område som SLS bevakar. Utbildningsdelega-tionen följer, bereder samt ger råd och upplysningar i utbildnings-frågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov.

UTBILDNING

Forskning är en viktig del för att skapa bättre förutsättningar för dagens och morgondagens befolk-ning. SLS bevakar forskningsfrågor och stödjer medicinsk forskning, bland annat genom att årligen dela ut omkring 25 miljoner kronor i forskningsanslag och resebidrag.

VETENSKAP

SLS KÄRNVÄRDEN

4

Tillsammans med de vetenskapliga sektionerna samt kommittéerna för säker vård, medicinsk kvalitet, medicinsk språkvård, IT, läke-medelsfrågor, global hälsa och prevention arbetar SLS med över-gripande kvalitets- och säkerhets-frågor inom hälso- och sjukvården.

KVALITET

ETIKDe stora möjligheter som modern medicin ger, ställer också svåra och delvis nya etiska frågor. Klyftan mellan vad vi kan och vad vi har råd att göra i hälso- och sjukvården ökar. Utvecklingen kräver en hög grad av etisk medvetenhet hos läkaren för att inte viktiga värden ska gå förlorade.

Kerstin Nilsson, ordförande

04

Boehringer Ingelheim AB. Box 47608, 117 94 Stockholm. Telefon 08-721 21 00. Telefax 08-710 98 84. www.boehringer-ingelheim.se

CV-1

5-91

NYHET: PRAXBIND® (idarucizumab) – omedelbar, fullständig och ihållande reversering av PRADAXA®1

PRADAXA® (dabigatranetexilat) – den enda NOAK som har en specifi k antidot

Referens: 1. Pollack CV et al. N Engl J Med 2015;373(6):511–20.

Pradaxa® (dabigatranetexilat), antikoagulantium, Rx, F. Indikationer: Prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksfl immer (NVAF), med en eller fl era riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA); ålder ≥ 75 år; hjärtsvikt (NYHA klass ≥ II); diabetes mellitus; hypertension. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Profylax av venös tromboembolisk sjukdom hos patienter som genomgått elektiv total protesoperation i höft- eller knäled. Styrkor och förpackningar: 60 x 1 samt multi förpackning 3 x 60 x 1, blister. Kapslar 110 mg resp 150 mg. Varningar och försiktighet: Njurfunktionen bör bedömas innan behandling påbörjas. Kontraindikationer: Överkänslig het mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Patienter med svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance < 30 ml/min). Pågående kliniskt signifi kant blödning. Organskador med risk för blödning. Spontan eller farmakologisk nedsättning av hemostasen. Nedsatt leverfunktion eller leversjukdom som förväntas påverka överlevnaden. Samtidig systemisk behandling med keto-konazol, ciklosporin, itrakonazol och dronedaron. Mekanisk hjärtklaffprotes. För senaste prisuppgift samt övrig information se www.fass.se. Datum för översyn av produkt resumén 10/2015.

Praxbind® (idarucizumab), Rx, EF, ATC-kod V03AB. Indikation: För vuxna patienter behandlade med Pradaxa® (dabigatranetexilat) när snabb reversering av Pradaxas antikoagulerande effekt krävs: Inför akut kirurgi/brådskande procedurer; Vid livshotande eller okontrollerad blödning. Styrkor och förpackningar: 2 injektionsfl askor à 2,5 g/50 ml injektions-/infusionsvätska, lösning. Varningar och försiktighet: Känd överkänslighet (t ex anafylaktisk reaktion) mot idarucizumab eller något av hjälpämnena eller ärftlig fruktosintolerans är tillstånd som noga måste vägas mot den potentiella fördelen med behandlingen. Genom att reversera dabigatranbehandlingen utsätts patienterna för den risk för trombos som är knuten till deras underliggande sjukdom. För att minska denna risk skall återinsättning av behandling med blodförtunnande medel övervägas så snart det är medicinskt lämpligt. För fullständig förskrivarinformation se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 11/2015.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

06

ETIK I FOKUS

Text Ulrica Segersten Foto Colourbox

ebatten om styrning av svensk hälso- och sjukvård har under tre år samlat och en-gagerat många under

Medicinska riksstämman. Förutom en sedan lång tid tillbaka förmodad tyst frustration i läkarkåren, var det DN-journalisten Maciej Zarembas artikel-serie Den olönsamma patienten 2013, Läkaruppropet och sedermera SLS ar-betsgrupp En värdefull vård som hållit debatten vid liv. Även denna gång var uppslutningen stor när ämnet ventile-rades under Medicinska riksstämman.

Karl Sallin, arbetsgruppens ordföran-de, menar att det absolut har skett en attitydförändring kring professionens roll i styrningen av vården. Arbets-gruppens rapport En värdefull vård – En hälso- och sjukvård med människan i centrum skickades ut på remiss till SLS vetenskapliga sektioner samt till myn-digheter, organisationer och andra be-rörda innan sommaren, och man fi ck in i ett 70-tal remissvar. (Sammanfatt-ningen fi nns på www.sls.se.) Nästa fas är att nämnden tar ställning till vilka frågor SLS ska jobba vidare med.

– Även om arbetsgruppens arbete slutförts offi ciellt, vill jag vädja till fortsatt engagemang i frågan, sade Karl Sallin.

Det fi nns några punkter som ar-betsgruppen har lyft fram som särskilt viktiga att fortsätta driva (se fakta-ruta). En sådan punkt är kontinuitet genom en fast läkarkontakt.

Nina Rehnqvist, ordförande SBU:s nämnd, konstaterade att redan under förra Riksstämman (2014) var man överens om att ”bristande kontinui-tet är ett stort problem inom svensk sjukvård”. Och Göran Stiernstedt, nationell samordnare med uppgift att förbättra resursutnyttjandet inom häl-so- och sjukvården, konstaterade att ”jag har inte hittat ett enda belönings-system som belönar kontinuitet”.

Här har naturligtvis primärvården och principen om en vårdkontakt en oerhört viktig roll för kontinuitet, me-nade Nina Rehnqvist, även om hon påpekar att det inte i precis alla lägen alltid är bäst med en fast kontakt. Men frågan är hur Sverige står sig?

– Det är vårdens ansvar att er-bjuda och ordna en fast vårdkon-takt. Men tittar man till exempel på Stockholms läns landstings ordlista och hur fast vårdkontakt beskrivs, så förklaras det med ett telefonnummer … Man kan få lust att skratta, men det är inte speciellt kul.

Från publiken kommer frågan:

Påminner man verksamhetscheferna om rätten till fast vårdkontakt?

– Som verksamhetschef måste man kunna lagen. Punkt, svarade Nina Rehnqvist.

– Det blir en ideologisk fråga att prioritera kontinuitet, men i det korta perspektivet är det ekonomin som styr. Lite kall skulle inte skada, eller en ”i-helvete-heller-attityd”.

Cecilia Björkelund, forskare och all-mänläkare, presenterade resultat från både en europeisk undersökning och en nordisk enkät om kontinuitet i hälso- och sjukvården. På frågan om man som patient har en egen doktor, kunde 57 procent i Sverige svara ja, medan motsvarande siffra var 96 procent i Norge, 95 procent i Danmark, 82 procent på Island och 68 procent i Finland. På frågan om doktorn hade journaler till hands vid möte med patient kunde runt 90 procent i de andra nordiska länderna svara jakande, medan bara 39 pro-cent gjorde det i Sverige.

– Det har visat sig att de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är 25 procent lägre för individer med läkarkontinuitet i primärvården, en-ligt en belgisk studie från 2003. Jag menar att det egentligen fi nns miljar-der att spara med bättre kontinuitet.

NINA REHNQVIST,Ordförande SBU:s nämnd, deltog i semina-rierna som SLS arbetsgrupp En värdefull vård stod bakom. Hon påpekade att det är dålig efterlev-nad av den lag som redan fi nns om fast vårdkon-takt.– Som verksam-hetschef måste man kunna lagen. Punkt.

D”Lite kall skulle inte s

Foto

: And

ers

Nor

derm

an

07

Arbetsgruppen En Värdefull Vård har efter analys av remissvar kommit

med följande huvudförslag:

1. Alla invånare erbjuds en fast läkarkontakt med allmänmedicinsk

specialistkompetens.

2. Hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning organiseras

och drivs i universitets-sjukvårdsområden, USO.

3. Hälso- och sjukvården fi nansieras genom ramanslag.

4. Kvalitetsutveckling sker genom professionell granskning och klinisk

revision.

5. Styrsignalerna i hälso- och sjukvården reduceras och harmonieras.

6. Det personliga ansvaret i hälso- och sjukvården stärks.

7. Obligatorisk fortbildning för alla specialistläkare införs.

8. Övergripande reformer av hälso- och sjukvården kan utvärderas

systematiskt.

Utmaningen vi har är att det ver-kar saknas möjlighet eller verktyg att mäta kontinuitet.

– Vi kan inte bara ha belönings-system för tillgänglighet, utan måste kombinera det med belöning för kon-tinuitet. I den europeiska undersök-ningen hamnar vi i strykklass, sade Cecilia Björkelund.

När Socialstyrelsen följde upp hur lagen om fast vårdkontakt efterlevs, visade det sig att endast 14 procent av kommunerna hade rutiner för detta, konstaterade Nina Rehnqvist.

En annan viktig punkt som arbets-gruppen En Värdefull vård lyft fram, är större fokus på prevention. ”Och det är bråttom”, menade Peter Friberg, tidi-gare ordförande i SLS och med i arbets-gruppen En värdefull vård.

– Det är högt blodtryck, rökning, höga kolesterolvärden och övervikt

som framför allt är risker som leder till för tidig död, inte krig, och vi har att ta hänsyn till andra system som ligger utanför individen; industrier, reklam, matvanor, livsstil med mera. I dag satsar vi endast 34 procent av den totala sjukvårdsbudgeten på före-byggande åtgärder, sade Peter Friberg.

– Vi kommer aldrig att veta nam-nen på de patienter vi har räddat, de som är med på bröllop de annars skul-le ha missat, symfonier som blir hör-da, trädgårdar som blir skötta, böcker som blir lästa tack vare det vi har gjort preventivt, fortsatte Anna Kiessling, som bland annat är projektledare för en andra fas av det Levnadsvanepro-jekt som initierats av Socialstyrelsen. SLS har nu en permanent kommitté för prevention och levnadsvanor.

Enligt Anna Kiessling kan preven-tiva insatser på fl era nivåer minska ojämlikheter i hälsa.

GÖRAN STIERNSTEDTEfter Riksstäm-man publicera-des utredningen som Göran Stiernstedt lett på regeringens uppdrag. Den stärker ytterli-gare bilden av att primärvården behöver en starkare och tydligare roll.

– Ju tidigare insats, desto större betydelse får det preventiva arbetet. Socioekonomiska faktorer påverkar ofta människor att fatta hälsosamma beslut eller inte.

Åsa Himmelsköld, sektionschef för hälso- och sjukvårdssektionen vid SKL, menar att potentialen som fi nns inom primärvårdens helhet inte utnyttjas.

– Här fi nns en mötesplats för social hållbarhet: Hur skulle vi kunna tänka mer långsiktigt? Vi kan inte tänka att alla har störst risk, det kommer aldrig att funka. Vi behöver vara bättre på att identifi era riskgrupperna.

– Det är sant att vi har varit otro-ligt förtjusta i att koppla ersättning till kvalitet. I dag är jag själv mycket mer tveksam till ekonomiska incita-ment. Jag tror mer på ledarskap, sade Åsa Himmelsköld. ■

skada”Vi kommer aldrig att veta namnen

på de patienter vi räddat tack vare preventiv vård, eller hur många bröllop

som inte hade upplevts, hur många trädgårdar som vuxit igen, eller hur

många resor som aldrig hade blivit av.

Åtta punkter för En värdefull vård

Foto

: SKL

hinner du hjälpa oss med ett akut kejsarsnitt?

Alla kan inte vara läkare. Men alla kanrädda liv. Och med en ganska liten handlingkan du uträtta stordåd. Utan ditt bidrag harvi gränser. Hoppas du vill vara med.

SMS:a LÄKARE till

71 501så skickar vi hem en

anmälan för att bli månadsgivare

Kostar som ettvanligt samtal

www.lakareutangranser.se Telefon: 010-199 33 00 Plusgiro: 900603-2

09

”Det kliniska arbetet ger frågor och motivation.

Forskningen ger oss innovation.”

syns

Text Tove Smeds Foto Jonatan Stålhös

Redan som femteklassare visste Fatima Pedrosa Domellöf att hon ville forska. I dag är hon professor, överläkare på ögonkliniken vid Umeå universitetssjukhus och avdelningschef vid avdelningen för oftalmiatrik.

skullFör

Muskelbiten. Fatima Pedrosa Domellöf forskar på ögonmusklerna, de enda muskler som inte påverkas nämnvärt vid ALS. Kan de ge ledtrådar till hur resten av kroppens muskler skulle kunna motstå sjukdomen? 10

ag brukar springa med barnen i korridoren.”

Fatima Pedrosa Do-mellöf är oftamolog och träffar barn som

skelar. Inte alltid de lättaste patien-terna att droppa ”busiga” droppar i ögonen på. Hon hälsar så klart även på föräldrarna, men barnet är patien-ten och den hon fokuserar på.

– Du måste få till ett samarbete med barnet. Det går inte att under-söka ögonen om de bara blundar.

Vägen till att bli ögonläkare var inte spikrak. Under tonåren spirade drömmen från barnaår, den som väcktes till liv när hon gick i femte klass av en entusiastisk lärare som ta-lade om forskning. Ända sedan dess har Fatima Pedrosa Domellöf vetat att det var forskare hon skulle bli.

– Under hela min tonårsperiod var jag arg på allt som redan var upp-täckt. Jag ville ju göra det, berättar hon och skrattar.

Hon är uppvuxen i Portugal och

”J åkte som utbytesstudent till både USA och Sverige. Det var när någon rekommenderade henne att bli läkare som polletten trillade ned; det var så klart forskande läkare hon skulle bli. Läkarlegitimationen tog Fatima i Por-tugal, sedan fl yttade hon till Sverige. Som utbytesstudent i Umeå 1986 fas-cinerades hon av hur grönt det var och hur enkelt det var att bo där. Och hon kom att återvända.

– Jag trivs väldigt bra med att vara ögonläkare. Mötet med patienterna är så givande; att kunna göra något för en människa som har problem ger mycket. Man får omedelbar feed-back, till skillnad från forskningen som kan ta lång tid.

Även om läkaryrket är stimulerande, är det ändå nyfi kenheten som mest motiverar henne.

– Den är en enorm drivkraft. En del vill bara prata om problem,

för mig är det tvärtom. Jag vill lösa dem.

När man inte har problem med synen känns den självklar. Men en försämrad syn stör hela livet.

– Nio av tio svenskar tycker att försämrad syn påverkar livskvalite-ten mest. Många ögonsjukdomar är kopplade till åldern, något man inte refl ekterar över som ung. Vi vill alla kunna läsa böcker, resa och titta på våra barnbarn när vi blir äldre. Jag med. Forskningen är nog en egoistisk för-säkring om framtiden för såväl mig som mina barnbarn, konstaterar hon.

Hon blir frustrerad när hon möter patienter med problem som är svåra att lösa.

– Jag avskyr att säga till en patient att jag inte vet hur vi ska behandla el-ler förebygga. Därför är forskningen så viktig för mig.

En tredjedel av tiden ägnar hon åt pa-tienter, en tredjedel åt studenter och en tredjedel åt forskningen. Fatima och hennes forskarkollegor vid Umeå universitetssjukhus arbetar för att för-

MEDLEMSPORTRÄTTFATIMA PEDROSA DOMELLÖF

”Som läkare måste vi värna forskningen och göra vad

vi kan för att det ska gå att kombinera med

kliniskt arbete.”

Nio av tio svenskar tycker att en försämrad syn är det som skulle påverka livskvaliteten mest.

FAKTA

r e

m e -s t

d-r

h

är så givaför en mger myckeback, tillsom kan t

Även om är det änmotiverar

– Den del v

föv

11

stå hur ögonmusklerna fungerar och hur de lyckas anpassa sig vid genetiska defekter och komplicerade sjukdomar.

Hon är intresserad av att ta reda på mer om ögats muskulatur och be-skriver hur viktiga de fi na rörelserna är som behövs för att vi ska lyckas fästa blicken på det vi vill se:

– Det vi vill se skarpt ska hamna i gula fl äcken. Då är vi beroende av rörelsemusklerna i ögat. Dessa är an-norlunda än andra muskler vi har i kroppen, de är enormt fi nstämda. De drabbas inte heller av sjukdom på sam-ma sätt som andra muskler i kroppen.

Som vid muskelsjukdomen ALS – då är ögonmuskeln nästintill opå-verkad, eller har påverkats ytterst lite.

– Om vi lyckas förstå dessa små musklers strategier för att motstå grundfelen som uppstår vid exempel-vis ALS, kan vi kanske hjälpa resten av kroppens muskler.

Fatima har varit med och visat mikroskopiskt att ögonmusklerna bevaras vid ALS.

– Vi lär oss mer om hur ALS inte enbart är en nervsjukdom, utan att muskeln har en stor betydelse. Ögonmusklerna är duktiga på att vara kompis med sina nerver, och det verkar skyddande.

Just nu söker Fatima också svar på hur ögonmusklerna svarar vid kirurgi. Det är nämligen inte helt ovanligt att man vid skelningsoperationer blir tvungen att operera om.

– Därför vill vi se vad som händer biologiskt i muskeln vid olika typer av operationer. Kanske kan man bättre dosera effekten genom att till-föra vissa substanser vid kirurgi och på så vis få ett bättre resultat?

Det har hänt mycket inom ögon-

forskning. De senaste 20 åren har forskarna tagit stora kliv framåt och i Sverige har forskarna stor nytta av kvalitetsregistren. Fatima hade gärna sett att forskningsområdet fi nansiera-des mer. Därför pratar hon gärna om Ögonfonden, som tidigare hette Syn-främjandets forskningsfond. Sedan 1984 har fonden samlat in medel för att initiera och stödja ögonforskning.

– Det är viktigt att vi läkare vär-nar forskningen och gör vad vi kan för att det ska fi nnas möjligheter att kombinera forskning och kliniskt arbete. Från det kliniska arbetet får vi frågor och motivation, från forsk-ningen får vi innovation. De etiska frågorna intresserar mig också. All forskning kräver god etik.

Syftet med fonden är att främja och initiera vetenskaplig ögon- och syn-forskning så att man bättre kan före-bygga och behandla ögonsjukdomar. Sedan starten 1989 har fonden delat ut cirka 20 miljoner kronor.

– Men det är en droppe i havet med tanke på hur högt vi männ-iskor värderar ögonen och synen. Det fi nns många lovande forskare i Sverige som behöver stöd och som kan göra skillnad i framtiden för oss, våra barn och barnbarn. Men denna forskning behöver mer stöd om det ska leda till behandlingar.

Umeå erbjuder skidåkning – Fatima gillar slalom – och hon simmar gärna. Blommorna i den inglasade verandan vid huset i Umeå betyder också mycket. En av orkidéerna är lika gammal som den 23-årige sonen.

– Jag måste ta en runda dagligen för att sköta om blommorna. Sedan tycker jag om att läsa, minst en tim-me om dagen. Vi är alltid i Portugal på somrarna. Mina två söner pratar portugisiska, och jag har mina röt-ter där – det är en stor del av min identitet. Även om vädret kan vara fantastiskt i Sverige, så kan det inte tävla med vädret i Portugal …

Familjen trivs i Umeå. Så pass att man tackat nej till andra jobberbju-danden.

Vi talade med en kollega till dig, som berättade hur du alltid lyfter fram andra.

– Jag blir glad av andras framgång. Det är roligare att ha människor om-kring sig som är entusiastiska. Det blir ju ännu viktigare längre fram i livet. När jag blir gammal vill jag att det ska fi nnas andra som kan bära mig. Så när jag undervisar på läkar-programmet brukar jag säga till stu-denterna att de 5,5 åren de pluggar till läkare kommer att gå fort. Sedan litar jag på att de fi nns där för att ta hand om mig. ■

Jag blev medlem långt innan jag blev ögonspecialist! SLS är ett otroligt fi nt stöd inte minst för att man kan söka medel och resestipendier. Som kår behöver vi stödja forskningen och se till att det fi nns en kultur som värnar om forskning. De etiska frågorna är också viktiga, såväl forskning som kliniskt arbete kräver en god etik av oss. Därför är det viktigt att vi håller det aktuellt.

Därför är jag med i SLSFatima Pedrosa Domellöf om medlemskapet

Ålder: 53 Läser: Gärna! Just nu En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki och You are not so smart av David McRaney.Lyssnar på: Anna Ternheim, Ebba Forsberg, Jenny Abraham-son, Säkert / Hello Saferide, Winhill/Losehill, Peter Gabriel, Ana Moura, Mariza.

FATIMA PEDROSA DOMELLÖF

Motiveras av nyfi kenhet: ”Den är en enorm drivkraft. En del vill prata om problem, jag vill lösa dem”, säger Fatima Pedrosa Domellöf, ögonläkare och forskare vid Umeå universitet.

ramaturgin är enkel när korruption kom-mer på tal. Och när det handlar om häl-so- och sjukvården är

det journalistiskt tacksamt att por-trättera läkemedelsindustrin som den girige jätten som tjänar pengar på att människor blir sjuka, och om lätt-duperade läkare som inte tackar nej till tjusiga middagar eller en resa till Toscana i utbyte mot förskrivningar.

Men enkel dramaturgi och djupa brösttoner har ofta väldigt tydliga biverkningar: de skapar ängslighet. Och ängslighet gör att vi lätt går miste om det relevanta.

Under en tisdagsdebatt på Svenska Läkaresällskapet i november, disku-

terades etik och korruption på initia-tiv av Lennart Levi, professor eme-ritus i psykosocial miljömedicin vid KI. Ämnet är aktuellt, minst sagt. Sällan har det varit mer uppenbart att den etiska kompassen behöver dammas av, inte bara hos fackpam-par, utan även inom hälso- och sjuk-vården – och i gränslandet mellan klinisk forskning och vård. Lennart Levi visade hur hela samhällets och vår egen värdegrund påverkas av po-litiska, juridiska, ekonomiska och medicinska transaktioner. Den vär-degrund som präglar samhället och ledarskap, kan främja hälsa, men också bli livsfarlig för den enskilde individen.

– Brist på eller obefi ntlig värde-grund i samhället och bland besluts-

fattare får enligt WHO och EU ef-fekter på folkhälsan på grund av att tilliten minskar. Det är därför som normativ- och metaetik är så viktiga att få in i högre utbildningar så att framtidens beslutsfattare klarar av kritiskt tänkande. I dag ingår inte etik i högre utbildning. Det är be-kymmersamt, eftersom det är under studietiden man till stor del formas i sina värderingar, sade Lennart Levi.

Men vari ligger konfl ikten, eller om man så vill, risken för korruption i hälso- och sjukvården? En förklaring till misslyckad konf likthantering brukar vara att man lider brist på ”rakrygghet” och transparens i bör-jan av en potentiell konfl ikt. Eller att cirklarna är för små och för få.

KVALITET I FOKUS

D12

Text Ulrica Segersten Illustration David Marklund Foto iStockphoto

Aldrig har väl behovet varit större av både etisk kompass och tydliga regler i gränslandet mellan vård och klinisk forskning, och i de roller medicinska experter har i värdeöverföringen till läkemedelsindustrin.

LENNART LEVI initierade tillsammans med Bo Rothstein seminariet ”HÄLSOFARLIG KORRUPTION – prevention genom kritiskt etiskt tänkande i all högre utbild-ning?” på SLS.

På jakt efter etisk ko

13

➤

Under tisdagsdebatten påpekade Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv, att risken för forsknings-fusk fi nns och kan påverka tilliten för forskning och vetenskap som helhet. Han menade att en större öppenhet för kritik nu krävs, förutom att man också behöver fundera på om man måste skärpa regelverket.

– Det är också farligt med för små forskningsmiljöer som skapar gro-grund för fusk, sade Tobias Krantz.

Korruption och samtidigt berörings-skräck i hälso- och sjukvården, hur utbredd är den? Svår att bekräfta – eller avfärda?

Tiit Mathiesen, överläkare och adjungerad professor i neurokirurgi

vid Karolinska Universitetssjukhuset, har sett både och. ”Det är klart att det fi nns och det ser fl agrant ut när det avslöjas. Men att det skulle vara ett dominerande fenomen i hälso- och sjukvården, det tycker jag inte.”

– Däremot fi nns en naivitet när det gäller de roller man spelar. Och en otydlighet kring skillnaden mel-lan kunskap och kunskapsstyrning, säger Tiit Mathiesen.

Ett system och en fungerande marknad med så många vinnare som möjligt förutsätter naturligtvis regel-verk som sätter ramar och skapar en bra synergi mellan industri, läkare ochpatient.

– Jag tycker det är naivt att se in-dustrin som utnyttjare. Jag går inte på restaurang och tycker att restau-

rangägarna utnyttjar mig för att de tar betalt för maten.

Enligt Tiit Mathiesen är det ett un-derskattat problem när man som en-skild läkare blandar ihop sin roll med den roll sjukvårdshuvudmannen har.

– Som läkare är vi här för patien-ternas väl, inte för att utöva en myn-dighetsroll. Det är ju självklart att det i huvudmannens roll som betalare fi nns en vilja att minska kostnader. Man kallar det prioritering, men me-nar egentligen ransonering, som jag ser det. För detta fi nns det en bred ac-ceptans i kåren. Men det intressanta är att prioriteringsdiskussionen inte är ett internationellt fenomen, säger Tiit Mathiesen, som är aktiv i europeiska neurokirurgiska samfundets etikkom-mitté och i SLS etikdelegation.

mpass

”Vi riskerar bli experter på att defi niera bort arbetsuppgifter och defi niera till

oss pengar. Det kräver en etisk kompass att avstå från förmåner

till den egna verksamheten för att uppnå det gemensammas bästa.”

Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatrifrågor på SKL, Tisdagsdebatten om etik och korruption.

Stängda dörrar. För att patienten ska få tillgång den bästa och allra senaste

behandlingen kan vi inte ha stängda dörrar mellan industri, läkare och patient.

– Det krävs transparens och tydliga roller för att varken hamna i

korruption eller beröringsskräck, säger professor

Tiit Mathiesen.

Vilka frågor är viktiga för dig? Skriv till oss på slsaktuellt@inpress.com

MEJLA OSS!

14

– I de fl esta länder i Europa förs ingen prioriteringsdebatt alls. Behöver en patient vård och hjälp ska läkarens första strävan vara att hon får det.

När huvudmannen strävar efter kostnadsbesparing kan det vara en retorisk poäng att prata om effekti-vitetsvinster. Att minska kostnader utan att patienten kommer i kläm är säkert en ärlig intention från sjuk-vårdshuvudmannen.

– Men det är i detta som vi måste vara observanta på våra roller. Vi som läkare ska inte ta myndighetsutöva-rens roll. Gör vi det, är det patienten som kommer i kläm.

För att minska läkemedelskostnader fi nns det statliga mekanismer och industrin har sedan 2013 en etisk uppförandekod, skapad av den eu-ropeiska branschorganisationen för läkemedelsföretag, EFPIA, som inne-bär att värdeöverföringar i form av exempelvis konsultarvoden från lä-kemedelsföretag till hälso- och sjuk-vårdspersonal eller övrig hälso- och sjukvård görs publika. Den första rapporteringen kommer under 2016.

En central punkt för om ängslan ska få styra eller inte hänger ändå ihop med hur vi ser på kunskap.

– Ett av våra allra största problem är att kunskapsöverföring ersätts av kunskapsstyrning.

Idéhistorikern Sven-Eric Lied-man har på ett gediget sätt försökt defi niera kunskap genom att skilja på förmågan att hitta fakta som du kan läsa dig till och tyst, sinnlig kun-skap som innebär att informationen

du samlat in genom studier och ut-bildning kan omsättas i en praktisk förmåga, som du kan tillämpa i en massa olika komplexa situationer och sammanhang.

Finns det risker med att vi har så hög tilltro till kunskapsstyrning och att de största experterna genom rikt-linjer talar om vad som gäller?

– Det blir fel, om du frågar mig. Det skapar ett vakuum, den kun-skap försvinner som går ut på att en läkare, tack vare studier, universitet, forskning, fortbildning och praktik, utnyttjar totaliteten patienterna till fromma, säger Tiit Mathiesen.

– Jag är rädd att förmågan till kri-tisk analys hotas. Den individuella läkaren möter en patient, sin patient, och måste tillämpa all samlad kun-

– Jag är rädd att förmågan till kritisk analys hotas om vi inte förstår vad djup kunskap egentligen handlar om, säger professor Tiit Mathiesen.

skap som fi nns. Det slutliga beslutet fattas av läkaren och patienten till-sammans. Om läkaren har infor-mation snarare än kunskap, blir det torftigt för patienten.

Hur ska då läkaren kunna se till att vara fortbildad och ha kunskapen som krävs för att ge patienterna det bästa som fi nns, både av kunskap och produkter, utan att det skapas osunda beroendeförhållanden? Eller se till att verksamheter inte defi nieras utifrån föregående års budget, utan defi nieras utifrån patienters behov?

– Här tycker jag Svenska Läkare-sällskapet skulle kunna ha en tydlig fortbildningsroll, till exempel mot-svarande The Royal College i Eng-land, säger Tiit Mathiesen. ■

CAUTION: Device not available in the United States. Product referenced is approved for CE Mark. Device depicted may not be available in all countries.

Check with your St. Jude Medical representative for product availability in your country.

Brief Summary: Prior to using these devices, please review the Instructions for Use for a complete listing of indications, contraindications, warnings, precautions, potential adverse

events and directions for use. Unless otherwise noted, ™ indicates that the name is a trademark of, or licensed to, St. Jude Medical or one of its subsidiaries. ST. JUDE MEDICAL and

the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies.

© 2015 St. Jude Medical, Inc. All Rights Reserved. EM-AMU-0215-0015a | This document is for international use only.

EXPECT THE BEST OF ALL WORLDS FROM YOUR LEFT ATRIAL APPENDAGE OCCLUDERPatienters anatomi av vänster förmaksöra har alla tänkarbara former och storlekar precis som ett device för stroke-

prevention bör ha. AMPLATZER™ Amulet™ left atrial appendage occluder är designad för komplett förslutning av

öppningen till vänster förmaksöra med bättre kontroll och minimalt antal steg. Den proximala positioneringen med

flexibel nitinol design syftar till att passa olika LAA storlekar och kan repositioneras eller återhämtas vilket krävs för

optimal placering.

Besök www.sjm.com/Amulet för att lära mer om hur AMPLATZER™

teknologin gör Amulet devicet det självklara valet för LAA occlusion.

KVALITET I FOKUS

Foto

: Gun

illa

Lund

strö

mTIIT MATHIESEN”Vi har ett be-gränsat antal medicinska experter i Sve-rige, så om de främsta exper-terna bara skulle vara anställda av industrin skulle vården få hålla till godo med det näst bästa. Det viktiga är att vi identifi erar när det fi nns jäv eller konfl ikter och att vi är öppna med det i alla lägen.”

NNNNYYYYYNYNNNNNNYYYYYYBEHANDLIINNNNGGGGSPRIINNCCIIPP FÖÖRR AATTTT SSSÄÄNNKKKKAAA LDL--KKOOLESTEROLBBBBBBEEEEEEHHHHHAAAAAANNNNNNDDDDDDLLLLLLIIIIINNNNNNGGGGGGSSSSSSPPPPPPRRRRRRIIINNNNNNCCCCCCIIIPPPPPP FFFFFFÖÖÖÖÖÖRRRRRR AAAAAATTTTTTTTTTT SSSSSSÄÄÄÄÄÄNNNNNNKKKKKKAAAAAA LLLLDDDDDDLLLL----KKKKKKOOOOOOLLLLLEEEEESSSSSSTTTTTEEEEEERRRRRROOOOOOLLLLL

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 SOLNA, 08 695 11 00, www.amgen.se

NB

-PS-

145-

0815

-112

787

Repatha™ (evolocumab) Rx, EF, ATC: C10AX13. 140 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk.

Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha™ är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (hetero zygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggs behandling till kost omläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfetts sänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behand lingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontra indicerade. Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha™ är avsett för behandling av homozygot familjär hyper kolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombi nation med andra blodfettssänkande behandlingar. Effekten av Repatha™ på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad över vakning. För fullständig information vid förskrivning samt produkt resumé, Amgen juli 2015, se www.fass.se.

Upp till 95% av patienterna når LDL C<1,8 mmol/l Full effekt efter första sprutan en dos, 140mg, injektion varannan vecka

ABIGO Medical AB www.abigo.se

16

för akutremiss till fl yktinghälsan på grund av infektionsfrågeställning, be-rättade Stefan Kling, enhetschef vid skolhälsovården Malmö Stad.

EU-migranternas situation belys-tes. Utan en hemadress har de inte möjlighet att få EU-kortet och då måste de betala för den vård de får, vilket få har möjlighet att göra. ■

har med sig konstiga sjukdomar, utan att de nu måste inlemmas i samhället och få samma rättigheter som andra, sade Maria Mossberg.

Skolhälsovården möter många av fl yktingbarnen.

– De fl esta barn upplever sig fris-ka, optimistiska och glada med att få börja sin utbildning. Få behöver tid

Kandidatföreningen, Kommittén för global hälsa och Svenska Barn-läkarföreningen bjöd i höstas in till seminarium om fl yktingsituationen. Ett viktigt syfte var att inspirera deltagarna till konkret handling.

ad kan man som kandi-dat göra för fl yktingarna

som kommer till Sverige, vilka rättigheter har de till

vård och omsorg, och hur fungerar asylprocessen? Det var många som engagerade sig i frågorna när Kandidatföreningen, SLS Kom-mitté för global hälsa och Svenska Barnläkarföreningens delförening för Global Barn- och Ungdomshälsa ord-nade seminarium i Malmö i höstas. Jens Enoksson, chefl äkare i Region Skåne, betonade att svenska medbor-gare inte har gräddfi l in i vården:

– Vi kan inte exkludera fl yktingar från att få vård, de ska få samma handläggning som om en svensk medborgare söker. Det fi nns inget B-lag för fl yktingar.

– Alla barn, även papperslösa, har samma rättigheter och lika värde oavsett varifrån i världen de kom-mer. De har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn, slog Maria Mossberg, barnläkare, fast.

En utmaning är att det ofta saknas journaler, men panelen diskuterade också dubbelarbete och onödiga provtagningar.

– Utmaningen är inte att människor

Text Tove Smeds Foto Kustbevakningen

UNGA LÄKARESLS KANDIDAT- OCH UNDERLÄKARFÖRENING

VTOVE FREI-BURGHAUS,lokalorts-ordförande KF i Skåne. ”Tanken med detta semina-rium var dels att informera om hur fl ykting-situationen ser ut i dag, dels att för-söka se framåt. Engagemanget och viljan att hjälpa människor på fl ykt är stor både bland studenter och sjukvårdsperso-nal, och genom att samlas på detta sätt kan vi tillsammans hitta sätt att agera.”

Barnen är alltid de största offren i katastrofer och konfl ikter.

Gilla oss på Facebook, så missar du ingen information!

”Flyktingar inget B-lag”

Ny redaktör i Kandidat- och underläkarföreningen Sara El Gharbi

Sara El Gharbi tog läkarexamen vid Linköpings universitetjanuari 2016 och var tidigare lokalordförande för Kandidat-

och underläkarföreningen i Linköping. Sara arbetar som underläkare i Stockholm och gör det så kallade ”Akutåret” påKarolinska Universitetssjukhuset i Solna. Engagemanget i

Svenska Läkaresällskapet kommer av ett stort intresse för utbildning av läkarstudenter, fortbildning av läkare, global hälsa och i förlängningen kvalitetssäkring av kompetens. Med hjälp av övriga styrelsemedlemmar i SLS Kandidat- och underläkarförening hoppas hon kunna ge inspirerande läsning av varierad natur, riktad framför allt till de yngre medlemmarna.

Si o

Bisarrt. Det var känslan under mina fötter när det änt-ligen var min tur att vandra längs domkyrkan i Lund och få mitt diplom. Bisarrt. Mina vänner höll tal. Alla inledde med: I minst 5,5 år har vi … Minst. Jag såg mig omkring, på mina kurskamrater, snart mina före detta kurskamrater. För många av oss blev det mer än 5,5 år. Det blev 6, 7, 8 år. Vissa behövde paus i stressen. Vissa jobbade för kåren. Vissa prövade forskningsbanan. Vissa blev kära, vissa åkte jorden runt, vissa fi ck barn och var föräldralediga. Vissa gjorde allt av ovanstående. Men många, många var vi i bänkraderna där den utstakade, spikraka 5,5-åriga vägen inte riktigt hade passat våra liv.Och tur är väl det! Vi var nära hundra som log från öra till öra när utmarschen började, lättade, pirriga. Det vore ju konstigt – och hemskt – om vi alla var samma, när de vi nu ska jobba för är en så härligt brokig skara.

Nog är det just det som har frustrerat mig mest under utbildningen, framför allt i mötet med äldre kollegor: inställningen att vi är en helt homogen grupp. ”Stu-denter.” Att vi har samma tankar, samma liv, samma bakgrund – ekonomiskt och etniskt, inte minst – och såklart, att allt detta är precis som det var när just denne äldre kollega läste …

Mallen brukar vara som följer: man, vit, svensk i hundra generationer bakåt, övre medel-överklass, heterosexuell, började studera direkt efter studenten, inget uppehåll, går på alla kårfester, umgås bara med medicinare, bor i något av studenthusen i Lund, är antagligen uppvuxen i Lund, ägnar all tid åt studierna, emotionellt mogen som en tonåring och många mil ifrån familjetankar, ska bli full-blodsakademiker, har inga hobbies utöver sin forskning. Och är hjärtekrossad över att studentlivet är över …

Jag tror inte en enda som satt där i domkyrkan med mig stämde in på hela den där mallen. Den som vi alla förutsatts passa in i av så många kollegor. Men vår läkarkår förändras, eftersom samhället gjort det. Vi har långt kvar – vi har fortfarande pinsamt låg andel studenter födda i annat land, till exempel – men förändringen är påtaglig för oss nybakade, förtrogna med våra kurskamraters alla underbara olikheter. Det måste även den äldre andelen av oss se, uppmärksamma – och glädjas över! Vi börjar bli lika brokiga som dem vi ska arbeta för. Äntligen!

Hurra för att kåren förändras!

Mia Engström, Ordförande

Foto

: Tov

e Sm

eds

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, (B01 AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg. Indikation: 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Dosering: 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Särskilda patientpopula-tioner: För patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i mag-tarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusva-ricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxa-parin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippad med koagulopati och kli-niskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29  ml/ min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15  ml/ min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www. fass. se. Förpackningar och förmån: 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www. fass. se. Datum för senaste översynen av produktresumén juli 2015. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

Referenser: 1. Camm A.J., Amarenco P., Haas S. et al; European Heart Journal, doi:10.1093/eur-heartj/ehv466 2. Patel M.R., Mahaffey K.W., Garg J. et al; N Engl J Med. 2011;365(10):883–891.

Evidens i kliniska studier styrks av resultat från klinisk vardag1, 2

STROKEPREVENTION VID ICKE-VALVULÄRT FÖRMAKSFLIMMER

Säkerhet och effektivitetSåväl stroke som allvarliga blödningar

hade låg incidens för patienter i

klinisk vardag.1

L.S

E.M

KT.

02

.20

16

.20

53

18

är Framtidens Spe-cialistläkare välkom-nar deltagare till sin kongress i Malmö 7–9 september, medver-

kar Svenska Läkaresällskapet med fl era föredrag om etik, global hälsa och medicinsk vetenskap. Och under Riksstämman 2017 kommer Framti-dens Specialistläkare vara mer enga-gerade än tidigare.

– Det här är ett sätt att nå en bre-dare målgrupp för oss båda. Vi vill att även de yngre läkarna ska enga-gera sig i de stora framtidsfrågorna. Det är de som kommer att driva frågorna om framtidens hälso- och sjukvård framöver, säger Stefan Lindgren, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Riksstämman kommer från och med nu att gå av stapeln vartannat år i Stockholm, och när stämman inte anordnas hålls kongressen Framti-dens Specialistläkare i Malmö. Båda organisationerna är med och förstär-ker planeringen av varandras möten.

– Vi har under tio års tid sett hur

berikande det är att samla studierek-torer, sjukvårdshuvudmän och spe-cialistläkare för att lära av varandra och vi är övertygade om att samar-betet med SLS kan bli fruktbart. De tunga ämnena som SLS står för – som etik, medicinsk veten-skap, global hälsa och kva-litet – kan skapa mervärde och tyngd när vi träffas i Malmö, säger Ola Björgell, regionöverläkare och presi-dent för Framtidens Spe-cialistläkare.

De är eniga om vikten av att hela läkarkåren är engagerad i de frågor som är centrala för hälso- och sjukvården.

– SLS har gått från att vara en reaktiv organisa-tion till en proaktiv. Vi har makthavarnas öron och stora möjligheter att driva och påverka frågor. Men det är bara möjligt om vi har en bred bas med oss. Därför behövs fl er arenor att föra de viktiga diskus-

N

SAMARBETENSLS OCH FSL

”Kongressen Framtidens Spe-cialistläkare i Malmö är en le-vande och nyska-pande mötes-plats med riktigt bra utbildning och fortbildning samt med goda möjligheter till nätverkande och refl ektion. Det utökade samar-betet mellan FSL och SLS ger tydliga mer-värden”, säger Ola Björgell.

De har tidigare synts på varandras mötesplatser i mindre skala. Från och med i år samverkar Läkaresällskapet och Framtidens Specialistläkare ännu mer, vilket kommer att märkas på de båda organisationernas kongresser.

Text & Foto Tove Smeds

Fördjupat samarbeteFo

to: C

olou

rbox

Brinner du för att förbättra hälso- och sjukvården? Det gör vi. Bli medlem i Svenska Läkaresällskapet – din vetenskapliga och professionella organisation.

Bli medlem! För 60 kr/mån är du med och bidrar till en bättre vård & hälsa i samhället!

www.sls.se

Ola Björgell, (tv), och Stefan Lindgren.

sionerna om hälso- och sjukvårdens framtid på. Då kan vi även vidga målgruppen och träffa fl er som kan bli framtidens förändrare, säger Ste-fan Lindgren.

– Det är en kort fas i yrkeslivet man är ST-läkare, en lång fas man är läkare. Vi vill sätta undervisning och fortbildning högt upp på agendan och få de yngre läkarna att förstå att den naturliga fortsättningen är att engagera sig i SLS. För det fi nns ett driv i framtidens specialistläkare. De brinner för allt från A till Ö; några är uppslukade av forskning, andra längtar efter att möta sin första pa-tient, några vill bli distriktsläkare. Utmaningen är att behålla kraften i detta allomfattande engagemang, säger Ola Björgell.

Att arrangera möten av den här stor-leken kräver mycket resurser. Orga-nisationerna kommer att dra nytta av varandras kompetens och erfarenhet att anordna möten.

– Jag tror vi behöver öka förstå-elsen i kåren för hur mycket som är möjligt att påverka och vad man kan göra. En del missuppfattar och tror att ett engagemang innebär att man måste lägga ner en massa kraft själv. Alla har inte den tiden, men alla kan stötta dem som gör det. Det fi nns en tro att allt ska förändras uppifrån, men så är det inte. Vi måste en-gagera oss och driva frågorna framåt. Och vi har patienternas förtroende att arbeta för deras bästa, säger Stefan Lindgren. ■

”ST utgör starten på ett yrkeslivs-långt lärandet. Det är naturligt för SLS att utvid-ga samarbetet med FSL för att i större utsträck-ning än tidigare nå denna viktiga målgrupp. Ge-nom långsiktigt engagemang kan vi tillsammans påverka utveck-lingen av hälso- och sjukvården och verka för bättre hälsa för alla, både i Sve-rige och interna-tionellt”, säger Stefan Lindgren.

”Förvånansvärt positiva remissvar”Rapporten En värdefull vård väl mottagen

den 20 januari kommenterar arbetsgruppens ordförande Karl Sallin de positiva remissvaren: ”Det fi nns ett relativt starkt stöd för majoriteten av våra förslag. Jag hade förväntat migfl er negativa svar”. När remisstiden gick ut i slutet av 2015, hade ett 70-tal svar inkommit. Arbetet drivs nu vidare av nämnden.

”ST-läkarna är framtiden

och vi vill fördjupa deras

intresse för SLS kärnvärden.”

Foto

: Col

ourb

ox

LANSERA EN NY OCH BÄTTRE MODELL FÖR HJÄRT-REHABILITERING – SÅ SKA VI GÖRA FÖR ATT FÅ BÄTTRE RESULTAT.Riksförbundet har tagit initiativet till en behovsanpassad modell som bland annat omfattar: • nytt sätt att skriva ut patienter efter en akut kranskärls-

sjukdom• fl er återbesök• saklig information• personcentrerat synsätt• teambaserat stöd för konkreta beteendeförändringar under

första halvåret.Modellen presenteras under Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg, onsdagen den 27 april 13.00–14.00. Välkomna!

STÖDER MEDICINSK FORSKNINGRiksförbundet HjärtLung har en forskningsfond som delar ut stöd till forskning om hjärtsjukdom och lungsjukdom, speciellt patientnära forskning inom rehabilitering och prevention.

Ansökan sker via hemsidan www.hjart-lung.se/forskning, senast den 30 september.*

GRUPPVERKSAMHET FÖR LIVSSTILSFÖRÄNDRINGARI våra 153 lokalföreningar erbjuds patienter och närstående att delta i gruppverksamhet för att förbättra sina levnadsvanor. Populära aktiviteter som golvgympa, vattengympa, samtals-grupper, kostcirklar och hjärt-lungräddning, genomförs lokalt till en låg kostnad med utbildade ledare som själva har sjuk-domserfarenhet.

Närmaste lokalföreningen fi nns på: www.hjart-lung.se.

Riksförbundet HjärtLung arbetar för att hjärt- och lungsjuka och deras anhöriga ska kunna leva ett så bra liv som möjligt.

Med fokus på hjärt- och lungsjuka

Aktuella projekt:

Pentacam® AXL, nu med integrerad optisk biometri, är ett komplett instrument även för kataraktkirurgen! Pentacam® AXL ger säker och snabb IOL-beräkning – även i svåra fall.

The gold standard, now with axial length measurement – versatile, profitable, indispensable!

Klostergatan 10, 222 22 Lund • Tel. 046-35 45 40 info@preisler.se • www.preisler.se

Nya OCULUS Pentacam® AXL

Pentacam® goes IOL!

21

i använder språket som verktyg på många sätt;

för att få fram relevant in-formation, skapa förtroende,

dokumentera, dela kunskap och inte minst som underlag om något går fel, inledde Monica von Heijne.

Ingemar Engström, etikdelega-tionen, betonade hur läkare är indi-vider, och om två gör samma sak så blir det inte samma sak.

– Det beror på språket och hur vi

väljer att uttrycka oss. Språklig bak-grund gör skillnad. Vi har ett ansvar att möta folk från alla bakgrunder och vara klargörande och förklaran-de. Inte tala om ”förändringar” när vi inte vill tala om tumörer.

Torsten Mossberg har för Inspek-tionen för vård och omsorg (IVO) genomfört utredningar av komplice-rade anmälningar:

– Oftast är språket vårdat, men

det kan vara svårt att tränga igenom alla obegripliga förkortningar. Ibland ser jag omdömen om patienten och närstående, det kan handla om kläd-sel, kroppsform, hygien. När det handlar om livsuppehållande åtgär-der är det ruskigt att se anteckningar om ”beslut tagits om 0 HLR”. Där det inte står att närstående informe-rats eller om det fi nns anteckningar om vad patienten vill.

– En frustration över att patient eller anhöriga inte ”vill ta in” infor-mation går ibland att läsa mellan raderna. Som intensivvårdsläkare förstår jag hur svårt det är att be anhöriga avlägsna sig när vårdsi-tuationen kräver det. Men bristande kommunikation leder till sämre vård. Jag ser också många onödiga anteckningar och det tolkar jag som att man skriver för att man inte vill bli föremål för granskning. Och fel-aktig information, exempelvis om att patienten varit med om hjärtinfarkt, fyller journalen och upprepas av alla inblandade i vården. Det leder till felaktig vård, sade Mossberg.

Överdokumentation lyftes upp som ytterligare ett problem.

– Journaltexten ska garantera en god och säker vård. Den är också en informationskälla för patienten.

Om vi uttrycker oss respektfullt och skriver det som behövs, inte det som inte behövs, så klarar vi oss bra, konstaterade Magnus Fogelberg, ord-förande i kommittén för medicinsk språkvård. ■

Etiska och lagliga aspekter på journalföring diskuterades under ett välbesökt seminarium på Riksstämman.

Text Tove Smeds Foto Folio/Maskot

Dokumentera det nödvändiga, undvik känslor och uttryck dig respektfullt.

V

INGEMAR ENGSTRÖM”Språket har en performativ kraft, det kan både frigöra och trösta.”

TORSTEN MOSSBERG”Journalen är ett av våra viktigas-te verktyg, men vi talar väldigt lite om hur vi skriver i den. Hur uttrycker man till exempel i jour-nalen på ett icke kränkande sätt att patienten är hotfull?”

STRAMA grundades för att minska antibiotika-användningen och därigenom resistensen. I dag har man bland annat utvecklat ett webbkörkort som många vårdcentraler använder.

– Antibiotika är grunden för modern sjukvård. Tack vare gediget arbete har STRAMA bara i Sve-rige minskat förskrivningen med 70 procent hos barn mellan 0 och 4 år. En utveckling man inte ser i de nordiska grannländerna, konstaterade Sigvard Mölstad, som tillsammans med Otto Cars var med och startade STRAMA.

Lyckat åt(STRAMA)nde av antibiotikanInitiativ för att minska förskrivning av antibiotika föddes på Riksstämman.

Vad skriver vi i journalerna?

”Ibland ser jag omdömen om klädsel, kroppsform och hygien.”

MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 3–4 DECEMBER

Foto

: iSt

ockp

hoto

22

Forskningsrapport om alkoholens indirekta skadorForskning avlivar myten om att små doser alkohol skulle vara nyttigt

publicerar IOGT-NTO och Svenska Läkare-rskningsrapport på temat alkohol. Rapporten lt på alkoholens indirekta skador.

n lever med föräldrar som har alkoholmiss-procent av svenskarna har en närstående

som dricker för mycket, sade Frida Dangart, en av rapportförfattarna.– Jag slås av hur sällan vi diskuterar hur stor del av skilsmässor, våld

och sjukskrivningar som är relaterade till alkoholmissbruk. Det är ettsamhällsproblem, inte bara ett problem på individnivå, sade JohannesForssberg, ledarskribent på Expressen.

Debatten om integritetsfrågan engagerade panelen under Riksstämman. Hanne Kjöller vill att det talas mer om integritetsskador, medan Emma Spak undrade om det är ok att dö tack vare bibehållen integritet.

UTBILDNING, VIDAREUTBILDNING OCH FORTBILDNING MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

nder en hearing om e-hälsa som arrangerades under Riksstämman, stod det klart att det hänt en hel del inom

digitaliseringen av vården. Men att mycket återstår för att it ska kunna ge genuina möjligheter att utöva en god vård, som är effektiv, kunskaps-baserad, jämlik, säker och patientfo-kuserad.

– En världsledande hälso- och sjukvård förutsätter ett bra digitalise-ringsarbete. Tekniken kan skapa bättre kommunikation mellan pro-fessionen och patienten. Väl kom-municerande it-system kan ge stora effektivitetsvinster. Och vi kan an-

Uvända tekniken för att anpassa vår-den till den enskildes behov, vilket ger en mer jämlik och jämställd vård, menade Morgan Eklund, sakkunnig

hos Gabriel Wikström. Han betona-de att det behövs en vision om vart vi ska ha nått om tio år, samt att e-hälsa

måste behandlas som en central verk-samhetsfråga.

Patrik Sundström, SKL, höll med:– E-hälsa kan inte outsourcas till

en it-avdelning. Vi behöver släppa fram kreativiteten i verksamheterna, och hitta bättre vägar för samverkan så att de som brinner för att förbättra livet för sköra äldre eller kroniskt sjuka får infl ytande. Digitaliseringen har förändrat hela samhället, det be-höver vi utnyttja. Förr tog vi ledigt från jobbet för att göra bankärenden, det skulle ingen göra i dag. Är det då rimligt att man behöver gå till vård-centralen för att få kvitto på sitt kro-niska sjukdomstillstånd?

Nina Rehnqvist frågade panelen vil-ken myndighet som ska bestämma om nödvändiga standarder och be-tala för det som krävs?

– Ingen aktör kan enskilt lösa det här, sade Jean-Luc af Geijer-stam från eHälsomyndigheten,

E-hälsa mer än en it-frågaEn namnkunnig panel tog tempen på e-hälsan och föreslog behandling och preventiva åtgärder för att digitaliseringen av vården ska lyckas.

Text Tove Smeds Foto Samuel Unéus

MORGAN EKLUND”Vi är ofta så för-tjusta i e-hälsa att vi hoppar direkt på lösning-arna. Men vi be-höver diskutera vad visionen är och vart vi ska vara om tio år.”

”Är det rätt att man ska dö på grund av en bibehållen integritet?”Emma Spak, SYLF

ForskningsrapForskning avlivar m

Tredje året i rad sällskapet en forhar tittat särski– 380 000 barnbruk, eller 30 p

Barbro Westerholm ger inte upp kampen mot tobaken:”Ett ogräsmedel med samma effekt hade stoppats direkt”

”12 000 människor dör i förtid varje år på grund av tobaksrökning. Hadmedel orsakat sådana siffror hade det stoppats. Men nu gäller det tobak, frågor vill man inte ha med i valrörelser. Det kan ju låta som att man försöpå folks frihet. Men beroendet av nikotin handlar om att vara ofri. Det är svatt bli fri från det beroendet.” – Barbro Westerholm

MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 3–4 DECEMBER

Kjell Asplund skiljer på integritet och autonomi. ”Auto nomi förutsätter att man är beslutskapabel. Integritet gäller alla, vare sig de kan fatta egna beslut eller inte.”

PATRIK SUNDSTRÖM, SKL”Majoriteten av de beslut som påverkar hälso-resultaten fattas inte av oss i vården, utan av invånarna och närstående i hemmen. Nu fi nns det 100 000 verktyg som kan an-vändas för att förbättre hälsan, men det behövs en gemensam strategi för hur utvecklingen ska nå alla invånare på ett säkert sätt.”

som också pekade på behovet av rollfördelning.

– Många aktörer behöver vara med för att det ska fungera. Detta är inte lika enkelt som att välja mel-lan höger- och vänstertrafi k, kons-taterade Patrik Sundström, SKL.

En av de stora utmaningarna är inte-gritetsfrågan och frågan debatterades i ett inslag som Vårdanalys arrangerade.

– Debatten blir ofta polariserad och svårgenomtränglig. En anled-ning är att vi ser så olika på integri-tetsbegreppet – en del menar att lä-karen ska ha all information för att fatta rätt beslut, andra att det som sägs till läkaren stannar där, konsta-terade Sara Belfrage på Vårdanalys, som arbetar med en rapport om inte-gritetsfrågan som kommer att publi-ceras under 2016.

– Integritet är något annat än au-tonomi, som förutsätter att man är beslutskapabel och att man har makt över sina egna data. Integritet gäller alla, oavsett om vi är medvetslösa, dementa eller svårt sjuka. En del vill att vi ska ta en paus i utvecklingen, men jag vill att det ska gå snabbare så att vi får smidigare system där vi kan se vem som varit inne och läst ens journal, och där vi som patient kan spärra selektiva delar av journalen. I dag är detta en mödosam process, sade Kjell Asplund, SMER.

– Data som samlas i register är be-tydligt mer stringenta än de data som fi nns i journaler, sade Måns Rosén, professor vid Karolinska Institutet.

På frågan om det är ok att dö med bibehållen integritet, svarade Emma Spak, SYLF, att hon hoppades att alla får dö med bibehållen integritet:

– Men här är kanske frågan om det är rätt att dö på grund av bibehål-

len integritet? Som läkare vill jag inte att en patient avlider på grund av att jag inte har tillgång till information. Men det ska vara ett aktivt val vilken information som kommer upp när man öppnar journalen.

Hanne Kjöller vill att det talas mer om integritetsskador i vården och menade att det är för dålig kontroll av vilka som får läsa journalerna:

– Bristen på stringens i systemen är oroväckande. En del beskriver journalen som ett slukhål med oänd-lig mörk materia, där allt samlas och inget rensas ut. Jag inser värdet av att vissa saker fi nns samlade, men vi måste bygga system som är relevanta.

Lena Lundgren, hälso- och sjuk-vårdsdirektör Region Östergötland, pekade på brister inom lagstiftning, system och struktur som orsaker till att vi inte klarar att lösa behörighets-styrningen i de digitala systemen.

– Dagens system leder till stora patientsäkerhetsrisker. Den stress som kommer av kunskapen om att man inte har all information man behöver för att göra ett bra jobb, är ett stort bekymmer och ett arbets-miljöproblem för de som arbetar in-om hälso- och sjukvården. ■

– Mer än hälften av EU-länderna har något obligatoriskt recertifi eringssystem för läkare. I Finland har Läkarförbundet varit negativa mot att införa recertifi ering, men vi vet att det bara är en tidsfråga innan det blir verklighet, sade Hannu Halila, Finlands Läkarsällskap.

Anders W Jonsson, läkare och centerpartistisk riskdags-ledamot, menade att det är bra att SLS arbetar med frågan om läkares fortbildning i Sverige:

– Det är först när profes-sionen driver frågan som vi får legitimitet i arbetet. Det är märkligt att det fi nns yrken där staten sätter sin kvalitets-stämpel på en gång för alla. Det behövs en slags recertifi ering, men att staten då går in och kollar att man fortfarande prak-tiserar yrket. Det ska inte gå att sitta i riksdagen i 15 år och sedan ha kvar sin barnläkartitel och behandla svårt sjuka barn.

Stefan Lindgren, vice ord-förande SLS, ville inte se en recertifi ering:

– I en kunskapsorganisa-tion krävs ständig förbättring, forskning, fortbildning och utveckling. När detta fungerar behövs ingen kontrollinstans; verksamhetscheferna är de som är ansvariga. Det handlar om en kontinuerlig process där man hela tiden lär sig, inte om punktinsatser eller poäng på hur många kursdagar man gått.

”EU TRYCKER PÅ OM RECERTIFIE-RING FÖR LÄKARE”Därför viktigt att frågan drivs av professionen, menar Hannu Halila, fi nska läkarsällskapet.

23

Hannu Halila redogjorde för hur man ser på fortbildning i Finland.

e något ogräs-och livsstils-

öker inskränkavårt

24

UTBILDNING, VIDAREUTBILDNING OCH FORTBILDNING MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

et var Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid KI, som myntade begreppet utmattningssyndrom

i slutet av 1990-talet. Precis som nu sköt sjukskrivningarna för psykisk ohälsa i taket då. Att depressionerna var relaterade till arbete var uppen-bart. På Riksstämman var Marie Åsberg moderator för seminariet om utmattningsyndrom. Åhörare satt på golvet, stod upp längs väggarna för att inte missa vad som sades.

– Stressrelaterad ohälsa är den vanligaste psykiska sjukskrivnings-orsaken i dag, inledde Marie Åsberg.

Ändå ser evidensläget för lyckade behandlingsresultat som leder till arbets återgång ganska påvert ut om det så handlar om KBT, gruppterapi, meditation, trädgårds- och skogs-terapi eller läkemedel.

– Vi kan se att arbetslivsbehandling möjligen kan ge en effekt. Därför är den allra största utmaningen att minska infl ödet, menade Marie Åsberg.

Ingibjörg Jonsdottir från Institutet för stressmedicin vid VGR höll med.

– Vi kan inte bara fokusera på de redan sjuka, utan måste se till att stoppa infl ödet. Den som är på väg in i utmattningssyndrom kostar sam-hället mer än själva sjukskrivningen.

Att det är större andel kvinnor som drabbas är ingen hemlighet.

– Men det är absolut inte en köns-fråga. Östrogen och testosteron har inget med saken att göra. Skulle män utsättas för samma belastning, inte minst inom vård och omsorg, skulle de drabbas i lika stor utsträckning. Jämför till exempel vilket stöd en person i hemtjänsten får om bilen krånglar eller om det är en arbetare inom teknisk förvaltning. Det spelar ingen roll om det är kvinna eller man. Man måste också se på den to-tala belastningen i livet. Är den för stor drabbas man, oavsett kön.

Med andra ord har arbetsgivare och ledarskap en oerhört viktig roll.

– Hälsofrämjande insatser är helt nödvändiga för att långsiktigt påverka

Nu ökar sjukskrivningar för utmattningssyndrom lavinartat – igen. Ingen kan riktigt förklara var-för. Men fortfarande gäller: svårt att bota, lättare att förebygga.

DText Ulrica Segersten Foto Samuel Unéus

Utmattning ökar igen

MARIE ÅSBERGProfessor emerita i psykiatri vid KI.– Chefen på en arbetsplats har en väldigt viktig roll för att hindra en anställd från att gå in i väg-gen.

Seminarium om utmattningssyndrom lockade många åhörare på Riksstämman.

PC Jersild – en levande själGästföreläsning fritt ur PC Jersilds hjärta under Kvinnliga läkares förenings seminarium

sfi entliga? Ja, säger jag. Undervarit föremål för ett genetiskt

ft genetiska egenskaper som r våra fi ender innan, är det i

människans farligaste rovdjur.

Under 190 000 år levde vi som nomader och var tvungna att snabbtbedöma främmande grupper. Så är vi ovana vid svarta människor blir det lätt en röd lampa som blinkar. Men vi har det långsamma systemet i pannloben, där vi kan ompröva våra instinkter och den primitiva främlingsfi entligheten. Den möjligheten är vi ensamma om i djurriket.”

sjukskrivningstalen. Rehabilitering är egentligen en förlustaffär för alla parter.

Alexander Wilczek, verksamhets-chef, överläkare, psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, är inne på samma linje.

– Men jag får bara betalt för att ta hand om de redan sjuka.

Han konstaterade att antalet lä-kare som sjukskrivs på grund av ut-mattningssyndrom har ökat kraftigt under ganska kort tid.

– På Ersta märker vi att allt fl er läkare hamnar i konfl ikt med etik. Det skapar stress.

Men sjukskrivning på heltid är en be-handling med tydliga biverkningar, det måste man alltid komma ihåg, säger Alexander. ”Den måste doseras noggrant”.

– Rehabiliteringen måste involvera arbetsplatsen och patientens hjärna stimuleras i tillräckligt stora doser, inte helt olika rehabiliteringen efter en stroke. ■

PC Jersild – en lGästföreläsning fritt ur

”... Är det så att vi är främlingsutvecklingen har människan urval, våra förfäder har hafförts vidare. Om ormar vadag människan som är m

HOS OSSKOMMERNI LÄNGRE

Bra idéer kan inte tvingas fram. Ett klart sinne öppnar för smarta lösningar. På Yasuragi finns den perfeka balansen mellan arbete och avkoppling.Läs mer på yasuragi.se/konferens

Vårdanalysrapport. Lång väg till patientnytta diskuterades under Riksstämman.

David Fagerberg, akutläkare Sundsvalls sjukhus, sekreterare i SWESEM – Det är första gången för mig, och det har varit intres-sant. Det är roligt att höra

att de fl esta har samma inställning till de stora frågorna, och det står också tydligt att det är två problem vi har idag; it och vidareutbildning. Och det verkar gälla alla specialiteter. Riksstäm-man är en bra plattform, det fi nns inte så många möten där vi träffas över specialistgrän-serna och kan ta del av vad som är det senaste. Det fi nns många specialistspecifi ka konferenser, och där kan man inte alltid hålla den bredden som Riksstämman har i programmet.

Johanna Lind (tv), Petra Otterblad Olausson, båda Vårdanalys – Vårdanalys har

arrangerat två seminarier under Riksstämman. Det är viktigt att diskutera hälso- och sjukvårds-frågor på det här sättet, säger Johanna Lind.

Vilka frågor är det fokus på nu?– Samordnad vård och patientsäkerhet kom-

mer igen i många sammanhang. Sedan är det många frågor som anknyter till systemen i vår-den, både vad gäller relevant kunskapsstöd, men även integritetsfrågan. Riksstämman har varit ett bra tillfälle för oss att samla olika röster för det integritetsprojekt vi arbetar med, säger Petra Otterblad Olausson.

Jennifer Farde, ST-läkare på Radiologen i Solna– Det är första gången jag är här. Det har varit inspire-rande att höra vilka diskus-sioner som pågår, och att det hänger samman över

specialistgränserna. Jag har valt ett brett pro-gram; föreläsning om jordnötsallergi, öpp-ningsföreläsningen, en session om skrivande som refl ektion. Det är viktigt att diskutera framtidsfrågor, inte minst om digitaliseringen. Vad förväntas av oss som arbetar i vården när det gäller den? Hur påverkas till exempel vår-den när information plockas bort från journa-len eller när journalen är spärrad? Det är något jag inte tror alla är medvetna om.

NÅGRA RÖSTER FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

dag fi nns det ungefär 2 600 rekommendationer för ett 15-tal områden inom vår-den. Men vilka effekter har de nationella riktlinjerna för

patienterna? – Även om de nationella riktlin-

jerna har ett högt förtroende i vår-den, implementeras de inte alltid. Då kommer inte kunskapen ut i vården, konstaterade Nina Viberg från Vård-analys, som tagit fram en rapport om nationella riktlinjer.

– Det är viktigt att alla som är berörda involveras i framtagandet av riktlinjerna, annars når de inte ut till mötet mellan patienten och vårdgi-varen, sade Kerstin Nilsson, ordfö-rande SLS.

– Men ingen tar ansvar för att rikt-linjerna verkligen efterföljs. Inom tjocktarmsvården ska kontaktskö-terskor fi nnas och alla patienter ska erbjudas en sådan. Men när klini-kerna inte har råd åker frågan utför,

konstaterade Calle Waller, Prostata-cancerförbundet.

– För ett år sedan talade vi om kunskapsstyrning, nu talar vi om kunskapsstöd. Det är dags att leva upp till den förändringen. Det ska ge tillit när man möter multisjuka, men det kommer lätt in en klåfi ngrighet i systemet om att man ska rapportera uppåt, menade Göran Stiernstedt, nationell samordnare.

Thomas Lindén, chefl äkare Sahl-grenska, ville att framtagandet av be-slutsstödet effektiviseras:

– Det är mycket parallellarbete. Måste det fi nnas 21 läkemedelskom-mittéer? Sedan handlar det om gott chefskap, först när man kan sin verk-samhet vet man om de följer riktlin-jerna.

Olivia Wigzell, Socialstyrelsen:– Det fi nns riktlinjer, rekommen-

dationer och kunskapsstöd. Här be-höver staten samordna sig. Hur nor-merande är de olika begreppen och vem ansvarar för vad? ■

IEtt verktyg för kunskapsstyrning och stöd som efterfrågas av patientorganisationer. Text Tove Smeds Foto Samuel Unéus

Högt förtroende för riktlinjerna

UTBILDNING, VIDAREUTBILDNING OCH FORTBILDNING MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

26

World café-metoden. Före det sista kurstillfället skulle deltagarna ha ge-nomfört ett eget undervisningsmo-ment i medicinsk etik och skriftligt redovisat detta. Vi diskuterade och utvärderade detta gemensamt sista kursdagen.

Kommer SLS att arrangera fl er etiklärarkurser?

– Vi hoppas att den kursmodell som vi arbetat fram även kan tjäna som en modell för andra som vill anordna kurser i medicinsk etik. Om etikdelegationen kommer att ta på sig den utmanande uppgiften att hålla en motsvarande kurs igen vågar vi i dagsläget inte svara på. ■

Uppskattad kurs i medicinsk etik.Under fyra intensiva dagar i internatform, samt en avslutande heldag lite senare under hösten, genomlystes olika medicinska etiska ämnen. Deltagarna fi ck också prova olika lärandemeto-der och diskussions-modeller.

Rapport från etiklärarkursen

arför en kurs i medicinsk etik och vem riktade den

sig till?– Det övergripande målet

med kursen var att bidra till en förbättrad utbildning för läkare i medicinsk etik. För trettio år sedan arrangerade delegationen en kurs i medicinsk etik som då inspirerade många läkare till etiskt arbete, det in-spirerade oss att arrangera en ny kurs. Den primära målgruppen var läkare som är, eller kan tänkas bli, engagerade i etikutbildningen av läkarstudenter, AT- och ST-läkare. Vi ville inte enbart fokusera på ökad kunskap inom medi-cinsk etik, utan också på utveckling av förmågan att använda lämpliga lärande metoder inom området.

Hur var kursen upplagd?– Kursen började med fyra inten-

siva dagar i internatsform och avslu-tades med en heldag några månader senare. Internatet innehöll interak-tiva föreläsningar kring olika medi-cinskt etiska ämnen, gav tillfällen till etiska och pedagogiska refl ektioner, och byggde på att deltagarna själva prövade att använda olika lärande-metoder och diskussionsmodeller. Deltagarna fi ck genomföra en skrift-lig etisk analys, öva på att ge skriftlig feedback, pröva rollspel kring etiskt problem, pro- och con-debatt samt

Marit Karlsson och Anders Ågård, båda från SLS etik-delegation, genomförde tillsammans med Claudia Bruss en uppskattad etiklärarkurs i höstas.

”Mest praktisk nytta av, och mest nytt, var de pedagogiska verktygen. Som läkare förvän-tas vi kunna undervisa, men de av oss som är verksamma utanför universitetsklinikerna får vanligtvis relativt lite kompe-tensutveckling inom pedagogik. Roligast var kontaktytan mot etikerna som föreläste. Det är svårt att få till i vardagskliniken. Kursen gav mer självförtroende att leda etikövningar efter av-slutad kurs. Jag blev mer intres-serad av att fördjupa mig i hur vårdetik kan integreras i varda-gen. Det kanske kan bli ett tema för en fortsättningskurs. ”Maria Ahlerup, ST-läkareSödra Älvsborgs Sjukhus ”Att varva teori och praktik var ett mycket bra grepp. Nytt för mig var rollspel och pro/con-debatt där vi alla fi ck agera och argumentera t ex för och emot aktiv dödshjälp. I min vardag som ögonläkare är jag engage-rad i etikarbetet sedan länge. Vi har ett etikseminarium på termin 7 där kandidaterna ana-lyserar ett patientfall med etisk problemställning. Tack vare kursen lade jag in ett moment där vi utifrån Vårdalsstiftelsens korta inspelade video med etikfall diskuterade. Det blev ett bra sätt att belysa svåra samtal i livets slutskede. Etikkursen gav inspiration och uppmuntran att fortsätta etikarbetet.Maria Tyrberg, Överläkare Helsingborgs Lasarett

SAGT OM KURSEN

ETIK I FOKUS

V

Berzelius symposium 91

Precision Medicine in Type 2 Diabetes and

Cardiovascular disease

31 August–1 September 2016

at Hotel Skansen in Båstad, Sweden

www.sls.se/precisionmedicine

27

Foto

: Sve

nska

Läk

ares

älls

kape

t

28

Väggen: en utbränd psykiaters noteringar Pia Dellson medverkade under Riksstämman

Även den som minst anar det kan gå in i väggen, även enläkare som arbetar med patienter med utmattningsdepression kan själv bli förstummande trött.

Väggen skildrar en av vår tids folksjukdomar och är skrivenav en person som både suttit på patientens och läkarens stol.

De korta inkännande texterna gör att man orkar läsa, även om man är mycket, mycket trött. Förord och fackgranskning av Marie Åsberg, professor emerita och överläkare vid psykia-triska kliniken vid KI. Författaren Pia Dellson är överläkare och specialist i psykiatri och onkologi.a

I HUSETNYTT FRÅN KANSLIET

ör drygt tre år tackade du ja till att bli vd för Svenska Läkaresällskapet. Vad lockade?

– Jag hade ganska lite kunskap om SLS trots långvarigt arbete i en sektion, men jag tyckte om att det fanns en lång historia av

läkare som drivit samhällsfrågor utifrån medicinskt ve-tenskaplig grund. Det specialitetsövergripande perspekti-vet och kärnvärdena såg jag som en utmärkt plattform för läkare att bidra med sin kunskap.

Vad ville du åstadkomma som vd?– Jag såg en organisation som ville allt, samtidigt som

ekonomin hade påverkat självbilden negativt. Viktigt för mig var att skapa struktur och enhetlig målbild inom och mellan kansliet och nämnden. Vid den här tidpunkten var det också tydligt att vi behövde göra ett omtag med Medi-cinska riksstämman. Det har alltid varit min övertygelse att jobbar man med kvalitetsutveckling så blir det bättre eko-nomi, precis som i sjukvården. Det fi ck vi snabbt kvitto på.

– En annan ambition var att Läkaresällskapets fantastiska hus skulle utvecklas och att arbetsformerna för kansliet skulle få en mer modern struktur och professionaliseras.

Och varför slutar du?– Som läkare och forskare med kvalitetsutveckling som

stort intresse, ligger det nya arbetssättet i RCC nära om hjär-tat och att jag får delta i ett spännande framtidsprojekt.

Vilka är höjdpunkterna på SLS under de här åren?– Oj, det fi nns så mycket jag vill nämna. Det handlar

framför allt om möten med fantastiska människor. Min-nen jag speciellt bär med mig var när Hans Rosling pra-tade med läkarstudenter. Mötet skulle sluta klockan fem, men alla var kvar till sju och frågorna haglade. Mötet om global hälsa är också en av höjdpunkterna och att vi blev mer synliga i Almedalen. Att vi hade Michael Marmot på Riksstämman var ett betydelsefullt ögonblick då man såg att nu ökar kunskapen.

Vad har överraskat dig?– Mycket. Men framför allt blev jag imponerad av kvali-

tetsarbetet i våra sektioner i form av ideellt arbete. Även om jag visste att SLS med sina 200 år på nacken styrs av många

F

Foto

: Nat

ur o

Kul

tur

Efter drygt tre år som vd för Svenska

Läkaresällskapet lämnar Filippa Nyberg sin

nuvarande tjänst i slutet av mars för att bli chef för Regionalt cancercentrum

(RCC) Uppsala Örebro.

Text Ulrica Segersten Foto Samuel Unéus

Filippa Nyberg mot

Aktuell: Slutar som vd på SLS för att leda RCC Uppsala Örebro.Om ledarskap:– Jag tror på värderingsstyrt ledarskap med tillit, att våga lyfta värderingar och lita på män-niskors förmåga. Vad ger kraft och inspira-tion?– Personer som jag litar på som har agerat som bollplank. Famil-jen, ridningen och litteratur är förstås centrala.

FILIPPANYBERG

H – populärvetenskap i romanform Åsa Nilsonne berättade om sin bok på Riksstämman

H är en roman om minnet.H H är hjärnforskare med hippocampus som specialområde. Vetenskapen går snabbt framåt och H blir samtidigt förälskad i D, som egentligen inte alls är hans typ. Åsa Nilsonnesroman väcker frågor om det mest grundläggande.

traditioner, blev jag ändå rätt överväldigad av hur gammal-dags det var.

Finns det något du skulle ha gjort annorlunda?– Ännu mer fokus på medlemmarna och underlätta

anslutningar från sektionerna. Hade gärna haft ännu mer dialog och deltagit i fl er av de många intressanta möten som ordnas av sektionerna.

Vilka utmaningar och möjligheter har SLS framåt?– Att som ideell förening arbeta seriöst med så viktiga

frågor som SLS gör, är en utmaning när föreningslivet inte är en självklarhet och arbetssituationen för läkare ser annorlunda ut. Medlemstappet har bromsats upp, men SLS måste nu nå ut med begripliga budskap så att fl er läkare förstår vikten av medlemskap. Svårt, men absolut inte omöjligt!

– En specifi k utmaning är att framöver kunna leva upp till förväntningarna på att kunna dokumentera läkarnas fortbildning. Frågan kanske fi nns där om ett år om en fortbildningsportfolio som SLS administrerar.

Vad krävs av den som ska ta över ledarskapet?– Det fi nns en intern administrativ funktion där man

behöver vara kunnig inom ekonomi, stiftelsehantering, personalfrågor, avtal och marknadsföring. Det är också en fördel att ha ett intresse och kunskap inom kulturhis-toria för att vårda och utveckla SLS fi na hus inklusive konstföremål. Hur det utåtriktade arbetet ska bedrivas i framtiden är en öppen fråga. Kanske är detta en separat funktion för ökad tydlighet utåt.

Vilka är dina förhoppningar för SLS framåt?– Att SLS får ett eller fl era uppdrag i likhet med Levnads-vaneprojektet. Det skulle t ex kunna vara en obligatorisk kurs i yrkesetik för att få läkarlegitimation. Och att man inte tappar den vetenskapliga förankringen, den är A och O för trovärdigheten och för föreningens identitet.

Och vad händer nu?– Jag lämnar det operativa arbetet i mars och vår eko-

nom Sara Kihlberg går in som tf. Jag fi nns tillgänglig under våren för att delta i fullmäktige och för att under-lätta för en smidig övergång. ■

Foto

: Nat

ur o

Kul

tur

nya uppdrag FÖRESLÅ MOTTAGARE

TILL 2016 ÅRS PRISER!

Jubileumspriset 150 000 kr Belönar artiklar inom

det medicinska området

Alvarengas pris 50 000 kr Belönar opublicerade artiklar i medicin

Ingvarpriset 30 000 kr Belönar insatser inom klinisk neurovetenskap

Erna Ebelings pris 45 000 kr

Främjar forskning & utveckling inom medicinsk fysik och medicinsk teknik

Inga Sandeborgs pris 125 000 kr

Belönar framstående vetenskapliga arbeten om Alzheimers sjukdom

Hippokratespriset 10 000 krTilldelas läkare, i år en kvinna, som har etisk medvetenhet, är kliniskt verksam

och aktiv i undervisning samt är en förebild för kollegor,

medarbetare och studenter

Mer information ww.sls.se

artin Stagmo är pro-gramgeneral för Vår-mötet som kardiolog-föreningen anordnar, i år på Svenska Mässan

i Göteborg.– Det här är ett möte där hjärtpatienten

verkligen står i centrum. Vårmötet samlar professioner som träffar dessa patienter för att uppdatera om nya rön, forskning och nya behandlingar, och för att diskutera hur vården för dessa patienter kan förbättras yt-terligare. Det har hänt mycket vad gäller forskning och nya behandlingar för hjärt-patienter, och vårmötet blir ett bra sätt att summera det gångna året, säger Martin Stagmo, som till vardags är överläkare och kardiolog vid Skånes universitetssjukhus.

Totalt är nio specialistföreningar och or-ganisationer med och arrangerar vårmö-tet. Martin Stagmo nämner bland annat utvecklingen att gå från öppen kirurgi vid klaffsjukdomar till att man nu ofta går in genom ljumsken, och att det i dag görs färre antal bypass till förmån för ballong-vidgningar som några av de områden som

kommer att diskuteras under Vårmötet.– Det handlar om de stora folksjukdo-

marna; kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, för-maksfl immer – som totalt berör 100 000-tals patienter. Inom dessa områden fi nns såväl små och stora patientgrupper.

– En utveckling vi kommer att tala om är hur vi när det gäller förmaksfl immer kan

AKTUELLT FRÅN SLS-SEKTIONERI DETTA NUMMER: SVENSKA HJÄRTFÖRBUNDET

Martin StagmoUnder Vårmötet ges utrymme till både stora och små patientgrupper.

• Svenska Kardiologföreningen • Svensk förening för Klinisk Fysiologi • Svensk förening för Thoraxanestesi och Intensivvård• Svensk förening för Thoraxradiologi• Svensk Thoraxkirurgisk förening

... när brittiska medicinska tidskriften Lancet publicerade en jämförelse mellansvensk och brittisk hjärtsjukvård, kunde man konstatera att hjärtsjukvården i Sverige visade sig fungera bättre, med bland annat lägre dödlighet?

... Hjärtförbundet har bildat en arbetsgrupp som tagit fram en simulatorbaseradutbildning inom koronarangiografi , även inom ekokardiografi där arbetsgruppen tagit fram förslag om ett eko-körkort?

Svenska HjärtförbundetSpecialistföreningar:

Visste du att ...

Svenska Hjärtförbundet bildades för 18 år sedan för att stimulera lärande mellan olika specialiteter inom hjärtsjukvården. Syftet var också att få specialistförening-arna att närma sig varandra såväl praktiskt som inom forskning och utbildning – och för att eliminera onödiga konfl ikter inom gränsområden mellan specialiteterna.

Det årligen återkommande Svenska Kardiovaskulära Vårmötet har blivit den viktigaste mötespunkten för Hjärtförbundets verksamhet. Här möts inte bara medlemmar från de olika specialistföreningarna i Hjärtför-bundet, utan även medlemmar från VIC (vård-professioner inom cardiologi). Sessionerna är tvärdisciplinära med patienten i fokus.

Våra svenska hjärtspecialister hör kanske till de bästa i världen och vi är angelägna att genom samverkan se till att vi använder och delar med oss av den stora kunskap som fi nns. Här utgör naturligtvis också kvalitetsregistret SWEDEHEART en viktig grund för såväl kvalitetsuppföljning som forskning kring hjärtsjukdomar, med en rad vetenskapliga artiklar i högt rankade internationella medicinska tidskrifter som resultat. På detta sätt är vi med och påver-kar hjärtsjukvården i hela världen.

ST-utbildningen och övergripande fortbild-ningsfrågor diskuterar vi kontinuerligt med Svenska Läkaresällskapet. Det är viktigt att vi jobbar mer ihop, Hjärtförbundet och SLS, för att se till att patienten är i fokus för den fortsatta medicinska utvecklingen samt för att vara en stark röst mot politiken.

Per Tornvall, Ordf. Svenska Hjärt-förbundet, Prof. i kardiologi vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

BÄSTA LÄSARE,

Under Svenska kardiovaskulära Vårmötet, som i år hålls i Göteborg, träffas runt 1 300 personer under tre dagar för att ta del av kunskaper och nyheter inom hjärtsjukvården.

MText Tove Smeds Foto Richard Strom & iStockphoto

Samling kring hjärtpatienten

”Det viktiga är inte att få så mycket som möjligt av just sitt specialintresse, utan av det som är bäst för våra hjärtpatienter.”

30

Pf

Foto

: priv

at

Foto

: U

lf Si

rbor

n

förhindra stroke både medicinskt och med hjälp av kateterburen behandling, säger Martin Stagmo.

Ett annat positivt problem är patienter som har medfödda hjärtfel, som nu lever allt längre. Man brukar kalla dem de nya överlevarna.

– Det är ett antal tusen nya 18-åringar som kommer in i vuxenvården varje år. De kunde vi för ett antal år sedan inte ens ope-rera. Kunskapen om hur vi långsiktigt han-terar dessa patienter är inte så stor, så därför behöver vi föra dialog både inom professio-nen och med andra specialiteter.

– Nu samtalar vi med dessa patienter om vad de bör tänka på vid yrkesval, och hur en graviditet påverkar deras liv, konstaterar Martin Stagmo.

Sverige ligger långt fram när det gäller diagnosområdet, där både CT och MR har ökat explosionsartat de senaste åren.

– Man kan inte hela tiden hänga med och skaffa all ny utrustning, men om man inte ständigt investerar så hamnar man ef-ter. Då blir det kostsamt att komma i kapp.

En allt mer åldrande befolkning ställer sina krav på hjärtvården.

– Vi blir allt äldre, och vi behandlar svå-ra sjukdomar högre upp i åldrarna. Bara det i sig medför risker. Här behöver vi ta fram gemensamma vårdprogram och samtala om var huvudansvaret i vården ska ligga när det gäller dessa patientgrupper.

Förutom ansvarsfrågan lyfter Martin Stagmo fram skillnader i hjärtvården inom

landet som en viktig fråga att diskutera.– Det är tydligt att lokala förutsättningar

styr resultaten i vården. Men där det fi nns skillnader fi nns det också utrymme att lära sig av dem som får bättre resultat.

Under Vårmötet lyfts inte enbart medicinsk forskning, utan även vårdforskning, med syftet att bredda kompetensen inom gräns-områden som berör hjärtpatienterna.

– En del patientgrupper är små och hörs kanske inte lika väl. Det är problematiskt. Vi vill även lyfta dessa under Vårmötet.

Varje år delar man ut stipendier och det hålls en Werköföreläsning. Men det är en väl förborgad hemlighet vem som får äran.

– Nej, något namn kan jag dessvärre inte avslöja, säger Martin Stagmo. ■

31

Cirka 1,4 miljoner svenskar är drabbade av hjärt-kärlsjukdomar. Även om det är den vanligaste dödsorsaken i dag så lever man i snitt 12–15 år längre med hjärtsjukdom än för 30 år sedan. Källa: Hjärt-Lungfonden.

Vårmötet, som alternerar mellan Malmö, Göteborg och Stockholm, äger i år rum i Göte-borg. Det är det största mötet där man träffas över specialistgränserna för fortbildning och seminarier om hjärt-kärlsjukdomar.

SVENSKA KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET är det i särklass största svenska mötet inom hjärtsjukvården. På Vårmötet träffas cirka 1 300 personer under tre dagar för att utbyta kunskap och erfarenheter, och ta del av nyheter inom hjärtsjukvården. Mötets styrka är det tvärpro-fessionella deltagandet och programmet där symposier typiskt berör olika delar av hjärtsjukvården, från forskning till det patientnära arbetet

utifrån fl era specialiteters och professioners aspekter. Dessutom deltar industrin med en stor utställning och fl era symposier, vilket gör Vårmötet även till en naturlig mötesplats för medarbetare inom sjukvården, forskningen och industrin. Välkommen!

Foto

: iSt

ockp

hoto

18:e Kardiovaskulära Vårmötet 27–29 april i Göteborg

32

Intresset för preven-tion och hälsofrämjande insatser var stort bland Riksstämmans deltagare och det fanns ett brett utbud av matnyttiga, spännande och lärorika preventionsaktiviteter att inspireras av. Flera veten-skapliga symposier hade fokus på preventions-frågor. På scenen fi ck vi

höra om den nya Folkhälsorapporten från Stockholms läns landsting, varför häl-sofrämjande interventioner kan öka ojämlikheten i hälsa och vad man kan göra åt det. Arenan varvade interaktiva föreläsningar med preventiva workshops och

årets Hälsotorg var välbesökt och uppskattat!

Levnadsvaneprojektets resultat 2015 summeras i skrivande stund i en rapport till vår uppdragsgivare Socialstyrelsen. Målet är att sjukdomsförebyggande metoder ska bli en naturlig och

viktig del av läkares arbete i alla möten i vården där det är relevant. Patienter ska få individanpassat stöd för att utveckla och bibehålla hälsosamma levnadsvanor för att förebygga och behandla sjukdom. Vi är inte där ännu, men på god väg. Vi har under året jobbat hårt inom de olika del-projekten, mer om detta hittar du på www.sls.se (Levnadsvanor och prevention), och tar tag i projektet ”Levnadsvanor 2016” inom kort. Livsmedelsverkets slogan ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig!” är tänkvärd. Lycka till med era Samtal om Levnadsvanor!

Anna Kiessling, projektledare

Levnadsvastund i en är att sjuk

viktig derelevutveförm

V

KONST & LÄKEKONSTWe have to deploy all our assets for total health.Mary Durham, Kaiser Permanente, invigningstalare på Riksstämman

”GOTT & BLANDATSPÄNNANDE HÄNDELSER PÅ SLS

Tack för ett fantastiskt Levnadsvaneår 2015!

”15 mars kl. 18.00:Politik och musik – en resa med Kurt Weill från Berlin till New York. Tonsättaren Kurt Weill (1900–1950) har gjort bestående avtryck i musikhistorien, genom sitt samarbete med den starkt vänstersympatiserande Bertold Brecht

i Weimarrepublikens 1920-tal i Berlin (bl.a. Tolvskillingsope-ran), och genom att skriva en mängd musikteaterverk i USA. Kurt Weill fl ydde till Frankrike 1933 och 1935 vidare till USA. Han avled bara 50 år gammal av hjärtsvikt. Hans fru Lotte Lenya överlevde honom med nära 20 år. Kurt Weill behöll ge-nom åren en stark känsla för människors lika värde.

Under kvällen får vi följa med på en resa från 1920-talets Berlin, via Paris till New York. Resan illustreras med ett urval av Kurt Weills sånger. Reseledare: Torsten Mossberg, berättelse och sång. Övriga: Kia Nyberg, sång, och Anders Karlqvist, piano. Kerstin Hulter Åsberg bidrar med medicinska synpunkter.

12 april kl. 18.00:Alice Tegnér har tack vare visor som Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och Ekorrn satt i granen blivit barnvisans pionjär. Hon komponerade också för vuxna och var en skicklig pianist. ”Ni två Djursholmsfruar, du och fru Beskow, ni är då till riktig välsignelse”, skrev Selma Lagerlöf i ett brev.

Barnen i bildkonsten är ofta konstiga barn och konsten är sällan för barn utan för vuxna. Funderingar av en barnläkare vad barnet på bilden har för budskap till oss: barnet som person, symbol, känslobärare, garanterat säljbart eller bara gullig dekora tion? Medverkande: Christina Tobeck, Fil. dr och musik-forskare, Magnus Winbladh, prof. emeritus, samt Hillevi Martin-pelto, sopran, hovsångerska, och Michael Engström, pianist.

Jämlik hälsa – vad krävs för att nå från evidens till politik och praktik?

Spännande möten på Fysioterapi 2015Tre dagar fyllda av energi, nätverkande, kunskapsutbyte och god mat blev det när ”Fysioterapi 2015”, fysioterapeuternas professionsdagar, gick av stapeln den 21–23 oktober 2015 på Waterfront i Stockholm. Anna Kiessling, Eva Zeisig och Lilian Lindberg representerade Läkaresällskapets del av Levnads-vaneprojektet på Hälsotorget.

28–29 april i Läkaresällskapets hus i Stockholm Huvudtalare: Mike Kelly, f.d. chef för Public Health vid National Institute of Care and Clinical Excellence i London, Olle Lundberg, ordf för Kommissionen för jämlik hälsa, Margareta Kristenson, ordf Svensk Socialmedicinsk FöreningAnmälan och registrering senast den 24 mars 2016 till annie.melin@sls.sewww.sls.se • www.socialmedicin.se

1PK

Foto

: Bun

desa

rchi

vFo

to: T

T N

yhet

sbyr

ån/S

VT

33

VI VILL HÖRA DINA IDÉERHar du idéer till debatter eller seminarier – hör av dig till SLS! Kontakta annie.melin@sls.se med förslag.

Socialstyrelsen kom i oktober 2015 ut med uppdaterade nationella riktlinjer för att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder. Rekommendationerna rangordnas i grupper: bör (1–4), kan (5–7), kan i undantagsfall (8–10) och FoU.

SIMDAX® är en ”bör-åtgärd”Levosimendan (SIMDAX®) rekommenderas som inotrop engångsbehandling vid akut svår hjärtsvikt som en ”bör-åtgärd” (4). Motiveringen lyder: ”Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på viktiga effektmått och kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår är låg jämfört med dobutamin.”1

En 24-timmars Simdax-behandling ger patienten en symtomförbättring, och har effekt upp till 9 dagar.2 1) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård,

Socialstyrelsen, 2015.2) Simdax produktresumé.

SIMDAX® (levosimendan) i uppdaterade ”Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård” från Socialstyrelsen

ORION PHARMA AB | BOX 520, 192 05 SOLLENTUNA 08-623 64 40 | WWW.ORIONPHARMA.SE

SIMDAX® (levosimendan) [Rx] 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska. Kalciumsensitiserare för kort-tidsbehandling av akut försämrad svår kronisk hjärtsvikt i situationer då konventionell behandling inte är tillräcklig och då inotropt stöd anses vara lämpligt. Omfattas ej av förmånssystemet. Senaste översyn av produkt resumé: 2014-09-30. För ytterligare information se www.fass.se eller www.simdax.se

Mer info Anna Borgström, anna.borgstrom@sls.se, 08-440 88 92

Fullmäktige på SLS. 27/4

Fest eller konferens?Välkommen till Svenska Läkaresällskapets hus, en inspirerande och speciell miljö mitt i Stockholm, för möte och fest. Konferensrummen är utrustade med modern teknik och restaurang av högsta klass. Föreläs-ningssalen rymmer 200 personer. De vackra matsalsrummen 12 till 100 personer.

Kontakta Läkaresällskapet om du planerar ett möte: Gunilla Eng, gunilla.eng@sls.se, 08-440 88 85, för visning eller bokning av lokalerna; hovmästare Anna Benediktsson, bokning@lakaresrest.se, 08-411 60 50, för menyförslag och festoffert.

Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer) är i dag med ca 6 000 nya fall/år den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Rektalcancer utgör ca en tredjedel och har historiskt i huvudsak behandlats med kirurgi. Under de senaste 20–30 åren har behandlingen av rektalcancer utvecklats.

Operation har ofta kompletteras med strålbehandling och operationsmetoderna har förfi nats, vilket tillsammans med ett förbättrat peroperativt omhändertagande och utredning har lett till en ökad överlevnad i sjukdomen, men fortfarande drabbas nästan hälften av patienterna av svårbehandlade återfall i sjukdomen. Trots en lokaliserad tumör kommer 20–40% av patienter med tjock- och ändtarmscancer utveckla fjärrspridning med hög risk för död. Årets Lennanderföreläsa-re är professor Anna Martling. Läs mer om henne och hennes forskning på www.sls.se/Utbildning. Föreläsning på SLS den 19 april kl 18–19.30. Välkommen!

Kolorektalcancer – vart är vi på väg?

På SLS 19/4 kl 18.00:

33

34

GOTT & BLANDATMEDLEMSINFORMATION

Seminarium och utdelning 7 april. Pristagare: Kaj Blennow

Söderbergska priset i medicin:

22–23/9Patientsäkerhetskonferensen

21–22/9 2016 på Stockholmsmässan Älvsjö Patientsäkerhetskonferensen är en nationell sam-lingsplats för dig som leder, ansvarar för och ar-betar med patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg, myndigheter, akademi och näringsliv. Konferensens fokus är att förebygga vårdskador. Mer info & anmälan: patientsakerhetskonferensen.se/

Hösten 2015 har en tvärprofessionell grupp inom reumatolo-gin påbörjat arbetet med att ta fram en modell för hur levnads-vanearbetet skulle kunna se ut inom reumatologin. Modellen är tänkt att vara utformad så att den med smärre modifi eringar ska kunna appliceras på andra kroniska sjukdomar.

Inför framtagandet av modellen har arbetsgruppen genomfört en omvärldsspaning med inhämtande av goda exempel, litteraturgenomgång avseende levnadsvanornas specifi ka betydelse för de reumatiska sjukdomarna och en webbenkät till landets reumatologkliniker för att få en upp-fattning om hur levnadsvanearbetet bedrivs på klinikerna i dagsläget. För utbyte av erfarenheter och idé-inspiration ordnades en workshop med inbjudna representanter för patientorganisationen och olika spets kompetenser. Baserat på dessa resultat, kombinerat med gruppens egna kunskaper och erfarenheter, föreslår vi bland annat:

• Att varje klinik/mottagning utser en levnadsvaneansvarig. • Att levnadsvane-uppdraget främst består i att tillhandahålla

en kompetenskarta, d.v.s. en ständigt uppdaterad lista på vart klinikens medarbetare hänvisar patienter som önskar stöd för en livsstilsförändring. Viktigt att man vid uppmärk-sammandet av en ohälsosam levnadsvana kan lotsa patien-ten till en enhet som kan bistå med såväl intervention som uppföljning och utvärdering.

• Att alla medarbetare bör gå någon form av generell levnads-vaneutbildning, t.ex. webbutbildning, som redan fi nns/håller på att utformas i vissa regioner.

• Att alla medarbetare bör gå en tilläggsutbildning om levnadsvanornas specifi ka betydelse för de reumatiska sjukdomarna. En sådan utbildning bör skapas. Genomförd kurs skulle kunna resultera i ett ”levnadsvane-körkort”.

För arbetsgruppen; Ann-Marie Calander, projektledare, med dr., överläkare, reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Arbetsgruppen består också av: Ulrika Bergsten, special ssk, med dr., Mathilda Björk, leg arbetsterapeut, bitr. prof., Nina Brodin, leg fysioterapeut, lektor, Susanne Pettersson, uni-versitets ssk, med dr., Alexandra Roth, leg dietist, och Emma Swärd, leg fysioterapeut, lektor.

Levnadsvanearbete inom reumatologin

En gemensam kunskapsbas vad gäller levnadsvanor inom reumatologin är på gång.

13.00 Opening. Kerstin Nilsson, Chairman of the Prize Jury13.05 Introduction. Kaj Blennow13.20 The Dawn of the Novel Research Era – Discovery of

β-amyloid and its Precursor. Colin Masters, Melbourne13.40 Tau Pathology – Culprit or Bystander? Khalid Iqbal, USA14.00 Pause14.10 Experimental Transmission of AD Pathology: Implications for Diagnosis and Therapy. John Trojanowski, USA14.30 Dissecting Alzheimer Pathogenesis by Genetics. John Hardy, London14.50 Coffee/Tea15.15 Is Alzheimer’s Preventable? Miia Kivipelto, KI15.35 Visualization of -amyloid and Tau Pathology using PET.

Agneta Nordberg, KI15.55 Pause16.00 From Alzheimer’s Dementia to Alzheimer’s Disease – Novel Diagnostic Criteria. Bruno Dubois, Paris16.20 The Glimmer of Hope – Novel Treatment Strategies for Alzheimer’s. Niels Andreasen, KI16.40 Discussion and Closing Remarks. 17.15 Pause18.00 Prize Ceremony18.30 Reception

Preliminary ProgrammeChairman: Henrik Zetterberg, Göteborg

ALZHEIMERS DISEASE: – from early discoveries to novel treatment strategies

Foto

: Ann

-Mar

ie C

alan

der

Tobacco Endgame – Swedish style i Stockholm

Berzeliussymposium:

35

FILIPPA NYBERG, vd Svenska Läkaresällskapet filippa.nyberg@sls.se, tel. 08-440 88 65.

HÄLSNING FRÅN VDFILIPPA NYBERG

1 mars Sista ansökningsdag ur SLS Understödsfonder 1 mars Sista dag för nomineringar till SLS priser för god medi-cinsk forskning.8 mars Tisdagsdebatt 18–19.30.Nya och dyra läkemedel. Rickard Malmström och Stefan Back 15 mars Konst & Läkekonst: Politik och musik – en resa med Kurt Weill från Berlin till New York med bl.a. Torsten Mossberg och pianisten Anders Karlqvist16 mars It-kommitténs inspirations-dag för sektionernas it-ansva-riga och it-samordnare5 april Tisdagsdebatt 18–19.30.Rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar7 april Söderbergska priset i medicin. Kaj Blennow 12 april Konst & Läkekonst: Alice Tegner med bl.a. Christina Tobeck och Birger Winbladh19 aprilTisdagsdebatt 18–19.30. Lennanderföreläsning: Kolorektalcancer – vart är vi på väg? Anna Martling26 aprilTisdagsdebatt 18–19.30.

Kompetensprövning av läkare27 april SLS Fullmäktigemöte28–29 april Tvådagars-seminarium om Jämlik hälsa1 maj Sista dag för nomineringar till Hippokratespriset. 3 maj Tisdagsdebatt 18–19.30.Surrogatmödraskap Kjell Asplund, Lena Marions, Nina Rose, Andreas Bengtsson, Ingemar Engström 10 majTisdagsdebatt 18–19.30. Kirurgi i låg- och medel inkomstländer. Jenny Löfgren m.fl .17 majTisdagsdebatt 18–19.30.En Värdefull Vård. Karl Sallin18 majFöreläsning på SLS 18–19.30: Ett nytt rondsystem. Valdemar Erling5–6 juli SLS i Almedalen. 31 augusti–1 septemberBerzeliussymposium: Precision Medicine in Type 2 Diabetes and Cardiovas-cular disease. Båstad7–9 septemberKongressen Framtidens Specialistläkare i Malmö21–22 septemberPatientsäkerhetskonferens Stockholmsmässan i Älvsjö

SLS är en ideell, politiskt och fackligt obunden organisation. Här träffas läkare och utbyter erfarenheter. SLS huvudsakliga mål är att verka för bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter.Vad kostar det att bli medlem? Ordinarie medlem 700 kr/år • Associerad medlem 700 kr/år • Läkarexamen, men ej leg, högst under 5 år, 350 kr/år • Pensionärer (från det år man fyller 65 år) 350 kr/år • Studerandemedlem 100 kr/år. Mer info: www.sls.se/medlemmar

Professionens röst blir starkare tack vare dig som medlem!

SLS KALENDARIUM

etta skrivs under de veckor då sen-sationella historier vecklas ut kring ”KI-kirurgen”. Tragedier har inträffat, drevet går och nu krävs offer i ett spel med många förlorare.

Myndighetens tillsynsansvar över legitimerad personal ska inte ifrågasättas, men formalia kan inte ersätta det individuella ansvaret och vikten av interprofessionell kontroll inom kåren. Jämför Advokatsamfundet som har ett lagstadgat ansvar för att se till att professionella värden och yrkesetik obligatoriskt lärs ut, fortbildas i och efterlevs.

Från Läkaresällskapets horisont fi nns nu intresse av att kommentera uppenbara brister i efterlevnad av våra kärnvärden. SLS vill nu påbörja en satsning på kun-skapsområdet etik och vetenskap, särskilt i gråzonen klinik–forskning, det blir en viktig satsning i år och framåt.

Denna krönika är min sista i SLS Aktuellt. Jag lämnar nu över stafettpinnen för att börja ett nytt kapitel i min egen utveckling. Tack för alla vänliga mejl från många av er! Det är alltid vemodigt att avsluta en epok. Det har varit roligt att bidra till en professionali-sering av arbetet i vår fi na organisation, att ekonomin redan förra året vände till plus och att koll på läget är ett enkelt kvitto på genomgripande kvalitetsarbete. Den tidning du just nu håller i handen, visar på en lyckad satsning i utlokaliseringen av SLS Aktuellt som numera är ett etablerat och givande samarbete i fortsatt ut-veckling. Medicinska riksstämman har utvecklats på ett spännande sätt under tre år i nya lokaler. För fl er hållbara mötesformer ingår nu SLS i ett vidare samar-bete med FSL under 2016, och får tid till nödvändig refl ektion för att vidareutveckla stämman till 2017.

När det gäller SLS hus har antalet porträtt av kvinn-liga läkare fördubblats, matsalen har renove-rats, antalet bokningar har ökat och avta-let med restaurangen har uppdaterats. Vi har också tagit fram ett vårdprogram för huset. Passa på och besök huset som en viktig del i medlemskapet.

Det har varit väldigt roliga, lärorika och intressanta år. Vi ses säkert i olika sammanhang!

Ding

möte

Missa inga uppdateringar!På www.sls.se fi nns allt om vårens program.

Efter Tisdagsdebatterna och Konst & Läkekonst fi nns möjlighet att äta en lättare middag. Obs! Föranmälan krävs.

Framtagen tillsammans med personer som har psoriasis• precis placering av gelen• exakt dosering (0,05g per pumpning)• praktisk hantering

Nyhet – nu finns en applikator för psoriasisbehandling*

DESIGNED FOR LIVING with psoriasis

Förkortad produktresumé för Daivobet® Gel (kalcipotriol/betametasondipropionat)Daivobet® Gel (kalcipotriol 50 μg/g och betametasondipropionat 0,5 mg/g), gel. Medel mot psoriasis, ATC-kod: D05AX52. Observera att förpackningarna ingår i förmånssystemet endast för behandling av psoriasis i hårbotten.*Indikationer: Lokal behandling av psoriasis i hårbotten. Lokal behandling av mild till måttlig plackpsoriasis vulgarispå andra områden än hårbotten. Dosering och administreringssätt: Daivobet® Gel appliceras på angripna hudområden en gång dagligen. Rekommenderad behandlingstid är 4 veckor för psoriasis i hårbotten och 8 veckor för övriga hudområden. Dosen bör ej överstiga 15 g per dag eller 100 g per vecka. Den kroppsyta som behandlas med en produkt innehållande kalcipotriol bör ej överskrida 30%. Flaskan omskakas före användning. Applikatorn behöver inte skakas och en pumpning motsvarar här 0,05g gel. Pediatriska patienter: Rekommenderas inte till barn under 18 år då data saknas. Kontraindikationer: Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne. Patienter med störningar i kalciummetabolismen. Vid virusinfektioner, svamp- eller bakteriella infektioner i huden, infektioner förorsakade av parasiter, hudmanifestationer i samband med tuberkulos eller syfilis, perioral dermatit, hudatrofi, striae, kapillärskörhet, iktyos, acne vulgaris, acne rosacea, rosacea, hudsår/-skador, perianal och genital pruritus, guttat, erytrodermisk, exfoliativ och pustulös psoriasis, allvarlig njurinsufficiens eller allvarlig leversjukdom. Varning och försiktighet: Daivobet® Gel innehåller en potent grupp-III-steroid och samtidig behandling med andra

steroider ska undvikas. Hämning av binjurebarkfunktionen eller inverkan på den metaboliska kontrollen av diabetes mellitus, kan även inträffa beroende på systemisk absorption. Applikation under ocklusionsförband ska undvikas. Applicering på stora ytor skadad hud, på slemhinnor eller i hudveck ska undvikas. Hyperkalcemi kan uppkomma om den maximala veckodosen överskrids. Behandling av mer än 30% av kroppsytan bör undvikas. Undvik kontakt med ansikte, mun, ögon och underlivet. Sekundärinfekterade lesioner ska behandlas med antimikrobiell terapi och kortikosteroidbehandlingen avbrytas vid försämrat läge. Vid avslutande av psoriasisbehandling med lokala kortikosteroider kan det föreligga risk för generaliserad pustulös psoriasis eller rebound-effekt. Vid långtidsbehandling finns ökad risk för lokala och systemiska biverkningar av kortikosteroid. Läkare rekommenderas att råda patienten att under behandling begränsa eller undvika överdriven exponering för naturligt eller konstgjort solljus. Daivobet® Gel innehåller butylhydroxitoluen. Förpackningar: Applikator 60g. Flaskor 15, 30, 60 samt 2x60g. Rabattering: Observera att förpackningarna ingår i förmånssystemet endast for behandling av psoriasis i hårbotten! Detaljerad information om detta läkemedel finns på www.lakemedelsverket.se och www.fass.se resp. priser www.tlv.se. Samma AUP-pris för applikator som för flaska (60g = 522 SEK)Datum för översyn av produktresumén: 2015-03-23LEO Pharma, tel: 040-35 22 00, www.leo-pharma.se

LE

O®

20

12

39

© L

EO

PH

AR

MA

AB

NO

V 2

01

5. D

IX, O

RG

NR

55

60

75

-43

18

AL

LA

LE

O V

AR

UM

ÄR

KE

N S

OM

NÄ

MN

S Ä

GS

AV

LE

O G

RO

UP

.