26 GEOLOGI 69 (2017)

OLAVI SELONEN OCH CARL EHLERS

InledningI slutet av år 2016 har det gått 130 år sedangrundandet av företaget Ab Granit. Denmoderna finska stenindustrin anses ha fått sinbörjan hösten 1886 då baron Anton von Alf-than grundade företaget (Ringbom 1978, Poh-jola 1984, Ringbom 1987, Kauranne 2000,Heldal och Selonen 2003).

Tidigare har naturligtvis natursten använtsi Finland i århundraden, men detta har skettmed lokalt material t.ex. vid uppförande avslott och kyrkor (Rask 2001). I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet bröts storamängder marmor i Ruskeala och rapakivigra-nit i Vederlax till byggnadsmaterial för den dånyligen grundade staden Sankt Petersburg. Vidsidan av Ab Granit markerade grundandet avFinska Täljsten Ab (1893) och Finska Sten-industri Ab (1900) början av en ny era inomstenindustrin i Finland (Pohjola 1984).

Från allra första början, införde Ab Graniten industriell struktur som än idag präglar denfinska stenindustrin: brytning av sten, bear-betning av sten och export av sten. Maskinerietskapacitet möjliggjorde en mängd olika pro-dukter, från polerade kolumner och fasadstenmed olika ytbehandlingar, till gatsten ochmonument. Exporten av sten sköttes medhjälp av agenter och av företagets egen perso-nal.

Den tidiga verksamhetenGrundandet av Ab Granit var delvis en följdav den ekonomiska aktiviteten och den livligabyggnadsverksamheten och gatläggnings-

arbetena i Rysslands största städer vid sekelskiftetmellan 1800- och 1900-talen (Karsten 1936).Samtidigt utvecklades de centrala områdena iHelsingfors. Det uppstod ett behov av naturstenför byggnadsändamål och stenläggningar. AbGranit etablerade sig i Hangö, eftersom mandär omedelbart kunde få tillgång till ettbergsområde som var lämpat för stenbrytning,och som dessutom var i omedelbar närhet tillen internationell hamn. Bolagets första sten-brytningsområden var, vid sidan av Hangö,belägna i Hitis, Svartå, Åland och Kaalamo.

Senaten godkände företagets regler den6.10.1886 och bolaget registrerades i magistraten

Ab Granit – en föregångareinom den finska stenindustrin

Figur 1. Polerade granitpelare i röd Hangögranitpå Ateneumhusets fasad (Brunnsgatan 2 iHelsingfors). Den första stenleveransen utförd avAb Granit i Finland (1886). Foto: Olavi Selonen

Figure 1. Polished columns of the Ateneumbuilding in red Hanko granite (Kaivokatu 2 inHelsinki). The first natural stone work by the AbGranit company in Finland (1886). Photo: OlaviSelonen

27GEOLOGI 69 (2017)

i Helsingfors den 13.10.1886 (Karsten 1936).Som styrelseordförande utsågs baron Antonvon Alfthan.

I begynnelsen hade företaget svårt att hittakvalificerad arbetskraft, men det oaktad kundeföretaget under det första året av sin verksamhetleverera fyra pelare i polerad röd Hangögranitför Ateneums byggnad i Helsingfors (figur 1).

Samma år levererades också sten för en broi Wenden i Lettland, och man fick en orderom sten för en kajanläggning i Tallinn.Sommaren 1887 fick företaget sitt förstastenläggningsarbete i form av en gatubeläggningmellan Senatstorget och Salutorget i Helsing-fors.

Transporten av sten skedde mestadelssjövägen. Företaget hade en egen fartygsflottafram till år 1920. Ångfartyget “Granit” var ettav de viktigaste fartygen och den trafikerademellan 1886–1920. Ab Granit hade även entid under 1904 en egen fabrik i Moskva med40 anställda.

HangögranitAb Granit bröt den röda migmatitiskaHangögraniten på Märaskär och i Drottning-berget, nära Östra hamnen i Hangö (Karsten1936, Hangö Svenska Arbetarförening 1986).Omedelbart efter grundandet av företaget1886 byggdes den första fabriken där manarbetade fram till år 1928. År 1896 uppfördesen ny fabrik i granit, vilken fortfarande kanses i Östra hamnen. Företaget deltog aktivt iutvecklingen av hamnområdet i Hangö islutet av 1800-talet, t.ex. i form av byggandetav en granitbrygga/vågbrytare under 1889–91.

För att nå en överenskommelse medHangö stad beträffande stenbrytningsarbetena,åtog sig bolaget att anställda en egen polis.Hangö fick 1890 sin femte polis, vars specifikauppgift var att upprätthålla ordningen hosbolagets egna arbetare. Företaget byggde ocksåett sjukhus och sovsalar för sina anställda. I

Hangö anställde man 1904 nästan 450medarbetare medan antalet var omkring 150mellan första och andra världskrigen.

Hangögraniten blev en populär monument-sten (Selonen et al. 2016b). Som exempel kannämnas: piedestalen till Alexander II:s staty(1894) på Senatstorget i Helsingfors, minnes-märket för pansarskeppet Russalka (1902) iTallinn (figur 2) och springbrunnen (1924)på Slottsgatan i Åbo, alla uppförda i Hangö-granit.

Figur 2. Russalka-minnesmärket till minne avförlisningen av det ryska örlogsfartyget Russalka,som sjönk på sin väg till Finland år 1893. Uppförti Hangögranit i 1902. Tallinn, Estland. Foto: OlaviSelonen

Figure 2. The Russalka memorial to the memoryof the wreckage of the Russian warship Russalka,which sank on its way to Finland in 1893. Erectedin Hanko granite in 1902. Tallinn, Estonia. Photo:Olavi Selonen

28 GEOLOGI 69 (2017)

En specialitet bland Ab Granits produk-ter var polerade Hangögranitkolonner till bygg-nader, t.ex. i Helsingfors, men tyvärr ärmånga av dessa byggnader i dag rivna. Sombyggsten kan Hangögraniten ses i Helsingforspå Alexandersgatan i huset som inrymmerFöreningsbanken i Finland (1898) (figur 3).Byggnaden har Finlands första fasad helt inatursten. Järnvägsstationen (1919) i Helsing-fors, ritad av Eliel Saarinen, är också byggt iHangögranit. Övriga objekt där graniten haranvänts inkluderar t.ex. arkitekten Selim Lind-qvist affärshus (1900) i Helsingfors (Alexanders-gatan 13), Finlands Banks hus (1914) i Åbo

(Slottsgatan 20) och Bulevardgården (1915) iHelsingfors (Bulevarden 16). Se även Selonenet al. (2016b).

Hangögraniten har exporterats till mångaländer, bl.a. Ryssland, Baltikum, Central-europa, Skottland och USA. I Sankt Peters-burg har Hangögraniten använts i flera appli-kationer (Bulakh et al. 2011). Hela fasaden avFabergé-huset (1899–1900) på BolshayaMorskaya Ulitsa är klädd i röd Hangögranit(figur 4). Röda Hangögranitblock medklovyta har också används för beklädnad avbottenvåningen i huset Nr 35 längs sammagata uppfört i 1905–1907. I huset som in-

Figur 3. Föreningsbankens i Finland byggnad i Helsingfors (Alexandersgatan 36). Finlands första fasadhelt i natursten uppförd 1898 i röd Hangögranit. Foto: Olavi Selonen

Figure 3. The building of the Union Bank of Finland, Aleksanterinkatu 36, Helsinki (1898) has a façade ofHanko granite – the first façade in Finland made entirely of natural stone. Photo: Olavi Selonen

29GEOLOGI 69 (2017)

rymmer försäkringsbolaget “Ryssland”, byggt1905–1907, är kornischer och portaler kläddamed Hangögranit. Den ursprungliga sten-konstruktionen för Palatsbron (1897–1903)över floden Neva har byggts i Hangögranit,senare har några av stenarna ersatts medandra stensorter. Dessutom är piedestalen tillstatyn av poeten A. Pusjkin uppförd i Hangö-granit (i staden som tidigare hette TsarskojeSelo).

AndrastenkvaliteterAb Granit förvärvade 1890 mark-områden på ön Stora Bergö i Hitis(Karsten 1936). Företaget flyttade singatstensverksamhet dit då den grå,fin- och jämnkorniga graniten på önhade en bättre klyvbarhet änmigmatitgraniten i Hangö. StoraBergö blev en av de mest betydandeverksamhetslokalerna för Ab Granitutanför Hangö. Arbetarbostäderuppfördes och ön fick ett eget bagerioch en butik. Brytningen nådde sinkulmen på 1920-talet, då omkring100 man arbetade i stenbrotten.

Hitisgraniten har exporterats bl.a.till Estland, Frankrike, Belgien ochNederländerna. Granit från StoraBergö kan i Helsingfors ses i fasadentill byggnaden Apollo ritad av OnniTörnqvist 1909 (figur 5). Sten-brytningen på Stora Bergö upphördei slutet av 1940-talet.

Andra orter där Ab Granit harbrutit sten inkluderar: Kökar, Kum-linge, Nystad, Vemo, Tövsala, Mörs-kom, Hyvinge, Bjärnå och St Andree(Karsten 1936, Ehlers och Ehlers1981, Hangö Svenska Arbetar-förening 1986, Selonen et al. 2016a,Selonen et al. 2016b).

Vid sidan av den röda Hangögranitenutgjorde den grå Nystadsgraniten, ”BirkhallGrey”, och den röda Vemograniten, ”BalmoralRed”, ett par av de viktigaste stenkvaliteternasom bröts i början på 1900-talet i Finland(Selonen et al. 2016a, Selonen et al. 2016b,Selonen et al. 2016c). Nystadsgraniten är entrondhjemit och Vemograniten en rapakivityp.Alla dessa stenkvaliteter användes på hemma-marknaden och gick även på export. Ab Gra-

Figur 4. Fabergé-huset (1899–1900) (Bolshaya MorskayaUlitsa 22) – ett av de många arbetena i Hangögranit i SanktPetersburg. Foto: Paavo Härmä

Figure 4. The whole façade of the Fabergé House (1899–1900) at the Bolshaja Morskaja Street 22 in Saint Peters-burg, Russia, is faced with red Hanko granite. Photo:Paavo Härmä

30 GEOLOGI 69 (2017)

nit levererade exempelvis (1910-1911) grågranit från Nystad för fasaden tillBörshuset i Helsingfors (figur 6), och rödVemogranit (1936) för fasaden till Nor-diska Föreningsbankens hus i Helsingfors(figur 7). Se även Lehtinen och Lehtinen(2008).

På Kökar hade Ab Granit brytnings-verksamhet under åren 1910-30 (Karsten1936). Den röda Kökargraniten har ex-porterats t.ex. till USA med det kommer-siella namnet ”Bothnia Red” (även ”Ostro-bothia Red” och ”Bothia Granit”) (Karsten1936). I Helsingfors har graniten frånKökar använts i fasaden till försäkrings-bolaget Suomi, Lönnrotsgatan 5 (ritad avArmas Lindgren: stenarna levererades1910–1911), och i fasaden till Kaleva-huset, uppfört i 1913–14 (figur 8).

Figur 5. Apollo-huset (Södra Esplanaden10 i Helsingfors). Ritat av Onni Törnqvist igrå Hitisgranit i 1909. Foto: Olavi Selonen

Figure 5. The Apollo house in Helsinki(Eteläesplanadi 10). Designed by OnniTörnqvist in grey Hiittinen granite in 1919.Photo: Olavi Selonen

Figur 6. Börshuset (1910–11) på Fabiansgatan 14 iHelsingfors är belagd med 12–25 cm tjocka plattor avgrå Nystadsgranit. Arkitekt: Lars Sonck. Foto: OlaviSelonen

Figure 6. The stock exchange house (1910–11) at theFabianinkatu 14 in Helsinki is faced with 12–25 cmthick slabs of grey Uusikaupunki granite. Architect:Lars Sonck. Photo: Olavi Selonen

Figur 7. Nordiska Föreningsbanken, Alexandersgatan30–34 i Helsingfors. Uppförd i röd Vemogranit 1936.Huset är ritat av Frosterus & Gripenberg. Foto: OlaviSelonen

Figure 7. The building of the Nordic Union Bank at theAleksanterinkatu 30–34 in Helsinki. Erected in redVehmaa granite in 1936. The building is designed byFrosterus & Gripenberg. Photo: Olavi Selonen

31GEOLOGI 69 (2017)

Andra stenarbetenTiden efter första världskriget var mycketutmanade för Ab Granit (Karsten 1936). Föraatt klara sig, tog företaget upp arbetsuppgiftersom bergssprängnings- och byggnadsarbetenför befästningsändamål. Det största arbetetinom denna bransch var sprängningarna ochbetongarbetena på ön Russarö. Befästnings-arbetena sysselsatte upp till 1000 personer.

Efter kriget fortsatte Ab Granit en tid medarbeten för försvarsmakten. Ytterligare nyaarbetsområden innefattade bl.a. vägunderhålli Åbotrakten samt brobyggen i hela landet(inklusive betongarbeten), vilket kunde

innefatta relativt stora arbeten såsom lands-vägsbron över ån Urpalanjoki i Vederlaxuppförd 1922 i lokal granit (Karsten 1936).Ab Granit tillverkade t.o.m. brynstenar underen kort tidsperiod i 1919–20 i Längelmä (Kar-sten 1936). Efter kriget kunde så småningomden ”normala” verksamheten åter tagas upp.

Avbrott i verksamhetenunder andra världskrigetAb Granits verksamhet i Hangö avbröts närområdet ”arrenderades ut” till Sovjetunionenefter vinterkriget 1940. Företaget flyttadedärvid sin bearbetningsverksamhet till Salo

Figur 8. Kaleva-huset i Helsingfors (Brunnsgatan 12/Mannerheimvägen 7). Fasaden är uppförd i rödKökargranit 1913–14. Huset är ritat av Armas Lindgren. Foto: Olavi Selonen

Figure 8. The façade of the Kaleva house in Helsinki (Kaivokatu 12/Mannerheimintie 7) is raised in redKökar granite in 1913–14. The building is designed by Armas Lindgren. Photo: Olavi Selonen

32 GEOLOGI 69 (2017)

(Hangö Svenska Arbetarförening 1986). DåSovjetunionen retirerade från Hangö udd idecember 1941, återupptogs verksamheten,men ”i mycket blygsam skala” (Hangö Svens-ka Arbetarförening 1986).

Ab Granits verksamhet i Hangö upphördehelt 1949 och flyttades till Salo. Företagetkoncentrerade sig på förädling av sten, menbröt även sten som hade dåtidens viktigastekommersiella färger (röd, grå, svart). Person-alen uppgick 1951 till 96 personer, ochomfattade 94 personer ännu 1964 (Pohjola1984). År 1965 såldes Ab Granit till svenska”Granit AB CA Kullgrens Enka” som följandeår ändrade firmanamnet till ”Kullgrens EnkaGranit AB”.

OLAVI SELONEN ja CARL EHLERSÅbo Akademi

Fakulteten för naturvetenskaper och teknikGeologi och mineralogi

Akademigatan 120500 Åbo

olavi.selonen@abo.ficarl.ehlers@abo.fi

FD Olavi Selonen är docent i byggnadsstengeologiinom ämnesområdet geologi och mineralogi vid ÅboAkademi och har jobbat med natursten sedan 1989både inom forskning och inom privata naturstens-företag. Prof. Carl Ehlers är prof. em. i geologi ochmineralogi vid Åbo Akademi, och har under flere årtillsammans med Selonen publicerat arbeten rörandeintrusionshistorierna bakom naturstensfyndigheternaslokalisering i granitplutoner.

Summary:

Ab Granit – a pioneerof modern stone industryin Finland

The age of the modern Finnish stone industryis considered to have begun in 1886 when thestone company Ab Granit was founded.Previously, natural stone was used mainly withlocal materials for construction of castles andchurches. In the late 1700s and early 1800slarge amounts of marble from Ruskeala ineastern Finland and rapakivi granite from Vi-rolahti in southeastern Finland were quarriedfor the building of the newly founded city ofSaint Petersburg.

Ab Granit was the first company tointroduce an industrial structure which stilltoday characterises the Finnish stone industry:quarrying of stone, processing of stone, andexport of stone. The range of productsincluded polished columns and rolls, facingstones with different surface finishes, pavingstones, and monuments. The export of stonewas done using agents and by the company’sown personnel.

The establishment of the Ab Granitcompany was partly due to the growingeconomic activity in Russia at the turn of the19th and the 20th centuries. There was aconstruction boom in Russia’s biggest cities,including street paving. These activities alsoincluded large construction works in thecentral area of Helsinki, generating anincreased need for building stone andpavement stone. The city of Hanko in south-western Finland, with large outcrops of redgranite of good quality, and an internationalport, became the base for Ab Granit’s activities.

Over time, the Ab Granit companyproduced many stone qualities, but the red

33GEOLOGI 69 (2017)

granite from Hanko remained the basis for theoperation for a long time, and the granite hada central role in the development of the Fin-nish natural stone industry. It was the firstwidely-used Finnish commercial stone qualityin domestic and foreign markets, utilized asdimension stone, paving stone, and especiallyas monumental stone (Figs 1–4). The stonewas exported, e.g. to Russia, England, USA,and the Baltic States.

Other extraction areas for Ab Granitincluded Hiittinen (grey granite), Kumlinge(grey granite), Kökar (red granite), Uusikau-punki (grey granite), Vehmaa (red granite),Taivassalo (red granite), Myrskylä (red granite),Hyvinkää (black granite), Perniö (red granite),and Antrea (red/grey granite) (Figs 5–8).

The Ab Granit company had to temporarilyabandon its activities in Hanko when the areaincluding the Hanko Peninsula was “leased”to the Soviet Union after the Winter War in1940. The company moved its processingoperations to the city of Salo. When the SovietUnion retreated from Hanko in December1941, the operations resumed, but in a modestscale. Ab Granit’s time in Hanko came to anend in 1949 after which its activities continuedin Salo. In 1965, the company was sold to theSwedish company “Granit AB CA KullgrensEnka”. The following year the company’s namewas changed to” Kullgrens Enka Granit AB”.

LitteraturBulakh, A.G., Abakumova, N.B. och Romanovsky, J.V.,

2011. St. Petersburg – A History in Stone. Univer-sity Press, Sankt Petersburg, 173 s.

Ehlers, C. och Ehlers, M., 1981., Berggrunden inomKumlinge kartblad. Blad 1023 Kumlinge.Geologiska forskningscentralen, Esbo, 60 s.

Hangö Svenska Arbetarförening, 1986. Granitblocket.Hangö Svenska Arbetarförening rf. Yliopistopaino,Helsingfors, 61 s.

Heldal, T. och Selonen, O., 2003. History and heritage.I: Selonen, O. och Suominen, V. (red.), Nordic Sto-ne. Geological Science series. UNESCO publishing,Paris, 13–18.

Karsten, L., 1936. Aktiebolaget Granit 1886–1936.Tilgmanns Tryckeri, Helsingfors, 97 s.

Kauranne, K., 2000. Kivestä läpi aikain. FinlandsStenindustriförbund rf., Helsingfors, 79 s.

Lehtinen, M. och Lehtinen, J.I., 2008. Helsinginkaupunkikiviopas. Karttakeskus. Gummerus Kir-japaino Oy, Jyväskylä, 112 s.

Pohjola, M.A., 1984. Sinivalkoinen kivi. Suomalaisenkiviteollisuuden vuosikymmenet. Finlands Sten-industriförbund rf., Nystad, 231 s.

Rask, M., 2001. Rakennuskivet. I: Virkkunen, M., Par-tanen S.J. och Rask, M., Suomen kivet. Oy EditaAb, Helsingfors, 119–160.

Ringbom, S., 1978. Granitrörelsen i vår sekelskifts-arkitektur: förutsättningar – förhistoria – förebilder.I: Konsthistoriska studier 4. Föreningen förkonsthistoria, Helsingfors, 209–232.

Ringbom, S., 1987. Stone, style and truth. The voguefor natural stone in Nordic architecture 1880–1910.Finska fornminnesföreningens tidskrift 91, Helsing-fors, 269 s.

Selonen, O., Ehlers, C., Luodes, H., Härmä, P. ochKarell, F., 2016a. The Vehmaa rapakivi granitebatholith – production area for Balmoral Redgranites in southwestern Finland. Geotechnicalreport 1. Finlands Stenindustriförbund rf., Helsing-fors, 47 s. http://www.suomalainenkivi.fi/wp-content/uploads/2016/07/geotechnical_report_1_web3.pdf [16.1.2017]

Selonen, O., Härmä, P., Bulakh, A., Ehlers, C. och Piri-nen, H., 2016b. The Hanko granite – a foundationstone for the Finnish stone industry. Geotechnicalreport 2. Finlands Stenindustriförbund rf., Helsing-fors, 27 s. http://www.suomalainenkivi.fi/wp-content/uploads/2016/07/geotechnical_report_2_web.pdf [16.1.2017]

Selonen, O., Härmä, P., Bulakh, A., Ehlers, C. och Piri-nen, H., 2016c. The Uusikaupunki granite – acorner stone in the Finnish national romanticarchitecture of the early 20th century. Geotechnicalreport 3. Finlands Stenindustriförbund rf., Helsing-fors, 27 s. http://www.suomalainenkivi.fi/wp-content/uploads/2016/07/geotechnical_report_3_web.pdf [16.1.2017]