Ag

né

tA h

es

se

l &

CA

mil

lA

ek

be

rg

(red

) m

Al

mö

hö

gs

ko

lA

20

11

mAlmö högskolA

205 06 mAlmö, sweden

www.mAh.se

AgnétA hessel & CAmillA ekberg (red)

nYA perspektiv ger nYA möjligheter

isbn 978-91-7104-417-4

nY

Ap

er

sp

ek

tiv

ge

r n

YA

mö

jlig

he

te

r

Nya perspektiv ger möjligheter

Agnéta Hessel & Camilla Ekberg (red) Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2011

2

KSM — Kultur – språk – medier Författarna och Malmö högskola Omslagsfoto: Agnéta Hessel Tryck: Holmbergs i Malmö, 2011 ISBN 978-91-7104-417-4

Innehåll

1. Bosnien Hercegovina .................................................. 7 RefijaNokic

2.Makedonien ............................................................... 29 ElisabetaDamevska

3.Tjeckien ..................................................................... 45 MagdalenaAbdulKarim

4.Thailand..................................................................... 65 HathairatWendel&KamonlakSällberg

5.Irak ............................................................................ 81 TalarNouri

6.HögtideriIrak ............................................................ 91 Fatima Jasim

7.SpråkochkulturiIrak.............................................. 101 WafaalUbaidi&AmmunaAliMohammad

8. Libanon.................................................................... 123 Jeanne Dárc Chelala

9.Egypten ................................................................... 135 ReemKassagby

4

5

Förord

Sakta men säkert håller modersmålslärarna på att erövra en plats i den svenska skolan. Från att ha varit ganska anonyma figurer i skolans periferi finns det idag oräkneliga skolor där många modersmålslärare ingår som självklara och respekterade medarbetare. Trots denna posi-tiva utveckling finner man tyvärr fortfarande alldeles för många mo-dersmålslärare som - främst av schematiska skäl - inte deltar i skolor-nas inre arbete (Modersmålsundervisningen i Sverige- en krönika, Hernán Concha 2007:38). Väldigt lite finns dokumenterat om mo-dersmålslärare och ännu mindre texter där deras egna röster får höras. 2008 samlade vi i rapporten, Modersmålslärare berättar, texter som visar det breda uppdrag modersmålslärarna har i den svenska skolan. Rapporten har bland annat använts i kurser för lärarstudenter och lära-re. I dessa kurser och i andra möten vi har haft med lärare och studen-ter har frågor om elevers modersmål, vikten av att ha viss kunskap om dessa, kunskaper om landet och språkområdet som barn och elever kommer från aktualiserats. Många gånger är det svårt att för berörda lärare att hitta relevant information om sin barn- eller elevgrupp. Våren 2011 avslutade en ny grupp modersmålslärare kursen Didaktisk metodisk kurs för modersmålslärare III (61-90 hp) och vi bestämde då tillsammans att de skulle dokumentera sina erfarenheter och kunskaper med fokus på språk och kultur från sina respektive hemländer. Fokus i texterna skulle vara sådant lärare behöver veta om barn och elever med annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. I Skolinspektio-nens rapport, Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (2010) kan man läsa, ”För att de flersprå-kiga barnen ska utveckla sina kulturella identiteter och en stark själv-känsla, har det stor betydelse att de erfarenheter och språk de har med sig värderas och tas tillvara.” (Skolinspektionen, 2010:16) I rapporten tar Skolinspektionen också upp vikten av att lärare i större utsträckning informerar sig om och intresserar sig för barn och elevers erfarenheter och livsmiljö. Man skriver vidare att en ständig fråga bör vara hur verk-

6

samheten genom att bygga på elevers olika erfarenheter och bakgrunder kan skapa motivation och energi i deras lärande. En viktig framgångsfaktor i arbetet med flerspråkiga barn är att perso-nalen ser flerspråkighet och mångkulturalitet som en tillgång. För att stärka flerkulturell identitet visar forskning också på värdet av att lärare och övrig personal har intresse för barnens kultur och skiftande bak-grund och skapar en mångkulturell miljö (Skolinspektionen, 2010:16). Vår förhoppning är att vår text ska ge lärare och lärarstudenter ytterliga-re pusselbitar för att få ökad förståelse för flerspråkiga barn- och elevers bakgrund i mötet med dem och deras föräldrar. Vi vill att rapporten ska vara en inspiration och väcka nyfikenhet för barn och elevers bakgrund och också betona vikten av att man i skolan vinnlägger sig om att an-vända all den kunskap som modersmålslärare har. I rapporten finns språken arabiska, bosniska, makedonska, thai och tjeckiska representerade. Författarna tar upp frågor som rör historia, traditioner, högtider, skolsystem, syn på familjen och språkliga aspekter som är viktiga att känna till i mötet med flerspråkiga barn och elever. Rapporten innehåller också en ordlista med frekventa ord på respektive språk. Författarna är själva ansvariga för den text de skrivit. Ibland har det varit svårt för dem att hitta litteratur som stödjer deras text och där-för har de egna erfarenheterna fått stor plats i de olika texterna. Malmö 2011-06-20 Agnéta Hessel & Camilla Ekberg Referenser:

Concha, Hernán (2007) Modersmålsundervisning i Sverige – en krönika

Hessel & Ekberg (2008) Modersmålslärare berättar

Skolinspektionen (2010) Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska

7

Presentation av författaren

I slutet av 1992 kom jag, Refija Nokic, med min familj till Sverige som bosnisk flykting. Mitt arbetsliv här i Sverige började som maskinkonstruktör och Cad konstruktör. De senaste fem åren har jag jobbat som modersmålslärare i bosniska, kroatiska och serbiska i Trel-leborg. Yrkesväxlingen skedde i väntan på att få ett relevant arbete inom området för min högskoletekniska utbildning. För att ytterligare höja min kompetens och kunna prestera bra inom den pedagogiska verksamheten har jag studerat Didaktisk metodisk kurs för verksamma modersmålslärare, 90 hp, vid Malmö högskola.

8

Bosnien och Hercegovina Namnet bosniskt nämndes första gången år 940 av den bysantinska kejsaren Konstantin VII Parfirogent i skriften ”De administrantdo imperio”1. Då var Bosnien en egen mäktig stat på Balkanhalvön.

Historia Under medeltiden hade Bosnien sin egen bogumilska, självständiga kyrka. En del bosnier konverterade till islam under Ottomanska riket. Osmanerna intog större delen av det bosniska kungariket och upprät-tade där en provins som övertogs av Österrike - Ungern år 1878. I Sarajevo dödades Franc Ferdinand år 1914. Detta utlöste det första världskriget. Efter första världskriget ingick Bosnien i kungariket Ju-goslavien och efter andra världskriget i Socialistiska Federativa Repu-bliken Jugoslavien. År 1992 förklarade B&H2sig självständigt. Under åren 1992-1995 var det krig igen i landet, ett blodigt krig. Kriget slu-tade med Daytons fredsavtal som delade upp landet i två så kallade entiteter, Federationen B&H och Republika Srpska samt Brčko-distriktet. B&H är ett land där öst och väst med sina motstridiga krav och intres-sen drar åt var sitt håll, för att skilja sig från varandra. Detta splittrar den bosniska befolkningen som kämpar för att behålla det som tillhör dem, det egna landet, sina egna traditioner och sin kultur. Det bosniska folket vill förbli vad de är. Med tanke på vad som har hänt i det förflut-na citerar jag den kända bosniska författaren, Meša Selimović:

”Vi är inte någons. Vi är alltid på en gräns, men vi ärvs alltid av någon. I århundraden har vi letat efter oss själva och vi erkänner, vi kommer snart inte att veta vilka vi är. Vi lever på gränsen mellan världarna, på gränsen mellan nationer och vi är alltid någons syndabock. Historiens vågor bry-ter av varandra på oss som om vi är dess rev”3 (min översättning).

1 Halilović, S (1991) Bosanski jezik. Sarajevo 2 Bosnien och Hercegovina kommer jag fortsättningsvis förkorta B&H. 3 http://www.camo.ch/mesa_o_bosni.htm

9

Kultur Bosniaker, Kroater och Serber 4 utgör den största delen av befolkning-en i B&H. De tre största religionerna, islam, katolicism och ortodox-ism i B&H har sin motsvarighet i befolkningens etniska grupper. De tre religionerna har länge levt med och bredvid varandra och har haft ett större eller mindre inflytande på den politiska, kulturella och socia-la utvecklingen i landet. Sedan 1600-talet ligger en ortodox kyrka, en moské, en katolsk kyrka och en synagoga 100 meter från varandra i Sarajevo, B & H-s huvudstad. Två mycket olika civilisationer, Ottomanska och Österrike - Ungers-ka, har påverkat landets levnadssätt, kultur och traditioner. De kultu-rella och religiösa olikheterna mellan folken utgjorde inte något hinder för befolkningen i landet att leva i gemenskap. Misstolkningar eller missförståelse bland olika kulturer i landet förekom sällan. Däremot utvecklades den gemensamma bosniska traditionen, vars värderingar grundades på tolerans och respekt. Kulturella och traditionella olikheter mellan folket minskade genom att olika levnadsvanor och traditioner accepterades och började an-vändas av allt fler. Detta gäller dock inte traditioner som hade med religion att göra. Helger bundna till religion och traditioner skiljer sig inom den bosnis-ka befolkningen. Ett exempel är omskärelse hos bosniaker och judar samt dop och konfirmation hos kroater och serber. I levnadsstil har bosniaker, kroater, serber och andra folk- och minori-tetsgrupper långsamt anpassat sig till nya tiders krav, till nya värde-ringar och principer. Moderna verklighetstolkningar och insikter kom in i samhället tack vare utbildade män och kvinnor, större kommuni-kationsfrekvens med världen och massmedier. En modern livsstil blev ett mål för befolkningen i B&H att sträva efter. Mångfald förekommer i hemmet, på arbetsplatserna, i skolor och andra statliga institutioner.

4 stor bokstav i början av folkets och folkgruppens namn är en regel i det bosniska språket

10

Arbetet ger status åt människor. Kvinnan har fått en roll i samhälls-strukturen/ samhället och tjänar nu pengar och försörjer tillsammans med sin man familjen. Det finns även många gemensamma historiska erfarenheter, likadana traditioner, gemensamma helger och högtider som förenar bosniaker, serber och kroater. Nyår, nationaldagen, 1 maj och kvinnodagen, den 8 mars, är gemensamma fester och traditioner för hela landets befolk-ning. Konflikter under det senaste kriget har tyvärr försämrat gemensamma värden, tolerans, respekt och relationer mellan de tre största religio-nerna. I dagens samhälle i B&H har religionen fått en stor roll och ett stort inflytande. Olika tolkningar av religiösa budskap skapar intole-rans mellan olika etniska grupper och försvårar landets utveckling. Avsnittet ur novellen ”Ett brev år 1920”, skriven av Ivo Andrić, be-rättar följande om Bosnien och relationerna mellan folkgrupperna. ”… det finns få länder där det förekommer så mycket solid tro, upphöjd ka-raktärsfasthet, så mycket ömhet och kärleksglöd, så mycket känslodjup, så mycket tillgivenhet och orubblig hängivelse, så mycket törst efter rättvisa. Men inunder allt detta, i de ogenomsiktliga djupen, dölja sig stormar av hat, hela orkaner av instängda komprimerade hat, vilka mogna och bida sin tid. Mellan era passioner och ert hat är förhållandet detsamma som mellan era höga alper och de tusenfalt större och tyngre osynliga geologiska avlagring-ar som de vilar på .” 5

Grannar och kaffe

En viktig del av det sociala livet i B&H utgörs av umgänge med de som bor i närheten. Vi i Bosnien bevarar traditionen att den närmaste grannen är viktigare än släkten som bor långtifrån oss. Att dela glädje och sorg med grannen är en självklar grundprincip. Grannar lånar ut saker till varandra och hjälps åt. Det sker spontant umgänge i huset, i trädgården eller på gemensamma utflykter.

5 Muratspahić, I (2009) Noveller från Bosnien och Hercegovina

11

Bosniskt kaffe och ritualer kring detta, från rostning, malning, tillag-ning till kaffedrickande, är en av de mest kända delarna av bosnisk kultur och tradition. Namnet kaffe kommer från det arabiska språket. Bosniaker kallar kaffe för kahva. Bruket av h i kahva är ett exempel på typiskt tecken i bosniskt språk6. Kroater kallar kaffe för kava och serber säger kafa vilket är ett exempel där h försvinner i kroatiskt och serbiskt standardspråk. Man bjuder på kaffe till fester, sorgtider och under hela vardagen. Det är alltid kaffedags. Det starka, smakfulla kaffet serveras till grannar, släktingar, vänner och arbetskamrater, hemma och på kaféer. Grann-kvinnor dricker kaffe tillsammans nästan varje dag. Man dricker inte allt kaffe utan sumpen blir kvar på botten. Kvinnorna vänder koppar-na upp och ner på faten och väntar en stund tills en del vätska rinner ut. I den täta kaffesumpen som blir kvar i kaffekoppen, ser kvinnorna olika figurer och spår framtiden. Alla figurer har sin betydelse: en björn betyder sjukdom, en höna gräl, en orm fiende och en fågel glada nyheter. Männen har kaffeträffar på små kaféer, där de senaste nyheterna av-handlas och domino och kort spelas. Under ett besök i ett bosniskt hem blir man bjuden på kaffe ett par gånger. Folket i B&H brukar skoja och kalla det första kaffet för väl-komstkaffe, det andra pratkaffe och det tredje hejdåkaffe. I kaffetill-behören ingår små koppar kallade fildžani, en liten kastrull kallad džezva, en bricka, en liten skål för socker och en liten kvarn. Föremå-len är handgjorda av koppar och belagda med tenn. Den gamla kaffe-traditionen lever kvar hos de flesta bosniaker liksom de små mysiga kaféerna trots att folket idag har mindre tid för umgänge. Om du tän-ker besöka en vän i Bosnien är det aldrig fel att ha med ett paket kaffe istället för en blomma. Om man besöker Sarajevo och promenerar genom Gamla stan ”Baščaršija” kan man njuta av de traditionella gamla bosniska affärer-

6 Isaković , (1991), Halilović, (1991) och Jahić (1991))

12

na med smycken, traditionella klädesplagg och mattor med kända bosniska motiv. Dessutom finns det massor av kaféer och restauranger i vilka det serveras traditionella drycker, bosniska specialiteter, tradi-tionella rätter som till exempel: ćevapi, bosnisk gryta eller kakor som baklava och hurmašica. Baklava serveras vid de bosniska högtiderna och festligheterna. Ett igenkänt och bevarat bosniskt gammalt yrke är tillverkning av föremål av koppar och silver ristade med ornament.

Sevdalinka

Sevdalinka är en traditionell genre av folkmusik. Den är kärlekens melodi och B&Hs stolthet. Att visa kärlek och känslor till sin älskling gjorde man förr genom att sjunga sevdalinka. Kärlekslivet från det förflutna beskrivs i böcker och texter.7 Det finns även många bilder och illustrationer på temat sevdalinka. Det är en riktig emotionell upp-levelse för den som sjunger och de som lyssnar på sevdalinka. Sevda-linka har blivit en symbol för den bosniska kulturen och dessa melodi-er kan höras även idag.

Bosniska språket Språket som ett kulturellt arv är viktigt för ett folk och för dess kom-mande generationer. Sambandet mellan språk och identitet ligger bland annat i värden, känslor, kultur och tradition. A. Isaković lyfter upp språkets värde i nedanstående citat.

"Čuvaj rode jezik iznad svega - za njeg’ živi umiri za njega" 8

”Bevara språket framför allt, mitt kära folk – lev och dö för det.” 9

7http://wukoljinstan.bosnianforum.com/bosanska-kultura-f8/kako-je-nastala-sevdalinka-t71.htm 8 Isaković, A 1992 Rječnik karakteristične leksike u bosanskome jeziku", Sarajevo, 9 Min översättning

13

Det bosniska språket talas främst av bosniaker i och utanför B&H. Det har kallats för bosniska sedan flera hundra år tillbaka. Man kan hitta namnet bosniska (bosanski jezik) i skriftliga dokument från 1300-talet. Den första bosniska ordboken är en bosnisk-turkisk ordlista skri-ven av Muhamed Hevaji Uskufi år 1631. Ett av de fyra bevarade ex-emplaren av ordboken finns på Uppsala universitetsbibliotek. Bosniska språket tillhör de sydslaviska språken och är nära besläktat med kroatiska, serbiska och montenegrinska. Språket är något som förenar bosniaker, kroater, montenegriner och serber. Bosnisk historia, och dess många olika härskare har haft en stark på-verkan på språket bland annat på dess uppbyggnad och grammatik. Bosniska är ett språk med en lång och dynamisk historia. Den osmaniska tidsperioden kännetecknas av skrivandet på orientalis-ka (turkiska, arabiska, persiska) språk. Det bosniska språket från den-na period utmärks av turkiska låneord som har anpassats till de slavis-ka språkens mönster. Turcismer är vanliga i det bosniska språket.

”Det finns många turkiska lånord i det serbiska språket, lite i det kroatiska, men det största inslaget av turkiska ord finner man i det bosniska språket. Det antas att det finns ca 10000 turkiska låneord i det bosniska språket” 10.

I tabellen finns några typiska turcismer

Turcismer11 Svenska čorba sopa sevdah kärlek sokak gata šerbe saft hedija present

10 Halilović 1991 11 http://hr.wikipedia.org/wiki/Turcizam

14

Under Österrike-Ungerns ockupation av Bosnien och Hercegovina inträffade mängder av inlån från det germanska till det bosniska språ-ket som till exempel

Bosniska Germanska12 Svenska deka die Decke täcke flaša die Flasche flaska karfiol der Karfiol blomkål štikla der Stöckel Klack

”Bosniska språkets grammatik” är skriven 1890 av Frano Vuletic. År 1908 kallades samma bok ”Serbokroatisk grammatik”. Samma år änd-rades det bosniska språkets status. Namnet bosniskt språk försvann. Serbokroatiska blev det officiella språket med latinska och kyrilliska (azbuka) alfabeten.

Bosniska språkets grammatik13

12 http://hr.wikipedia.org/wiki/Germanizam#D

13 http://personal.inet.fi/cool/blt/gramatika.htm

15

År 1992 blev det bosniska språket ett av de tre officiella språken i Bosnien och Hercegovina. De andra två är serbiska och kroatiska. Två Nobelpristagare kommer från B&H, Vladimir Prelog och Ivo Andrić, i kemi respektive litteratur.

Skrivtecken

Glagolitiska alfabetet

Vi kan inte tala om skriftspråket som används idag i det bosniska språket utan att nämna det första bosniska glagolitiska alfabetet. Idag finns det flera bevarade medeltida gravstenar med glagolitiska tecken på, kallade för stećci. Bilder, symboler och texter på dessa gravstenar har inte religiös karaktär utan talar om den rika bogumilska kulturen. I slutet av 2010 blev stećci nominerade till UNESCO listan som skyd-dad sevärdhet.

En av gravstenarna (stećci) i B&H14

14 http://www.modersmal.lund.se/sidor/spraksidor/Bosniska/bosniska.html

16

Bosančica

Bosančica är den äldsta skriften, en specialanpassad version av det bosniska kyrilliska alfabetet. Det äldsta sydslaviska dokumentet från år 1189, Kulin Bans stadga, är skrivet med bosančica.

Arebica

Arebica är en variant av det arabiska alfabetet som användes i Bosnien under den osmaniska perioden. Att skriva på bosniska med arebica var en kulturell epok som kallas för Alhamijado litteratur. Arebica accep-terades som en integrerad del av islamisk kultur. Detta är en av för-klaringarna till de orientaliska orden i det bosniska språkets ordför-råd.15

Kyrilliska och latinska alfabet

I B&H använder man sig av en variant av det latinska alfabetet abece-da, som kroaten Ljudevit Gaj uppfann och det kyrilliska alfabetet az-buka, konstruerat av Vuk Karadžic. Bruket av det latinska alfabetet i bosniska språket är vanligast.

15 Halilovic,S-Bosanski jezik 1991 Sarajevo

17

Latinska alfabetet - ABECEDA

Bok-stav

Internatio-nella fone-

tiska alfabe-tet

Bok-stav

Internatio-nella fone-

tiska alfabe-tet

Bok-stav

Interna-tionella

fonetiska alfabetet

A, a /a/ G, g /g/ O, o /o/

B, b /b/ H, h /x/ P, p /p/

C, c /ts/ I, i /i/ R, r /r/

Č, c /tʃ/ J, j /j/ S, s /s/

Ć, ć /tɕ / K, k /k/ Š, š /ʃ/

D, d /d/ L, l /l/ T, t /t/

Dž, dž /dʒ/ Lj, lj /ʎ/ U, u /u/

Đ, d /dʑ/ M, m /m/ V, v /ʋ/

E, e /e/ N, n /n/ Z, z /z/

F, f /f/ Nj, nj /ɲ/ Ž, ž /ʒ/

I bosniska har det latinska alfabetet fem vokaler och 25 konsonanter varav tre digrapher (LJ; NJ; DŽ). Stavningen i bosniska språket är fonetisk, alltså orden uttalas som de stavas, till skillnad från svenska språket där man inte alltid läser som

18

man skriver. Denna olikhet i svenskan är en svårighet för bosniskta-lande elever. Det latinska alfabetet har följande konsonanter som elever med bos-niska som modersmål i Sverige använder endast vid skrivandet på bosniska: Č, č, Ć, ć, Dž, dž, Đ, đ, Lj, lj,Nj, nj, Š, š, och Ž, ž. Q, w, x, och y samt bokstäver med diakritiska tecken, vokalerna å, ä och ö finns inte i det bosniska alfabetet. Detta betyder sju nya bokstä-ver16för nyanlända elever från B&H som ska lära sig läsa och skriva på svenska. Elever jag har mött som modersmålslärare verkar ha svårast att skilja på och uttala vokalerna ä och ö. Exempel på vanliga bland-ningar är ven-vän, verk-värk och lok-lök. Min erfarenhet är att skillnader i bokstäverna kan vara ett hinder för språkutveckling i svenska hos bosnisktalande elever, speciellt när det handlar om läsning och skrivande. Det uppstår ofta förvirring hos elever när de ska läsa bokstaven o som på bosniska uteslutande uttalas /o/. Elever blandar ofta ihop ord som pluggar- plogar, skuggar-skogar, både vid läsning och vid skrivande. I bosniska språket skriver man alltså alla bokstäver precis som de utta-las. Av denna anledning förväxlar bosniska elever bokstaven c med k och z med s. Då blir Camilla- Kamila, campa-kampa, zenit-senit, zink-sink och så vidare. Det förekommer inte dubbla konsonanter i bosniska förutom i några undantag som till exempel hos superlativ som najjači (starkast), naj-jasniji (klarast). Svenskt uttal av vokaler framför dubbla och enkla konsonanter samt stavningen av dessa ord kan bosniska elever ha svårt att uppfatta, verben hopa och hoppa förväxlas till exempel ofta.

16 Under förutsättning att eleverna inte hade läst något främmande språk med alfabetet som innehåller bokstäverna W, X och Y

19

Grammatik

I bosniska språket finns tio ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räk-neord, pronomen, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, adverb och partiklar.

Substantiv

Substantiv, pronomen, adjektiv och räkneord har: a) Numerus

1. singular 2. plural

b) Genus

1 maskulinum 2 femininum 3 neutrum

Jag vill påpeka att uppdelningen av substantiven i ”en- eller ett ord” inte finns i bosniska språket. En eller ett finns alltså inte framför sub-stantiv och substantiven finns inte heller i bestämd eller obestämd form. Svårigheter uppstår i svenska om substantiv med formen ”ett” förekommer i plural. Om man säger äpplen är det inte säkert att bos-nisktalande elever uppfattar mer än ett äpple. c) Kasus Bosnisk grammatik har en kategori som kallas kasus. De sju kasusen i bosniska definierar substantivens, pronomens, adjektivens och räkne-ordens funktion och relation i meningen.

Ordföljd

Ordföljden i bosniska är mer flexibel än den svenska ordföljden. Jag lyfter fram ett exempel där ordföljden i meningen absolut inte har någon betydelse: ”En katt äter en mus.” För att man skulle kunna förklara processen som pågår väljer man verbet att äta (jesti) som avser den tredje personen (treće lice), hon,

20

han, den eller det. Substantivet katt (mačka) är i kasuset nominativ och objektet i kasuset ackusativ. Detta möjliggör följande varianter:

Ordföljd i bosniska språket

bosniska S(subjekt);V(verb);

O(objekt) svenska

1 Mačka jede miša. SVO Katten äter musen.

2 Mačka miša jede SOV Katten äter musen.

3 Miša jede mačka. OVS Katten äter musen.

4 Miša mačka jede. OSV Katten äter musen.

5 Jede mačka miša. VSO Katten äter musen.

6 Jede miša mačka. VOS Katten äter musen.

Betydelsen i alla sex versioner är samma, oavsett var subjektet, objek-tet och verbet är placerade i meningen. I den muntliga kommunikatio-nen använder man sig av kortfallande och kortstigande samt långsti-gande och långfallande accenter som verktyg för identifiering av sub-jektet och objektet i meningen. Skillnader i regler för ordföljd mellan svenska och bosniska kan fram-kalla missförstånd så att en hel annan betydelse uppstår, till exempel: ”musen äter katten.” Eleverna med bosniska som modersmål kan ha svårigheter i hanter-ingen av huvudsatser och bisatser för att regelskillnader finns mellan de svenska och bosniska språken.

Adjektiv

Ett adjektiv förekommer liksom ett substantiv och ett pronomen i sju kasus. Adjektiven kan vara i maskulinum, femininum och neutrum samt i tre komparationsnivåer, liksom i svenska språket. Adjektivet böjs efter substantivens kasus, genus, och numerus.

21

För vissa elever med modersmål bosniska uppstår svårighet vid an-vändning av adjektivet lång. Pratar man om en människas längd i bosniska använder man verbet hög: Jag är 150 cm lång (svenska). Jag är 150 cm hög (från bosniska). Adjektiven ensam och själv har samma betydelse i bosniska. Det kan vara svårt för eleven att skilja på den svenska betydelsen och ännu svårare att använda rätt adjektiv.

Verb

Verben böjs i bosniska efter tempus och efter personen som verbet syftar på.

I tabellen ovanför ser vi att verbet pjeva (sjunga) slutar med olika bokstäver beroende på vilken person/er det handlar om. Det blir mer komplicerat om verben står i preteritum. Då böjs både hjälp- och huvudverbet. Huvudverbet kongrueras med pronomens/substantivens genus.

Verbens böjning i preteritum (m=maskulinum; f=femininum; n=neutrum)

bosniska svenska bosniska svenska

Ja sam pjevao. (m) Ja sam pjevala. (f)

Jag sjöng. Mi smo pjevali. (m) Mi smo pjevale. (f)

Vi sjöng.

Ti si pjevao. (m) Ti si pjevala. (f)

Du sjöng. Vi ste pjevali. (m) Vi ste pjevale. (f)

Ni sjöng.

On je pjevao. (m) Ona je pjevala. (f) Ono je pjevalo. (n)

Han sjöng. Hon sjöng. Den/det sjöng.

Oni su pjevali. (m) One su pjevale. (f) Ona su pjevala. (n)

De sjöng.

Verbens böjning – presentBosniska Svenska Bosniska Svenska

Ja pjevam Jag sjunger Mi pjevamo Vi sjunger Ti pjevaš Du sjunger Vi pjevate Ni sjunger On/ona/ono pjeva

Han/hon/den/det sjunger

Oni/one/ona pjevaju De sjunger

22

Bosniska elever kan ha svårt med korrekt användning i svenska av verben: gå, åka köra, flyga och cykla. I bosniska kör man cykel, bil, buss eller flyg (vozim bicikl, vozim auto, vozim avion). Några exem-pel på möjliga fel vid användning av dessa verb är:

Jag kör cykel till skolan (bosniska). Jag cyklar (svenska). Min kompis och jag kör sig i bussen till skolan ( bosniska). Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska). Min kompis och jag går buss till skolan.( bosniska) Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska)

Det finns ett flertal verb i svenska som inte finns i bosniska språket som till exempel hissa, åka, cykla, diska, trivas. Adekvat översättning får man genom beskrivandet: hissa -lyfta upp; åka - resa, diska - tvätta disk: cykla - köra cykel och trivas – känna sig bra.

Negation

I bosniska språket förekommer ”dubbla negationer”. Jag säger dubbla för att i en mening kan man samtidigt använda orden ingen och inte. I ett exempel nedan visar jag tre möjliga alternativ som en bosnisk elev kan använda för att framföra följande påstående: Jag har ingen lust att prata om det (svenska). Jag har inte ingen lust att prata om det( bosniska). Ja nemam nikakvu želju da pričam o tome( bosniska).

Man kan även säga det på följande sätt: Jag har inte lust att prata om det (bosniska). Ja nemam želju da pričam o tome (bosniska).

23

Jag har inte någon lust att prata om det (bosniska) Ja nemam neku želju da pričam o tome (bosniska). Alla tre alternativen är korrekta och vanliga i bosniska.

Bekräfta påstående

I bosniska språket bekräftar vi påstående. Exempel: a. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar: - Ja! Den bosniska eleven bekräftar påståendet att han inte kommer imor-gon. b. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar: - Nej! Den bosniska eleven tänker komma imorgon (nej till inte).

24

Ordspråk Man använder ordspråk i vardaglig konversation för att förmedla råd, budskap, visdom och en bild av verkligheten. Jag har översatt några ordspråk med hopp om att budskapen på rätt sätt når läsaren.

Bosniska Svenska17 Förklaring

Krivac se i svoje sjenke boji

Den skyldige är rädd för egen skugga

Den skyldige ser fienden överallt till och med i sig själv.

Inat je nesretan zanat.

Att trotsa är ett olyck-ligt tillstånd.

Trotsa inte! Det blir bättre för dig.

Učini dobro, ne kaj se. Učini zlo, nadaj se.

Ångra inte om du hjälper någon. Om du gör någon olycklig då får du förvänta dig en egen olycka.

Om du hjälper någon blir det aldrig fel. Om du gör illa någon då skall du räkna med att det sam-ma inträffar dig. Budskapet:Gör aldrig illa någon!

Zid ruši vlaga, a čovjeka briga

Mögel river väggen, bekymmer faller en människa.

Människan dödas av bekymmer.

Starost je bolest od koje svako umire

Ålderdom är en sjuk-dom som alla dör av.

Ålderdom går inte att bota.

Ludi boj biju, pametni vino piju.

De galna för krig, de kloka super vin.

Budskapet mot kriget.

Čovjek želi da je od svakoga bolji, a od sina da je gori.

Mannen önskar sig vara överlägsen alla andra förutom sin son.

En man önskar att endast sonen blir bättre än han.

Drvo bez grane i čovjek bez mane- ne mogu biti

Det finns inte träd utan gren och en felfri människa.

Acceptera en människa som den är, med goda och icke goda sidor.

Pljuni ! Smrzni! Spotta! Frysa! Svinkallt.

17 Min översättning

25

Ordlista

Svenska Bosniska Uttal

Hej Zdravo Zdravo

Hej då Doviđenja Dovidʑeɲa

Välkommen Dobro-došao/ došla/ došlo/ (m,f, n) Dobrodoʃao/ ʃla/ ʃlo

Godmorgon Dobro jutro Dobro jutro

Tack Hvala Hvala

Bra Dobro Dobro

Mamma Mama Mama

Pappa Babo, tata Babo, tata

Bror Brat Brat

Syster Sestra Sestra

Syskon Braća i sestre Bratɕa i sestre

Mormor Nana, nena , majka Nana, nena , majka

Morfar Djedo, dido Djedo, dido

Farmor Nana, nena , majka Nana, nena , majka

Farfar Djedo, dido Djedo, dido

Pojke Dječak Djetʃak

Flicka Djevojčica Djevojtʃitsa

Barn Dijete Dijete

Kompis Drug/drugarica; ( m, f) Drug/drugaritsa;

Lärare Učitelj/učiteljica; ( m, f) Utʃ teʎ/ utʃiteʎitsa;

Skola Škola ʃkola

Förskola Obdanište, vrtić Obdaniʃte, vrtitɕ

Hem Kuća Kutɕa

Läsa Čitati Tʃitati

Skriva Pisati Pisati

Leka Igrati Igrati

Spela Igrati Igrati

Sova Spavati Spavati

26

Trött Umoran/ na/ no/ (m, f, n ) Umoran/ na/ no

Sjuk Bolestan/ bolesna/ bolesno (m, f, n) Bolestan/ sna/sno

Glad Sretan/ na /no/ (m, f, n) Sretan/ na/ no/

Ledsen Tužan/ tužna/ tužno,(m, f, n) Tuʒan/na/no

Arg Ljut/ ljuta/ ljuto (m, f, n) ʎut/ ʎuta/ ʎuto/

Äta Jesti Jesti

Lunch Užina Uʒina

Matsal Trpezarija Trpezarija

Vatten Voda Voda

Mjölk Mlijeko Mlijeko

Dricka Piti Piti

Kniv Nož Noʒ Gaffel Viljuška, Viʎuʃka,

Sked Kašika Kaʃika

Idag Danas Danas

Imorgon Sutra Sutra

Läxa Zadaća, zadatak Zadatɕa, zadatak

Helg Praznik Praznik

Kläder Odjeća Odjetɕa

Prov Test Test

Måndag Ponedjeljak Ponedjeʎak

Tisdag Utorak Utorak

Onsdag Srijeda Srijeda

Torsdag Četvrtak tʃetvrtak

Fredag Petak Petak

Lördag Subota Subota

Söndag Nedjelja Nedjeʎa

En vecka Sedmica, nedjelja Sedmitsa, nedjeʎa

Ett Jedan Jedan

Två Dva Dva

Tre Tri Tri

27

Fyra Četiri tʃetiri

Fem Pet Pet

Sex Šest ʃest

Sju Sedam Sedam

Åtta Osam Osam

Nio Devet Devet

Tio Deset Deset

Bibliotek Biblioteka Biblioteka

Klassrum Učionica Utʃionitsa

Kropp Tijelo Tijelo

Öga Oko Oko

Arm Ruka Ruka

Hand Šaka ʃaka

Finger Prst Prst

Ben Noga Noga

Fot Stopalo Stopalo

Tå Prsti nožni Prsti noʒni

Huvud Glava Glava

Näsa Nos Nos

Tand Zub Zub

Förstod du? Jesi li razumio/ razumjela/ (m, f ,) Jesi li razumio/ jela

Kom hit! Dođi ovamo! Dodʑi ovamo!

Jag heter Ja se zovem Ja se zovem

Hur mår du? Kako si? Kako si?

Ta det lugnt Smiri se! Polako Smiri se, Polako

Titta! Gledaj! Vidi! Gledaj! Vidi!

Lyssna! Slušaj! Sluʃaj!

28

Referenser

Halilović, S. (1991) Bosanski jezik. ”Bosanski krug”, Sarajevo ”Bibli-oteka Ključanin” Halilović, S; Jahić, Dž; Palić, I. (2000) Gramatika bosanskoga jezika. Zenica, ”Dom štampe” Isaković, A. (1992) Rječnik karakteristične leksike u bosanskome jeziku Sarajevo Muratspahić, I.(2009)Noveller från Bosnien-Hercegovina, Temsy, Stockholm Sijarić, I. Bosniska, tre språk som är ett- Dagens Nyheter (19950517)

Vajzović, H. (2001) Naš jezik za 6.razred osnovne škole. Sarajevo, Svjetlost http://wukoljinstan.bosnianforum.com/bosanska-kultura-f8/kako-je-nastala-sevdalinka-t71.htm , 20101015 http://www.camo.ch/mesa_o_bosni.htm, 20101124 http://personal.inet.fi/cool/blt/gramatika.htm, 20110109 http://www.modersmal.lund.se/sidor/spraksidor/Bosniska/bosniska, 20110109

http://hr.wikipedia.org/wiki/Turcizam-20110109 http://hr.wikipedia.org/wiki/Germanizam#D 20110109

29

Presentation

Jag heter Elizabeta Damevska och har arbetat som modersmålslärare i 11 år i Trelleborg. Jag är även processledare i mitt arbetslag. Detta innebär att jag ingår i rektorns ledningsgrupp. Jag har 41 elever på 12 olika skolor.

Mina elever är andra och tredje generationens invandrare. För de fles-ta makedonier är det viktigt att föra vidare språket och därför deltar många av eleverna med makedonskt ursprung i modersmålsundervis-ningen.

30

Makedonien

Språket

Regionen Makedonien och Republiken Makedonien ligger på Balkan-halvön. Makedonska språket talas i Makedonien och även utanför dess gränser, i Albanien, Bulgarien, Grekland, Serbien och i makedonska diasporan bland annat i Kanada, USA och Sverige.

Makedonska är ett slaviskt språk och tillhör den indoeuropeiska språk-familjen som är uppdelad i tre huvudgrupper: östslaviska, västslaviska och sydslaviska gruppen.

Makedonska är ett sydslaviskt språk. Makedonska har enligt min upp-fattning en mycket enkel grammatik i jämförelse med svenska och är ett ganska så lätt språk att lära. Makedonska språket har ett antal grammatiska särdrag som skiljer det från de flesta andra slaviska språk. (Pravopis na makedonskiot literaturen jazik. Prosvetno delo Skopje, 1998, Lindoff, Makedonska för nybörjare, 2007).

Grammatik Betoning och intonation Betoningen för makedonska ord är dynamisk och bestämd. Generella regler för betoning: I ord som har mer än tre stavelser betonar man tredje stavelsen, bakifrån räknat. För kortare ord sätts betoningen på den första stavelsen. Undantag görs för låneord. För ordkombinationer används en gemensam betoning. Då faller betoningen på gruppens tredje stavelse räknat bakifrån.

31

Substantiv Substantiv i makedonska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Substantivet hör naturligt till ett visst genus enligt form och utseende. Här skiljer sig makedonska språket från svenska språket. En tumregel är följande: Maskulina substantiv slutar på konsonant. Feminina substantiv slutar på vokalen – a. Substantiv i neutrum betecknar mestadels något som är litet till exem-pel barn och lamm.

Substantivets plural är en särskild kombination av form och genus.

Verb För verb lägger man till olika personliga ändelser till grundformen. I makedonskan anses formen för 3: e person singular vara grundform, till exempel: heta – se vika jag heter – jas se vikam du heter – ti se vikas han/hon/den/ det heter(grundformen) – toj /taa/toa se vika vi heter – nie se vikame ni heter – vie se vikate de heter – tie se vikaat

Makedonska språket saknar infinitiv. Istället använder man en konstruktion med ordet, da som placeras mellan verben, till exempel: Ni måste komma – Mora da dojdete

32

Adjektiv Adjektiv beskriver substantiv och måste alltid överensstämma med substantivets genus. Dessutom måste adjektivet stämma överens med substantivets former i singular och plural, till exempel adjektivet ubav som betyder fin, vacker, god.

Genus Svenska Makedonska

maskulinum fin potatis ubav kompir

feminum vacker fru ubava žena

neutrum gott kaffe ubavo kafe

Adjektiviska ordningstal faller under ordklassen räkneord men i ma-kedonskan upptas de som en undergrupp till adjektiv på grund av att de till form och funktion är djektiviska. När man anger datum så be-handlas det som adjektiv, till exempel:

maskulinum först prv(i)

feminum först prva

neutrum först prvo

Här är ännu en skillnad mellan svenska och makedonska språket. I det makedonska språket framgår det nästan alltid av böjningsändelsen om det handlar om en kvinna, man eller sak.

När man anger datum så behandlas de som adjektiv. Man använder prepositionen na när man anger datum: den 28 augusti – na dvaeset i osmi avgust

Personliga pronomen Personliga pronomen i makedonska placeras inte framför verb annat än för betoning, till exempel:

33

De vill men vi vill inte – tie sakaat ama nie ne sakame.

Possessiva pronomen Possessiva pronomen styrs av substantiv och visar ägande eller tillhö-righet. För familjemedlemmar kan man använda en kortare form för att uttrycka min/din: min pappa – tatko mi – mojot tatko din mamma – majka ti – tvojata majka

Adjektivska pronomen Det svenska possessiva pronomenet (min, din) blir i makedonskan ett så kallat adjektiviskt pronomen:

min far – mojot tatko min mor – mojata majka mitt barn – moeto dete (Pravopis na makedonskiot literaturen jazik, Prosvetno delo Skopje 1998, Lindoff, Makedonska för nybörjare 2007, http://www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=3)

Liknelser med andra språk Makedonskan och bulgariskan har stora likheter i den grammatiska strukturen, språken är också lexikaliskt närbesläktade.

Kan man makedonska så förstår man också serbiska, bosniska, kroa-tiska och montenegrinska. Språken skiljer sig ungefär som svenska skiljer sig från danska och norska.

Kommer man som elev från Makedonien till Sverige möter man gans-ka många svårigheter med det svenska språket. Något som är mycket annorlunda är alfabetet. En del bokstäver ser likadana ut men har ett

34

annat ljud. Till exempel uttalas bokstaven p i svenska som r i make-donska. Andra ljud som är annorlunda är bokstaven y i svenska som uttalas som o i makedonska och bokstaven o i svenska som uttalas som å i makedonska språket. Vidare finns det ljud i svenska som inte alls förekommer i det makedonska språket till exempel ljudet ö (http://www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=3, Pravopis na makedonskiot literaturen jazik, Prosvetno delo Skopje 1998).

Språkets historia Grunden till det makedonska skriftspråket lades av Krste Misirkov 1903.

Inte förrän 1944 förklarades makedonska vara det officiella språket i Republiken Makedonien och med det påbörjades raskt en standardise-ring av språket.

Det finns spår av osmanska riket i språket, med många turkiska låne-ord som överlevt till dags dato, till exempel:

socker – šeќer väst – elek lakan - čaršav strumpa – čorap tvål – sapun täcke – jorgan (Cepenkov &Ago, Turskite jazicni element,i 2006)

Alfabetet Det kyrilliska alfabetet är anpassat för att överensstämma med de sla-viska språkens ljudsystem. Alfabetet skapades i Makedonien på 800-talet. Det har spritts via den ortodoxa kyrkan och används i länder där denna religion dominerar.

Alfabetet har 31 ljud, en symbol för varje ljud. Stavningen på make-donska medför inte många svårigheter eftersom det finns en symbol

35

för varje ljud. Det makedonska språket är ett av de enklaste att lära sig läsa och skriva.

Det kyrilliska alfabetet är en grupp av alfabet som används i bland annat i Makedonien. Alfabetet används även i Vitryssland, Bulgarien, Ryssland, Serbien, Ukraina och Montenegrinska. De flesta av språken har några egna kyrilliska bokstäver som inte behöver förekomma i de andra språken. Alfabetet har tidigare använts i flera andra språk, där man senare bytt alfabetet, till exempel azerbajdzjanska och moldavis-ka. Alfabetet är uppkallat efter de två bysantinska bröderna och mis-sionärerna kallade ”slavernas apostlar” Kyrillos (827-869) och Methodios (826-885).

Alfabetet har 31 bokstäver varav 5 vokaler och 26 konsonanter. А а,Б б,В в,Г г,Д д,Ѓ ѓ,Е е,Ж ж,З з,Ѕ ѕ,И и,Ј ј,К к,Л л,Љ љ,М м,Н н, Њ њ, О о, П п, Р р, С с, Т т, Ќ ќ, У у, Ф ф, Х х, Ц ц, Ч ч, Џ џ, Ш ш Översatt i latinska alfabetet A a, B b,V v, G g, D d, G`g`, E e ,Ž ž, Z z ,Dz dz, I i, J j ,K k, L l, Lj lj, M m ,N n, Nj nj, O o, P p, R r, S s ,T t, Ќ ќ,U u, F f, H h ,C c, Č č, Dž dž, Š š Det moderna makedonska alfabetet har utvecklats av lingvister under perioden efter andra världskriget.

Ortografi Makedonsk ortografi är i praktiken konsekvent och fonematisk. Alfa-betet är baserat på prinicpen ”ett ljud-en bokstav”. Man brukar säga att makedonska språket skrivs som det talas och talas som det skrivs, undantag finns förstås. Språket har mycket få stavningsregler och jämför man med svenska språket så är svensk ortografi mycket mer komplicerad. Makedonska språket är baserat på talspråket. Namn på kändisar stavas till exempel som de låter:

Britney Spears stavas Britni Spirs

36

Beatles stavas Bitlsi

Religion och högtider De största religiösa helgerna är: 5 januari då man firar Kolede, två dagar före jul. Barn går denna dag från dörr till dörr och sjunger julvi-sor och berättar om Jesu födelse. Senare samma kväll så samlas män-niskor kring brasor som man tänt i olika delar av staden.

Den 6 januari är det julafton som på makedonska heter Badnik. Den traditionella middagen på julafton brukar bestå av ugnsbakad fisk. Middagen på julafton är den sista dagen i den traditionella 40 dagars fastan, vilken görs för att hedra Jungfru Marija. Juldagen, Bozik, den 7 januari äter man vanligen stekt kött, griskött i gelatin, kåldolmar, stark korv, bröd, granatäpplen, pannkakor, pajer, kastanjer och andra festli-ga rätter. Man måste ha mycket mat på bordet, så att det blir ett rikt år. Från juldagen och tre dagar framöver så hälsar man med uttrycket ”Kristus är född”, Hristos se rode och den som hälsar tillbaka säger ”Ja, det är sant att Kristus är född”, Da, navistina se rode. Barnen får nyårsklappar på nyårsdagen istället för som i Sverige till julen. 14 januari firar man Vasilica. I stora delar av Makedonien äter man denna dag en paj med en peng i. Pajen äts också under julafton i vissa delar av Makedonien. Den som får pengen får tur hela året. Månaden januari är full med högtidsdagar.

Påsken är den största helgdagen och den förbereds noga. På skärtors-dagen målar man ägg och allt inför påskfirandet ska vara förberett. På långfredagen besöker man kyrkan. På påskafton äter man vanligtvis lamm med tillbehör. Påskdagen hälsar man med uttrycket ”Kristus är uppstånden” Hristos Voskrese och hälsar tillbaka med ”Ja, han är upp-stånden” Da, Vistina Voskrese.

(http://faq.macedonia.org/religion/religious.holidays.html)

Helgon firas i Makedonien och ett av de mest populära helgonen är Sant Nikola, Sveti Nikola. Jag tror att de flesta makedonska familjer

37

har en avbild (en ikon) på något skyddshelgon i sitt hem. Andra stora högtidsdagar är namnsdagen och dop.

Makedonska svordomar Makedonska svordomar omfattar vulgära tillmälen som kopile - hor-unge och bannlysning av folk: ogan da te izgori som syftar på skärsel-den hos djävulen och en önskan om att han/ hon skall brännas i elden. Det är mycket oartigt att svära i formella miljöer och i sällskap av äldre familjemedlemmar och barn.

Makedonsk slang En hel del slang består av sexuell vokabulär och på grund av den flexibla grammatiken i det makedonska språket så kan ett oändligt antal ord bildas. (http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20391/2/gupea_2077_20391_2.pdf )

Familj Familjen består numera vanligtvis av mamma, pappa och två barn. För bara några år sedan levde man tillsammans med mor- och farföräld-rarna. Man använder ordet familj även för de närmaste släktingarna. Man bor ganska trångt, att ha ett eget rum är inte så vanligt. Skolan är viktig för de flesta makedonier. Föräldrar bekostar studierna. Ungdo-mar bor hemma länge och brukar flytta hemifrån när de väl gifter sig. Fastän man numera inte bor med mor- och farföräldrar har man ändå ett stort ansvar för dem, både ekonomiskt och socialt. Det är en skam att lämna bort dem till ålderdomshem eller till andra för omsorg. Man har stor respekt för äldre människor och lämnar dem inte ensamma.

Kläder För många makedonier är det viktigt med kläder. Klädseln represente-rar ditt yrke. Man kan till exempel aldrig se en lärare klädd i shorts. Enligt min erfarenhet är det också ganska vanligt att barnen är fint klädda när man vistas utanför hemmet. Det är inte vanligt med kläder

38

efter väder. Är det regnigt väder håller man sig inomhus. Barn upp-muntras att hålla sig rena och torra.

Lekar Det finns inte många lekplatser för barn i Makedonien. Lekplatserna kan vara på en parkeringsplats, på skolgården eller i stadens park. Lekparkerna har inga eller få sandlådor. Bollspel, kula, hopprep, kur-ragömma och kortspel är vanliga lekar. Dataspel är också mycket populärt idag.

Makedonska köket Det makedonska köket är en del av Balkans och Medelhavsländernas kök. Det moderna makedonska köket är på samma gång varierat och enkelt. Varierat i kraft av de många olika grönsakerna som används i soppor, grytor och sallader, vilka alla skiftar efter årstiderna. Förrätten består vanligtvis av soppa och sallad med fårost och oliver. Till förrät-ten dricker vuxna ofta rakija, ett starkt brännvin gjort på vindruvor. Bondsoppan grav är nationalrätten. Den äts med stark korv eller rev-ben, med bröd vid sidan om. Till huvudrätten dricker vuxna ofta vin, kolsyrat vatten eller öl och barnen dricker vatten eller läsk. Det är inte vanligt att dricka mjölk till maten som man gör i Sverige.

Paprika serveras i olika former i prinicp varje dag. Fyllda paprikor, grillad paprika med vitlök, salt och olja, stekta paprikor, ajvar (sås gjord på paprikor) och inlagda paprikor. Under vår, sommar och höst grillar man gärna ute i naturen. Kebabcici (makedonska järpar gjorda på nötkött) eller pastrmka (laxöring) är vanliga grillrätter.

Moussaka är också en vanlig rätt. Moussaka kan vara gjord på köttfärs och potatis eller köttfärs varvad med auberginer. Till rätten äter man vanligtvis bröd och sallad. Under sommartider äter man moussaka med en klick yoghurt.

Dolmar är husmanskost i Makedonien. Under vintersäsongen äter man dolmar gjorda på surkål och köttfärs och under sommarsäsongen äter

39

man dolmar gjorda på vinblad och köttfärs. Till kåldolmarna äter man bröd och till vindolmarna äter man bröd och en klick yoghurt.

Efterrätten kan se olika ut beroende på vilken årstid det är. Under sommar och höst äter man vanligtvis glass och frukt, melon och vindruvor är vanligt. Annars är pannkakor fyllda med nötter och honung en vanlig och god efterrätt.

(http://www.mapsofworld.com/macedonia/activities)

Makedonska ordspråk Decata se ogledalo na roditelite.- Barnen är föräldrarnas spegel. Med detta ordspråk menas att barnen ofta går i föräldrarnas fotspår.

Edna lastovica ne pravi prolet. - En svala gör ingen vår. Detta ord-språk används när bara en i familjen kämpar och det räcker inte.

Rabotata go krasi čovekot.- Arbetet gör en människa vacker. Ordsprå-ket används för människor som är flitiga och arbetet ger dem status.

So dobar drugar i vo lošo vreme e veselo - Med en bra vän är det även trevligt under dåliga tider. Ordspråket används när vänskap sätts på prov. Det är då ser man vem som är din verkliga vän.

Sobiraj na mladost, da imaš na starost. – Samla under din ungdom så att du har för din ålderdom. Ordspråket används vanligtvis av äldre då de tycker att ungdomar slösar med pengar. Den som spar han har!

Skolan i Makedonien Skolan i Makedonien har genomgått stora reformer. Man försöker närma sig övriga moderna länder i Europa. Från skolår 2005/2006 börjar alla elever skolan det år de fyller 6 år. Det obligatoriska skolsy-stemet ser ut så här:

40

Lågstadiet åk 1-3 Här får man ha som mest 22 undervisningstimmar i det nya systemet. Skolan skall bemöta varje elevs behov. Eleverna får numera röra sig friare i klassrummet än förr och även kommunicera med varandra när det behövs. Eleverna får skriftliga omdömen som i Sverige. Elever från andra minoritetsgrupper har rätt till undervisning på sitt språk från åk 3, till exempel albanska och romani.

Mellanstadiet åk 4-6 Lektionstimmarna ökar i dessa årskurser till 27. Eleverna får nu flera ämnen och både betyg och skriftliga omdömen. För varje läsår har man rätt till ett nytt ämnesval. Exempel på ämnesval i är religionskun-skap, etik eller språk och kulturkunskap.

Högstadiet åk 7-9 Lektionstimmarna ökar till 31. Det skall finnas ämneslärare för varje ämne. Skolan måste erbjuda minst tre tillvalsämnen och eleven får välja minst ett och som mest två tillvalsämnen. Eleverna får nu betyg med siffrorna 1-5. Det högsta betyget är siffran 5. Högpresterande elever har rätt till undervisning med andra elever som är högpreste-rande. På detta sätt har de möjlighet att utvecklas ännu mer och samti-digt känna sig utmanade. Skolan bekostas av föräldrar. (http://www.bro.gov.mk/?q=priracnici-za-nastava-po-izbornite-predmeti#)

41

Ordlista Svenska Makedonska

Hej zdravo Hej då zbogum, prijatno Välkommen dobredojde Godmorgon dobro utro Tack fala, blagodaram Bra dobro Mamma mama Pappa tato Bror brat Syster sestra Syskon braќа i sestri Mormor baba Morfar dedo Farmor baba Farfar dedo Pojke maško, momče, dete Flicka devojče Barn dete Kompis drugar/drugarka Lärare učitel/učitelka Skola učilište Förskola predučilište Hem dom Läsa čita Skriva pišuva Leka igra Spela igra Sova spie Trött umoren Sjuk bolen Glad radosen, vesel Ledsen tažen Arg lut Äta jade Lunch ruček Matsal trpezarija, menza Vatten voda Mjölk mleko Dricka pie Kniv nož Gaffel viluška Sked lažica Idag denes

42

Imorgon utre Läxa domašna rabota Helg praznik Kläder obleka Prov pismena zadača Måndag ponedelnik Tisdag vtornik Onsdag sreda Torsdag četvrtok Fredag petok Lördag sabota Söndag nedela En vecka edna sedmica, edna nedela Ett eden Två dva Tre tri Fyra četiri Fem pet Sex šest Sju sedum Åtta osum Nio devet Tio deset Bibliotek biblioteka Klassrum učilnica Kropp telo Öga oko Arm raka Hand raka Finger prst Ben noga Fot noga Tå prst Huvud glava Näsa nos Tand zab Förstod du? Razbra? Razbra li? Kom hit! Dojdi vamu! Jag heter Jas se vikam Hur mår du? Kako si? Ta det lugnt Smiri se, poleka, mirno Titta! Gledaj! Lyssna! Slusaj

43

Referenser

Cepenkov Marko/Aktan Ago, Turskite jazicni elementi 2006 Konevski Blaze, Prosvetno delo Skopje ,Pravopis na makedonskiot literaturen jazik, 1992. Lindoff Lidija ,Makedonska för nybörjare 2007. http://faq.macedonia.org/religion/religious.holidays.html, 20110210 http://www.mapsofworld.com/macedonia/activities, 20110210 http:www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=3,20110110 http://www.bro.gov.mk/?q=priracnici-za-nastava-po-izbornite-predmeti#,20110218 http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20391/2/gupea_2077_20391_2.pdf, 20110218

44

45

Presentation av författaren

Jag heter Magdalena Abdul Karim och är född 1964 i Prag. Min mamma kommer från en katolsk tjeckisk familj medan min pappa kommer från en muslimsk arabisk familj från Irak. Under mina första fem år bodde vi i Prag. Där gick jag i förskola, sedan flyttade vi till Bagdad och jag började i första klass utan att kunna ett enda ord ara-biska. Hemma pratade vi tjeckiska med varandra och höll de tjeckiska traditionerna vid liv. I Bagdad läste jag så småningom tre år arkitektur på universitetet och sedan flyttade jag till Sverige, bildade familj och började jobba som modersmålstränare i arabiska med förskolebarn. Jag har utbildat mig till förskollärare i Sverige och jobbar fortfarande som modersmålspedagog.

46

Tjeckien

Tjeckien, Česko, ligger i Centraleuropa och ingår i den Europeiska unionen. På 300-talet f.K. befolkades dagens tjeckiska områden av kelter som enligt den historiska forskningen var den första etniska gruppen i dessa trakter. Den keltiska stammen Boji gav landet dess latinska namn ”Bohemia” och i slutet av 400-talet bosatte sig slaver i trakter som idag utgör Böhmen och Mähren (Litorell, 1994). Under revolutionsåret 1848 lades grunden för den moderna tjeckiska staten och den 28 oktober 1918 grundades Tjeckoslovakien som 1968 ockuperades av Warsawapaktens styrkor under ledning av Sovjetuni-onen. 1989 kollapsade den kommunistiska diktaturen och det infördes parlamentarisk demokrati. Landet delades i republikerna Tjeckien och Slovakien den 1 januari 1993. Majoriteten av invånarna i Tjeckien är tjecker, varav en liten del kallar sig mährier och en ännu mindre grupp schlesier. Den största minoritetsgruppen är slovaker, följda av mindre grupper av polacker och tyskar. Enligt uppskattningar är 2–3 procent av invånarna romer så de kan vara den största minoritetsgruppen men enligt en folkräkning 2001 uppgav enbart 0,1 procent av de tillfrågade att de är romer. De flesta romer väljer att kalla sig tjecker eftersom romer diskrimineras i landet (Utrikespolitiska Institutet, 2003).

Kultur Den tjeckiska kulturen har starka slaviska, judiska och tyska influen-ser. Grundandet av Karlsuniversitetet 1348 blev inledningen till en lång blomstringstid för den medeltida tjeckiska kulturen (Utrikespoli-tiska Institutet, 2003). Från 1948 stod kulturen under statens och kommunistpartiets kontroll. Det fanns ingen chans att få fram sina åsikter om någonting som stred mot den kommunistiska regimen och många tjecker förföljdes. Idag är det helt annorlunda då det är yttran-defrihet och man är inte rädd för kommunisterna längre.

47

Massmedia och litteratur Massmedierna i Tjeckoslovakien hade under den kommunistiska tiden ett speciellt förhållande till landets ledning då man insåg att landets intressen skulle gå före det fria ordets. ”Under de 40 åren av kommu-nistiskt styre försvann all pressfrihet” (Litorell, 1994:84). Idag garan-teras press- och yttrandefriheten i lag och respekteras väl. Många tidi-gare statliga tidningar såldes i början av 1990-talet och de flesta har nu utländska ägare, främst schweiziska och tyska mediebolag (Utrikespo-litiska Institutet, 2003). Det finns även många tidningar för ungdomar och barn precis som i Sverige. Det finns flera tjeckiska författare som är välkända för den svenska allmänheten, såsom Franz Kafka, Ivan Klíma, Milan Kundera och Josef Škvorecký. År 1984 fick den tjeckiska diktaren Jaroslav Seifert nobelpris i litteratur för sitt författarskap. Den tappre soldaten Švejk, är en av den tjeckiska litteraturens mest kända gestalter, skapad av författaren Jaroslav Hašek (1883-1923). Švejk har blivit en symbol för tjeckerna och deras kamp mot förtryckare (Abrahamson, 1994). För-fattarinna Božena Němcová har många likheter med den svenska för-fattarinna Selma Lagerlöf bland annat genom att hennes böcker an-vändes i skolundervisningen. En annan känd författare och pedagog är Komenský (Johann Amos Comenius) som levde en period i Sverige och vars idéer användes i grundandet av den allmänna folkskolan i Sverige (Litorell, 1994). I Sverige anlitades han av Axel Oxenstierna till författande av läroböcker och drottning Kristina lär ha tilltalat ho-nom på flytande latin och bekräftade att hon lärt detta språk från hans lärobok. Han anses vara den förste som har beskrivit barns utveckling kronologiskt från födsel till vuxen ålder, samt den förste som presen-terade en demokratisk pedagogik. Idag har Comenius gett namn till ett av EU:s program för livslångt lärande som riktar sig mot skolområdet, från förskola till gymnasium. Utbudet av barnböcker i Tjeckien är stort. Många barnböcker för de minsta öppnas som ett dragspel och är gjorda av kartong så att de inte går sönder när små barn läser dem. Själv brukade jag bygga en koja av dem. Några av barnböckerna och barnsångerna är tillgängliga på

48

stadsmer gur äsäga

(http RadiDet lag. allmberoprogtjeckUndemed för Večemyckkanarar frmed kort nad ptydervia l

sbiblioteket. och sänds i

är mullvadena ”ahoj” (hej)

p://www.cesk

io - och tv-ufinns idag bIdag är flert

mänhet (Litorende på den

gram på tjeckkiska och påer denna tidpolitisk pro

att sprida perníček, somket omtyckt

alen ČT1 kloframför tvn f

en av de käbarnfilm. Årpojke som kr god kväll pänken: http:/

Barnböckerbarnprogram

n Krtek som ).

katelevize.cz/p

utbudet har vubåde statliga talet tv-sändell, 1993). D

n politiska sitkiska men unå slovakiska d blandades paganda för

politiska budm kan jämföra

av barnen i ckan 18:45 v

för en godnatända barnfigr 2010 fyller

kommer från på tjeckiska,//www.youtu

r och berättem på tv. En även visats i

/program/vec

uxit snabbt slicensfinans

a satellitkanDet språk sotuationen. Efnder kommueftersom lansport och man ansåg a

dskap (Litoras med BolibTjeckien ochvarje dag. Battsaga som vurerna men

r Večerníčekhimlen och

, därefter böube.com/watc

lser finns sokänd tjeckisi svensk tv o

cernicek/gale

sedan självstsierade och knaler tillgängm används pfter kommun

unisttiden varndet då var olika underhatt tv var ettrell, 1993). bompa som sh det visas parn sitter oftavanligtvis är ibland kan d40 år. Večesäger ”dobr

örjar filmen. ch?v=4Ni6dI

om animeradk tecknad ba

och är känd f

erie.html)

tändigheten kommersiell

gliga för en spå tv har vanismen sändr språket bådTjeckoslovahållningsprot utmärkt meBarnprogram

sänds i Sverigå den tjeckisa med sina föen animeraddet också varníček är en

rý večer” som(Han finns a

IpQ2yM).

de fil-arnfi-för att

1993. a bo-större

arierat s alla de på akien. ogram edium mmet ge, är ska tv öräld-d saga ara en

teck-m be-att se

49

Religion Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59 % ateister eller inte anslutna till någon reli-gion, 26,8% är romerska katoliker och 2,1 % protestanter. Den ledan-de kyrkan är den romersk-katolska, men bara en av 20 invånare går regelbundet i katolsk mässa. Det finns även protestantiska samfund i landet, samt muslimska och judiska församlingar (Utrikespolitiska Institutet, 2003).

Högtider I Tjeckien är jul en högtid för barnen och familjen. Man tänder ett ljus varje söndag med början den fjärde söndagen före julafton, precis som i Sverige. På julafton som infaller den 24 december brukar man fasta från kött och då äter man en fisksoppa och panerad karp med potatis-sallad. Man brukar säga att om du lägger ett fiskfjäll från julkarpen i plånboken, kommer du att ha tillräckligt med pengar under hela näst-följande år. Karpen är en av julsymbolerna i Tjeckien och tiden före jul kan man se stora tunnor fyllda med fisk runt om på gatorna i de tjeckiska städerna. Där kan man välja och köpa den rätta karpen. Man behöver inte själv äta den utan kan också enligt den tjeckiska traditio-nen släppa ut den i friheten (http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/holiday-tips/christmas-holiday/reasons-why/03-traditions/index.html). Jag och min familj brukar äta panerad karp även idag i Sverige. I Tjeckien brukar familjen efter måltiden samlas runt julgranen som är full av dekorationer och under den har Jesusbarnet lagt presenter. På julaftonskvällen hålls en midnattsmässa i nästan varje kyrka i landet. Juldagen brukar man tillbringa i kyrkan och därefter hälsar man på familj och vänner. På juldagen och på annandag jul brukar man äta fläskkött, en grillad gås eller anka med surkål eller vitkål lagad på lök, kummin, salt, socker och ättika med knedlík (knödel) som tillbehör. En traditionell efterrätt är vánočka (julfläta), vetebröd med russin och mandel och medové perníčky (honungspepparkakor) prydda med vis-pad äggvita. I början av december brukar man baka små kakor av

50

mördeg som man sedan lägger i burkar för att de ska mjukna till skill-nad från Sverige där lägger man kakorna i burkar för att de inte ska mjukna. Kakorna äter man under hela jultiden. Annandag jul går bar-nen ofta runt och knackar på hos grannar samtidigt sjunger de en ram-sa och de brukar få frukt, pengar, godis eller choklad. En av de populäraste helgdagarna i adventstider är St Nicholasdagen den 6 december och kvällen före brukar man träffa en maskerad grupp om tre personer Nicholas, ängeln och djävulen (http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/holiday-tips/christmas-holiday/reasons-why/03-traditions/index.html). De ger frukt, nötter, choklad eller sötsaker till barnen. Nyårsafton brukar man fira som i Sverige med att umgås med familjen eller med vänner hemma eller på en restaurang med god mat och mu-sik. Man brukar undvika att äta fågel just den dagen för då säger man att lyckan flyger bort under det kommande året. Till skillnad från res-ten av världen fyrar inte Prag stad av sitt officiella fyrverkeri vid tolv-slaget, utan först klockan 18 på nyårsdagen, så att alla barn kan vara med. Att dekorera urblåsta ägg är en gammal tjeckisk påsktradition. Barnen brukar ta med sig hårdkokta målade ägg i en korg till kyrkan för att prästen ska välsigna dem. En något speciell tradition är påskpiskan. Istället för att köpa ris och ställa det i vatten för att njuta av hur löven slår ut som man gör i Sverige, väljer tjecker ut lagom smidiga spiror som flätas samman och pryds med tofsar av färgglatt kräppapper. I Tjeckien firas namnsdagar i större utsträckning än i Sverige. De van-ligaste förnamnen är Václav, Josef, František, Anna och Marie. Man brukar hälsa på dem man känner som har namnsdag och ha med en flaska vin och en ask choklad och man blir ofta bjuden på vin, kaffe, smörgåsar och tårta. Födelsedagar firas som i Sverige.

51

Matvanor Tjeckiska matvanor skiljer sig inte så mycket från andra europeiska länder. Man har tre måltider och mellanmål. Lunchen består av soppa, huvudrätt och efterrätt och eventuellt sallad. ”En varm soppa är grun-den” säger tjeckiska mammor till sina barn. Bland de populäraste sop-porna är gulášová polévka (gulaschsoppa), bramboračka (potatissop-pa) och držková polévka (soppa gjord på komage). Det är viktigt att barnen äter upp sin mat och det är föräldrar som lägger upp maten till dem. Själv blev jag både uppmuntrad till och tvingad av min mamma att äta upp allt vad hon lade för mig. Även idag är föräldrarna noga med att barnen äter upp sin mat. Huvudrätten är ofta baserad på råvaror som man förr kunde odla själv som spannmål, baljväxter, potatis och kött. Köttet som ofta är fläsk eller nöt tillagas med olika såser till exempel tomatsås, svampsås, dillsås eller pepparrotssås. Den mest karaktäriska rätten är Svíčková na smetaně (grytstek med gräddig grönsakssås) och panerad fläsk-schnitzel. Fågel, hjort och kanin tillhör också de vanliga rätterna. Det som är speciellt i Tjeckien är ett tillbehör som kallas knedlík. Det är en deg gjord av potatis eller vetemjöl som delas i limpor och kokas i vatten och sedan skärs i ca två centimeter tjocka skivor. Bland de vegetariska huvudrätterna är sladké knedlíky (söt knödel) som består av bullar lagade på vetedeg och fyllda med olika sorters frukt, strös med vallmofrö, keso eller valnötter och skirat smör. Raggmunkar, panerad blomkål och panerad ost är andra vegetariska varianter som är populära i det tjeckiska köket. Några landskap i Tjeckien har sina egna traditionella rätter som inte lagas i de andra landskapen. (http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/interesting/gastronomy/czech-cuisine-drinks/meat/index.html)

52

Lek Bland barnlekar finns det många lekar som förekommer även i Sveri-ge. Några av dessa lekar är schovávanou (kurragömma), slepá bábá (blindbock) och skatule, škatule, hejbejte se (hela havet stormar ). Pan čáp stratil čepičku (Herr stork har förlorat sin mössa) är en barnlek där barnen lär sig färger genom att ett barn säger en ramsa där han avslö-jar färgen på storkens mössa. Deltagarnas uppgift är att hålla i en sak som har samma färg som storkens förlorade mössa. Förloraren är den som hittar färgen sist och då är det han som ska välja en ny färg. En annan vanlig barnlek är kolo kolo mlýnský. Alla barn och vuxna står i en ring och håller varandra i hand och går sedan runt i ringen och sjunger om ett kvarnhjul som kostar fyra římský (ett gammalt mynt) och hjulet går sönder. Alla sätter sig på golvet och låtsas att de reparerar hjulet. Sedan sjunger man när hjulet blev reparerat då ska det snurra, så här! Språk Tjeckiska är ett västslaviskt språk som talas av 10 miljoner i Tjeckien, där det är officiellt språk. Tjeckiskan är nära besläktad med de väst-slaviska språken slovakiska och polska. Tjeckiskan, liksom de andra västslaviska språken, skrivs med latinska bokstäver. För att förtydliga uttal används liksom i franskan och svenskan ett antal tecken. Dessa är (´) för att förändra längden på vokaler, och (ˇ) för att förändra uttal. Tjeckiska, svenska och norska är de europeiska språk som har en bok-stav med ring över, svenska och norska har å, tjeckiska har ů. Tjeckiska har en lång historia som skriftspråk och användes redan i det medeltida Böhmiska kungariket som hade sin storhetstid på 1300-talet. Det moderna skriftspråket fastlades i början av 1800-talet och det är baserat på äldre tjeckiska från 1500-talet. Det är i allmänhet liten skillnad mellan det skrivna och talade språket jämfört med till exempel engelska eller svenska. Tjeckiskan innehåller endast ett litet antal låneord från latin och tyska.

53

Det finns flera dialekter i det tjeckiska språket och skillnaderna är inte så stora bland dem. De flesta unga tjecker använder inte dialekter från platsen, där de är födda utan använder dialekten från trakten mitt i Tjeckien som påminner mest om skriftspråket. Alla efternamn på kvinnor på tjeckiska får tillägget -ová på slutet. Därför får man exempelvis heta Svenssonová om man är kvinna med efternamnet Svensson. På tjeckiska finns speciella ändelser för att uttrycka att något är litet eller ännu mindre till exempel heter en liten fisk rybka och en ännu mindre fisk rybička men oftast används det mest för att visa affektion, att det är något man gillar. (http://www.tjeckiska.se/kuriosa.php) I Tjeckien upprätthåller man fortfarande skillnaden mellan du och ni. Det finns vissa skillnader mellan det formella och det vardagliga språ-ket till exempel ordet ursäkta som på det formella språket är Promiňte medan på det vardagliga heter det Promiň. Det tjeckiska alfabetet har 36 olika bokstäver och fem av dem är voka-ler. För vokalerna finns särskilda tecken som anger långt ljud, vokalen u kan ha två olika tecken, därför blir det totala antalet varianter av tjeckiska bokstäver 42 stycken (Litorell, 1994). A [a] Á [a:] B [b] C [t ͡s] Č [t∫] D [d]

Ď [dʲ] E [ε] É [ε:] Ě [ε, je] F [f] G [g] H [h]

54

CH [x] I [i] J [j] Í [i:] K [k] L [l] M [m] N [n]

Ň [nʲ] O [ɔ] Ó [o:] P [p] Q [kv] R [r] Ř [ɼ] r med sch ljud S [s] Š [∫] T [t]

Ť [tʲ] U [ʊ] Ú [u:] Ů [u:] V [v] W [v] X [ks] Y [i] Ý [i:] Z [z] Ž [з] Tjeckiskan är berömt för sina konsonantkluster, det vill säga många på varandra följande konsonanter som till exempel i orden čtvrtek (tors-dag) och prst (finger).

55

Betoningen i tjeckiskan är fast och ligger på första stavelsen i ordet, till exempel máma (mamma). Detta ger språket en speciell rytm. Om det förekommer en preposition före ordet då betraktas det ur beto-ningssynpunkten som ett ord, till exempel do mámy (till mamma) (Litorell, 1994).

Uttal Uttalet är ganska nära det skrivna språket vilket betyder att man ofta enkelt kan sluta sig till uttalet av det skrivna ordet. Att läsa skrivna ord förenklas också genom att alla ljud motsvaras av en bokstav, exem-pelvis š för ett sch-ljud, och inte med bokstavskombinationer som i svenska. För en tjeck, som ska lära sig svenska, är det svårt att förstå att bokstaven ”o” uttalas olika som i de svenska orden ”bo” och ”kom” (Litorell, 1994). Ett tecken ´ över vokaler anger att uttalet ska vara långt. Vokalen ”u” skiljer sig från andra vokaler genom att den kan ha en ring över för att ange långt ”u” när bokstaven inte står i början av ordet t ex úkol (läxa) och stůl (bord) båda uttalas likadant [u:]. De två vokalerna i och y uttalas likadant [i], till exempel i ordet bil [bil] som betyder (slog) och byl [bil] som betyder (var). Prepositio-nerna v och z uttalas (f) respektive (s) om nästa ord börjar med vokal, till exempel v Ostravě [f ostravje] z Afriky [s afriki]. Bokstaven ě uttalas på tre olika sätt beroende på vilket ljud som är före. Efter b, p, v, f uttalas ě [je], till exempel oběd (middag) [objet]. Efter m uttalas ě [ňe] som i město (stad) [mňesto]. Efter d, t, n hör ě till föregående konsonant som då uttalas mjukt, till exempel děda (farfar, morfar) [děda].

Grammatik Tjeckiskan är likt andra slaviska språk ett flekterande språk, rikt på böjningsformer. Man böjer även namn så att till exempel namnet Mar-tin kan bli Martina i ackusativ. Även verben böjs efter vem som utför

56

handlingen (Litorell, 1994). Varje substantiv tillhör ett av de tre genu-sen maskulinum, femininum eller neutrum och alla bestämningar mås-te vara i samma genus som det ord bestämningen syftar på. Exempel är malý pán (liten man), malá žena (liten kvinna) och malé auto (liten bil). Räkneorden används beroende av substantivens genus, till exempel jeden pán (en man), jedna žena (en kvinna) och jedno auto (en bil). När man räknar eller löser matematiska problem då används som regel de feminina formerna jedna (ett), dvě och dva (två), tři (tre). När man räknar takten används raz, dva, tři (ett, två, tre) (http://www.morgannilsson.se/9197509426.pdf ).

Idiom

Dvě mouchy jednou ránou motsvarar det svenska uttrycket två flugor i en smäll och betyder samma sak som på svenska. Vypadáš jak prase, som betyder ungefär du är smutsig som en gris, och används när man vill säga till någon att han är mycket smutsig. Dej mi pokoj, betyder ungefär ge mig ett rum, och används när någon vill säga ”låt mig vara i fred”. Koupil zajíce v pytly, betyder ungefär att man köpa en hare i säcken, och motsvarar i svenskan köpa en gris i säcken. Do pytle!, betyder ungefär i säcken!, används om någonting går fel eller inte som man har önskat sig.

Ord och begrepp Elever som lär sig svenska som sitt andraspråk kan använda överfö-ringar från sina modersmål som en inlärnings- och kommunikations-strategi (Bergman mfl, 1992). Elever som har tjeckiska som moders-mål säger ofta fingrar till både fingrar och tår, eftersom i tjeckiskan är prst ett begrepp för båda. Däremot måste man i användningen av ordet

57

”tak” definiera om det är inner- eller yttertak som avses för att i tjeck-iskan är strop (innertak) och střecha (yttertak). I tjeckiska liksom i svenska använder man speciella ord när man pratar med små barn till exempel säger hunden (vovven) pejsek (hafánek) haf haf (vov vov)och en ko säger bu på tjeckiska motsvarande mu på svenska.

Familjen Idag består den traditionella tjeckiska familjen ofta av mamma, pappa och ett eller två barn. Det är sällan man skaffar sig mer än två barn. Nu för tiden är ensamstående mammor med barn också vanligt. Famil-jen har ofta en bra kontakt med mor- och farföräldrar och många barn tillbringar en hel del av sommarlovet hos dem. De flesta familjer som har tillgång till en sommarstuga brukar tillbringa helger och somma-ren där för man anser att barnen bör vistas i naturen och få frisk luft. Det är viktigt att barnen visar respekt för de vuxna och att de är rena och ordentliga. De vuxna talar ofta till barnen och barnen lyder utan att diskutera. Om ett barn ifrågasätter den vuxne då anser de flesta att barnet inte är väluppfostrat. Idag arbetar båda föräldrarna och delar på ansvaret i familjen som i den traditionella svenska familjen.

Skolan Barnen börjar i Základní Škola (grundskolan) när de är sex år gamla och skolan är obligatorisk i nio år. Det finns också speciella grundsko-lor för elever med särskilda behov och i dessa skolor lär sig elever mer praktiska ämnen som till exempel snickeri eller sömnad snarare än teoretiska som biologi. ”Den romska minoriteten diskrimineras när det gäller utbildning och inte ens vart femte romskt barn fullföljer grundskolan. Många romska barn går i specialskolor för elever med förståndshandikapp. Tjeckien fälldes 2007 i Europadomstolen för brott de mänskliga rättigheterna, i ett mål som gällde 18 romska barn som satts i särskolor” (Utrikespoli-tiska Institutet, 2003).

58

Efter grundskolan kan man om man vill fortsätta läsa på gymnasiet med teoretiska och yrkesorienterade inriktningar. Sedan kan man stu-dera på universitet eller högskola och som i Sverige beror intagningen på sökandens betyg och antal lediga platser. Det finns också några privata skolor som mest är för de elever vars föräldrar jobbar på till exempel ambassader eller som vistas tillfälligt i landet. I dessa skolor är undervisningen oftast på engelska. Alla statliga skolor serverar gratis lunch till sina elever. Före skolstarten kan barnen gå i mateřská školka (förskolan) som är från tre års ålder tills man ska börja skolan. Yngre barn vars föräldrar jobbar kan lämnas på Jesle (daghem). Idag finns det både daghem och förskolor med långa öppettider till och med på kvällar och helger. Det är förskollärarna som bedriver den pedagogiska verksamheten och det finns både medhjälpare och kokerska. Förskolan har en rektor som tar hand om det administrativa arbetet och som har ansvaret för hela för-skolan. Barnantalet i gruppen varierar beroende på förskolan. Många förskolor har en hemsida där kan man läsa om deras mål, aktiviteter, mat och öppettider (http://www.ms-vecernicek.cz/quickcms/?o-nas,6).

Lärare Kvinnor dominerar ofta i läraryrket för yngre elever medan män oftare är lärare för ungdomar, precis som i Sverige, och vissa ämnen som hemkunskap är relaterade till kvinnor. Det finns en manlig dominans högre upp i skolans organisation. Läraren har auktoriteten i klassen och alla elever pratar med stor re-spekt med läraren och kallar honom pan učitel (herr lärare) och henne paní učitelka (fru lärarinna). Äldre elever tilltalas av läraren med sina efternamn och yngre elever med sina förnamn. Läraren bedömer ele-ver genom ett betygssystem med skala ett till fem, där ettan är det högsta betyget och femman det lägsta. Förutom betyg i de olika äm-nena finns det betyg i uppförande och betyget delas ut i slutet av varje termin.

59

Läromedel De flesta läromedel är utvalda av Skolverket, vilket innebär att elever undervisas med samma läromedel i hela Tjeckien och läraren planerar sina lektioner utifrån dessa läromedel. Innehållet utgår oftast från lan-dets kultur och historia. Under kommunismen skulle innehållet i läro-medel gynna det ledande partiets ideologi och det var obligatoriskt att läsa det ryska språket. Det obligatoriska språkvalet ändrades efter den kommunistiska regimens fall till engelska. Idag väljer många elever dessutom att läsa tyska.

Föräldrasamverkan Det är Skolverket som bestämmer målen, innehållet, läromedel och kursplanen och det är läraren som följer upp dessa bestämmelser. För-äldrar kan inte blanda sig i eller ändra på någonting. Det enda som krävs av föräldrarna är att de ska hjälpa sina barn med sina hemläxor. Föräldrarna bjuds till föräldramöte där de får information från skolan och för att delta i olika firande. När skolan vill ha samtal med föräld-rar rörande en elev är det ofta för att problem har uppstått kring ele-ven.

Fritidsaktiviteter Många fritidsaktiviteter arrangeras av staten såsom koloniverksamhet där barn får åka ett par veckor till naturen och bo i stugor tillsammans med några ledare. Det liknar kolonivistelse (sommarkollo) i Sverige. Ett annat stort arrangemang som hålls i Prag på slutet av våren är ett gymnastikläger för barn och vuxna och deltagarna kommer från hela Tjeckien. De tränar på sina respektive orter för att sedan uppträda tillsammans på den största fotbollsplanen i Prag.

ORDLISTA

Hej ahoj [ahoj]Hej då na shledanou [nashledanou]Välkommen vítejte [vi:tejte]God morgon dobré ráno [dobre: ra:no]Tack děkuji [dʲekuji]Bra dobře [dobɼe]Mamma máma [ma:ma]Pappa táta [ta:ta]Bror bratr [bratr]Syster sestra [sestra]Syskon sourozenci [sourozenci]Mormor babička [babitʃka]Morfar dědeček [djedetʃek]Farmor babička [babitʃka]Farfar dědeček [djedetʃek]Pojke kluk [kluk]Flicka holka [holka]Barn děti [dʲetʲi]Kompis přítel [pɼi:tel]Lärare učitel [utʃitel]Skola škola [ʃkola]Förskola mateřskáškolka [mateɼska:ʃkolka]Hem domov [domov]Läsa číst [tʃi:st]Skriva psát [psa:t]Leka hrát [hra:t]Spela hrát [hra:t]Sova spát [spa:t]Trött unavený [unaveni:]Sjuk nemocný [nemots ni:]Glad šťastný [ʃtʲastni:]Ledsen smutný [smutni:]

60

ORDLISTA Hej ahoj [ahoj] Hej då na shledanou [nashledanou] Välkommen vítejte [vi:tejte] God morgon dobré ráno [dobre: ra:no] Tack děkuji [dʲekuji] Bra bobře [dobɼe] Mamma máma [ma:ma] Pappa táta [ta:ta] Bror bratr [bratr] Syster sestra [sestra] Syskon sourozenci [sourozenci] Mormor babička [babitɼka] Morfar dědeček [djedetɼek] Farmor babička [babitɼka] Farfar dědeček [djedetɼek] Pojke kluk [kluk] Flicka holka [holka] Barn děti [dʲetʲi] Kompis přítel [pɼi:tel] Lärare učitel [utɼitel] Skola škola [ɼkola] Förskola mateřská školka [mateɼska: ɼkolka] Hem domov [domov] Läsa číst [tɼi:st] Skriva psát [psa:t] Leka hrát [hra:t] Spela hrát [hra:t] Sova spát [spa:t] Trött unavený [unaveni:] Sjuk nemocný [nemots ni:] Glad šťastný [ɼtʲastni:]

Arg rozzlobený [rozzlobeni:]Äta jíst [ji:st]Lunch oběd [objed]Matsal jídelna [ji:delna]Vatten voda [voda]Mjölk mléko [mle:ko]Dricka pít [pi:t]Kniv nůž [nu:ʒ]Gaffel vidlička [vidlitʃka]Sked lžíce [lʒi:ce]Idag dnes [dnes]Imorgon zítra [zi:tra]Läxa úkol [u:kol]Helg víkend [vi:kend]Kläder oblečení [obletʃenʲi:]Prov zkoušky [skouʃki]Måndag pondělí [pondʲeli:]Tisdag úterý [u:teri:]Onsdag středa [stɼeda]Torsdag čtvrtek [tʃtvrtek]Fredag pátek [pa:tek]Lördag sobota [sobota]Söndag neděle [nedʲele]En vecka jeden týden [jeden ti:den]Ett jedna [jedna]Två dva [dva]Tre tři [tɼi]Fyra čtyři [tʃtiɼi]Fem pět [pjet]Sex šest [ʃest]Sju sedm [sedum]Åtta osm [osum]Nio devět [devjet]Tio deset [deset]

61

Ledsen smutný [smutni:] Arg rozzlobený [rozzlobeni:] Äta jíst [ji:st] Lunch oběd [objed] Matsal jídelna [ji:delna] Vatten voda [voda] Mjölk mléko [mle:ko] Dricka pít [pi:t] Kniv nůž [nu:ɼ] Gaffel vidlička [vidlitɼka] Sked lžíce [lɼi:ce] Idag dnes [dnes] Imorgon zítra [zi:tra] Läxa úkol [u:kol] Helg víkend [vi:kend] Kläder oblečení [obletɼenʲi:] Prov zkoušky [skouɼki] Måndag pondělí [pondʲeli:] Tisdag úterý [u:teri:] Onsdag středa [stɼeda] Torsdag čtvrtek [tɼtvrtek] Fredag pátek [pa:tek] Lördag sobota [sobota] Söndag neděle [nedʲele] En vecka jeden týden [jeden ti:den] Ett jedna [jedna] Två dva [dva] Tre tři [tɼi] Fyra čtyři [tɼtiɼi] Fem pět [pjet] Sex šest [ɼest] Sju sedm [sedum] Åtta osm [osum] Nio devět [devjet]

Kom(pret) přišel [pɼiʃel]Kom(imp) Pojď [pojdʲ]Bibliotek knihovna [knʲihovna]Klassrum třída [tɼi:da]Kropp tělo [tʲelo]Öga oko [oko]Arm paže [paʒe]Hand ruka [ruka]Finger prst [prst]Ben noha [noha]Fot chodidlo [xodjidlo]Tå prst [prst]Huvud hlava [hlava]Näsa nos [nos]Tand zub [zub]Förstoddu? Rozuměl/ajsi? [rozumnʲel/ajsi]Komhit! Pojďsem! [potsem]Jag heter jmenuji se [jmenuji se]Hur mår du? Jak se máte? [jak se ma:te]Tadetlugnt uklidnětese [uklidnʲetese]Titta! Podívejtese! [podʲi:vejtese]Lyssna! Poslouchejte! [poslouxejte]Vad har hänt? Co se stalo? [tso se stalo]Vadgördu? Coděláte? [tsodʲela:te]

62

Tio deset [deset] Kom (pret) přišel [pɼiɼel] Kom (imp) Pojď [pojdʲ] Bibliotek knihovna [knʲihovna] Klassrum třída [tɼi:da] Kropp tělo [tʲelo] Öga oko [oko] Arm ruka [ruka] Hand ruka [ruka] Finger prst [prst] Ben noha [noha] Fot noha [noha] Tå prst [prst] Huvud hlava [hlava] Näsa nos [nos] Tand zub [zub] Förstod du? Rozuměly jste? [rozumnʲeli jste] Kom hit! Pojď sem! [potsem] Jag heter jmenuji se [jmenuji se] Hur mår du? Jak se máte? [jak se ma:te] Ta det lugnt uklidněte se [uklidnʲete se] Titta! Podívejte se! [podʲi:vejte se] Lyssna! Poslouchejte! [poslouxejte] Vad har hänt? Co se stalo? [tso se stalo] Vad gör du? Co děláte? [tso dʲela:te ]

63

Referenser

Abrahamson, Kjell Albin (1994). Fakta om Tjeckien och Slovakien. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB Bergman,P mfl. (1992). Två flugor i en smäll att lära på sitt andra språk. Stockholm: Liber AB Litorell, Ove (1994). Möt Prag En bok om Tjeckien – språket, histori-en, kulturen, och sevärdheterna. Jönköping: OL Kurser & Resor AB Utrikespolitiska Institutet (2003). Landguiden. Stockholm: Utrikespo-litiska Institutet (http://www.ceskatelevize.cz/program/vecernicek/galerie.html) Tillgänglig 2010-12-04 (http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/holiday-tips/christmas-holiday/reasons-why/03-traditions/index.html) Tillgänglig 2010-11-13 (http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/interesting/gastronomy/czech-cuisine-drinks/meat/index.html) Tillänglig 2010-11-20 (http://www.morgannilsson.se/9197509426.pdf ) Tillgänglig 2010-11-14 (http://www.tjeckiska.se/kuriosa.php) Tillgänglig 2010-11-20 (http://www.ms-vecernicek.cz/quickcms/?o-nas,6) Tillgänglig 2010-11-21 (http://www.youtube.com/watch?v=4Ni6dIpQ2yM) Tillgänglig 2010-11-13 (http://www.youtube.com/watch?v=UvzVAJdBHSo&feature=related) Tillgänglig 2010-11-06

64

65

Presentation av författarna Vi som skrivit om Tahiland heter Kamonlak Sällberg och Hathairat Wendel. Jag, Kamonlak Sällberg, flyttade till Sverige för 9 år sedan. Jag har arbetat som modersmålslärare i thai i Ystad och i Trelleborg i 7 år, där jag arbetar med både modersmålsundervisning och studiehandledning.

Jag, Hathairat Wendel, utbildade mig i biologi samt kemi i Thailand och kom till Sverige 2003. Mitt första arbete var som studiecirkel-ledare i thai på Medborgarskolan i Malmö. År 2004 började jag arbeta som modersmålslärare i Kävlinge kommun. Sedan 2006 har jag arbe-tet som modersmålslärare i Lunds kommun och studerat på Malmö Högskola.

66

Thailand

Språket I Thailand talas thai eller det som många kallar thailändska och det är det enda riksspråket i landet. Thai tillhör `Tai´ språken som har sitt ursprung i Sydkina. Thai är ett av de äldsta språken i Öst- och Sydost-asien och det talas av ca 65 miljoner människor. Dialekterna varierar ganska mycket mellan norra Thailand, nordöstra Thailand, centrala Thailand och södra Thailand. Om man flyttar till andra regioner tar det tid innan man kan prata och förstå andra dialekter. Man skulle kunna jämföra detta med att stockholmare till en början kan ha svårt att för-stå danska. Centrala thai eller riksspråk används i skolan, i media och på arbetsplatser så alla thailandare förstår denna dialekt. Nordöstra Thailand ligger nära Laos så dialekten här ligger ganska nära lao ifrå-ga om uttal och vokabulär. I södra Thailand pratar man snabbt om man jämför med de andra dialekterna och denna dialekt anses svårare än de övriga att förstå. Det finns ett skämt i Thailand som handlar om att när två tåg i hög hastighet passerar varandra hinner två thailändare från södra Thailand ombord på varsitt tåg att prata med varandra. Många thailändare tycker att den vackraste av de thailändska dialek-terna finns i norra Thailand. I norr pratar man den långsammaste dia-lekten.

Thai är ett tonspråk på samma sätt som kinesiska. Tonerna är väldigt svåra för personer som ska lära sig språket på grund av att det finns fem olika toner: mellan, låg, fallande, stigande och hög: Bpa = kasta Bpà = skog Bpâ = moster, faster Bpá = många barn kallar sin far bpá. Bpa = far, många kallar en rik man Bpa.

67

Kung Ramkhamhaeng skapade det thailändska skriftspråket år 1283 med utgångspunkt i det srilankanska skriftspråket. På den tiden skrevs konsonanter, vokaler och tonmärken (artiklar som kontrollerar ljud) på samma rad och senare utvecklades det så att några vokaler läggs över, några läggs under och några läggs framför eller bakom konsonanterna som man kan se idag. I Thailand hade man förr kontakt med många olika länder genom reli-gion, handel och kulturutbyten till exempel med Khmerriket, Malay-sia, Myanmar, Indien, Java, Persien, Portugal och England och då blandades många ord från olika länder med thai. De språk som thai blandades mest med var pali och sanskrit. Pali kom genom den bud-distiska religionen och sanskrit kom genom den hinduiska religionen. Ytterligare ett språk som thai lånade från var khmer eftersom Khmer eller Kambodja var det land som längst var en stormakt i Indokina. Alfabet Thailändska eller thai är det officiella språket i Thailand. Thailändska skrivs med det thailändska alfabetet som förmodligen härstammar från äldre khmerskrift, vilket i sin tur är ett brahmiskt skriftsystem i den indiska skriftspråksgruppen. Man kan säga att thailändskans konso-nantförråd är tämligen stort med 44 konsonanttecken. Jämfört med det svenska med 19 konsonanter kan det vara lättare för thailändare att lära sig läsa och skriva svenska jämfört med att lära sig skriva och läsa på thailändska. Det thailändska språket har precis som svenskan kon-sonanter och vokaler. Jämfört med svenska upplever vi det thailändska alfabetet som lite mer komplicerat. Konsonanterna i det thailändska språket är uppdelade i tre olika klasser; hög, medel och låg. Det är viktigt att komma ihåg vilken klass varje konsonant tillhör eftersom det avgör vilken ton som ska användas i uttalet.

68

Vokaler Både i svenska och thailändska finns såväl korta som långa vokalljud. I det thailändska vokalsystemet får vi veta i vilken vokal som är lång respektive kort genom vokaltecken:- ะ = a( kort) , -า = ā eller aa (lång). En skillnad mellan vokalsystemen i thai och svenska är att vokalen i thai kan stå framför, ovanför, under eller efter den konso-nant som den styr. Att uttala o, u, y, å och ö i svenskan kan vara svårt för oss thailändare, eftersom uttalet av dessa bokstäver är helt annor-lunda i thai. Grammatik Thai har en enkel grammatik utan ordböjningar och där till exempel tempus- och pluralböjningar inte existerar. Det vill säga att grammati-ken är ganska enkel och meningsstrukturen är subjekt-verb-objekt. Thai saknar genus, så genus i svenskan kan verkligen vara en pro-blemfyllt och komplicerat för många thailändare. Att lära sig använda bestämd form i svenskan är en av de absolut största svårigheterna för en thailändare. Anledningen är att vi saknar företeelsen bestämdhet i vårt språk. Försvårande är att svenskas be-stämdhetsregler är av så många olika slag. På thailändska är det till exempel naturligt att säga “anka är växtätare". Man kan säga att sätten att ställa en fråga på thailändska skiljer sig från svenska. Nedan ska vi ta upp några exempel som ofta kan leda till missförstånd. I svenskan använder man frågeord när man ställer en fråga eller ändrar på ordföljden i meningen och på så sätt blir ett på-stående en fråga. I thai behåller man påståendet som det är och lägger till ett frågeord eller en frågepartikel sist i meningen för att bilda en fråga. Utan frågeordet i meningen tror man att det är ett påstående. För att nyanlända elever från Thailand ska kunna förstå att någon ställer en fråga på svenska måste det finnas ett frågeord i meningen, och det kan därför förekomma missförstånd om man ställer frågor som ett påstående med intonation eller använder omvänd ordföljd.

69

Jämfört med svenska har det thailändska språket enklare former av de personliga pronomen, possesiva pronomen och reflexiva pronomen, till exempel:

Jag - ดิฉัน di chan, ฉัน chan, หนู nhuu (feminin), ผม phóm, ฉัน chan (maskulin)

du - คุณ kun, เธอ thöö

han - เขา khao

hon - เธอ thöö

vi - เรา rao, พวก เรา puag rao

de - พวกเขา puag khao

den/ det - มัน mán I thai finns en mängd olika ord för " jag" och "du" beroende på vilken person man talar med och vilken grad av artighet och vänskaplighet som man vill uttrycka. Svenska personliga pronomen har tre kasus, nominativ, ackusativ och genitiv. Detta leder ofta till de thailändska eleverna stöter på problem när de ska lära sig svensk grammatik eftersom de thailändska person-liga pronomenen inte ändras på samma sätt som i svenskan. Det svenska språket skiljer sig mycket från det thailändska språket när det gäller personliga pronomen, possesiva pronomen och reflexiva pronomen. I thailändska används ordet ” khong” som betyder” tillhör” för att förklarar ägande det vill säga att det personliga pronomenet inte ändrar sig i genitivform. Jämfört med svenska har thailändska mycket enklare positiv, kompa-rativ och superlativ former. Man gör ett enkelt tillägg i form av ”gváa” i komparativ och ” tii sud” i superlativ.

70

siuj ( söt) siuj gváa (sötare än) siuj tii sud(sötast) Ord och begrepp Ju fler ord man kan på sitt modersmål, desto lättare lär man sig ett annat språk. Därför är modersmålet oerhört betydelsefullt för att man ska få en fast och gedigen grund för sin ord - och begreppsutveckling. Vi kan under våra år som modersmålslärare bekräfta att andraspråkse-lever behöver modersmålet i stor utsträckning för att kunna lyckas i skolan. Det är också viktigt att eleverna är medvetna om att det inte alltid är korrekt att direktöversätta ett ord från sitt eget språk till ett på svenska även om man vet vad ordet betyder, eftersom ordet kan ändra betydelse efter sammanhanget: Hej - Sa wad dii, Hej (man) - Sa wad dii kráb, Hej(kvinna) - Sa wad dii khá Som vi har skrivit under tidigare har thailändska ett kvinnligt och ett manligt ord för "jag" och det finns även artighetspartiklar för män och kvinnor. Ordet "kráb"( för man) och ordet "khá" (för kvinna) har ing-en egentlig betydelse. I thai används dessa ord för att uttrycka artighet och hövlighet. Orden placeras ofta i slutet av meningen. Men det är också vanligt att man hör dessa ord användas istället för "ja". Hälsningar I Thailand hälsar man oftast inte genom att skaka hand, även om det blir allt vanligare att skaka hand bland affärsmän, men i resten av Thailand är det fortfarande en klassisk ”wai” som gäller. "Wai" är förmodligen den mest kända thaiseden. Detta innebär att hälsa genom att föra ihop händerna i något som skulle kunna liknas vid en bön för kristna, ofta tillsammans med en lätt bugning. Höjden på händerna och djupet på bugningen avgörs av statusen på den man hälsar på, tar far-väl av eller respekterar. Det finns olika typer av "wai" som beror på personens sociala status och ålder. ´´Wai" är ett sätt att visa respekt och det är de unga som ska hälsa först när de träffar eller lämnar en äldre person. Kramar och klappar på axeln är inte passande i Thailand, även om man är nära vänner. "Wai" kan också göras när man vill tacka eller förlåta någon.

71

Kroppsspråk I många länder är det vanligt att peka på en sak med foten, men i Thai-land anser man att foten är den smutsigaste delen av kroppen och hu-vudet är den högsta, både bokstavligt och spirituellt. Huvudet är näm-ligen heligt, vilket inte fötterna är, de är orena. Man får inte röra en annan persons huvud med händerna. Man pekar inte med fötterna mot andra och i synnerhet inte mot religiösa symboler. Det är mycket oar-tigt att peka på en sak med foten eller att lägga fötterna på bordet där man sitter, särskilt när det finns andra som sitter runt bordet. Respekt Varje dag hör man nationalsången två gånger: kl. 08.00 och 18.00. Om man hör nationalsången spelas på en allmän plats, exempelvis en busstation, bör man stå stilla till dess att hymnen är slut för att visa respekt för Thailand. Alla skolor i Thailand samlar eleverna och skol-personalen runt flaggstången på morgonen för att sjunga nationalsång-en och hissa den thailändska flaggan. Efter detta har man en kort bön och sedan börjar lektionen. Man kan se att de äldre respekteras över allt annat i Thailand, när man pratar, sitter eller går förbi äldre personer är det viktigt att visa re-spekt, till exempel är det artigt att de unga slutar sina meningar med ´krap´ eller `ka´ när de pratar med de äldre. När de äldre till exempel föräldrar, farfar, farmor, mormor, morfar eller lärare sitter på en stol och en ung person vill passera måste man buga sig lätt när man går förbi. Denna sed är för att man skall visa att man har respekt för de äldre. När man som ung sitter med äldre, måste man sitta lägre än de äldre och naturligtvis gäller detta även om man sitter tillsammans med munkar och då även om man själv är äldre än munkarna. Munkar har nämligen högre status. Även om Thailand har kontakt med många länder över hela världen och absorberar kulturer från dessa kontakter är de flesta thailändare fortfarande konservativa och försöker bevara sina traditioner och sin kultur. Att exempelvis visa kärlek till sin älskade på allmän plats ge-nom att till exempel kramas och pussas är inte acceptabelt.

72

Religion Över 90 procent av den thailändska befolkningen är buddister och det speglas i omgivningen. Stora och små buddistiska tempel finns över-allt och är en del av vardagen. Buddistiska munkar har en speciell status i det thailändska samhället. Munkar får inte vara ensamma med en kvinna och en kvinna får inte överräcka gåvor direkt till munkarna. När man går in i ett tempel är det viktigt att man är korrekt klädd och detta gäller för både män och kvinnor. Det innebär att man måste bära täckande kläder. Skorna anses vara smutsiga så man måste ta av sig dessa innan man stiger in i någons hus eller tempel. En Buddhastaty är en helig symbol och den mest respekterade symbolen för alla buddister. Man placerar alltid en Buddhastaty på en hög plats. Att lägga statyn på golvet, på trappor, under bordet, under sängen eller i ett badrum är olämpligt och respektlöst. Buddhastatyn är en symbol för Buddha och inte en prydnadssak som man använder för att inreda och dekorera med.

Klädsel Klädseln är också mycket viktig i Thailand. Det är inte passande att gå i shorts, linne och strandsandaler i tempel eller på en officiell ar-betsplats även om man har semester och det är 40 grader varmt. Spe-ciellt viktigt är det att klä sig ”anständigt” om man besöker tempel. Bara knän och axlar uppskattas inte i Thailand. Mat Det thailändska köket är mycket känt med sina många exotiska sma-ker och extremt bearbetade och vackra upplägg på tallrikar och ser-veringsfat. Det är viktigt att maten upplevs med kroppens alla sinnen: utseende, doft, smak och konsistens är viktigt för matupplevelsen. Thailändare äter ris på samma sätt som svenskar äter potatis men det finns en skillnad och det är att riset kan serveras hela dagen från fru-kost till middag. Thailändare äter med sked och gaffel. Kniven använ-der man inte på bordet eftersom maten ofta serveras i små bitar och dessa är lätta att skära med skeden. När man äter sitter man runt bor-

73

det och delar maten tillsammans. Man ska inte ta all mat på sin tallrik på en gång utan man tar lite här och lite där och när det är slut på tall-riken får man ta mer. Familjen i Thailand Förr i tiden var den thailändska familjen en så kallad utvidgad familj eller storfamilj som innebar att en familj och släktingar, till exempel mormor och morfar eller farfar och farmor, kusiner, svärmor, svärdot-ter och svärson bodde tillsammans i samma hus eller åtminstone i samma område. Familjen bestod ofta av minst tre generationer från mormor, morfar, föräldrar och barn. Medlemmarna i familjen hjälpte till i hushållet och tog hand om varandra. Livet var mycket enkelt och varje person hade ett tydligt ansvarsområde inom familjen. Kvinnan hade inte samma rättigheter som mannen. Det finns ett uttryck som säger att ”Mannen är som elefantens framben och kvinnan är som elefantens bakben”, det innebar att mannen var ledare och bestämde över de flesta av familjens sysslor och frun följde bara med. De äldre i familjen hade i uppgift att uppfostra de unga till att respektera seder och de sociala reglerna. Idag arbetar i majoriteten av alla thailändska familjer båda föräldrarna hårt och barnen tvingas studera mera intensivt för att klara framtidens krav och få ett bra yrke. Hemmet är numera platsen där man kan få lugn och ro som avslutning efter en arbetsam dag. Det är mycket vanligt att många föräldrar känner oro över att deras barn ska lära sig mindre och få sämre betyg än andra barn i klassen och således inte få samma sociala status som de andra barnen. Många elever har extra lektioner efter skoltid både på vardagar och på helgen. De måste också ha andra aktiviteter till exempel musik, balett eller idrott. Många aktiviteter påtvingas barnen eftersom föräldrarna anser att dessa måste barnen göra även om barnen inte tycker om dem.

74

Skolsystemet i Thailand Skolsystemet i Thailand delas i två nivåer – grundnivå och akademisk nivå. Grundnivån består av förskolan för barn i åldrarna tre till fem år, följt av grundskolan som börjar när barnet fyller sex år. Man har sex års grundskola, tre år motsvarande högstadium i Sverige och sedan ytterligare tre år som kan jämföras med gymnasium i Sverige. Alla skolor lyder under statens läroplan som bestäms av utbildningsdepar-tementet. Det är obligatoriskt att alla barn i Thailand går sex år i grundskolan och att de fortsätter i högstadiet i tre år. En konstitution garanterar 12 års gratis grundläggande utbildning i offentliga eller statliga skolor. Föräldrarna måste betala en avgift för böcker och andra nödvändigheter såsom skoluniform, lunch och transportmedel. Efter gymnasiet finns det högre undervisning, som kan delas in i tre nivåer: Lägre än Bachelorexamen, Bachelorexamen och högre än Ba-chelorexamen.

75

Ordlista

Svenska Thailändska Uttal

Hej สวัสดี

Sawadii, ká( kvinna), sawadii, krab(man)

Hej då ลากอน

Lagon eller Sawadii, ká( kvinna), sawadii, krab(man)

Välkommen ยินดีตอนรับ Jin dii ton rab

Godmorgon สวัสดีตอนเชา Sawadii ton chao, arun sawad

Tack ขอบคุณ Khab kunn

Bra ดี Dii

Mamma แม MääPappa พอ Paa

Bror พ่ีชาย Pii chai, nong chai

Syster พ่ีสาว Pii sao, nong sao

Syskon พ่ีนอง Pii nong

Mormor ยาย jaij

Morfar ตา Taa ( T ljud som i titta)

Farmor ยา jáa

Farfar ปู Púu ( P ljud som i pappa)

Pojke เด็กผูชาย dék phu chaij

Flicka เด็กผูหญิง dék phu jhing

Barn เด็ก dék

Kompis เพ่ือน peuan

Lärare ครู kruu

Skola โรงเรียน rång rien

76

Förskola โรงเรียนอนุบาล rång rien anu balHem บาน báan

Läsa อาน aan

Skriva เขียน khien

Leka เลน lén

Spela เลน lén

Sova นอนหลับ nân lhab

Trött เหน่ือย nhiej

Sjuk ไมสบาย mai sa baij

Glad ดึใจ dii djai

Ledsen เสียใจ siej djai

Arg โกรธ gråth, må hå

Äta กิน ginLunch อาหารกลางวัน ahan glan van

Matsal โรงอาหาร rång ahan

Vatten นํ้า nám

Mjölk นม nóm

Dricka ด่ืม dium

Kniv มีด miid

Gaffel สอม saam

Sked ชอน chân

Idag วันน้ี van nii

Imorgon วันพรุงน้ี van prung nii

Läxa การบาน gan baan

Helg วันหยุด van jhud

Kläder เส้ือผา siû pha

Prov ทดสอบ tåd sab

Måndag วันจันทร van djan

77

Tisdag วันอังคาร van ang karn

Onsdag วันพุธ van puth

Torsdag วันพฤหัสบดี van pa riu had sa ba dii

Fredag วันศุกร van súk

Lördag วันเสาร van sao

Söndag วันอาทิตย van aa thid

En vecka หน่ึงอาทิตย nhiung aa thid

Ett หน่ึง nhiung

Två สอง song

Tre สาม saam

Fyra สี่ sii

Fem หา háa

Sex หก hååg

Sju เจ็ด djed

Åtta แปด pääd

Nio เกา gao

Tio สิบ sib

Bibliotek หองสมุด hong sa mhud

Klassrum หองเรียน hong rien

Kropp รางกาย raang gaij

Öga ตา ta ( T ljud som i titta)

Arm แขน khään

Hand มือ miü

Finger น้ิวมือ niew miü

Ben ขา khaa

Fot เทา thao

Tå นิวเทา niew thao

78

Huvud หัว hua

Näsa จมูก dja muug

Tand ฟน fán

Förstod du? เขาใจไหม? thö khao djai mha`?

Kom hit! มาน่ี ma nii!

Jag heter ฉันชื่อ Chan chiu..

Hur mår du? เธอสบายดีหรือ thö sa bai dii mhai?

Ta det lugnt! ใจเย็น ๆ djai jen jen!

Titta! ดู doo!, doo nii!

Lyssna! ฟง fáng!

Slutord Vi hoppas att vår text ska kunna ge kunskaper om det thailändska språket och kulturen. Vår huvudtanke är att försöka ge en medvetenhet om det thailändska språket och kulturen. Det är viktigt för den som arbetar med thailändska elever att ha kunskaper om elevens modersmål för att ge ele-ven goda förutsättningar i andraspråket. Vår text kan förhoppningsvis vara till nytta för de lärare som möter thailändska barn i förskola och skola. De flesta forskare och lärare är överens om att modersmålet har stor betydelse för andraspråkelevens skolgång i stort. Det tar tid för and-raspråkelever att ta till sig kunskaperna i olika skolämnen på andrasprå-ket. Med hjälp av sitt modersmål kan det bli lättare för andraspråkelever att utveckla nya kunskaper. Det är viktigt att i skolan betona vikten av elevens modersmål och att eleven inte ska glömma sitt modersmål, utan fortsätta att utveckla det. Det är alltså mycket viktigt att prioritera mo-dersmålsundervisning i elevens skolarbete. Framförallt är det är viktigt att klasslärare, ämneslärare och modersmålslärare har gemensamma arbets-planer för att kunna ge eleverna goda förutsättningar att lyckas i skolan.

79

Referenser (Litteratur som vi har använt som underlag för vår text.)

Phengphala, P (1998). Influences of Pali and Sanskrit on Thai, Ramkhamhaeng University Press.

Johansson, H, Larsson( 2002) T: Thai lärobok för nybörjare; Folkuniversitets förlag

http://www.resbort.com/Fakta/historia.htm

http://asianhistory.about.com/od/thailand/ig/Siam-s-Royal-Family/Chulalongkorn- and-Son.htm

http://www.worldlingo.com/ma/enwiki/sv/Education_in_Thailand

http://www.thai-farang.com/education/esystem.htm

http://bangkok.angloinfo.com/countries/thailand/schooling.asp

http://www.panyathai.or.th

http://www.oknation.net/blog/good/2007/07/16/entry-13

http://www.m-culture.go.th/detail_page.php?sub_id=2295

80

81

Presentation av författaren

Mitt namn är Talar Nouri. Jag är född i Baghdad, Irak. Där växte jag upp och gick i skolan. Jag har två modersmål, arabiska och kurdiska. År 1986 utbildade jag mig i administration och ekonomi.1993 fick jag diplom i engelska från British Council i Baghdad och därefter jobbade som engelsklärare med lågstadieelever. Jag har bott i Sverige sedan 2000. Svenska språket lärde jag mig ganska snabbt tack vara min engelska bakgrund och kontakten med folk. Jag var klar med min gymnasieutbildning år 2004 och läste sedan olika kurser vid Malmö Högskola. Sedan år 2006 har jag jobbat som modersmålslärare i Malmö.

82

Irak Språkhistoria Riksspråket Det arabiska språket är det gemensamma språket för omkring 300 miljoner människor i de olika arabisktalande länderna. Det har inga politiska eller kulturella gränser utan förenar över landsgränserna. Det är det språk som araberna, invånarna på den arabiska halvön mellan Persiska viken och Röda havet, talar. Det arabiska alfabetet innehåller 28 arabiska tecken, språket skrivs från höger till vänster, uppifrån och ned. Arabiska är ett officiellt språk i många länder i arabvärlden, till exempel i Egypten, Algeriet, Irak, Jordanien, Libanon, Saudiarabien, Syrien och Kuwait. I mitten av nittonhundratalet, spelade ett antal arabiska länder en viktig roll i internationella förbindelser och som ett resultat av detta blev det arabiska språket stort i näringslivet och poli-tiken samt antogs som ett av språken inom FN. Arabiska är det ojämförligt största språket i den semitiska språkfamil-jen och det är utbrett över hela den arabiska halvön samt i norra Afri-ka och i Asien. Språket har spridit sig till andra delar av världen på grund av den stora migrationen från de arabisktalande länderna. Den semitiska språkgruppen är uppdelad i tre delar: den sydvästsemitiska (Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina ), den nordvästsemitiska (Algeriet, Libyen, Marocko, Egypten och Tunisien) och den östsemi-tiska (Irak och Arabiska halvön, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arab-emiraten och Kuwait). Modern standardarabiska, fortsättningvis kallad MSA är ett interna-tionellt språk och det officiella språket i hela Mellanöstern och de nordafrikanska länderna. MSA är den standardarabiska som används i skrift och i formellt talspråk. De flesta forskare skiljer på två sorters standardarabiska: Den klassiska arabiska som finns i Koranen och MSA som används idag. MSA är baserad på det klassiska språket som

83

finns i Koranen. MSA har sina specifika användningsområden och finns också som en arabisk dialekt som är gemensam i de olika ara-bisktalande länderna. Modern arabiska är ett ovanligt språk eftersom det kännetecknas av vad som kallas diglossi. Detta innebär att modern arabiska i princip är två språk: MSA och vardaglig arabiska. MSA är det officiella språket i alla arabländer och den enda form av arabiska som lärs ut i skolor på alla stadier (Wolff Foster, 2003). Arabisktalande barn i den svenska skolan som är födda i Sverige har ofta endast de vardagliga dialekter-na med sig vid skolstarten. Barn i modersmålsundervisning kan därför ha svårt att behärska och förstå MSA som undervisningsspråk i ämnet modersmål (arabiska). I de flesta arabisktalande länderna kan man förstå grannländernas vardagliga dialekter, men det är MSA som används i skrift och i ut-bildningssammanhang samt i Koranen, media, tidningar och litteratur. Idag kan de vardagliga dialekterna också användas i skrift i till exem-pel poesi och prosa. MSA är ett gemensamt språk som talas av de flesta i den arabisktalande världen, men det är ingen som har MSA som sitt modersmål. Dialekterna anses av många ha lägre status än MSA som är Koranens språk. Dialekterna varierar mellan olika länder och olika landsdelar. (Wolff Foster, 2003) Irakisk skola Utbildningssystemet i Irak är under tillsyn av staten via undervis-ningsministeriet för högre utbildning. Staten har ansvar för läroplaner och mål för skolor, högskolor och universitetet i hela landet. Även om det finns privata skolor i landet är det regeringen som ansvarar för utbildningen eftersom nästan 98 % av skolorna i Irak är kommunala. Förskoleverksamheten är för barn mellan tre och fem år och tillgäng-lig i hela landet. Förskolverksamheten är en separerad från grundsko-lor i Irak. Grundskoleutbildning är obligatorisk och är sex år. Årskurs 1-6 är grundskola. Mellanskola är årskurserna 7-9 som kallas för årskurs 1, 2, 3. Gymnasienivåer är årskurs 10-12 som kallas för

84

årskurs 4, 5 respektive 6. När en elev från de allmänna gymnasiesko-lorna börjar i årskurs 10, kan han välja sitt utbildningsområde som då är antingen en akademisk utbildning eller yrkesutbildning. Akademisk utbildning omfattar humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen, medan yrkesutbildning omfattar handel, industri eller jordbruksutbild-ning. Värt är att nämna att naturvetenskaplig utbildning kräver högre poäng än humanistisk utbildning. Eleverna har möjlighet att senare ändra sin naturvetenskapliga inriktning till humanistisk, fast inte tvärtom. Utbildningen i Irak är uppdelad i två terminer under ett läsår. Läsårets första termin är vanligtvis mellan september och februari, medan den andra terminen är mellan mars och juni. I februari har eleverna tre veckors lov som kallas halvårsskifteslov. Det finns två allmänna slut-prov varje termin. I slutet av årskurs sex (gymnasienivå) är det natio-nella prov som är obligatoriska för alla elever i landet. Det antal poäng som eleverna får i årskurs sex avgör vilket universitet som de kan söka till och vilken inriktning de kan välja. Detta prov genomförs nationellt för alla i hela landet. Det kallas det allmänna nationella provet. Ele-verna kan få tre betyg motsvarande G, VG eller MVG på slutbetyget. Högre utbildning finns både i offentliga och privata högskolor i lan-det. Eleverna som väljer privata skolor står själva för kostnaderna. MSA är det viktigaste ämnet i undervisningen i alla skolor och hög-skolor i landet, eftersom det är det officiella och nationella språket. Engelska lärs ut i irakiska skolor från årskurs 3 och uppåt, medan franska finns frivilligt på gymnasienivå. Skolor i Irak skiljer sig ganska mycket från svenska skolor. När det gäller skolans yttre utformning och utseende finns det i irakiska skolor ett högt staket som inte får passeras av någon student och som alltid är bevakat av en vaktmästare. Skolans inre utformning skiljer sig när det gäller klassrumsmiljö, rasthall, och andra lokaler som finns i skolan. Det finns en stor rasthall med en liten kiosk som säljer juice, kex och smörgåsar. Skolans bibliotek brukar vara utrustat med olika böcker

85

och filmer som alla elever i skolan kan låna. Mellanskolan och gym-nasiet i Irak är inte blandade med flickor och pojkar som i Sverige, utan skolorna är antingen för flickor eller för pojkar. Undantag är grundskolor (årskurserna 1-6) och privata skolor som är för både poj-kar och flickor. De flesta kommunala skolor har obligatorisk skoluniform (vit och grå), med undantag för privata skolor. Detta gäller också alla högsko-lor i Irak. I Irak börjar barnen skolan vid klockan åtta på morgonen men slutar vid olika tider beroende på vilken årskurs de går i. Skolor i Irak har en lång lunchrast som är ungefär en timme, där barnen har möjlighet att äta sin medhavda lunch i den stora matsalen som finns i skolan. Ele-verna får inte lämna skolan under skoltid, utan endast då föräldrar kommer och vill sina barn något. Varje torsdag klockan åtta på mor-gonen ringer skolklockan och alla barn samlas och sjunger tillsam-mans nationalsången och flaggan hissas på skolgården. Då informerar rektorn eller andra lärare eleverna om de senaste besluten som de fått från undervisningsministeriet via högtalaren. Skoldagarna i Irak är från söndag till torsdag och helgdagarna är fredag och lördag. Därför kan de arabisktalande elever ha svårt att förstå ordningen på de svens-ka skoldagarna med tanke på hemlandets ordning. Helgen infaller ju inte heller på samma dagar som i Sverige. I Irak förekommer inte utvecklingssamtal med föräldrar så ofta, men det finns föräldramöte på eftermiddagstid. Det är klassläraren som bestämmer när mötet ska äga rum och informerar då alla föräldrar om detta skriftligt. Under mötet diskuterar ansvarig lärare med alla bar-nens föräldrar om undervisningsplanen under året i skolan, föräldrar-nas samarbete och vad som behövs för att förbättra barnens läsning och skrivande. Ett sådant föräldramöte hålls i varje årskurs. Utveck-lingssamtal har man bara vid behov, och då när klassläraren vill träffa barnens föräldrar för att prata om eventuella problem. Detta kan för-klara varför vissa föräldrar blir oroliga när de får besked om utveck-lingssamtal i svensk skola. I slutet av varje månad får alla barn i

86

grundskolan och mellanskolan ett slutbetyg (certifikat). På detta finns barnens slutprov och poäng för månaden. Klassläraren skriver elevens slutresultat i rangordning som den första, andra eller tredje av sina klasskamrater. Rektor och föräldrar måste skriva under certifikatet och lämna det till klassläraren. Maximal poäng som eleverna kan få i varje ämne är 100. Om en elev får mindre än 50 poäng, måste han göra om ämnet nästa månad, om eleven har mindre än 50 poäng i två ämnen eller fler, måste han gå om klassen året efter. Praktiska ämnen som idrott, syslöjd och träslöjd, räknas inte in i slutbetyget. De anses ha lägre status jämfört med de andra ämnena. Därför menar många för-äldrar att de praktiska ämnena har mindre betydelse än de andra äm-nena i svensk skola. Enligt irakisk tradition har pojkar träslöjd och flickor syslöjd i skolan. Detta kan vara en anledning till varför vissa pojkar inte vill delta i syslöjd i svensk skola och flickor inte vill delta i träslöjd. Skolor i Irak har ingen fritidsverksamhet efter skolan. Barnen har inga möjligheter att stanna kvar i skolan efter skoltiden om föräldrarna jobbar. Inspektörer besöker skolan oanmälda och de går runt och observerar och dokumenterar skolans verksamhet. Dessutom besöker de vissa klassrum och finns med under lektioner och granskar undervisningens kvalitet. Skolinspektörens ansvar är att kontrollera lärarens dagsplane-ring, månadsplanering och årets planering något som varje klasslärare är ålagd att göra. Inspektörer har möjlighet att ge råd och stöd vid behov. Utbildningsministeriet betonar inspektörens betydelse för skolverksamheten. Inspektörer i de flesta kommunala skolor skriver sina anteckningar i en speciell rapport som i slutet av terminen lämnas till generaldirektören för utbildning som finns i varje stadsdel i Irak. Kursplanerna i irakiska skolor är bestämda av undervisningsministeri-et. De beskriver varje ämne och de mål som eleverna ska uppnå. Kursplanen i Irak beskriver de läroböcker som är bestämda av mini-steriet och som alla lärare ska använda i sin undervisning. Lärarna får inte använda böcker eller undervisningsmetoder som inte är bestämda

87

av ministeriet. Undervisning i Irak är obligatorisk och kostnadsfri, med undantag för gymnasieutbildning. Föräldrarnas åsikt och skolans roll Synen på uppfostran skiljer sig ganska mycket mellan Irak och Sveri-ge. Från min erfarenhet som modersmålslärare upplever jag att många arabisktalande föräldrar reagerar starkt på det svenska sättet att upp-fostra barn och den frihet som finns i svenska skolor. Föräldrarna för-står ibland inte det grundläggande skolsystemet i Sverige och har svårt att acceptera den frihet som ges till barnet i svenska skolor. Detta missförstånd kan skapa ett stort gap mellan föräldrarna och skolan. Föräldrar som är missnöjda missuppfattar ofta den svenska skolans värdegrund. I Sverige är det föräldrarna som uppfostrar sina barn och skolans uppgift är att ge barnen kunskaper i olika ämnen. Många ara-bisktalande föräldrar anser att det är skolan som ska fostra barnen och att detta ingår i skolans uppdrag. De föräldrar som har en annan syn på uppfostran och respekt än den som finns i Sverige kan ha svårt att känna sig trygga och nöjda med skolsystemet. I Lpo 94 står det föl-jande:

”Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningar för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande ”(Lpo 94, s. 14).

En förklaring till läroplanens syn på uppfostran är att i svensk skola förväntas barnen ta ansvar för sig själva, söka kunskap och studera självständigt för att få ett starkt självförtroende. Detta för att skapa en stark individ som kan klara sig bra och självständigt i samhället. För-äldrarna till barnen jag undervisar berättar att de blir förvånade när de ser att elever behandlar lärare på ett ”vanligt sätt”, och ibland inte följer vissa regler. Är läraren endast en handledare och inte någon viktig person som i våra hemländer, frågar de. Ibrahim är pappa till en av mina elever och han säger att ingen förstår honom. På utvecklings-samtalet berättade han för mig: ”Jag känner inte mig bemött med re-spekt, de orkar inte lyssna på mig när jag bryter på svenska och deras tålamod varar inte länge, men det krävs när jag behöver förklara eller förstå någonting på svenska. För min del tappade jag lusten att gå till skolan.” Han anser att skolan inte är tillräckligt sträng mot barnen.

88

Denna uppfattning om svenska skolan har Ibrahim fått då skolan i Irak är mycket strängare och läraren anses vara en person med väldigt hög status. Han säger att i Irak har eleven stor respekt för sina lärare. Ele-verna får inte ha informella samtal med lärare utanför klassrummet eller i korridorer och inte heller veta något om lärarens privata liv. Flickorna får inte ha smink i skolan och inga elever får ha mobiltele-fon med sig. Lärarna i Irak brukar kallas den andra mamman eller pappan i skolan. De är ansvariga för att ha full kontroll över elevernas skolgång och skolbakgrund. Ungdomar med utländsk bakgrund som har vuxit upp i Sverige kan ha dubbel identitet och kultur, för att de befinner sig i två olika kulturer. Ofta har hemmet och familjen och svenska samhället olika normer, vilket kan leda till att dessa ungdomar känner sig förvirrade under tiden som de växer upp och då kan kulturerna krocka med varandra. Det är möjligt att vara svensk och irakisk samtidigt det vill säga att ha dubbel kulturell identitet. Själv anser jag mig vara en person som står med fötterna i två kulturer. Jag anser att samverkan ska ligger i både föräldrarnas och skolans intresse. Föräldrar bör vara intresserade av skolsystemet och barnens situation och skolan måste fundera på hur man bemöter föräldrarnas åsikt. Jag menar dock att lärarnas öppenhet inte alltid är tillräcklig, utan de måste försöka locka ointresserade föräldrar att komma till skolan och öka deras motivation. Jag tycker att det ligger i moders-målslärarens uppdrag att underlätta samverkan mellan hemmet och skolan och vara en länk mellan dem. Modersmålslärarens huvudupp-gifter är att undervisa i modersmålet och ge studiehandledning. Dess-utom hjälper modersmålsläraren ofta barn och deras föräldrar att an-passa sig till det svenska skolsystemet och till samhället. Ibland arbe-tar modersmålslärare som rådgivare för både föräldrar och personal, till exempel när barnen ska på skolläger. Det kan hända att föräldrar ringer och frågar om barnet kan följa med eller om det är farligt. För-äldrarna kan ställa frågor som: ”Vad gör barnen där?”, ”Sover pojkar och flickor i samma rum?”. Ett annat exempel är idrotten då föräldrar-na undrar om barnet måste duscha efter idrotten? Många föräldrar är

89

oroliga för att de inte känner till hur det fungerar i svensk skola. Jag vill i detta sammanhang föra fram att det kan vara svårt att tvinga muslimska barn att duscha efter idrotten eftersom föräldrarna inte vill att att de ska duscha. Enligt muslimsk religion är det ”Haram”, det vill säga förbjudet att duscha naken framför andra, även för små barn. Därför tillåter inte vissa föräldrar sina barn att duscha efter idrotten. När det är frågan om sex och samlevnad i undervisningen anser många föräldrar att det inte är bra med den här sortens undervisning, då de tror att lärarna uppmuntrar eleverna till sexuella aktiviteter i tidig ålder. Men den synen kan förändras och det är därför viktigt att vi informerar om syftet med undervisningen. Modersmålslärarna kan förklara och göra det tydligare för föräldrarna hur det svenska skolsy-stemet fungerar och underlätta föräldrarnas anpassning till den svens-ka skolan och till samhället i stort. Många nyanlända föräldrar är i stort behov av modersmålslärarnas hjälp och stöd när det gäller exem-pelvis kontakt med myndigheter, fylla i blanketter och andra viktiga handlingar. Alla föräldrar och elever ska känna sig trygga i skolan. Föräldrarna måste våga komma med förslag och skolan skall ha respekt för deras åsikter. Tanken med detta är att ge föräldrar möjlighet att tänka till-sammans med skolan och hitta lösningar när det behövs.

”Det är skolans och vårdnadshavarens gemensammas ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningar för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande. ” (LPO 94 s.14 ).

90

Referenser Barth Magnus, Georg (1989) Arabiska. Stockholm Scriptor Wollf Foster, Lisa (2003). Att ta språket med sig, Uppsala universitetet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet

91

Presentation av författaren

Jag heter Fatima Jasim och kommer från södra Irak, staden Basra. Jag lever idag i Karlskrona med min familj. Jag är upp-vuxen i ett väldigt traditionellt samhälle i Irak. I Irak utbildade jag mig till lärare för de yngre barnen i grundskolan. När jag kom till Sverige började jag arbeta som modersmålslärare i arabiska samtidigt läste jag olika kurser för modersmålslärare på Malmö högskola. Nu arbetar jag som modersmålslärare och studiehandledare på en grundskola i Karlskrona.

92

Högtider i Irak Ramadan Eftersom majoriteten av befolkningen i Irak är muslimer tänkte jag börja berätta om den viktigaste och mest kända månaden inom islam, Ramadan. Ramadan är den nionde månaden i det muslimska året. Under Ramadan ska varje muslim läsa hela Koranen genom att läsa ett kapitel varje dag. Muslimer brukar också vända sig extra mot moskén och be böner som är speciella för Ramadan. Man börjar fasta vid so-lens uppgång och börjar äta vid solens nergång, under fastetiden får man inte äta eller dricka vatten, röka eller ha sex. Det finns olika orsa-ker till att muslimer fastar. Den viktigaste är att Koranen tillkom under denna månad, men man fastar också för att känna hur fattiga männi-skor utan tillräckligt med mat lever. Fastan är också bra för kroppen. På skolor här i Sverige där eleverna fastar, händer det ibland att lärare och andra elever kan ge kommentarer som ”Varför fastar du?” och ”Det är inte bra för hjärnan?” samtidigt som föräldrarna uppmuntrar eleven att fasta. Det kan leda till att eleven blir förvirrad och inte vet vilket som är rätt. I Irak har Ramadan mycket stor betydelse. Folk bjuder varandra till ”Iftar” det vill säga när man börjar äta vid solnedgången. Men det är inte bara vänner som gör det, släktingar brukar också samlas och äta tillsammans några gånger i månaden. Under Ramadan finns det också olika aktiviteter både för barn och vuxna. En del aktiviteter som till exempel leken ”Mehebes” är det bara män och pojkar som leker offentligt men såklart kan alla leka den hemma med familjen. Leken går ut på att två grupper män och pojkar som tillhör olika områden i staden samlas. I leken har de en ring som ska gömmas i en persons händer och den andra gruppen ska gissa vilken person som har ringen. Vinsten för den vinnande gruppen är en stor bricka med Baklava, som är en traditionell muslimsk sötsak, som äts under Ramadan och Bayram. Denna lek är mest känd i huvudsta-den Baghdad. En annan aktivitet som är speciellt för barn och som är mest känd i södra Irak är ”Girgiaan”. I mitten av Ramadan går barnen

93

ut och knackar på grannarnas dörrar och sjunger olika sånger, för att få godis eller pengar i en påse eller korg. Detta gör de efter ”Iftar”.

Eid Al-Fitr Under de sista tio dagarna i Ramadan brukar alla affärer vara fulla av människor som köper nya kläder inför Eid el- Fitr (högtiden som kommer efter Ramadan). Det är vikigt att ha köpt nya kläder som man ska ha på sig första dagen efter Ramadan. Det är också viktigt att varje muslim hälsar på andra precis som kristna hälsar på varandra genom att säga ”God jul” på julen fast muslimer säger ”Eid mubarak” eller ”Eid Said” som betyder ”Glad Eid”. Sista dagen under Ramadan ska pappan i familjen donera pengar till fattiga människor. Dessa pengar räknas som skatt inom islam. Efter Ramadan kommer högtiden ”Eid el- Fitr”, då börjar folket äta som vanligt, det vill säga vanliga måltider. Första dagen bakar familjerna speciella kakor som heter Klicha. Klicha är en sorts paj fylld med dadlar som är mycket omtyckta i Irak. Första Eid-dagen äter man en stor frukost bestående av grädde från buffelmjölk med honung och bröd eller Kahi (smördeg) med te. Sedan besöker familjen släktingar och vänner. Andra dagen brukar man besöka tivoli eller andra nöjen. Under Eid får barnen pengar från föräldrar och nära släktingar.

Pilgrim (Hajj) Hajj är vallfärden till Mecka som börjar mellan den åttonde och tret-tonde dagen i månaden Dhu al- hijja som är tolfte och sista månaden i den muslimska kalendern. Det är ett stort antal pilgrimer som besöker den heliga platsen varje år. Pilgrimerna går runt Kaba, muslimernas heligaste plats och byggnad och fortsätter sedan till kullarna Safa och Marwa. Därefter besöker de olika platser utanför Mecka. Platserna heter Arafat och Muzdalifa. Slutligen sover de i Mina under bar him-mel. Pilgrimerna kallas för Hajjis. Varje Hajji ska ha vita kläder som heter Ihram. Poängen med de vita kläderna är att visa Gud att alla muslimer är lika.

94

Eid El-Adha Efter pilgrimsfärden firar muslimer den andra Eid som heter Eid al-Adha. Eid al-Adha är den största Eid hos muslimer och man brukar fira den i fyra dagar. Den skiljer sig inte så mycket från Eid el-Fitr. Sötsaker och god mat finns med, liksom nya kläder och pengar från släkten till barnen. Man brukar också besöka släkten och nära vänner. Skillnaden mellan Eid el- Fitr och Eid el Adha är att under Eid-al-Adha ska muslimer offra eller slakta ett får eller en ko till Gud. I Sve-rige kan man göra det på två sätt, antingen går man till ett halalslakteri och köper kött från får eller ko eller kan man skicka pengar till släk-tingar i Irak så slaktar de fåret eller kon där och delar ut köttet till fat-tiga. En del av köttet kan familjen också behålla för att laga middag av. Denna offerhögtid hålls till minne av profeten Abraham (Ibrahim) när han skulle offra sin son Ismael till Gud, men i sista stund kom änglarna med ett lamm som Gud accepterade istället. Denna berättelse finns både i Koranen och i Bibeln.

Mandeism (Sobaa)

Religionen mandeism eller Sobba har funnits i ungefär 100 00 år. De flesta Mandierna finns i Irak, södra Iran och Sverige. Mandiernas pro-fet är Jahja/Johannes Döparen. Den viktigaste högtiden för Mandierna är (Albnga) som betyder skapelse av jorden och den firas i början av mars månad. Man firar den genom dopet, det vill säga nedsänkning i rinnande vatten. Dopen i Irak sker i floden Tigris. När man firar dopet brukar man ha speciella kläder som har olika delar som heter ”Alksaa, Seroal och Emama”. Den viktigaste delen av kläderna är ett skärp som innehåller 61 trådar.

Påsk i Irak (Eid- al kejama)

Påsk i Irak är en av de viktigaste högtiderna för kristna. Alla kristna är lediga under de heliga dagarna. Firandet av påsken sker ofta i kyrkor. Redan på skärtorsdagens eftermiddag fylls kyrkorna av folk. Den sista måltiden firas genom att barnen tvättar sina fötter. Detta symboliserar när Jesus och apostlarna förberedde sig för den sista måltiden. Kyr-

95

korna fylls av folk från skärtorsdagens eftermiddag och framåt. Under påsken bakas Klicha som är små kakor som innehåller dadlar eller nötter. En del bakar också en speciell maträtt som heter Kuba (kropp-kaka). Precis som i Sverige dekorerar kristna i Irak ägg på olika sätt. Familjen och grannar bruka hälsa på varandra och ge varandra ägg i present. Det som skiljer sig från Sverige är att äggen inte är fulla av godis utan är bara vanliga kokta ägg som är färgade på olika sätt. De kristna hälsar varandra genom att säga ”Kam el Messi” som kan över-sättas till ”Glad Påsk”

Jul och nyår Jul för kristna i Irak skiljer sig inte från den svenska julen. Man ger presenter till varandra och firar jul och familjen samlas för att äta god mat. Alla kristna i Irak firar inte jul samtidigt utan det varierar bero-ende på vilken del av kristendomen man tillhör. När det gäller julgra-nen och nyårsafton firar man i Irak oavsett religion. Julgranen är en viktig del av nyårsafton. De flesta familjer som tillhör andra religioner än kristendom kopplar julgranen till nyårsafton och inte till julen. Då är familjer och vänner samlade och firar nyår med musik och god mat.

Eid Newroz Newroz är i första hand nyårsdagen i den iranska kalendern. Men för Irak är det också en viktig högtid som har stor betydelse för alla iraki-er, men kanske framför allt för de kurer som bor i Irak. Newroz har funnits i Irak sedan många år tillbaka. Det är en högtid som samman-för folket i Irak oavsett vilken religion eller vilken del av Irak man kommer ifrån. Alla städer firar högtiden den 21 mars varje år och fi-randet varar i flera dagar. Det som skiljer sig är hur man firar och var-för man firar Newroz. Den viktigaste orsaken till firandet är att väl-komna våren efter en kall och mörk vinter. En del i södra Irak firar genom att samla olika sorters mat på en stor bricka till hela familjen. En bricka ska innehålla sallad, ljus, ris, socker, och henna. Det an-vänds endast som symboler. Sedan på eftermiddagen brukar familjer-na gå ut till olika parker för att njuta av våren och det sköna vädret.

96

Ashura I Irak är Ashura den mest kända högtiden för shiamuslimer. Den firas varje år den första islamiska månaden, Muharem. Firandet varar från första dagen i månaden till och med den tionde dagen. Det är en sorg-lig högtid eftersom det en är påminnelse av Muhammeds barnbarn Imam Alhussiens slag mot Khalifa Jazid. Anledningen till slaget var en tvist gällande islam. Khalifa Jazid var en orättvis människa och följde inte riktigt islam, därför kunde inte Imam Alhussien lyda ho-nom. Trots att slaget ägde rum för många år sen räknas det som en väldigt viktig händelse som handlar om hur man offrar sig själv och allt man har för religionens skull. Många kända människor i världen har refererat till slaget, ett exempel är Ghandi som tog Alhussiens slag som förebild för sitt land. Man firar högtiden genom att besöka Alhus-siens mausoleum. Människor kommer dit från alla håll i Irak och andra länder. Man bär röda och svarta flaggor. Harissa är den maträtt som man brukar äta vid denna högtid. Den består av vete och kött som kokas tillsammans. Det mesta av maten delar man ut till fattiga män-niskor. Ashura är en helgdag i Irak.

Kläder i Irak Irak är ett land som har olika kulturer och religioner. Irakier lever i många kulturer, därför varierar sättet att klä sig beroende på vilken religion eller kultur man tillhör. Majoriteten av befolkningen i landet tillhör islam vilket gör att en del kvinnor väljer de typiska islamiska kläderna. Kvinnorna väljer lång klänning, Abaja, som täcker hela kroppen. Den kan vara svart eller en annan färg. Det finns också en del som väljer moderna kläder som är passande till slöjan ifall man har den. I många fall väljer de kvinnor som inte bär slöja ändå något som täcker hela kroppen bara för kulturens skull. När det gäller män så har de den traditionella långa klänningen, Dishdasha, som man kan ha i olika färger tillsammans med en sjal på huvudet med en huvudbonad, Igal. Men en del väljer också moderna kläder. Det är vanligt att män och kvinnor som är äldre väljer de mer traditionella kläderna eftersom de inte vill förlora en tradition som de tycker om.

97

I norra Irak bor många kurder och de har sin egen traditionella klädsel. Kurdiska kläder för kvinnor består av olika glittriga överdelar, kjolar, västar och byxor beroende på vilken modell man väljer. För män är det annorlunda, kläderna består av vida byxor och en slags skjorta med ett stort band runt om midjan.

Mat i Irak Maten i Irak skiljer sig ganska mycket från maten i Sverige. Skillnader kan vara i matlagningen, tiden för måltiderna eller vilken slags mat man äter i vardagen. En annan skillnad är att barnen i Irak inte äter mat i skolan som vi i Sverige, utan de tar med sig maten hemifrån. Det finns också en skolkiosk som säljer mat till eleverna. När det gäller matlagningen i Irak, så använder man aldrig grädde som ingrediens, istället använder man tomatsås. I Irak äter man frukost, lunch och kvällsmat. I Sverige är det vanligt att man äter potatis näs-tan varje dag, men i Irak äter man ris. Riset brukar man äta med olika sorters grytor till exempel ockragryta, böngryta, kycklinggryta eller fiskgryta. I Irak är det mer vanligt att man äter dadlar som efterrätt, eftersom det är billigt att köpa. Det är också mer vanligt att äta vitt bröd än mörkt bröd. Ofta förknippar man det mörka brödet med fattiga människor, eftersom det är billigare än det ljusa brödet. De flesta ira-kier använder kopp istället för dl när de lagar mat. I Irak finns det grönsaker som växer på vintern och grönsaker som växer på somma-ren. De grönsaker som inte odlas på vintern, till exempel ockra eller aubergine fryser man och sparar till vintern. I Irak är det vanligare att äta lagad mat hemma än att köpa snabbmat eller konserver. I de famil-jer där båda föräldrarna jobbar lagar man maten på fredagen för hela veckan och fryser in den eftersom man inte hinner laga mat under veckan. Kända maträtter i Irak är berjane (ris blandat med olika grönsaker och kött eller kyckling), dolma är vinblad som fylls med ris blandat med köttfärs, lök, dill, persilja. En annan maträtt heter koba (kroppkakor) och görs av bulgur eller risdeg med köttfärsfyllning.

98

Till maten dricker man för det mesta vatten eller liben (yoghurt som har spätts ut i vatten med lite salt). På bjudningar och restauranger dricker man saft. De vanligaste saftsorterna är apelsinsaft, granatäp-pelsaft och aprikossaft. Recept för Zilabja De vanligaste sötsakerna i Irak är Zilabja, Dihinia och Baklava.

Här är ett recept på Zilabja: 2 koppar mjöl 2 koppar vatten 1 paket jäst 1 nypa socker ½ kopp ljummet vatten ½ tesked salt Sirap

Blanda alla dessa ingredienser i en mixer tills degen jäser och bubblar.

Under tiden ska du ha en kastrull med het olja redo på spisplattan.

När degen är klar lägger du den i en sprits och sprutar ut den i cirklar i kastrullen med olja, vänta tills smeten stelnar och doppa den i sirap några gånger, sedan är den färdig att äta!

99

Referenser

Husain, Shahrukh (1997) Vad vet du om islam? Gleerups förlag

http://www.al-kawthar.com/husainia/mosoa/index.htm

http://www.mesopot.com/old/adad15/15.htm

http://www.mesopot.com/old/adad4/3.htm

100

101

Presentation av författarna Vi som har skrivit om Irak är Wafa Alubaidi och Ammuna Moham-med Ali. Jag, Wafa Alubaidi, kommer ursprungligen från Irak där jag har läst företagsekonomi och administration vid Mosuls universitet. Efter examen arbetade jag som revisor. 1987 utbildade jag mig till lärare. När jag flyttade till Sverige insåg jag i mitt arbete som mo-dersmålslärare hur viktigt modersmålet är för barn med utländsk bak-grund. Idag jobbar jag som språkpedagog för barn med arabiska som modersmål i Malmö. Jag, Ammuna Mohammed Ali, kommer ursprungligen från Irak där jag jobbade som biträdande rektor på en handelsgymnasieskola för flickor. I Sverige utbildade jag mig på barn- och fritidsprogrammet och har sedan dess arbetat med barn och unga. Idag arbetar jag som modersmålslärare i arabiska i Malmö.

102

Språk och kultur i Irak Inledning Det arabiska språket är det största språket av de semitiska och afro-asiatiska språken. Arabiska är ett diglossispråk som har två varianter. Den första varianten indelas i Koranens språk som kallas klassisk arabiska och modern standardarabiska (MSA) som lärs ut i skolorna och används i tidningar samt i formella situationer. Den andra varian-ten är det vardagliga språket som kallas folkspråk. Folkspråket är ett muntligt språk som används i olika informella sammanhang och kallas också dialekt. Irakiska dialekter omfattar folkdiktning (folkpoesin, folkvisor, folksagor, sånger, gåtor, ordspråk och rim och ramsor). Dessa uttrycks och skrivs på vissa dialekter. Irak är ett av de arabiska länder som använder olika dialekter som modersmål. Dialekt En dialekt definieras som olika språkliga egenskaper som tillhör ett visst område eller en miljö, där många personer eller grupper samver-kar. Den används som uttrycksmedel i olika sammanhang i vardagsli-vet. Den är en typ av det sociala eller lokala standardspråk som avvi-ker från de språkliga grundformerna till exempel när det gäller ordför-råd, sättet att uttala och kroppsspråk. Dialekten är människans språk-produktion som har fått utvecklas fritt eller obehindrat. (http://www.ahlalloghah.com/showthread) Irakisk dialekt Talspråket i Irak består av nedärvda ljudsystem från många olika språk som talades i forntida Irak till exempel: sumeriska, akkadiska, forntida assyriska och babyloniska, arameiska, hebreiska samt arabis-ka. En del ord har kommit från andra språk som kurdiska, persiska, turkiska och engelska. Språk som talades i Irak har påverkat irakiska dialekter (ID), inte bara i ljudsystem utan även i ordförråd och gram-matik. ID uppfattas av många som de svåraste dialekterna jämfört med andra arabiska länders dialekter.

103

Irakier avslöjar direkt sin hemstad eller sitt geografiska ursprung ge-nom dialektens melodi, rytm, betoning och intonation. Ord och me-ningar i dialekterna innehåller många språkljud och fonem som inte finns i MSA. I MSA finns 28 bokstäver och av dem är 25 konsonanter och tre långa vokaler. Man använder i MSA tre korta vokaler (aldama ,ُ alfatha ◌ٙ och alkasra ◌ٙ )med så kallade ”harkat” ovanför eller under bokstäverna. De indikerar ords kasus (nominativ, ackusativ och geni-tiv) i meningen. Faktorer som har medfört olika förändringar i dialekten Det finns många faktorer som har spelat en stor roll i förändringen av talspråket i Irak såsom: Geografi Irak var för många år sedan ett bördigt land mellan floderna Eufrat och Tigris. Detta lockade olika grupper att flytta till Irak, vilket inne-bar att folk från de olika grannländerna möttes. Att flytta var lätt efter-som de olika staterna inte hade full kontroll över gränserna. Bland-ningen mellan dessa olika folkgrupper gav upphov till gemensamma uttryck för att underlätta kommunikationen. Sociala omständigheter Många grupper som integrerades i det nya samhället gifte sig med personer från andra folkgrupper i landet. De skapade nya dialekter för att förstå varandra bättre. Sedan uppstod olika arbetskategorier och olika klasser som adelsmän, bönder, fiskare och hantverkare. Behovet av att kommunicera med omgivningen ledde till att folk valde ett gemensamt språk för att underlätta sitt vardagsliv.

104

Ekonomi En hel del handelsmän åkte från Irak till andra länder och tvärtom för att arbeta eller sälja sina produkter, och detta har spelat en stor roll när det gäller utvecklingen av olika dialekter i Irak. Ockupation Olika länder som Turkiet, Iran, England och inte minst USA har oc-kuperat Irak under olika perioder. Naturligtvis har språken i dessa länder påverkat de irakiska dialekterna, till exempel används i talspråk det engelska ordet tyre för däck. (http://www.ahlalloghah.com/showthread) Industrialisering För cirka 40 år sedan var en stor del av ordförrådet i de olika dialek-terna inte begripligt för alla invånare. Det berodde på att folket inte var riktigt integrerade med varandra. Det var inte så lätt att förflytta sig mellan de olika städerna för det saknades en utbyggd infrastruktur. I slutet av 1970-talet började industrialiseringen blomstra. Nya vägar och förbindelser mellan olika städer byggdes, vilket underlättade för folket att röra sig inom landet. Nya universitet och högskolor byggdes i olika delar av landet. Detta medförde att folket kom närmare var-andra och orden i de olika dialekterna börjde blandas. Man började förstå ord som kom från andra dialekter bättre. Tv och internet Tv-apparater fanns nästan bara i storstäderna när de kom under 1950- talet. Spridningen av tv-apparaterna var en avgörande faktor för att folkets dialekter började blandas. Till exempel kunde en invånare i Mosul i reportage på tv nu höra hur man talade i Bagdad och vice versa. Detta har lett till att den dialekt som talas i Bagdad och södra delen av Irak har blivit mer känd i norra delen, eftersom de flesta tv-program produceras i och runt huvudstaden. Genom tv kom också nya ord från andra språk som till exempel engelska in i språket, till exem-pel ord som cinema och radio. Dessa ord har i själva verket andra namn i det arabiska språket. Man kan jämföra tv då med internet idag.

105

Det vill säga de har haft samma effekt på globaliseringen. Folket kom i båda fallen närmare varandra och kommunikationen underlättades. Idag har det skett stora och omfattande förändringar i dialekterna och folket har börjat förstå varandra ännu bättre på grund av internet. När man chattar med varandra brukar man använda dialekt som inte alltid är lätt för den andra parten att förstå. Då behöver man förklara vad man menar. Detta har lett till att dialekterna kommer allt närmare var-andra. Huvuddialekter i Irak Iraks dialekter skiljer sig från ett område till annat och från en stad till en annan. Även i en och samma stad kan man höra olika dialekter. Vi kommer att skriva om de fyra mest kända dialekterna som talas i Irak och försöka beskriva vad som karaktäriserar dem. Dialekten i norra Irak används i och runt omkring staden Mosul. Den kallas almosulisk dialekt. Den talas även i vissa områden i städerna Erbil, Karkuk, Tikrit och Alanbar. Det talas av en del kristna och judar som har bott i norra och mellersta delen av Irak. De assyriska och arameiska språken har haft stort inflytande på dialekten. (http://www.mesopot.com/default/index.php ) Dialekten i mellersta delen av Irak som används i och runt omkring staden Bagdad kallas albagdadisk dialekt och den är känd för att vara enkel, lätt att förstå och den dialekt som ligger närmast MSA. Dialek-ten värderas av många högst av alla de irakiska dialekterna. Dialekten i östra Irak och Albadia kallas ibland ökenspråket. Den här dialekten är en gammal variant av det arabiska språket och den talas av folket som bor i öknen, inte bara i Irak utan av folket som bor i öknen i Saudi Arabien och Jordanien. Med tiden har dialekten influe-rats av ländernas andra dialekter såsom den albagdadiska dialekten i Irak. Den har fått namnet badaweya. Den används också i städerna Tkrit, Samara, Aldoor och Alanbar. Den är lätt och tydlig.

106

Dialekten i mellersta Eufrat och södra Irak är inte helt enhetlig. Här använder talaren en del ljud som används i den albagdadiska dialek-ten. Dialekten är till stor del en blandning av andra dialekter. Det som mest utmärker denna dialekt är en stor användning av ”cha shloon” i början av meningar. Det betyder ”hur då” på svenska (Alnawab, 2003). MSA och ID Det finns vissa skillnader i meningsbyggnaden när det gäller ID jäm-fört med MSA. Många verb som används i dialekten finns inte på MSA till exempel aku som betyder finns. Vi skriver en mening som den sägs i den almosuliska dialekten: ”aku weehed walaad naeim” (En pojke sover). På standardspråk skrivs meningen i stället: ”yojaad walaad wahed naem”. På MSA finns tre negationsartiklar: lan, lam, och laa. Om man vill säga: ”Jag vet inte”, blir det på MSA ”ana laa aaref”, men på dialekt blir det ”shmadrini, shmarfni, ma aaghf.” ”Ma kou” på ID betyder ”det finns inte”. Ordet ma kou är mycket känt i hela landet och även utomlands. Räkneord I skolan brukar eleverna räkna på MSA på följande sätt: ١١ ٩ ٨ ٧ ٦ ٥ ٤ ٣ ٢ ١ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ”Wahed, ithnan, thaltha, arbaa, sjamsa, staa, sabaa, thamania, tisaa, ashra”. Men på vissa ID uttalas siffrorna så här ”weehed. ithnin, thathi, arbaa, sjamsi, sitti, sabaa, thmäni, tisaa, ashgha”. Siffran två uttalas i alla dialekter ithnin. När man uttalar siffrorna på standarsprå-ket brukar man uttala ett tal och tiotal tydligt och klart. På dialekten däremot drar man ihop orden så att de låter som ett ord men på MSA är det alltså två ord.

107

De siffror som används både i standardspråket och i dialekten här-stammar egentligen från Indien – indiska siffror. De arabiska siffrorna är de som används i västvärlden, som till exempel i Sverige. Dialekterna påverkar skolgången I Irak börjar barnen skolan vid sex års ålder, då är det normalt att bar-nen behärskar den arabiska dialekten som de hör och använder i sin omgivning. I skolan är det inte utifrån talspråket som barnen ska lära sig läsa och skriva, utan det är MSA som gäller. Undervisningen i Irak är på MSA och det är språket som ska användas för lärande och kun-skapsinhämtning. För barnet är det en stor utmaning att behärska det nya språket. Misslyckas barnet att förstå MSA medför detta att barnet kan tappa självförtroende och kan få svårigheter i sin inlärning eller slutar skolan. Barnets beredskap för mötet med MSA kan bero på familjens bakgrund till exempel sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Språkmiljön som barnen växer upp i varierar från ett barn till ett annat. Barn som växer upp i en familj med högutbildade föräldrar eller syskon får större möjligheter att hantera böcker, lyssna på sagor och titta på barnprogram, innan de börjar skolan. Dessa barn kan ha mindre svårigheter när de börjar skolan, till skillnad från barn som bor och växer upp på landet där föräldrarna kan vara analfabeter och mås-te prioritera arbete framför utbildning. Dialekterna libanesiska, syriska, palestinska och egyptiska räknas som mer lättförståeliga, eftersom de å ena sidan är mjuka och lätta att utta-la och å andra sidan lätta att känna igen tack vare massmedia. Radio, tv-serier och filmer från dessa länder är mycket kända och tillgängliga för alla araber. Det har gjort att dessa dialekter blivit populära, om-tyckta och favoriseras av folk i alla arabiska länder. MSA är som vi tidigare nämnt det språk som barn och unga kommer att använda vid lärande och kunskapsinhämtning, även i modersmåls-undervisning i Sverige.

I modersmålsundervisningen i arabiska kan elever med syrisk arabiska ha svårigheter med att förstå marockansk arabiska

108

och vice versa och man väljer därför oftast att använda MSA som skolspråk, även i de fall där barnen inte tidigare kommit i kontakt med detta språk (Håkansson, 2003, s 78).

Barn och unga kan utveckla sin MSA genom att öka ordförrådet inom MSA med utgångspunkt i dialekten och på detta vis stimuleras förmå-gan att producera arabiskt språk med hög kvalitet. Vi anser därför att det är viktigt att kunna underlätta arabiskundervisning genom att an-vända både MSA och dialekterna. För många barn är MSA, som de möter i skolan ett helt nytt språk som ska läras. Därför är det bra om föräldrarna uppmärksammar sina barn på skillnaden mellan skriftspråket och dialekten och förbereder dem inför modersmålsundervisningen för att slippa onödig förvirring. Lära-ren måste också påpeka skillnaderna under undervisningen för att hjälpa barnen att uppnå målen smidigare. Barn brukar ha stora möjlig-heter att tidigt lära sig många språk samtidigt om de får det stöd som de behöver från både hemmet och skolan. Forskning i vissa arabiska länder till exempel Syrien, Kuwait och Egypten visar att man bör ut-nyttja barnets förmåga för att lära sig MSA före sex års ålder. Därför menar vi att barnen som går i förskolan ska få möjlighet att utveckla MSA redan där, och fortsätta utveckla dialekten hemma så att de till-ägnar sig båda språkvarianterna som kan underlätta läs- och skrivut-vecklingen senare (http://www.saaid.net/tarbiah/185.htm).

I Sverige har elever svårigheter att förstå MSA. MSA är inte i första hand hemspråk eller modersmål, utan ett språk som lärs in formellt (Håkansson, 2003, s 33).

Detta gör det komplicerat när man ska ta ställning till vilken varietet som ska användas i modersmålsundervisningen i den svenska skolan. Barn som bor i Sverige behärskar liksom i hemlandet dialekten först, eftersom den är det första barnet hör av omgivningen och så småning-om lär sig tala själv. Barnet hör mycket sällan MSA i Sverige, efter-som den inte är lika tillgänglig dess omgivning. Barn med föräldrar som har vuxit upp i Sverige och inte behärskar MSA får inte alltid det

109

stöd i sin modersmålsutveckling som de behöver. Vissa föräldrar kan också ha en negativ attityd mot modersmålet. De tror att det inte är viktigt för barnet att lära sig arabiska och tänker att svenskinlärning måste prioriteras och det spelar ingen roll om barnet kan sitt moders-mål eller inte. Familjen har stor betydelse när det gäller de första åren i barns språk-utveckling. De sociala förhållanden och föräldrars utbildningsnivå påverkar barnens språkutveckling när det gäller både dialekter och kanske framför allt MSA. Var man är bosatt har också betydelse för språkets utveckling. I storstäder använder man MSA mycket mer än vad man gör på landsbygden. Tv, internet och massmedia har spridits i storstäderna på ett annat sätt än på landsbygden. I arabisktalande län-der vänjer sig barnen tidigt vid att programledaren i barnprogrammen talar MSA.

Familjen i Irak Familjen i Mellanöstern och i synnerhet i arabvärlden är en grundkär-na i ett samhälle som innehåller medlemmar knutna till varandra i biologiska band. Den kan sträcka sig över flera generationer och har gemensam grund i kultur och vanor där medlemmarna har ansvar för varandra. Det kan kallas en utökad familj. Det finns många likheter mellan familjen i Irak och familjen i övriga arabländer. Kulturen och religionen ligger ofta till grund för synen på familjen. Det är fortfa-rande den utökade familjeformen som lever kvar i arabvärlden, i syn-nerhet på landsbygden. Den utökade familjeformen innebär en stor grupp släktingar relaterade till varandra genom härstamning och äk-tenskap. En utökad familj består i regel av tre generationer. I en ut-ökad familj kan medlemmarna leva tillsammans, i ett mer traditionellt mönster, eller bosätta sig som flera kärnfamiljer, men ändå dela vär-den och funktioner som en utökad familj som är beroende av varandra. Familjelivet i Irak har reglerats av religion och tradition ända fram till 1959 då kom en liten sekulär förändring som började reglera familje-förhållanden inom rättsväsendet. De nya förändringarna byggde på

110

sharialagar och regler från andra muslimska länder. Lagen klargör bestämmelserna om rätten att ingå äktenskap, ekonomiska rättigheter mellan makar, skilsmässa och vårdnad av barn, liksom testamenten och arv (http://countrystudies.us/iraq/44.htm). Den grundläggande familjestrukturen består av ett äldre par, deras söner, söners hustrur och barn, samt parets ogifta döttrar. I allmänhet flyttar hustrun in med sin mans föräldrar, där det unga paret bor kvar en kortare eller längre tid. Ofta varar detta arrangemang fram till fa-derns död. Även när fadern dör, stannar bröderna ibland tillsammans och bildar ett gemensamt familjehushåll som inkluderar dem själva, deras hustrur och deras barn. Makten inom familjen är beroende av ålder och kön. Fadern har i teo-rin absolut makt över den verksamhet som medlemmar i hushållet ska syssla med, både inom hemmet och utanför. Han bestämmer vilken utbildning hans barn ska få, och vilka yrken hans söner ska ha. Fadern bestämmer vanligtvis i samråd med sin hustru, om hans barn ska få gifta sig. Denna maktutövning har kraftigt försvagats i stadsmiljön bland annat genom en förskjutning av mer och mer ansvar från familj till större sociala institutioner, såsom skolor. En annan faktor som lett till förändring i familjesituationen i Irak är krig, speciellt kriget mellan Iran och Irak. Det traditionella mönstret av manlig dominans har för-svagats av kriget. Eftersom Irak har en mindre befolkning än Iran, har landet upplevt stora svårigheter att upprätthålla ett tillräckligt försvar på slagfältet. Irak behövde soldater och då fick landet rekrytera män vilket ledde till att man var tvungen att dra ned den tillgängliga ar-betskraften på hemmaplan. Kvinnor hade då möjlighet att kompensera den minskade manliga arbetskraften. I mitten av 1980-talet, rapporte-rade observatörer att i många ministerier var den övervägande andelen anställda kvinnor (http://countrystudies.us/iraq/).

111

Äktenskap När den äldsta sonen blir tillräckligt gammal för att leva sitt eget liv, ska han traditionellt sett gifta sig med hjälp av sina föräldrar. Om han vägrar att gifta sig försöker pappan och mamman att övertyga honom för de vill gärna få barnbarn och vara stolta över sina söner. När den äldste sonen gifter sig får han stanna kvar hemma hos föräldrarna med sin fru och han får ett rum. Det är självklart att sonen som har gift sig, deltar i familjens försörjning och delar utgifterna för att hjälpa sin pappa ekonomiskt och socialt. Pappan känner att han har ansvar för alla sina barn tills de gifter sig. Pojkar kan ofta stanna i föräldrahem-met men när det första barnet, ofta det äldsta, gifter sig och får sina barn kan han fortsätta att bo hos sina föräldrar men om hans andra bröder vill gifta sig, bör han flytta till en annan bostad för att ge dem chansen att gifta sig för familjen behöver flera rum. Flickor i familjen har mycket små möjligheter att stanna hemma hos föräldrarna. När de gifter sig flyttar de till mannens hem. När en man vill gifta sig måste han förlova sig först. Det är alltid män som tar initiativet till en för-lovning. Kvinnan kan säga ja eller nej. Några män förlovar sig med kvinnor de känner sedan tidigare men det är vanligt att paret inte kän-ner varandra. Det finns några villkor för ett äktenskap så som att det finns pengar och att mannen har ett arbete. När mannens och kvinnans familj har kommit överens om bröllopet och vissa saker inför äkten-skapet, får de unga träffa varandra mer och diskutera sin gemensamma framtid. Det är först när de har gift sig som de kan ha sexuellt um-gänge. Det är absolut förbjudet före äktenskapet. Efter äktenskapet är de en familj i lagens mening men på vilket sätt deras liv ska fortsätta, beror på hur mogna de är.

Familjens status Familjens ekonomiska och sociala status avgör hur viktig en familj är i samhället. Ju fler barn, särskilt söner, desto större prestige och högre status har fadern, och genom honom blir familjen en helhet. Pojkar är särskilt välkomna eftersom de är bärare av familjens traditioner, och

112

eftersom deras ekonomiska bidrag i ett agrart samhälle är större än för flickor (http://countrystudies.us/iraq).

Vem bestämmer? Förr i världen var det vanligast, att mannen bestämde i familjen. Han var dess överhuvud, men det har också i äldre tider funnits samhällen där kvinnan har ansetts som den mest förnäma i familjen. I Irak har man generellt en uppgiftsfördelning mellan män och kvinnor inom en familj. Ofta är det manen som sköter arbetet utanför hemmet medan kvinnan sköter allt arbete i hemmet. Detta gäller den irakiska familjen som är bosatt i staden. Det har förekommit förändringar de senaste åren då fler och fler kvinnor har börjat utbilda sig och därmed fått jobb i den offentliga sektorn. På landsbygden sköter både män och kvinnor jordbruksarbeten. I familjen delar paret upp uppgifterna och de har sin bestämda roll. Varje person har sitt område att bestämma över. Barnen har inget ansvar utan de bör lyda föräldrarna och andra vuxna släktingar. Män har alltid ansvar för arbeten utanför hemmet medan kvinnor har ansvar för hemarbete. Dessutom samarbetar kvin-norna med varandra och männen med varandra inom familjen. Om det finns mer än ett vuxet par hemma, då hjälper kvinnorna varandra med hushållsarbetet medan männen gemensamt står för utgifterna.

Geografi Lever familjen på landet eller på landsbygden, har den ett stort behov av alla familjemedlemmar och kan därför utökas med andra släktingar för att skapa en rejäl familj med många kusiner. På landet behöver man flera personer som kan arbeta med jordbruk och för att uppleva trygghet både socialt och ekonomiskt. I stora städer är det däremot vanligt med en kärnfamilj och färre antal barn. Stora kärnfamiljer med upp till tio barn är fortfarande vanligt i mindre städer medan det sällan förekommer i huvudstaden. Även uppfostran och livsstil skiljer sig avsevärt mellan staden och landet. De barn som kommer från mindre

113

orter i Irak till Sverige har säkert upplevt ett strängare och hårdare liv än de som kommer från en stor stad, vilket kan prägla deras beteende i det nya landet. Det kan bli mer synligt när barn från landsbygden kommer in i svenska skolan där systemet är mer nyanserat och ord-ning och regler skiljer sig från Irak och där det svenska skolsystemet kan upplevas som slappt för dessa elever och deras familjer.

Irakiska barn i svenska skolan Skolsystemet och skolan skiljer sig ganska mycket mellan Sverige och Irak. Det finns säkerligen för- och nackdelar med de båda systemen. I princip bygger det svenska skolsystemet på demokrati och gemensam värdegrund för alla människor. De goda principerna ska tydliggöras för nyanlända elever så att de förstår hur systemet fungerar och var gränserna går. Vi ska försöka jämföra de båda skolsystemen och be-skriva vår uppfattning om hur det går till i skolan i de båda länderna. Det finns många skillnader mellan svenska skolan och skolan i Irak. I Irak bestämmer läraren över klassen och detta gör att läraren styr all undervisning. Eleverna har inte en chans att påverka undervisningen som bestäms av staten och utövas av skolan och läraren. I irakiska skolan kan elever som stör eller bråkar och elever som fuskar på prov stängas av i flera veckor. I Sverige kan inte skolan stänga av någon elev på detta sätt. I Sverige finns det mindre respekt i skolan jämfört med Irak där eleven inte skriker på läraren eller beter sig aggressivt. Detta är inte tillåtet i Sverige heller men det sker ofta ändå på grund av att eleven känner att han eller hon kommer undan utan något straff eller disciplinär åtgärd. I Irak har skolledningen och läraren stora möj-ligheter att utöva makt över skolan och eleverna. Det finns inte så många skolor i Irak som är öppna för båda könen utan den stora majo-riteten av skolorna är antingen pojk- eller flickskolor. Ibland finns det bara en skola i avlägsna små byar där både flickor och pojkar går. En annan viktig skillnad mellan skolan i Irak och Sverige är att klasserna i irakiska skolan har många fler elever i klassen. Det finns nästan inga pedagogiska hjälpmedel som kartor och planscher eller datorer. All undervisning sker rent teoretiskt.

114

Skolsystemet skiljer sig mycket mellan Sverige och Irak och därmed påverkas irakiska barns skolgång i Sverige. Nyanlända barn som gått i skolan i Irak upplever det som två olika världar. Irakiska barns skol-gång i Sverige kan påverkas av deras familjers attityd och syn på svenska samhället och svenska skolan. I familjer som inte tänker stan-na i Sverige känner barnen sig inte säkra på någonting. Detta påverkar barnens skolgång i Sverige. Barnen kan då få det svårt att acceptera det nya systemet och har inte lust eller motivation att vara engagerade på lektionerna. Föräldrar från Irak har enligt våra erfarenheter gene-rellt en positiv syn på svenska skolan jämfört med skolan i Irak. Den är friare och ger barnen möjlighet att utvecklas. Friheten kan dock leda till att föräldrar och elever uppfattar skolan som slapp jämfört med skolan i Irak. Föräldrar i den irakiska skolan har inte de rättigheter som föräldrarna i den svenska skolan har. Däremot ger de mycket ”moraliskt stöd” till skolan och har ofta fullt förtroende för skolledningen och lärarna. Utvecklingssamtal förekommer mycket sällan i den irakiska skolan, men föräldramöten hålls kanske ett par gånger per år. I den svenska skolan skulle man kunna dra nytta av irakiska föräldrars livserfarenhe-ter och syn på livet.”Det finnas föräldrar som kan bidra med livserfa-renheter som är ovanliga i Sverige. Kanske kan de berätta om annor-lunda uppbyggda samhällen, islam, hur det känns att uppleva krig eller förföljelse. Kunskap om och förståelse för världen och dess samman-sättning är mål som har satts upp av skolan” (Otterbeck, 2000, s.72).

Skolsystemets kollaps Efter det andra Gulfkriget infördes hårda sanktioner mot Irak vilka drabbade skolsystemet liksom alla andra system i landet. Skolorna saknade mycket. Skolbänkarna räckte inte längre för alla elever. Sko-lorna var i så dåligt skick och inte lämpliga för undervisning. Brist på lärare på grund av krig och militärmobilisering gjorde att antalet ele-ver per klass ökade mycket. Eleverna måste köpa böcker och material själva. Undervisningen var i botten så att alla elever måste anlita pri-vatlärare för att kunna klara skolan och få godkända betyg. Lärarna

115

tappade tron på hela skolväsendet och de arbetade under hård press. De hade dåliga arbetsförhållanden och låga löner som fick dem att lämna skolan för att kunna försörja sina familjer. Andra lärare fick satsa på att ge privatlektioner för att få bättre betalt från föräldrar som kunde betala. Skolsystemet måste byggas om och ses över rejält för att kunna fungera igen.

Sist men inte minst Avslutningsvis vill vi ta upp något som lärare behöver tänka på när de möter irakiska barn i den svenska skolan. Dels ska man tänka på deras bakgrund dels deras familjeförhållanden. Irakiska familjer i Sverige har ofta med sig tuffa upplevelser Detta är inte ett lätt uppdrag för de svenska lärarna men de kan få stor hjälp och nytta av modersmålslära-ren. Dennes erfarenheter i Sverige och den arabiska bakgrunden kan bidra till goda tips och råd och förhoppningsvis vara en länk mellan hem och skola som kan underlätta för barnens skolgång.

Ord

list

a sv

ensk

a M

S A

H

ur u

ttala

s I D

H

ur U

ttala

s H

ej

حبامر

m

arha

ban

حبامر

لوه

M

arha

ba,h

ello

H

ej d

å مةلالسع ا م

Maa

als

alaa

ma

معمهلالسا

يف

انام

اللها

Maa

als

alaa

ma,

fi

aman

Alla

h V

älko

mm

en

لاسه ولااه

A

hlan

w sa

hlan

لاه

haal

aa

God

mor

gon

ح صبا

يرلخا

Sa

bah

alkh

eir

حصبا

يرلخا

Saba

h al

khei

r Ta

ck

راشك

sh

ukra

n راشك

ونمنم

Shuk

ran,

mam

noon

B

ra

يد ج

/سناح

ʤ

eid/

has

anna

n ينز

/شخو

/يحمل

Zein

,kho

osh,

mal

ih

Mam

ma

ماما

/ي ام

M

amm

a/um

mi

يام

ماما

M

amm

a,um

mi

Papp

a ي اب

ا باب

B

aba,

abb

i يبو

وياب

اباب

Boy

,boy

a.ba

ba

Bro

r خ أ

akh

يخ

ويااخ

خوا

Khi

o,ak

hoja

,akh

y Sy

ster

تأُخ

uk

ht

يخيت

يختا

K

haity

,ukh

ti Sy

skon

توااخ ووةاخ

U

khw

a /a

khaw

at

يوتاخ

يواتخ

Ukh

oty,

khaw

aty

Mor

mor

دة ج

ʤad

e دةج

يبيب

انان

يست

ʤed

e,bi

bi,n

anna

,sttiy

M

orfa

r جد

ʤ

ad

دوج

ʤdu

Fa

rmor

دة ج

ʤad

e دةج

يبيب

انان

يست

ʤed

e,bi

bi,n

anna

,sttiy

Fa

rfar

جد

ʤ

ad

دوج

ʤdu

Po

jke

ولد

wal

ad

ولديدول

يصب

Wal

ad,u

leid

,sbay

Fl

icka

ت بن

bint

تبن

يةبن

Bin

t, B

arn

فلط

tif

il فلط

هلجا

,

Tifil

, ʤ

ahill

116

Ordlista svenska M S A Hur uttalas I D Hur Uttalas Hej م��ر�ح�ب��ا� marhaban ه�ل�و�� م��ر�ح�ب��ا� Marhaba,hello Hej då ا�ل�س��ل�ا�م��ة� م��ع� Maa alsalaame ف��ي� ا�ل�س��ل�ا�م��ه� م��ع�

ا�ل�ل�ه� ا�م��ا�ن��Maa alsalaama, fi amln Allah

Välkommen و��س��ه�ل�ا� ا�ه�ل�ا� Ahlan w sahlan ه�ل�ا� haalaa God morgon ا�ل�خ�ي�ر� ص��ب��ا�ح� Sabah alkheir ا�ل�خ�ب��ر� ص��ب��ا�ح� Sabah alkheir Tack ش��ك��ر�ا� shukran م��م��ن��و��ن�� ش��ك��ر�ا� Shukran, mamnoon Bra ح�س��ن��ا� / ج�ي�د�� ʤeid/ hasannan م��ل�ي�ح� /خ�و��ش�� /ز�ي�ن�� Zein,khoosh, malih Mamma ا�م�ي� / م��ا�م��ا� Mama/ummi م��ا�م��ا� ا�م��ي� Mamma,ummi Pappa ا�ب��ي� ب��ا�ب��ا� Baba, abbi ب��ا�ب��ا� ب��و��ي�ا� ب��و��ي� Boy,boya.baba Bror أ�خ� akh و��ا�خ� ا�خ�و��ي�ا� خ�ي� Khio,akhoja,akhy Syster أ�ُخ�ت�� ukht ا�خ�ت��ي� خ�ي�ت��ي� Khaity,ukhti Syskon و��ا�خ�و��ا�ت�� ا�خ�و��ة� Ukhwa /akhawat خ�و��ا�ت��ي� ا�خ�و��ت��ي� Ukhoty,khawaty Mormor ج�د��ة� ʤade ن��ا�ن��ا� ب��ي�ب��ي� ج�د��ة�

س��ت��ي�ʤede,bibi,nanna,sttiy

Morfar ج�د�� ʤad ج�د��و�� ʤdu Farmor ج�د��ة� ʤade ن��ا�ن��ا� ب��ي�ب��ي� ج�د��ة�

س��ت��ي�ʤede,bibi,nanna,sttiy

Farfar ج�د�� ʤad ج�د��و�� ʤdu Pojke و��ل�د�� walad ص��ب��ي� و��ل�ي�د�� و��ل�د�� Walad,uleid,sbiy Flicka ب��ن��ت�� bint ب��ن��ي�ة� ب��ن��ت�� Bint, Barn ط����ف��ل� tifil ج�ا�ه�ل� ط����ف��ل�, Tifil , ʤahill

117

Kompis ر�ف��ي�ق�� /ص��د��ي�ق�� Sadiq/rafiq ص��ا�ح�ب�� ص��د��ي�ق�� Sadiq,saheb Lärare م��ع�ل�م��

م��ع�ل�م��ة�Mualimm mualimme

م��ع�ل�م�� م�ع�ل�م�ة�

Mualimm Mualimme f

Skola م��د��ر�س��ة� madrasa م��د��ر�س��ة� madrasa Förskola ح�ض�ا�ن�ة�, ر�و��ض��ة� Raodhe,hadana ح�ض��ا�ن��ة� ر�و��ض��ة� Hadana,raodhe Hem ب��ي�ت�� beit ب��ي�ت�� beit Läsa د��ر�س�� / ق��ر�أ� Qraa/darasa د��ر�س��/ف��ر�ا� Qra,dras Skriva ك��ت��ب�� kataba ك��ت��ب�� ktab Leka ل�ع�ب�� laéba ل�ع�ب�� laab Spela ل�ع�ب�� laéba ل�ع�ب�� La b Sova ا�م��ن�� naamaa ن��ا�م�� naam Trött م��ت��ع�ب�� /ت��ع�ب��ا�ن�� Tabaan,motaab ن��ك��ض��ا�ن�� , ت��ع�ب��ا�ن�� Tabaan,ngthan Sjuk م��ر�ي�ض�� maridh م��ر�ي�ض�� maridh Glad ف��ر�ح�ا�ن��, س��ع�ي�د��,

م��س��ر�و��ر�Saeid/farhaan,masror ف��ر�ح�ا�ن�� farhaan

Ledsen ح�ز�ي�ن�� hazin ح�ز�ي�ن�� hazin Arg غ�ض��ب��ا�ن�� /غ�ا�ض��ب�� Ghadhban ghadhib ز�ع�ل�ا�ن�� ,ع�ص��ب��ي� Asabiy, Äta أ�ك��ل� akala ا�ك��ل�

Lunch ا�ل�غ�د��ا�ء� ط����ع�ا�م�� ف��ت��ر�ة� Fattrit taéam alghada ا�ل�غ�د��ا� و��ك��ت�� Wakt alghada Matsal ا�ل�ط����ع�ا�م�� ص��ا�ل�ة�,

,ا�ل�ط����ع�ا�م�� ق��ا�ع�ة� ا�ل�م��ط����ع�م��

Salet altaam, qaat altaam , almataam

غ�ر�ف��ة�ا�ل�ط����ع�ا�م�� ا�ل�س��ف��ر�ة� غ�ر�ف��ة�/

ghurfet altaam/ ghurfet alsofra

Kom

pis

قديص

/قرفي

Sa

diq/

rafiq

قديص

باحص

Sadi

q,sa

heb

Lära

re

علم م

مةعل م

Mua

limm

m

ualim

me

علم م

مةعل م

Mua

limm

M

ualim

me

,f

Skol

a سةدر م

mad

rasa

سةدر م

mad

rasa

Fö

rsko

la

ضةرو

ة, ضان

حR

aodh

e,ha

dana

ضة

رو

نةضاح

Had

ana,

raod

he

Hem

ت بي

beit

ت بي

beit

Läsa

رأق

/سدر

Q

raa/

dara

sa

ا قر

/سدر

Q

ra,d

ras

Skriv

a بآت

ka

taba

آ

بت

kt

ab

Leka

بلع

la

éba

بلع

la

ab

Spel

a بلع

la

éba

بلع

La

b So

va

ام ن

naam

aa

ام ن

naam

Tr

ött

انعبت

/بتعم

Ta

baan

,mot

aab

انعبت

,انضنك

Ta

baan

,ngt

han

Sjuk

ضري م

mar

idh

ضري م

mar

idh

Gla

d يدسع

ن,حافر

,

ورسرم

Sa

eid/

farh

aan,

mas

ror

انرح ف

farh

aan

Leds

en

ينحز

ha

zin

حزين

ha

zin

Arg

بضغا

/انضبغ

G

hadh

ban

ghad

hib

يصبع

,

لانزع

A

saby

, zaa

laan

Ä

ta

آل أ

akal

a آل ا

akal

Lunc

h رةفت

امطع

اءغدال

Fa

ttrit

taéa

m a

lgha

da

توآ

غداال

W

akt a

lgha

da

Mat

sal

لةصا

امطعال

,عةقا

امطعال

,عمطلما

Sa

let a

ltaam

, qaa

t al

taam

, al

mat

aam

امطعةالرفغ

غ/ فةر

رةسف ال

ghur

fet a

ltaam

/ gh

urfe

t als

ofra

118

Vatten م��ا�ء� maa م�ي�ة� , م��ا�ي� Maj, maje Mjölk ح�ل�ي�ب�� halib ح�ل�ي�ب�� halib Dricka ش��ر�ب�� shareba ش��ر�ب�� shrab Kniv س��ك��ي�ن�� skkin س��ج�ي�ن��ة� س��ك��ي�ن�� Skkin/sechine Gaffel ش��و��ك��ة� shaoke ج�ط����ل� ش��و��ك��ة� Shoke/chatal Sked م��ل�ع�ق��ة� milaqa خ�ا�ش��و��ك��ة� م��ع�ل�ف��ة� Maalaqa, khashuga Idag ا�ل�ي�و��م�� alyaom ا�ل�ي�و��م�� elyom Imorgon غ�د��ا� ghadan غ�د��ا� ا�ج�ر�ب�� ب��ك��ر�ه� Ghada,bacher,bokra Läxa و��ا�ج�ب�� waʤb و��ا�ج�ب�� waʤb Svenska MSA Hur uttalas I D Hur uttalas Helg ع�ُط����ل�ة� utlah ة�ط����ل�ع� itleh Kläder ث��ي�ا�ب�� , م��ل�ا�ب��س�� Thiab malaabs ث��ي�ا�ب�� م��ل�ا�ب��س�� Thiab malaabs Prov ا�م��ت��ح�ا�ن��, ا�خ�ت��ب��ا�ر� Imtihaan/ ikhtibar ا�خ�ت�ب�ا�ر� , ا�م��ت��ح�ا�ن�� Imtihaan/ ikhtibar Måndag ا�ل�ا�ث��ن��ي�ن�� Al ithnain ا�ل�ا�ث��ن��ي�ن�� el ithnain Tisdag ا�ل�ث��ل�ا�ث��ا�ء� Althulatha ا�ل�ث��ل�ا�ث��ا�ء� elthlatha Onsdag ا�ل�ا�ر�ب��ع�ا�ء� Al arbiaa ا�ل�ا�ر�ب��ع�ا�ء� el arbiaa Torsdag ا�ل�خ�م��ي�س�� Al khamis ا�ل�خ�م��ي�س�� el khamis Fredag ا�ل�ج�م��ع�ة� Al ʤumaa ا�ل�ج�م��ع�ة� el ʤumaa Lördag ا�ل�س��ب��ت�� Al saabt ا�ل�س��ب��ت�� el saabt Söndag ا�ل�ا�ح�د�� Al ahad ا�ل�ا�ح�د�� el ahad En vecka ا�س��ب��و��ع� isbo ا�س��ب��و��ع� isbo

Vat

ten

اء م

maa

يما

, ية م

Maj

, maj

e M

jölk

بحلي

ha

lib

بحلي

ha

lib

Dric

ka

بشر

sh

areb

a بشر

sh

rab

Kni

v ينسك

sk

kin

ينسك

نةجيس

Sk

kin/

sech

ine

Gaf

fel

آةشو

sh

aoke

آةشو

طلج

Sh

oke/

chat

al

Sked

قةلع م

mila

qa

قةلعم

آةشوخا

M

aala

qa, k

hash

uga

Idag

ومالي

al

yaom

ومالي

el

yom

Im

orgo

n غدا

gh

adan

رهبك

جربا

غدا

G

hada

,bac

her,b

okra

Lä

xa

باج و

waʤ

b باج و

waʤ

b H

elg

لةط عُ

utla

h لةط ع

Atla

h K

läde

r سلابم

,بثيا

Th

iab

mal

aabs

سلابم

بثيا

Th

iab

mal

aabs

Pr

ov

ارختبا

,انتحام

Im

tihaa

n/ik

htib

ar

انتحام

, ارختب ا

Imtih

aan/

ikht

ibar

M

ånda

g ينلاثن ا

Al i

thna

in

ينلاثن ا

el it

hnai

n Ti

sdag

اءلاثالث

A

lthul

atha

اءلاثالث

el

thla

tha

Ons

dag

اءبعلار ا

Al a

rbia

a اءبعلار ا

el a

rbia

a To

rsda

g سميلخ ا

Al k

ham

is

سميلخ ا

el k

ham

is

Fred

ag

عةجم ال

Al ʤ

umaa

عةجم ال

el ʤ

umaa

Lö

rdag

تسب ال

Al s

aabt

تسب ال

el sa

abt

Sönd

ag

حدالا

A

l aha

d حدالا

el

aha

d En

vec

ka

وعسب ا

isbo

a وعسب ا

isbo

a

119

Ett و��ا�ح�د�� wahid و��ي�ح�ي�د�� و��ا�ح�د�� Wahid ,wehed Två ا�ث��ن��ا�ن�� ithnan ا�ث��ن��ي�ن�� ithnein Tre ث��ل�ا�ث��ة� thalatha ث��ا�ث��ي� ,ث��ل�ا�ث��ة� Thalathah, thathi Fyra ا�ر�ب��ع�ة� arbaeh ا�غ�ب��ع�ة� ,ا�ر�ب��ع�ة� Arbaeh, aghba Fem خ�م��س��ة� khamseh خ�م��س��ي� خ�م��س��ة� Khamsa, khamsi Sex س��ت��ة� sitteh س��ت��ي� س��ت��ة� Sitta, sitti Sju س��ب��ع�ة� sabaa س��ب��ع�ة� sabaa Åtta ث��م��ا�ن��ي�ة� thamaniea ث��م��ي�ن��ي� ث��م��ا�ن��ي�ة� Thamaniea, thmieny Nio ت��س��ع�ة� tsaa ت��س��ع�ة� tisaa Tio ع�ش��ر�ة� ashara ع�ش��غ�ة� ع�ش��ر�ة� Ashra, ashgha Kom ت��ع�ا�ل� taal ت��ع�ا�ل� taal Bibliotek م��ك��ت��ب��ة� maktabah م��ك��ت��ب��ة� maktabah Klassrum ص��ف�� saf ص��ف�� saf Kropp ج�س��م�� ʤism ج�س��م�� ʤism Öga ع�ي�ن�� ayn ع�ي�ن�� ayn Arm ذ��ر�ا�ع� thiraa ي�د� jad Hand ي�د�� yaad ك��ف�� ,ا�ي�د�� Eid, kaaf Finger ا�ل�ي�د�� ا�ص��ا�ب��ع� Asabia alyaad ا�ل�ا�ي�د�� ا�ص��ا�ب��ع� Asabia aleid Ben ر�ج�ل� riʤl غ�ج�ل� ,ر�ج�ل� ghiʤl, riʤl Fot ق��د��م�� qadam ر�ج�ل� riʤl Tå ا�ب��ه�ا�م�� ibham ا�ب��ه�ا�م�� ibham

Ett

حدوا

w

ahid

حدوا

يديحو

Wah

id ,w

ehed

Tv

å اناثن

ith

nan

يناثن

ith

nein

Tr

e ثةلا ث

thal

atha

ثةلا,ث

يثاث

Th

alat

hah,

that

hi

Fyra

عةرب ا

arba

eh

عةرب,ا

عةغب ا

Arb

aeh,

agh

ba

Fem

سةخم

kh

amse

h سةخم

يمسخ

K

ham

sa, k

ham

si

Sex

تة س

sitte

h تةس

يست

Si

tta, s

itti

Sju

عةسب

sa

baa

عةسب

sa

baa

Åtta

يةمان ث

tham

anie

a يةمانث

يمينث

Th

aman

iea,

thm

ieny

N

io

عةتس

ts

aa

عةتس

tis

aa

Tio

رةعش

as

hara

رةعش

غةعش

A

shra

, ash

gha

Kom

التع

ta

al

التع

ta

al

Bib

liote

k بةكت م

mak

taba

h بةكت م

mak

taba

h K

lass

rum

فص

sa

f فص

sa

f K

ropp

سم ج

ʤis

m

سم ج

ʤis

m

Öga

ين ع

ayn

ين ع

ayn

Arm

اعذر

th

iraa

يد

jad

Han

d يد

ya

ad

يد,ا

فآ

Ei

d, k

aaf

Fing

er

بعصاا

يدال

A

sabi

a al

yaad

بعصاا

يدالا

A

sabi

a al

eid

Ben

جل ر

riʤl

جلر

,جلغ

gh

iʤl,

riʤl

Fot

دم ق

qada

m

جل ر

riʤl

Tå

امبه ا

ibha

m

امبه ا

ibha

m

120

Huvud ر�أ�س�� raes ر�ا�س�� raas Näsa ا�ن��ف�� anf خ�ش��م�� khashem Tand س��ن�� sin س��ن�� sin Förstod du? ف��ه�م��ت��؟ ه�ل�

ف��ه�م��ت��ِ ه�ل�

Hall fahemta? Hall fahemti?

ا�ف��ت��ه�م��ت�� ا�و�� ف��ه�م��ت�� , ف�ه�م�ت�ي� ا�ف�ت�ه�م�ت�ي�

Fahamt, eftahamet Fhamti,eftahamti f

Kom hit! ه�ن��ا� ت��ع�ا�ل� Taal hona ت��ع�ا�ل�, ه�ن��ا� ت��ع�ا�ل� ه�ن��ا�ن��ا�

Taal ehna,taal ehnana

Jag heter ا�س��م��ي� ا�ن��ا� Ana ismi ا�ن��ه� ,ا�س��م��ي� ا�ن��ي� ا�س��م��ي�

aneh ismi, ani ismi

Hur mår du? ح�ا�ل�ك��َ؟ ك��ي�ف�� ح�ا�ل�ُك��ِ ك��ي�ف��

Kajefa haluka, m Kajefa haluki, f

ا�ش��ل�و��ن��ك�� ا�ش��و��ن��ك�� ا�ش��ل�و��ن��ج�ِ ا�ش��و��ن��ك��ِ

Shlonak, ashonak m Shlonich , ashonki f

Ta det lugnt ا�ه�د��أ� ا�ه�د��ئ�ي�

Ihdaé   m Ihdaei f

ا�ه�د��أ� ا�ه�د��ئ�ي�

Ihdaé    m Ihdaei f

Titta ! ا�ن��ظ����ر� ا�ن�ظ�ر�ي�

Indhur m Indhuri f

د��ح�ك�� ب��ا�و��ع�,د��ح�ق�� ش��و��ف��, ,ش��و��ف��ي� ,د��ح�ك��ي�,ب��ا�و��ع�ي� د��ح�ق��ي�

Shuof, daheq, daheg bawea, M Shuofi, dah-qi,dahegi,bawai

Lyssna ! ا�س��م��ع� ا�س�م�ع�ي�

Ismaa ismaai

ا�س��م��ع� ا�س�م�ع�ي�

Ismaa ismaai

Vad har hänt? ح�د��ث��؟ م��ا�ذ��ا� Mathaa hadatha ا�ش�� ,ص��ا�ر� ش��ن��و�� ص��ا�ر�

Ash sar , shnusar

Vad gör du? ت��ع�م��ل�؟ م��ا�ذ��ا� ت��ف��ع�ل�؟ م��ا�ذ��ا�

Mathaa taamal? Mathaa tafaal ?

ا�ش�� , س��و��ي� د��ه� ا�ش�� د��ه� ش��ن��و�� , ق��ت��ع�م��ل� ت��س��و��ي�

Sh da sawi, ash qatamel shnu datsawi

Huv

ud

سرأ

ra

es

سرا

ra

as

Näs

a ف ان

anf

شم خ

khas

hem

Ta

nd

سن

sin

سن

sin

Förs

tod

du?

هلت؟همف

هل

تِهمف

Hal

l fah

emta

? H

all f

ahem

ti?

تهمف

او

تهمافت

يمتفه

, يمتته اف

Faha

mt,

efta

ham

et

Fham

ti,ef

taha

mti,

f

Kom

hit!

التع

هنا

Ta

al h

ona

التع

, هنا

التع

اناهن

Ta

al e

hna,

taal

ehn

ana

Jag

hete

r انا

يسما

A

na is

mi

يان

يسما

,نها

يسما

an

eh is

mi,

ani

ism

i H

ur m

år d

u?

فآي

كَ؟حال

فآي

كِحالُ

K

ajef

a ha

luka

, m

Kaj

efa

halu

ki, f

كوناش

كونشلا

كِوناش

نجِلواش

Sh

lona

k, a

shon

ak, m

Sh

loni

ch ,

asho

nki,

f Ta

det

lugn

t هدأ ا

يدئاه

Ih

daé,

m

Ihda

ei, f

هدأ ا

يدئاه

Ih

daé,

m

Ihda

ei, f

Titta

! ظران

يظر ان

Indh

ur, m

In

dhur

i, f

قدح

,وعبا

كدح

,

فشو

يوفش

,يوعبا

,يحكد

,يحق د

Shuo

f, da

heq,

da

heg

baw

ea, m

Sh

uofi,

da

hqi,d

aheg

i,baw

ai

Ly

ssna

! معاس

يمعاس

Is

maa

is

maa

i معاس

يمعاس

Is

maa

is

maa

i V

ad h

ar h

änt?

اذام

ث؟حد

M

atha

a ha

dath

a نوش

ارص

,

شا

ارص

A

sh sa

r , sh

nusa

r V

ad g

ör d

u?

اذام

ل؟عمت

اذام

ل؟فعت

M

atha

a ta

amal

? M

atha

a ta

faal

?

شا

ده

يسو

,

شا

ملتعق

,نوش

ده

يسوت

Sh

da

saw

i, as

h qa

tam

el

shnu

dat

saw

i

121

Referenser

Baqer Hussen(2003) Mothafa Alnawab- hans självbiograf och dikt,

Håkansson, Gisela,(2003)Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Studentlitteratur

Otterbeck, Jonas (2000) Islam, muslimer och den svenska skolan

http://www.ahlalloghah.com/showthread 2010-10-18

http://www.mesopot.com/default/index.php 2010-10-10

http://www.alsakher.com/vb2/showthread 2010-11-04

http://www.saaid.net/tarbiah/185.htm2010-12-05

http://swedia.ling.gu.se/index 2010-12-10

http://countrystudies.us/iraq/44.htm 2010-12-10

122

123

Presentation av författaren Jag heter Jeanne D´Arc Chelala och jag kommer ursprungligen från Libanon. Jag kom till Sverige 1989. Jag jobbar i Falkenbergs kommun som modersmålstränare i arabiska i förskola och skola. Jag har läst ekonomisk linje på gymnasiet i mitt hemland och jag studerar fortfa-rande vid Malmö högskola för att komplettera mina studier och bli behörig lärare i arabiska.

124

Libanon

Alla som pratar arabiska förstår varandra även om det är olika dialek-ter men barn som är födda i Sverige men som har libanesiska som modersmål kan ha svårt att förstå andra arabiska dialekter från andra länder som Irak, Tunisien och Egypten. Dessa barn kan också få det svårt att förstå det skrivna arabiska språket (MSA). I min undervisning måste jag därför först läsa en text och sedan förklara innehållet på det talade språket (i mitt fall libanesisk dialekt) för att eleverna ska få en viss förståelse. En del barn som brukar titta på arabiska kanaler och på arabiska barnprogram kan utveckla och behärska MSA ganska bra. Men många barn kan uppleva att de lär sig ett nytt språk när de börjar läsa arabiska även om de har arabiska som modersmål. Franskan som bredde ut sig i Libanon under det franska styret 1920-1946 värnas av västinfluerade grupper, som till exempel de kristna maroniterna (en gren av katolicismen och kallade maroniter efter en munk som hette Maroun). Det är därför man kan höra många franska ord även om man pratar arabiska i Libanon som till exempel bonjour (god dag) och bonsoir (godkväll). Kunskapen i engelska är också stor i landet. I forntiden talades feniciska och arameiska, det språk som an-tas ha varit det som Jesus använde. Många ortsnamn i Libanon här-stammar från dessa språk och maroniterkyrkan använder ännu arame-iska i sina ritualer och i gudstjänsterna (www.landguiden.se). I Libanon är arabiska det officiella språket och förstås av alla men man har alltså olika dialekter beroende på var i landet man bor. Invå-nare i Beirut har en annan dialekt än de som bor i norra Libanon och man hör från vilken del av landet en person kommer på samma sätt som här i Sverige. Libanesiska pratas av barnen i hemmet därför är det svårt när barnen börjar skolan och då måste förstå läromedlens och litteraturens standardarabiska.

125

Nytt språk Idag har ungdomarna som bor här i Sverige och ungdomar som bor i hemlandet och andra länder upptäckt ett chattspråk för att kommuni-cera med varandra och det är att använda latinska bokstäver i arabiska meningar när de chattar med varandra. Det arabiska chattalfabetet används för att kommunicera på arabiska över Internet, eller för att sända meddelanden via mobiltelefoner då det arabiska alfabetet i des-sa situationer är otillgängligt på grund av tekniska begränsningar. Vanligtvis skrivs det arabiska alfabetet då om till det latinska alfabe-tet. Användare av detta speciella alfabet har hittat på lösningar för att transkribera några av de bokstäver som saknar motsvarighet i det la-tinska alfabetet. Det brukar skrivas från vänster till höger i motsats till arabiska alfabetet, eftersom datorer och mobiler inte haft stöd för di-rekt inmatning från höger till vänster. Eftersom det är så informellt finns det inget direkt rätt eller fel vid skriften. De bokstäver som inte har någon nära fonetisk motsvarighet i det la-tinska alfabetet ersätts ofta av en siffra eller annat tecken. Siffrorna eller tecknen har valts efter hur originalbokstaven ser ut, till exempel har den arabiska bokstaven ع sin motsvarighet i det latinska alfabetet som en 3: a, eftersom den ser i princip likadan ut. Många av de arabiska bokstäverna har prickar över eller under sig och detta ersätts med till exempel ett kommatecken, eller apostrof före eller efter (till exempel 3' används för att representera غ).

Utbildning Utbildning har traditionellt varit en av Libanons starka sidor. En hög andel av de libanesiska barnen får skolutbildning, nio av tio barn gick i skolan 2002/2003 och 96 procent av alla ungdomar var läskunniga år 2005. Redan på 1800-talet skapade kristna kloster- och missionssko-lor, betalda av västländer, ett bra utbildningsväsen för eliten i landet. Två tredjedelar av barnen i Beirut går idag i privatskolor. (www.landguiden.se). Det finns avgiftsfria statliga skolor i nästan alla städer i Libanon men de är inte populära bland föräldrar som vill ha en

126

god kvalitet i utbildningen. Innan var det rika som hade sina barn i privata skolor men idag har fler personer en inkomst som gör att de har sina barn i privatskolor. Man betalar själv skolavgiften som är ganska hög ca 16000 kr per år och barn samt böcker, uniform, gym-nastikkläder, mat och bussresor till och från skolan. Jag upplever att föräldrarna i Libanon är mer engagerade i sina barns skolgång än vad man är här i Sverige och jag tror att det beror på de stora summor som föräldrarna betalar för att barnen ska få den bästa utbildning man kan få. Jag kan samtidigt tycka att skolan i Libanon är som ett stort fängelse. Barnen kommer till skolan på morgonen och får sedan inte gå ut ur skolan innan skoldagen är slut. Klasserna är ganska stora och skolgårdarna saknar leksaker, gungor, cyklar och rutschka-nor. Om man jämför med skolan i Sverige är skolan i Sverige roligare, mindre sträng, klassrummen mer hemtrevliga och rasterna är lite läng-re. Barnen börjar förskolan när de är ca 3-4 år, och skolan när de är unge-fär sex år. De går först sex år på lågstadiet sedan tre år på högstadiet för att fortsätta ytterligare tre år på gymnasiet. För att en elev ska bli antagen vid något av landets omkring tjugo universitet eller högskolor krävs i regel en examen efter 12 års skolstudier. Universitets- och högskolesystemet är väl utvecklat. Alla institutioner är privata förut-om Lebanese University i Beirut. Före inbördeskriget 1975-1990 var Beirut en universitetsstad med studenter från hela mellanöstern. Mest kända är American University of Beirut, St. Joseph University, Helige ande Universitet Kasslik, Balamand University. Studenten betalar själv universitetsavgiften, böckerna och logi och jämfört med Sverige finns det inte möjligheter att få studiebidrag eller studielån, utan det är föräldrarna som betalar utbildningen. Det är bara Lebanese universitet i Beirut som är gratis för alla studenter.

127

Religion Det finns ingen statsreligion, däremot finns det arton erkända religiösa grupper. Presidenten är kristen och de två största religionerna är kris-tendomen och islam. Över 90 procent av befolkningen i Libanon, in-klusive de palestinska flyktingarna, brukar betecknas som araber även om invånarnas historiska ursprung är mycket blandat. Den icke-arabiska minoriteten utgörs främst av armenier, kurder, assyri-er/syrianer, turkar och greker. Libaneserna identifierar sig inte främst som etniska araber utan religion, politisk tillhörighet och släktbak-grund avgör vilken folkgrupp de tillhör. Särskilt den religiösa tillhö-righeten utgör grunden för en uppdelning av samhället, där varje grupp har sin egen kultur, samhörighet och ledare. (www.landguiden.se).

128

Ordlista Svenska M S A Uttal Libanesisk

dialekt Uttal

Hej م�ر�ح�ب�ا� marhaba م�ر�ح�ب�ا� marhaba Hej då ا�ل�س�ل�ا�م�ة� م�ع� Maé alsalaama /ا�ل�س�ل�ا�م�ة� م�ع�ب�ا�ي� Bay/mae salemeh Välkom-men

Ahla w sahla و�س�ه�ل�ا� ا�ه�ل�ا� Ahlan w sahlan و�س�ه�ل�ا� ا�ه�ل�ا�

God mor-gon

ص�ب�ا�ح� ا�ل�خ�ي�ر�

Sabah alkhir ا�ل�خ�ي�ر� ص�ب�ا�ح� Sabahelkheir

Tack ش�ك�ر�ا� shukran /ش�ك�ر�ا�م�ر�س�ي� Merci/shokran Bra ح�س�ن�ا� / ج�ي�د� ʤeid/hasanan م�ن�ي�ح� Mnih Mamma م�ا�م�ا� mamma م�ا�م�ا� Mama Pappa ب�ا�ب�ا� baba ب�ا�ب�ا� Baba Bror أ�خ� akh خ�ي� Khay Syster أ�ُخ�ت� ukht ا�خ�ت� Okhet Syskon و�ا�خ�و�ا�ت� ا�خ�و�ة� Ukhwa/akhawat ا�خ�و�ه� Okhwe Mormor ج�د�ة� ʤada ت�ي�ت�ا� Teta Morfar ج�د� ʤad ج�د�و� Jeddo Farmor ج�د�ة� ʤada ت�ي�ت�ا� Teta Farfar ج�د� ʤad ج�د�و� Jeddo Pojke و�ل�د� walad ص�ب�ي� Sabe Flicka ب�ن�ت� bnt ب�ن�ت� Benet Barn ط�ف�ل� tffil ط�ف�ل�/ب�ي�ب�ي� Bebe/tofel

12

8

Ord

lista

Sv

ensk

a M

S A

Utt

al

Lib

anes

isk

dial

ekt

Utt

al

Hej

حبامر

mar

haba

حبامر

m

arha

ba

Hej

då

معمةلالسا

Maé

als

alaa

ma

يبا

/ مع

مةلالسا

B

ay/m

ae sa

lem

eh

Väl

kom

men

لااه

لاسهو

Ahl

an w

sahl

an

لااه

لاسهو

A

hla

w sa

hla

God

mor

gon

حصبا

يرلخا

Saba

h al

khir

حصبا

يرلخا

Sa

bahe

lkhe

ir Ta

ck

راشك

shuk

ran

يرسم

/راشك

M

erci

/sho

kran

B

ra

يدج

/سناح

ʤei

d/ha

sana

n يحمن

M

nih

Mam

ma

ماما

mam

ma

ماما

M

ama

Papp

a اباب

baba

ابا ب

Bab

a B

ror

خأ

akh

ي خ

Kha

y Sy

ster

تأُخ

ukht

تاخ

O

khet

Sy

skon

وةاخ

توااخو

Ukh

wa/

akha

wat

وهاخ

O

khw

e M

orm

or

دةجʤ

ada

يتا ت

Teta

M

orfa

r جد

ʤad

دو ج

Jedd

o Fa

rmor

دةجʤ

ada

يتا ت

Teta

Fa

rfar

جد

ʤad

دو ج

Jedd

o Po

jke

ولدw

alad

يصب

Sa

be

Flic

ka

تبن

bnt

ت بن

Ben

et

Bar

n فلط

tffil

فلط

/يبيب

B

ebe/

tofe

l

129

Kompis ص�د�ي�ق�/

ر�ف�ي�ق�Sadiq/rafiq ر�ف�ي�ق� /ص�د�ي�ق� Sadik/rafik

Lärare م�ع�ل�م�ة�م�ع�ل�م�/ moalem م�ع�ل�م�ة�م�ع�ل�م�/ Moaalem/ moaalimah

Skola م�د�ر�س�ة� madrasa م�د�ر�س�ة� Madrase Förskola ر�و�ض�ة� raodha غ�ا�ر�د�و�ر�ي�ة�ح�ض�ا�ن�/ Garderi/hadane Hem ب�ي�ت� bit ب�ي�ت� Beit Läsa د�ر�س� /ق�ر�أ� Qraa/darasa د�ر�س� /ا�ر�ي� Ere/daras Skriva ك�ت�ب� kataba ك�ت�ب� Katab Leka ل�ع�ب� laéba ل�ع�ب� Leeb Spela ل�ع�ب� laéba ل�ع�ب� Leeb Sova ن�ا�م� naamaa ن�ا�م� Nem Trött م�ت�ع�/ت�ع�ب�ا�ن�

ب�Tabaan,motaab ا�ن�ت�ع�ب� Teében

Sjuk م�ر�ي�ض� maridh م�ر�ي�ض� Marid Glad ف�ر�ح�ا�/ س�ع�ي�د� Saéid/farhaan م�ب�س�و�ط� mMabsot Ledsen ح�ز�ي�ن� hazin ز�ع�ل�ا�ن� Zeélen Arg غ�ض�/غ�ا�ض�ب�

ب�ا�ن�Ghadhb/ghadban م�ع�ص�ّب� maassabb

Äta أ�ك�ل� akala ك�ل�أ� Akal

12

9

Kom

pis

قديص

/قرفي

Sadi

q/ra

fiq

قديص

/قرفي

Sa

dik/

rafik

Lä

rare

علمم

/مةعلم

moa

lem

علمم

/مةعلم

M

oaal

em/

moa

alim

ah

Skol

a سةدرم

mad

rasa

سةدر م

Mad

rase

Fö

rsko

la

ضةرو

raod

ha

ضانح

/ةيورردغا

G

arde

ri/ha

dane

H

em

تبي

bit

ت بي

Bei

t Lä

sa

رأق

/سدر

Qra

a/da

rasa

يار

/سدر

Er

e/da

ras

Skriv

a بآت

kata

ba

بآت

K

atab

Le

ka

بلع

laéb

a بلع

Le

eb

Spel

a بلع

laéb

a بلع

Le

eb

Sova

امن

naam

aa

ام ن

Nem

Tr

ött

انعبت

/بتعم

Taba

an,m

otaa

b انعب ت

Teéb

en

Sjuk

ضريم

mar

idh

ضري م

Mar

id

Gla

d يدسع

/حافر

Saéi

d/fa

rhaa

n طسومب

M

abso

t Le

dsen

ينحز

hazi

n لان

زع

Zeél

en

Arg

بضغا

/انضبغ

Gha

dhb/

ghad

ban

بصّمع

m

aass

abb

Äta

آلأ

akal

a أ

آل

Aka

l

130

Lunch ا�ل�غ�د�ا�ء ف�ت�ر�ة� Fattrit ahghada ا�ل�غ�د�ا� Lghada Matsal ا�ل�ط�ع�ا�م� ق�ا�ع�ة� / qaat altaam ا�و�ض�ة� ا�ل�ص�ف�ر�ا� Odet lsofra Vatten م�ا�ء maa م�ا�ي� Maj Mjölk ح�ل�ي�ب� halib ح�ل�ي�ب� Halib Dricka ش�ر�ب� shareba ش�ر�ب� Shereb Kniv س�ك�ي�ن� skkin س�ك�ي�ن� Sekkin Gaffel ش�و�ك�ة� shaokka ش�و�ك�ة� Shawke Sked م�ل�ع�ق�ة� melaqa م�ل�ع�ق�ة� Malaa Idag ا�ل�ي�و�م� alyom ا�ل�ي�و�م� Lyom Imorgon غ�د�ا� ghadan ب�ك�ر�ا� Bokra Läxa و�ا�ج�ب� waʤb ف�ر�ض� Fared Helg ع�ُط�ل�ة� utlaa ع�ُط�ل�ة� Otle Kläder م�ل�ا�ب�س� Malaabs ت�ي�ا�ب� Tyeb Prov ا�م�ت�ح�ا�ن�/

ف�ح�ص�Imtihaan/ fahis ف�ح�ص� /ا�م�ت�ح�ا�ن� Fahes/emtihan

Måndag ا�ث�ن�ي�ن� ithnain ت�ا�ن�ي�ن� Tanein Tisdag ث�ل�ا�ث�ا�ء thlatha ت�ا�ل�ي�ت�ا� Taleta Onsdag ا�ر�ب�ع�ا�ء arbiaa ا�ر�ب�ع�ا� Orbaa Torsdag خ�م�ي�س� khamis خ�م�ي�س� khamis Fredag ج�م�ع�ة� ʤumaa ج�م�ع�ة� Jomaa Lördag س�ب�ت� saabt س�ب�ت� Sabet Söndag ا�ح�د� ahade ا�ح�د� Ahad En vecka ا�س�ب�و�ع� isbooé /ع�ا�س�ب�و�ج�م�ع�ة� Osboo/jomaa

13

0

Lunc

h رةفت

اءغدال

Fattr

it al

ghad

a غدا ال

Lgha

da

Mat

sal

عةقا

امطعال

qaat

alta

am

راصف الضة

او

Ode

t lso

fra

Vat

ten

اءم

maa

يما

M

ay

Mjö

lk

بحلي

halib

بحلي

H

alib

D

ricka

بشر

shar

eba

بشر

Sh

ereb

K

niv

ينسك

skki

n ينسك

Se

kkin

G

affe

l آةشو

shao

kka

آةشو

Sh

awke

Sk

ed

قةلعم

mel

aqa

قةلع م

Mal

aa

Idag

ومالي

alyo

m

ومالي

Ly

om

Imor

gon

غداgh

adan

رابك

B

okra

Lä

xa

باجو

waʤ

b ضفر

Fa

red

Hel

g لةطعُ

utla

a لةط عُ

Otle

K

läde

r سلابم

Mal

aabs

بتيا

Ty

eb

Prov

انتحام

/صفح

Imtih

aan/

fahi

s انتحام

/صفح

Fa

hes/

emtih

an

Mån

dag

يناثن

ithna

in

ينتان

Ta

nein

Ti

sdag

اءلاثث

thla

tha

يتاتال

Ta

leta

O

nsda

g اءبعار

arbi

aa

عارب ا

Orb

aa

Tors

dag

سميخ

kham

is

سمي خ

kham

is

Fred

ag

عةجم

ʤum

aa

عةجم

Jo

maa

Lö

rdag

تسب

saab

t تسب

Sa

bet

Sönd

ag

حدا

ahad

e حد ا

Aha

d En

vec

ka

وعسبا

isbo

oé

عةجم

/بواس

ع

Osb

oo/jo

maa

131

Ett و�ا�ح�د� wahed و�ا�ح�د� Wahad Två ا�ث�ن�ا�ن� ithnana ت�ن�ي�ن� Tnein Tre ث�ل�ا�ث�ة� thalatha ت�ل�ي�ت�ي� Tlete Fyra ا�ر�ب�ع�ة� arbaea ه�ا�ر�ب�ع� Arbaa Fem خ�م�س�ة� khamsa ه�خ�م�س� Khamse Sex س�ت�ة� stta ه�س�ت� Sette Sju س�ب�ع�ة� sabaa ه�س�ب�ع� Sabbaa Åtta ث�م�ا�ن�ي�ة� thamania ه�م�ا�ن�ي�ت� Tmene Nio ت�س�ع�ة� tsaa ه�ت�س�ع� Tesaa Tio ع�ش�ر�ة� ashara ه�ع�ش�ر� Aashra Kom ت�ع�ا�ل� taal ت�ع�ا� Taa Bibliotek ة�م�ك�ت�ب� maktaba م�ك�ت�ب�ة� Maktabe Klassrum ص�ف� saaf ص�ف� Saff Kropp ج�س�م� ʤism ج�س�م� Jesem Öga ع�ي�ن� ayn ع�ي�ن� Ajn Arm ذ�ر�ا�ع� thiraa ا�ي�د� Id Hand ي�د� yaad ي�د�ا� Id Finger ا�ل�ي�د� ا�ص�ا�ب�ع� Asabia alyaad ل�ا�ي�د� ا�ص�ا�ب�ع� Asabe lid Ben ر�ج�ل� riʤl ا�ج�ر� Ejjer Fot ق�د�م� qadam ا�ج�ر� Ejjer Tå ق�د�م�ا�ل� ا�ص�ب�ع� Esbia alqadam ا�ص�ب�ع� ا�ج�ر�ي� Osba ejre

13

1

Ett

حدوا

wah

ed

حدوا

W

ahad

Tv

å اناثن

ithna

na

ين تن

Tnei

n Tr

e ثةلاث

thal

atha

يليت ت

Tlet

e Fy

ra

عةربا

arba

ea

بعار

ه

Arb

aa

Fem

سةخم

kham

sa

مسخ

ه

Kha

mse

Se

x تةس

stta

هست

Se

tte

Sju

عةسب

saba

a بعس

ه

Sabb

aa

Åtta

يةمانث

tham

ania

ت

انيم

ه

Tmen

e N

io

عةتس

tsaa

سعت

ه

Tesa

a Ti

o رةعش

asha

ra

شرع

ه

Aas

hra

Kom

التع

taal

عا ت

Taa

Bib

liote

k بةكتم

mak

taba

بةكت م

Mak

tabe

K

lass

rum

فص

saaf

فص

Sa

ff

Kro

pp

سمجʤ

ism

سم ج

Jese

m

Öga

ينع

ayn

ين ع

Ayn

A

rm

اعذر

thira

a يد ا

Id

Han

d يد

yaad

ا

يد

Id

Fing

rar

بعصاا

يدال

Asa

bia

alya

ad

بعصاا

يدلا

A

sabe

lid

Ben

جلر

riʤl

جر ا

Ejer

Fo

t دمق

qada

m

جر ا

Ejer

132

Huvud ر�أ�س� raes ر�ا�س� Ras Näsa ا�ن�ف� Anf م�ن�خ�ا�ر� Menkhar Tand س�ن� Sn س�ن� Sen Förstod du? ف�ه�م�ت�؟ ه�ل� Hall fahemta? ف�ه�م�ت�؟ Fhemet? Kom hit! ه�ن�ا� ت�ع�ا�ل� Taal hona ت�ع�ا� ل�ه�و�ن� Taa lahon Jag heter ا�س�م�ي� ا�ن�ا� Annن�a esmi ا�س�م�ي� ا�ن�ا� Ana essme Hur mår du?

ح�ا�ل�ك�َ؟ ك�ي�ف� ح�ا�ل�ُك�ِ ك�ي�ف�

Kaefahaloka,pojke Kaefahaluki,flicka

ك�ي�ف�ي�ك� ك�ي�ف�ك�

Kifik(till en flicka) Kifak(till en pojke)

Ta det lugnt ا�ه�د�أ� ihdaé ع�ا� م�ه�ل�ك� Aa mahlak Titta ! ا�ن�ظ�ر� uonther ش�و�ف�/ت�ط�ل�ع� Shouf Lyssna ! ا�س�م�ع� ismaa س�م�ا�ع� Smaa Vad har hänt? ح�د�ث�؟ م�ا�ذ�ا� Mathaa hadatha ش�و� ص�ا�ر�؟ Shou sar Vad gör du?

ت�ع�م�ل�؟ م�ا�ذ�ا� ت�ف�ع�ل�؟ م�ا�ذ�ا�

Mathaa taamal? Mathaa tafaal ?

Shou am taamel ش�و� ع�م� ت�ع�م�ل�؟

13

2

Huv

ud

سرأ

raes

سرا

R

as

Näs

a فان

Anf

ارنخ م

Men

khar

Ta

nd

سنSn

سن

Se

n Fö

rsto

d du

? هل

ت؟همف

Hal

l fah

emta

? ت؟هم ف

Fhem

et?

Kom

hit!

التع

هنا

Taal

hon

a ونله

عا ت

Taa

laho

n Ja

g he

ter

انايسما

Annaن

esm

i انا

يسما

A

na e

ssm

e H

ur m

år d

u?

فآي

كَ؟حال

فآي

كِحالُ

Kae

faha

loka

,poj

ke

Kae

faha

luki

,flic

ka

كيفي آ

كآيف

K

ifik

(ti

ll en

flic

ka)

Kifa

k

(till

en p

ojke

) Ta

det

lugn

t هدأا

ihda

é كهلا م ع

Aa

mah

lak

Titta

! ظران

uo

nthe

r فشو

/لعطت

Sh

ouf

Lyss

na !

معاس

ism

aa

اعسم

Sm

aa

Vad

har

hän

t?

اذام

ث؟حد

Mat

haa

hada

tha

ر؟صا

و ش

Shou

sar?

V

ad g

ör d

u?

اذام

ل؟عمت

اذام

ل؟فعت

Mat

haa

taam

al?

Mat

haa

tafa

al ?

ل؟عمم ت عشو

Sh

ou a

m ta

amel

?

133

Referenser

www.landguiden.se 20101026 http://sv.wikipedia.org/wiki/Arabiska_chattalfabetet 20110125

134

135

Presentation av författaren

Jag heter Reem Kassagby och är född och uppvuxen i Kairo, Egypten. Jag har min utbildning från en privat språkskola i Kairo. Min universi-tetsutbildning var på engelska och jag studerade engelsk litteratur, samhällsvetenskap och översättning från och till arabiska. Jag flyttade till Sverige 1995 men bodde till en början utomlands långa perioder. År 2002 bosatte jag mig permanent i Sverige. Idag arbetar jag som modersmålslärare och studiehandledare i Malmö.

136

Språket i Egypten

Det faraoniska Egyptens språk finns belagt så tidigt som 3000 f.Kr. och det hade tre utvecklingsstadier: Gammalegyptiska (t.o.m. ca 2200 f.Kr.), Mellanegyptiska (1900-1500 f.Kr.) som anses vara den klassis-ka formen av egyptiska och Senegyptiska (1500-750 f.Kr.) De egyp-tiska och de semitiska språken utgör de äldsta dokumenterade språk som finns i det afro-asiatiska språket (Versteegh, 2001). Koptiska är en vidareutveckling av fornegyptiska dialekter i grekisk-romersk tid. Ordet ”koptisk” betyder ”egyptisk: Modern standardarabiska (MSA) är ett skriftspråk som idag används i mycket begränsade sammanhang utanför skrivna medier. Det används till exempel i nyheter, skolan, politiska och religiösa sammanhang. Trots att standardarabiska har hög status är det ingen som uttrycker sina känslor i dagligt tal genom detta språk inte ens högutbildade per-soner. Det finns röster bland lingvisterna i arabvärlden som vill före-språka dialekterna, men Yasir Suleiman, som är en av vår tids ledande lingvister inom det arabiska språkområdet, konstaterar att denna ut-veckling är omöjlig. Det skulle dels innebära en alltför stor kollision med klassiska arabiska och givetvis med islam dels skulle kommuni-kationen mellan araber från olika länder begränsas, vilket kan medföra svårigheter med att läsa varandras litteratur (Versteegh, 2001:193). Rösterna i arabvärlden som vill förespråka dialekterna har till sina argument Dante Alighieris Den Gudomliga Komedin som ett levande exempel i litteraturen som är skriven på en dialekt. Dante började skriva sitt allegoriska epos år 1308. Han skrev det på sin toskanska dialekt, en av de italienska dialekterna, medan det latinska språket var statens officiella språk. Den egyptiska dialekten har inte låg status i Egypten utan många kän-da författare skriver till och med på dialekt. Ett exempel är Naguib Mahfouz, en av Nobelpristagarna i litteratur. I Egypten finns det olika dialekter. Kairodialekten utgör en slags nationell talspråksstandard

137

och är även den talspråkvariant som är mest känd i den arabisktalande världen. Det faraoniska Egyptens språk har påverkat det koptiska språket som i sin tur påverkade dialekten idag. I mitt arbete kommer jag att referera till dessa influenser som skilde den egyptiska dialekten från standardarabiskan. Jag kommer också att använda förkortning E. D för att prata om den egyptiska dialekten och MSA för att referera till modern standardarabiska. Fonologi och grammatik I den E. D försvinner några MSA bokstäver och förvandlas till andra på grund av att de inte fanns i det koptiska språket. Till exempel bok-staven ”ث” som motsvarar ”th” i talet tre på engelskan förvandlas till på S. A och som betyder vitlök ثوم t”. Ett annat exempel är ordet” ”ت”på svenska, uttalas توم på den egyptiska dialekten. som motsvarar ”th” i ordet ”that” på engelskan förvandlas ”ظ” och ”ذ”till ” د och ذره ” ض Thora” som betyder majs blir ”دره dora” på egyp-tiska. Bokstaven ”P” finns inte i den E. D inte heller i den MSA utan man lånade det från persiska också för att skriva till exempel namn lånade från andra språk som Perwin پروين . Hamza ” ء” försvinner i den E. D och ersätts ibland av bokstaven ي ”ya” som i ordet ” عذراء athrae” som betyder jungfru uttalas ” ” baäe” på MSA uttalas بائع ” adra” i den E.D. Säljare som betyderعدرا .bayae” på den E.Dبياع(http://www.ebnmasr.net/forum/t99917.html) Prepositioner kan i svenskan bli ett problem för arabisktalande elever. ”Jag är på toaletten” blir ” ana fi elhamam انا فى الحمام ”prepositionen” fi ”motsvarar ”på” och ”i” på svenskan. Detta gäller båda MSA och E.D. ” Jag väntar på dig ” blir det ” mstanya alik مستنيه عليك”på E.D och ”antazer alik انتظر عليك ” på MSA vilket på svenska betyder ”Jag väntar ovanpå dig” . Ett annat exempel i vilket MSA liknar svenska, medan E. D skiljer sig är: ”Jag ska till London” på MSA är det ”saz-

138

habo ela London. ساذهب الى لندن ” ” ela” betyder ”till” medan på E.D försvinner prepositionen helt och hållet och det blir ”haroh London ”.som på svenska motsvarar ” ska London ” حروح لندن Det gamla faraoniska språket har inte bara påverkat den egyptiska dialekten utan även standardarabiskan. Vi hittar flera ord i MSA som har sitt ursprung i det faraoniska eller koptiska språket. Till skillnad från det svenska språket betyder ordet ”asabee اصابع både fingrar och tår. Man skiljer fingrar och tår med att lägga till om de tillhör foten eller handen. Detta gäller såväl MSA och E.D. Ramsan ”Tutta tutta, khelset elhadota توته خلصت الحدوته توته ” som mot-svarar ”snipp, snapp, snut nu är sagan slut” har också sitt ursprung i hieroglyfiskt eller faraoniskt språk i ordet ”tutt” som betyder ”slut” (Makkar, 2007).

Kultur; familj, samhälle och högtider Ordet familj omfattar enligt egyptier inte bara mamma, pappa och barn utan dessutom andra medlemmar som moster, faster, morfar, mormor, farfar, farmor samt kusiner från båda mammas och pappas sidor. Ordspråk har alltid spelat en viktig roll i uppfostran och förståelse av traditioner, vanor och hur samhället fungerar. De flesta ordspråk är mycket gamla. Flera förändringar har hänt i det egyptiska samhället det senaste decenniet men en stor del av ordspråken används och fun-gerar fortfarande. Jag kommer att använda mig av olika ordspråk för att ge exempel på hur familjen eller samhället fungerar. Jag börjar med föräldrarna och hierarkier och två ordspråk som beskriver en del av föräldrarnas roll. Det första är ordspråket är ” En båt med två kaptener kommer att sjunka (http://www.ordsprak.eu/egyptiska_ordsprak.html.). Detta be-tyder att man inte kan ha två ledare i en grupp. Mannen är beslutsfat-tande men han har kvinnan till sin hjälp. Enligt tradition har det dock

139

varit så att det nästan alltid varit kvinnans beslut som gällt i praktiken eftersom hon varit mest hemma medan mannen arbetat för att försörja familjen. Ett annat ordspråk som passar i dagsläget är ”Man kan inte klappa endast med en hand” Familjens behov ökar och den ekonomiska situa-tionen har blivit sämre. En del kvinnor arbetar idag för att dela det ekonomiska ansvaret med sina män och sörja för familjens behov. Det finns också kvinnor som arbetar för att vara självständiga och skaffa sig personliga saker som smycken och kosmetika medan deras män försörjer familjen. Hemarbetet är kvinnans ansvar även om hon arbe-tar utanför hemmet. I över- och medelklass är det vanligt att ha en hushållerska. En hushållerska bor och arbetar hos familjen eller hjäl-per till i familjen någon gång i veckan. Mannen hjälper till, i mån av tid, med att handla och med småarbeten som att duka på och av bor-det, och att koka te eller kaffe. Det är mannens ansvar att reparera allt som går sönder hemma eller ordnar någon hantverkare för att göra jobbet. Om frun har bil ska mannen se till att allt med bilen fungerar som det ska. Det är oartigt och ovanligt att låta en kvinna ta kontakt och komma överens med en bilverkstad. Får en kvinna punktering är det vanligt och anses som artigt att män stannar för att hjälpa till och laga den åt henne. Det är allra viktigast att hjälpa till om punkteringen inträffar utanför området där presidenten bor eftersom det är förbjudet för bilar att stanna där. Militärer som vaktar där får inte röra sig utan-för sina vaktområden. Ett ordspråk som man ofta kan höra i en sådan situation, när vakter inte får hjälpa till, är ” Ögat ser men handen är kort.” En kvinna bör enligt egyptisk sed inte hälsa på en man först, eftersom det är mannen som ska ta initiativ. Allt detta handlar inte om att kvin-nan är en förtryckt människa, utan om samhällets syn på respekt. Kvinnokönet kallar man för det ”mjuka könet” och det innebär att kvinnor inte bör utföra alla slags arbeten. I byar i södra Egypten, kan man se exempel på ojämlikhet mellan flickor och pojkar eller kvinnor och män. Under 1980-talet behandlade program och serier på tv och film problematiken med ojämlikhet mellan könen. Jag minns flera

140

filmer och serier som producerades i början av 1980- talet och som handlade om ensamstående kvinnor med barn, skilsmässa och kritik av familjerättslagar. Dessa lagar ändrades så småningom på grund av dessa filmer.

Sociala livet, religion, nöje och fritid

Egyptier är mycket sociala och lär sina barn om det sociala livet redan i tidig ålder. Man ser ofta egyptier i grupper. Det är oerhört viktigt att tillbringa så mycket tid som möjligt med barnen. Man ser detta tydligt redan på de faraoniska tavlor som registrerade hur de gamla egyptier-na satt med sina barn (Makkar, 2007). Nu kan man se samma sak på helgen, fredag eller söndag. Religion är mycket viktig för egyptier. På fredagen tar en muslimsk pappa sin pojke till moskén för att be fredagsbön och träffa andra människor. Även om pappan inte ber regelbundet hemma vill han att pojken ska lära känna sin religion tidigt. Samma sak gäller för kristna familjer när de på söndagar går till kyrkan för att be och bikta sig. Det är inte ovanligt att en muslim tänder ett ljus i kyrkan eller att en kris-ten äter mat på ramadan tillsammans med sina muslimska vänner. På helgen besöker familjemedlemmar varandra. Alla äter lunch tillsam-mans och även gifta barn måste tillägna en del av en helgdag med att äta hos föräldrarna och träffa sina syskon. En del av helgen tillbringar barnen med sina jämnåriga grannar eller kompisar. Kommuner i alla egyptiska städer bedriver en verksamhet som liknar fritidshem för ungdomar och barn. Dessa fritidshem är väldigt få i antalet i jämförelse med landets befolkning. Det finns också flera privata klubbar i varje bostadsområde där familjer kan ansöka om medlemskap. Detta gäller medelklass eller överklass i Kairo. På dessa klubbar kan barnen, ungdomar och vuxna delta i och träna olika akti-viteter. Småbarn har sina lekplatser, äldre människor har en avdelning där kan de träffa varandra och spela schack, domino eller backgam-mon. På dessa klubbar finns det speciella simhallar och även bastu och gym för kvinnor med slöjor. Klubbens styrelse planerar också olika kulturella och litterära seminarium varje månad. Under lov organiserar

141

klubbar inrikesresor för sina medlemmar. Att gå på bio och teater är ett viktigt och vanligt sätt för egyptier att spendera sin fritid. Det finns flera olika slags biografer i hela landet så att alla har råd att besöka dem. Dag före helgdag undviker man att köra i vissa områden efter-som det är mycket trafik på grund av oerhört långa köer till biografer. Precis som i Sverige är dataspel, Playstation, Nintendo och Wii kända och omtyckta spel i Egypten. Fotboll, biljard och bowling är populära spel bland ungdomar. Själv tycker jag att teknologin har förstört mycket för barn. I stället för att se barn som leker tillsammans utom-hus, som det brukade vara under 1970- och 1980-talet, är det idag många barn som sitter själva i sina rum framför en apparat. Men som tur är leker barnen i Egypten idag också lekar som har funnits sedan länge, såsom kurragömma, mamma- pappa- barn, hoppa hage och tjuv och polis. Att cykla och åka skridskor är också uppskattat av barn i Egypten men detta har inte alla möjlighet till. Även de som har råd att köpa skridskor har svårt att hitta en plats där de kan åka. Bara i klub-bar och i nybyggda bostadsområden finns möjlighet att cykla eller åka skridskor. Ett spel som är väldigt känt och där alla familjemedlemmar deltar är ”filmer”, eller som det kallas på svenska, charader. Detta spel består av två lag. Det ena laget väljer ett namn på en film, låt eller ett ord-språk. En representant från det andra laget ska, utan att prata, försöka att förklara och få sitt lag att komma på namnet på valet. Ett lag måste komma överens om vissa tecken som motsvarar olika ord. Ett speciellt tecken görs för att tydliggöra om ordspråket är på dialekten eller stan-dardarabiskan När det gäller barnprogram i tv är det nya figurer som speglar samhäl-let idag och som också finns med i läromedel. ”Bakkar” är en egyptisk karaktär, en liten pojke från Aswan, en stad i södra Egypten. Pojken är hjälten i flera äventyr. Varje äventyr för fram ett budskap. ”Boogi och Tamtam” är ett annat barnprogram. Tamtam är namnet på hjältinnan. En klok väluppfostrad flicka som tycker mycket om att läsa medan

142

”Boogi” är namnet på pojken som ofta hamnar i problem. Det är alltid flickan som hjälper honom.

Högtider I Egypten firar man båda de muslimska och de kristna högtiderna. Muslimska helgdagar firas av hela befolkningen eftersom islam är Egyptens statsreligion men samtidigt tillåts de kristna fira sina speciel-la högtider (www2.sis.gov.eg.). De olika religionerna använder sig av olika kalendrar eftersom deras högtider inte infaller på samma datum varje år. Ramadan är en speciell månad för muslimer och detta innebär kortare arbetstider men det är öppet på skolor och myndigheter. Muslimska högtider

Ramadan är fastemånaden som infaller den nionde månaden i den muslimska kalendern. Det blir klart för alla som besöker Kairo, under ramadan, att det är något som är på gång. När det är solnedgång ser man landet på ett helt annat sätt. Det är ingen trafik och gatorna är dekorerade i olika färger med många lampor och lyktor som kallas för ”fanos ramadan”. Flera bord finns mitt på gatorna och är dukade med olika sorters mat och ramadans speciella dryck serveras till fattiga människor. Ljus sprids från lägenheter i de höga byggnaderna. Grup-per av människor, släkt och vänner samlas för att äta tillsammans även kristna grannar och vänner är bjudna. Tv-program och tv-serier av olika slag har alltid visats under ramadan. Familjer samlas efter maten och sitter framför tv-apparaten med te, kaffe och efterrätt för att följa sina favoritserier. När det är dags att be den sista bönen (muslimer ber fem gånger per dag) ser man många män och kvinnor på väg till moskén, även de som inte ber regelbundet gör det under ramadan. Eid Al-fit eller bayram, som man ofta säger i Sverige, är ett turkiskt ord för muslimska fester, och det arabiska ordet är Eid. Denna fest markerar slutet av ramadan. Sista dagarna på ramadan kallas för

143

”wakfa”. Då ser man familjer med sina barn ute på gatorna för att köpa nya kläder och skor. Traditionella kakor bakas hemma tillsam-mans med barnen denna dag. Kvinnor och män bär på stora svarta plattor med bakelser. På morgonen besöker familjemedlemmar var-andra. Barn får pengar ”eidiya” av vuxna. På kvällarna går man på bio, teater, hotell eller restaurang. En stor del utnyttjar dessa tre dagar för att resa till andra ställen i landet eller tillbringar dagarna på ett hotell där det hålls ett speciellt festprogram. Vid Moulid el-nabi firar muslimska egyptier profetens Muhammeds födelse. Enligt den muslimska kalendern infaller denna dag i den tred-je månaden i den muslimska kalendern. Den stora eid för muslimer i 3-5 dagar kallas för Eid Al-Adha. Den infaller i den tionde månaden av den muslimska kalendern. Man firar den till minne av profeten Ibrahim och hans son Ismail. Det är pil-grimstid och de som har möjlighet åker då till Mecka i Saudiarabien. Man offrar ett lamm till fattiga. Samma tradition som vid Eid Al-fitr gäller då.

Kristna högtider

Eid Al-Milad Almajeed infaller den 7 januari och då firar kristna Jesus födelse. Kristna fastar 13 dagar före firandet. Det är inte tillåtet att äta kött och kyckling men fisk går bra. Det kallas för ”den lilla fastan”. Kvällen den 6 januari går kristna till kyrkor för att närvara vid guds-tjänsten och be. De samlas framför kyrkor i fina nya kläder och väntar på sin tur för att få komma in i kyrkan. Muslimska vänner står också utanför kyrkorna för att önskar god jul. Vid 12- tiden på kvällen är det dags att äta. Hela familjen samlas då hos föräldrarna eller hos den äldsta systern. Ett stort och rikt matbord med olika sorters kött väntar på hela familjen och de muslimska vänner som är med under firandet. På morgonen kan man se en ceremoni på tv under ledning av påven, Shenuda den tredje, från en av Kairos gamla kyrkor. Man kan känna dofter av tända stickor som används i kyrkor och moskéer. Både mus-limer och kristna har traditionen att besöka sina familjemedlemmar vid firandet av sina högtider.

144

Mellan den 4 april och den 8 maj infaller påsk, Eid Al-kiyama, hos de kristna egyptierna, enligt den koptiska kalendern. Kristna har då sin stora fasta som är 55 dagar före påsk. Man får inte äta kött, kyckling eller fisk. Under den högtiden utför de kristna som har möjlighet en pilgrimsresa till Jerusalem.

Högtider som firas av alla egyptier

Nyår firas av alla på nyårsafton. Det finns inga stora skillnader om man jämför med det svenska firandet av dagen. I affärer och köpcent-rum kan man träffa personal i tomtekläder som delar ut godis till pas-serande. En del köper biljetter till hotellens nattklubbar, där det hålls fester. På gator står många försäljare med olikfärgade hattar, dekora-tioner och visselpipor. Tv sänder direkt från fester från olika ställen där kända artister uppträder. Vid 12- tiden är det dags för fyrverkerier. Det är inte kommunen som ordnar det utan det arrangeras av hotell, klubbar, nattklubbar eller privata personer. Många kör till pyramider-na för att se årets första soluppgång. Mors dag infaller den 21 mars och det är en helgdag och en viktig dag för hela familjen. Barnen och deras pappa ser till att allt är i ordning hemma. Modern utför inga hemarbeten den dagen och får presenter, kort och blommor. Familjen besöker mormor och farmor och äter tillsammans. Tv och radio spelar speciella filmer, sånger och program om modersrollen och hur man måste uppskatta och ta hand om sin mamma. På skolor är det fester där barnen uppträder för sina familjer. Sham El-Neseem är en del av det faraoniska arvet som lever kvar i Egypten. Högtiden firades redan för 5000 år sedan. Den kallades för ”Shamo” på hieroglyfiska, vilket betyder ” livets pånyttfödelse” och den markerade början av våren. Idag kallar man det ”sham” som kommer från ett hieroglyfiskt ord som betyder ”sniffa” på svenska. El-naseem betyder luft. Namnet är också förknippat med vårfest eller vårkarneval. Alla egyptier går ut denna dag oavsett om de är rika eller fattiga. De som inte har råd tar med sin mat och tillbringar dagen i parker eller vid Nilen där de kan åka en båttur. Speciell mat och grön-

145

saker äts; saltad fisk, som för gamla egyptier symboliserade välfärd och fruktbarhet, ägg, som för gamla egyptier var färgade och hängde i templen som en symbol för pånyttfödelse och liv. Med tiden blev detta färgade ägg under påsk. Lök har också stor betydelse. Löken kastar ut den onda själen och sjukdomar när man luktar på den och äter den. Isbergssallad representerar förhoppning inför våren. Egyptier vaknar tidigt denna dag för att lukta på vårens första luft och tillbringa denna dag utomhus i naturen.

Skolor och barn Den egyptiska grundskolan är nio år och är obligatorisk. Barnen i Egypten börjar skolan vid sex årsålder. Det allmänna utbildningssy-stemet i Egypten består av tre steg mellan 4 -14 års ålder. Barnen bör-jar med två år på daghem följt av sex år i den primära skolan och tre år i den förberedande skolan. Det hålls skolprov i alla ämnen som barnet måste klara för att kunna flytta till en högre årskurs. I årskurs 3, 6 och 9 är det nationella prov. Utbildning i Egypten möter många problem vilket staten är medveten om (http://services.moe.gov.eg/) och re-geringen har tillägnat en stor del av budgeten till skolreformer. Kvali-tén på undervisningen är ett stort problem på många skolor. Detta har resulterat i en marknad för privat undervisning som kompensation. En stor del av familjens inkomst betalas till dessa privata lektioner. Det innebär att möjlighet till en bra utbildning inte finns för alla. Det finns fyra slags skolor i Egypten, kommunala skolor, privata sko-lor, språkskolor samt internationella skolor. Skillnader mellan bygg-nader, skollokalerna och kvaliteten på utbildningen är väldigt stora mellan skolor beroende på skillnader i ekonomiska resurser. Det är brist på lärare och i vissa kommunala skolor finns det 60 barn i varje klass. Andra skolor som privata skolor, språkskolor eller internationel-la skolor intervjuar både barn och föräldrar för att bestämma om bar-net får börja i skolan eller inte. Syftet med dessa intervjuer är att ta reda på barnets förmåga och föräldrarnas kulturella nivå, sociala bak-grund och utbildningsnivå. Föräldrarna upplever detta som ett prov för dem oavsett hur duktigt barnet än är.

146

Skolverket i Egypten kallas för Ministeriet för uppfostran och utbild-ning. Ministeriet bestämmer kursplan och vilka läromedel som skall ingå i undervisningen. Föräldrasamverkan i skolan enligt egyptier är att välja den rätta sko-lan, samt att stödja och hjälpa sina barn med studierna. Att ifrågasätta läromedel är något otänkbart både för lärare och föräldrar. Det är mi-nisteriet som bestämmer vilka läromedel som ska användas på skolor. Fallet är annorlunda på de internationella skolorna där ministeriet inte bestämmer läromedel eller kursplan. Dessa skolor följer kursplaner i de länder skolorna tillhör. Föräldramöte är något relativt nytt i de egyptiska skolorna och började för 12-15 år sedan. De flesta kvinnor från Egypten som finns i Sverige yrkesarbetade inte när de bodde i Egypten och kunde i Egypten besö-ka skolan i slutet av dagen för att fråga om sådant de undrade över. Detta kan förklara frånvaron av vissa av barnens föräldrar under för-äldramöten i svenska skolor. Veckobrev som ibland skickas hem från lärarna på svenska skolor läses kanske inte av alla föräldrarna av ett par olika skäl. Det första är att om en kallelse, eller ett brev skickas hem från skolan till föräldrar-na i Egypten betyder detta något väldigt negativt och allvarligt. Ett annat skäl kan naturligtvis vara bristen i svenska språket men också att det är föräldrarnas övertygelse att läxor och skolarbete är barnets an-svar. Respekt för vuxna i allmänhet och för läraren, skolledning och perso-nal är viktigt i barns uppfostran. Att slå ett barn i skolan är förbjudet idag. En lärare som gör detta riskerar att bli polisanmäld. Elever för-väntas att lyda skolans regler och kan bli avstängda från lektioner om de inte gör det. Lärarna tilltalas med en titel av både elever och deras föräldrar. Föräldrarna tilltalas med en titel av lärarna. I Sverige är det vanligt att läraren tilltalas med förnamn. Detta kan göra att föräldrar och barn från Egypten tycker att den svenska läraren inte är tillräckligt auktoritär.

147

I Egypten är lärarna stränga när det gäller skolarbeten och hemläxor. Läxor har barnet dagligen från och med årskurs ett och de görs hem-ma. Skolor har olika uniformer med skolans emblem och detta tror jag ökar känslan av tillhörighet. De flesta lektioner sker i ett och samma klassrum, förutom de praktiska ämnena. Detta kan medföra att det kan bli svårt för nyanlända elever i Sverige att följa med i schemat på hög-stadiet då lektionerna sker i olika klassrum. De praktiska ämnena som textilslöjd, träslöjd eller idrott räknas inte med i betyget i de egyptiska skolorna. Detta är anledningen till att egyptiska elever ibland inte tar dessa ämnen på allvar. Kulturens syn på hemarbete och matlagning kan förklara pojkars ovilja i att delta i ämnet hemkunskap. I de egyptiska skolorna deltar endast flickor i hemkunskap och textilslöjd medan pojkar har träslöjd. Bedömning av elever i de egyptiska skolorna är baserat dels på ele-vens muntliga deltagande i lektioner, redovisning och förhör dels på skriftliga prov varje månad. Elever får ett skriftligt betyg varje månad i alla ämnen. På betyget finns det en speciell ruta där klassläraren skriver elevens resultat i rangordning för de bästa 10 elever i varje månad. Betyget skickas till föräldrarna för information och de ska skriva under det. Detta menar man tydliggör elevens kunskapsutveck-ling och skapar också konkurrens mellan elever. Föräldrar som är vana vid ett sådant system har det svårt att förstå omdömen i det svenska systemet. De menar att betyget som de får varje månad gör dem medvetna om sina barns svaga och starka sidor. I vissa skolor har föräldrarna möjlighet att följa sina barns skolgång dagligen genom att logga in sig på skolans webbsida och sina konton. Där skriver lärarna varje dag om eleven rörande disciplin, sen ankomst eller frånvaro. Varje vecka får eleverna ett omdöme i siffror. I slutet av månaden är det ett totalt genomsnitt. Utvecklingssamtal sker en gång per termin precis som i de svenska skolorna och det handlar mest om elevens sociala kontakter. Under

148

detta tillfälle visar läraren föräldrarna barnens arbeten i skolan och lyfter fram det som han eller hon tycker är viktigt att förmedla. Majoriteten av elever kan kommunicera på engelska vid en tidig ålder. Vid slutet av grundskolan kan de flesta mer än två andra språk förut-om arabiska.

149

Ordlista Svenska   Arabiska   Uttal   Egyptiska   Uttal                      Hej ا�ه�ل�ا� و� س�ه�ل�ا�   ahlan  w  sahlan   ا�ه�ل�ا� و� س�ه�ل�ا�   ahlan  w  sahlan  Hej då م�ع� ا�ل�س�ل�ا�م�ة�   maa  elsalama   م�ع� ا�ل�س�ل�ا�م�ة�   maa  elsalama  Välkommen م�ر�ح�ب�ا�   marhaba   ه�ل�ا� و� س�ه�ل�ا�   ahlan  w  sahlan  God mor-gon ص�ب�ا�ح� ا�ل�خ�ي�ر�   sabah  elkheir   ص�ب�ا�ح� ا�ل�خ�ي�ر�   sabah  elkheir  Tack ش�ك�ر�ا�   shokran   ش�ك�ر�ا�   shokran  Bra ج�ي�د�   jaied   ك�و�ي�س�   kwayes  Mamma م�ا�م�ا�   mama   م�ا�م�ا�   mama  Pappa ب�ا�ب�ا�   baba   ب�ا�ب�ا�   baba  Bror ا�خ�   akh   ا�خ�   akh  Syster ا�خ�ت�   okht   ا�خ�ت�   okht  Syskon ا�خ�و�ة�   okhwa   إ�خ�و�ا�ت�   ekhwat  Mormor ج�د�ة�   jaddah   ت�ي�ت�ا� /ن�ا�ن�ن�ا�   teta/  nanna  Morfar ج�د�   jed   ج�د�و�   gedo  Farmor ج�د�ة�   jaddah   ت�ي�ت�ا� /ن�ا�ن�ن�ا�   teta/  nanna  Farfar ج�د�   jed   ج�د�و�   gedo  Pojke و�ل�د�   walad   و�ل�د�   walad  Flicka ب�ن�ت�   bent   ب�ن�ت�   bent  Barn ط�ف�ل�/ة�   tefl/teflah   ط�ف�ل�/ة�   tefl  Kompis ص�د�ي�ق�/ة�   sadik/sadikah   ص�ا�ح�ب� /ة�   saheb/sahba  

14

9

Ord

lista

Sven

ska  

Arabiska  

Uttal  

Egyptiska  

Uttal  

           

       

Hej

ل�ا�

س�ه�و�

ل�ا� ا�ه�  

ahlan  w  sahlan  

ل�ا�س�ه�

و� ل�ا�

ا�ه�  ahlan  w  sahlan  

Hej

då

ا�م�ة�س�ل�

ا�ل�ع�

م�  maa  elsalam

a  ا�م�ة�

س�ل�ا�ل�

ع� م�  maa  elsalam

a  V

älko

mm

en

ب�ا�ر�ح�

م�  marhaba  

ل�ا�س�ه�

و� ل�ا�

ه�  ahlan  w  sahlan  

God

m

orgo

n ي�ر�

ل�خ�ح� ا�

ب�ا�ص�  sabah  elkheir  

ي�ر�ل�خ�

ح� ا�ب�ا�

ص�  sabah  elkheir  

Tack

ر�ا�

ش�ك�  shokran  

ر�ا�ش�ك�

 shokran  

Bra

ي�د�

ج�  jaied  

س�و�ي�

ك�  kw

ayes  

Mam

ma

ا�م�ا� م�  mam

a  ا�م�ا�

م�  mam

a  Pa

ppa

ب�ا�ب�ا�  baba  

ب�ا�ب�ا�  baba  

Bro

r ا�خ�  akh  

ا�خ�  akh  

Syst

er

ت�ا�خ�  okht  

ت�ا�خ�  okht  

Sysk

on

و�ة�ا�خ�  okhw

a  ت�

خ�و�ا� إ�  ekhw

at  

Mor

mor

ج�د�ة�

 jadd

ah  

ن�ا�ا�ن�

/ن�ت�ا�

ت�ي�  teta/  nann

a  M

orfa

r ج�د�  jed  

د�و� ج�  

gedo

 Fa

rmor

ج�د�ة�

 jadd

ah  

ن�ا�ا�ن�

/ن�ت�ا�

ت�ي�  teta/  nann

a  Fa

rfar

ج�د�  jed  

د�و� ج�  

gedo

 Po

jke

ل�د� و�  

walad  

ل�د� و�  

walad  

Flic

ka

ت�ب�ن�

 be

nt  

ت�ب�ن�

 be

nt  

Bar

n ل�/ة�

ف� ط�  

tefl/tefla

h  ل�/ة�

ف� ط�  

tefl  

Kom

pis

ق�/ة�د�ي�

ص�  sadik/sadikah  

/ة�ب�

ا�ح�ص�  sahe

b/sahb

a  

150

Lärare م�ع�ل�م�/ة�   moalem/moalemah   م�د�ر�س� /ة�   modares/modaresa  Skola م�د�ر�س�ة�   madrasah   م�د�ر�س�ة�   madrasa  Förskola د�و�ر� ا�ل�ح�ض�ا�ن�ة�   dawr  alhadana   ا�ل�ح�ض�ا�ن�ة�   hadana  Hem ا�ل�م�ن�ز�ل�   almanzel   ا�ل�ب�ي�ت�   albeet  Läsa ا�ق�ر�ا�/ى�   ekraa/ekraei   إ�ئ�ر�ى�/ ا�ئ�ر�ى�   eera/eery  Skriva ا�ك�ت�ب�/ى�   oktob/oktobi   ا�ك�ت�ب�/ى�   ekteb/ekteby  Leka ا�ل�ع�ب�/ى�   elab/elaby   ا�ل�ع�ب�/ى�   elaab/elaby  Spela ا�ل�ع�ب�/ى�   elab/elabi   ا�ل�ع�ب�/ى�   elaab/elaby  Sova ن�ا�م�/ى�   nam/namy   ن�ا�م�/ى�   nam/nami  Trött م�ت�ع�ب�/ة�   motab/motaba   ت�ع�ب�ا�ن�ة�   taban/taabana  Sjuk م�ر�ي�ض�/ة�   mareed/mareeda   ع�ي�ا�ن�ة�   ayan/ayana  Glad م�س�ر�و�ر�/ة�   masror/masrora   ف�ر�ح�ا�ن� /ة�   farhan/farhana  Ledsen ح�ز�ي�ن�/ة�   hazeen/hazeena   ز�ع�ل�ا�ن� /ة�   zaalan/zaalana  Arg غ�ض�ب�ا�ن�/ة�   ghadban/ghadbana   م�ت�د�ا�ي�ئ�   metdayee  Äta ك�ل�   koll/kolly   ك�ل�   koll/kolly  Lunch ا�ل�غ�د�ا�ء   alghadaa   غ�د�ا�   gada  Matsal ص�ا�ل�ة�ا�ل�ط�ع�ا�م�   salet  altaam   س�ف�ر�ا�   sofra  Vatten م�ا�ء   maae     م�ي�ه�   maya  Mjölk ل�ب�ن�   laban   ل�ب�ن�   laban  Dricka ش�ر�ا�ب�   sharab   ش�ر�ب�   aseer  

15

0

Lära

re

م�/ة�ع�ل�

م�  moalem/m

oalemah  

/ة�س�

د�ر� م�  

mod

ares/m

odaresa  

Skol

a س�ة�

د�ر� م�  

madrasah  

س�ة�د�ر�

م�  madrasa  

Förs

kola

ن�ة�

ض�ا�ل�ح�

ر� ا�د�و�  dawr  alhadana  

ن�ة�ض�ا�

ل�ح� ا�  hadana  

Hem

ز�ل�

م�ن�ا�ل�  almanzel  

ت�ب�ي�

ا�ل�  albe

et  

Läsa

/ى�

ر�ا�ا�ق�

 ekraa/ekraei  

ر�ى�ا�ئ�

ى�/ ئ�ر�

إ�  eera/eery  

Skriv

a /ى�

ب�ت�

ا�ك�  oktob/oktobi  

/ى�ب�

ت�ا�ك�  ekteb/ekteby  

Leka

/ى�

ب�ل�ع�

ا�  elab/elaby  

/ى�ب�

ل�ع� ا�  elaab/elaby  

Spel

a /ى�

ب�ل�ع�

ا�  elab/elabi  

/ى�ب�

ل�ع� ا�  elaab/elaby  

Sova

/ى�

ن�ا�م�  nam/nam

y  /ى�

ن�ا�م�  nam/nam

i  Tr

ött

ب�/ة�ت�ع�

م�  motab/m

otaba  

ن�ة�ب�ا�

ت�ع�  taban/taabana  

Sjuk

ض�/ة�

ر�ي� م�  mareed/mareeda  

ن�ة�ي�ا�

ع�  ayan/ayana  

Gla

d ر�/ة�

ر�و�س�

م�  masror/masrora  

/ة�ا�ن�

ر�ح�ف�  farhan/farhana  

Leds

en

ن�/ة�ز�ي�

ح�  hazeen

/hazeena  

/ة�ا�ن�

ع�ل� ز�  

zaalan/zaalana  

Arg

ن�/ة�

ب�ا�ض�

غ�  ghadban/ghadbana  

ي�ئ�ت�د�ا�

م�  metdayee  

Äta

ك�ل�  koll/kolly  

ك�ل�  koll/kolly  

Lunc

h د�ا�ء

ل�غ� ا�  alghadaa  

غ�د�ا�  gada  

Mat

sal

ع�ا�م�ل�ط�

ل�ة�ا�ص�ا�

 salet  a

ltaam

 ر�ا�

ف�س�  sofra  

Vat

ten

م�ا�ء  maae    

ي�ه� م�  maya  

Mjö

lk

ب�ن� ل�  laban  

ب�ن� ل�  laban  

Dric

ka

ب�ر�ا�

ش�  sharab  

ب�ش�ر�

 aseer  

151

Kniv س�ك�ي�ن�   sekin   س�ك�ي�ن�   sekina  Gaffel ش�و�ك�ة�   shawkah   ش�و�ك�ة�   shoka  Sked م�ل�ع�ق�ة�   melakah   م�ع�ل�أ�ه�   maalaa  Idag ا�ل�ي�و�م�   alyawm   ا�ن�ه�ا�ر�د�ه�   enaharda  Imorgon غ�د�ا�   ghadan   ب�ك�ر�ه�   bokra  Läxa و�ا�ج�ب�   wajeb   و�ا�ج�ب�   wageb  Helg ع�ط�ل�ة�   otlah   أ�ج�ا�ز�ه�   agaza  Kläder م�ل�ا�ب�س�   malabes   ه�د�و�م�   hedom  Prov إ�م�ت�ح�ا�ن�   emtehan   إ�م�ت�ح�ا�ن�   emtehan  Måndag ا�ل�ا�ث�ن�ي�ن�   alethnayn   ا�ت�ن�ي�ن�   etnin  Tisdag ا�ل�ث�ل�ا�ث�ا�ء   altholathaa   ت�ل�ا�ت�   talat  Onsdag ا�ل�أ�ر�ب�ع�ا�ء   alarbiaae   ا�ر�ب�ع�   arbae  Torsdag ا�ل�خ�م�ي�س�   alkhamis   خ�م�ي�س�   khamis  Fredag ا�ل�ج�م�ع�ة�   aljomaah   ج�م�ع�ه�   gomaa  Lördag ا�ل�س�ب�ت�   alsabt   س�ب�ت�   sabt  Söndag ا�ل�أ�ح�د�   alahad   ح�د�   hadd  En vecka إ�س�ب�و�ع�   esboe   إ�س�ب�و�ع�   esboe  Ett و�ا�ح�د�   wahado   و�ا�ح�د�   wahed  Två إ�ث�ن�ي�ن�   ethnayno   ا�ت�ن�ي�ن�   etnin  Tre ث�ل�ا�ث�ة�   thalathato   ت�ل�ا�ت�ه�   talata  Fyra أ�ر�ب�ع�ة�   arbaato   أ�ر�ب�ع�ة�   arbaa  

15

1

Kni

v ي�ن�

س�ك�  sekin  

ي�ن�س�ك�

 sekina  

Gaf

fel

ك�ة�ش�و�

 shaw

kah  

ك�ة�ش�و�

 shoka  

Sked

ق�ة�

ل�ع� م�  melakah  

ل�أ�ه�م�ع�  maalaa  

Idag

و�م�

ل�ي� ا�  alyawm  

ر�د�ه�ن�ه�ا�

ا�  en

aharda  

Imor

gon

د�ا� غ�  ghadan  

ر�ه�ب�ك�

 bo

kra  

Läxa

ب�

ا�ج� و�  wajeb

 ب�

ا�ج� و�  wageb

 H

elg

ل�ة�ع�ط�

 otlah  

ز�ه�ج�ا�

أ�  agaza  

Klä

der

س� ب�

ل�ا� م�  malabes  

و�م� ه�د�  

hedo

m  

Prov

ا�ن�

ت�ح� إ�م�  

emtehan  

ا�ن�ت�ح�

إ�م�  em

tehan  

Mån

dag

ي�ن�ث�ن�

ل�ا� ا�  

alethn

ayn  

ي�ن�ت�ن�

ا�  etnin  

Tisd

ag

ث�ا�ءل�ا�

ث�ا�ل�  altholathaa  

ت�ل�ا�

ت�  talat  

Ons

dag

ع�ا�ءب�

أ�ر�ا�ل�  alarbiaae  

ب�ع�ا�ر�  arbae  

Tors

dag

س�م�ي�

ل�خ� ا�  alkham

is  

س�م�ي�

خ�  kham

is  

Fred

ag

ع�ة�ج�م�

ا�ل�  aljomaah  

ع�ه�ج�م�  gomaa  

Lörd

ag

ت�ب�

س�ا�ل�  alsabt  

ت�ب�

س�  sabt  

Sönd

ag

ح�د�ل�أ�

ا�  alahad  

ح�د�  hadd

 En

vec

ka

و�ع�ب�

س� إ�  esbo

e  و�ع�

ب�س�

إ�  esbo

e  Et

t ح�د�

و�ا�  wahado  

ح�د� و�ا�  

wahed

 Tv

å ي�ن�

ث�ن� إ�  ethn

ayno

 ي�ن�

ت�ن� ا�  etnin  

Tre

ث�ة�ل�ا�

ث�  thalathato  

ت�ه�ل�ا�

ت�  talata  

Fyra

ع�ة�

ب�أ�ر�  arbaato  

ع�ة�ب�

أ�ر�  arbaa  

152

Fem خ�م�س�ة�   khamsato   خ�م�س�ة�   khamsa  Sex س�ت�ة�   settato   س�ت�ة�   setta  Sju س�ب�ع�ة�   sabaato   س�ب�ع�ة�   sabaa  Åtta ث�م�ا�ن�ي�ة�   thmaneyaton   ت�م�ا�ن�ي�ه�   tamania  Nio ت�س�ع�ة�   tesato   ت�س�ع�ة�   tesaa  Tio ع�ش�ر�ة�   ashrahto   ع�ش�ر�ة�   ashra  Kom ت�ع�ا�ل�ى�/ ت�ع�ا�ل�   taali/taal   ت�ع�ا�ل�ى�/ ت�ع�ا�ل�   taal/taali  Bibliotek م�ك�ت�ب�ة�   maktaba   م�ك�ت�ب�ة�   maktaba  Klassrum ص�ف�   saff   ف�ص�ل�   fasl  Kropp ج�س�م�   jesm   س�م�ج�   gesm  Öga ع�ي�ن�   ayn   ع�ي�ن�   ein  Arm ذ�ر�ا�ع�   zerae   د�ر�ا�ع�   deraa  Hand ي�د�   yadd   ا�ي�د�   eid  Finger إ�ص�ب�ع�   esbae   ص�ب�ا�ع�   sobaa  Ben ر�ج�ل�   rejl   ر�ج�ل�   regl  Fot ق�د�م�   kadam   ا�د�ا�م�   addam  Tå إ�ص�ب�ع� ق�د�م�   esbae  kadam   ص�ب�ا�ع� ر�ج�ل�   sobaa  regl  Huvud ر�أ�س�   raas   ر�أ�س�   ras  Näsa أ�ن�ف�   annf   م�ن�ا�خ�ي�ر�   manakhir  Tand س�ن�   senn   س�ن�   senn  

15

2

Fem

س�ة�

خ�م�  kham

sato  

س�ة�خ�م�  kham

sa  

Sex

ت�ة�س�  settato  

ت�ة�س�  setta  

Sju

ب�ع�س�

ة�  sabaato  

ع�ة�ب�

س�  sabaa  

Åtta

ي�ة�

ا�ن�ث�م�  thmaneyaton

 ي�ه�

ا�ن�ت�م�  tamania  

Nio

ع�ة�

س�ت�  tesato  

ع�ة�س�

ت�  tesaa  

Tio

ر�ة� ش�

ع�  ashrahto  

ر�ة� ش�

ع�  ashra  

Kom

ل�

ع�ا�ت�

ى�/ ا�ل�

ت�ع�  taali/taal  

ل� ع�ا�

ت�ى�/

ا�ل�ت�ع�

 taal/taali  

Bib

liote

k ب�ة�

ت�م�ك�  maktaba  

ب�ة�ت�

م�ك�  maktaba  

Kla

ssru

m

ف�ص�  saff  

ص�ل�ف�  fasl  

Kro

pp

س�م� ج�  

jesm

 س�م�

ج�  gesm

 Ö

ga

ي�ن� ع�  

ayn  

ي�ن� ع�  

ein  

Arm

ا�ع�

ذ�ر�  zerae  

ا�ع�د�ر�  de

raa  

Han

d ي�د�  yadd

 ي�د�

ا�  eid  

Fing

er

ب�ع�ص�

إ�  esbae  

ا�ع�ب�

ص�  sobaa  

Ben

ج�ل�

ر�  rejl  

ج�ل� ر�  

regl  

Fot

د�م� ق�  

kadam  

د�ا�م� ا�  addam  

Tå

د�م� ق�

ع� ب�

ص� إ�  esbae  kadam  

ج�ل� ر�

ا�ع�ب�

ص�  sobaa  regl  

Huv

ud

س�ر�أ�

 raas  

س�ر�أ�

 ras  

Näs

a ف�

أ�ن�  annf  

ي�ر�ا�خ�

م�ن�  manakhir  

Tand

ن�

س�  sen

n  ن�

س�  sen

n  

153

Förstod du? ف�ه�م�ت�ي� / ف�ه�م�ت�   fahemti/fahemt  

ف�ه�م�ت�ي� / ف�ه�م�ت�   fehemti/fehemt  

Kom hit! ت�ع�ا�ل�ي� ه�ن�ا� / ت�ع�ا�ل� ه�ن�ا�   taali/taal  

ت�ع�ا�ل�ي� ه�ن�ا� / ت�ع�ا�ل� ه�ن�ا�   taal/taali  

Jag heter أ�ن�ا� إ�س�م�ى�   ana  esmi   أ�ن�ا� إ�س�م�ى�   ana  esmi  Hur mår du?    

kayfa   hallok/   hal-­‐lek?  

ع�ا�م�ل� ا�ي�ه�/ع�ا�م�ل�ه� ا�ي�ه�؟   amel  eh/  amla  eh?  

Ta det lugnt إ�ه�د�ئ�ى�/ ا�ه�د�أ�   ehdae/ehdaei   إ�ه�د�ئ�ى�/ ا�ه�د�أ�   ehda/ehdi  Titta! أ�ن�ظ�ر�ى� /أ�ن�ظ�ر�   onzzor/onzzori   ب�ص�/ب�ص�ى�   boss/bossi  Lyssna! إ�س�م�ع�ى� /إ�س�م�ع�   esmae/esmaei   إ�س�م�ع�ى� /إ�س�م�ع�   esmae/esmaei  Vad har hänt? م�ا�ذ�ا� ح�د�ث�؟   mazza  hadath?   ح�ص�ل� ا�ي�ه�؟   hasal  eh?  

Vad gör du? م�ا�ذ�ا� ت�ف�ع�ل�ى� / ت�ف�ع�ل�؟  

mazza   taffa-­‐li/taffal?  

ب�ت�ع�م�ل� ا�ي�ه�/ب�ت�ع�م�ل�ى� ا�ي�ه�؟  

betemel  eh/betemeli  eh?  

 

15

3

Förs

tod

du?

/ ت�ي�

ف�ه�م�ت�

ف�ه�م�  fahe

mti/fahe

mt  

/ ت�ي�

ف�ه�م�ت�

ف�ه�م�  fehe

mti/fehe

mt  

Kom

hit!

/

ن�ا�ي� ه�

ا�ل�ت�ع�

ن�ا�ل� ه�

ع�ا�ت�  taali/taal  

/ ن�ا�

ي� ه�ا�ل�

ت�ع�ن�ا�

ل� ه�ع�ا�

ت�  taal/taali  

Jag

hete

r م�ى�

س�ا� إ�أ�ن�  ana  esmi  

م�ى�س�

ا� إ�أ�ن�  ana  esmi  

Hur

mår

du

?

   kayfa  hallok/    

hallek?  

ل�ه� ع�ا�م�

ي�ه�/ل� ا�

ع�ا�م� ي�ه�؟ ا�  am

el  eh/am

la  eh?  

Ta d

et lu

gnt

ه�د�أ�/ ا�

ئ�ى�إ�ه�د�  eh

dae/eh

daei  

ه�د�أ�/ ا�

ئ�ى�إ�ه�د�  eh

da/ehd

i  Ti

tta!

ظ�ر�أ�ن�

ى� /ظ�ر�

أ�ن�  on

zzor/onzzori  

ص�ى�ب�

ص�/ب�  bo

ss/bossi  

Lyss

na!

م�ع�س�

/إ�ع�ى�

س�م� إ�  esmae/esm

aei  

م�ع�س�

/إ�ع�ى�

س�م� إ�  esmae/esm

aei  

Vad

har

hä

nt?

ث�؟ح�د�

ذ�ا� م�ا�  

mazza  hadath?  

ي�ه�؟ل� ا�

ص� ح�  

hasal  eh?  

Vad

gör

du?

/

ل�ى�ف�ع�

ت�ذ�ا�

م�ا�ل�؟

ف�ع�ت�  mazza  ta

ffali/    

taffal?  

ل� ع�م�

ت�ب�

ى� م�ل�

ت�ع�ب�

ي�ه�/ا�

ي�ه�؟ ا�  be

temel  eh/    

betemeli  eh?  

 

154

Referenser

Makkar, Sameh (2006), Dialekten och sina egyptiska rötter, Madbouly biblioteket, Kairo

Shaalan,A.Ibrahim (2004), Egyptiska folket i sina ordspråk, Egyptiskt bokhus, Kairo

Shaalan, A.Ibrahim (1997), Egyptiska vanor och seder, Egyptisktbokhus, Kairo

Versteegh, (2001),Noter i arabiska Språkhistoria: Semitiska språk LU.

Internetkällor:

http://services.moe.gov.eg/ 2010-09-17

http://www.ordsprak.eu/egyptiska_ordsprak.htm. 2010-10-12

www.ebnmasr.net/forum/t99917.html 2010-11-20

www2.sis.gov.eg 2010-11-20

../AppData/Local/Microsoft/Windows/Temporary Internet Files/Low/Agneta/Desktop/bok/www.2.sis.gov.eg

Ag

né

tA h

es

se

l &

CA

mil

lA

ek

be

rg

(red

) m

Al

mö

hö

gs

ko

lA

20

11

mAlmö högskolA

205 06 mAlmö, sweden

www.mAh.se

AgnétA hessel & CAmillA ekberg (red)

nYA perspektiv ger nYA möjligheter

isbn 978-91-7104-417-4

nY

Ap

er

sp

ek

tiv

ge

r n

YA

mö

jlig

he

te

r