Ålands Sjöfart #5 / 2009

ålands sjöfart& HANDELnr 5/2009

Allt fler väljer sjön

Till sjöss på M/S Seagard

Sidan 18

Utbildningarna kan samordnas bättre

Sidan 6

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1

Navigare necesse est

”Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt”, lär den romerske statsman-nen Pompejus ha sagt till sina sjömän då de vägrade att gå ombord i hård storm för att frakta spannmål från Afrika till Rom på 80-talet före Kristus. ”Navigare necesse est” är alltjämt ett citat som varje sjöman kan rabbla vid vilka sjöförhållan-den som helst, kanske ovetande om dess ursprung. Om vi lämnar Pompejus övriga tankar om livets betydelse därhän, är det egentligen ett bra grundcitat att styra efter, om man vill främja sjöfarten, på kort och lång sikt. I högkonjunktur såväl som i lågkonjunktur.

Det är vedertaget att det är bra och lockande att utbilda sig under lågkonjunk-turer, vilket dagens ökning i intresset för sjöfartsutbildningar rent generellt också visar. Sjöfartsutbildningarna på Åland och i närområdena uppvisar rekordmånga sökande och därmed antagna. Det bådar gott för framtiden. En del av denna ökning är med största sannolikhet också relaterad till lågkonjunkturen, då ungdo-mar vill söka sig till branscher där arbete närmast kan garanteras efter studierna. Men för Ålands del, handlar nog detta ökande intresse för sjöfartens utbildningar också om resultatet av ett långsiktigt och envetet rekryteringsarbete. För tio år sedan initierade Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. en kampanj ”Välj sjön!”, som skulle informera ungdomar om sjöfartens olika yrkesmöjligheter och inspirera till en yrkesframtid på sjön.

”Välj sjön!” har nu med framgång genomförts varje år sedan år 1999.

Till dags dato har cirka 4000 åländska ungdomar deltagit i ”Välj sjön!”-aktivite-ten, vilket torde vara den enskilt största satsningen inom det maritima rekry-teringsområdet i Finland. Varje elev i årskurs nio har åkt till Mariehamn, besökt kommandobryggan och maskinrummet på ett fartyg, varit på sjösäkerhetscentrat och kört simulator på högskolan. Det ger resultat. Och det visar på potentialen i att ungdomar kan ta till sig gammal visdom om att Navigare necesse est.

Det är kanske dags att dra detta citat ett varv till och skruva upp nivån på debatten och inriktningen på sjöfartsutbildningen på Åland. På Åland finns grundstrukturen i den maritima utbildningen. Det finns kunskap och tradition. Det finns framför allt ett internationellt gott renommé för den åländska maritima traditionen – något som borde tas tillvara mer och oftare av landskapets företrädare. Dessutom, vilket måste ses som en ren lottovinst, så be-stämmer Åland helt själv över utbildnings-strukturen i landskapet.

Trots de här goda förutsättningarna finns idag ett missnöje bland rederinäring-en över att utbildningarna och verklighe-ten inte är koordinerade och att utbild-ningarna är felkonstruerade i förhållande till varandra. Det i sig är illa nog, men det är nästan ännu värre att landskapets politiker inte ser potentialen i att skapa ett komplett maritimt utbildningscentrum på Åland, som kan ge basutbildning såväl som forskarmöjlighet, om man insåg att Navigare necesse est – även för det åländska samhället. ■

Erica NormanChefredaktör

ledare

ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 3

Ledare .............................................................................................. 1

Rekordmånga sökte till

sjöfartsutbildningen .................................................... 4

Utbildningarna kan

samordnas bättre .............................................................. 6

Verkligheten väntar efter

någon vecka i skolbänken ..................................... 8

Sjörätt – så in i Norden ................................................ 10

Tio år med “Välj sjön!” .................................................. 14

En välkommen skarv ................................................ 16

Till sjöss med M/S Seagard .................................. 18

På minnets redd ............................................................... 26

En stöttepelare har gått ur tiden .................... 28

Här hittar du sjön på nätet.....................................30

Till sjöss med M/S Seagard

sidan 18

Tio år med “Välj sjön!”

sidan 14

Verkligheten väntar efter någon vecka i skolbänken

sidan 6

Ålands Sjöfart & Handel

Chefredaktör Erica Norman (vik.) tel. +358-(0)457 517 [email protected]

RedaktionsadressÅlands Sjöfart & HandelPB 121, AX-22101 [email protected]

Medarbetare i detta nummerLars-Erik ErikssonHelena Forsgård Fredrik Granlund Jörgen PetterssonAnn-Sofi Sund

PärmbildFoto: Helena Forsgård

Prenumeration/FaktureringBirgitta AnderssonAlandia-BolagenPB 121, AX-22101 MARIEHAMNtel. +358 (0)18 29 [email protected] [email protected]

AnnonserAnn-Sofi Sundtel. +358 (0)40 847 [email protected]

TryckeriMariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036

Grafisk Design/LayoutMaridea Reklambyrå

UtgivareFörbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.Dessutom officiellt språkrör för Ålands NauticalClub, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samtÅlands sektion av Kap Horn-föreningen.

Förbundets styrelsemedlemmarOrdförande: Dan Mikkola,Leif Nordlund, Anders Nordlund,Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén,Agneta Karlsson, Daniel Dahlén

RedaktionsrådDan MikkolaErica NormanJörgen Pettersson

Redaktionen ansvarar ej för insända,ej beställda texter och bilder.Anonyma insändare publiceras ej.Eftertryck förbjudes.Allt skrivet material mottas elektroniskt.

Nr 6/2009 av Ålands Sjöfart & Handel

kommer den 30 november 2009

4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5

Rekordmånga sökte tillsjöfartsutbildningen

Från högstadiet till sjökapten eller maskinmästare – hela ut-bildningspaketet erbjuds på Åland. Det finns olika vägar att ta sig in och några hållplatser längs resan.I höst var intresset rekordstort för utbildningarna både vid sjömansskolan och Högskolan på Åland.

När årets ansökningar om studieplatser räknades ihop hade 89 elever angett sjö-fartsprogrammet vid Ålands sjömansskola som sitt första val. Det är fler än någonsin tidigare och betyder givetvis att man har ”fullt hus” – 48 nya studerande kan tas emot.

Vid Högskolan på Åland är trenden den samma med ett stort intresse för både sjö-farts- och maskinteknikprogrammen. 84 sökte till sjöfart och 24 togs in medan 110 sökte till maskinteknik och 36 togs in, det är ett högre antal än vanligt men eftersom bristen på maskinbefäl är så stor ansågs det motiverat.

Teori och praktikTill sjömansskolan kan eleverna söka direkt efter högstadiet och här är det första året gemensamt för alla och ger

vaktmansbehörighet vilket innebär att de kan segla som lättmatros eller vaktman, maskin.

Teori varvas med praktik vid skolan. Den första praktikperioden då eleverna är ute till sjöss 45 dagar infaller efter några studieveckor och det finns en klar tanke bakom det.

– Vi vill att eleverna ska få smaka på sjömanslivet så tidigt som möjligt, då får de se vad som gäller i praktiken och om de valt rätt framtidsbana, säger skolans studiehandledare Wiveca Eriksson.

Skolan har de facto få avhopp efter den första praktikperioden. De elever som in-ser att de valt fel brukar sluta redan efter några skoldagar. Samtliga fyra inrikt-ningar har samma längd, 120 studieveckor eller tre år, och den praktik som krävs för behörigheten ingår i denna studietid med två undantag:

– För full behörighet som vaktstyrman och vaktmaskinmästare krävs 12 måna-ders handledd praktik. Hälften av den tiden ryms inom ramen för de 120 studie-veckorna medan resterande sex månader görs utanför studietiden, säger Eriksson.

Utmärkt skolfartygVid Högskolan på Åland är Carola Maxenius programledare för sjöfart och maskinteknik och Henrik Karlsson är vi-cerektor med den sjöfartsinriktade utbild-ningen som sitt speciella ansvarsområde.

text & foto: Helena Forsgård

– Det är annorlunda i dag eftersom många av dagens studerande helt saknar sjöpraktik, de kommer direkt från gym-nasiet och det ställer sina krav på utbild-ningen, säger de båda.

Därför har utbildningen även vid högskolan blivit mer praktiskt inriktad. Under det första året går de studerande igenom samma säkerhetskurser som elev-erna vid sjömansskolan och redan i de-cember inleds praktikperioden som pågår till augusti. Det betyder med andra ord att första årets studerande endast sitter på skolbänken under höstterminen och när de börjar årskurs 2 har också de uppnått vaktmansbehörighet.

Henrik Karlsson prisar tillgången till skolfartyget Michael Sars som används genom hela utbildningen av både högsko-lan och sjömansskolan.

– Michael Sars känns som ett riktigt fartyg och innebar ett verkligt lyft för utbildningen, säger han.

Högskolan har också en maskinrums-simulator i toppklass, den köptes senaste läsår. Navigationssimulatorn är äldre men den har uppgraderats.

– Eftersom simulatorerna kan samköras kan vi ha gemensamma övningar och de har varit väldigt lyckade, säger Maxenius och Karlsson.

Lätt att få jobbCarola Maxenius och Henrik Karlsson framhåller de goda framtidsutsikterna för dem som valt att utbilda sig för ett yrke till sjöss. Man kan jobba i hela världen och bristen på utbildat befäl är stor.

Sjömansskolans studiehandledare Wiveca Eriksson är inne på samma linje: – Det är ett stort sug på arbetsmarknaden efter våra elever. Svenska rederier är till exempel mycket intresserade av våra far-tygselektriker eftersom motsvarande ut-bildning saknas i Sverige. I Sverige finns inte heller sjöfartsinriktad maskinutbild-ning på gymnasienivå, säger Eriksson. ■

Studiehandledare Wiveca Ericsson på Ålands sjömansskola.

Carola Maxenius och Henrik Karlsson är programansvariga för sjöfartsutbild-ningen vid Högskolan på Åland. Den klassiska navigationsskolan i Mariehamn är nu rekordfylld med elever som har valt en framtid till sjöss. Flera av dagens elever saknar sjöpraktik, vilket ställer andra krav på utbildningens utformning.

Bra om sjöfart på nätet

Följande hemsidor erbjuder information

om sjöfartsutbildningar eller allmän information

om sjöfartens yrken.

www.aboamare.fi www.brajobb.nu

www.ha.axwww.lighthouse.nu

www.maritimesafety.axwww.novia.fi

www.seaventures.fiwww.sjofart.org

www.sjofartsutb.nu www.sjomansskolan.ax

www.sweship.se


Ask DNV about …Competence Management & Quality of Maritime Training

DNV SeaSkill – are your seafarers and superintendents fit for purpose?

Is your competence management system improving crew performance?Are you turning competence requirements into tangible business results?Do you spend money on underperforming training?

For more information seewww.seaskill.com

Det Norske Veritas Oy/AbKeilasatama 5, 02150 EspooAurakatu 18, 20100 Turku

www.dnv.fi

http://www.aboamare.fi

Ånikap r.f.

Aboa MareMalmgatan 5FIN-20100 ÅboTel: +358 (0)2 432 3123

SJÖFARTSMÄSSAN I ÅBO6.11.2009 kl. 10-18 & 7.11.2009 kl. 10-16

Mässan riktar sig till branschens proffs, myndigheter, studerande och andra intresserade.

Kom och bekanta dig med den nyaste tekniken, träffa experter inom sjöfartsbranschen och knyt värdefulla kontakter.

Välkommen till Åbo på sjöfartsmässa!

Utbildningarna kansamordnas bättreBernt Bergman är nyinflyttad i rektorsrummet i Ålands sjömans-skola. – Det är mycket viktigt att Åland håller fast vid sin digra sjöfartsutbildning. Den är bra i dag men kan göras ännu bättre, säger han.

Bernt Bergman, som tar över posten som rektor efter Jorma Lehtinen, har en gedigen sjöfartsbakgrund. Han har bland annat seglat som motorman och matros, han har arbetat inom sjöbevakningen i 20 år och utbildat sig till maskinmästare.

Bergman har även arbetat i land med sjöfartsfrågor. Han har varit ombudsman för Rederierna i Finland och bland annat suttit med i olika nationella och inter-nationella sjöfartsorgan. På hemmaplan har han suttit i branschrådet både för den tekniska och den nautiska utbildningen vid Högskolan på Åland.

Bergman känner väl till branschens behov och ser bara möjligheter i sin nya position att utveckla och samordna sjö-fartsutbildningen på Åland.

– Jag känner också bra till IMO:s regel-verk som sist och slutligen styr innehållet i utbildningen, säger han.

Samordna resurserI början av det här året lade en arbets-grupp, utsedd av landskapsregeringen, fram en rapport om optimering av sjöfartsutbildningen på Åland. I den konstaterades bland annat att man kunde utbilda sig till vaktman, vaktstyrman och vaktmaskinmästare både vid sjömanssko-lan och vid Högskolan på Åland; utbild-ningarna motsvarar varandra och leder till identisk behörighet.

Enligt rapporten borde resurserna sam-ordnas bättre och då krävs bland annat ett samordnat nivåöverskridande periodise-ringssystem liksom en harmonisering av utbildningarnas innehåll och ett tillgodo-

räkningssystem av tidigare avlagda kurser, studier och arbetserfarenhet.

– Det finns en del att göra för att bättre koordinera utbildningarna för dem som går vidare från oss till högskolan, i dag går de inte helt på en rak linje, säger Bernt Bergman.

Från fall till fallVid Högskolan på Åland säger programle-dare Carola Maxenius att man i praktiken avgör från fall till fall vad en studerande får räkna sig till godo när han eller hon har en utbildning från sjömansskolan i botten. Också hon säger att det i dag inte finns ”ett rakt rör” mellan utbildningarna och ibland kan det blir fråga om en viss dubbelläsning.

– Det är väldigt individuellt vad en elev kan och inte kan och ibland skadar det inte heller att repetera någonting som man läste som 16-åring, säger hon.

Gav löftenArbetsgruppens rapport har överlämnats till landskapsregeringen och utbildnings-minister Britt Lundberg lovade vid över-lämnandet att samarbetet mellan skolorna och även med Ålands sjösäkerhetscentrum och övningsfartyget Michael Sars ska ses över och förbättras.

– Åland har alla möjligheter att positio-nera sig bättre inom sjöfartsutbildningen, vi ska jobba för att skapa en ännu bättre produkt till en lägre kostnad, sa Lund-berg. ■

Bernt Bergman är ny rektor på Ålands sjömansskola. Han har lång erfarenhet från sjöfartsrelaterade yrken både från land och hav.



Verkligheten väntar efternågon vecka i skolbänken

Eleverna vid Ålands sjömansskola och Högskolan på Åland kastas snabbt in i verkligheten. Redan efter någon vecka på skolbänken får de

tända handbloss, åka frifallslivbåt och ta sig genom en trång brand- övningsbana i hetta och mörker.–Som värsta karusellen på Gröna Lund,

sa en av killarna om åket med frifallslivbåten.

Det är över på någon sekund. Det knakar till i ställ-ningen när frifallslivbåten släpper taget och så dyker den 15 meter rätt ner i vattnet, försvinner under ytan i en kaskad av vatten och flyter upp som en kork igen.

Ombord finns elever från årskurs 1 både vid Ålands sjömansskola och sjöfartsprogrammet vid Högskolan på Åland.

Givet skolvalEleverna rivstartar med en grundkurs i brand- och sjö-säkerhet. De håller till vid Ålands sjösäkerhetscentrum och tränar bland annat i övningsbassängen och i brand-övningsstationen. Två i gruppen är Robert Holmström från Kumlinge och Alexander Jansson från Föglö som kom till sjömansskolan direkt från högstadiet.

– Jag hade inga problem att välja utbildning, jag trivs

på sjön och vill bli maskinvaktmästare. Därför valde jag sjömansskolan, säger Robert Holmström.

Alexander Jansson säger samma sak – han har länge haft siktet inställt på sjömansskolan och satsar på en bana inom maskin eller elektronik.

Linnea Gustafsson ler stort när hon kliver iland från frifallslivbåten.

– Det var lite spännande innan vi åkte iväg men sedan gick det fort och nu har man fått testa hur det känns, säger hon.

Linnea, 16 år, kommer från Hallstavik i Roslagen och valde Ålands sjömansskola eftersom skolan verkar hålla bra klass och eftersom hon siktar på en framtid som kustbevakare.

– Då är den grundutbildning jag får här bra att ha i botten när jag söker vidare till andra skolor, säger hon.

Trångt och varmtI kafferummet vid brandövningsstationen sitter en grupp elever och pustar ut och torkar svetten ur pannorna. Gruppen går igenom en femdagars grundkurs med både teori och praktik och har just stude-rat hur en brand växer till sig.

– Från tändsticka till en fullt utvecklad brand och vi har suttit mitt i brandrum-met, säger instruktörerna Krister Koski-nen och Johan Holländer som arbetar vid Mariehamns stads räddningsverk.

Två av killarna i gruppen är Oskar Mattsson från Iniö och Alexander Woiva-lin från Åland. Oskar är säker på att han vill bli sjöman och valde Ålands sjömans-skola som han hört gott om. Alexander valde Ålands lyceum efter högstadiet men hoppade av efter ett år. Han trivdes inte fullt ut och testar sjömansskolan i stället.

Deltagarna måste ha fullständig närvaro och delta i alla moment för att få godkänt i brandkursen, hit hör bland annat klaustrofobitestet då det gäller att ta sig fram genom en trådbursbana som är en meter bred och en meter hög. De måste både krypa och klättra och det finns hin-der längs banan som är 57 meter lång. Det är kolmörkt och varmt och man bär hela skyddsutrustningen på sig.

– Det var roligt, det gick bra, säger Oskar Mattsson om den prövningen.

Fler från SverigeAv samtliga 155 elever vid Ålands sjö-mansskola är majoriteten eller 64 procent från Åland, 23 procent kommer från svenskfinland och 13 procent från Sverige. Andelen åländska elever i skolan har ökat under senare år och det tros bland annat bero på kampanjen ”Välj sjön!” som riktar sig till elever i årskurs 9 som får besöka skolorna och även fartyget Birka Paradise.

Vid de två sjöfartsinriktade program-men vid Högskolan på Åland har stude-rande från Sverige ökat i antal och utgör numera cirka hälften av det totala antalet.

– Konkurrensen från Novia i Åbo är stor när det gäller de fastländska eleverna – Åbo ligger helt enkelt alltid närmare deras hemorter än Åland. Men i stort är det bra att vi har elever från tre olika re-gioner, det blir en hälsosam blandning där man lär sig mer om varandras likheter och skillnader, säger programledaren Carola Maxenius vid Högskolan på Åland. ■

Handblossen sprider ett skarpt färgat sken och används för att kalla på hjälp i nödsitua-tioner. Eleverna fick pröva på att tända olika modeller.

Linnea Gustafsson från Roslagen gillade åket med frifallslivbåten. Hon siktar på att utbilda sig till kustbevakare efter åren vid sjömansskolan.

Oskar Mattsson i för- grunden och Alexander Woivalin har numera grundkunskaper i brand- säkerhet.

Alexander Jansson och Robert Holmström till höger är två åländska killar som var säkra på sitt yrkesval efter högstadiet. – Vi vill till sjöss, säger de båda.



Sjöf

arte

nS d

ag

2010

mar

ieha

mn

rekryteringsmässa och seminarier i alandica kultur och kongress. den 15 april 2010.

Vill du vara utställare? kontakta:Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping Ab [email protected]

arrangörer:Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f., Alandia Bolagen, Ålands Landskaps-regering samt Ålands Sjöfart & Handel och Shipgaz Magazine.

www.seacommand.fi

Laivanpäällystön eduksi yli 100 vuotta

•För skeppsbefälet

i över 100 år

SUOMEN LAIVANPÄÄLLYSTÖLIITTO-

FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND r.y.

Söker du nya medarbetare eller söker du nytt jobb?

Nyttja dina kontakter –vi är en av dem!

Sjöförmedlare:Eva Hilander, tel. 018-25120Sussi Sjölund, tel. 018-25122

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighetÅlandsvägen 31, PB 2026, AX-22111 MARIEHAMN, e-post:[email protected]

text & foto: Ann-Sofi Sund

Sjörätt – så in i Norden

Piratattacker och oljeutsläpp drabbar även nordisk sjöfart. De är aktuella problem som kräver

juridisk expertis. Som i sin tur ställer krav på en adekvat utbildning. Nordisk institutt for Sjørett är en

port till juridiken som omger ett fartyg.

Sjörättsinstitutet i Oslo är ett begrepp inom sjöfarts-kretsar. Även om städer som Åbo, Stockholm och Köpenhamn har sjörättsliga enheter som erbjuder kvalificerade kurser och utbildningsprogram, är det Oslo som drar.

Institutet slog upp dörrarna för nya studerande i slutet av augusti och ett sextiotal studerande mötte upp till introduktionsföreläsningen. För sjökapten Sara Båth som ska läsa mastersprogrammet i sjörätt, var Oslo ett självklart val.

– Kunskapen är samlad här. Nordiska Institutet för sjörätt är ”top of the line”, säger hon.

Johan Eriksson och Sara Båth läser bägge på masterprogrammet i Oslo. Sara är sjökapten och studerar juridik vid Uppsala universitet. Johan, som studerar vid

Stockholms universitet, är nu inne på sin andra termin vid Nordisk Institutt for Sjørätt.

Nordisk Institutt for Sjørett (NifS) som funnits i Oslo sedan 1963 finansieras delvis av Nordiska Minis-terrådet. Institutet har fortfarande ett nordiskt per-spektiv, men har på senare år fått en mer internationell prägel genom mastersprogrammet i sjörätt (LL.M). Det första programmet startade 2001 och i gruppen som inlett sina studier i höst finns studerande från länder som Azerbadijan, Kina och England.

Simulerad rättegångJuridiska studier bygger mycket på självstudier vid sidan

av föreläsningar. Ett populärt och mer konkret inslag i den 1,5 år långa masterutbildningen är en fingerad rättegång. Student-erna får under ledning av advokater representera parterna i ett simulerat mål som prövas inför en skiljedomstol. Ge-nom att förbereda skrift-liga inlägg, ge parterna konsultation och till slut föra talan inför skiljedo-mare, får studenterna praktisk övning i juridisk argumentation.

De flesta som studerar vid institutet har en juri-disk bakgrund, men även ekonomer och sjöbefäl söker sig hit. Många väljer att läsa en termin inom ramen för student-utbytesprogrammen Nordplus eller Erasmus. Några har redan avlagt en examen och läser enskilda kurser som påbyggnadsstu-dier. Förutom introduktionskursen i sjörätt, erbjuder institutet kurser i bland annat sjöförsäkring och eng-

elsk kontraktsrätt.Så länge det finns en anknytning

till ett fartyg, är sjörätten som juridiskt ämne näst intill obegrän-sat. Nordisk Institutt for Sjørett satsar på bredd inom utbildningen, och introduktionskursen i sjörätt

ger en inblick i ämnen såsom transportörens ansvar för skadat gods, olika kontraktstyper och redarens ansvar vid oljeutsläpp.

Finländare efterlysesFinland har under åren haft långt färre studeran-den vid institutet än de övriga nordiska länderna.

Professor Hannu Honka, Finlands representant i styrelsen, konstaterar att ämnen som immaterialrätt och EG-rätt är långt mer populära idag än sjö- och transporträtt. Varför så få väljer sjörätt idag, kan Honka inte svara på. En möjlig orsak till det bristande intresset kan vara att sjö-

Ansökningstiden för vårens stipendier

inom Nordplus, Nordiska Minister- rådets utbytespro-gram, går ut 31.10.

Mer info om NIFS och övriga ansöknings-frister hittar du på

www.jus.uio.no/nifs

rätten förknippas enbart med rede-riverksamhet, och att de finländska studenterna ser arbetsmarknaden som väldigt snäv.

Då glömmer man kanske att cirka 85 procent av Finlands utrikeshan-del går sjövägen. ■

T 2, P.O.B 175, FI-22101 M, FP +358 18 28 050, F +358 18 23 223

E [email protected], W www.birkacargo.com

A modern fleet of Ro-Ro ships for safe,efficient, economical and environmentally

friendly seatransportsBirka Cargo Ab Ltd was

founded in 1990 and is today

a part of Eckerö Group.

The head office of Birka Cargo

is situated in Mariehamn in the

Aaland Islands, a center of

shipping in Finland.

The company’s policy is to

develop, in close cooperation

with major charterers, solutions

for sea transportation on long

term basis.

Birka Cargo operates a fleet

of modern Ro-Ro vessels under

finnish flag, all on long-term

charters to first class charterers.

In accordance with the

company’s policy these vessels

have been designed and

developed together with the

charterers for their sea

transportation systems.

We are continuously

looking for new ways for

further developments in the

field of the shipping industry.

The environmental issues are

of high priority in Birka Cargo’s

policy resulting in installations

of SCR catalytic NOx reduction

facilities on our vessels.

Our activities are covered by

an environmental management

system in accordance with the

ISO 14001 standard.

Zapp

! 09


Tio år med

”VäLj SjöN!”

Sjöfartsutbildningarna på Åland trotsar lågkonjunkturen och lockar rekord-många elever. Intresset för utbildning-arna är kanske inte enbart ett resultat av rådande arbetsmarknad – utan även resultatet av en tioårig satsning på att presentera sjöfarten som en potentiell arbetsplats för ungdomar. Sedan år 1999 har Förbundet för främ-jandet av Ålands sjöfart r.f. satsat stort på att nå ut till ungdomar och berätta om sjön som arbetsplats.

– Vi vill visa ungdomarna vilka arbetstillfällen som finns lokalt på Åland inom sjöfarten och vad sjöfarten kan erbjuda, säger Eva Mikkola-Karlström, den dri-vande kraften bakom de rekryteringssatsningar som sker på Åland via intresseorganisationen Förbundet för främjandet av Ålands Sjöfart r.f.

Det var Evas bror, Dan Mikkola, som för tio år sedan kläckte idén att Åland skulle inleda en långsiktig satsning på rekrytering till sjöfarten. Dan och Eva är vd respektive vvd i familjerederiet Godby Shipping, och har således under många år sett hur det har blivit allt svårare att rekrytera personal till rederinäringen. Därför måste man i dag satsa kraftfullt och långsiktigt för att lösa detta problem.

”Välj Sjön!” under sex dagarEn av de större årliga, och långsiktiga, satsningarna förbundet arbetar med är en temadag, ”Välj Sjön!” som riktar sig till samtliga niondeklassister på Åland. Elev-erna får under en dag besöka ett fartyg som ligger i hamn, Ålands Sjösäkerhets-centrum och de olika sjöskolorna, som även ställer upp med guidade turer och simulatorkörning.

– Vi samarbetar med alla högstadie-skolor på Åland som schemalägger elevernas studiedag, säger Eva Mikkola-Karlström och tillägger att man på så sätt arbetar nära skolornas studievägledare, vilket är positivt.

Samtliga elever på Åland som går i nionde klass i högstadiet hämtas med buss från sina respektive skolor. Skärgårds-

eleverna hämtas från landskapsfärjorna som för dem till fasta Åland. ”Välj Sjön!” pågår under sex dagar varje höst för att möjliggöra att samtliga elever kan delta. Ungdomarna inleder temadagen med ett besök på Birka Paradise när hon ligger i Mariehamn. De får besöka bryggan, träffa kapten och styrman för att sedan hälsa på i maskinrummet hos maskinchefen.

– Egentligen ingår det ju i en ålännings allmänbildning att ha varit ombord på ett fartyg, men i dag ges inte större naturliga möjligheter för ungdomar att komma bak-om kulisserna på fartygen, vilket denna studiedag bland annat syftar till att råda bot på, påpekar Eva Mikkola-Karlström.

Reaktionerna från eleverna är positiva – åtminstone är det ett roligt avbrott i den vanliga skoldagen. Men det viktiga är ändå, från sjöfartens sida, att långsiktigt inpränta hos eleverna att sjöyrket kan vara ett alternativ, den dag de ska välja sin professionella bana.

Sjöfartens Dag för allaFörbundet nöjer sig dock inte med att in-bjuda alla niondeklassers elever på Åland

text & foto: Erica Norman

till den årliga temadagen. För åtta år sedan introducerade man ett nytt rekry-teringsarrangemang, Sjöfartens Dag, som kombinerar seminarier med en rekryte-ringsmässa riktad till branschen – och elever i sjömansskolor och gymnasier.

– Vi ville utveckla satsningen på ”Välj Sjön!” till att omfatta fler aktörer och tanken var då att samla hela branschen och visa upp oss som en helhet för ungdo-marna, berättar Eva Mikkola-Karlström.

Rederipresentationer, skolpresentatio-ner och olika seminarier har visat sig vara ett bra koncept som lockar stor publik. Även till det här evenemanget låter För-bundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. eleverna hämtas från sina skolor för en hel dag i sjöfartens tecken. Nytt för detta år var även att mellanstadiets sjätteklasser på Åland deltog.

– Intresset för Sjöfartens Dag med rekryteringsmässan har växt hela tiden, och vi vill fortsätta utveckla arrange-manget ännu mer, säger Eva Mikkola-Karlström optimistiskt.

Att Ålands satsning på rekrytering är långsiktig framgår således med all klarhet. Och nästa steg är kanske att ta ännu ett kliv ned i åldrarna. En idé som Dan Mikkola börjat lansera är nämligen att göra ett Mini-Välj-Sjön för yngre barn och således introducera sjölivet redan från unga år. Och varför inte – det ska börjas i tid, om man sjöman ska bli. ■

En ung man vid Godby Högstadieskolas nionde klass, stannar nyfiket och studerar en maskindetalj under studiedagen Välj Sjön! på sjömanskolan i Mariehamn.

Lektor Key Ginman vid Högskolan på Åland, instru-

erar Malin Sundberg från Godby Högstadieskolas

nionde klass att på rätt sätt navigera genom Kiel-

kanalen – än så länge via simulator på land.

– Vi samarbetar med alla högstadieskolor på

Åland som schemalägger elevernas studiedag.

16 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

En välkommen

skarvLandskapet Ålands nya färja ligger vid varvet i Klaipeda i Litauen och väntar på hemfärd. Varvsområdet andas ungefär lika delar topp-modernt fartygsvarv och sönderrostat sovje-tiskt skrotupplag. Vid ett par av kajerna svetsas och slipas det på fullkomligt sönderrostade båtar; medan Skarven kontrasterar med sin nybyggda prakt.

text & foto: Fredrik Granlund

Varvsnäringen står för 15 procent av Klaipedas basindustri. Det handlar egent-ligen inte om nybyggnad, speciellt inte med dagens lågkonjunktur. Istället har man tvingats specialisera sig på ombygg-nader och reparationsarbeten.

De två största varven – ett av dem är Western Shipyard – sysselsätter tillsam-mans mer än 3.000 personer – något mer om man räknar in sekundärindustrin, alltså underleverantörer. Men utländska leverantörer står för det mesta i utrust-ningsväg.

Men viljan att bygga upp en fullskalig varvsindustri finns. Det märks inte minst på utbildningsväsendet. Klaipedas uni-versitet har flera utbildningar på sjöfarts-området; flera leder till ingenjörstitlar. Institutionen för maskinteknik ligger i helt nybyggda lokaler en bit från campus-området i centrala Klaipeda.

Ett halvt år försenadTotalt 23 personer från landskapsreger-ingen reste ned till namngivningsceremo-nin av den nya landskapsfärjan Skarven.

– Att vi kommer hit är en viktig gest mot varvet, att de har rott i land det här. Hade vi inte kommit hade de känt sig förödmjukade. Bara från litauiskt håll kommer 150 personer till namngivningsceremonin, säger Niklas Karlman, trafikchef på land-skapsregeringen.Hon blev mer än ett halvår försenad, och böterna för för-seningen kommer antagligen att bli en kännbar påfrestning för varvet. Trots det var hon en viktig affär för varvet. Skarven är ett nytt fartyg och inget reparationsobjekt. Det visar för andra potentiella kunder att kunnan-det och viljan finns.

Med historien i minne är det inte konstigt att pådraget var stort även från leverantörens sida.

Drygt 30 underleverantörer har medverkat vid konstruktionen, och 150 varvsarbetare, konsulter och installatörer har varit med och byggt fartyget.

Särskilda krav har också ställts på fartyget, enligt varvets repre-sentanter. Skälet är rutten Skarven ska trafikera. Eftersom hon måste kunna passera farleden mellan Svinö och Degerby i alla väder och vid alla isförhållanden måste hon dels vara isklassad, dels kunna forcera höga isvallar.

notiser

Oljebekämpningsfartyg moderniserasDet finska oljebekämpnings-fartyget Halli skall renoveras och moderniseras. Halli, som är det största oljebe-kämpningsfartyget i Finland, byggdes 1987 i Raumo och kommer nu att renoveras vid STX Finland Cruise Oy:s varv i Helsingfors. I samband med renoveringen förnyas bland annat farty-gets elsystem, hjälpmaskiner, oljeuppsamlings- och navi-gationssystem. Åtgärderna kommer, förutom att förlänga fartygets livslängd med 15-20 år, att förbättra dess effektivi-tet, säkerhet och miljövänlig-het. Fartyget beräknas vara i drift igen våren 2010. (ÅS&H)

WISTA Sweden utser Årets ledareWISTA Swedens ledarskaps-pris Kompassrosen, är ett pris som uppmärksammar ”en ledare inom shipping och trading som kombinerar ett visionärt och målinriktat ledarskap med ett lika stort engagemang för sin organi-sation”. Priset instiftades i samband med föreningens 20-årsjubileum 2007.

– Ledarskapet står i fokus i vår förenings arbete. I den rådande konjunkturen när dessutom shippingbranschen brottas med rekryterings-problem, är ledarskapet avgörande. Med vårt pris vill vi uppmärksamma betydel-sen av det goda ledarskapet och hoppas att det inspirerar andra i näringen, säger Maria Nygren, ordförande i WISTA Sweden.

Priset delas ut den 1 oktober 2009 i samband med Världs-sjöfartens Dag i Göteborg

(ÅS&H)


Dessutom har hon redan från början anpassats till de nya EU-krav som säger att alla passagerarfärjor måste ha hissar för rörelsehindrade.

Lösningen med motornaceller gör färjan också extremt lättnavigerad. Nacellerna kan vridas runt sin egen axel och alltså fungera som stävpro-pellrar vid angöring.

– Det här är vårt senaste fartyg, men knappast vårt sista, sade lantrå-det Viveka Eriksson innan hon läm-nade över ordet till Susanne Karls-son (trafikminister Runar Karlssons hustru), som klippte av ett blått band som fick en ställning med en fast-tejpad champagneflaska att fällas ned över skrovet. Skarven var döpt.

Sista skriket på brygganFartygets befälhavare, Christer Fell-man, gick omkring i uniform och inspekterade stolt sitt nya befäl.

– Nå, jag har förstås varit här och övervakat det här redan från pro-jektstadiet. Men man är alltid nöjd när det börjar närma sig slutet.

Utrustningen får bryggan att lik-na något ombord på ett rymdskepp. Det finns inga rattar och praktiskt taget inga analoga instrument nå-gonstans. Instrument som tidigare fått samsas i rader är ihopsamlade till några få bildskärmar, precis som ett flygplan har en enda huvuddisplay i stället för massor av instrument överallt.

Befälhavare Fellman tittar sig nöjt omkring.

– Man får lov att vara nöjd med den tekniska utrustningen, den är verkligen sista skriket.

Men det har ju varit en del pro-blem...?

– Jo, värst har det varit med sprinklersystemet. Det har man ju fått riva ut och göra om helt. Och så är det lite andra grejer som har försenats också.

– Hur kör ni hem färjan? Över havet eller krånglar ni er runt i skärgården?

– Du, den här kan man köra vart som helst i världen med. Det är inga problem alls. ■

M/S SkarvenByggd vid: JSC Western ShipyardMotorer: 2 st Wärtsilä 9L20, effekt 1.800 kW styckFramdrivning: 2 st vridbara motornaceller med varsin propeller på 2,4 m i diameter.Hastighet: 13,5 knopLängd: 65,4 mBredd: 13 mDjupgående: 4,1 mLastmängd: 225 ton (upp till 250 passagerare och 60 bilar – Knipan tar 32 bilar och Viggen och Alfågeln 50.)Pris: 14 miljoner euro inkl. ett uppskattat förse- ningsskadestånd (som inte är framförhandlat än).


Till SjöSS MED M/S SEAGARD

Kockstuert Jens Aalto purrar besättningen med två tele-fonsignaler klockan 07.20. Själv stiger han upp klockan 06.00 och hinner läsa åländ-ska nyheter på internet innan han tar itu med frukosten, som bland annat består av nybakat bröd.

– Det är som att laga mat till en familj. Man känner alla och vet vad de vill ha, säger den kulinariske kocken.

Dags för proviantering. Fartyget har legat nästan en vecka i St. Petersburg på grund av ett roderhaveri innan det anlöpte Fredrikshamn, och grönsaksförrådet börjar sina. Fyra pallar med allehanda mat- och dryckesvaror vinschas ombord och Jens Aalto får assistans av förste styrman Raul Johansson och andre styr-man Sanne Friman.

När provianten är instuvad i kabyssens kylar ger sig Sanne Friman och Raul Johansson i kast med fritt fall-livbåten. Reflexbanden ska förnyas och Sanne lossar krokarna innan Raul vinschar ner båten.

Båten är fäst i en stålkonstruktion cirka 15 meter ovanför vattenytan. Övning hålls ett par gånger om året. Frivilliga lär inte anmäla sig till åkturen.

Solen gassar och vinden friskar i. Sanne Friman och matros Jens Strehlow har svidat om till shorts. Jens har vikarierat som lättmatros sedan i mars och mönstrar av i Hangö nästa dag. Han läser andra året på sjökaptens- programmet i Mariehamn. Sanne tog ut sin sjökaptensexamen i våras.

Skrovet har fått sin årliga omgång av vit färg, och det har också den blåa Transfennica-logon. Båtsman hissar med truckens hjälp upp Sanne och Jens, som gnabbas vänligt medan bokstä-verna återtar sin ursprungliga form.

– Lägg inte färg på mig, jag ska snart av, säger matrosen.

– Ja, men det var ditt fel, invänder andre styrman lugnt.

– Kanske jag lämnar er där uppe när det blir kaffe, hörs nerifrån trucken och båtsman lägger upp ett illmarigt flin.

Jens Nyback vikarierar som båtsman under sommaren när ordinarie båtsman är långledig. Båtsman är förman för matroserna, lär upp de nya och tar hand om praktikanter. Jens har tidigare jobbat ombord på passagerarfartyg, men föredrar lastfartyg.

– Det blir bättre gemenskap så här med mindre folk.

Ropar du på Jens, så vänder en fjärdedel av besättningen på tolv personer på huvudet. Alla har sin specifika funktion

att fylla, men det är teamwork som gäller. Det är mycket som ska åtgärdas när ett fartyg ligger i hamn. Förutom last som lossas och lastas, ska fartyget underhållas, proviant vinchas ombord, sjökort uppdateras, bränsle bunkras. Tiden går fort när man är sysselsatt, och tålamod är en

god egenskap när väntan på stuveriet blir lång. En augustimåndag i Fredrikshamn råder ett lugn i hamnen. Men vid Palokangas 1,

där M/S Seagard ligger förtöjd, är det full aktivitet.

text & foto: Ann-Sofi Sund


Sanne Friman övervakar lastningen av containers upp till 45 fot uppe på väderdäck medan vinden tilltar. Lyftkransföraren har ett precisionsarbete och denna dag är ingen bra dag. Timmarna går.

Överstyrman Lasse Ericsson ansvarar för last-ning och lossning. I kontrollrummet startar han fläktarna på övre och nedre däck, innan truck-arna börjar köra ombord trailers och kassetter med pappersrullar.

Fartyget har ett anti-heeling system som genom ballasttankar kompenserar för kräng-ningar under lastning. Det är tunga enheter som rullar över rampen, och Lasse övervakar lastningsoperationerna noggrant. Några graders slagsida och lastningen stoppas omedelbart. Ett fartyg med en skadad ramp är inte sjövärdigt och ett sjöovärdigt fartyg lämnar inte hamn.

– Rampen är nästan lika viktig för fartyget som händerna för människan, förklarar Lasse.

Inbjudan till 08.00–09.00 REGISTRERING09.00–09.30 INVIGNING Globala och lokala miljöåtgärder i framtiden Arnstein Erknes, DNV (nor)09.30–10.00 Regelverk Stefan lemieszewski, transportstyrelsen (sve)10.00–10.30 Nuvarande och framtida fartygsbränslekvalitét Knut-Helge Knutsen, reg. mgr., dnv petroleum services” (nor)10.30–11.00 Bränsleceller DNV (nor)11.00–12.00 Lunchpaus (Hotell Arkipelag, restaurangen)12.00–12.30 Förgasning av fartygsbränsle Pasi Makkonen, DrSci, Cleangas International Ab Ltd (Åland)12.30–13.00 Fartygsframdrivning med naturgas Ivar Flusund, Rolls-Royce Marine (nor)13.00–13.30 Teboil som bunkerleverantör Niklas hagström, marknadsdir., Teboil Marine Fuels ( n)13.30–14,.00 Reducerad bränsleförbukning på olika fartyg Thomas Hackman, säljchef ABB ( n)14.00–14.30 Kaffepaus (Alandica kultur & kongress)14.30–15.00 Från tank till motor Nils Lassenius, Alfa Laval ( n) 15.00–15.30 Effektivare & modernare fartyg Heikki Sipilä, stx Finland cruise oy ( n)15.30–16.00 Scrubbing av avgaser på fartyg Torbjörn henriksson, Wärtsilä Diesel ( n)18.00–22.00 Kvällssittning/middag/hotell arkipelag (separat anmälan hos axtours.ax)

Obligatorisk anmälan för registreringÅlands Teknikkluster r.f. tel. +358 18 17416 eller mail: [email protected]

08.30 Inledning Hur stora utsläppsminskningar är möjliga? Arbetet i Helcom, IMO och EU09.40 Goda exempel från övriga världen Miljöskatter, utsläppshandel, ekonomiska styrmedel i USA11.40–12.50 LUNCHPAUS12.50 Miljödifferentierade hamnavgifter Goda exempel från Sverige och Finland Möjligheter och hinder i framtiden14.50 Miljödifferentierade farledsavgifter Goda exempel från Sverige Möjligheter och hinder i framtiden15.40 Avslutande diskussion: Hur arbeta vidare på bästa sätt?

seminarium Economic incentives for reduction of nitrogen

emissions from shipping in the Baltic Seai Alandica kultur och kongress tisdagen den 13 oktober 2009

Deltagare från: Sjöfartsverket i Finland, Sjöfartsverket i Sverige, Mariehamns Stad/Union of the Baltic Cities,

Hamnar i Sverige och Finland m. .

Farledsavgifter • Utsläppsavgifter • Hamnavgifter • Exempel från USA och Norden

FRI ENTRÉOBS! Seminariet är på engelska.

Anmälan: tel. +358 18 17416,Ålands Teknikkluster r.f.

Obligatorisk anmälan på tel. +358 18 17416 eller mobil +358 400 971 300

Program 14 oktober 2009

nyenergitekniki Alandica kultur och kongress

onsdagen den 14 oktober 2009

Tema: Framtidens fartygsbränsle

I SAMARBETE MED:

Inbjudan till

Huvudarrangör: i samarbete med HELCOM

Finland Cruises Oy


Vi fi nansierar fartyg

När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten fl exibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan 1919.

tfn 29 011 - [email protected]

Mats Wikman är förste maskinmästare ombord och läser till sjöingenjör vid Aboa Mare i Åbo. Av de fyra veckorna han är ledig, går tre veckor till skolan. Men att sätta sig på skolbänken på heltid är inte aktuellt.

– Jag har jobbat här sedan 2001 och man är van vid en viss livsstil redan. När man redan har ett jobb, inte byter man bort det sådär bara.

Axel Öhman är reparatör. Han har gått Sjömansskolan i Mariehamn och job-bat sammanlagt tre år ombord på M/S Seagard. Hemma i Houtskär driver han en metallfirma som sysselsätter honom under ledigheterna.

Det är 21 grader varmt i vattnet på 6 meters djup. Kylaren för högtemperaturvattensyste-met till huvudmotorn behöver rengöras, och Mats och Axel får assistans av andre maskin-mästare Juha Soikkeli. Packningarna måste sluta tätt när kylaren ska monteras ihop igen, drar man ojämnt kan plattorna förstöras.Huvudmaskin är en 16V46B Wärtsilä med en effekt på 15 600 kilowatt, det blir nära 21 216 hästkrafter. Fartyget gör 21 knop, men med vind i ryggen och hemlängtan gör hon enligt maskin-chef Björn Grönqvist lätt 23 knop.


V E R I STAR

Hermanstads strandväg 10, 00580 Helsingfors | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8690 Slottsgatan 88, 20100 Åbo | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8625

Global marine services from the world’s strongest classification and certification group

Day and nightyour guiding light.

[email protected] www.veristar.com

Boka hos Ålandsresor Resebyrå, Torggatan 2 Telefon 28 040, 28 300 l www.eckerolinjen.ax

2 timmar till Sverige Bo på hotell, gå på teater, shoppa – eller bara

njut av en trevlig dagskryssning med Eckerö Linjen. Ät gott och handla taxfree till förmånliga sjöpriser.

I baren är det underhållning alla dagar; musik, dans, bingo, artister och många andra glada upptåg.

Varmt välkommen ombord!

FraktlinjeLångnäs–Nådendal

www.lillgaard.aland.fi

Uppe på kommandobryggan laddar kapten Mikael Hippi Pettersson upp inför avgång.

Slår på radare och sätter rutten i det elektro-niska sjökortet. Han rör sig lugnt mellan brygg-

vingarna och anropar maskinrummet för att få maskinmanöver till bryggan. Några mejl hinner också gå iväg. Klockan närmar sig 21.30 och det

är dags att ge order om att kasta loss.Hippi har lotsbehörighet för Fredrikshamn,

och fram till Orrengrund får rockmusiken ljuda ur högtalarna. När vi passerat lotsstationen

klockan 23.43 lämnar han över till överstyrman Lasse Ericsson. Fartyget ligger stadigt kvar på

sin kurs med den fart som befälhavaren angett, men kanalväljaren på radion vrids snabbt till

mjuka jazztoner.

Vid midnatt tar andre styrman Sanne Friman och Radio Nova över på bryggan. Vid sin sida har hon lättmatros Christer Kronberg. Sanne mönstrade på M/S Seagard som lättmatros 2005, och i våras tog hon ut sin sjökaptens-examen.

– Jag kunde inte få ett bättre första styrmans-jobb, en båt som jag känner och människor som jag stortrivs med.

I 17 knops fart med 925 ton last ombord går vi mot Hangö. Sju minuter över midnatt anropar Sanne Kotka VTS-central och bekräftar att Seagard lämnar området.

Följande morgon klockan 06.57 lägger M/S Seagard till i Hangö. Med två Jens färre ombord fortsätter resan på eftermiddagen mot Tilbury i England.

M/S Seagard är ett ro-ro-fartyg byggt på J.J. Sietas varv i Hamburg. I juni 1999 levererades fartyget till Bror Husell Chartering Ltd och sedan 2005 ingår hon i Bores flotta (Rettig Group). Fartyget som är befraktat till Trans- fennica seglar under finsk flagg och har en död-vikt på 7 226 ton. De övriga strategiska måtten är 153x20x14.


på minnets redd

Från norra Atlanten till lugna Åland

Det norska Havsforskningsinstitutet beställde och fick år 1979 ett forsknings-fartyg som byggdes i Norge på varvet Mjellem & Carlsen i Bergen. Michael Sars trafikerade Nordatlanten på vintern och Berings hav på sommaren. Forskarna ombord undersökte havsbotten på mycket stora djup samt provtrålade och analyse-rade plankton och annan viktig föda för fiskarna. Även laxyngelns vandring i Nordatlanten undersöktes. Ombord fanns två laboratorier för analys av fångsterna. Michael Sars och hennes besättning hade en hård arbetsplats, fartyget låg ute långa perioder och alla vet vi vad Nordatlanten kan prestera vid stormar och hårt väder. Man kan förstå att bryggstolarna behövde säkerhetsbälten för att hålla vakterna på plats. Med tiden blev fartyget och utrust-ningen föråldrad och hon lades därför upp till försäljning.

I januari år 2005 reste befälhavaren Göran Påvals, maskinchef Christoffer Qvarnström och läraren vid Tekniska skolan Mats Åsgård till Norge för att besikta Michael Sars. Fartyget låg då vid ett fiskeläge strax norr om Bergen. Efter en första besiktning kördes fartyget ner till Bergen för dockning och botten-besiktning samt axeldragning. Ålands landskapsregering godkände affären och köpet kunde genomföras. Förmedlare av affären var mäklarfirman Eagle Shipping som hade sitt huvudkontor i Cuxhaven, Tyskland. Fartyget kördes dit av norsk/tysk besättning och besiktades av mäkla-ren för World Wide trafik. När fartyget var besiktat och klart för leverans (i mars 2005) kördes hon hem till Mariehamn av Göran Påvals som skeppare och Christof-fer Qvarnström som maskinchef samt sex kaptenselever.

Nytt skolfartyg till Åland Michael Sars har efter övertagandet byggts om och anpassats till sin nya uppgift som skolfartyg. Numera är labo-ratorierna ombyggda till klassrum och omklädningsrum, all trålutrustning samt provtagningsvinschar är bortmonterade.

Ombord finns 19 hytter med kojplats för 27 personer, en stor däcksverkstad med plats för verkstadsbänkar samt även en maskinverkstad. Maskineriet består av en nio cyl. Normo Bergen Diesel på 1550 hp/1100 kw. med två Volvo hjälpmaskiner

År 2005 fick sjöskolorna på Åland ett nytt skolfartyg. Fartyget var ett norskt forskningsfartyg med det speciella namnet

Michael Sars. Namnet kommer från en känd marinbiolog som levde mellan åren 1805 och 1869. Michael Sars var verksam både som präst och som professor i zoologi. Han gav ut två marinbiologiska skrifter där

han beskrev sina egna observationer kring livs- och reproduktionscyklar, mat och näringskedjor i havet. Michael Sars fick i uppdrag av norska stortinget

att undersöka fiskerierna, särskilt för sill och torsk. Han hade påbörjat dessa under-sökningar när han avled. Michael Sars hade 14 barn och en av sönerna,

Georg Sars, slutförde faderns undersökningar.

på 180 kw. Hon är utrustad med en Brun-voll hydraulisk bogpropeller. Fartyget är trots sin ålder väl lämpat som skolfartyg. Michael Sars är mycket viktig för sjösko-lorna på Åland. Hon utnyttjas gemensamt av Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland, sjöfart och teknik som skolfartyg för utbildning inom däck-, maskin- och ekonomiepersonal.

Vid kaptensutbildningen på högsko-lans resor är hon bemannad med behörig personal därifrån och eleverna får träna navigering och manövrering. När hon är ute med Sjömansskolan är det inhyrda befälhavare med på resorna. Som fartygs-mästare ombord är Christoffer Qvarn-ström, som också fungerar som lärare för maskinstuderande. Han är den enda heltidsanställda ombord och sköter det mesta på ett utmärkt sätt. Fartyget kan även chartras och fungera som oljebe-kämpningsfartyg, logifartyg, havsforsk-ningsfartyg och liknande uppdrag. Hon har redan varit uthyrd till Finnpilot för lotsars vidareutbildning. Hon är sen ett par år tillbaka uthyrd vissa tider (cirka fem veckor per år) till sjömansutbild-ningen på Christopher Polhem gymnasiet i Visby på Gotland. En stor utvecklings- potential finns hos Michael Sars, även om alla större ombyggnader och ändringar nu skjutits på framtiden för att hjälpa till att spara i landskapets budget.

Prejad av svenska kustbevakningenI början av år 2007 var Michael Sars på väg till Västerås i Sverige då hon blev kontaktad i Stockholms skärgård av den svenska sjöbevakningen, som beordrade henne att gå till Stadsgårdshamnen i Stockholm. Där kom folk ombord från svenska utrikesdepartementet och und-rade vad ett finskt statsfartyg gjorde på svenskt vatten utan tillstånd. Det hela redde upp sig och fartyget kunde fortsätta sin resa. Det visade sig att svenskarna an-såg Michael Sars vara ett statsfartyg och därför borde begära tillstånd att få köra på svenskt vatten.

Ägare av Michael Sars är Ålands land-skapsregering. Redare saknas för fartyget i nuläget, ett problem som väntar på sin lösning. Vi får hoppas att Michael Sars får allt stöd och ekonomisk hjälp av sin ägare för att fortsätta den viktiga driften för sjöstuderande. ■

Här ligger Michael Sars vid kaj i Norge i originalskick som forskningsfartyg.

av Lars-Erik Eriksson foto: Mäklarfirman Eagle Shipping

Fartygsdata Michael SarsLängd: 47,5 mBredd: 10,3 mDjupgående: 4,6 mBrt 690Ton: 315 DWMaxantal ombord: 45Fart max: 13,5 knopMaskinstyrka: 1550 hk

Michael Sars har efter

övertagan-det byggts

om och anpassats till sin nya

uppgift som skolfartyg.

28 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29

En stöttepelare har gått ur tiden

Affärsmannen och ekonomierådet Rafael Mattsson lämnade det jordiska den 7 juli 2009 i en ålder av 90 år. Med honom går en

affärsmannabana utöver det vanliga i graven.

av Jörgen Pettersson foto: Ålandstidningen/Sebba Södergård

in memoriam

A unique combination of customised service and financial strength

www.ukpandi.com

Helsingfors: Jan Forstén +358 50 345 9170Mariehamn: Olli Kytö +358 18 29 000

Rafael Mattsson föddes till en stor syskonskara den 10 oktober 1918 på gården Grannas i Finström, Västan-träsk. Det var ett särdeles dramatiskt år. I februari bröt ett inbördeskrig ut i Finland. I mars skickades en svensk trupp till Åland för att förhindra att krig även skulle bryta ut där. Ålandsfrågan var högaktuell.

Om detta brydde sig såklart inte den nyfödde Rafael. Inte heller under resten av hans 90-åriga liv skulle politik vara av någon särskild vikt för den driftige väs-tanträskaren. Han hade fullt upp med att göra affärer. Han började redan som skolpojke med att sälja kråk- fötter och gurkor. Med utvecklad affärsnäsa fortsatte han med entreprenader och maskiner. Navet i det bli-vande imperiet var ”Krossen” som så småningom skulle bli Rafael Ab och den ledande väg- och betongentrepre-nören på Åland. Med den röda tråden ”det ska rulla in mer pengar än det rullar ut” tvekade inte Rafael att hoppa på nya affärsidéer och hitta otrampade stigar.

En sådan var skapandet av Viking Line. Han inteck-nade egendom och för lånade pengar gick han in tungt i rederiet. Det skulle bli kronjuvelen i Rafaels förmögen-het. Vid sitt frånfälle kontrollerade han 15 procent av rederiets aktier, personligen och via bolag.

Rafael gick in i rederiets första styrelse 1959 och skulle bli den trogen i 39 år. När bolagets 50-årsjubi-leum firades i somras satt han på första raden i Alandica tillsammans med döttrarna Carita Blomsterlund och Carola Eriksson.

Vid jubiléet hölls en stunds tystnad av vördnad för nyligen bortgångne Gunnar Eklund, Rafaels mångårige vän. Eklund som byggde upp rederiet från ingenting till ett med åländska mått mätt jättebolag hade enorm drag-hjälp av Rafael under de första intensiva åren i Vikings historia. Rafael såg långsiktigt på rederiet. Han stod stadigt i tider av tunga investeringar och riskabla sats-ningar – orubblig i sin övertygelse att det man gjorde var det rätta.

Med stöd av Rafael kunde Gunnar Eklund övertyga sin styrelse och de andra ägarna att stora investeringar var vägen framåt.

Skapandet av Viking Line krävde många tunga sats-ningar – något fullständigt främmande för ett dittills rätt småskaligt åländskt näringsliv.

Satsningen bar frukt och avkastningen blev riklig. Det ena ledde till det andra och Rafael kunde så små-ningom investera tungt även i andra bolag, bland dem Kesko och Ålandsbanken.

Vad är då hemligheten bakom en framgångsrik affärsman? Till journalisten och vännen Mosse Wallén sammanfattade Rafael konsten att göra affärer så här:

– Köpa är det lättaste, det kan vem som helst. Det svåra är att sälja rätt.

Rafaels affärsfilosofier är något som fortfarande genomsyrar det Viking Line vi känner i dag. Mer pengar ska rulla in än ut och färjor ska (helst) säljas för lite mer än man betalade. ■

Viking Line Abp är ett börsnoterat aktiebolag och det marknadsledande varumärket i passagerartrafiken på Östersjön med trafik mellan Finland, Åland och Sverige samt mellan Finland och Estland. Koncernen bedriver trafik med sju fartyg och omsätter ca 475 miljoner euro. Den årliga trafikvoly-men uppgår till 6,2 miljoner passage-rare och 97.000 fraktenheter. Antalet årsarbetsplatser är ca 2.900.

Läs mer på www.vikingline.fieller www.vikingline.se

Intresserad av att jobbahos oss?


Holkkitie 14 C 10, 00880 H:forsFörfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09) 6840 7010 • [email protected]

ABB turboladdareFörsäljning Tel. 010-22 2000 Fax 010-22 26379

Service Tel. 010-22 26477

ABB OyTurbochargingBox 2000751 HelSingForS

HELSINGFORS

NAVIDEC OYSperry Marine •Decca, Sperry Plath navigationsutrustningSailor •VHF, GMDSS, Satcom, IridiumLeica AP •GPS, DGPSTransas Marine •ECS, ECDISAnritsu •Radars

Försäljning och service:Helsingfors:Tel.020-7418830•Fax020-7418831

email: [email protected]Åbo:Tel.020-7418830•Fax020-7418832

Adressannonser

HANGö

Oy Axel Liljefors Ab LTDSkeppshandelesplanaden 134, Box 92, Fin-10901 HAngÖFax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495e-post: [email protected]

Marine CoatingsProteCtive Coatings

Worlds biggestpaint manufacturer

Oy International Paint AbMalmarintie 20 (PL 104)01301 vantaa, Finland

tel. +358 (0)207 501704Fax +358 (0)207 501507

Nr 6/2009 av Ålands Sjöfart & Handel,

kommer 30 november 2009

Här hittar du sjön på nätet

Det råder brist på kunnigt och välutbildat sjöfolk såväl nationellt som internationellt. Ifall inte åtgärder vidtas för att rätta till detta kommer

situationen att förvärras. För tillfället mildras effekterna av lågkonjunkturen men så fort transportbehovet ökar återkommer problemen. En av huvud-

orsakerna är att de stora åldersklasserna, bland vilka andelen sjömän är stort, nu pensioneras i rask takt. Situationen är densamma i de flesta

EU-länder och därför har man startat olika rekryteringskampanjer.

Även den finska sjöfartsnäringen vill nu informera ungdomen om möjligheterna till en intressant karriär inom sjöfartsbranschen. I början av år 2009 tog arbets-givarorganisationen Rederierna i Finland rf, tillsam-mans med flera arbetstagarorganisationer samt alla finska – och åländska läroinrättningar med sjöfartsin- riktning ett beslut, att tillsammans starta en rekryte-ringskampanj. Som en del i denna kampanj ingår lanse-ringen av en ny sjöfartsutbildnings- och rekryterings-portal på internet med adressen www.seaventures.fi.

Målgrupperna för den nya sjöfartsportalen är av-gångselever samt vuxna som vill omskola sig. Namnet ”Seaventures” påminner om ”Madventures” som är en känd ungdomsserie och tanken är att man i framtiden kan använda ”Madventures”-liknande videor och annat reklammaterial för marknadsföring av sjöfartsportalen. På ett inte alltför allvarligt, men i alla fall verklighets-troget och roligt sätt, skall man kunna visa hur arbetet ser ut ombord på ett fartyg.

Den grafiska utformningen av portalen är gjord enligt klipp- och klistrametoden med motiv tagna från

populära klassiska sjöfartssymboler. På ett humoristiskt och ungdomligt sätt mixas detta med spännande bilder på sjöfåglar, hajar och andra sjöodjur.

Med hjälp av en lysboj kan man sedan navigera sig fram till rubriker som ger information om sjöfartsut-bildningsmöjligheter i Finland och om sjön som arbets-plats. På portalen har man på ett och samma ställe samlat länkar till alla läroinrättningar med sjöfarts-inriktning på sitt program.

Genom den nya sjöfartsportalen vill sjöfartsnäringen på ett tilltalande och lättsamt sätt nå de ungdomar som står inför sitt framtida yrkesval. I mitten av september skall portalen vara klar och finnas tillgänglig på nätet presenterad på svenska, finska och engelska. Under höstens utbildnings- och rekryteringsmässor kommer vi i sjöfartsnäringen att marknadsföra Seaventures-portalen med broschyrer och genom att dela ut rekryte-ringsrekvisita med webbadressen i tryck. ■

Skaffa dig ett yrke inom sjöfartsbranschen.

www.konepaallystoliitto.fi

Har du behörighet?Och erfarenhet?

SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERSfor all major makes of diesel engines.

Åkerivägen 8, S-152 42 SÖDERTÄLJE, SverigeTel: 08-550 858 80, -550 858 81 | Fax: 08-550 809 71

E-mail: [email protected]

Rederierna i Finland

text & Bild: Rederierna i Finland


Ivar Lundh & Co. AB• Skeppsmäklare• Tankbefraktning• Finansiering• Klarering även i Södertälje

Box 27177, SE-102 52 StockholmTel. +46 8 555 726 00Fax +46 8 555 726 01E-post: [email protected] • www.ilco.se

Vikingagränd 6Tel. 018-27 011Telefax 018/22200• Transporter, spedition, förtullning

Södragatan 13, AX-22100 Mariehamn, Finland

Tel. +358 18 528 282Fax +358 18 528 281

e-mail: [email protected]

Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220e-post: [email protected]

www.lillgaard.aland.fi

SVERIGE

Oy Backman - Trummer AbTel. 06-323 9111 – Telex 74228

Fax 06-323 9150industrigatan 1, 65170 VASA


SKePPSMÄKlAre, SPeDiTÖrerlinJeAgenTer

VASA

OY M. RAUANHEIMO ABPB 254, 67101 Karleby

tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320

STuVeri, SPeDiTion SKePPSMÄKleri

kARLEBy

Ab Kristinestads Stevedoring OyHamnen, 64100 Kristinestad

Skeppsklarering, Stuveri, Spedition06-2211 196, fax 06-2211 [email protected]

kRISTINESTAD

lahelantie 399, Fi-04360 Tuusula tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 [email protected], www.gefco.fi

BjØRGE ASA• integrerade automationssystem • gas- och brandalarmsystem

HERNIS Scan Systems AS• videokameraövervakningssystem

KROHNE Skarpenord AS • last- o. barlastövervakningssystem

MOSER-BAER AG • tidsystem

SCANA ASA Marine Area• fjärrövervaknings- och styrsystem• hydrauliska ventilstyrningssystem• växellådor och propellersystem

ZEATEC AB• interna kommunikationssystem

SkEppSföRNödENHETERTavastvägen 155 B, FIN-00560 HelsingforsTel. (09) 2727 510, Fax (09) 2727 5151

E-mail: [email protected], www.tecmarin.fi

www.ppgpmc.com

Fartygsmålning från

Tel. 0400-529377E-mail: [email protected]

www.marmex.ax

ÅLAND

JOhN NurMINEN NAVIS OYSpeditionsgatan 5Fi-20200 Åbo

Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449e-post: [email protected]

www.johnnurminen.com

ÅBO

LLOYD’S rEGISTEr EMEATavastgatan 30 D, 20700 Åbo

tel. 0207 918 380, fax 0207 918 [email protected] • www.lr.org

Oy Hempel (finland) AbTfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801

e-mail: [email protected] www.hempel.fi

RAUMO

Skeppshandel RAUMOPhone +358 2 273 0580Fax +35828221433Email [email protected]

Skeppshandel HElSINGfORSPhone +358 9 758 991Fax +358975899200Email [email protected]

HELSINGFORS

Hermanstad strandväg 10 Fi-00580 Helsingfors

Tel. +358 (0)10-830 8630Fax +358 (0)10-830 8690


www.veristar.com

AuTrOSAFE OYImport, försäljning och service

AUTRONICA fIRE ANd SECURITY AS (Norge)• fartygs brand- och gasalarmsystem• fartygs brandsläckningssystemAIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfonerCOLORLIGHT AB (Sverige) • fartygs speciella strålkastarekONGSBERG MARITIME AS (Norge)• temperatur- och tryckgivare (Autronica)• trådlös temperaturmätningssystem för

rörliga maskindelar • maskinrumsalarmsystem• VDR (Voyage Data Recorder Systems)• nivåmätningssystem för tankfartyg• fullständiga lösningar för navigationsbryggaMARTECHNIC GmbH (Tyskland)• testutrustning för bränd- och smörjmedel pfANNENBERG (Tyskland), E2S (England)• elektroniska ljud- och ljusalarmer WIkROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDATel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129e-post: [email protected] • www.autrosafe.fi

LLOYD’S rEGISTEr EMEAtel. 0207-918 300, fax 0207-918 301

LLOYD’S rEGISTEr QuALITY ASSurANCE

tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301

Alexandersg. 48 A, 00100 [email protected] • www.lr.org

FuLLSTÄNDIG SErVICE FÖr SJÖFArArE OCh VArV

• NAVIGATIONSUTRUSTNING• MASKINRUMSUTRUSTNING• RADIOSTATIONER

Försäljning, installering, planering och service:

VANDA: Mesikukantie 16, 01300 VAnDA Tel. 09-5494 2600, Fax 09-5494 2700 e-post: [email protected] Service efter arbetstid 040-9000 368

ÅBO: Järnvägsgatan 4, 20200 ÅBo Tel. 0208-353 400, Fax 02-469 2828 e-post: [email protected] Service efter arbetstid 040-9000 370

www.atmarine.fi

LIETO

Pääskykalliontie 13, 21420 lieto Tel. (0)2 489 500 Fax (0)2 489 5011 [email protected]

Försäljning och service• VIKINGräddningsflottaroch evakueringssystem(MES,VEC)• VIKINGlivvästaroch räddningsdräkter,SOLAS• VIKINGbranddräkteroch utrustningar• VIKINGDIVINGdykningsdräkter• Försäljningochservicepålivbåtar ochdäverter• TRELLCHEMkemikaliedräkter• PåfyllningavCO²-flaskor

Skeppsbron 16Se-111 30 Stockholm, Sweden

Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10e-mail: [email protected]

www.simsonship.com

ww

w.a

land

ia.c

om

Ålandsvägen 31, 22100 MARIEHAMNTel. 29 000, [email protected]

en del av

På ett stormigt hav är erfarenhet guld värdAlandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan

1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg

med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis

försäkrade genom oss.

Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind

och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på

bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga

en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.

Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938

Documents

Ålands Sjöfart #5 / 2009