Hållbar utvecklingI Upplandsbygd kombinerar vi de globala hållbarhetsmålen och vår egen utvecklingsstrategi när vi jobbar med hållbar utveckling. Vi anser att hållbar utveckling består av tre områden; ekologisk (biosphere), social (society) och ekonomisk (economy) och att det ekologiska området, det understa lagret i tårtbilden nedanför är grunden för hållbar utveckling. Högre upp i tårtan kommer de sociala och de ekonomiska målen. Ekologin är avgörande, men det ska inte hindra oss från att också nå mål som innovation, välstånd och

inkludering – så länge vi håller oss till ekologiskt hållbara lösningar (Globala målen, 2016)

För att på ett praktiskt och tydligt sätt jobba med hållbarhet i projekt som drivs hos oss har vi prioriterat nio områden inom hållbar utveckling. Av dessa områden återfinns tre inom den ekologiska delen, tre inom den sociala, och tre inom den ekonomiska delen. Hållbarhetsmålen är odelbara, vilket innebär att man inte kan nå ett mål på bekostnad av ett annat. Vi har gjort ett spindeldiagram för att illustrera våra hållbarhetsområden och för att illustrera att målen är odelbara. När ni driver och ansöker om projekt hos oss kommer ni att få jobba med det diagrammet som vi kallar för vår hållbarhetsspindel, så här ser den ut:

(EAT, 2016)

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

(EAT, 2016)(EAT, 2016)(EAT, 2016)(EAT, 2016)(EAT, 2016)(EAT, 2016)

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Våra nio hållbarhetsområden1.Biologisk mångfaldDen biologiska mångfalden kan värdesättas både emotionellt och ur praktisk nyttosynpunkt. Det emotionella värdet upplevs mycket olika av olika personer. I texten nedan, och i våra projektutvärderingar, fokuserar vi på de vetenskapligt konstaterande nyttovärdena.

Med biologisk mångfald menas variation/diversitet på tre nivåer; landskap, arter och genetisk.

En mångfald av landskapstyper erbjuder livsmiljö för en mångfald av arter och ekosystemtjänster.

Den genetiska mångfalden är viktig inte minst bland våra odlade växter. Arter och sorter som idag inte ger högsta skörd kan i ett framtida nytt klimat visa sig bli vinnare.

Biologisk mångfald gynnar ekosystemens resiliens, dvs motståndskraft mot t ex skadedjur och anpassningsförmåga till klimatförändringar.

Biologisk mångfald ger oss flera ekosystemtjänster t ex rening av vatten och jord, cirkulation av växtnäring, nybildning av jord, skadedjursbekämpning och pollinering.

Hög biologisk mångfald är särskilt viktigt om vi vill ställa om från ett kemikaliejordbruk till ett ekologiskt jordbruk. Då måste de ”tjänster” som kemikalierna ger oss ersättas med ekosystemtjänster. Svampdödande medel kan t ex ersättas med mykorrhiza och rik markfaunaaktivitet. Skadedjursbekämpning kan ersättas med en rik ovanjordisk fauna t ex jordlöpare, spindlar och nyckelpigor. En väl fungerande mix av svampar, bakterier, insekter och ryggradsdjur ger en balanserad växtnäringscirkulation vilket minskar näringsläckage och minskar behovet av gödsling.

En mångfald av arter och sorter utgör en god källa till fortsatt genetisk växtförädling och naturmedicin.

Exempel på positiv påverkan: Exempel på negativ påverkan:+ Bevara och anlägga våtmarker. - Ovarsam anläggning av golfbana.+ Göra viltpassager.+ Odla blommande växter. - Användning av bekämpningsmedel

(exempelvis, vid livsmedelsproduktion. Stötta gärna

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

Läs gärna mer på: www.globalamalen.se

livsmedelsproduktion fri från bekämpningsmedel)

+ Vårda gränszonerna i odlingslandskapet.+ Ett mosaikartat odlingslandskap, varierande grödor.

- Utsläpp av näring i hav och sjöar.

+ Undvika tidiga höskördar/vallskördar.+ Ostädade hörn i trädgården. - Tidiga vallskördar med ensilering.+ Vinterutfodra djur, t.ex. lämna äpplen till rådjuren.+ Skapa boplatser för insekter, t.ex. insektsholkar, sandbankar, lämna döda träd.

- Upphört naturbete.

+ Skapa boplatser för andra djur, t.ex. fågelholkar, fladdermusholkar, komposthögar.

- Skogsdikning.

2. Klimat (utsläpp av växthusgaser)Med klimatförändringar menar vi de klimatförändringar som uppstår till följd av utsläpp och atmosfärisk ansamling koldioxid och andra växthusgaser, t ex metan och dikväveoxid. Halterna av dessa gaser har under lång tid stigit till följd av mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen. De globala utsläppen motsvarar 4,3 ton CO2 per invånare. I Sverige uppgår de totala s.k. konsumtionsbaserade utsläppen till 101 miljoner ton, motsvarande 10 ton per invånare. Merparten, 65%, av dessa utsläpp sker i andra länder och har uppstått till följd av import av varor. Såväl de svenska som de globala utsläppen ökar alltjämt.

Det finns vetenskaplig konsensus att utsläppen har lett till en global temperaturökning på mellan 0,4 och 0,8 oC de senaste 100 åren, och att detta i sin tur medverkat bl.a. till glaciäravsmältning och ökning av vattenståndet i världshaven. Forskare knutna till IPCC (International Panel on Climate Change) har prognosticerat temperaturökningen till mellan 1,4 och 5,8 oC fram till år 2100, vilket i sin tur får ytterst allvarliga konsekvenser för bl a jordbruk, biologisk mångfald och vattentillgång, samt kan leda till naturkatastrofer, t ex skogsbränder. IPCC har i en rapport från 2018 därför uttryckt att temperaturökningen bör stanna vid 1.5oC vilket betyder att utsläppen globalt måste ned till 1 ton per person och år, dvs för Sveriges vidkommande en 90%-ig minskning. Redan till 2030 måste koldioxidutsläppen från fossila bränslen halveras. Sveriges regerings mål är att de inhemska utsläppen skall vara 0 år 2045, och därefter negativa, dvs ett nettoupptag av CO2.

Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger också stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur vilket kan skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Exempel på positiv påverkan: Exempel på negativ påverkan:+ Byt ut svarta plåttak mot vita. Ersätt - Asfaltera en tidigare bevuxen yta.

mörka tak med fetbladsväxter.+ Minskad energianvändning: Passivhus, samåkning, kollektivtrafik istället för egen bil, cykelsemestra istället för flygresa.

- Uppmuntra till ökad energianvändning, t.ex. bilkörning.

+ Minska användning av fossilbränsleberoende transporter genom samordning och utveckling av kollektiva färdmedel.+ Anpassa byggandet så att mindre transportberoende samhällen etableras.+ Byt ut fossil energi (t.ex. bensin, diesel) till fossilfri energi (t.ex. el, vätgas)+ Använda trä för byggnader/konstruktioner.+ Effektivt utnyttjande av samhällets avfallsprodukter, t ex biogas och biomull+ Stimulera inhemsk semester, mindre flygande och färre bilresor.+ Skydda våtmarker från utdikning+ Utbildning och information

3. Naturresurser (Bevarande av luft-, mark- och vattenresurser)Allt liv på jorden, inklusive människans, är beroende av luft att andas, mark att leva på och av, samt vatten att dricka. Dessa naturresurser är därför extra viktiga att värna om och måste räcka till för både människan och allt annat liv.

Vi måste bevara värdet hos dessa naturresurser, t.ex. luftens friskhet, markens bördighet och vattnets kvalitet. Vi måste också säkra tillgången till resurserna, exempelvis åkermark, olika typer av vildmark och grundvatten. Upplandsbygd vill därför stötta projekt som har positiv påverkan på luft, mark och vatten.

Exempel på positiv påverkan: Exempel på negativ påverkan:Luft: + Minska luftföroreningar som kväve- och svaveldioxider, marknära ozon, sotpartiklar, kolväten och giftiga tungmetaller.

Luft: - Utsläpp från trafik, industrier, uppvärmning, sjöfart och arbetsfordon.

Mark: + Förbättra odlingsjordens bördighet genom ökad mullhalt, bättre struktur, högre markbiologisk aktivitet etc.

- Utsläpp från småskalig vedeldning, oljeeldade panncentraler och villapannor.

+ Bevara skogsmarkens bördighet.Mark: - Utnyttja åkermark för byggnader, vägar och andra konstruktioner.

+ Anlägga våtmarker för ökad variation och mångfald.

- Döda mikroliv genom kemikalieanvändning.

+ Skapa en park eller odlingsyta på ett tak. - Grustag och andra ”döda” ytor.Vatten: + Minska vattenanvändning.

Vatten: - Giftiga utsläpp i vatten.

+ Återanvänd vatten genom slutna system. - Överdriven bevattning.+ Samla regnvatten.+ Anlägg diken för uppsamling av näring.

4. LärandeEtt samhälle som präglas av lärande synsätt är mer hållbart och bättre rustat att anpassa sig efter nya förutsättningar. LAG/styrelsen i Upplandsbygd vill därför prioritera projekt som bidrar till ett långsiktigt lärande förhållningssätt i Upplandsbygd såväl som lärande under projekttiden. Hos oss handlar lärande om att göra nya erfarenheter, vilket faller sig naturligt när man ska starta ett nytt projekt. Lärande handlar också om att utbyta erfarenheter, vilket man kan göra internt inom gruppen men också i möten med olika personer som på ett eller annat sätt är med i projektet eller är intresserade av projektet. Det är också bra att utbyta erfarenheter med personer som står helt utanför projektet för att bättre få en förståelse för hur projektet påverkar det omgivande lokalsamhället. Sist men inte minst är det viktigt att få tid och tillfällen att reflektera över de erfarenhetsutbyten man gjort. Hur har det påverkat mig? Hur går jag vidare i projektet med allt nytt jag kommit till insikt om? Behöver jag jobba på min kommunikation om projektet? Hur har mitt eget perspektiv vidgats?

Ni som driver eller ska driva projekt hos oss i Upplandsbygd! Låt er bli inspirerade av följande målsättning i vår utvecklingsstrategi:

”Ett aktivt, lärande förhållningssätt ska tillämpas i de externa projekten men också internt i organisationen. Lärande handlar om att göra nya erfarenheter,

utbyta erfarenheter och att strukturera och reflektera över dessa”

Idébank!

Hur jobbar man med lärande i praktiken? Kika på denna länk för att läsa om ett projekt hos oss som jobbat med lärande:

https://www.upplandsbygd.se/beviljade-projekt/view/16/2016-23---agro-forestry-demonstrationsodlingarna/

5. Samspel I Upplandsbygds utvecklingsstrategi har vi valt att lyfta fram samspel som ett prioriterat område, där står att läsa: ”Samspel är en ständigt pågående process och en bra förutsättning för att bygga möten och relationer mellan människor. Samspel kan ske i många olika sammanhang och miljöer. Samspel bygger på kriteriet att någon form av aktivitet överskrider gränser inom eller mellan organisationer.”

När ni driver projekt hos oss är samverkan ett av nyckelorden. I praktiken innebär det att ni som driver projekt ska samverka över sektorsgränser (ideell, privat, offentlig sektor). Befinner ni er exempelvis i den ideella sektorn behöver ni hitta en samarbetspartner antingen i den offentliga eller privata sektorn.

I de globala målen lyfter man fram samverkan som det viktigaste verktyget för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. Där skriver man mycket om global samverkan. När du läser det kommer du att märka att det går bra att byta ut ordet ”global” mot ”lokal” och då tänka lokal samverkan istället. För principerna är desamma. Men glöm inte heller att det vi gör lokalt påverkar det globala. Så, tänk globalt och agera lokalt!

Idébank!

Kika på denna länk för att läsa om ett projekt hos oss som jobbat med samverkan:

https://www.osthammarinfo.se/attraktiva-orter/

6. Inklusion och jämställdhetI Upplandsbygds utvecklingsstrategi har vi valt att lyfta fram inklusion som ett prioriterat område, där står att läsa: ”Ett inkluderande arbetssätt innebär att alla invånare, oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder, ska ha samma möjligheter att få inflytande och få tillgång till tillväxtresurser, det vill säga kan medverka och bidra på sina egna villkor i det lokala tillväxtarbetet.”

Det är inte särskilt lätt att kortfattat sammanfatta inkludering men främst handlar det om hur vi bemöter varandra och om kulturen i arbetsgrupp, projekt eller på arbetsplatser I praktiken innebär detta huruvida din organisation eller arbetsgrupp har en bra stämning där kollegor vågar dela med sig av sina tankar och perspektiv, där kollegor respektfullt lyssnar på idéer eller konstruktiv kritik som kan utveckla verksamheten, och där det är möjligt att ta upp och reda ut missförstånd och konflikter så snabbt som möjligt. (Mångfaldscertifiering, 2018)

7. Ekonomisk stabilitetAtt skapa en ekonomisk stabilitet handlar i våra projekt mycket om att hitta tillbaka till ursprunget av ordet ekonomi. Att lära sig hushålla med knappa resurser som är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi ser ekonomin som ett viktigt verktyg för att skapa bra förutsättningar för social positiv utveckling, men inom ramen för en hållbar ekologisk utveckling.

Finansiell stabilitet under projekttiden: När man bedriver projekt hos oss behöver man ha 20% av summan man söker i t.ex. eget kapital, eller i medfinansiering, sponsring, lån eller beräknade intäkter i projektet. Ni måste alltid ligga ute med pengar själva för att sedan få tillbaka pengar (rekvirering). De sista 20% av er beviljade budget får ni EFTER projektets slut när ni redovisat alla kostnader enligt Jordbruksverkets krav. Därför behöver ni som projektsökande tydligt beskriva hur ni klarar likviditeten under projekttiden.

Finansiell stabilitet efter projekttiden: Ni som projektägare behöver ha en strategi för hur verksamheten långsiktigt efter projekttiden är tänkt att finansieras och att källan för finanserna är hållbara.

8. Innovation / Skapande av mervärde

Innovation är när vi tillgodoser ett behov på ett nytt sätt, eller att ett nytt behov skapas på grund av innovationen. I Upplandsbygds utvecklingsstrategi har vi valt att lyfta fram innovation som ett prioriterat område. Innovation betyder följande för oss: Innovation

Idébank!

Hur jobbar man med inklusion och jämställdhet i praktiken? Kika på dessa länkar för inspiration:

https://www.umo.se/jag/jamstalldhet/vad-kan-du-gora-for-jamstalldhet/

https://www.mangfaldscertifiering.se/a/inkludering-skapa-en-inkluderande-arbetsplats

http://ulrikaeklund.se/wp-content/uploads/2014/02/Valj_mangfald.pdf

http://upplandsnyheter.se/2018/04/unga-fixade-varstavarfesten-i-jarlasa/

handlar om att se med nya ögon på såväl problem som möjligheter. Det kan resultera i projekt som utforskar nya metoder som kan leda till mer långsiktiga och hållbara lösningar. Innovation kan alltså, i det lokala sammanhanget eller på platsen, omfatta nya tjänster, nya produkter och nya metoder.

Idébank!

Ett av våra projekt som karaktäriseras av innovation pågår i byn Sanda, i Östhammars kommun, där det finns en bygdegårdsförening som på ett innovativt sätt gör skillnad för nyanlända.Föreningen välkomnar nyanlända till kommunen och ser till så att grundläggande behov som sovplats och köksredskap finns på plats. De skapar mötesplatser där både nysvenskar och ortsbor kan mötas på liknande villkor och lära av varandra. 

Föreningen har ett brett kontaktnät bland andra ideella aktörer, kommunen och företagare. Genom kontaktnätet agerar föreningen som ett nav när viktiga och brådskande insatser kommer till, så som exempelvis sjukvård och krissamtal.    Föreningen ser till så att flera av de nyanlända snabbare kommer in i den svenska kulturen och agerar katalysator så att de på egen hand kan börja jobba och känna att de kan tillföra det svenska samhället nytta vilket oftast är en av deras största önskan. Ett av målen är etablering och start av ett socialt företag inom tjänstesektorn, som kan ge sysselsättning till nyanlända och som bidrar till en positiv utveckling på orten.

9. GenomförandekapacitetSist men inte minst kommer vår styrelse att bedöma er förmåga som projektsökande att uppfylla uppsatta mål i er ansökan. Er förmåga är samtliga resurser som finns i projektet; ekonomiska, personal, kompetens, material och övriga nödvändiga verktyg för projektet.