A"  skriva  referat  STUDIEVERKSTADEN,  LUNDS  UNIVERSITET    

Skrivande  i  högre  utbildning  –  tre  kompetenser  

Kritisk-analytisk kompetens

Akademiska konventioner

Språklig yta

Skrivprocessen    

• Förbereda  

• Formulera    

• Förbä"ra  

Olika  sorters  skrivande  i  processen  

•  Tankeskrivande  

•  PresentaAonsskrivande  

• MetareflekAon  

A"  skriva  referat  –  steg  för  steg  

–  Skaffa  dig  överblick  över  arAkeln  och  anteckna  

Skaffa  dig  överblick  

 •  Sammanhang?  •  Rubriker,  fetsAlta/kursiverade  ord,  

textrutor  •  IllustraAoner,  figurer,  grafer,  modeller  •  Slutsats,  diskussion

   helhet                            före  detaljer   förtrogenhet                            före  förståelse  

–  Förstå  arAkeln  –  InformaAonsurval:  gradera  eOer  vikt  –  Tänk  på  a"  referatet  ska  kunna  läsas  fristående  –  Disponera  

A"  skriva  referat  –  steg  för  steg  

Grundstrukturen  i  akademisk  text    

•  Från  det  generella  =ll  det  specifika:  Överblick,  tes  och  moAvering  Avgränsning    

•  Undersökningen:  Fakta  och  bevis  Jämförelse  av  olika  infallsvinklar    

•  Från  det  specifika  =ll  det  generella:  Svar,  slutsatser  och  relevans  

Referatets  upplägg  

•  Vilken/vilka  frågeställningar,  hypoteser  eller  problem  behandlar  arAkeln?  

•  Vilken  Adigare  forskning  och/eller  vilka  teorier  utgår  arAkeln  från?  

•  Vilken/vilka  metoder  användes?  •  Vad  blev  resultatet/resultaten?  •  Vilka  slutsatser  dras?  

Uppmärksamma  och  utny"ja  sambandssignaler  

•  å  ena  sidan  •  å  andra  sidan  •  i  jämförelse  med  •  samAdigt  •  sammanfa"ningsvis  •  slutsatsen  blir  

•  med  hänsyn  All  •  på  motsvarande  vis  •  närmare  bestämt  •  särskilt  •  här  visar  det  sig  •  fyra  faktorer  är  vikAga  

Styckeindelning  –  ger  överskådlighet  

text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text    text  text                  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text                  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  text  

Varför  fungerar  det  inte?  

Det  finns  många  slags  stränginstrument.  Det  de  har  gemensamt  är  a"  ljudet  frambringas  med  hjälp  av  strängar,  vilka  kan  vara  gjorda  av  tarmar,  stål  eller  nylon.  I  modern  Ad  har  tarmsträngar  i  allt  högre  grad  ersa"s  av  nylonsträngar,  framför  allt  på  gitarrer.  När  det  gäller  gitarrer  är  det  i  stort  se"  den  elektroniska  typen  som  övertagit  marknaden  inom  populärmusiken.  Rent  allmänt  har  elektroniken  kommit  för  a"  stanna  inom  musiken.  Synthesizer  har  tekniska  möjligheter  som  man  för  en  generaAon  sedan  bara  kunde  drömma  om;  det  handlar  egentligen  om  avancerade  datorer.  Idag  kan  All  och  med  en  vanlig  hemdator  producera  musik  med  bra  ljudkvalitet.  

Hur  syns  sammanhangen?  

Det  finns  många  slags  stränginstrument.  En  typ  är  där  vi  stryker  över  strängarna  med  en  stråke,  alltså  fiol,  al]iol,  cello  och  kontrabas.  En  annan  typ  är  där  vi  slår  an  strängarna  direkt  med  fingrarna.  Till  denna  grupp  hör  gitarr,  banjo,  luta,  ci"ra  och  många  fler.  En  tredje  typ  är  klaverinstrument  där  strängarna  slås  an  med  hjälp  av  tangenter.  Det  handlar  alltså  om  vi"  skilda  instrument,  som  likväl  har  det  gemensamt  a"  ljudet  frambringas  med  hjälp  av  strängar.  

Hur  syns  sammanhangen?  

Det  finns  många  slags  stränginstrument.  En  typ  är  där  vi  stryker  över  strängarna  med  en  stråke,  alltså  fiol,  al]iol,  cello  och  kontrabas.  En  annan  typ  är  där  vi  slår  an  strängarna  direkt  med  fingrarna.  Till  denna  grupp  hör  gitarr,  banjo,  luta,  ci"ra  och  många  fler.  En  tredje  typ  är  klaverinstrument  där  strängarna  slås  an  med  hjälp  av  tangenter.  Det  handlar  alltså  om  vi"  skilda  instrument,  som  likväl  har  det  gemensamt  a"  ljudet  frambringas  med  hjälp  av  strängar.  

Styckeindelning  

E"  exempel  på  e"  logiskt  och  lä"läst  stycke  …    

…  inleds  med  en  kärnmening.  …  fortsä"er  med  specificering  av  kärnmeningen.  …  avslutas  med  en  sammanfa"ning  och/eller  en  övergång  All  nästa  stycke.  

–  Var  objekAv    –  Använd  referatmarkörer  –  Citera  sparsamt  och  korrekt  –  Använd  egna  ord  

A"  skriva  referat  –  steg  för  steg  

I  sin  arAkel  om  …  

…  berä"ar  X  …  …  behandlar  X  …  …  nämner  X  …  …  granskar  X  …  …  presenterar  X  …  …  framlägger  X  …  …  exemplifierar  X  …  

X  inleder  sin  arAkel  om  …  

…  med  en  diskussion  av  …  …  med  en  uppräkning  över  …  

…  genom  a"  diskutera  …  …  genom  a"  hänvisa  All  …  

Referatannonsering  

 I  kapitlet  ”Språket  di"  verktyg”  i  boken  Bra  skrivet  Väl  talat  från  2004  betonar  Bo  Renberg  vikten  av  a"  reflektera  över  si"  eget  lärande.      

     Atel  på  helt  verk:  kursiv        Atel  på  del  av  verk:  ”cita"ecken”  

Citat  

•  Använd  bara  citat  om  det  är  för  a"  något  är  särskilt  kärnfullt  formulerat.  

•  Återge  originaltexten  exakt.  

•  Tänk  på  sammanhanget.  

•  Använd  allAd  dubbla  cita"ecken:  ”  ”    

   

Använd  egna  ord  men  följ  den  vetenskapliga  sAlen  

En  lyckad  vetenskaplig  text  utmärks  av  a"  läsaren  Allåts  fokusera  på  innehållet  utan  a"  

störas  av  textens  grafiska  u]ormning,  språkbruk  eller  disposiAon.  

Vetenskaplig  sAl  är  

precis  

neutral  

koncentrerad  

klar  

Undvik  vaga  och  värdeladdade  ord  

•  några  •  ganska  •  kanske  •  tusentals  •  e"  par  stycken  •  för  en  Ad  sedan  

•  intressanta  •  utmärkt  •  oacceptabelt    •  felakAg  •  bra  

Förenkla  

                 beträffande    à    om                                      erhålla  à    få                            angående  à    om                                                        ej    à    inte                            föreligger    à    finns                                    således    à    alltså  

Hur  fördjupar  och  utvecklar  man  sin  text?  

� Exemplifieringar  � Siffror  och  staAsAk  kan  öka  trovärdigheten  

� Argument  för  och  emot  � DefiniAoner  och  jämförelser  förser  läsaren  med  större  möjligheter  a"  förstå  sammanhanget  

� Låna  läsarens  synvinkel  och  fråga  dig:  räcker  det  här  som  förklaring?  Hänger  det  ihop?  

Ur  Skriva  för  a3  lära  

Hur  gör  man  en  text  koncentrerad  och  precis?  Det  besvärligaste  problemet  som  dök  upp,  var  det  som  vi  anade  från  start,  nämligen  a"  det  visade  sig  vara  mycket  svårt  a"  få  tag  i  informanter  och  också  när  vi  lyckades  med  de"a,  hade  de  oOa  inte  Ad  a"  svara  på  våra  frågor.    Det  besvärligaste  metodproblemet  var,  som  väntat,  svårigheten  a"  få  tag  i  informanter  med  Ad  a"  besvara  frågorna.    Koncentra)on:  behåll  substanAven,  plocka  bort  innehållslösa  småord,  ersä"  en  kort  bisats  med  substanAv,  gör  e"  långt  ord  av  flera  korta    Precision:  ”problemet”,  ”från  start”,  ”mycket  svårt”  

–  Finslipa  och  förbä"ra  –  Kontrollera  samband  och  styckeindelning  –  Tänk  på  språkrikAghet  och  skiljetecken    

A"  skriva  referat  –  steg  för  steg  

SpråkrikAghet  

Satsradningar:  ”För  a"  övervinna  det  kollekAva  handlandets  dilemma  krävs  det  frivilligt  samarbete,  de"a  samarbete  är  lä"are  a"  uppnå  i  e"  samhälle  som  har  ärvt  e"  stort  socialt  kapital.”    

Ofullständiga  meningar:  ”KulturpoliAken  strävar  eOer  a"  organisera  kulturlivet  så  a"  det  inte  utestänger  individer  från  akAvitet  och  upplevelser.  Vilket  ska  ske  med  större  hänsynstagande  All  olika  gruppers  skilda  förutsä"ningar.”    SyJningsfel:  ”Varje  dag  handlar  e"  tusental  personer  i  buAkerna  som  mestadels  är  över  60  år.”