Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Anatomi
Nervsystemet
Nervsystemet
Människans nervsystem är det mest komplicerade av alla
organsystem.
Det är ett sinnrikt kommunikationssystem som gör att hela
kroppen fungerar som den ska.
Består av:
• Hjärnan
• Ryggmärgen
• Nerver ute i kroppen
2
Nervsystemets funktioner
➢Reglerande funktion
Styra över kroppens organ/vävnader;
skelett, leder, muskler, hormoner och inre organ.
➢Förbindelselänk
Att kroppens olika delar snabbt ska kunna komma i
kontakt med varandra.
Ta emot olika typer av information (våra sinnen) –
samverka med omgivningen
➢Lagra information3
Celltyper i nervsystemet
• Nervceller/neuroner – leder impulser
• Gliaceller – stödjer och skyddar nervcellerna
• Sinnesceller – bildar nervimpulser när de stimuleras
4
Nervcell = Neuron
• Vi föds med ca 100 miljarder
nervceller.
• De är uppbyggda på samma
sätt, men kan variera i utseende
och lämngd.
• Består av en cellkropp och flera
utskott; dendriter och ett axon
samt ev. en myelinskida
• Specialiserat sig på
retbarhet/reaktion
• Funktion:
- ta emot, leda o bilda impulser
• Nerver = flera axoner från flera
nervceller som ligger packade i
buntar med en bindvävshinna
omkring sig. Går ut i kroppen.
• Ledningsbanor = axonbuntar
som går inuti hjärnan och
ryggmärgen.
Dendriter:
• kortare utskott
• Tar emot impulser och leder dem
in i nervcellen
• har förgreningar så att den kan
ha kontakt med olika celler
Axon:
• Varje nervcell har bara en
axon
• leder impulser bort från
cellkroppen till andra celler
• långt utskott - kan bli upp till
1 m långt
6
• omges av gliaceller
• myelinet hindrar impulsen från att
hoppa över till en annan axon
• alla nervceller har inte myelinskida
Myelinskida
• vit, fettlik substans som är
skyddande.
• omger axonet
• Har noder = insnörningar
• ökar den elektriska impulsens
hastighet
7
Gliaceller
• Glia = lim (gr.)
• Stödjeceller, består av olika
sorts bindväv
• Stöttar och skyddar nervcellerna
• Flera olika typer av gliaceller
• Det finns 10 ggr fler gliaceller än
nervceller
• Delar sig lätt
8
Sinnesceller/receptorceller
• Fria nervändar eller olika känselkroppar
• Specialiserade på att registrera olika typer av påverkan
• Varje sinnescell reagerar bara på en typ av påverkan
• Sinnescellerna finns antingen utspridda i olika vävnader,
som huden, eller samlade i olika sinnesorgan
• När sinnescellerna utsätts för den typ av stimuli de är
känsliga för, omvandlas informationen till elektriska
signaler (impulser).
• Impulserna leds via inåtgående nerver till hjärnan som
bearbetar informationen
9
10
Nervimpulser
• Nervimpuls = en kemisk-
elektrisk process
• Överförs mellan två nervceller
med hjälp av synapser
• Synapsbassäng: vätskefyllt
mellanrum mellan nervändslutet
och den andra cellens dendrit
• När det kommer en nervimpuls
utsöndrar nervändslutet en
kemisk substans =
transmittorsubstans/
neurotransmittor i spalten
11
• Transmittorämnet diffunderar över
spalten och binds till receptorer på
nästa cell. Den nya cellen bildar en ny
nervimpuls
Exempel på transmittorämnen:
Acetylcholin, Dopamin, Noradrenalin,
Adrenalin, Serotonin
12
• Många axoner bildar synapser
med nervcellskroppen och
dendriterna på andra
nervceller.
• En cell kan ha kontakt med
över tusen andra celler
• Några axoner bildar synapser
med andra typer av celler, t ex
muskelcellen;
• Motorpoint: kontaktpunkt
mellan nerv och muskel
• Alla impulser leds inte vidare,
utan hämmas av vissa
synapser – annars skulle vi
ständigt bombarderas av alltför
många impulser.
• Det är ett noga avvägt samspel
mellan stimulering och
hämning.
13
14
/Motorpoint
Nervvävnad
Neuroner + gliaceller = nervvävnad
Nervsystemet har två typer av vävnad/substanser:
1. Grå substans – cellkroppar och de korta utskotten, finns inget myelin vilket
gör att de ser gråa ut
2. Vit substans – de myelinklädda axonerna, områden med många neuron
med myelinskida, vilket gör att det ser vitt ut
15
Centrala nervsystemet = CNS
16
• Hjärna
• Ryggmärg = Medulla spinalis
Stora hjärnan = Cerebrum
Hjärnstam = Truncus cerebri
Lilla hjärnan = Cerebellum
Hästsvans = Cauda equina
mellanhjärnan mitthjärna hjärnbrygga förlängda
märgen
Nervsystemets anatomi
Hjärnan
• Väger 1000-1500 gram
• Har veckad yta
• Ligger skyddad av
skallens ben i ett
hålrum
• Består av:
– Stora hjärnan = Cerebrum
– Lilla hjärnan = Cerebellum
– Hjärnstammen = Truncus cerebri
– 3 st hjärnhinnor
17
Stora hjärnan = Cerebrum/encephalon
• Består av två lager;
• Hjärnbarken = (cortex cerebri) yttre delen. Består av grå
substans.
• Hjärnmärgen = (medulla cerebri) inre delen. Består mestadels
av vit substans.
• 4st hålrum = ventriklar. Cerebrospinalvätskan / Likvor bildas
där.
• Stora hjärnan delas nästan helt i två delar. De två hjärnhalvorna
kallas hemisfärer.
18
Hjärnbalken – Corpus callosum
19
• Hjärnhalvorna/hemisfärerna är sammankopplade via
hjärnbalken
• Hjärnbalken består av ett tjock band av nervutskott eller axoner
som gör att halvorna kan kommunicera med varandra.
• Varje hemisfär har 4 lober:
pannlob, hjässlob, tinninglob, nacklob
• Nervfiberbanorna korsar varandra, därför styr höger hemisfär
vänster kroppshalva, medan vänster hemisfär styr höger
kroppshalva
20
Hjärnbarkens funktion:
• Pannlob: rörelsecentrum, kontrollera viljestyrda
muskelrörelser, vissa känslor, tal, beslutsfattande,
riskbedömning, informationssållning, mm
• Hjässlob: känsel- och sinnesintryck, minne
• Tinninglob: hörsel- och luktcentra
• Nacklob: syncentra
Hjärnmärgens funktion:
• Leder nervfibrer på väg till och från
barken
21
22
Det limbiska systemet
• Det limbiska systemet är känt
som den emotionella hjärnan,
eller känslohjärnan.
• Består av flera hjärnstrukturer,
alla sammankopplade;
• Hypothalamus – ansvarar för
vårt autonoma nervsystem och
vårt endokrina system
• Hippocampus – viktig del för
vårat minne och inlärning, även
minnen kopplade med känslor.
• Amygdala – här finns
grundläggande känslor och
överlevnadsinstinkter. Aktiverar
det sympatiska nervsystemet.
• Inom det limbiska systemet är
amygdala kaptenen över våra
känslor. Och inte bara det, för i
samarbete med hippocampus
genererar den även emotionella
minnen.
Lillhjärnan = Cerebellum
• Ligger under storhjärnans nacklober
• Förenad med hjärnstammen
• Inre del = vit substans
• Yttre del = grå substans
• 2st hemisfärer
Funktion:
Centrum för;
• Balans, koordination, finmotorik, styr kroppens
rörelser så de blir smidiga och mjuka.
23
Hjärnstammen = Truncus cerebri
Är en förbindelse mellan storhjärnan, ryggmärgen
och lilla hjärnan
Består av:
• Thalamus - översta delen; selekterar sinnesintrycken.
• Hypothalamus = mellanhjärnan; styr endokrina organ samt
reglerar kroppstemperatur
• Mesencefalon = Mitthjärnan; här finns tallkottskörteln
• Pons = Bryggan; kopplingsstation mellan lill- och storhjärnan
• Medulla oblungata = här finns Förlängda märgen;
kontrollerar icke-viljestyrda funktioner som andning, hjärtrytm,
kroppstemperatur, blodcirkulation, blodtryck
24
Hjärnhinnorna
• Hjärnhinnorna fungerar som en skyddsbarriär men även som stötdämpare.
1. Dura mater = Hårda hinnan, yttersta hinnan. Bekläder kraniet
2. Arachnoidea = mellanhinnan. Tunn som ett spindelnät
3. Pia mater = Mjuka hinnan, innersta hinnan. Bekläder hjärnans yta
• Mellan arachnoidea och pia mater finns likvor/cerebrospinalvätska =
hjärn- och ryggmärgs- vätska.
• Hinnorna går ända ner i ryggmärgskanalen
25
26
Ryggmärgen = Medulla spinalis
• Ryggmärgen tar vid där hjärnstammen
slutar och sträcker sig ner som en
lillfingertjock pelare inuti ryggkotorna.
• 40 – 45 cm lång
• Innehåller grå och vit substans
• Från ryggmärgen går de motoriska nerverna
ut i kroppen och till ryggmärgen kommer de
sensoriska nervtrådarna in.
• 31 par ryggmärgsnerver (spinalnerver)
• Slutar i höjd med första till andra ländkotan
(i navelhöjd)
• Cauda equina = hästsvansen, de
nedersta ryggmärgsnerverna
27
• Nervimpulser som ska
in i CNS, går in
via ryggmärgens bakhorn
• Nervimpulser som ska ut,
går via framhornen
Funktion:
1. Leder information mellan kropp
och hjärna
2. Omkopplingscentral
3. Här finns reflexcentrum
28
Genomskärning av
ryggrad →
Bakhorn
Framhorn
Reflexer
• Impulsartat motoriskt mönster
som ryggmärgen utlöser vid en
specifik sensorisk stimulans.
• Olika typer av reflexer:• neontala – medfödda
• betingade – inlärda
Reflexerna kan vara:• somatisk – medveten
• autonom – ej medveten
• Vid reflex bestämmer alltid
ryggmärgen, informerar
hjärnan sen
Olika sorters reflexer:
• Blink-, svälj-, host-, kräk-,
pupill-, motorisk reflex
29
Reflexbågen
1. Sinnesreceptor – registrerar stimuli
2. Inåtledande, sensorisk nerv
3. In i ryggmärgen via bakhornen
4. Bakre spinalgangliet
5. Omkopplingsstationen
6. Främre spinalgangliet
7. Ut ur ryggmärgen via framhornen
8. Utåtledande, motorisk nerv
9. Motorpoint; muskel Rycker bort
handen
10. Impuls till hjärnan. 30
31
Perifera nervsystemet = PNS
- Olika typer av nerver ute i kroppen
• Hjärn(kranial)- och ryggradsnerver
(spinalnerver) skickar information till och
från CNS.
• Kranial- och spinalnerverna med
dess grenar innehåller:
• Sensoriska(afferenta) = inåtledande
nerver
• Motoriska(efferenta) =utåtledande
nervtrådar.
• Blandade nerver = är både sensoriska och
motoriska.32
Periferi = utkant
• 12 par hjärnnerver = kranialnerver, t ex;• n. olfactorius = Luktnerven, nr 1
• n. opticus = Synnerven, nr 2
• n. Trigeminus = Trillingnerven, nr 5
• n. Facialis = Ansiktets rörelsenerv, nr 7 – främst en
motorisk nerv
• n. Vagus = Lung- och magnerven, nr 10
• n.accessorius = "extranerven" , nr 11
- Kranialnerverna är av olika typer
• 31 par spinalnerver = ryggmärgs-nerver;• 8 par halsspinalnerver - cervikala
• 12 par bröstspinalnerver - thorakala
• 5 par ländspinalnerver - lumbala
• 5 par korsbensspinalnerver - sacrala
• 1svansspinalnerv – coccygeal
- Alla spinalnerver är blandade nerver
33
Periferi = utkant
• Nervändslut/känselkroppar och sinnesorgan
- Registrerar förändringar i och omkring
kroppen och skickar dem till CNS = sensoriska
nerver
Människans sinnen;
• Lukt (olfaktorsystemet)
• Syn
• Hörsel
• Smak
• Känsel
• Nuförtiden räknas även ibland
balanssinnet som ett sinne 34
• ENS = Det enteriska nervsystemet
Magtarmkanalens nervsystem. ”Bukhjärnan”
• Ett väv-likt system av neuroner som styr funktioner i
mag- och tarmkanalen.
• Är invävt i matspjälkningssystemet och består av
mellan 200–600 miljoner nervceller.
• Systemet kallas ibland en "andra hjärna" för att
matstrupen, magen och tarmarna är täckta av ett
hölje med vävnad som innehåller samma
signalsubstans som i hjärnan, och som påverkas av
densamma.
• Styrs framförallt av n.vagus (autonomt)
• Räknas ibland som en egen del av nervsystemet,
ibland som en del av PNS35
Ganglion
• Plural: Ganglier
• En nervknut/anhopning av nervcellskroppar i
det perifera nervsystemet.
• Ett exempel på ett ganglion är ganglion spinale som
är en ansamling av nervcellskroppar som tillhör de
sensoriska nervcellerna
• Dessa nervceller har till uppgift att föra sensorisk
information från periferin till det centrala
nervsystemet.
• Bildas genom att alla nervcellskroppar lägger sig på
led bredvid ryggmärgen, och bildar en anatomiskt
avgränsad struktur.36
Indelning av nervsystemet
Anatomisk indelning:
• CNS = centrala nervsystemet = Hjärna och ryggmärg
• PNS = perifera nervsystemet. =Nerver som går till och från
CNS
37
Fysiologisk indelning
SNS = Somatiska nervsystemet. Delar av det perifera
nervsystemet.
1. Sensoriska/afferenta nerver – Impulserna är inåtgående.
Leder nervimpulser från sinnesorganen, exempelvis hudens
känselceller, till det centrala nervsystemet.
2. Motoriska/efferenta nerver – Impulserna är utåtgående.
Leder nervimpulser utåt från det centrala nervsystemet.
38
ANS = Autonoma nervsystemet – De icke
viljestyrda,automatiska delarna av nervsystemet.
• Sympatiska nervsystemet – Kroppens stressystem (fight-or-flight).
Aktiveras i situationer där människan blir utsatt för psykisk eller fysisk stress,
aktiverar flykt- och kampresponser och förbereder kroppen för fysisk aktivitet.
• Parasympatiska nervsystemet – Lugn och ro-systemet (rest and
digest). Motsatsen/motvikten till det sympatiska nervsystemet. Aktiveras när kroppen
är i vila, och inte stressad – vid tex. bukandning, sömn, vänlig/kärleksfull beröring,
måltider, måttlig fysisk aktivitet, umgänge med vänner och familj osv. Är bl.a
inblandad i olika utsöndringsfunktioner.
Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet har
komponenter i både perifera- och det centrala nervsystemet
39
40
ANS – autonoma nervsystemet
43
Källhänvisning:
Medicin 1 – Urban Gillå ISBN 978-91-523-022-4
Den fantastiska människokroppen – Dietrichs,Hurlen, Toverud ISBN 91-622-0828-4
Fysiologi och anatomi, den levande människan – Fasting, Hougaard ISBN 978-91-1-302279-6
An Introductory Guide to Anatomy & Physiology – Louise Tucker ISBN 1-903348-04-8
www.hjarnguiden.se
www.nervsystemet.se
www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen
Bilder: www.google.se och www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen
Anatomiboken sid:• 97-110 - nervsystemet
• 111-130 – sjukdomar i
nervsystemet