1

BIBELN

AKTUELLTfrån Arvika Missionsförsamling och SMU

Nr. 4. dec 2012 - feb 2013. Årgång 62.

2 3

Den röda tråden finns där i Bibelns sista bok, när Gud har blivit allt i alla, och från himlen lyser en ny ska-pelse, en skapelse sådan som Gud från början hade tänkt sig.Det är en skapelse utan allt som syn-den åstadkommit; sjukdom, lidande och död, en skapelse där allting är nytt och oförstört.Läs: Upp 21:1-7 och 22:1-5.

Välkommen till våra bibelsamtal, som grundar sig på att vi läser Bi-beln från pärm till pärm.Du kan när som helst komma med. Bibelläsningsplanen finns anslagen i kyrkan. Den 29 nov kl 19 samtalar vi om 5 Mos och den 13 dec. om Josua. Ragnar Gustafsson

N

Det ”levande” ordet

Bibeln, en samling böcker som spänner över årtusenden är inte alltid lät-tillgänglig.

Men det intressanta är att kultur och historia, nedtecknat sedan 4000 år tillbaka i tiden kan ha viktiga väg-ledande budskap för vår egen tid.Ordet är inte statiskt, utan i den betydelsen levande!På det sättet kan ett och samma bibelord tala på olika sätt till olika människor i olika tider och utifrån det sammanhang människan befin-ner sig.

Ändå, genom alla böckerna med sina respektive karaktärer, finns en röd tråd och den tråden talar om Guds rättfärdighet och Guds kärlek.Vi kan se det i den första bokens skildring av skapelsen, och den finns i de historiska, profetiska och poetiska böckerna. Mitt i allt detta kan vi helt osminkat se människors bräcklighet och Guds outgrundliga kärlek till det skapade.Guds kärlek lyser tydligast i evang-elierna där vi kan läsa om hur Gud sänder sin son till världen. Joh 3:16

Tillsammans kan vi förändra världenSofie Möller 18 år och gil-lar kultur. Hon går sista året på bildestet på Solbergagym-nasiet. Bland intressen finns teater, konser-ter och opera. När jag frågar om framtidsdrömmar berättar hon att glasblåsare, radiopratare eller kemist är yrken hon gärna ser i sin framtid.

Ett möte med JesusEn viktig händelse var när en kompis berättade att konfirmation i Missionskyrkan var roligt och att hon då, delvis med tanke med presenterna, anmälde sig. Men, som hon säger, så ”fann jag något större än presenter”. Året efter konfa gick hon på alpha-kursen, en grundkurs i kristen tro där man får lyssna till undervisning och sedan samtala om det i grupp. Det var då under alpha-kursen som hon ”vågade säga Ja till Jesus”. Hon har sedan varit ledare i konfirmationsundervisningen i två år.

Inte så spänt i kyrkanSofie tycker att det bästa med kyrkan är att ”det är spontant och inte så

spänt” och berättar vidare att ”man träffas och hänger liksom och där vi är två eller fler så är Gud mitt ibland

oss”.

FavoritmusikPå frågan om vad hon har för några musikaliska favoriter svarar hon Håkan Hellström och Melissa Horn. Och varför? Håkan Hell-ström ”för att man blir glad av Håkan, sångerna fungerar vare sig man är ledsen, glad eller lycklig”. Melissa Horn ”för att texterna går

rakt in i hjärtat”.

Omsorg om djurenHon brinner för djuren och gör vad hon kan för att minska användandet av djurtestade produkter. Hon tipsar om webbsidan www.djurensratt.se och appen ”Djurvänligt” som finns för mobiltelefoner, både till iPhone och till Android. Att skriva brev och dela ut flygblad för att påverka är naturligt, likaså att äta vegetariskt, för ”att vara vegetarian är som att leva”. En uppmaning från Sofie är att ”man ska ta hand om varandra och djuren”.

En människa kan göra skillnadDrottning Ester är en förebild i Bi-beln. I henne ser man tydligt att ”en människa kan göra skillnad” och att ”det får mig att tänka på vad jag kan göra, till exempel i djurrättsfrågor”.

Ragnar Gustafsson

4 5

N

Några fina bibelordMatt 7: 7-8 Be så ska ni få. Sök så ska ni finna. Bulta så ska dörren öppnas. Ty den som ber han får, och den som söker, han finner och för den som bultar ska dörren öppnas. (Sofies konfirmationsbibelord)Psalm 46:2 Gud är vår tillflykt och vår styrka, en hjälp i nöden, som aldrig svikit.Joh 13:35 Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.

Tips för att läsa BibelnEn enkel bibelläsningsplan som hon fått på Frizonsfestivalen är god hjälp. För varje dag finns en bibel-vers och ett böneämne. Att läsa i Bi-beln det sista man gör på kvällen är en god vana. ”Det är gott att somna i Guds händer”.Sofies tips till ovana bibelläsare är att det är bra att börja med evang-elierna. Hon berättar även att hon alltid brukar börja med att be innan hon börjar läsa i Bibeln. ”Herre hjälp mig att förstå det här”.

En hälsning till Arvika”Tillsammans kan vi förändra världen – peace Sofie”

Intervjuade gjorde Jonas Vestlund

Latinsk mässa till nyskapad musikUnder hösten har ca 30 körsångare från Arvika träffats i Missionskyrkan fem måndagskvällar för att öva in en mässa av Björn J:son Lindh under Elisabeth Buréus ledning. Mässan är komponerad utifrån den latinska mässans texter och en av utmaning-arna har varit att få till den latinska texten! Söndagen den 4/11 hade vi en övningsdag tillsammans med Björn J:son Lindh och på kvällen fram-fördes mässan tillsammans med Missionskyrkans pastor Linda Alexandersson. David Engström, som tidigare samarbetat mycket med Björn J:son Lindh, har varit en sammanhållande länk under projek-tet och han stod för den musikaliska bakgrunden tillsammans med Björn under framförandet av mässan. Till vår stora glädje var det en fullsatt kyrka på söndagskvällen och vi delade en fin och stämningsfull nattvardsstund till tonerna av Björn J:son Lindhs musik.För mig var det en härlig upplevelse att få vara med och jag vet att den känslan delas av många andra, både bland oss som sjöng och bland dem som lyssnade. Ulrika Gustafsson

6 7

Himlen finns på riktigt Himlen finns på riktigt (Heaven is for real) av Todd Burpo och Lynn Vincent Gospel Me-dia SwedenNär Colton drabbas av en allvarlig bukhinneinflammation till följd av en sprucken blindtarm såg det mörkt ut för den fyraåriga lilla killen. Efter ett mirakulöst tillfriskande framträ-der dock en berättelse som ingen var beredd på.

Colton berättade då för sina för-äldrar att han under operationen hade lämnat sin kropp och bevisade detta genom att förklara exakt var föräldrarna var under tiden han var nersövd. Han förvånade också sina föräldrar genom att beskriva detaljer ur Bibeln till punkt och pricka, trots att han ännu inte har lärt sig läsa. Återberättad av sin far, Todd Burpo, men med Coltons unika språk, ger boken Himlen finns på riktigt en glimt av den värld som väntar oss. Budskapet i denna bok är enkelt: Himlen finns på riktigt, där finns Jesus som älskar alla barn och

eftersom alla människor är Guds barn älskar han alla. Fast kan man argumentera för Gud utifrån sin gudserfarenhet? Jag tror att teo-logi bygger man på Bibeln, men vittnesbörd kan vara stärkande för tron. Jag kan bara se till min egen tro. Tillsammans med vad Bibeln säger har personers berättelser varit viktiga för mig. Jag vill vara medlem i en kyrka där vittnes-börd hör mer till vanligheten än är sällsynta. På detta sätt kan vi bygga upp varandra och hjälpas åt när någon vacklar. För vacklar

det gör vi alla någon gång. Jesus har själv sagt ” Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (JOH 14:16). Detta är en sanning jag gärna vill berätta och vara en del av. När delade du senast ett vittnes-börd? Himlen finns på riktigt är en mycket intressant bok och kan ge mycket bränsle till diskussionen om vittnesbördets syfte och betydelse. Jag rekommenderar därför att man läser denna bok och sen tar ställ-ning till om det som den berättar är sant eller inte. Om Colton har rätt, är himlen något jag ser fram emot så småningom.

Text: Maja Bodin

Forts. från sid 28

ett väldigt naturligt steg för henne mot bakgrund av den familjesituation som hon växt upp i. Pappan hade hon alltid beundrat och sett upp till, och han delade med sig av sin tro.

Att vara pastorsdotter upplevde hon aldrig som något problem. Hennes yngsta syster blev vid något tillfälle retad för det, men så var det inte för Inger. Inte heller kändes det som en tung plikt att gå på gudstjänst. Systrarna var ense om att det inte fanns någon bättre predikant än deras pappa. ”Det var aldrig tråkigt att höra honom predika,” försäkrar Inger, och hon har en inspelad predi-kan av honom från hans äldre dagar. Han förberedde sig noga inför sina predikningar, och på fredagarna fick man inte störa honom. Läste mycket gjorde han. Lite jobbigt kunde det för all del vara för en ung flicka att bo hemma och vara tvungen att komma hem före kl 11 på lördagskvällarna, även om man var bortbjuden. Sön-dagens gudstjänst var det centrala. Måndagarna var sedan den dagen då fadern gjorde sjukbesök, något som också var noggrann med.

Att bära med sig glädjeInger blev söndagsskollärare och sjöng i musikföreningen. Där spelade hon också dragspel. Någon bil hade inte familjen, utan dragspelet var något som hon fick bära på, och man kan tycka att det skulle vara tungt. Men det var en glädje för henne med

församlingslivet. Och glädje har Inger burit med sig hela livet.Sitt första jobb hade hon i en chark-butik - hennes morfar hade tre såda-na. Efter det att hon sedan jobbat en tid på kontor hjälpte hennes far till att hon fick ett arbete i bokhandel. ”Det gav något”, säger Inger. När hon var 26 började hon på Ljung-skile folkhögskola och gick där i tre år. Det var betydelsefulla år för henne, och rektorn Harald Wollstad satte hon stort värde på. I bokhandel ryckte hon in också i Arvika, innan hon sadlade om och började arbeta i sjukvård. Familjen och församlingen har under åren varit hennes viktiga hållpunkter.

Tron har hon levt med hela tiden, fast hon haft att brottas med trosfrå-gor, också hon. Och hennes far har varit en förebild för henne.

Intervjuade gjorde Carl Johan Östman

N

N

8 9

Markus berättelse om JesusSå är vi alla på plats, lokalen är fylld av förväntansfulla. Markus som arbetat mycket tillsammans med aposteln Petrus har skrivit en text om de goda nyheterna om Jesus. Nu ska vi få höra hela texten uppläst i under kvällen. För oss som aldrig fått höra Petrus predika är det här en fin möjlighet att få höra Petrus undervisning om Jesus i sammanfat-tad form. Det tar inte mycket mer än två timmar att höra berättelsen, och det är spännande från början till slut. Efteråt är det många samtal, jag hör en äldre man berätta att han blev djupt berörd av budskapet. Jag och mina vänner känner alla att det här är en berättelse vi vill föra vidare. Nog märker vi att det här inte är vilken text som helst.Så var det att höra Roger Storm framföra Markusevangeliet i Tre-faldighetskyrkans för-samlingshem i Arvika 18 oktober i år. Men, jag undrar om det inte gick till på ungefär samma sätt, i till exempel Rom eller Palestina, de första gång-erna Markusevangeliet lästes upp. Det är tyd-ligt att evangeliet tål att lyssnas till. Kanske är det bästa sättet att lära av Markus inte att dissekera vers efter vers, utan istället att tillsammans lyssna till hela berättelsen och sedan samtala med varandra efteråt. Att med Jesus

i centrum lyssna till varandras olika tolkningar och tankar för att tillsam-mans bygga upp varandra.Jag tror också på att låta berättelsen om Jesus vara Bibelns centrum och Bibelns röda tråd. När det här skrivs har jag just läst klart en bok av Leo-nard Sweet och Frank Viola, ”Jesus - A Theography”. Det är bok som visar hur Bibeln handlar om Jesus från Första Mosebok till Johannes uppenbarelse. Det moderna projektet med dess längtan efter vetenskaplig objektivitet har ibland lett till att vi blivit delvis blinda för att se Jesus i Gamla Testamentet. I äldre tider såg man bättre hur Gamla Testamentet tydligt visar och förebådar Jesus. Sweets och Violas bok är en hjälp att se berättelsen om Jesus i hela Bi-beln, från början till slut. En pedago-gisk hjälp att tillgodogöra oss fruk-terna av förmodern bibeltolkning i ljuset av den senaste forskningen.

Jag hoppas och ber att den här boken snart översätts till svenska.Min uppmaning är att prova att läsa, eller lyssna till, Markus berättelse om Jesus i en sittning. Kanske kommer du också att bli överraskad över hur väl texten gör sig på det sät-tet. Sedan vill jag också

uppmuntra till att vara vaken för att se berättelsen om Jesus löpa som en röd tråd genom hela Bibeln.Det här är en berättelse som kan förändra världen. Jonas Vestlund

Att läsa Bibeln för att förändra världen- En dag med Ched Myers i StockholmSå promenerar jag hem tillsammans med en vän efter en eftermiddag och kväll med bibelläraren Ched Myers i Immanu-elskyrkan i Stockholm i början av september. Vi samtalar ivrigt och tankar från Ched Myers blandas med våra egna erfarenheter.

Ched MyersChed Myers är en bibellärare med sin bas utanför Los Angeles. Han är mennonit (anabaptist), men rör sig ekumeniskt i breda sammanhang och reser runt över världen.

Bibeln som lingua francaEtt budskap som bygger på bibeltex-ten respekteras i hela kristenheten. Bibeln är som ett gemensamt språk, ett lingua franca, för alla kristna. Därför får ett budskap grundat i bi-beltexten ett betydligt bättre genom-slag. Seminariet gav många exempel på hur det ser ut i praktiken, jag tror att vi var många där på plats som tar oss med det som en viktig punkt att undervisa hemma.

Vikten av gemenskapMänniskor är gjorda för att leva i gemen-skaper. Mycket i det moderna samhället leder till förfrämligande från varandra och bryter ned gemenskapen. Vad kan vi göra för att vara en mot-kraft? Hur kan vi bygga gemenskap med varan-dra och dela med oss av gemenskapen till Arvika, Sverige och världen?

Kapitalism utan etik kan bli ondKapitalism utan kan lätt etik bli rå, kall och destruktiv. Mycket går åt fel håll idag. Hur kan vi göra för att dela med oss av kristen etik i sam-hället och hur kan vi leva ut kristen etik i vardag, församling och sam-hälle? Hur kan vi få ett rättvist och omtänksamt samhälle utan att göra de misstag man gjorde i östblocket under 1900-talet? Det här är inga enkla frågor, men Ched Myers visar hur kristen teologi har viktiga bidrag att ge.

Oväntade tolkningar av BibelnChed Myers ger ett antal ganska oväntade tolkningar av Bibeln, men så vitt jag kan bedöma är det genom-tänkta tolkningar med god grund i bibeltolkningens hantverk. Jag är inte säker på att det alltid är den bästa tolkningen, men det är rimliga

10 11

tolkningar värda att ta på allvar. Jag köpte några böcker av Ched My-ers vid seminariet och kommer att beställa hem fler.

Frikyrkokristendom och medborgarrättsrörelsenKristna i frikyrklig och baptistisk tradition gör gott att se förebilder i den amerikanska medborgar-rättsrörelsen, som t.ex. Martin Luther King. Vi har ju inte helgon i vår tradition, men frågan är om det inte vore gott att regelbundet uppmärksamma kristna förebilder och undervisa om dem oftare. Vad kan civilt motstånd innebära idag? När detta skrivs har jag börjat följa Gustaf Frisell på Twitter (ett socialt nätverk). Där ser jag att kan att det finns mycket spännande som rör sig bland svenska unga kristna när det gäller att göra motstånd mot orätt-visor i Sverige, inte minst när det gäller flyktingfrågor.

Den radikala reformationenDen radikala reformationen, vid sidan av Martin Luther och Jean Calvin, har mycket att ge i vår tid. Teologer som Menno Simons och Balthasar Hubmaier och deras ana-baptistiska lekmannarörelser berör på ett särskilt sätt de frågor som är aktuella i vår senmoderna västvärld. Det finns en social sprängkraft i en gemenskap av troende som vill vara radikala efterföljare till Jesus. Ched Myers liv som aktivist, ana-

baptist och mennonit skiner igenom ofta. Frikyrkorna gör gott i att lära av sina rötter hos anabaptisterna. Anabaptisterna, eller vederdöpare, var på flera sätt föregångare till vår tids frikyrkoförsamlingar. De lät den personliga tron vara vägen in i en gemenskap av troende som radikalt vill följa Jesus utan andra auktorite-ter än Bibeln.

Ched Myers är en förebild i rättvisa och ekumenikJag och min vän skiljs åt vid Hö-torget, han tar tunnelbanan ut till förorten, jag går till mitt hotell. När vi summerar dagen konstaterar vi att han med en konservativ evangelikal skolning har delade meningar med Ched Myers på flera punkter, men att han ändå respekterar Ched Myers som en god kristen broder som gör sitt bästa för att undervisa ur Bibeln. För min del är jag mer positiv, kan-ske delvis under inflytande av att ha varit ledare i en samtalsgrupp över Linda Alexanderssons bok ”Bortom bekvämligheten - vardagstro som gör skillnad” under våren. Sveriges kristenhet i allmänhet, och Gemen-sam Framtid i synnerhet, kan göra gott i att lära mer av Ched Myers. Han är en förebild både inom radi-kalt arbete för rättvisa och genom att använda Bibeln för att samla kristna från olika riktningar.

Lärjungaskap – ett exempel på bibeltolkning med Ched Myers Under hösten har jag bekantat mig med Ched Myers kommentar till Markusevangeliet ”Binding the Strong Man - A Political Reading of Mark´s Story of Jesus”. Ett avsnitt som särskilt berört mig är Myers kommentar till när Jesus kallar de första lärjungarna i Markus 1:17:”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare”

En vanlig tolkning är att lärjung-arna kallades till att genom att dela evangelium rädda människor från sina synder och ge dem evigt liv. Att frälsa (fiska) själar helt enkelt. Myers menar istället att eftersom man i Gamla Testamentet använde att ”fånga med krokar” som en meta-for för Guds dom över de rika och dem med makt, så är kallelsen att bli människofiskare istället en kallelse att ansluta sig till Jesus ”i hans kamp för att övervinna den varande ord-ningen av makt och privilegier”.

Myers hittar stöd för denna metafor i dessa verser i Gamla Testamentet:

”Nu sänder jag bud efter många fis-kare, säger Herren, och de skall fiska [Israels folk]...”(Jeremia 16:16 Bibel 2000)

”Se, dagar skall komma över er, då man skall hämta upp er med metkro-kar och vad som är kvar av er med

fiskkrokar” (Amos 4:2 Folkbibeln)

”Jag skall ta itu med dig, farao, Egyptens kung.... Jag skall slå krokar i dina käftar och låta Nilens fiskar fastna i dina fjäll. Jag skall dra upp dig ur din Nil, dig och Nilens alla fiskar som sitter fast i dina fjäll...”(Hesekiel 29:3f Bibel 2000)

Att kallas till att följa Jesus är därför enligt Myers att bli kallad till ak-tivism, en kallelse att utmana den rådande världsordningen och till att tillsammans förändra världen. Att jobba med den värld som är här och nu och göra vårt för att förbättra för utsatta och utsugna. Nu tror jag fortfarande att ett huvuduppdrag för Jesu efterföljare är att rädda männ-iskor för evigheten. Men, jag är också säker på att kristna också har ett uppdrag att göra den här världen till en bättre plats. Engagemang för fattiga och förtryckta kommer naturligt ur att säga sitt ja till Jesus som Herre och Frälsare. Det är gott att vara med i en församling som ger god plats för den aspekten av lär-jungaskap.

En bibelteologisk grund för att förändra världenVissa menar att Ched Myers tolk-ningar är färgade av det politiska samtalet i ett Amerika åren efter det att Ronald Reagan valts som pre-

12 13

sident. Nog ligger det något i det. Men, på samma sätt som Myers är färgad av sin tid, så finns det en hel del som talar för att Nya Testamen-tet, och särskilt Markus evangelium, är färgat av livet i det romerska imperiets utkanter och den politiska diskussion där kritiken av Roms im-perialism och brutalitet i provinserna var en brännande fråga. Kanske är det mest ärliga mot Bibeln att verk-ligen våga vara vakna för när Bibeln tar itu med förtryck och orättvisor och se hur man kan tillämpa detta i vår tid och i vår situation. Ched Myers ger ett spännande underlag för en bibelteologisk grund för socialt ansvar i olika former och en bredare förståelse för vad lärjungaskap innebär. För mig var dagen i Stockholm början på ett förnyat sätt att läsa Bibeln, och en stark uppmuntran att tänka mer på hur sant lärjungaskap kan gestaltas i församling och vardag. Jonas Vestlund

UngdomskonferensTjugonde oktober var det ung-domskonferensen DEEPER i Mis-sionskyrkan i Arvika. Vi var ett gott gäng som fick mingla, lära oss bibelstudiemetoden SOS, lyssna till vittnesbörd om bön och samtala om att höra Guds röst. På kvällen var det sedan gudstjänst med sång, under-visning, tillbedjan och förbön.

Det var en fin gemenskap över generationsgränserna och upplägget med arbete och samtal i små grupper fungerade mycket bra. Det är bra när åldersspannet på en ungdomskonfe-rens går från yngre tonår till livets sista år. Vi är nog många som längtar efter flera liknande ungdomskonfe-renser under det kommande året. Jonas Vestlund Arvika Missionsförsamling

och StavnäskretsensBlomsterfonder delar ut

blommor vid högtidsdagaroch till jul.

N

14 15

Onsdag 2611.00 AnnandagsgudstjänstLinda Alexandersson, Karolina Andersson, insamling till missionMark 7:24-8:21 - Det finns inga gränser!

DECEMBER

PROGRAM

JANUARI

FEBRUARI

11.00 GudstjänstLinda Alexandersson, adventskörenMark 6:30-56 - På okända vatten

Lördag 816.00 Mellbyns missionshus Byfest tillsammans med Högvalta bygdeförening

Söndag 910.00 SMU:s julbasar11.00 NattvardsgudstjänstLinda Alexandersson, Annie Persson, luciatåg, julbasaren fortsätter efter gudstjänst.Mark 7:1-23 - Jesus går över gränsen!

Lördag 1519.00 JulkonsertGemensam kör och musikförmågor från församlingen. Fri entré.

Söndag 1611.00 GudstjänstRagnar Gustafsson, Ungdomarna

Måndag 2423.00 JulnattsgudstjänstLinda Alexandersson, Ulf Pehrsson

Tisdag 2507.00 Julotta i MellbynEddy Alexandersson, Karolina Andersson, Anders Andersson. Julottekaffe med knyt.

Tisdag 111.00 NattvardsgudstjänstRagnar Gustafsson, Eva och Kristin Söderström

Söndag 611.00 GudstjänstJoseph Davis, Emma Carlsson, Real Gospel, julfest för barnen. Tema: Mission i USA och SverigeEfter gudstjänsten blir det amerikansk potluck. Det innebär att alla som vill och kan tar med sig en maträtt och att vi äter en spännande buffé tillsammans.

Söndag 13 11.00 GudstjänstDaniel Strömner, Rebecka Hugne med vänner

BöneveckanTi 19.00 Missionskyrkan: Kristina EklöfOn 19.00 Trefaldighetskyrkan: Johan Pettersson To 19.00 Pingstkyrkan: Linda Alexandersson

Fr 19.00 Frälsningsarmén: Anna WesterholmLö 18.00 Mikaelikyrkan: Olle Carlsson

Söndag 20 11.00 Ekumenisk gudstjänst i MikaelikyrkanOlle Carlsson18.00 Mellbyns missionshus”Min företagsfilosofi”. Lennart Bryntesson, företaget Bison Årjäng

Söndag 2711.00 NattvardsgudstjänstLinda Alexandersson, Ingbritt Zaars, välkomnande av nya medlemmar Mark 8: 22-38 Vem är du Jesus?

Söndag 316.00 FamiljegudstjänstLinda Alexandersson, Gemensam barnkör

Söndag 1011.00 GudstjänstRagnar Gustafsson, Emma Buréus med vänner. Inledning på fastans smågruppssamlingarMark 9:2-29

Söndag 1711.00 GudstjänstLinda Alexandersson, Emma LarssonMark 9:30-49

18.00 Musik i Mellbyn ”Min musik”. David Engström spelar och berättar.

Söndag 2411.00 GudstjänstLinda Alexandersson, GemenskapMark kapitel 10 Att hålla fred

I samband med gudstjänsten 11.00 har vi alltid söndagstimmen för barnen.

ONSDAGSTRÄFFEN

Servering från 10.30, program kl. 11.00

On 12 dec Adventsfirande med pastor Linda Alexandersson

Första onsdagsträffen under våren blir den 13 februari.

RPGOn 5 dec 14.00 Luciafirande i Missionskyrkan, Johan Pettersson och Smulorna

On 6 feb 14.00 Årsmöte. RPG-sångarna medverkar.

16 17

VÅRDHEMSANDAKTER

14 dec 11.30 Vågen20 dec 11.00 Västängsgården 25 jan 11.30 Vågen31 jan 11.00 Västängsgården22 feb 11.30 Vågen

Samlingar i Missionskyrkan

Bönesamlingar Måndagar 18.30 Bön för församlingen och ArvikaTisdagar 11.00Läsning av söndagens text och bön

Syföreningarna Måndagar 14.30-17.00 med start den 4 februari

Sångövning, GemenskapOnsdagar 19.00

U-landsgruppenJämna torsdagar kl 15.00-17.00, med start den 7 februari

Samlingar för barn och ungdomar

MåndagarSkaparverkstad 18.00-21.00

TisdagarScout 18.00

OnsdagarSmulorna 18.00

TorsdagarKonfirmationsläsning 16.00

FredagarTonår 19.00

SöndagarSöndagstimmen 11.00

Vårterminen startar v. 3

Nyårsfestival Sunne 12/13Team evangelisation kommer att ha nyårsfestival i Sunne 27 dec– 2 jan. Du måste vara 14 år för att delta och anmäler dig på www.teamevangeli-sation.com. Joseph Davis följer med som ledare om det finns ungdomar som vill delta.

Sö 3 feb i MissionskyrkanStart: 11.00

Avslutning 16.00 med familjegudstjänst

Alla barn i åldrarna 5-12 är välkomna!

Pris: 50 kr/barn el 100 kr/familjAnmälan till Rebecka Hugne senast

den 31 jan på 070-340 14 02

Läs mer på limalagret.se

NN

18 19

Simone Nilsson. Uppväxt i Gunnarskog men just nu 19 år gam-mal och på bibelskolan Blå kust i Shalom, Oskarhamn.Vilken är din favoritbi-belvers och varför?Min favoritbibelvers är nog ändå Joh13:7 ”Jesus svarade: Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du förstå det”. Jag tycker verkligen att det är en av många fina och bra verser i Bibeln. Jag själv hittade den när det hade hänt mig en massa saker som jag inte riktigt förstod och som jag gick runt och tänkte väldigt mycket på. Men när jag då läste versen så var det som ett svar från Gud att jag be-höver inte förstå varför allt händer, för han har koll på mitt liv åt mig. Han gör det som är bäst för mig och även om inte jag alltid förstår varför saker händer så behöver jag inte göra det heller. Jag kommer att få svar senare när Gud tycker att jag är redo för det. Versen fick mig även att tänka att man ska våga ge sitt liv till honom och låta honom ta kontrollen över det, för han har planer åt oss som vi annars skulle missa och vi behöver verkligen inte förstå allt, det räcker att han gör det.

Karl-Erik Aronson. Arvika missionsförsamling.Vilken är din favoritbibel-vers och varför?Om man sätter sig ned för att fundera ut ett favoritbi-belord så blir det svårt att välja mellan alla som dyker upp. När jag fick frågan om jag hade något ställe

associerade jag spontant till Joh. 1:12–13. Men åt alla dem som tog emot honom, /Jesus/, gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.Johannes berättar att Jesu eget folk inte ville kännas vid honom, men de som trodde på honom gav han rätten att bli Guds barn.Jag fick bli och får fortfarande vara ett Guds barn därför att jag tagit emot Jesus. När man talar om att tro på Gud kan det vara ett väldigt vitt begrepp. För mig är det att tro på den Gud som Jesus uppenbarat och tron på och bekännelsen till honom är grunden för mitt liv som kristen. Jag får kalla mig Guds barn inte för något jag presterat utan för att jag tagit emot Jesus och blivit som Jo-hannes säger i vers 13, född av Gud genom tron på Jesus.Det känns tryggt att i livets alla

skiften få vila i förvissningen att mitt barnaskap inte vilar på intellektuell förmåga eller lärosatser utan på vad Jesus gjort för mig. Rebecka Hugne. Arvika missions-församling.Vilken är din favoritperson i Bibeln vid sidan av Jesus och varför?Får jag bara välja en så får jag nog säga Rut.Dels för att hon är en av de absolut starkaste kvinnorna i GT, men också för budskapet man får genom att läsa den bok som bär hen-nes namn. Att älska andra människor och att våga vara den man är, samt stå för sina åsikter och sin tro. I dagens samhälle är det lätt att känna ett tvång att vara på ett visst vis, både inom trender och genom sät-tet att leva sitt liv. Tryggheten Rut hade i sin tro gav henne frimodighet. Texterna ger styrka att våga leva sitt liv fullt ut.

Cecilia Säther. Arvika missions-församling.Vilken är din fa-voritvers i Bibeln och varför?

Mitt favoritställe i Bibeln är Psalta-ren 139, särskilt vers 14 och 16.”Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.””Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.”Vers 14 talar för mig om att jag glädjer mig åt det Herren skapat i varje människa, och att se på att det är Hans verk som frodas och växer. Att jag kan tacka Gud för det han skapat i mig och i dig.Vers 16 talar för mig att redan innan vi föds så har Gud en tanke med varje individ. Att det inte är en slump att just du eller jag blev till. Att redan från början så visste Gud allt om mitt liv, och om ditt liv. Att Han känner varje människas in-nersta djup. Och att Han följer varje steg vart vi än går, ty allt är redan planerat.

Stephen N Munyao. Nairobi, Kenya Pingstför-samlingen Citam Buruburu.Vilken är din favoritperson i Bibeln vid sidan av Jesus och varför?

20 21

Min favoritperson i Bibeln är Abra-ham, en trons Fader. När jag studerar Bibeln i Första Mosebok, så ser jag att han var en man av tro, ödmjuk och tålmodig. Gud lovade att ge honom en son, och även om det tog lång tid innan löftet förverkligades så hade han tro på att Guds löfte var sant, och han väntade tålmodigt. Trots att han var rik, så var han öd-mjuk och upphöjde aldrig sig själv.

John Gustafson. Arvika missions-församling.Vilken är din favoritperson i Bibeln vid sidan av Jesus och varför?En favoritper-son i Bibeln

är Paulus som efter mötet på vägen till Damaskus (Apg 9:5) blev den store evangelisten, församlingsleda-ren och missionären. Och han blev trogen denna kallelse livet ut.Vilken är din favoritvers i Bibeln och varför?Det var vid en sjukperiod årsskiftet 2010/2011 som Predikaren 5:19 kom för mig. Gud har så mycket glädje och välsignelse att ge åt sina barn att vi kan låta dagar och år passera förbi.

Gustaf Rydborg som firar gudstjänst i Missions-kyrkan i Arvika

En biblisk person som gjort intryck på mig är den man som i 1917 års översätt-ning kallas hövitsman och som det berättas om i Matt 8. I den nyare bibelöversättningen lyder början av den texten så här:När han (Jesus) gick in i Kafarnaum kom en officer fram till honom och bad om hjälp: ”Herre, min tjänare ligger förlamad därhemma och har svåra plågor.” Jesus sade:” Skall då jag komma och bota honom?” Officeren svarade: ”Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir pojken frisk. Jag är själv en som står under befäl, och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.” Jesus blev förvånad och sade till dem som följde honom: ”Sanner-ligen, inte hos någon i Israel har jag funnit så stark tro.” Den här mannen var chef för de romerska ockupanterna på platsen,

men här visar det sig att tron på Jesus och på hans kraft verkligen fanns hos honom, fast man inte hade kunnat vänta sig det.

Siv Ferm Moberg Högvalta

En bibel-text som jag kommer att tänka på är julevangeliet i Luk 2. För mig förknip-pas det med min barndom och ungdom. Då var det min far som läste julevangeliet, och han gjorde det med sin varma röst, som jag fortfarande kan höra i mitt inre. Kärleken och harmonin i mitt barndomshem fick ett tydligt uttryck i läsningen av just julevangeliet.

I Bibeln finns också sådant som inte är så harmoniskt. En person som jag kommer att tänka på och som fanns vid tiden för Jesu födelse är Hero-des. Man kan inte gärna se honom som en förebild, men han är ett exempel på att varje människa har sin betydelse och kan spela en viktig roll i det som händer.

SammanhangBibeln är en spännande bok med många texter om människors liv som inte alltid speglar vår egen livs-situation.

Vi lever i en tid med ett tankesätt som är radikalt annor-lunda. Hur kan vi läsa Bibeln på ett ansvarsfullt sätt utan att ge avkall på att tex-terna är inspirerade av Gud? En nyckel till förståelsen för tex-terna är att inte låta texterna stå

själva utan sammanhang. Ibland drar vi verser ur sitt sammanhang och ger dem en innebörd som är meningsfull för oss. Jag menar inte att enstaka verser inte kan vara av värde, utan snarare en varning för faran att inte låta verserna ha den betydelse de får i sitt egna sammanhang. Att läsa Bibeln är att läsa texter som är skrivna i en tid som inte är vår egen. De speglar liv, kultur och tankesätt som inte är helt naturliga för oss. I den gamla Främre Orienten fanns till exempel inte den tydliga uppdel-ningen mellan vad som är andevärld och ”verkligt”, som vi gör per auto-matik på grund av upplysningstiden.

22 23

Både gudar och halvgudar som var mänskliga var en del av vardagen, de var lika fullt verkliga som något annat. När vi läser får ett ord sin betydelse genom det sammanhang ordet har. Ett ord i sig har ingen egentlig bety-delse, eftersom ordet inte får någon funktion förrän det sätts samman med andra ord. Ordet KÄNGA får en slags funktion i meningen: ”Jag finner inte min känga”, medan det får en helt annan funktion i mening-en: ”Jag fick mig en känga”. Bero-ende på sammanhanget förstår vi att den sista meningen är ett slags bild-språk som säger en sak, men betyder en annan. Orden får olika betydelse av sitt sammanhang. Ordets bokstä-ver i en viss ordning och funktion är något vi kommit överens om. Kngäa har inte någon betydelse för oss oavsett sammanhang, eftersom vi inte kommit överens om att ge det ordet någon funktion. Tänk om vissa ord i bibeltexterna har haft en annan betydelse i sitt egna sammanhang, än vad ordet har för oss idag? Bibeln är en bok rik på texter av oli-ka karaktär. Läser vi en psaltarpsalm läser vi den inte på samma sätt som Kungaböckernas listor över regenter i Sydriket i förhållande till Nordri-ket. Automatiskt läser vi en text på ett visst sätt. Vi förstår att psalmisten använder sig av ett poetiskt språk med bilder och metaforer. Genom detta skapas möjligheter till att skriva in överdrifter utan att vi som

läsare beskyller psalmisten för lögn. Se på den här versen: Tårar har blivit min föda dag och natt. Ps. 42:4

Skulle vi läsa versen utan någon som helst förståelse för varifrån texten kommer skulle vi kanske ta orden bokstavligt och tro att psalmisten i verkligheten äter tårar. Men när vi vet att texten är från Psaltaren och läser den i dess sammanhang förstår vi att det är en bild för djup sorg. Ibland läser vi texter som vi har svårt att applicera i vår egen vardag och kontext. Ibland tycks de sakna betydelse i vårt eget sammanhang.

När vi läser en text och bryter den ur sitt sammanhang tar vi inte bara bort dess egna sammanhang, vi läser dessutom in vårt eget. Tolknings-ramen blir inte utifrån det givna sammanhang texten har från början, utan från ett sammanhang konstru-erat av mig själv, mer eller mindre medvetet. För att läsa texterna ansvarsfullt krävs att vi också tillåter texterna att vara relevanta i sitt eget samman-hang, i sin egen samtid och kultur. Prova att läsa följande text och fun-dera över vad den kan betyda. Matt. 18:20. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.Läs sedan det stycke versen står i. I vilket sammanhang verkar versen stå i? Vilken funktion har versen? Läs till sist hela kapitlet och se vad

Bibelstudiemetoden SOSSOS är en enkel, men fungerande, metod för att studera Bibeln som har använts i Asien i många år. Till skill-nad från många andra bibelstudie-metoder, så är fokus inte bara att lära sig om Bibeln, utan också att följa det Bibeln undervisar. Bäst av allt är att det är en metod som vem som helst kan lära sig på några minuter, vilket gör att det går att snabbt att sprida den vidare till andra. Du kan läsa mer på engelska i länken (http://aimtrainers.org/sos.php) Vår ungdomsledare Joseph har använt SOS-metoden och har också översatt den till svenska. Metoden är mycket enkel. Läs ett stycke i Bibeln och ställ sedan tre enkla frågor. An-teckna gärna svaren så att du kan gå tillbaka och följa upp tillämpningen: S - SAY Vad säger den här texten?O - OBEY Vad ska jag lyda/följa?S - SHARE Vem kan jag berätta för?

SAY•Vad säger den här texten?•Vilka sanningar hittar jag här?•Vilka verser sticker ut för mig?•Hur skulle jag förklara med egna ord?

texten verkar tala om. Försök att läsa förutsättningslöst utan egna tolk-ningsnycklar. Låt texten tala för sig själv. Har din syn på versen föränd-rats? Ett bibellexikon kan hjälpa oss med de historiska, geografiska, språkliga och kulturella fakta som kan öka vår förståelse för de tider som Bibelns texter skrevs i. Libris stora handbok till Bibeln är ett sådant exempel. Att se bakgrunden till texternas uppkomst har blivit en styrka i min bibelläsning. Verkligheten bakom texterna träder fram och texterna blir betydelsefulla för mig på ett nytt sätt. Vi kan läsa Paulus ord om att varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv så att den som till-hör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar. Bibeln hjälper oss till förståelse för hur vi kan leva ett liv som ger Gud ära. Ett liv där vi ser och älskar våra medmänniskor. Det är en kraft och styrka i att läsa Bibeln. Sayuri Kikuchi

N

24 25

N

får slå rot i våra hjärtan, så vi kan spegla hans kärlek, bland våra med-människor i vår vardag.

OBEY - vad ska jag lyda/göra från den här texten?Jag tror att Gud uppmanar mig att det är viktigt inte vara en ”söndags-kristen”. Utan att jag lever ut min tro varje dag, i vilken situation jag än befinner mig i.

Om jag försöker att vara ordets gö-rare, tror jag att det kommer att göra mig till en bättre människa eftersom jag då försöker att leva mer likt Je-sus. Jag tror också att Gud kommer att ge mig tillfällen att visa på hans kärlek för andra människor.

SHARE - Vad kan jag berätta från den här texten för någon annan?Att det är viktigt att inte stanna vid att vara en god lyssnare av Bibelns ord, utan att Gud faktiskt uppmanar oss att sätta orden i verk också!Denna gång berättar jag detta för er som läser. Men jag tror att det är viktigt att jag tar med mig denna insikt och talar om det så fort tillfäl-lena kommer.

Terese Axeland och Jonas Vestlund

OBEY•Vad ska jag lyda/göra från den här texten?•Hur vill Gud att mitt liv ska föränd-ras den här veckan på grund av det som jag har läst?

SHARE•Vad kan jag berätta från den här texten för någon annan?•För vem skall jag berätta? När och hur?

Ett praktiskt exempelHär är en tillämpning som Terese Axeland skrivit utifrån Jakob 1:19-27

SAY - vad säger texten? Texten talar om att vara ordets görare och inte bara dess hörare. Att det inte räcker att vi bara hör ordet som predikas och läser vår bibel, vi måste även omvandla ordet till handling, försöka följa det vi fått till oss.Sanningen i texten är att Gud vill oss gott och menar att om vi lägger bort vårt orena, kan vi ta emot ordet som frälser våra själar och göra gott mot våra medmänniskor.Vers 25 är den vers som sticker ut för mig. ”Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare, han blir salig i sin gärning.”Gud ber oss att följa hans ord, att det ord vi får till oss inte ska gå förbi, utan att det är mycket viktigt att det

26 27

Sista manusdag för nästa AKTUELLT är 10 feb.Har du synpunkter på församlings-bladet eller vill lämna manus, ta kontakt med Sture, Carl Johan, Jonas, Lina, Maja.

AKTUELLTÅrgång 62. Utkommer ung. var tredje månad. Ansv. utg. Jonas Vestlund.Red: Sture Nilson, Jonas Vestlund, Carl-Johan Östman, Lina Sylvén, Maja Bodin.

Missionskyrkan Skolgatan 22, 671 32 ARVIKA tfn 0570-105 55. SMU-gården Björknäs, Dottevik. tfn 0570-711 184. SMU-torpet Rud.Pastor Linda Alexandersson tfn 070-40 11 468 e-post linda@arvika.missionskyrkan.sePastor Ragnar Gustafsson tfn 073-03 93 875 e-post ragnar@arvika.missionskyrkan.seUngdomsledare Joseph Davis tfn 076-168 29 77 e-post joseph@arvika.missionskyrkan.se

Vaktmästarexp: månd - fred kl 10.00-12.00. Kondoleanser mottages av exp.personal tfn 0570-105 55.Internetadress http://www.arvika.missionskyrkan.see-post webmaster@arvika.missionskyrkan.se

Våra konserter och studiecirklar

arrangerar vi isamarbete med

Studieförbundet Bilda.

GIROKONTONFörsamlingen ...................BG 703-7765Minnesfonder ...................PG 33 95 23-3SMU...............................PG 16 23 14-9

MISSIONSKONTOT.............nr: 3701Anges vid inbetalning till SMK- & SMU-riks.........................PG 50 69 60-4

28

”Han delade med sig av sin tro”Överraskan-de många av medlem-marna i Arvika missionsförsamling har växt upp som barn till pastorer. En av dem är Inger Rydborg.

Hennes far hette Josef Wirsenius och var född 1893. Till en början hade han Carlsson som efternamn, men det var i småländska Virserum som han växte upp och det gav inspira-tion till namnbytet. En syster till Inger har i en släktkrönika skrivit om att pappan i sin ungdom upp-levde att det inte var hans livsuppgift att bli bonde. År 1914 kom en väck-elsepredikant till bygden, och den unge Josef kände sig starkt påverkad av förkunnelsen. Med häst och vagn åkte han en gång tillsammans med predikanten, och det ledde till att de båda klev av vid vägkanten, och så bad predikanten för sin unge vän. Det blev inledningen till att Josef be-stämde sig för att själv bli predikant.

Pastorsbarn får lov att flyttaNär Inger föddes var hennes far missionspastor i Trollhättan, och det var hans första tjänst. Sin fru hade han mött i Sävedalen, och det bidrog till att han många år arbe-tade i Västsverige. Men den andra tjänsten hade han i Värnamo mis-sionsförsamling, och därifrån har Inger klara minnen. Sedan följde åtta år på den västgötska landsbyg-den mellan Falköping och Vår-gårda. Mjäldrunga, Eriksberg och

Hällestad hette församlingarna där, och för Inger och hennes systrar blev det förstås skoltid under de åren. Att flytta från den trakten kändes natur-ligtvis, men för en ung flicka fanns inte så många valmöjligheter att se fram emot i den bygden.

Bli församlingsmedlem när man själv bestämmerFamiljen flyttade till Göteborgstrak-ten och bodde först i mormors hus i Sävedalen men köpte sedan ett eget hus. Pappa Josef fick pastorstjänst i Johannebergs missionsförsamling med en kyrka som ligger inte långt ifrån Chalmers. Församlingen var inte så stor, berättar Inger, men där fanns en tät gemenskap. Det hade sin stora betydelse, och Inger och systern Barbro bestämde sig för att gå in som medlemmar i försam-lingen. De var sammanlagt sju vid det tillfället, så det blev ett stort tillskott till församlingen. Sjutton år var Inger vid den tiden, och det var

Forts. sid 6