Tema 4 041004

Styrsystem (Nervsystem och Endokrina organ)Ordlista med förklaringar

Fundament om nervsystemet och nervävnad (kap. 12)CNS Centrala Nervsystemet. Hjärna och ryggmärg

ingår i det centrala nervsystemet.PNS Perifera Nervsystemet. De nerver som är utanför

CNS.ANS Autonoma Nervsystemet. Icke viljestyrda

nervsystemet. Styr andning, matsmältning, hjärtat mm.

Kranialnerv Nerv som utgår direkt från hjärnan. Pariga nerver. Finns 12 par.

Spinalnerver Nerver som utgår från ryggmärgen. Pariga nerver. Finns ca. 30 par.

Sensorisk / afferent Signal in till hjärnan.Motorisk / efferent Signal ut från hjärnan.Somatisk Känsel både från hudens olika receptorer men

även proprioceptiv känsel, d.v.s. kroppsdelars läge som kommer från nerver som sitter i muskler och leder.

Visceral InälvorBranchial LemmarNeuron Nervcell. Den funktionella nerven i

nervsystemet som är uppbyggd på ett speciellt sätt.

Perikaryon Nervcellens cytoplasma.Dendrit Receptorregionen på nervcellen, flera

förgrenade utskott som tar emot signaler in till nervcellen. Kommunikationsväg nervceller emellan.

Axon Impulsöverförande region. Utskott från nervcellen som leder signalen ut från cellen, finns bara en per cell (till skillnad från dendriter som kan vara väldigt många) kan även grena sig. Undantag från regeln att signalen skickas ut från cellen via axon är de sensoriska neuronen där signalen går in i cellen via axon.

Nervfiber Axon (se axon).Axonal transport Transporterna som sker inne i cellen ut till

axonen, t.ex. näringsämnen.Axonterminal Slutet på axonet där signalen överförs till andra

celler på kemisk väg.

Transmittorsubstans Signalämnen. Ämnena som frigörs när en impuls har nått axonterminalen och överför signalen till nästa cell. Transmittorsubstanserna finns i synapsvesiklar i axonterminalen.

Synaps Kemisk överföring av signalen. Nervimpulsen är elektrisk men överföringen mellan cellerna är kemisk.

Nervimpuls / aktionspotential Det är uppbyggt en aktionspotential i axonet. Signalen förs vidare i axonet genom att aktionspotentialen förändras. Detta uppnås genom att det finns kaliumjoner i cellen och natriumjoner i matrix utanför. När signalen skall föras fram pumpas kalium ut och natrium in. Den process som kräver energi är att återställa kalium – natrium balansen igen.

Multipolärt neuron Dendriterna sitter direkt på cellkroppen och en lång axon går ut från kroppen.>O---------<

Bipolärt neuron Dendriterna sitter på ett utskott som går från cellkroppen.>--O----<Denna sort finns bara i retina och örat.

Pseudopolärt neuron Dendriterna sitter på ett utskott som ser ut att gå rakt över till axonet med en liten avstickare ut till cellkroppen som är gemensam för både dendriterna och axonet.>___O______<Denna sort är sensoriska nerver.

Motorisk neuron Bär impulser bort från CNS.Sensorisk neuron För impulser till CNS.Interneuron Neuron som är inne i CNS, är den dominerande

sorten, ca. 99% av alla neuroner är interneuroner.

Gliacell Stödjeceller för neuronerna, mycket vanligare än neuroner.

Astroglia Stjärnformad stödjecell, gliacell (astrocysyt).Oligodendroglia Stödjecell, har få utskott, bildar meylinskida.Mikroglia Stödjecell, ursprung från monocyt, är en

vävnadsbunden makrofag.Ependym Stödjecell, epitelliknande cell, utgör väggen i

ventrikelsystemet, d.v.s. det vätskefyllda hålrummet i CNS.

Schwann cell Stödjecell för PNS, gör meylinskiva, 1 skiva/cell. Sitter runt axonet (motsvara oligodndrogliacellerna i CNS).

Myelinskida Består i princip av tätt packat cellmembran i spiralform runt axonet. Isolerar axonerna från varandra och hjälper även till att skynda på impulserna.

Myeliniserad nervfiber Axonet är omgivet av meylinskivor.Omyeliniserad nervfiber Axon utan meylinskiva.Nervus Latin för nerv. En bunt axoner med egen

bindvävsapparat och blodkärl.Endoneurium Bindväv runt axonet i en nerv.Perineurium Bindväv runt en bunt axoner i en nerv.Epineurium Bindväv runt hela nerven med axoner och

blodkärl.Reflexbåge Består av en afferent del, 0 till många

interneuroner och en efferent del. Reaktionen sker utan att signalen behöver ta omvägen till hjärnan.

Monosympatisk reflex Reflexbåge bestående av en afferent del och en efferent del utan några interneuroner inblandade. Den enklaste varianten av reflexbåge.

Sträckreflex En monosynaptisk reflex. Det är denna reflex som styr muskelspänningen, tonus, i musklerna.

Polysynaptisk reflex Reflexbåge bestående av en afferent del och en efferent med interneuroner inblandade. T.ex. om man sticker sig på handen och drar undan den.

Ganglion Samling av nervcellskroppar, egentligen utanför CNS med det finns kärnor av nervcellskroppar inom CNS som kallas ganglion.

Grå substans Nervcellskroppssamlingar, cortex cerebri består av detta.

Kärna / nucleus Samma som ganglier fast i hjärnan.Cortex Barken som består av grå substans.Vit substans Består av meyliniserade axoner. Finns mycket i

hjärnstammen, under barken i storhjärnan.Ledningsbana / tractus Nervbanor, ex pyramidbanan.

Centrala nervsystemet (kap.13)Telencephalon, cerebrum Storhjärnan, dominerande del av människans

hjärna. Del av framhjärnan.Diencephalon Mellanhjärnan. Del av framhjärnan.Mesencephalon Mitthjärnan. Del av hjärnstammen.Metencephalon Bildar pons och cerebellum (lillhjärnan).Pons Bryggan, del av hjärnstammen.Cerebellum Lillhjärnan.Myelencephalon Förlängda märgen (medulla oblungata). Del av

hjärnstammen.Medulla oblungata Förlängda märgen. Del av hjärnstammen.Medulla spinalis RyggmärgenVentriculus I + II Hålrum i cerebrum, parig d.v.s. en på varje sida,

innehåller liquor cerebrospinalis.Ventriculus III Hålrum i diencephalon, oparig, innehåller liquor

cerebrospinalis.

Ventriculus IV Hålrum i som går igenom metencephalon, cerebellum och myelencephalon, innehåller liquor cerebro spinalis.

Aqueductus cerebri Hålrum som finns finns i mesencephalon, innehåller liquor cerebro spinalis.

Canalis centralis Centralkanalen i rygmärgen, innehåller liquor cerebro spinalis.

Storhjärnshavla / hemisfär Storhjärnan är uppdelad i två halvor, höger och vänster. Enda strukturen som binder ihop dessa halvor är ett ledningsband av axoner som heter corpus callosum (hjärnbalken).

Cortex cerebri Barken på storhjärnan, består av grå substans som är neuronernas cellkroppar.

Sulcus lateralis Centralfåran i cerebrum. Pannlobens bakre gräns

Sulcus centralis Den djupa sidofåran som skiljer tinnigsloben från pann- och hjässloberna.

Lobus frontalis PannlobenLobus parietalis HjässlobenLobus occipitalis NacklobenLobus temporalis TinnigslobenLobus insula Barkområdet i botten av fossa lateralis

cerebralis. Ursprungligen fritt men har under ontogenesen blivit täckt av hjärnbarken från angränsande lober.

Gyrus precentalis Vindlingen framför centralfåran som är ett viktigt centrum för motoriken.

Motorcentrum Gyrus precentralis (Broddmans area 4) Här utgår signalerna till våra muskler. Pyramidbana börjar här och går vidare till ryggmärgen för att sedan gå ut i PNS.

Pyramidbana Tractus corticospinalis. Ledningsbana för motoriska signaler, passerar en struktur i den förlängda märgen som kallas pyramid. Signalen från motorcortex går genom den vita substansen till framhornscellerna i corpus callosum via synapser och därigrån vidare ut i ryggmärgen.

Tractor corticospinalis Se pyramidbanan.Tractus corticonuclearis Motoriska kranialnerver som ligger samlade i

kärnor i hjärnan, d.v.s. de tar inte omvägen via ryggmärgen. De är de som styr musklerna i ansiktet som t.ex. tal mm.

Gyrus postcentralis Primärt somatosensoriskt centrum. Här upplevs och tolkas signaler från huden och rörelseapparaten. Broddmans area 3, 1, 2.

Centrum för sensibilitetHomunculus Bilden på sid. 353.

Syncentrum Broddmans area 17 i nackloben är syncentrat. Synbanorna är organiserade så att varje del av näthinnan är representerad på en egen del av cortex.

Hörselcentrum Broddmans area 41, 42 i temporalloben är hörselcentrum. Bakom ligger Vernices area (22) här sker tolkningen av hörda talet.

Talcentrum Broccas area (44, 45) ligger i frontalloben är talcentrum.

Afasi Om dessa områden skadas t.ex. vid en hjärnblödning så får man vad som kallas afasi. Det kan vara impressiv afasi, då är Vernices area påverkad och man förstår inte tal. Eller så kan det vara expressiv afasi, då är Broccas area påverkad och man kan inte uttrycka sig i tal.

Luktcentrum Ringloben eller det limbiska systemet är en primitiv del av hjärnan, här finns bl.a. luktcentrum och delar som är viktiga för minnet och för känsloupplevelser.

Vit substans Består av meyliniserade axoner. Finns mycket i hjärnstammen, under barken i storhjärnan.

Associationsfibrer Förbinder olika delar av cortex inom samma hjärnhalva med varandra.

Kommissurfibrer Fibrer som förenar hjärnhalvorna. Den största anhopningen är corpus callosum, men det finns även andra.

Corpus callosum Hjärnbalken, enda strukturen som binder ihop dessa halvor är ett ledningsband av axoner

Projektionsfibrer Förbinder cerebrum med andra delar av hjärnan (banorna går nerifrån och upp och vice versa) ex. pyramidbanan. Flertalet projektionsfibrer går i capsula interna som ligger mellan basal kärnor och diencephalon.

Capsula interna Brett stråk av vit substans mellan nucleus lentiformis och thalamus inklusive nucleus caudatus. Innehåller viktiga nervbanor till och från storhjärnsbarken.

Basala kärnor / ganglier Kärnor av grå substans inne i hjärnan.Nucleus caudatus ”Svansformade kärnan”, parig och ligger lateralt

om diencephalon. Basal ganglier ingår i det motoriska systemet, kallas också det extrapyramidala systemet.

Nucleus lentiformis ”Linsformade kärnan”, parig och ligger lateralt om diencephalon. Basal ganglier ingår i det motoriska systemet, kallas också det extrapyramidala systemet.

Globus pallidus Den inre delen av linskärnan, som är utvecklad från deincephalon.

Putamen Lateral andel av linskärnan som är utvecklad från telencephalon.

Diencephalon Mellanhjärnan,f inns en vänster- och en högersida. Sidorna är åtskilda av ventriculus III.

Thalamus Del av diencephalon, äggformad struktur, är uppbyggd av en vänster- och en högersida, består av ett stort antal kärnor. Omkopplingsstation för afferenta impulser.

Nucleus ventralis posterolateralis (VPL) Kärna i thalamus, omkopplingstation för impulser från ryggmärgen.

Nucleus ventralis posteromidealis (VPM) Kärna i thalamus, omkopplingsstation för impulser från kranialnerver.

Corpus geniculatum mediale (CGM) Kärna i thalamus, kopplar vidare impulser från öronen till hörselcentrum.

Corpus geniculatum laterale (CGL) Kärna i thalamus, kopplar vidare impulser från ögonen till syncentrum.

Hypothalamus Styr hypofysens frontallob. Utgör kontaktpunkt mellan CNS och det endokrina systemet.

Epithalamus Bakre, övre delen av diencephalon.Curpus pineale Den mest framträdande delen av epithalamus är

corpus pineale (tallkottskörteln). Denna tillverkar hormonet melatonin som reglerar dygnsrytmen.

Mesencephalon Mitthjärnan, utgör första delen av hjärnstammen, aqueductus cerebri går igenom mesencephalon.

Colliculus superior 2 st. ”knölar” på baksidan av mesencephalon styr synreflexen som får en att blunda om det kommer något mot ögat.

Colliculus inferior 2 st. ”knölar” på baksidan som ingår i hörselbanan.Colliculus sup. och inf. kallas fyrhögarna på svenska.

Pedunculus cerebri Främre delen av mesencephalon fram till i höjd med aqueductus cerebri kallas pedunculus cerebri (hjärnskänkeln).

Pyramidbanan Pyramidbanan går igenom här och den kommer från capsula interna.

Substantia nigra Svart substans, ingår i det extrapyramidala systemet.

Nucleus ruber Röd kärna, ingår i det extrapyramidala systemet.Extrapyramidala systemet Delar av det motoriska ledningssytemet som

inte ingår i det pyramidala systemet.KranialnervskärnorPons Brygga är andra delen av hjärnstammen.

Pyramid upptar en stor del av pons. Ventriculus IV gåt genom pons.

Nucleus pontis Omkopplingsstation från cortex cerebri till cerebellum (lillhjärnan). Detta sker i nucleus pontis (ponskärnor).

Medulla oblungata Förlängda märgen sista delen av hjärnstammen, ventriculus IV går genom medulla oblungata.

Pyramid Struktur på framsidan av pons och medulla oblungata, rymmer pyramidbanorna.

Pyramidkorsning Pyramiderna ligger på framsidan, en på varje sida, och avslutas i en struktur som kallas pyramidkorsningen i höjd med foramen magnus. Pyramidkorsningen avslutar både medulla oblungata och pyramiderna. Ca. 80-85% av fibrerna i pyramidbanan korsas här, d.v.s. hö-vä och vice cersa.Tractus corticospinalis lat. – korsat.Tractus corticospinalis ant. – okorsat.Bansystemet går både uppåt och nedåt. Här finns också autonoma centra som kontrollerar hjärtat, andning etc.

Nucleus graciliNucleus cuneatusCerebellum Lillhjärnan, sitter bakom hjärnstammen. Har,

som storhjärnan, cortex med grå substans och vit substans längre ner. Cerebellums funktion är att samordna den motoriska aktiviteten.

Hemisfärer Är uppbyggd av två, pariga halvor som kallas hemisfärer.

Vermis En oparig del mellan hemisfärerna som kallas vermis.

Perdunculus cerebelli superior En av lillhjärnans 3 skänklar som står i kontakt med mesencephalon.

Perdunculus cerebelli medius En av lillhjärnans 3 skänklar som står i kontakt med pons.

Perdunculus cerebelli inferior En av lillhjärnans 3 skänklar som står i kontakt med medulla oblungata.

Limbiska systemet En ålderdomlig del av hjärnan. Viktig funktion är att kunna uppleva känslor. Det har få förbindelser med den ”intelligenta” delen av hjärnan. Lukthjärnan återfinns också i det limbiska systemet.

Hippocampus Struktur i limbiska systemet som är en viktig del för minnet.

Fornix ”Valvet”, en uppåtvänd tunn platta av nervtrådar över tredje ventrikeln.

Formatio reticularis Retikulära aktiveringsystemet. Nät, som är en blandning av vit och grå substans, finns i hela hjärnstammen. Formatio reticularis är en anatomisk benämning. Funktionen är det retikulära retningsystemet som projiceras på hjärnbarken och håller hjärnan på alerten. Reglerar vakenhetsgraden genom retning från t.ex. syn och hörseln. Påverkar även motoriken och innehåller även autonoma centra.

Meninges HjärnhinnorDura mater Hjärnhinna som bekläder insidan av skallen

kallas dura mater som är en ganska tjock hinna. Dura mater är uppbyggd av två skikt. Ett skikt är periost, d.v.s. är en benhinna som sitter fast på skallbenet och ett undre skikt, ett menigeal.

Falx cerebri Ett veck av det undre skiktet i dura mater som går ned mellan de båda hjärnhalvorna.

Tentorium cerebelli Lillhjärnstältet, är ett annat veck som omvandlar bakre skallgropen till ett slutet rum där lillhjärnan sitter.

Venösa sinusiteter Mellan de två skikten i dura mater finns vener, venös sinusitet (sinus venosus). Dessa samlar ihop allt hjärnans blod och töms sedan i v. jugularis interna.

Subduralrum Utrymmet mellan dura mater arachnoidea.Arachnoidea Spindelnätshinnan. Hjärnhinnan som sitter

under dura mater. Går ej ned i alla skrymslen och vrår i cortex.

Subarachnoidalrum Utrymmet mellan arachnoidea och pia mater. Detta utrymme innehåller liquor cerebrospinalis.

Pia mater Den innersta ab hjärnhinnorna. Ligger an mot hjärnan, d.v.s. den följer alla vindlingar på hjärnan.

Liquor cerebrospinalis Vätskan som omger hjärnan och fyller ryggmärgskanalen. Finns i alla ventrikler. I ventriculus IV finns 3 öppningar som släpper ut liquor i subarachnoidalrummet.

Plexus choroideus Struktur i ventrikelsystemet där liquor cerebrospinalis bilds genom aktiv sekretion från speciella celler. Vätskan bildas från blodet men det är ingen filtrering utan en sekretion. I ventriculus IV finns 3 öppningar som släpper ut liquor i subarachnoidalrummet.

Arachnoidalvilli Arachnoidea har små ”blåsor” som kallas arachnoideavilli som har nära kontakt med blodkärlen utanför, här dräneras liquor ut i blodet. Tas upp i venösa siniusiteter.

Sinus sagittalis superior Blodledare , venös siniusitet, som är belägen utmed fästet till falx cerebri.

Medulla spinalis Ryggmärgen som består av vit och grå substans, sträcker sig från slutet av medulla oblongata till filum terminale, i höjd med första - andra lumbalkotan.

Epiduralrum Ryggmärgskanalen, fylld med liquor cerebrospinalis.

Cauda equina Spinalnerver som kommer ut från LI och LII och hänger ned som en ”hästsvans” omkring filum terminale.

Cornu antrius Främre hornet. Del av de tre pelarna i ryggmärgens grå substans.

Cornu posterius Bakre hornet. Del av de tre pelarna i ryggmärgens grå substans.

Cornu lateralis Sidohornet. Lateral utbuktning av den grå substansen.

Canalis centralis Centralkanalen, belägen i substantia intermedia centralis. Den utgör en emryonal rest av neuralrörets lumen och är mestadels oblitirerat.

Funiculus anterior Framsträngen, som är belägen mellan fissura mediana -8anterior) och främre hornet.

Funiculus lateralis Sidsträngen, som är belägen på laterala sidan om den grå substansen mellan de bakre och främre rottrådarna.

Funiculus posterior Baksträngen, som är belägen mellan bakre hornet med sina rottrådar och septum medianum posterius.

Nedåtstigande banorTractus corticospinalis anterior Framsträngspyramidbana, okorsad del, belägen

lateralt om fissura mediana anterior. Från hjärnbarken till framhornen

Tractus corticospinalis lateralis Sidosträngspyramidbanan, korsad del belägen i sidosträngen framför bakre hornet. Från hjärnbarken till framhornen.

Uppåtstigande banorTractus spinothalamicus anterior Uppåtstigande sensorisk bana i sidosträngens

anteriolaterala del som går till thlamus.Tractus spinothalamicus lateralis Uppåtstigande sensorisk (bl.a. smärta,

temperatur) bana belägen i sidosträngen. De flesta av fibrerna kommer från bakhornet på motsatta sidan.

Fasiculus gracilis Medialt belägen fiberbunt som innehåller fibrer från undre halvan av ryggmärgen och som bl.a. förmedlar tryck- och beröringsimpluser från benet och nedre delen av bålen.

Fasiculus cuneatus Fiberbunt som börjar i övre halvan av bröstryggmärgen, och som bl.a. förmedlar tryck- och beröringsimpluser från armen och övre delen av bålen.

Perifera nervsystemet (kap. 14)Sensoriska receptorer Impulsen uppstår i speciella sensoriska

receptorer. Detta avgör vilken typ av förnimmelse man får, ex. smärta, beröring, gäller speciellt huden.

Fria nervändslut Nerverna behöver inte vara kopplade till receptorer utan kan sluta bara i fria nervändslut.

KänselkropparReceptorceller Celler som samarbetar med nervcellerna och

bestämmer på vilken stimuli nerven ska reagera på, t.ex. temp., beröring m.m.

MuskelspoleMuskeländplatta De motoriska nerverna slutar ute i musklerna i

muskeländplattor. Utformade som synapser. Transmittorsubstansen från nervändsluten frigörs genom endocytos.

”Motor unit” Motorisk enhet. En motorisk framhornscell eller kranialnervscell inerverar ett varierande antal muskelfibrer. Hur många muskelfibrer som inerveras av en nervcell är det som avgör precisionen i muskelns kontraktion, ju färre muskelfibrer desto bättre precision. I benmusklerna är det kanske flera tusen muskelfibrer kopplade till en nervcell och i ögonmuskulaturen kanske 5 – 6 musklefibrer per nervcell.I glatt muskulatur är det lite mer diffust, det finns inga muskeländplattor.

Specialiserade receptorceller Ex. tapparna och stavarna i ögats näthinna.Kranialnerver Nerver som utgår från kraniet.I. nn. olfactorii Centrala inlöpare av luktsinnesceller, egentligen

ingen nervcell. Luktsinnescellerna omsätts och förnyas, det finns upp till tusen olika receptorer på dessa cellerna men bara en typ av receptor per cell.

II. n. opticus Synnerven. Ursprung i ganglieceller. Är en CNS bana som har utlokaliserats, omges av hjärnhinnorna, går sedan till corpus geniculatum laterale (CGL).

III. n. oculomotorius Kranialnerver som inerverar yttre ögonmuskler, går in i orbita.

IV. n. trochlearis Kranialnerver som inerverar yttre ögonmuskler, går in i orbita.

V. n. trigeminus: Trillingnerven. Har tre genar, är ansiktets känselnerv. Inerverar tuggmuskulaturen.

1. n. opthalmicus Ansiktets känselnerv2. n. maxillaris Tuggmuskelnerv på maxillaris.3. n. mandibularis Tuggmuskelnerv på mandibularis.VI. n. abducens Kranialnerver som inerverar yttre ögonmuskler,

går in i orbita.VII. n. facialis Ansiktets motoriska nerv. Löper inne i os

temporale, styr den mimiska muskulaturen. Förlamning i denna nerv kallas facilispinalis. Kan vara central i hjärnan t.ex. på grund av en hjärnblödning, eller så kan den vara perifer, beror då troligtvis på infektioner. Leder också smakbanor.

VIII. n.vestibucochlearis/statoaucusticus Hörsel- och balansnerven. Kommer från innerörat och går in i hjärnstammen.

IX. n.glossopharyngeus Leder bl.a. smakimpulser från bakre delen av tungan (glosso – tunga, pharynx – svalg).

X. n. vagus Blandad nerv. Motorisk för larynx, viktig parasympatisk utflöde från CNS som går till alla bröstorgan och de flesta av bukorganen.

XI. n. accesorius Inerverar två muskler på halsen, trapezius och sternocleidomastoideus.

XII. n. hypoglossus Inerverar tungmuskulaturen. Kommer fram under tungan, fungerar rent motoriskt.

Spinalnerver Nerver som utgår från ryggmärgen.Radix dorsalis Spinalnerverna har två rötter, detta är den bakre.Ganglie spinale Ganglierna som tillhör de sensoriska

nervcellerna och ligger i höjd med foramen vertebralis.

Radix ventralis Spinalnerverna har två rötter, detta är den främre.

Ramus dorsalis Spinalnerven delar upp sig i två delar, detta är den bakre, går ut bak på ryggen till musklerna och huden där, delas inte upp i namngivna banor, är inga distinkta banor.

Ramus ventralis Spinalnerven delar upp sig i två delar, detta är den främre, delas upp i namngivna banor. Resten av spinalnerverna går ut under respektive kota.Ovanför och under thorax-kotorna bildar spinalnerverna nätverk som kallas plexus, plexus – fläta. De perifera nerverna som bildas från dessa plexus kan innehålla nerver från flera olika spinalnerver.

nn. cervicales, C1-C8 Det finns åtta cervicala segment, C1 – C8, C1 går ut ovanför atlas och C8 går ut nedanför den 7:e nackkotan, det är därför det finns åtta cervicala segment på bara sju kotor, bildar nätverk som kallas plexus (plexus – fläta). De perifera nerverna som bildas från dessa plexus kan innehålla nerver från flera olika spinalnerver.

nn. thoracici, Th1 – Th12 Thoracicnerverna går ut i s.k. intercostalnerver som följer revbenen, de bildar inget plexus.

nn. lumbales, L1 – L5 Spinalnerverna som går ut i segmenten i lumbalryggen, bildar plexus.

nn. sacrales, S1 – S5 Spinalnerverna som går ut i segmenten i sacralryggen, bildar plexus.

Plexus cervicalis Nervflätorna som bildas av nn. cervicales. Utgår från carvics, halskotorna.

Plexus brachialis Nervflätorna som går ut i armen.Plexus lumbialis Nervflätorna som bildas av nn. lumbales. Utgår

från lumbaldelen av ryggen.Plexus sacrialis Nervflätorna som bildas av nn. saceales. Utgår

från sacraldelen av ryggen.n. phrenicusn. ulnarisn. medianusn. radialisn. femoralisn. ischiadicusDermatom Varje spinalnerv inerverar ett specifikt område i

huden, s.k. dermatom. Kan användas kliniskt för att påvisa diskbråk eller andra störningar vid spinalnerverna typ tumörer. Detta gör att man kan urskilja om det är en perifer nervskada eller om skadan sitter vid spinalnerven.

Inervationsområde Område som är kopplat till en nervcell eller nerv.

Autonoma nervsystemet (kap. 15)Sympatikus Pådrivande eller ”fight and flight system”.Parasympatikus Dämpande, den dagliga aktiviteten.Preganglionärt neruon Neuron som har nervcellskroppen i CNS,

myeliniserat..Postganglionärt neuron Neuron som har ett autonomt gangllion, utan

meylin, ligger dock i Schwanncellers cytoplasma, denna bildar då inte meylin.

Autonomt ganglion Omkopplingsstation för de nervceller som ingår i ANS, den perifera delen av ANS består av två neuron, omkoppling i autonomt ganglion.

AcetylcholinCholinergNoradrenalin

AdrenergKranialparasympatikus Parasympatiska delen av ANS kommer ut från

två ställen, detta är den första. Kranialparasympaticus har parasympatiska kärnor i hjärnstammen och går ut i kranialnerverna III, VII, IX och X n. vagus (viktigast), gangliecellerna ligger i de inerverade organen s.k. intramurala ganglion.

Sakralparasympatikus Parasympatiska delen av ANS kommer ut från två ställen, detta är den andra. Sacralparasympaticus utgår i segmenten S2 – S4, styr resten av bukorganen som colon, blåsan och genitalierna. Ligger i ryggmärgen.

Intramuralt ganglion Ganglion som ligger i de inerverade organen.Truncus sympaticus Sympatiska gränssträngen, sympatiska ganglion

som finns på var sida om kotpelaren.Rami communicantesPrevertebrala ganglier Sympaticus har sitt ursprung enbart från

ryggmärgen, spinalnerverna T1 – L2.Sympatiska ganglierna finns på var sida om kotpelaren i vad som kallas den sympatiska gränssträngen och vid aortan i buken kallas prevertebrala ganglier.

Prevertebrala plexusReferred pain

Sinnesorganen (kap. 16)Smak:TungpapillerSmaklökarLukt:LuktepitelcellerBulbus olfactoriusSyn:PlapebraConjunctivaGalndula lacrimalisPunctum lacrimaleSaccus alcrimalisDuctus nasolacrimalisYttre ögonmusklerBulbus oculiTunica fibrosaScleraTunica vasculosaChoroideaCorpus ciliarem. ciliarisIris

Pupillam. sphincter pupillaem. dilator pupillaePupillen ljusreflex(Tunica interna)RetinaDiscus n. opticia. / v. centralis retinaeMacula luteaFovea centralisStavarTapparSynfältCamera anteriorCamera posteriorHumor aquosusSchlemms kanalCorpus vitreumLensAckomodationNervus opticusChiasma opticumTractus opticusCorpus genicolatum lateraleSyncentrumYtteröraAuriculaMeatus aucusticus externusMembrana tympaniMellanöraCavum tympaniMalleusIncusStapesFenestra vestibuli Ovala fönstretFenestra cochelae Runda föntretTuba auditivaCellulae mastoideaInneröraBenlabyrintBenbåggångarVestibulumCochleaHinnlabyrintHinnbåggångarHinnsäckarUtriculusSacculus

Ductus cochlearisEndolymfaPerilymfaScala vestibuliScala tympaniLamina basilarisCortiska organet

Endokrina organ (kap. 25)Hypophysis cerebriInfundibulumFossa hypophysalisAdenohypofysReleasingInhibiting hormones (factors)Hypofysens portasystemGHProlactinTSHACTHFSHLHNeurohypofysNeurosekretionADHOxytocynGlandula thyroideaLobus dx. & sin.IsthmusThyroideahormonT3

T4

CalcitoninGalndule parathyroideaParathormonGlanudule suprarenalesCortexMineralcorticoidGlucocorticoidMedullaAdrenalinNoradrenalinCorpus pinealeMelatoninInsula / Langherans cellöα-cellerGlucagonβ-celler

InsulinGonaderÖstrogenProgesteronTestosteronEnteroendokrina cellerDiffust neuroendokrint systemPolypeptidhormonAminerANFHCGVitamin DErythropoientin