Analoga spiken i kistan eller slå huvudet på den digitala ... · Sweco har utfört en förstudie på uppdrag av Boverket som syftar till att ge en bild av i vilken ... utifrån

ANALOGA SPIKEN I KISTAN ELLER SLÅ

HUVUDET PÅ DEN DIGITALA SPIKEN

EN FÖRSTUDIE OM MÖJLIGHETERNA FÖR DIGITALISERADE BYGGREGLER

Sweco

2018

2

Sammanfattning Sweco har utfört en förstudie på uppdrag av Boverket som syftar till att ge en bild av i vilken

utsträckning olika aktörer arbetar digitalt idag, samt hur de uppfattar och förhåller sig till ett eventuellt

digitaliserade av Boverkets byggregler (BBR) samt Boverkets konstruktionsregler (EKS). De

undersökta aktörerna är byggherrar, arkitekter, konstruktörer, byggnadsnämnder och entreprenörer.

Detta har undersökts genom intervjuer, samt dokumentstudier. Studien inkluderar även en

omvärldsbevakning, med ett komplement av den byggnadsrelevanta teknik som är aktuell idag. De

länder som lyfts fram som intressanta utifrån studiens syfte är: Norge, Storbritannien och Nordirland

och Singapore.

De digitala förutsättningarna finns idag då teknik finns utvecklad som kan hantera processens alla

steg. Däremot skiljer det sig hur långt denna teknik är implementerad inom verksamheten. Denna

skillnad ses både inom Sverige, men omvärldsbevakningen påvisar skillnader även mellan olika

länder.

Från intervjuerna framkom det att aktörerna kommit olika långt gällande digitalisering av byggregler

där vissa jobbar analogt och en del digitalt med byggreglerna. Aktörernas olika behov skiljer sig åt

beroende på del av arbetsprocessen. I sin helhet är nyttan med digitaliserade byggregler att säkra

arbetsprocessen men hjälp av automatiserade granskningar och att effektivisera arbetet. Samtliga

aktörer är också generellt positiva till att granska tekniska egenskapskrav digitalt. Sammanfattningsvis

framkommer att samtliga undersökta aktörer har nytta av digitaliserade byggregler, men att

byggreglerna behöver konkretiseras och kompletteras för att kunna användas i en digitaliserad form.

3

Innehåll

1. Inledning ............................................................................................... 4

1.1 Syfte .......................................................................................................... 5

1.2 Bakgrund ................................................................................................... 5

2. Metodik.................................................................................................. 8

2.1 Omvärldsbevakning ................................................................................... 8

2.2 Intervju ....................................................................................................... 8

3. Resultat ................................................................................................. 9

3.1 Digitaliserade byggregler, några exempel .................................................. 9

3.2 Tillgänglig teknik ...................................................................................... 13

3.3 Intervjuer av aktörer ................................................................................. 14

4. Analys och diskussion ...................................................................... 21

5. Slutsatser ............................................................................................ 25

6. Referenser .......................................................................................... 26

6.1 Intervjuade personer ................................................................................ 26

6.2 Litteraturreferenser .................................................................................. 27

Bilaga 1 – Intervjumall ................................................................................ 29

4

1. Inledning Digitalisering är när ny digital teknik ersätter eller utvecklar befintlig teknik, både analog och semi-

digital1, och därmed skapar mervärden. Enligt Vismas digitaliseringsindex

2 är byggsektorn en av de

sämsta branscherna i landet vad gäller digitalisering. En undersökning som gjordes 2017 av

Industrifakta visar också att byggsektorn har en låg digital mognadsgrad och flera företag inom

byggsektorn har uppgett att de inte ens fullt ut har den interna kunskapen för att veta riktigt var de står

i digitaliseringsfrågan.3 Oavsett vilket handlar digitaliseringen om en disruption, när en ny teknik eller

produkt på kort tid skapar en omvälvande förändring på marknaden. Som exempel på paradigm i

digitaliseringens tidevarv nämns ofta företag som Spotify, Air BnB och Über. Dessa är företag som

riktar sig till konsumenter och en stor allmän massa och är inte självklara förebilder för

samhällsbyggnadssektorn. Här handlar det mer om att skapa digitala stödfunktioner för administration,

om att använda digitala verktyg ute på byggarbetsplatsen eller att använda BIM (Bildning Information

Management) vid konstruktion av byggnadsverk.4 Tidigare studier har visat på stora ekonomiska

vinster för många aktörer inom byggbranschen vid en ökad digitalisering genom sänkta kostnader och

ökad kvalitet5.

Regeringen har en målsättning för en effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som bland annat kan

bidra till att förenkla för medborgare och företag inom byggnadssektorn i sina myndighetskontakter

samt att förenkla kontakterna mellan myndigheter. Detta innefattar en plan- och bygglag som kan

bidra till ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Digitaliseringen av

samhällsbyggnadsprocessen har till viss del genomförts i vissa kommuner och inom flera statliga

myndigheter men då det saknas standardiserade process-, informations-, informationsutbytes-, och

applikationsmodeller samt gränssnitt har resultatet blivit upphackat och ofullständigt. Detta har i sin tur

medfört att digitaliseringens möjligheter inte helt fullt kommit till sin rätt. Det finns idag till exempel,

stöd för att med digital teknik ta fram digitala detaljplaner men det finns stora brister i möjligheterna att

hantera informationsflöden mellan myndigheter eller göra sammanställningar av gällande planer.6

Denna förstudie på uppdrag av Boverket har fokus på digitalisering av byggregler, dvs. hur aktörer

som idag berörs av byggreglerna uppfattar och förhåller sig till ett eventuellt digitaliserande av

byggreglerna. Detta med utgångspunkt att en digitalisering skulle genomföras i syfte att både skapa

ett mervärde för användaren, men också ur perspektivet av ett hållbart samhällsbyggande. Förstudien

är en del av flertalet satsningar från Boverket som berör digitalisering. Frågan om digitalisering

sträcker sig över hela Boverkets organisation med syftet att det finns en strävan efter digital

informationshantering som utgångspunkt i de tjänster som utvecklas7.

1 Med semi-digital menas processer som är delvis digitala, t.ex. ett PDF-dokument som skrivs ut, fylls

i, och sedan scannas in igen. 2 Visma. Vismas digitaliseringsindex 2017.

3 Svensk byggtjänst. Lång resa till digitalisering i byggsektorn.

4 Byggindustrin. Omvälvande förändring när byggsektorn är digitaliserad.

5 Albinsson 2017. Så kan digitalisering sänka kostnaderna och öka kvaliteten i byggbranschen.

Rapport/Bygg4.0. 6 Regeringsbeslut N2017 /07 543/PBB. Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan-

och bygglagen. 7 Boverket. Digitalisering som får samhället att växa.

5

1.1 Syfte Syftet med förstudien är att ge en bild av i vilken utsträckning de olika aktörerna idag arbetar digitalt,

samt hur de uppfattar och förhåller sig till ett eventuellt digitaliserade av Boverkets byggregler (BBR)

samt Boverkets konstruktionsregler (EKS).

De frågor som använts som studiens utgångspunkt är följande:

Hur arbetar aktörerna med digitaliserade byggregler idag?

Vilka användningsområden finns för digitaliserade byggregler?

Vilket behov uppfyller digitaliserade byggregler?

Vilken nytta skulle digitaliserade byggregler medföra?

Vilken aktör skulle ha nytta av digitaliserade byggregler?

Behövs något ändras i nuvarande byggregler om de ska digitaliseras?

Hur ska digitaliserade byggregler utformas/ levereras?

Ska uppfyllnad av tekniska egenskapskrav kunna bedömas digitalt?

Studien inkluderar även en omvärldsbevakning som syftar till att skapa en bild av hur Sverige förhåller

sig till andra länder när det kommer till digitalisering inom byggnadsregler. I syfte att skapa en

helhetsbild kommer denna studie även belysa vilken (byggnadsrelevant) teknik som är aktuell idag.

1.2 Bakgrund

BERÖRDA AKTÖRER

Huvudaktörerna som berörs av byggreglerna och konstruktionsreglerna är byggherrar, arkitekter,

konstruktörer, byggnadsnämnder och entreprenörer. Det finns även andra som berörs av reglerna,

men som kan anses ingår i dessa fem grupper eller är leverantör till dessa, såsom till exempel

byggmaterialproducenter.

Byggherren har projektledarrollen och är den part som måste säkerställa att all relevant lagstiftning

efterföljs från början till slut. I ett första skede är det byggherren och eventuell kund som ser över

behov, funktionskrav samt gällande detaljplan. Byggherren är den aktör som har ett övergripande

ansvar över byggprocessen och dess aktörer.

Arkitekten måste stämma av planer och ritningar gentemot gällande lagstiftning för att säkerställa att

byggnadsritningen är genomförbar. Konstruktören arbetar i relation med lagstiftningen utifrån

säkerhetskrav för konstruktionen. Vid beslut om en nybyggnation tas ofta en arkitekt in. Många

arkitektföretag har även konstruktörskompetens då arkitektens arbete och konstruktörens arbete kan

förstås som två parallella spår. Arkitekten står för planering av huset ur ett estetiskt och funktionellt

perspektiv, både för inomhusmiljö och omgivande område. Konstruktören planerar i sin tur den

tekniska uppbyggnaden, såsom dimensionering av bärande element och dylikt, utifrån arkitektens

rumsbildning.

Byggnadsnämnden har likt byggherren ett omfattande ansvar och tar ställning till relevant lagstiftning

både vid start- och slut-besked. För att kunna starta den fysiska produktionen av byggnaden krävs ett

startbesked från byggnadsnämnden. För att få ett startbesked måste byggherren ansöka om bygglov

och påvisa att byggnaden uppfyller gällande lagstiftning och föreskrifter.

6

Entreprenören har minst relation till lagstiftningen på så vis att relevant lagstiftning bör vara säkerställd

under tidigare led. När byggnadsplanen blivit bearbetad och godkänd av tidigare nämnda aktörer tar

entreprenören vid. Entreprenören är den aktör som står för den fysiska produktionen av byggnaden.

För att en byggnad skall få användas krävs också ett slutbesked från byggnadsnämnden, där

byggherren uppvisar att alla krav som ställdes uppfylls vid produktionen av byggnaden.

Figur 1) Utifrån flödesschemat, som är en generell och standard-version av hur en byggprocess ser ut, kan relationen till regelverket förstås.

Boverket har för närvarande ett flertal uppdrag som berör digitalisering av plan- och byggprocessen.

Det förväntas även att de tekniska reglerna ska digitaliseras. Denna förstudie är en del av detta

arbete, och de regler som denna förundersökning gäller beskrivs kortfattat i följande stycken.

BOVERKETS BYGGREGLER (BBR)

Boverkets byggregler (BBR) är en samling av föreskrifter och allmänna råd som fastställs av Boverket.

I syfte att klargöra vikten av dessa byggregler bör de förstås utifrån en regelhierarki, det vill säga hur

regler förhåller sig till varandra. Utöver EU:s påverkan på Sverige består hierarkin, från toppen till

botten, av: grundlagar, övrig lagstiftning, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Boverkets

byggregler kategoriseras som föreskrifter och allmänna råd, vilket innebär att Boverket som myndighet

har utformat och beskrivit en mer detaljerad form av aktuell lagstiftning. Allmänna råd bör förstås som

en rekommendation eller metod i syfte att säkerställa att lagar och förordningar uppfylls. Den

lagstiftning som faller inom Boverkets bygg-kompetens (och således inkluderas inom BBR) reglerar

bland annat olika tekniska egenskaper, såväl som tillgänglighet, rumsutrymme och bullerskydd. Syftet

med att byggreglerna finns i denna samlade, detaljerade form är för att verka som ett stöd och hjälpa

de aktörer som är involverade i byggprocessen att leva upp till aktuella lagar och förordningar.

BOVERKETS KONSTRUKTIONSREGLER (EKS)

Boverkets konstruktionsregler (EKS) skiljer sig från Boverkets byggregler (BBR) på så vis att

byggreglerna har ett nationellt ursprung, jämfört med konstruktionsreglerna som bäst förstås som en

nationell version av de europeiska konstruktionsstandarderna (eurokoder). De europeiska

Byggherre

Arkitekt

Konstruktör

Byggnadsnämnden

Entreprenör

Byggnadsnämnden

7

konstruktionsstandarderna utgör tillsammans med Boverkets konstruktionsregler (EKS) det svenska

regelverket för verifiering av bärförmåga, stadga samt beständighet av byggnadsverk. Anledningen till

att Sverige har föreskrifter på två nivåer när det kommer till konstruktion är att EU-medlemskapet

förutsätter att Sverige tillåter att det gemensamma eurokodsystemet får användas. Detta för att

handelshinder inte ska uppstå från svensk sida när det gäller byggtjänster eller byggprodukter. Den

nationella versionen innehåller nationella val från den europeiska standarden. De nationella

versionerna är ett sätt att kompensera för medlemsstaternas olika förutsättningar avseende geologi,

klimat och liknande.

Foto: Sweco

8

2. Metodik

2.1 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakningen går dels igenom hur byggreglerna och konstruktionsreglerna hanteras digitalt i

Sverige idag och ger dels en utblick med ett par exempel från andra länder. Omvärldsbevakningen har

varit avgränsad till de nordiska länderna och engelskspråkiga länder. Digitaliseringen av byggregler

har kommit olika långt. Norge och Singapore har lyfts fram, av kontaktade aktörer och experter, som

länder där digitaliseringen av byggregler har kommit ganska långt. Storbritannien och Nordirland har i

omvärldsbevakningen framkommit som intressant land att titta närmare på då det här ett visionärt

utvecklingsarbete kring digitalisering av byggprocessen och byggregler. I följande avsnitt ges en

sammanfattande överblick över hur det ser ut dels i Sverige och dels i Norge, Singapore och

Storbritannien och Nordirland.

Möjliga tekniska lösningar och digitala verktyg som i dagsläget finns på marknaden för digitalisering av

byggregler har också undersökts genom att tillfråga experter i området samt genom genomlysning av

lättåtkomlig information på internet.

2.2 Intervju Studien har, förutom grund i en omvärldsbevakning, utförts genom semi-strukturerade intervjuer. Där

har frågan haft ett tydligt syfte, men med utrymme för respondenten att associera fritt inom frågans

ramar. Urvalet har baserats på ett utforskande urval, där syftet inte är att få ett representativt urval

(sett till hela yrkespopulationen). Istället har urvalet syftat till att fånga upp en bredd utifrån faktorer

såsom storleken på företag eller ålder, men även syftat till att följa upp tips om personer som ansetts

kunna bidra med relevant information utifrån frågeställningarna.

Foto: Sweco

9

3. Resultat I detta kapitel beskrivs först resultaten av omvärldsbevakningen som visar hur digitaliseringen av

byggregler ser ut, i såväl Sverige som andra länder som goda exempel på vad som görs på fronten i

skrivande stund. Den teknik som idag finns tillgänglig för en möjlig digitalisering av byggregler är

beskriven ytligt. Därefter följer ett avsnitt med de resultat som erhållits vid intervjuer av olika aktörer.

Sweco svarar för sammanställningen och tolkningen av intervjumaterialet såväl som av

omvärldsbevakningen.

3.1 Digitaliserade byggregler, några exempel

Digitaliserade byggregler kan ta sig i uttryck i flera olika former beroende på hur långt gången

digitaliseringen är och vilken teknik som valts. Det kan vara allt från att regler som tidigare enbart

fanns i tryckt form nu finns tillgängliga i digitalt format så som till exempel i form av en enkel PDF-fil, till

mer avancerade system och verktyg som hjälper aktören att säkerställa att de lagar och förordningar

som gäller uppfylls.

SVERIGE

I Sverige finns byggreglerna och konstruktionsreglerna tillgängliga på Boverkets hemsida i PDF-

format. Både grundförfattningen och alla ändringsförfattningar. För byggreglerna finns det även vad

man kallar en konsoliderad version, vilket innebär att boverket fört samman grundförfattningen med de

efterkommande författningsändringarna så att läsaren enbart behöver söka sig igenom ett dokument.

På Boverkets hemsida finns det vägledningar för byggreglerna och konstruktionsreglerna som syftar

till öka förståelsen för reglerna och underlätta tillämpningen av reglerna.8 9 Bygg- och

konstruktionsreglerna ligger här strukturerade med klickbara menyer för varje kapitel och det går att

klicka på paragraferna för att då få fram utdrag ur den aktuella lagen eller förordningen. Till flera av

vägledningarna kommer förtydligande illustrationer. Det finns även separata vägledningar för regler

kring ändringar av byggnader och för krav på byggnadsverk, tomter med mera.10

11

På förstasidan för vägledningen för EKS finns det även länk till en webbutbildning "EKS - Boverkets

konstruktionsregler" där den intresserade får lära sig vad EKS och eurokoder är, varför de finns och

hur de är uppbyggda.12

Det finns idag information på engelska kring byggregler på Boverkets hemsida och en del av

byggreglerna av översatts till engelska. Men Boverket har även fått i uppdrag av regeringen att bygga

upp och förvalta en webbplats för utländska byggherrar och byggföretag.13

På webbplatsen ska

byggherrar och byggföretag lätt kunna hitta information om byggregler, information om planprocessen,

arbetsmiljöregler, avtalsvillkor på arbetsmarknaden med mera. Syftet med webbplatsen är att

underlätta för utländska företag att etablera sig och verka i Sverige. Denna webbplats ska vara

färdigutvecklad i början av år 2018.

8 Boverket. Boverkets byggregler.

9 Boverket. Boverkets konstruktionsregler.

10 Boverket. Ändring av byggnader.

11 Boverket. Krav på byggnadsverk, tomter med mera.

12 Boverket. PBL Akademin.

13 Regeringsbeslut N2017/04673/PBB. Uppdrag till Boverket att bygga upp och förvalta en webbplats

med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och

byggmarknaderna.

10

I Sverige hanteras byggloven av den kommun där byggandet är tänkt att ske. Det innebär att det stöd

som ges och de rutiner för inlämningen av ansökan ser något annorlunda ut beroende på vilken

kommun som är aktuell. Samtliga kommuner har information kring ansökan av bygglov på sina

hemsidor men digitaliseringsgraden varierar, oftast med kommunens storlek. På Stockholms stads

hemsida går det att hitta PDF-filer med checklistor till stöd för den som ska ansöka om bygglov.14

Här

finns även ett par e-tjänster tillgängliga där till exempel ens ansökan om bygglov kan följas eller

sökning kan göras efter gällande detaljplan. Det pågår även utvecklingsarbete som till exempel i Falun

och Borlänge kommun, där ett digitaliseringsprojekt pågår under namnet ”det papperslösa bygglovet

Falun/Borlänge”. Projektet har som mål att bygglovshanteringen i de två kommunerna ska vara

papperslöst år 2019 som ett led i att effektivisera bygglovsprocessen.15

AB Svensk Byggtjänst ger ut Allmän material- och arbetsbeskrivning (AMA), som är en serie av

referensböcker. Referensverken utgår ifrån byggreglerna och ger praktiska förslag på lösningar som

svarar upp mot gällande förordningar och lagar. Lösningarna som lyfts fram kan ses som sådana som

branschen uppfattar som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt

utförande. AMA finns tillgänglig i digital form som går att läsa online i datorn, läsplattan och mobilen.

NORGE

Direktoratet for byggkvalitet är i stora drag Norges motsvarighet till Boverket. Direktoratet for

byggkvalitet är ett nationellt kompetenscenter för byggnation och central myndighet inom flera

områden inom byggnadsdelen av planerings- och bygglagen. Direktoratet har som syfte att bidra till att

uppfylla två huvudmål, dels fler bostäder och byggnader som möter framtida behov och dels mer

förenkling och innovation inom bostads- och byggsektorn. Norska myndighetens digitalisering av

byggreglerna påminner mycket om Boverkets.

På Direktoratet for byggkvalitets hemsida finns byggreglerna tillgängliga digitalt via en webbportal som

ger en översikt över planerings- och bygglagen, byggnadsbestämmelserna, byggnadstekniska

föreskrifter och andra föreskrifter som är relevanta för byggandet.16

Från portalen går det att leta sig

vidare till vägledningar för respektive förordning. Vägledningarna ger föreskrifter och allmänna råd

kring de krav som ställs i förordningen och bygglagarna. I vänstermeny på vägledningens webbsida

går det att ta sig igenom de olika paragraferna i förordningen. När olika standarder nämns finns det

länkar till Standard Norge, där det mot betalning går att ta del av dokument som specificerar den

standard som gäller.

På Direktoratet for byggkvalitets hemsida går det att finna en länk till Byggforskserien.17

Byggforskserien är framtaget av det norska forskningsinstitutet SINTEF Byggforsk i samarbete med

byggbranschen och består av cirka 760 designguider. Målgruppen är aktörer som bygger, projekterar

och förvaltar byggnader. Designguiderna i Byggforskserien utgår ifrån byggreglerna och ger därefter

förslag på de lösningar som forskningen rekommenderar. Den påminner alltså till viss del om AB

Svensk Byggtjänsts AMA. Byggforskserien är avsett att vara en heltäckande källa till tekniska

lösningar för byggnader och består av tre delserier: arkitektonisk planering, byggnadsdetaljer och

bygghantering samt underhåll. I de tre delarna presenteras erfarenheter och lösningar från både

forskning och praktik. Serien utger sig för att vara det mest använda planerings- och designverktyget

bland norska arkitekter och ingenjörer. Guiderna uppdateras kontinuerligt för att följa den mest

aktuella byggkoden och de senaste rönen inom erfarenhetsbaserad kunskap. För att få tillgång till

Byggforskserien krävs att aktören köper ett abonnemang.

14

Stockholms stad. Checklistor för dig som ska söka bygglov. 15

Falun. Papperslöst bygglov i Falun-Borlänge och BIM för bygglov i Smart planering för byggande. 16

Direktoratet for byggkvalitet. Oversikt over byggereglene. 17

Byggforsk. Byggforskserien.

11

Byggforskseriens designguider är, liksom Direktoratet for byggkvalitets vägledningar, av informativ

struktur och innehåller ingen form av interaktivitet. Guiderna fungerar alltså inte som ett digitalt system

för att hantera det praktiska arbetet att säkerställa att alla aspekter av byggreglerna är uppfyllda.

SINGAPORE

The Building and Construction Authority (BCA) är Singapores motsvarighet till Boverket. Byrån verkar

för att forma en säker, högkvalitativ, hållbar och vänlig byggmiljö. Med byggmiljö avses byggnader,

strukturer och infrastruktur som utgör de omgivande förhållanden för samhällets aktiviteter. På

myndighetens hemsida finns en ett antal elektroniska tjänster samlade.18

För nyheter har The Building and Construction Authority tagit fram en informationstjänst kring nyheter

som berör byggreglerna. 19

Tjänsten är avsedd att vara en central datakatalog för byggkoder,

förordningar och utskick som publicerats av de olika bygg- och anläggningsregulatoriska byråerna i

Singapore. Här kan aktörer gratis prenumerera på nyhetsflödet.

Byrån har utvecklat ett digitalt system som hanterar byggrelaterade ansökningar och dokument.20

Här

kan byggbranschens aktörer skicka in projektrelaterade elektroniska planer och dokument till

myndigheterna för godkännande. Systemet täcker alla typer av ansökningar som avser godkännande

av planer; så som godkännande av byggplaner, byggnadsunderhåll och olika typer av certifiering från

de tillsynsmyndigheterna. E-tjänsten har som syfte att underlätta ansökningsprocessen för aktörerna

genom att de dygnet runt kan skicka in sina ansökningar och enbart behöver använda sig av ett

inlämningsställe, oavsett vilken av Singapores 16 tillståndsmyndigheter som ska granska

ansökningarna. Den som lämnat in sin ansökan via e-tjänsten kan när som helst gå in och spåra sin

ansökans status. Registrerade användare har även möjlighet att få ett meddelande via SMS när

ansökan är godkänd. Systemet bygger på Byggnadsinformationsmodellering (BIM) och introducerades

i Singapore år 2013, se avsnittet tillgänglig teknik för kortfattad beskrivning av BIM. Idag kräver

myndigheten att alla projekt som överstiger 5 000 kvadratmeter ska rapporteras in digitalt i

fördefinierat filformat som är kompatibla med deras BIM-system.

Det finns en uppsjö av andra e-tjänster som erbjuds via The Building and Construction Authoritys

hemsida. Nedan är en lista på ett par exempel:

● Ansöka om tillstånd att installera hiss eller rulltrappor via en e-tjänst. Tjänsten vänder sig till hiss

och rulltrappsägare, entreprenörer och auktoriserad besiktningsman.

● Ansökan om miljöklassning av byggnad. Systemet hjälper till att säkerställa att alla kriterierna är

uppfyllda.

● För branschföretag som behöver anlita personer från utlandet som kommer att vistas en längre

tid i landet finns en e-tjänst för ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

● Tjänst som tillhandahåller den senaste informationen och statistiken om byggbranschen.

● En katalog över registrerade entreprenörer och licensierade byggare.

● En tjänst för att ansökan om att bli licensierad byggare.

● En lista över alla ansökningsformulär samt information och handledning kring dessa.

● Sammanställning av alla inhemska utbildningsprogram och kurser som relaterar till

byggbranschen.

18

Building and construction authority. eServices. 19

Singapore Government. Corenet e-information system. 20

Singapore Government. Corenet e-submission system.

12

STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

I Storbritannien och Nordirland är det Building Regulations Advisory Committee (BRAC) som tar fram

rekommendationer kring byggregler. Byggreglerna går att finna i digital form på deras hemsida.21

.

Ansvaret för byggreglerna ligger under The Department for Communities and Local Government

(DCLG). DCLG har tagit fram en vägledning som kallas Approved Dokuments.22

Dessa dokument

ligger digitalt tillgängliga på myndighetens hemsida och innehåller vägledningar om de krav som ställs

på material och konstruktion för att byggreglerna ska kunna anses vara uppfyllda. Vägledningarna

innehåller även praktiska exempel med lösningar på hur man lever upp till byggreglerna i de mer

vanligt förekommande byggsituationerna.

Vägledningarna som ingår i Approved Dokuments är uppdelade i 15 kategorier:

1. Byggnad

2. Brandskydd

3. Platsberedning och motstånd mot föroreningar och fuktning

4. Giftiga ämnen

5. Motståndskraft mot ljud

6. Ventilation

7. Renhållning, varmvattensäkerhet och vatteneffektivitet

8. Avlopp och avfallshantering

9. Förbränningsapparater och bränsleförvaringssystem

10. Skydd mot fallande, kollision och slag

11. Tillgång till och användning av byggnader

12. Elsäkerhet

13. Säkerhet i bostäder

14. Höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

15. Material och utförande

Local Authority Building Control (LABC) är en icke vinstdrivande medlemsorganisation som

representerar alla lokala byggnadskontrollinstanser i England, Wales och Nordirland. Organisationen

har tagit fram en e-tjänst som möjliggör för både privatpersoner och företag att ansöka om bygglov

online.23

Tjänsten är gratis att använda och kan hantera ritningar från alla moderna ritprogram (CAD-

program) samt inskannade dokument. När ansökan väl är insänd går det att följa handläggningens

gång.

Det pågår ett digitaliseringsarbete I Storbritannien och Nordirland som går under benämningen Digital

Built Britain.24

Digital Built Britain är ett partnerskap mellan Department of Business, Energy &

Industrial Strategy (BEIS) och Innovate UK. Programmet Digital Built Britain strävar efter att

digitalisera hela livscykeln för samtliga byggnader i Storbritannien och Nordirland. Syftet är att

effektivisera byggprocessen genom att använda digital teknik i alla steg från ritning och konstruktion till

underhåll och ombyggnad. Ett av målen är att projekt ska använda intelligenta, datarika objekt som

hanteras i en 3D BIM-miljö. Alla parter som är involverade i ett projekt ska kunna kombinera varandras

BIM data och ritningar i en gemensam datamiljö (CDE) för att så sätt samarbeta effektivare.

Samtidigt pågår det utvecklingsarbete som syftar till att ta fram tilläggsprogram till BIM som möjliggör

för aktörer att kontrollera för om de har uppnått de krav som ställs i byggreglerna.25

21

Gov.uk. 2010 to 2015 government policy: building regulation. 22

Gov.uk. Approved documents. 23

Submit-a-plan. Welcome to Submit-a-plan The National Portal For Building Control Applications. 24

Gov.uk. Creating a Digital Built Britain: what you need to know. 25

Chartered Institute of Building. BIM for building regs’ software plug-ins could be launched by

October.

13

3.2 Tillgänglig teknik I detta stycke ges en kort överblick över digitala tekniker kopplat till byggprocessen och byggregler.

BIM OCH CAD

I samband med byggprocessen och byggregler nämns oftast CAD och BIM. Computer-aided design

(CAD) innebär att man designar produkter eller komponenter med datorns hjälp. CAD-programvara

ersätter manuellt ritande med en automatisk process för både visualisering och dokumentation.

Genom att arbeta i digital miljö ger det designern möjligheter att skapa ritningar både snabbare och av

högre kvalité. CAD-ritningarna kan vara både två- och tredimensionella.

Building information modeling (BIM) är programvara som tillämpar CAD-koncept men som är

specialutvecklade för att designa byggnader. BIM möjliggör att skapa tredimensionella modeller som

inte bara omfattar de fysiska egenskaperna utan även de inneboende egenskaperna hos en byggnad

såsom specifikationer, prestandaegenskaper och anslutningar. En CAD tredimensionell modell kan

vara en volym eller ytor som saknar datainformation, medan en BIM-modell är en tredimensionell

modell med datainformation. Exempel på information som en BIM-modell kan innehålla är fabrikat,

material, typ, flöde, tryckfall och ett unik ID. Tack vare ett unikt ID för varje objekt i en BIM-modell kan

man lätt göra ändringar i modellen. Till exempel kan en modell med en 90 centimeter bred dörr lätt

bytas mot en 100 centimeter dörr genom att ändringar görs i det aktuella objektet. En fördel med BIM-

modeller är att det är lätt att göra ändringar och visualisera olika alternativa designlösningar.

CIM

City Information Modelling (CIM) kan liknas vid BIM fast man i detta fall utgår från staden som

begrepp, istället för en byggnad eller anläggning.26

Genom att visualisera en stad tredimensionell med

hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) ges en digital bild av staden. Till detta kan BIM-modeller

över byggnader lyftas in genom att modellen tilldelas ett geografiskt läge. Detta möjliggör att

visualisera hur en ny byggnad passar in i stadsmiljön. Här finns en rad möjligheter som kan underlätta

för beslut, till exempel om de nya byggnaderna ligger i linje med kommunens områdesbestämmelser.

PARAMETRISK DESIGN

Parametrisk design27

kombinerar ett matematiskt tänkande med nya digitala verktyg och själva

designprocessen. Det ger möjlighet att analysera komplexa situationer, skapa nya arkitektoniska

uttryck och rationellt producera former som tidigare krävt stor hantverksskicklighet. BIM-modeller är

egentligen en typ av parametrisk design.28

BIM-modellering görs genom att justera parametriska

objekt. Dessa objekt konfigureras genom att ange egenskapsvärdena för alla påverkade parametrar.

Men BIM-modeller är enbart parametriska på objekt nivå, där till exempel parametrar styr en dörrs

egenskaper. BIM-modellen fungerar alltså mer som en sammansättning av oberoende objekt. I

parametrisk design blir hela projektet en enda enhet som ger full kontroll både över den övergripande

formen och de mindre detaljerna. Detta gör att parametrisk design kan användas för att hantera

byggregler.

26

Stadsbyggnad. CIM-modellering av den smarta staden. 27

Schnabel 2007. Parametric Designing in Architecture. I A Dong, A Vande Moere & JS Gero (red.).

CAADFutures 07, 237-250. 28

Boeykens 2012. Bridging Building Information Modeling and Parametric Design. Conference: eWork

and eBusiness in Architecture, Engineering and Construction, 9th ECPPM Conference Proceedings

14

KONTROLLVERKTYG

Det finns digitala verktyg som möjliggör kontroll av BIM-modellernas tillgänglighet, kvalitet och

säkerhet utifrån kriterier som användaren själv ställer upp. Idag har byggherrarna börjat arbeta i något

som kallas BIM level 3 vilket innebär att alla arbetar i en gemensam digital arbetsyta som nås via en

portal. När digitala ritningar för ett objekt ska laddas upp i en BIM-modell körs ett skript som

kontrollerar att objektet följer de regler som byggaren satt upp. Om objektet inte följer de uppsatta

reglerna flaggas det för detta. På ett liknande sätt skulle en ritning som laddas upp för beslut om

bygglov kunna kontrolleras mot boverkets byggregler. Det kräver dock att de digitala ritningarna

laddas upp i ett fördefinierat filformat som möjliggöra att de granskande programvarorna kan köras

mot ritningarna. Redan idag finns det produkter på marknaden som har anpassat denna typ av

kontrollsystem utifrån svenska byggreglerna för tillgänglighet.29

Det har även utvecklats molnbaserade

kontrollsystem som stämmer av modeller skapade med BIM mot byggregler.30

3.3 Intervjuer av aktörer Hantering av byggregler varierar utifrån aktör. I detta stycke aggregeras de olika aktörernas svar för

att få en bild av hur olika aktörer uppfattar byggreglernas eventuella digitaliserande. I avsnitt 6.2 finns

en bilaga där det framgår vilka de intervjuade aktörerna är.

HANTERING AV BYGGREGLER I OLIKA VERKSAMHETER

Arkitekterna hanterar inte byggreglerna i själva designprocessen utan använder byggreglerna mer

som ett uppslagsverk vid sidan om själva designprocessen. I huvudsak använder de sig av boverkets

hemsida eller böcker vid sökning av information. Samtliga i gruppen uppger att de i stor utsträckning

använder sig av BIM (till exempel Revvit och Micro station) när de ritar objekt, men att de granskar

handlingar manuellt med interna system för egenkontroller eftersom att programvaran saknar den

funktionen. Det förekommer ingen automatisering vid granskning av byggregler, men drygt hälften av

de intervjuade arkitekterna uppger att de har påbörjat en process med att integrera byggregler i de

verktyg som de arbetar med. Detta för att lättare granska tillgängligheten och brandkraven.

En av arkitekterna klargör att de använder sig av egna program vid kontroll av modellers tillgänglighet,

men att informationen från verktyget inte är tillfredsställande när det gäller andra regler. Det finns ett

intresse hos dem intervjuade i gruppen att vilja utveckla användningen av BIM för att lättare arbeta

med byggreglerna.

Byggherrarna rapporterar om att byggreglerna hanteras av specialister eller konsulter inom

verksamheterna och inte av byggherrarna själva. Det är konsulter som verkställer bygghandlingarna

och ser till att handlingarna uppfyller alla krav, eller specialister som uppdaterar riktlinjer som

konsulterna ska ha kännedom om. Det finns likaså arkitekter och kvalitetsansvariga som byggherrarna

kan ta stöd ifrån vid framtagning av bygghandlingar.

I byggnadsnämnden hanteras byggregler dagligen både digitalt och via papperskopior.

Byggnadsnämndepersoner söker regler och rättsfall på nätet men har oftast reglerna utskrivna i en

pärm. En av respondenterna talar om att de har under en kortare tid scannat in alla handlingar (till

PDF-format), men att granskning och teknisk förförande sker via papperskopior. Anledningen till detta

är att en stor del av ärendena är ritningar från privatpersoner som för det mesta kommer i

papperskopior, vilket omöjliggör dem att hantera ärendena digitalt.

29

Graphisoft. Solibri Svenskanpassning. 30

SMARTreview. SMARTreview news and information.

15

Hantering av byggregler inom gruppen konstruktörer sker i stor utsträckning genom att PDF-dokument

skrivs ut och används i pappersform. Ändrade dokument, ritningar etc, scannas in och sparas digitalt.

Detta gäller framförallt dokument som kräver någon form av interaktivitet, till exempel checklistor som

skall fyllas i eller dokument som skall signeras. När det gäller enkelriktad informationshämtning så

uppger alla att det handlar om en blandning mellan PDF-dokument, information på intranätet samt att

slå upp i böcker. Det finns dock olika tillvägagångsätt, en respondent uppger att de försöker ha så

mycket som möjligt digitalt av miljöskäl, men även för att kunna ha informationen tillgänglig oavsett

plats. En konstruktör uppgav istället att de mest använder böcker, då det upplevs vara en fördel att

kunna ha texten i bokform bredvid skärmen under arbetet. En konstruktör poängterar att en

byggprocess måste likaså förstås utifrån de olika leden, vilket innebär att det inte alltid är möjligt att

arbeta digitalt om kommunen till exempel inte tar emot digitala handlingar.

Bland entreprenörerna förekommer det en större spridning när det gäller hantering av byggregler. En

av dem uppgav att de för det mesta använder sig av nätet vid informationssökning av ABT31

. En

respondent rapporterade om att det är konstruktörerna och arkitekterna i projekten som ansvarar att

Boverkets konstruktionsregler och byggregler följs, men att byggprocessen överlag börjar bli mer

digitaliserat. På byggena förekommer byggreglerna både i pappersformat och elektroniskt. En av

entreprenörerna uttryckte att han regelmässigt deltar i kurser hos branschrådet kring byggreglerna,

men att vid ett utförande av ett arbete har en konstruktör redan tidigare bearbetat alla regler. Likväl

medger intervjupersonen att konstruktörerna inte alltid har insyn på de branschspecifika reglerna. Av

den orsaken får man lösa problemet på plats för att senare stämma av det mot ansvarig aktör.

VAD ÄR NYTTAN MED DIGITALISERADE BYGGREGLER?

Arkitekterna talar om att den största nyttan med att arbeta mer digitaliserat i deras verksamhet är att

inte behöva ha byggreglerna vid sidan om som ett uppslagsverktyg och att erhålla bättre tillgänglighet

till regelverket. En del regler behöver kontrolleras separat men med ett digitaliserat system av

byggregler kan komplicerade regelverk samordnas. Citat från en av respondenterna:

”För en lekman är nuvarande system för hantering av byggregler oanvändbart. Även för en arkitekt är

nuvarande system inte tillräckligt [det räcker inte till]. Att läsa från en detaljplan, text och ritning är en

svårarbetad process som skulle kunna förenklas avsevärt”

Bättre tillgänglighet anses även vara den största nyttan med digitaliserade byggregler hos de

intervjuade byggherrarna. De flesta uttrycker sig om att digitaliserade byggregler skulle förenkla

informationsflödet så att byggreglerna blir lättare tillgängligt. I ett projekt blir det elementärt att hitta

information på ett snabbt sätt och detta gör det enklare att följa upp regler som ändras över tid under

projekteringen.

I byggnadsnämnden anser två respondenter att det inte finns någon större nytta att arbeta vidare med

digitaliserade byggregler. De anser att de besitter kompetens i verksamheten och att de redan känner

till vilka byggregler som gäller vid olika sammanhang. De bedömer i dagsläget att användningen av

PDF:er och Boverkets hemsida är tillräckliga. En annan nämner att en del byggregler omfattas av

löpande text och att det i vissa fall kan vara invecklat att applicera lagtext på ritningar. Samt att det i de

flesta sammanhang går betydligt fortare att jobba analogt än digitalt.

En faktor som återkommer vid frågan kring nyttan av digitaliserade byggregler för konstruktörer är att

en digitaliserad process förhoppningsvis skulle minska risken för viktiga dokument försvinner. En

konstruktör menar likaså att den största vinsten är minskningen av dubbelarbete som skulle ske om

processen kunde ske digitalt, istället för att behöva skriva ut dokumentet, signera det, och sedan

scanna in det igen.

31

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och

installationsarbeten

16

Det lyfts även fram som en fördel att kunna ha dokument med sig och på så vis undvika att

informationen finns i en bok på kontoret när den är behövd på byggarbetsplatsen. Av de intervjuade är

det en intervjuperson som inte ser någon nytta med digitalisering. Det är istället en fördel att under

arbetet kunna skifta mellan ritningar på en skärm och lagstiftning i en bok, då det skapar en dynamik i

arbetet och att bokform upplevs som mer tillförlitligt.

Entreprenörerna upplever generellt att det skulle vara lättare att arbeta tillsammans med andra aktörer

som är involverade i den aktuella byggprocessen. Med en gemensam portal kan samlad information

som styrande dokument finnas tillgänglig för att undvika missförstånd kring byggreglerna. En av

entreprenörerna uppger att AMA:s handböcker är bristfälliga och att nyttan med digitaliserade

byggregler skulle leda till färre handböcker och bättre åtkomlighet. En annan medger att digitaliserade

byggregler inte skapar en större nytta för dem som arbetar i en specifik bransch. Det förekommer inget

behov av att ha översikt över varandras delar på yrkesnivå eller att motta uppdateringar från alla

branscher.

VAD ÄR BEHOVET AV DIGITALISERADE BYGGREGLER?

Kvalitetssäkring och mindre felmarginaler var ett behov som skulle fyllas hos arkitekterna. De flesta

påtalade att vid manuella granskningar finns det utrymme att göra fel, men med ett digitalt system

skulle det blir mer funktionellt att genomföra kvalitetssäkring. Det skulle likaså vara lättare att hitta

lösningar till problem som i sin tur skulle leda till talrikare problemlösningar.

Byggherrarna nämner likaså att det möjligen skulle minska felmarginaler. De nämner att det skulle

vara lättare att erhålla betydelsefull information och enklare att se vilka krav som gäller. En av

respondenterna påtalar däremot att tolkning av byggregler kan vara problematiskt att digitalisera och i

detta fall är en fysisk person bättre lämpad, till exempel en expert inom PBL som man kan rådfråga.

I byggnadsnämnden anser en av respondenterna att behovet skulle främja verksamheter som

generellt har en hög personalomsättning och verksamheter med stora pensionsavgångar. Speciellt i

verksamheter som är beroende av personer med en viss kompetens. Systemet skulle i detta fall

fungera som stöd för dessa verksamheter. Att vinna tid var något som en av intervjupersonerna

belyste och menade att ett digitalt system skulle göra arbetsprocessen mer effektiv vid kontroller.

Respondenten såg behov av digitala system som skulle kunna underlätta arbetet, i allt ifrån

bygglovsprövningar till uppföljning vid större byggen. Samt att kontrollansvariga på byggnadsnämnden

skulle i detta fall ha störst behov. En annan i byggnadsnämnden menade dock att digitaliserade

byggregler skulle gynna andra verksamheter mer än hos dem själva, då det inte finns ett sådant behov

hos dem.

Konstruktörerna hade olika svar kring behovet av digitaliserade byggregler. En respondent lyfte bristen

med att det idag inte går att signera dokument digitalt, och att en sådan lösning skulle göra en skillnad

i arbetet då signering inte längre skulle behöva vara platsbunden (d.v.s. ha tillgång till skrivare och

scanner). En respondent påtalar den fragmentering som skedde då konstruktionsreglerna byttes ut år

2011 och ersattes med Eurokoder och EKS i syfte att skapa en enhetlighet inom EU. En digitalisering

skulle underlätta för dem som arbetar med denna lagstiftning, genom att kunna samla informationen

digitalt och därmed motarbeta den nuvarande fragmenteringen. Respondenten beskriver hur

Eurokoden gäller för hela Europa, vilket innebär att du inte kan lita på att lagstiftning/regler gäller i

Sverige då vissa länder har undantag anpassade regler. Eurokoderna måste kompletteras med en

nationell variant som tydliggör vad som gäller i varje land. Om Sverige har gjort ett undantag från

Eurokoderna så kan detta undantag specificeras i ett tillägg. Som det är idag måste information

hämtas från tre olika källor för att säkerställa vilka regler som gäller inom Sveriges gränser.

Respondenten lyfter däremot fram AMA-skrifterna från AB Svensk Byggtjänst som föredöme kring hur

det går att samla information från flertalet källor på ett och samma ställe med lyckat resultat.

På entreprenör sidan anser man att digitaliserade byggregler skulle bidra till att informationen blir mer

lättillgänglig. En av dem uttryckte att de inte arbetar så frekvent med reglerna men att det skulle

17

klargöra vilken lag som gäller. En av respondenterna menar däremot att digitalisering av byggregler

inte riktigt fyller behoven på yrkesnivå, och för att detta ska funka på yrkesarbetare måste det vara ett

väldigt lätt åtkomligt system.

VEM HAR NYTTA AV DIGITALISERADE BYGGREGLER?

Arkitekterna anser att samtliga aktörer inom byggsektorn har nytta av digitaliserade byggregler. Alla

inom byggsektorn berörs av Boverkets byggregler och i detta fall behöver Boverkets regelverk vara

lika tillgängliga för alla. Med digitaliserade byggregler underlättar det att föra en dialog mellan olika

aktörer. Flera aktörer skulle på ett smidigare sätt kunna kommunicera kring byggregler i ett

byggprojekt. Bygglovsprocessen skulle därmed gå fortare och medföra snabbare beslut om bygglov.

En av arkitekterna uppger att många kunder använder sig av tvådimensionella filformat och att

underlag vid projektering vanligen är elementära. I de flesta fall får arkitekten komplettera information

för att komma upp till den nivån som arkitekterna arbetar med. Arbetet skulle effektiviseras om alla led

arbetade i samma filformat. Tekniken finns för att göra arbetet mer produktivt, men inte om andra

aktörer bromsas i utvecklingen. Arkitekterna menar därigenom att det skapas en yttre begränsning av

möjligheterna för att hantera byggreglerna digitalt.

Byggherrarna bedömer att digitaliserade byggregler skulle gynna entreprenörer i alla led så som

projektledare, byggledare, konsulter m.fl. såldes att det inom dessa områden emellanåt förekommer

bristande kompetens. I platsorganisationer ute i byggprojekt kan det finnas ett behov speciellt för dem

som är nya i byggbranschen. Projekt skulle vara lättare att projektera med snabba svar från

entreprenörer samt att det till exempel skulle vara enklare att utforma egna besiktningsplaner.

Digitaliserade byggregler skulle likaså fylla ett behov hos privatpersoner och konsulter enligt

respondenterna från byggnadsnämnderna. I allmänhet ringer privatpersoner och ber om hjälp, men

med ett system med en lätthanterlig sökfunktion skulle även underlätta för denna grupp. Eller ett

program där konstruktören kan få hjälp med granskning av verksamhetsklassning. En av dem på

byggnadsnämnden uttrycker att de som myndighetgranskare dagligen handskas med konsulter som

inte kan regelverket. Boverket och föreskrivande myndigheter gör små uppdateringar i lagen vilket gör

det svårare för konsulter att veta vad som gäller.

AMA-skrifterna nämns som ett exempel på digitalisering. Konstruktören i detta fall menar att ett

enhetligt system likt AMA skulle gynna även andra aktörer då informationen skulle vara mer

lättillgänglig. Vidare nämns likaså att det även vore en fördel om en uppdatering av regler nådde alla

samtidigt i syfte att skapa en enhetlig förståelse för gällande regler. Den respondent som tidigare

nämnde problematiken med Eurokoder menar att en digitalisering även skulle befrämja andra aktörer

på så vis att Eurokoderna med tillhörande EKS idag är så svårbegripliga att personer som inte arbetar

aktivt med dom inte har en chans. Det medför enligt konstruktören att andra aktörer inte orkar sätta sig

in i gällande lagstiftning. Citat från en av respondenterna:

”Idag har tröskeln blivit så hög, att de som inte arbetar med dessa regler dagligen, de har ingen chans.

Besiktningsmän och kontrollpersoner, de har inte den kunskap de borde ha. De har inte orkat.

Kommentarerna blir snarare ”Vi kanske kan göra så som vi gjorde förr, det funkade ju bra”. Och de

reglerna som gällde innan 2011 är väl inte fel, men de är ju inte EU-anpassade. De är ju inte rätt.”

Entreprenörerna uppger på samma sätt som arkitekterna att samtliga aktörer inom byggsektorn berörs

av digitaliserade byggregler. En av dem uppger att alla aktörer söker sig åt ett mer digitaliserat håll. En

annan lyfter fram att konstruktörerna är den aktör som skulle ha störst nytta när det kommer till

digitaliserade byggregler, eftersom att konstruktörer vanligtvis är ”först i ledet”. Branschspecifika krav

förändras och det ställs högre krav, vilket kan göra det svårt för konstruktörer att ha uppsikt

18

HUR SKA DIGITALISERADE BYGGREGLER SE UT OCH LEVERERAS?

Arkitekterna uppger att utformningen av digitaliserade byggregler ska vara ett program/system med

integrerade byggregler. I programmet ska man i ett tidigt skede kunna analysera en modell utifrån

byggreglerna. Erhåller man information vid ett tidigt stadie är det lättare att åtgärda de krav som inte

uppfylls innan man tar vid att bygga på modellen. Med programmet ska det gå att automatisera

granskningsprocessen och likaså bryta ner data till lägre nivåer för att nyttja möjligheten att skapa

digitala checklistor för ett specifikt material. Systemet ska signalera om det förekommer eventuella fel

utan att användaren ska behöva upptäcka det vid en analog hantering. Till exempel ska programmet

känna av om ett fönster vid en viss höjd ska bestå av laminerat eller härdat glas. Som tidigare nämnt

finns det ett stort intresse hos arkitekterna att integrera byggreglerna i BIM för att underlätta

arbetsprocessen och inte behöva använda sig av manuella checklistor.

Byggherrarna uttrycker sig till mesta dels om att det ska vara ett program/portal som har inordnade

byggregler med ansenliga sökfunktioner. Programmet ska vara okomplicerat och inte endast

behärskas av experter inom BBR. Om systemet blir för invecklat är det endast de sakkunniga som

kommer nyttja programmet. Det ska vara konstlöst att hitta lagar och regler i det digitala verktyget. Två

exempel som nämns är att det digitala verktyget ska vara någon form av ”molntjänst” vilket man kan

koppla projekt till för att lättare styra över projektet eller en app som har liknande funktioner.

Byggnadsnämndepersonerna uttalar likaså att det ska vara ett digitalt verktyg med uppdaterade

byggregler som har den senaste utgåvan av PBL, BBR och EKS. Följaktligen ett verktyg där man kan

länka till olika delar i BBR. Detta program skulle skapa en stor nytta för byggnadsnämnder i mindre

kommuner som inte har tillräckligt med utbildade personal.

En i gruppen nämner att ett idealiskt system skulle vara ett program som liknar IKEAs ”Kitchen-

planner” med integrerade byggregler. En av dem intervjuade påpekar däremot att digitalisering i deras

verksamhet är mer kopplat till utveckling av administrativa system än byggregler. Av den orsaken att

verksamheten är relativt tidspressad, således är det mer betydelsefullt att effektivisera tidskrävande

moment som oftast är ärendehanteringar till exempel att kunna signera dokument digitalt.

Bland konstruktörerna nämns AMA-verktyget som ett bra exempel på en välfungerande digital

plattform för gällande byggregler. Interaktiv 3D-modeller är även en visionär tanke på hur digitalisering

av byggregler skulle kunna se ut. Vid ett nybygge kan byggaren till exempel kunna gå in och checka

av vad som är på plats vilket skulle underlätta informationsöverföringen. Ytterligare en fördel i att ha

byggnadsprojektet i en 3D-modell skulle vara att kunna få in checklistor för de delar som inte är med

på en ritning, till exempel fönsterspärrar på en övervåning. Respondenter upplever att det ofta brister

där, att det som inte syns på en ritning inte utförs då byggarbetaren inte läser BBR och har koll på alla

säkerhetsanvisningar. I en 3D-modell skulle denna information finnas inlagt i form av en checklista.

En av entreprenörerna är inne på samma spår som byggherrarna och menar att ett projektrum/portal

med funktionen att länka till olika byggregler är ett fullkomligt system. Visionärt är att man inte behöver

fundera över reglerna då alla byggregler redan finns uppdaterade i portalen. En av respondenterna

påtalar däremot att det kan bli komplicerat att arbeta digitalt om man till exempel arbetar ute i skogen

utan uppkoppling. Uppkopplingen måste bli bättre för att skapa samma förutsättningar för alla oavsett

var i landet du arbetar för att ett sådant system ska vara funktionell.

VAD BEHÖVER ÄNDRAS I NUVARANDE BYGGREGLER FÖR ATT REGLERNA SKA

ANSES VARA DIGITALISERADE OCH KUNNA ANVÄNDAS I EN DIGITAL

BYGGPROCESS?

Av de tillfrågade i arkitektgruppen nämner en av dem att varje byggdel har en specifik kod och att det

vore lämpligt att koppla koden till en aktuell byggregel i ett program. Detta skulle skapa ett mervärde

för alla inblandade i processen med förutsättningar att det är möjligt att koppla byggregler till koder.

19

Programmet skulle då veta vilken lag som gäller vid en specifik kodning. En annan intervjuperson

uttrycker att bygglovsprocessen behöver rationaliseras. Bygglovsärenden är krångliga och det sker

oftast meningsutbyten kring oflexibla regler.

Samtliga respondenter bland byggherrarna och entreprenörerna bedömer att de inte är så insatta i

byggreglerna för att avgöra om vad som behövs ändras för att reglerna ska anses vara digitaliserade.

En av intervjupersonerna ifrån byggnadsnämnden anser att byggreglerna innehåller för lite information

om mått. För att byggreglerna ska kunna användas i en digital byggprocess måste byggreglerna

kompletteras med dimensionerande mått, då byggreglerna omfattas mer av funktionsregler. En av

dem nämner även att byggreglerna bör innehålla mer konstruktionskrav för att lätt kunna konstatera till

exempel vad det är för typ av betong som krävs.

Ingen av de tillfrågade konstruktörerna upplever att det finns något problem i byggreglerna. Angående

Eurokoderna lyfts problematiken med eventuell upphovsrätt, och om Boverket eller annan aktör skulle

kunna skapa en separat plattform där Eurokoderna samlas med relevant nationell information.

SKA UPPFYLLNAD AV TEKNISKA EGENSKAPSKRAV KUNNA BEDÖMAS DIGITALT I

OLIKA DELAR AV BYGGPROCESSEN?

Arkitekterna och byggherrarna anser att tekniska egenskapskrav ska kunna bedömas digitalt. En del

av arkitekterna har redan påbörjat denna process. En av arkitekterna säger att de är i gränslandet när

det kommer till digitalisering av checklistor. Arbetet är fortfarande centrerat runt statiska PDF:er och att

i endast vissa fall har digitala checklistor använts. Användarna kan se om ett objekt uppfyller vissa

krav som till exempel brandkrav. En annan respondent menar att man redan i ett tidigt skede ska

kunna veta om ett visst projekt är genomförbart eller ej. Som tidigare nämnts lyfts det även fram att det

kan vara invecklat att bedöma tekniska egenskapskrav då det vid vissa tillfällen handlar om en

tolkningsfråga. En av byggherrarna uppger att det måste finnas en helhet när det kommer till hantering

av byggregler. Oftast blir det problematiskt i bygglovshanteringar när regler ändras. Projekt kan

godkännas utifrån byggregler som inte är uppdaterade och därmed kan en sådan bedömning göras

med ett system som har uppdaterade bygglagar.

En del av respondenterna från byggnadsnämnden ser fördelar med att kunna bedöma krav digitalt,

men att det kan vara svårt att utforma ett sådant program. Man menar att det kan bli komplicerat att

konvertera text till ett digitalt system så att löpande text kan tolka ritningar. Det tvivelaktiga kan vara att

det måste vara någon form av indata för att det ska kunna funktionera eftersom att det finns olika

värden och benämningar på saker och ting. En av dem tillfrågade berättade dock att det i dagsläget

inte hanterar papper i verksamheten och att de tar hjälp av digitala verktyg vid manuella granskningar.

Konstruktörerna som grupp är generellt positiva gentemot en digital bedömning av tekniska

egenskapskrav. En faktor som lyfts fram är att en digitalisering skulle kunna medföra en enhetlighet

som idag upplevs som bristande när det kommer till dokument och checklistor inom områden såsom

bygglovsansökan. Respondenten beskriver hur varje kommun idag har egna varianter på dokument,

den intervjuade upplever att detta är ett för stort ansvar för enstaka kommunala tjänstemän.

En eventuell standardisering vid en digitalisering skulle ur den synpunkten vara önskvärd. Det som

lyfts upp som eventuell problematik är i kontakten med framförallt kommunen och byggnadsnämnden:

en respondent lyfter fram byggnadsnämnden som opålitliga och att det ofta ställer till det i kontakten

om något frångår det normala förfarandet (d.v.s. pappersformatet). Samma problematik lyfts även av

en annan konstruktör, men som då pratar om handläggare på kommunen generellt. Konstruktörens

upplevelse är att vissa handläggare helt enkelt inte tar emot dokument som är digitala, inte ens

inskannade papper via mail.

Samtliga entreprenörer ser stora möjligheter med att bedöma tekniska egenskapskrav digitalt. En av

dem nämner att det finns utvecklingsmöjligheter att samordna byggregler i BIM, vilket gör det möjligt

att programmet då skulle kunna förvarna om till exempel en handikappanpassad dörr är felplacerad.

20

Alltså ska systemet ådagalägga ett samband mellan ritningar och regler. En annan påpekar att

systemet endast ska användas vid egna kontroller och att varje aktör kontrollerar sin egen del i

systemet.

HUR SER KOPPLINGEN MOT BIM UT?

En del aktörer påtalar en koppling till BIM. De aktörer som nämner BIM menar att den del av

byggreglerna idag är så pass omfattande att de skulle gå att implementera i ett program på ett

tillfredställande sätt men att det fortfarande förekommer en del frågor på hur detta ska gå till rent

praktiskt.

Foto: Sweco

21

4. Analys och diskussion

Digitalisering är när nya digitala tekniker används för att skapa mervärde för användaren. Det innebär i

det här fallet att man med hjälp av nya digitala tekniker så som digital utrustning (mobiltelefoner,

datorer etc.) kan automatisera granskningen, bedömningen och tillämpningen av byggregler med hjälp

av digitala verktyg/program.

Den främsta anledningen till att digitalisera byggregler är att underlätta förfarandet av granskning,

bedömning och tillämpning av regler.

Digitalisering av byggregler kan ses utifrån tre digital-mognadsnivåer:

Nivå 1 Liksom hos de flesta myndigheter och organisationer är i dag boverkets byggregler devis

digitala genom att de finns tillgängliga i digital form, såsom PDF, och inte bara i analog form på

papper. Till byggreglerna finns även digitala handledningar och referensverk som ger förslag på

lämpliga lösningar i relation till byggreglernas krav. Detta kan ses som en första nivå, eller steg, av

digitalisering av byggregler.

Nivå 2 Nästa nivå av digitalisering är interaktivitet. Detta kan till exempel vara att via hemsidor fylla i

blanketter digitalt och att viss automation av handläggningsprocesser etc. Vid digitalisering av

byggregler är därmed nästa steg är att ha interaktiva dokument och blanketter som är webbaserade

och integrerade i boverkets system.

Nivå 3 Den tredje nivån är att ha full interaktivitet i olika verktyg och modeller under en hel

verksamhetsprocess. Det tredje steget för digitalisering av byggregler är därmed att ha digitala verktyg

där alla ingående aktörer kan delta i hela byggprocessen och jobbar i samma modell.

Den tekniska utvecklingen, för att nå ett tredje steg av digitalisering, har kommit ganska långt men det

är lite olika med i vilken utsträckning aktörerna har tagit till sig den nya digitala tekniken. Det har länge

gått att rita tredimensionella modeller av byggnader i programvara som är speciellt utvecklat för detta

ändamål. Denna mjukvara tillhandahålls av flera mjukvaruföretag och går under samlingsnamnet BIM.

Idag använder flertalet av de professionella byggarna BIM när de ritar sina byggnader. Däremot är det

inte lika utbrett att privatpersoner använder BIM för att ta fram sina ritningar.

NYTTA OCH BEHOV

Olika användargrupper använder byggreglerna på olika sätt och av olika anledningar. Sett ifrån

helheten ligger nyttan mer hos dem som inte arbetar regelbundet med byggreglerna. I

byggnadsnämnden används byggreglerna i princip i alla ärenden. Detta bidrar givetvis till en större

vetskap om regelverkets struktur och delar, samt hur man bäst hittar i regelverket. Det framgår likaså

att det analoga arbetet är effektivare än det digitala. Från intervjuerna tydliggörs det att byggherrarna

och entreprenörerna inte arbetar i samma omfattning med regelverket och att reglerna redan

behandlats i byggprocessen av konsulter. Nyttan kring digitaliserade byggregler för dessa aktörer

handlar snarare om en förenkling av byggreglerna som bidrar till en bättre åtkomlighet till regelverket.

Detta för att det ska vara lätthanterligt att påverka eventuella förändringar under projekteringen eller

under utförandet av ett arbete. Vilket kan vara kompletteringar av handlingar som arkitekterna eller

konstruktörerna utformat i början av byggprocessen.

Hos arkitekterna och konstruktörerna ligger fokus på användningen av regelverket. Detta beror på att

de är dem aktörer som arbetar i relation till byggreglerna i arbetsprocessen. Arkitekterna nämner på

samma sätt att en förenkling av byggregler är en stor nytta, men att den största nytta är att inte

behöva ha regelverket vid sidan om i arbetet. Konstruktörerna ser en större nytta med försvinnande av

papper i arbetet.

22

Det nyttor som framkom från intervjuerna grundar sig i de behov som aktörerna upplever i relation till

byggreglerna. Det är framför allt tre olika behov som framkommer tydligt. Kvalitetssäkring och mindre

felmarginaler. Digitalisering av att stötta verksamheter som generellt har en hög personalomsättning.

Det tredje tydliga behovet som lyfts är effektivisering av arbetet. Primärt uttrycks behovet av

kvalitetssäkring av arkitekter och byggherrar även om behovet uttrycks hos konstruktörerna och

entreprenörerna, så är det arkitekterna och byggherrarna som betonar detta behov. Det kan förstås

utifrån att arkitekterna och byggherrarna är delaktig vid ett tidigt skede, där eventuella felmarginaler får

stora konsekvenser längre ner i byggprocessen. Ett sätt att minska felmarginalerna är, enligt

arkitekterna, att byggreglerna finns integrerade i BIM redan när man designar byggnader och rum. I

kontrast till föregående aktörer ser byggnadsnämnden att behovet av digitaliserade byggregler är

störst hos de som saknar vana med att arbeta med reglerna. Byggnadsnämnden poängterar också att

ett viktigt syfte med digitala verktyg skulle vara att tidseffektivisera arbetet genom att kontrollörer, som

till exempel bygglovshandläggare, får stöttning i sitt arbete med hjälp av digitala verktyg med

integrerade byggregler.

Den gemensamma nämnaren som framkommer i intervjuerna är att samtliga aktörer anser att

digitaliserade byggregler skapar nytta för de flesta inom byggsektorn. Vissa aktörer jobbar mer eller

mindre med byggreglerna (dels analogt och digitalt), men i huvudsak berörs alla aktörer av

regelverket. I byggnadsnämnden ser man även att privatpersoner är den grupp som också har nytta

av digitaliserade byggregler. I en av intervjuerna från byggnadsnämnden berättade respondenten att

drygt 60 till 70 procent av alla ärenden är från privatpersoner. I många ärenden saknar man delar av

handlingar och att det tar tid och energi att skicka kompletteringsbrev. I detta fall skulle ett digitalt

verktyg för privatpersoner vara till stor användning enligt respondenten.

KONKRETISERING OCH CENTRAL STYRNING

Under intervjuerna framkom det att byggreglerna behöver konkretiseras och kompletteras med

dimensionerande mått, alternativt länkas till specifika koder, för att kunna använda informationen på

ett automatiserat sätt i olika program. Att få byggreglerna på detta sätt genom öppna API:er eller som

öppna data på något annat sätt är önskvärt.

Ökad central styrning över bygglovsprocessen var en fråga som återkom under intervjuerna hos

samtliga aktörer. Dock, olika kommuner har olika stora resurser för att arbeta med digitalisering av

bland annat bygglovshanteringen. Kommuners handläggare arbetar helt olika beroende på

digitaliseringsmognaden hos organisationen. Det finns idag inget bra system för att handlägga

byggloven helt digitalt men kommuners bygglovshantering bör digitaliseras. Med en ökad central

styrning samt ökad samverkan mellan kommuner kan processen med digitaliseringen av

bygglovshanteringen påskyndas (Jmf Storbritanniens satsning).

FRAMTIDA DIGITALISERING AV BYGGREGLER

Hur ett digitaliserat system av byggregler helst ska se ut skiljer sig från aktör till aktör. Som tidigare

nämnt ligger skillnaden främst i aktörernas arbetsuppgifter och vilken roll aktören har i byggprocessen.

I denna studie framkommer det att arkitekterna och konstruktörerna arbetar relativt lika, vilket

förtydligas i intervjuerna. Bägge grupper uppger att utformningen av digitaliserade byggregler ska vara

ett system med integrerade byggregler som gör det möjligt att automatisera granskningsprocessen

och flagga för eventuella fel. Samtidigt som byggherrarna och entreprenörerna förespråkar ett system

likt en plattform/portal som innehåller uppdaterade byggregler och var samtliga aktörer kan samla

centrala dokument. Förslagen från ovan nämnda aktörer speglar sig i ett system som underlättar

aktörernas egna arbetsuppgifter. Byggnadsnämnden förespråkar däremot om ett system som skapar

gynnsammare förutsättningar för dem som är i störst behov av att använda digitaliserade byggregler.

Byggnadsnämnden är inne på samma linje som byggherrarna och entreprenörerna beträffande ett

23

system som består av uppdaterade byggregler med bra sökfunktioner. Utifrån intervjuerna (med

personerna från byggnadsnämnden) uppfattas det som att detta system är till för att underlätta för dem

som har svårigheter med att handskas med byggreglerna. Samt att detta verktyg inte behövs

användas av personer som redan har kännedom om regelverket.

Det har börjat komma fram olika exempel på programvaror i vilka BIM-modeller kan kontrolleras mot

en given uppsättning kriterier. Denna typ av programvara har börjat användas av de större

byggherrarna för att automatiskt få besked på om arkitektens ritning följer de kriterier som byggherren

satt upp, till exempel om ett badrum har rätt dimension, utformning och anslutningar. Ett mer utbrett

användande av digitala modeller med inbyggda kontrollfunktioner skulle underlätta arbetet för

arkitekterna och byggherren. Men även byggnämndens arbete skulle kunna använda samma teknik

för att underlätta och effektivisera granskningen av byggplaner, förutsatt att liknande programvara

fanns att tillgå inom kommunen.

För att detta ska vara möjligt krävs dock att ritningarna som skickas in levereras i specifika filformat.

Här skulle ett system som liknar det i Singapore kunna anammas, det vill säga att ansökan om

bygglov som avser byggnader överstigande en viss golvyta måste levereras i specifika filformat via en

digital portal. På lite längre sikt hade det varit önskvärt om även privatpersoner hade haft tillgång till

enklare digitala verktyg som gjorde det möjligt för dem att hantera sina byggplaner i en digital miljö.

Detta skulle till exempel kunna ske via webbaserade BIM-program med inbyggda kontrollfunktioner

utifrån svenska byggregler. I ett sådant eventuellt utvecklingsarbete skulle försök kunna göras för

digitala system som hanterade enklare byggnationer, till exempel Attefallshus.

Teknik finns tillgänglig som gör det möjligt att koppla BIM-modeller till ett visst geografiskt läge och

därmed visualisera byggnaden tillsammans med befintliga byggnader i en tredimensionell GIS modell.

På så vis går det att digitalt visualisera hur pass väl byggnaden passar in i den omgivande miljön och

om den ligger i linje med kommunens områdesbestämmelser. Det är då även möjligt att ta fram olika

scenarier och jämföra utfallet av förändringar i ritningarna. Detta är ett arbetssätt som ännu inte har

fått någon större utbredning men som skulle kunna användas för att underlätta och effektivisera

beslutsförfarandet.

I andra länder så som Singapore och Storbritannien lämnas ansökan om bygglov in digitalt via en

gemensam portal oavsett vilken nationell eller lokal myndighet som är mottagaren. Singapore har som

krav att alla ansökningar om bygglov för större byggnader måste lämnas in i digital form och i

Storbritannien pågår ett nationellt projekt som syftar till att hela byggprocessen ska hanteras i digital

miljö. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för hanteringen av bygglov och det är upp till de

enskilda kommunerna att sätta upp digitala system för delgivning för information samt portaler för

digital inlämning av ansökningar. Det innebär att processen kring bygglov ser olika ut beroende på var

i landet byggherren har för avsikt att bygga. Sveriges kommuner varierar kraftigt i storlek och därmed

har de olika möjligheter att bygga upp digitala system och processer. De stora kommunerna har

ganska utvecklat digitalt stöd i form av handledningar och checklistor, samt möjlighet att lämna in

ansökan digital och följa handläggningen av ens ärende. Men de små kommunerna är ganska många

till antal. Av Sveriges 290 kommuner har nära hälften en folkmängd med under 15 000 invånare och

de allra minsta en folkmängd kring 3000 invånare. Det är tänkbart att dessa mindre kommuner kan

behöva någon form av centralt stöd i sitt arbete att digitalisera byggreglerna och bygglovsprocessen.

BEDÖMNING AV TEKNISKA EGENSKAPSKRAV

På frågan om hur respondenterna ser på möjligheten att eventuellt kunna bedöma tekniska

egenskapskrav digitalt är samtliga aktörer positiva. Både arkitekter och byggnadsnämnden uppger att

det redan pågår en process i den riktningen, t.ex. att byggnadsnämnden tar hjälp av digitala verktyg i

granskningsarbetet. Det är intressant att det är dessa två grupper som tycks ligga i framkant i denna

fråga, och utfallet skulle kunna förstås utifrån att detta är två av de aktörer som arbetar aktivt med

byggnadsreglerna.

24

Svårigheterna med att överföra samtliga bedömningsgrunder till ett digitalt program som sedan ska

kunna sammankoppla regler och ritningar uttrycks från samtliga aktörer. Trots att byggnadsnämnden

är positiva till en digital bedömning så betonar de även att det riskerar att bli både svårt och

komplicerat att utforma ett program/ arbetssätt som uppfyller syftet på ett tillfredsställande sätt.

Eftersom byggnadsnämnden är den aktör som har ansvar över både start- och slutbesked under en

byggnadsproduktion så blir det givet att tillförlitligheten på ett eventuellt system är av stor vikt.

Sammanfattningsvis blir det dock tydligt att alla intervjuade aktörer är positivt inställda till ett

digitaliserat bedömningsförfarande. Fördelar som betonas av de intervjuade är möjligheten till att

bygglagar uppdateras automatiskt vilket minskar risken för mänskliga fel, samt att en digitalisering

skulle kunna skapa en enhetlighet som idag upplevs som bristande.

Foto: Sweco

25

5. Slutsatser Digitaliserade byggregler kan ta sig i uttryck i flera olika former beroende på hur långt gången

digitaliseringen är och vilken teknik som valts.

Samtliga aktörer som ingår i byggnadsprocessen (Byggherrar, arkitekter, entreprenörer,

konstruktörerna, byggnadsnämnden m.fl.) har nytta av digitaliserade byggregler.

De primära användningsområden som aktörerna ser med digitaliserade byggregler är att

underlätta hanteringen av byggreglerna, vilket innefattar granskning, bedömning och

tillämpning av regelverket.

Generellt sett tenderar nyttan av digitaliserade byggregler vara tudelad. För de som arbetar

med byggreglerna regelbundet är nyttan primärt tidseffektivisering, för den grupp som är mer

ovan blir nyttan istället kvalitetssäkring.

De behov som digitaliserade byggregler främst att förbättra kvalitetssäkring, minska risken för

eventuella felmarginaler, effektivisera byggprocessen, bygglovsprocessen samt för att stödja

mindre verksamheter. Bedömningen av tekniska egenskapskrav skapar en enhetlighet som

idag upplevs som bristande.

Aktörerna upplever att byggreglerna behöver konkretiseras och kompletteras med

dimensionerande mått, alternativt länkas till specifika koder, för att kunna användas i en

digitaliserad form.

Ett sätt att tillmötesgå behoven är att ha byggreglerna i en form av öppna data eller digitala

modeller med inbyggda kontrollfunktioner som samtliga aktörer kan nyttja.

För att automatisera granskningsprocessen med hjälp av digital teknik krävs det att ritningar

som skickas mellan aktörer levereras i specifika filformat så att det går att hanteras i en digital

plattform.

I Sverige är det kommunerna som ansvarar för hanteringen av bygglov och detta medför att

vid digitalisering tar kommuner fram olika digitala system för inlämning, granskning och

delgivning. I andra länder har man löst detta genom en central portal för inlämning av digitala

planer som därefter vidarebefordras till rätt instans.

26

6. Referenser

6.1 Intervjuade personer

Företag/organisation Intervjuperson Roll

Sweco Architects AB Harald Schrott Byggnadsingenjör

Sweco Architects AB Anders Neregård Arkitekt

Jönköpings universitet Geza Fischl Lektor, arkitekt

Sweco Architects AB Johannes Bergström Arkitekt, byggnadsingenjör

Locum AB Fredrich Levin Projektledare

Magnolia Maria Cheung Projektledare

Locum AB Anders Sternhoff Projektledare

Jönköpings kommun,

Stadsbyggnadskontoret

Anna Klahr Bygglovschef

Växjö kommun, Bygglovsavdelningen

Stadsbyggnadskontoret

Magnus Ericsson Byggnadschef

Linköpings Kommun, Miljö- och

samhällsbyggnads-förvaltningen,

Bygglovskontoret

Bengt Magnusson Chef för bygginspektionen

Sundbyberg Kommun Per Dunberg Bygglovschef

Åkermans ingenjörbyrå AB Anders Bramnert Konstruktör

Sweco Civil AB Andreas Fridholm Konstruktör

Haradal Byggkonsult AB Karin Amandusson Konstruktör

Bladet byggkonsult Andreas Elofsson Konstruktör,

byggnadsingenjör

Byggmästarn i Skåne AB Noa Rydberg Platschef

Veidekke Entreprenad AB Christoffer Asplund Projektchef

Österbacks kakel AB Patrik Österback Entreprenör/ våtrum-kakel

27

6.2 Litteraturreferenser

Albinsson 2017. Så kan digitalisering sänka kostnaderna och öka kvaliteten i byggbranschen.

Rapport/Bygg4.0.

https://static1.squarespace.com/static/57e934f0bebafba41135e0fa/t/58d91fe1440243314dcf1bae/149

0624494153/S%C3%A5+kan+digitalisering+s%C3%A4nka+kostnaderna+och+%C3%B6ka+kvaliteten

+i+byggbranschen+A4-lowres.pdf Hämtad 2017-12-20

Boeykens 2012. Bridging Building Information Modeling and Parametric Design. Conference: eWork

and eBusiness in Architecture, Engineering and Construction, 9th ECPPM Conference Proceedings

Boverket. Boverkets byggregler. Hämtad 2017-12-15 https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/

Boverket. Boverkets konstruktionsregler. Hämtad 2017-12-15 https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/

Boverket. Digitalisering som får samhället att växa. Hämtad 2017-12-19

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/lediga-jobb/medarbetarintervjuer/digitalisering-som-far-

samhallet-att-vaxa/

Boverket. Krav på byggnadsverk, tomter med mera. Hämtad 2017-12-15

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-

mm/

Boverket. PBL Akademin. Hämtad 2017-12-15

http://boverket.onlineacademy.se/external/player/view/1036

Boverket. Ändring av byggnader. Hämtad 2017-12-15 https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/

Building and construction authority. eServices. Hämtad 2017-12-15

https://www.bca.gov.sg/eServices/eservices.html

Byggforsk. Byggforskserien. Hämtad 2017-12-15 https://www.byggforsk.no/byggforskserien

Byggindustrin. Omvälvande förändring när byggsektorn är digitaliserad.

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/omvalvande-forandring-nar-byggsektorn-ar-digitaliserad-24777#

Hämtad 2017-12-20

Chartered Institute of Building. BIM for building regs’ software plug-ins could be launched by October.

Hämtad 2017-12-15 http://www.bimplus.co.uk/news/bim-bu2ilding-re3gs-soft4ware-plug-ins/

Direktoratet for byggkvalitet. Oversikt over byggereglene. Hämtad 2017-12-15

https://dibk.no/byggereglene/

Falun. Papperslöst bygglov i Falun-Borlänge och BIM för bygglov i Smart planering för byggande.

Hämtad 2017-12-20

https://www.lantmateriet.se/contentassets/2ed1572884eb4aaf9072f94d8123f9e2/digitalt-forst_falun-

borlange.pdf

Gov.uk. 2010 to 2015 government policy: building regulation.

https://static1.squarespace.com/static/57e934f0bebafba41135e0fa/t/58d91fe1440243314dcf1bae/1490624494153/S%C3%A5+kan+digitalisering+s%C3%A4nka+kostnaderna+och+%C3%B6ka+kvaliteten+i+byggbranschen+A4-lowres.pdf



https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/lediga-jobb/medarbetarintervjuer/digitalisering-som-far-samhallet-att-vaxa/

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/lediga-jobb/medarbetarintervjuer/digitalisering-som-far-samhallet-att-vaxa/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/

http://boverket.onlineacademy.se/external/player/view/1036

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/

https://www.bca.gov.sg/eServices/eservices.html

https://www.byggforsk.no/byggforskserien

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/omvalvande-forandring-nar-byggsektorn-ar-digitaliserad-24777

about:blank

https://dibk.no/byggereglene/

https://www.lantmateriet.se/contentassets/2ed1572884eb4aaf9072f94d8123f9e2/digitalt-forst_falun-borlange.pdf

https://www.lantmateriet.se/contentassets/2ed1572884eb4aaf9072f94d8123f9e2/digitalt-forst_falun-borlange.pdf

28

Hämtad 2017-12-15 https://www.gov.uk/government/publications/2010-to-2015-government-policy-

building-regulation/2010-to-2015-government-policy-building-regulation

Gov.uk. Approved documents. Hämtad 2017-12-15

https://www.gov.uk/government/collections/approved-documents

Gov.uk. Creating a Digital Built Britain: what you need to know. Hämtad 2017-12-15

https://www.gov.uk/guidance/creating-a-digital-built-britain-what-you-need-to-know

Regeringsbeslut N2017/04673/PBB. Uppdrag till Boverket att bygga upp och förvalta en webbplats

med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och

byggmarknaderna. Hämtad 2017-12-15 http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/07/uppdrag-

att-bygga-upp-och-forvalta-en-webbplats-med-information-for-utlandska-byggherrar-och-byggforetag-

om-de-svenska-bostads--och-byggmarknaderna/

Regeringsbeslut N2017 /07 543/PBB. Uppdrag att verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och

bygglagen. Hämtad 2017-12-21

Http://www.regeringen.se/4afa97/contentassets/63266d0ca12e463684fda987027b1fa3/uppdrag-att-

verka-for-en-enhetlig-digital-tillampning-av-plan--och-bygglagen

Schnabel 2007. Parametric Designing in Architecture. I A Dong, A Vande Moere & JS Gero (red.).

CAADFutures 07, 237-250.

Singapore Government. Corenet e-information system. Hämtad 2017-12-15

https://www.corenet.gov.sg/general/e-info.aspx

Singapore Government. Corenet e-submission system. Hämtad 2017-12-15 https://www.corenet-

ess.gov.sg/ess/

Stockholms stad. Checklistor för dig som ska söka bygglov. Hämtad 2017-12-15

http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/a-o-lanksidor/Checklistor/

Stadsbyggnad. CIM-modellering av den smarta staden. Hämtad 2017-12-19

http://stadsbyggnad.org/2014/cim-modellering-av-den-smarta-staden/

Submit-a-plan. Welcome to Submit-a-plan The National Portal For Building Control Applications.

Hämtad 2017-12-15 https://www.submitaplan.com/

Svensk byggtjänst. Lång resa till digitalisering i byggsektorn.

https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2017/mars/lag-digital-niva-i-byggsektorn/ Hämtad

2017-20-12

Visma. Vismas digitaliseringsindex 2017. https://www.visma.se/digitaliseringsindex/ Hämtad 2017-12-

20

https://www.gov.uk/government/publications/2010-to-2015-government-policy-building-regulation/2010-to-2015-government-policy-building-regulation

https://www.gov.uk/government/publications/2010-to-2015-government-policy-building-regulation/2010-to-2015-government-policy-building-regulation

https://www.gov.uk/government/collections/approved-documents

https://www.gov.uk/guidance/creating-a-digital-built-britain-what-you-need-to-know

http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2017/07/uppdrag-att-bygga-upp-och-forvalta-en-webbplats-med-information-for-utlandska-byggherrar-och-byggforetag-om-de-svenska-bostads--och-byggmarknaderna/



http://www.regeringen.se/4afa97/contentassets/63266d0ca12e463684fda987027b1fa3/uppdrag-att-verka-for-en-enhetlig-digital-tillampning-av-plan--och-bygglagen

http://www.regeringen.se/4afa97/contentassets/63266d0ca12e463684fda987027b1fa3/uppdrag-att-verka-for-en-enhetlig-digital-tillampning-av-plan--och-bygglagen

https://www.corenet.gov.sg/general/e-info.aspx

https://www.corenet-ess.gov.sg/ess/

https://www.corenet-ess.gov.sg/ess/

http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/a-o-lanksidor/Checklistor/

http://stadsbyggnad.org/2014/cim-modellering-av-den-smarta-staden/

https://www.submitaplan.com/

https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2017/mars/lag-digital-niva-i-byggsektorn/

https://www.visma.se/digitaliseringsindex/

29

Bilaga 1 – Intervjumall Frågor Aspekter att fånga upp i

svaret Vilken är din yrkesmässiga roll?

Hur hanterar ni byggregler i dag i er verksamhet Digitalt? Program?

Vad ser ni för nytta med att arbeta mer digitaliserat med byggreglerna?

Vilka behov skulle ett digitalt system för byggregler kunna fylla för er?

Vilka behov skulle ett digitalt system för byggregler kunna fylla för andra aktörer inom byggsektorn?

Hur ska en sådan här lösning fungera för att den verkligen ska skapa nytta eller hjälpa er i er verksamhet?

Konkret just nu? Visionärt, i framtiden med ny teknik etc?

Ser ni att något skulle behöva ändras i nuvarande byggregler för att reglerna ska kunna användas i en digital byggprocess?

Ska uppfyllnad av tekniska egenskapskrav kunna bedömas digitalt i olika delar av byggprocessen (projektering, tekniskt samråd etc.)?

Har ni någon checklista? Eller ett program där man inte kan fylla i värden som inte uppfyller krav , etc?

Något mer runt digitaliserade byggregler som ni vill dela med er av?

Documents

Analoga spiken i kistan eller slå huvudet på den digitala ... · Sweco har utfört en förstudie på uppdrag av Boverket som syftar till att ge en bild av i vilken ... utifrån