Andlig Mat Och Dryck - Stefan Nordlanders Uppsats D2NTs

Uppsala Universitet Uppsats D2NTsTeologiska fakulteten Ventileringsdatum 2010-01-12Stefan Nordlander 19850819-5537Vaumlktargatan 46B754 22 Uppsala

Andlig mat och dryck- En undersoumlkning av Didachēs maringltid dess bakgrund och boumlnernas inneharingll

Handledare Cecilia Wasseacuten

Inneharingllsfoumlrteckning1 Inledning1

11 Bakgrund och problem112 Syfte och fraringgestaumlllning1

2 Metod221 Disposition222 Om litteraturen323 Definitioner3

3 Resultat531 Om Didachē5

311 Textens disposition632 Heliga maringltider i antik judendom7

321 Berakah-boumlner7323 Maringltider i Qumran10

33 Maringltiden i Didachē12331 Struktur13332 Maringltidens budskap15333 Vem houmlll i maringltiden20334 Agapemaringltid ocheller Nattvard22

34 Nytestamentliga instiftelseord24341 Didachē och NTs maringltid27342 Likheterna mellan Johannesevangeliet och Didachē 9-1028

4 Sammanfattning305 Slutsats316 Litteratur32

61 Textutgaringvor3262 Uppslagsverk och ordboumlcker3263 Kommentarer3364 Artiklar och monografier3365 Internetresurser35

Bilaga 1 ndash Synops foumlr nattvardstexterna i Nya Testamentet och DidachēI

Bibelvetenskap D2NTs Uppsala UniversitetHandledare Cecilia Wasseacuten Teologiska institutionenHT 2009 Stefan Nordlander 850819-5537

1 Inledning

11 Bakgrund och problem

Didachē (Did) aumlr en av de aumlldsta kristna skrifterna utanfoumlr Bibeln I den finns moralisk

undervisning liturgiska foumlreskrifter fraringgor kring foumlrsamlingsstyrning och till och med en kort

apokalyps Bland det mest intressanta i skriften aumlr texterna som brukar kallas eukaristiboumlner eller

nattvardstexter kap 9-10 Texterna kommer foumlrmodligen fraringn det allra aumlldsta kaumlllmaterialet till

Didachē och skiljer sig ocksaring paring flera saumltt mot det material i samma aumlmne vi finner i Bibeln och

andra kristna skrifter till exempel saknas instiftelseorden helt i Didachē Dessutom aumlr ordningen

vin =gt broumld och inte broumld =gt vin som i de flesta nytestamentliga texterna Matt 2626-29 Mark

141726 och 1 Kor 1117-33 har samtliga ordningen broumld =gt vin medan Lukas (2214-20) har

beroende paring laumlsart (vin =gt) broumld =gt vin Hur man ska kategorisera texterna i Didachē har

debatterats flitigt Johannes Betz menar att sex skilda staringndpunkter om kategoriseringen av Did 9-10

kan urskiljas

1 Texten behandlar en enkel dock sakral maringltid (sk Agape-maringltid)

2 En sakramental eukaristisk maringltid (motsvarande nattvarden)

3 Baringda i ett en maringltid i foumlrsamlingen som erfars som en nattvard

4 En kombination av en samhoumlrighetsmaringltid (91-105) och nattvard (106)

5 Med en laumltt redigering av texten till att vers 106 foumlljer paring 95 blir det en nattvard som foumlljer

paring en agapemaringltid

6 Did 9-10 aumlr rdquobarardquo bordsboumlner med ursprung fraringn en asketisk roumlrelse som dock inspirerats

ocheller skrivits utifraringn eukaristiska boumlner 1

Det centrala problemet foumlr uppsatsen aumlr alltsaring att reda ut vad foumlr slags boumlner som Did 9-10

inneharingller samt vad foumlr slags maringltid de har anvaumlnts till

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med uppsatsen aumlr att undersoumlka maringltidstexterna i Didachē Vilken typ av maringltid och vilka

slags boumlner aumlr det vi moumlter i Did 9-10

1 Betz 1996 s 248

2 Metod

Att var foumlr sig utvaumlrdera de olika staringndpunkternas under 11 argumentation vore ett foumlr stort ndash och

foumlr laumlsaren uttraringkande ndash projekt Istaumlllet kommer uppsatsen ta sin utgaringngspunkt i Didachēs bakgrund

i det judiska sammanhanget vilket den stora majoriteten i forskarvaumlrlden antar vara fallet Saumlrskilt

kommer i det sammanhanget de saring kallade berakah-boumlnerna beaktas Foumlr detta kommer jag dels att

anvaumlnda mig av Louis Finkelsteins undersoumlkning rdquoThe Birkat Ha-Mazonrdquo2 och kritiker daumlrav dels

av ett studium av EsseacuteernasQumransamfundets maringltid Sjaumllvklart kommer Did 9-10 och karaktaumlren

av texten undersoumlkas naumlrmare med hjaumllp av exegetiska verktyg I belysandet av texten kommer aumlven

jaumlmfoumlrande undersoumlkningar av nytestamentligt material vara noumldvaumlndiga De mest relevanta

texterna aumlr Matt 2626-29 Mark 141726 Luk 2214-20(30) och 1 Kor 1117-33 men aumlven de

spridda beroumlringspunkterna3 med Johannesevangeliet kommer tas upp Synoptikerna och Paulus

kommer att behandlas tillsammans medan Johannes faringr en egen avdelning paring grund av sin saumlrart

21 Disposition

Foumlrst kommer jag att ge ett sammanhang foumlr Didachē genom att ge en liten kort introduktion till

dess genre och foumlrmodade tillkomstmiljouml foumlr att sedan saumltta textperikopen i sitt sammanhang genom

att ge en bild av strukturen i skriften Daumlrefter kommer jag att teckna en skiss oumlver heliga maringltider i

det sammanhang som den kristna maringltidstraditionen och Didachē har tillkommit i Tyngdpunkten

kommer att ligga paring det judiska sammanhanget Beskrivningen av det judiska sammanhanget bestaringr

av tvaring delar dels en skiss oumlver den rdquoklassiskardquo judiska bordsboumlnstraditionen med berakah-boumlner

saumlrskilt Birkat ha-mazon som har spelat en stor roll i Didachēforskningen dels en beskrivning av

maringltiden i Qumransamfundet (Esseacuteerna)

Daumlrefter kommer jag garing in paring analysen av maringltiden i Didachē Detta goumlr jag genom att

undersoumlka naringgra begrepp som aumlr en del av nycklarna till texten och genom att beskriva temat foumlr

boumlnerna Efter det kommer jag att foumlrsoumlka ge ett svar paring vad foumlr typ av text och vilken typ av maringltid

det handlar om uppsatsens huvudproblem alltsaring varvid det blir noumldvaumlndigt att goumlra en jaumlmfoumlrelse

med relevanta texter i Nya testamentet

2 The Jewish Quarterly Review Vol 19 No 3 s 211-262 Pennsylvania University of Pennsylvania Press3 Vilka dessa aumlr kommer att redogoumlras foumlr paring s 30

22 Om litteraturen

Foumlr att faring en oumlversikt naumlr det gaumlller forskningslaumlget och problematiken kring Didachēs maringltidstexter

har inledningsvis Johannes Betz artikel rdquoThe Eucharist in the Didachērdquo anvaumlnts Efter ett tag i

arbetet kom jag oumlver Jonathan Schwieberts undersoumlkning Knowledge and the Coming Kingdom som

handlar om maringltiden i Didachē och dess plats i tidig kristendom och aumlr den senaste paring omraringdet

(2008)

Foumlr att faring en oumlversikt av begreppsparet euvcaristeweuvcaristia och dess bakgrund och

sammanhang har jag anvaumlnt Jean-Paul Audets4 undersoumlkning rdquoBeneacutediction juive et eucharistie

Chreacutetiennerdquo5 tillsammans med Theological Dictionary of the New Testament den senare har aumlven

anvaumlnts foumlr analys av grekiska begrepp Audet har aumlven tjaumlnat som oumlversikt foumlr berakah-genren

tillsammans med Louis Finkelsteins artikel rdquoThe Birkat Ha-Mazonrdquo Foumlr foumlrstaringelsen av

eukaristiboumlnernas och instiftelseordens stoumlrre sammanhang kan varken The Eucharistic Words of

Jesus av Joachim Jeremias eller The Origins of the Eucharistic Prayer av Enrico Mazza undvikas

Aaron Milavec har relativt nyligen (2003) producerat en bok om Didachē som ofta garingr i

klinch med traditionella uppfattningar om texten och vaumlrlden runt den Hans bok Didachē ndash Faith

Hope amp Life in the Earliest Christian Communities och Kurt Niederwimmers kommentar oumlver

Didachē (i Hermeneia-serien) ger insikt baringde i generella och saumlrskilda fraringgor som gaumlller Didachē

och dess tolkning

Eftersom fokus foumlr uppsatsen aumlr Didachēs eukaristiboumlner och Didachēs maringltid har jag

delvis paring grund av tidsnoumld i mitt studium av de nytestamentliga texterna begraumlnsat mig till endast

ett faringtal kommentarer utoumlver de redan naumlmnda monografierna av Jeremias och Mazza Detta goumlr jag

vaumll medveten om de hyllmeter som har skrivits i aumlmnet

Samtliga Bibelcitat aumlr haumlmtade ur Bibel 2000 om ej annat anges Didachēcitaten aumlr min egen

oumlversaumlttning

23 Definitioner

Naringgra av de termer som anvaumlnds i uppsatsen behoumlver definieras Eukaristi anvaumlnds som namn paring

4 Audets mycket omfattande och inflytelserika bok fraringn 1958 La Didachē ndash Instructions des apocirctres (Paris J Gabalda) har jag tyvaumlrr inte kunnat ta del av eftersom jag inte laumlser franska i naringgon stoumlrre utstraumlckning

5 Ett stort tack till min fru Isabel som med sina franskakunskaper hjaumllpt mig med att oumlversaumltta och foumlrstaring denna artikel

det som dessa boumlner anvaumlnds till eftersom texten sjaumllv kallar det saring Detta innebaumlr alltsaring inte med

noumldvaumlndighet att det aumlr en nattvardsgudstjaumlnst som avses naumlr det staringr eukaristi

Distinktionen mellan nattvard och agapemaringltid diskuteras laumlngre fram men inledningsvis

kan man saumlga att agapemaringltid generellt i litteraturen anvaumlnds som term foumlr en gemenskapsmaringltid

som inte aumlr en rdquofullrdquo nattvard medan nattvard eller sakrament anvaumlnds naumlr det kristna sakramentet

avses Den sista maringltiden betecknar den maringltid som staringr beskriven hos synoptikerna och Paulus

Med instiftelseord menar jag ord av typen rdquoDetta aumlr min kropp som offras foumlr er Goumlr detta till

minne av migrdquo (1 Kor 1124)

Haumlr och var anvaumlnds begreppet kultisk handling eller kulthandling med vilket menas rdquoen

houmlgtidlig handling i en viss kultrdquo6 Med kult avses i detta sammanhang rdquohelig foumlreteelse som utoumlvas

genom faststaumlllda houmlgtidliga handlingarrdquo7

6 Definition enligt Nationalencyklopedins ordbok 2009-11-12 httpwwwnesesvekulthandling 7 Nationalencyklopedins ordbok 2009-12-09 httpwwwnesesvekultO220223

3 Resultat

31 Om Didachē

Didachē kan karaktaumlriseras som en samling foumlreskrifter eller rekommendationer foumlr kristet liv

Niederwimmer kallar texten rdquoa generically mixed compositionrdquo8 Dessa rekommendationer och

foumlreskrifter gaumlller baringde den enskilde och foumlr foumlrsamlingen Inget saumlgs dock om vem texten aumlr

skriven foumlr Man kan ocksaring taumlnka sig att skriften aumlr skriven som ett slags intellektuellt arv Naringgon

som har haft inflytande eller en central position i foumlrsamlingen avfattar en skrift som guide eller

lathund till kommande generationer Milavec karaktaumlriserar hela skriften som en (dop)undervisning

av muntligt ursprung som syftar till att presentera foumlrsamlingens liv foumlr ickejudiska konvertiter9

De flesta forskare aumlr ocksaring oumlverens om att aringtminstone avsnittet om de tvaring vaumlgarna aumlr

dopundervisning eftersom det aumlr en undervisning av etiskt slag samt att det naumlrmast foumlljande aumlr

instruktioner om sjaumllva dopakten Jag menar dock till skillnad fraringn till exempel Milavec att det aumlr

otroligt att hela skriften skulle vara aumlmnad foumlr dopkandidaten eftersom mycket av materialet tycks

beroumlra situationer som gaumlller foumlrsamlingen och foumlrsamlingslivet i stort De tvaring vaumlgarna aumlr ocksaring

riktade till ett rdquodurdquo medan resten av skriften med undantag av 135-7 riktar sig till ett rdquonirdquo Detta

rdquonirdquo tycks ocksaring behoumlva instruktioner foumlr dels hur man ska doumlpa och ta emot den nydoumlpte (7-8) dels

hur man ska fira eukaristin och bereda sig foumlr gudstjaumlnsten (9-10 14-15) samt hur man ska ta emot

dem som kommer till foumlrsamlingen och ger profetorakel eller undervisar om den kristna laumlran

(11-13) Dessa senare kapitel menar jag aumlr fraringgor som den nydoumlpte inte omedelbart behoumlvde

bekymra sig om moumljligtvis med undantag foumlr avsnittet om beredelse infoumlr gudstjaumlnsten10 och det

avslutande kapitlet ett avsnitt med klar apokalyptisk praumlgel och rdquoallmaumlngiltigtrdquo inneharingll

Att Didachē har en judisk bakgrund foumlrstaringr vi framfoumlrallt av inneharingllet Materialet om de tvaring

vaumlgarna har till exempel stora likheter med 1QS daumlr ljusets vaumlg kontrasteras med moumlrkrets vaumlg (till

exempel i 1QS 317-21) liksom man i rabbinsk tradition talar om yetzer hatov och yetzer hara

benaumlgenheten till att goumlra gott respektive benaumlgenheten till att goumlra ont11 Reed naumlmner likheten

mellan rdquode tvaring vaumlgarnardquo-genren och 5 Mos 26-27 daumlr skillnaden mellan den goda vaumlgen och den

8 Niederwimmer 1998 s 19 Milavec 2003 s vii10 I mina oumlgon verkar dock detta avsnitt ha mer att goumlra med foumlrsamlingstukt aumln syndabekaumlnnelse utifraringn 14211 Milavec 2003 s 56-58

onda vaumlgen illustreras med vaumllsignelser och foumlrbannelser12 Att man fastar och ber samt dessa tvaring

foumlreteelsers naumlra band baringde i Judendom och Didachēs fromhetsliv aumlr ett annat tecken paring ett jude-

kristet ursprung Detta fastande ska egentligen inte foumlrstarings som naringgot slags stoicism ndash att tygla sina

koumlttsliga lustar ndash utan som ett medel foumlr den troende att foumlrstaumlrka sin boumln13

311 Textens disposition

Ett vanligt saumltt att inleda ett nytt avsnitt var kombinationen peri de och betraumlffande Letar man

efter den kombinationen finner man en viss struktur i skriften14 Uttrycket anvaumlnds i Didachē och

paring andra staumlllen foumlr att introducera ett nytt aumlmne Texten inleds med avsnittet om de tvaring vaumlgarna

som aumlr ett slags etisk undervisning kanske avsedd att anvaumlndas i dopundervisning I Didachē binds

ocksaring textens olika teman samman med korta oumlvergaringngar mellan avsnitten En saringdan oumlvergaringng aumlr

kapitel sex som knyter ihop inledningen med orden rdquoSe upp saring att inte naringgon leder dig bort fraringn

denna laumlras vaumlgrdquo samt naringgra avslutande maningar om offerkoumltt Att kapitel sex aumlr en avslutning av

avsnittet syns ocksaring paring att skriften fraringn och med kapitel sju riktar sig till ett ni

Kapitel sju leder oumlver till andra foumlreskrifter om foumlrsamlingens praktiska liv15 Haumlr kan

noteras att dopet och fastan knyts vaumlldigt naumlra samman Den andra oumlvergaringngen aumlr i verserna 111-2

som sammanfattar beskrivningarna av sjaumllva laumlran och liturgin vilket man kan se av att verserna

reflekterar tillbaka paring det foumlregaringende rdquoom naringgon kommer och laumlr er allt detta som sagtsrdquo (111)

Daumlrmed formar det ocksaring en oumlvergaringng till foumlreskrifterna angaringende hur man ska ta emot dem som

vill slaring sig ner hos foumlrsamlingen och utoumlva en andlig tjaumlnst (113ff)

Kapitel aringtta verkar vara en fortsaumlttning paring avslutningen av kap 7 rdquobefall den som skall

doumlpas att fasta en eller tvaring dagarrdquo (74) I detta kapitel kommer alltsaring praktiska foumlreskrifter foumlr

dopkandidaten Dopkandidaten ska tillsammans med andra fasta en eller tvaring dagar (onsdag

ocheller fredag (tillredelsedagen)) och be Herrens boumln tre garingnger om dagen Eventuellt gaumlller faste-

och boumlnfoumlreskrifterna allmaumlnt vilket i och foumlr sig inte utesluter att foumlrfattaren i det haumlr fallet

understryker instruktionerna foumlr dopkandidaten som ska traumlda in i foumlrsamlingens liv daumlr boumln och

fasta aumlr en del

12 Reed 1996 216-21713 Milavec 2003 s 298-30014 Beskows (1992 s 16) indelning av skriften tar naumlstan uteslutande haumlnsyn till vaumlxlingar i teman varfoumlr hans struktur

(som har stora likheter med Rordorf och Tuilier 1978) blir naringgot annorlunda 15 Eventuellt aumlr 63 ett eget avsnitt om matregler detta inleds naumlmligen ocksaring med περ δ avsnittet aumlr dock kort ochὶ ὲ

haumlnger ihop vaumll tematiskt med oumlvriga kapitlet

En tredje tillbakasyftande oumlvergaringng aumlr kapitel 1516 rdquoInsaumltt alltsaring aringt er biskopar och diakonerrdquo

(min kursivering) som antingen sammanfattar avsnittet om profeter och apostlar eller avsnittet om

gudstjaumlnsten i kap 14 Som avslutning kommer ett apokalyptiskt avsnitt om att vara vaksamma och

vaumlnta paring Herrens aringterkomst i kap 16 En indelning skulle alltsaring kunna goumlras som foumlljer17

Avsnitt Kapitel Tema

1 1-5 De tvaring vaumlgarnaOumlvergaringng 1 6 Iaktta det du foumlrmaringr (ev 63 Betraumlffande foumlda) 2 7-8 Betraumlffande dopet3 9-10 Betraumlffande th j eu vcaristi ajOumlvergaringng 2 111-2 Ta emot den som undervisar enligt detta som sagts4 113 Betraumlffande apostlar och profeter5 14 Ett raumltt firande av GudstjaumlnstenOumlvergaringng 3 15 Insaumltt evpiskopoi och diakonoi6 16 Avslutning var beredda

Perikopen som aumlr fokus foumlr uppsatsen staringr alltsaring tillsammans med avsnittet om dopet mellan

tvaring oumlvergaringngar och houmlr paring saring saumltt ihop med det

32 Heliga maringltider i antik judendom

I antiken spelade maringltiden en stor roll i religioumlsa sammanhang I den grekisk-romerska religionen

var offermaringltiderna mycket festliga fraringn de stora officiella offren ndash som kunde vara det enda

tillfaumlllet foumlr vissa grupper i samhaumlllet att aumlta koumltt ndash till smaring privata middagar Ocksaring den judiska

maringltiden hade en central plats paringsken firades (och firas av judar aumln idag) till exempel med en

maringltid efter ett saumlrskilt moumlnster Aumlven om den kanske inte var lika uppsluppen som offerfesterna i de

romerska kulterna var det ett festligt tillfaumllle som spelade en roll baringde i den religioumlsa och den

sociala samvaron18 Foumlr att foumlrstaring bakgrunden till de boumlner som finns i Didachē 9-10 maringste man ha

det judiska sammanhanget foumlr texten i aringtanke vilket illustreras nedan av tvaring exempel paring traditionen

kring maringltiden i judiskt liv

321 Berakah-boumlner

Ordet berakah oumlversaumltts oftast med rdquovaumllsignelserdquo Relationen mellan Didachē och olika berakah-

boumlner saumlrskilt den maringltidstacksaumlgelse som kallas birkat ha-mazon har undersoumlkts noggrant genom

16 Vissa menar dock att detta och de foumlljande kapitlen aumlr ett senare tillaumlgg17 Niederwimmer har noterat samma saker och gjort en liknande indelning (1998 s 1)18 Hurtado Larry W 2000 At the Origins of Christian Worship Grand Rapids Eerdmans s 27f

tidernas lopp Audet paringpekar att Berakah-boumlnerna inte fraringn boumlrjan har ett liturgiskt ursprung paring saring

vis att det representerar den kollektiva kulten19 utan att de aumlr sprungna ur individuella oumlnskningar

att uttrycka saker till exempel tacksamhet som det dagliga livet foumlrde med sig Audet naumlmner som

exempel tillfaumlllet daring Abrahams tjaumlnare i 1 Mos 2427 prisar Gud foumlr att han har foumlrt Rebecka som

senare i beraumlttelsen blir Isaks fru till honom I detta ser Audet en speciell form foumlrst exklamation

rdquoPrisad vare Herrenrdquo sedan motivation rdquosom inte har upphoumlrt att visa min husbonde godhet och

trofasthetrdquo Samma struktur och moumlnster ser vi i andra berakah-texter liksom i Didachē 9-1020

En praxis att vaumllsigna mat syns redan i 5 Mos 810 rdquooch daring du aumlter dig maumltt ska du prisa

Herren din Gud foumlr det rika land han har givit digrdquo Som jaumlmfoumlrande exempel naumlr man sysslar med

just Didachē naumlmner man ofta Birkat ha-mazon Louis Finkelstein21 jaumlmfoumlrde 1928 sin version av

den tidigaste texten till Birkat ha-mazon som han tog fram med formkritiska metoder med Didachē

och kom fram till att det fanns maringnga beroumlringspunkter med kapitel 10 Likheterna ligger menar

Finkelstein bland annat i strukturen medan han menade att formuleringar som till exempel rdquo[]

mat och dryck har du gett maumlnniskorna till njutning foumlr att de ska tacka dig men aringt oss har du gett

andlig mat och dryck och evigt liv genom din tjaumlnarerdquo (Did 103) istaumlllet foumlr rdquoBlessed art Thou O

Lord our God King of the Universe Who feedest the whole world with goodness with grace and

with mercyrdquo22 tydde paring att texterna aumlr relaterade men ocksaring paring att Didachē goumlr ett avstaringndstagande

fraringn den judiska gemenskapen Sedan Finkelsteins undersoumlkning har denna foumlrklaring av Didachēs

ursprung ocksaring varit den foumlrhaumlrskande och den har ocksaring haumlnvisats till flitigt23 Aaron Milavec

framfoumlr dock en annan aringsikt han menar naumlmligen att en originaltext till Birkat Ha-Mazon aumlr

omoumljlig att faststaumllla daumlrmed aumlr det ocksaring omoumljligt att paringstaring att Didachē var inspirerad av den

Finkelsteins undersoumlkning ifraringgasaumltts paring fem grunder av Milavec

1 Finkelsteins datering utgaringr fraringn Talmuds egen beraumlttelse om hur boumlnen har kommit till24

problemet med argumentet aumlr att det inte finns naringgon enhetlig saringdan tradition

2 Finkelstein anvaumlnder texter fraringn 800-talet foumlr att faring fram sin text25 trots att det finns 19 Denna utveckling sker senare som vi ser till exempel i Didachēs maringltidsboumlner som i naringgon maringn foumlrutsaumltter en

foumlrsamlingssituation men ocksaring paring andra haringll i den Judiska maringltidstraditionen Audet 1958 s 378-379 Jfr ocksaring Matt 1125f som Audet (s 385) menar aumlr det enda exemplet paring spontanvaumllsignelse av den haumlr typen ur Jesu mun

20 Audet 1958 s 376-7721 Finkelstein 192822 Aa s 213-214 Oumlversaumlttningen av Birkat Ha-Mazon-texten aumlr Finkelsteins23 Av till exempel Audet 1958 s 384 och Mazza 1995 s 18 som kallar Birkat Ha-Mazon foumlr ett rdquoRough draftrdquo till

utformandet av boumlner med naringgra fasta aringterkommande formuleringar24 Finkelstein 1928 211-21225 Finkelstein 1928 224

maringltidstacksaumlgelser i texter baringde fraringn 500- och 200-talen

3 Trots att Finkelstein sjaumllv saumlger att den kortaste formen oftast aumlr den mest ursprungliga

avviker han fraringn det I Mishna (ca aringr 200 e Kr) anmodas man laumlsa en laumlngre vaumllsignelse

beroende paring hur maringnga som deltar Den laumlngsta vaumllsignelsen daumlr lyder rdquoBlessed is the Lord

our God God of Israel God of the Hosts who sits upon the Cherubim for the food we have

eatenrdquo (m Berakot 73) Knappt tvaring rader laringng och dessutom en tidigare kaumllla aumln de 800-

talstexter Finkelstein utgaringr ifraringn

4 De foumlrsta tvaring segmenten av Did lyfts in i Birkat Ha-Mazon av Finkelstein utan naringgon

foumlrklaring varfoumlr

5 Morfologin skiljer sig i de baringda texterna Didachē avviker helt enkelt foumlr mycket stilistiskt

fraringn den tradition som Birkat Ha-Mazon tillhoumlr foumlr att naringgot slags beroendeskap ska kunna

bevisas26

Det finns alltsaring goda skaumll att ifraringgasaumltta beroendeskapet som Finkelstein och hans efterfoumlljare

Thomas J Talley27 vill se mellan de baringda texterna Enrico Mazza pekar dock ut att det finns en

koppling i alla fall i tematiskt haumlnseende mellan Didachē 102 3 och Jubileacuteerboken 22628

Did 102 3Vi tackar dig [] herre allhaumlrskare [du] har skapat allt foumlr ditt namns skull mat och dryck har du gett maumlnniskorna till njutning foumlr att de ska tacka dig men aringt oss har du (naringdefullt) gett andlig mat och dryck och evigt liv genom din tjaumlnare

Jubileacuteerboken 226He ate and drank Then he blessed the most high God who created the heavens and the earth who made all the fat things of the earth and gave it to mankind that they might eat drink and bless their creator29

Av detta kan man dra slutsatsen att Finkelsteins oumlvertygelse om att Didachē har anvaumlnt den

av honom formkritiskt framtagna texten som kaumllla inte aumlr helt rimlig Daumlremot aumlr det troligt att man

i Didachē finner prov paring en judisk tradition med maringltidstacksaumlgelseboumlner som har rdquokristnatsrdquo Det

finns likheter baringde i vilket namn man anvaumlnder foumlr Gud i paringminnelsen om att Gud har skapat allt

och i tacksaumlgelsen foumlr maten som maumlnskligheten har faringtt liksom likheten med den grundlaumlggande

strukturen foumlr tackboumlner som Audet uppmaumlrksammat Didachē utvecklar dock boumlnen till att omfatta

26 Milavec 2003 s 417-420 Milavec saumlger att han har inspirerats i sin argumentation av Joseph Heinemann och anvaumlnder ocksaring flera av hans argument Aumlven Jonathan Draper (2000 138-139) har ifraringgasatt tesen om Birkat Ha-Mazons inflytande paring Didachē

27 Talley 197628 Mazza 1995 s 16029 Foumlrkortningen av Didachētexten aumlr Mazzas (1995 s 160 not 28) laumlsaren uppmanas uppmaumlrksamma att

foumlrkortningen inte aumlr saring raumlttvisande foumlr texten som helhet Mazzas poaumlng framgaringr dock vaumlldigt tydligt av den haumlr jaumlmfoumlrelsen

aumlven andlig mat och dryck ndash en garingva som goumlr bedjarna saumlrskilda fraringn andra Likheterna ska dock

inte oumlverbetonas Jonathan Schwiebert pekar raumltteligen ut att man ofta bara jaumlmfoumlr boumlnen efter

maringltiden (Did 102-6) med Berakah-boumlnerna men i stort sett ignorerar den foumlrsta boumlnen (Did 92-5)

Han menar vidare att kategoriseringen av Didachē som den gyllene laumlnken mellan judendom och

kristendom aumlr betydligt oumlverdriven30 Med detta i aringtanke ska man naturligtvis inte foumlrneka de judiska

parallellerna det aumlr utan tvekan saring att Didachē passar in i den breda genre av maringltidstacksaumlgelser av

berakah-typ som finns i judendomen Samtidigt ska man ocksaring undersoumlka Didachēs maringltidsboumlner

medveten om att det aumlr en text med en distinkt saumlrart

323 Maringltider i Qumran

Inledningsvis kan man konstatera att de Josefus kallar Esseacuteer med stoumlrsta sannolikhet aumlr samma

grupp som Qumransamfundet aumlven om de arkeologiska bevisen och skriftbevisen inte

oumlverensstaumlmmer fullt ut alla garingnger31 Esseacuteerna var noggranna med rituell och andlig renhet innan

varje maringltid genomgick man ett reningsbad32 varmed den rituella renheten uppnaringddes den andliga

renheten saumlkerstaumllldes paring saring saumltt att den som hade syndat utesloumlts fraringn maringltidsgemenskapen en

laumlngre eller kortare tid33 Likheterna mellan eukaristin i Didachē och den Esseacuteiska roumlrelsen aumlr

slaringende Foumlr det foumlrsta aumlr de som inte aumlr fullt ut en del av respektive roumlrelse inte tillaringtna att delta i

samfundets maringltid och inte heller de som har begaringtt naringgon svaringr synd Det aumlr alltid en person som

inleder maringltiden en praumlst i Qumran och en profet en evpiskopoj eller en diakonoj34 i Didachēs

sammanhang Denna person fungerar alltsaring som ett slags vaumlrd foumlr maringltiden Samtidigt finns det

tecken paring att maringltiden fungerar som en kultisk handling med offerkaraktaumlr vilket i Qumrans fall

visar sig i det att det aumlr en praumlst som leder maringltiden35 I Didachē beskrivs maringltiden tydligt som

30 Schwiebert 2008 s 1031 Geza Vermes (1995 s xxv) raumlknar upp foumlljande skaumll som talar foumlr en identifiering av Esseacuteerna med

Qumransamfundet (1) gemensamt aumlgande och fraringnvaron av kvinnor i foumlrsamlingsregeln (2) att celibataumlrer och gifta medlemmar (troligen) fanns sida vid sida vilket matchar vaumll med Josefus beskrivning av tvaring sorters Esseacuteer (3) Det geografiska laumlget som oumlverensstaumlmmer vaumll med Plinius dauml beskrivning av en av Esseacuteernas boplatser Naringgra har foumlrsoumlkt identifiera qumransamfundet med sadduceacuteerna om vilket Joseph AFitzmyer skriver rdquo[] one simply has to forget about the Sadducean identification of the Qumran community [] since the evidence is not forthcomingrdquo (Fitzmyer 2000 s 260)

32 Enligt Josephus Kuhn (1992 s 68) medger att inga qumrantexter har hittats som explicit saumlger att maringltiden alltid foumlregicks av ett bad men om man jaumlmfoumlr med hur praumlsterna i Israel renade sig infoumlr kulthandlingarna kring Jerusalems tempel aumlr det troligt att det foumlrhoumlll sig paring det viset Dessutom tyder de arkeologiska bevisen paring det intill matsalen i Qumran fanns bassaumlnger foumlr reningsbad

33 Kuhn 1992 s 68-6934 Detta diskuteras laumlngre ned paring s 22-2335 Magness 2004 s 87

varande ett offer i 141

Vidare aumlr de essentiella delarna av maringltiden broumld och vin i baringda fallen I Didachē aumlr det inte

tydligt om man faringr ta foumlr sig av maten innan vaumllsignelsen av densamma men det aumlr troligt att det

foumlrhoumlll sig paring det saumlttet Det aumlr dock inte moumljligt att faststaumllla bortom allt tvivel Efter maringltiden

tackar man ytterligare en garingng liksom praxis var i det judiska samhaumlllet i oumlvrigt

Utifraringn Kuhns sammanstaumlllning36 av beroumlringspunkterna mellan Josefus beskrivning av

maringltiden hos Esseacuteerna och Qumransamfundet foumlljer haumlr en tabell daumlr ocksaring mina observationer

kring likheterna med (och skillnaderna mot) Didachē finns med

Josefus Esseacuteer (Bell II 85) I Qumransamfundets texter37 Didachē

Maringltiden foumlregarings av ett reningsbad Maringltiden foumlregarings av ett reningsbad (1QS 349)

Inga upprepade reningsbad men offret bevaras rent genom att man bekaumlnner sina synder innan man deltar i den gemensamma maringltiden (141)

Bara de initierade faringr delta Noviser och de som har begaringtt en oumlvertraumldelse faringr inte delta

Odoumlpta rdquofaringr inte ta del av er euvcaristiajrdquo (95) De heliga maring komma de oheliga maring omvaumlnda sig (106)Den som inte aumlr foumlrsonad med sin broder faringr inte komma till sammankomsterna (142)

De aringt under stillhet och talade endast en taxei

Ingen ska avbryta den andre innan hans broder har talat faumlrdigt Inte heller ska han tilltala naringgon som staringr oumlver honom (1QS 610)

Broumldet serveras i (rang)ordning Man saumltter sig enligt rang vid praumlsten (כהן)

Praumlsten (iereuj) vaumllsignar foumlre maringltiden

Praumlsten (som maringste foumlrestaring maringltiden) vaumllsignar innan maringltiden (1 QS 65)

En profet en evpiskopoj eller en diakonoj leder maringltiden

Det aumlr otillaringtet att aumlta innan vaumllsignelsen

Praumlsten ska roumlra maten foumlrst (1QS 65) ingen faringr roumlra broumld och vin innan eller under vaumllsignelsen (1QSa 218f)

Inget saumlgs men det aumlr rimligt att det har garingtt till paring det saumlttet

Vid slutet av maringltiden baumlr han (praumlsten) fram ytterligare en boumln

Inget saumlgs men det aumlr i Judisk halakah det traditionella saumlttet att avsluta en maringltid och daumlrfoumlr troligt att saring skedde

rdquoSedan ni blivit maumlttade tacka saring haumlrrdquo (101)

- Vid vaumllsignelsen innan maringltiden vaumllsignas baringde broumld och vin

Baringde broumld och vin tackas foumlr i foumlrsta boumlnen

36 Kuhn 1992 s 67-7037 En digital visualisering utifraringn arkeologiska fynd som beskriver hur det kan ha sett ut i Qumran aumlr framstaumllld av

naringgra forskare vid UCLA under ledning av William Schniedewind videoklipp finns paring httpwwwvirtualqumrancom

En intressant passage finner vi i 1QSa 211-22 daumlr det staringr att Messias aumlr vaumlrd vid maringltiden

Kuhn tolkar detta som utlaumlggning av maringltidens eskatologiska funktion38 medan Priest menar att det

aumlr en beskrivning av den eskatologiska maringltiden39 Med tanke paring avslutningen av texten (1QSa

221-22) rdquoIt is according to this statute that they shall proceed at every me[al at which] at least ten

men are gathered togetherrdquo verkar det mest troliga vid en oumlversiktlig laumlsning att det aumlr Kuhns

tolkning som aumlr den mest rimliga men baringde Priest och Jeremias motsaumlger detta Detta argumenterar

de foumlr med haumlnvisning till att sammanhanget som saringdant i huvudsak beroumlr den yttersta tiden och att

221-22 haumlnvisar till hur det kommer att se ut daring naumlmligen att den messianska banketten inte aumlr en

engaringngsfoumlreteelse utan att den i paradiset precis som maringltiden i Esseacuteernas vardagliga liv aumlr naringgot

aringterkommande40 Haumlr aumlr inte platsen foumlr att utreda det problemet men Messias naumlrvaro vid maringltiden

aumlr vaumlrt att notera vare sig det aumlr som en foumlrvaumlntan eller som en naumlrvaro paring det andliga planet i

Esseacuteernas taumlnkande Detta motsaumlger ocksaring John Van der Ploegs slutsats att Esseacuteernas maringltid inte var

en kultisk maringltid41

Messias naumlrvaro i 1QSa aumlr en avlaumlgsen parallell till den naumlrvaro Guds namn42 har i Did 9-10

namnet har enligt texten efter maringltiden rdquotagit sin boning (kataskenow)rdquo i eukaristideltagarnas

hjaumlrtan I den maringltiden aumlr den som staringr foumlr vaumlrdskapet Gud sjaumllv som i Didachē kallas fadern som

har gett maumlnniskorna mat och dryck (Did 103) Genom att Guds namn tar sin boning i deltagarnas

hjaumlrtan blir de ocksaring heliga paring saring saumltt blir de ocksaring lika platsen foumlr Guds naumlrvaro tabernaklet (o`

skhnoj)

Aumlven haumlr ser vi alltsaring flera likheter med Didachēs maringltid till exempel foumlreteelsen att tacka

och vaumllsigna baringde foumlre och efter maringltiden Naringgot direkt samband aumlr foumlrstarings svaringrt att bevisa men en

relation finns framfoumlrallt i uppfattningen av maringltiden som central foumlr det gemensamma religioumlsa

33 Maringltiden i Didachē

Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren kommer haumlr grundtext43 och oumlversaumlttning av den del av texten som vi

sysslar med

38 Kuhn 1992 s 7039 Priest 1963 s 10040 Priest 1963 s 97 Jeremias 1966 s 35-3641 Van der Ploeg 1957 s 17542 Fadern enligt Milavec (2003 s 377) Jesus enligt Betz (1996 s 268) 43 Enligt Ehrman 2003 s 430 432

91 Περ δ τ ς ε χαριστίας ο τως ε χαριστήσατεmiddot ὶ ὲ ῆ ὐ ὕ ὐ Och betraumlffande eukaristin tacka [och vaumllsigna]44 saring haumlr

92 πρ τον περ το ποτηρίοῶ ὶ ῦ umiddot Ε χαριστο μεν σοι πάτερὐ ῦ μ ν π ρ τ ς γίας μπέλοἡ ῶ ὑ ὲ ῆ ἁ ἀ u Δαυε δ το παιδός σου ςὶ ῦ ἧ γνώρισας μ ν δι ησο το παιδός σου middot σο δόξα ε ςἐ ἡ ῖ ὰ Ἰ ῦ ῦ ὶ ἡ ἰ

το ς α νας ὺ ἰῶ

Foumlrst betraumlffande baumlgarenVi tackar [och prisar] dig varingr fader foumlr din tjaumlnare Davids heliga vinstock som du har gjort kaumlnd foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

93 περ δ το κλάσμὶ ὲ ῦ atoςmiddot Ε χαριστο μέν σοι πάτερ μ νὐ ῦ ἡ ῶ π ρ τ ς ζω ς κα γνώσεως ς γνώρισας μ ν δι ησοὑ ὲ ῆ ῆ ὶ ἧ ἐ ἡ ῖ ὰ Ἰ ῦ

το παιδός σου σο δόξα ε ς το ς α νας ῦ ὶ ἡ ἰ ὺ ἰῶ

Och betraumlffande broumldet Vi tackar [och prisar] dig varingr fader foumlr livet och kunskapen som har gjort kaumlnd foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

94 σπερ ν το το τ κλάσμα διεσκορπισμένον πάνω τ νὥ ἦ ῦ ὸ ἐ ῶ ρέων κα συναχθ ν γένετο ν ο τω συναχθήτω σου ὀ ὶ ὲ ἐ ἕ ὕ ἡ κκλησία π τ ν περάτων τ ς γ ς ε ς τ ν σ ν βασιλείανἐ ἀ ὸ ῶ ῆ ῆ ἰ ὴ ὴ τι σο στιν δόξα κα δύναμις δι ησο ὅ ῦ ἐ ἡ ὶ ἡ ὰ Ἰ ῦ Cristοῦ

ε ς το ς α νας ἰ ὺ ἰῶ

Saringsom detta brutna var foumlrskingrat paring bergen och samlades och blev ett samla saring din kyrka fraringn jordens graumlnser in i ditt rike Ty din aumlr aumlran och makten genom Jesus Kristus in i tidsaringldrarna

95 μηδε ς δ φαγέτω μηδ πιέτω π τ ς ε χαριστίας μ νὶ ὲ ὲ ἀ ὸ ῆ ὐ ὑ ῶ λλrsquo ο βαπτισθέντες ε ς νομα κυρίουmiddot κα γ ρ περ τούτουἀ ἱ ἰ ὄ ὶ ὰ ὶ

ε ρηκεν κύριοςmiddot Μ δ τε τ γιον το ς κυσίἴ ὁ ὴ ῶ ὸ ἅ ῖ

Och ingen maring aumlta och inte heller dricka av er eukaristi utom de som aumlr doumlpta in i herrens namn Ty betraumlffande detta har herren sagt Ge inte det heliga aringt hundarna

101 Μετ δ τ μπλησθὰ ὲ ὸ ἐ ῆnαι ο τως ε χαριστήσατεmiddot ὗ ὐ Och efter ni har blivit maumlttadefullkomliga tacka [och vaumllsigna] saring haumlr

102 Ε χαριστο μέν σοι πάτερ γιε π ρ το γίου νόματοςὐ ῦ ἅ ὑ ὲ ῦ ἁ ὀ σου ο κατεσκήνωσας ν τα ς καρδίαις μ ν κα π ρ τ ςὗ ἐ ῖ ἡ ῶ ὶ ὑ ὲ ῆ γνώσεως κα πίστεως κα θανασίας ς γνώρισας μ ν διὶ ὶ ἀ ἧ ἐ ἡ ῖ ὰ

ησο το παιδός σουmiddot σο δόξα ε ς το ς α νας Ἰ ῦ ῦ ὶ ἡ ἰ ὺ ἰῶ

Vi tackar [och prisar] dig helige fader foumlr ditt heliga namn som har tagit sin boning i varingra hjaumlrtan och foumlr kunskapen och tilliten och odoumldligheten som du har gjort kaumlnd foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

103 σύ δέσποτα παντοκράτορ κτισας τ πάντα νεκεν τοἔ ὰ ἕ ῦ νόματός σου τροφήν τε κα ποτ ν δωκας το ς νθρώποιςὀ ὶ ὸ ἔ ῖ ἀ

ε ς πόλαυσιν να σοι ε χαριστήσωσιν μ ν δ χαρίσωἰ ἀ ἵ ὐ ἡ ῖ ὲ ἐ πνευματικ ν τροφ ν κα ποτ ν κα ζω ν α ώνιον δι τοὴ ὴ ὶ ὸ ὶ ὴ ἰ ὰ ῦ παιδός σου

Du herre allhaumlrskare har skapat allt foumlr ditt namns skull mat och dryck har du gett maumlnniskorna till njutning foumlr att de ska tacka dig men aringt oss har du gett andlig mat och dryck och evigt liv genom din tjaumlnare

104 πρ πάντων ε χαριστο μέν σοι τι δυνατ ς ε middot σο δόξαὸ ὐ ῦ ὅ ὸ ἶ ὶ ἡ ε ς το ς α νας ἰ ὺ ἰῶ

Framfoumlr allt tackar [och prisar] vi dig foumlr att du aumlr maumlktig Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

105 μνήσθητι κύριε τ ς κκλησίας σου το ύσασθαι α τ νῆ ἐ ῦ ῥ ὐ ὴ avpo pantoj ponhrou kai teleiwsai authn ν τ γάπἐ ῇ ἀ ῃ σου κα σύναξον α τ ν π τ ν τεσσάρων νέμων ε ς τ νὶ ὐ ὴ ἀ ὸ ῶ ἀ ἰ ὴ σ ν βασιλείαν ν τοίμασας α τ middot τι σο στιν δύναμιςὴ ἣ ἡ ὐ ῇ ὅ ῦ ἐ ἡ κα δόξα ε ς το ς α νας ὶ ἡ ἰ ὺ ἰῶ

Minns Herre din kyrkafoumlrsamling bevara henne fraringn allt ont och fullkomna henne i din kaumlrlek och samla henne fraringn de fyra vaumlderstrecken in i ditt rike som du gjort i ordning foumlr henne Ty din aumlr aumlran och makten in i tidsaringldrarna

106 λθέτω χάρις κα παρελθέτω κόσμος ο τος σανν τἐ ὶ ὁ ὗ Ὡ ὰ ῷ θε Δαείδ ε τις γιός στιν ρχέθωmiddot ε τις ο κ στιῷ ἴ ἅ ἐ ἐ ἴ ὐ ἔ μετανοείτωmiddot μαρ ν θάmiddot μήν ὰ ἀ ἀ

Naringden maring komma och denna vaumlrlden ta slutfoumlrgarings Hosianna aringt Davids Gud Om naringgon aumlr helig kom Om naringgon inte aumlr [det] aumlndra sinnelag Maran atha Amen

107 το ς δ προφήταις πιτρέπετε ε χαριστε ν σα θέλουσιν ῖ ὲ ἐ ὐ ῖ ὅ Men tillaringt profeterna att tacka [och prisa] saring mycket de vill

331 Struktur

Parallelliteten i boumlnerna i Didachē 9-10 aumlr relativt tydlig knappast naringgon Didachēforskare kan ha

undgaringtt den45 Fraringn inledningarna av boumlnerna (91 101) aumlnda till de avslutande maningarna (95

106) aumlr det tydligt hur en viss rytm finns i baringda boumlnerna Varje boumln aumlr i sig tredelad med tvaring

aringterkommande doxologier soi h doxa eivj touj aivwnaj mellan varje strof och o[ti sou evstin h` doxa

44 Angaringende detta oumlversaumlttningsval se s 17-145 Bla Schwiebert (2008 s 68f) och Draper (2000 s 129-131) Den senare paringvisar dessutom likheterna i struktur och

temata med rdquoHerrens boumlnrdquo i Did 82

kai h dunamij eivj touj aivwnaj som avslutning paring varje boumln Den sista doxologin (105) aumlr

dessutom identisk med den vi ser vid Herrens boumln i Did 82 Det avvikande i den foumlrsta doxologin i

94 (o[ti sou evstin h` doxa kai h dunamij dia VIhsou Cristou eivj touj aivwnaj) aumlr foumlrmodligen ett

tillaumlgg Schwiebert paringpekar att rytmen i boumlnesvaren i oumlvrigt aumlr konsekvent 9 stavelser i vv 92 3

och 102 3 och 2x9 stavelser i den avslutande doxologin i 105 Detta tillsammans med att det aumlr

enda garingngen det staringr rdquoJesus Kristusrdquo i hela Didachē talar mot att lydelsen aumlr i original46 Detta

markeras i texten ovan med paring oumlmse sidor om tillaumlgget

Dibelius haumlvdar att dessa aringterkommande doxologier i sjaumllva verket aumlr foumlrsamlingssvar vilket

aumlr vaumlldigt troligt47 Det som talar foumlr detta aumlr dels att sjaumllva doxologierna egentligen har ganska lite

med inneharingllet i sjaumllva boumlnerna att goumlra dels att slutet paring varje strof inne i boumlnerna foumlljer moumlnstret

rdquo[] h-j evgnwrisaj hmin dia VIhsou tou paidoj sou ndash soi h doxa eivj touj aivwnajrdquo med undantag

av 104 daumlr slutar dock naumlst sista frasen med rdquodia tou paidoj sourdquo48 Detta goumlr det troligt att det

fungerade som ett tecken till foumlrsamlingen att svara Paring samma saumltt avslutas boumlnerna i 94 och 105

som foumlr oumlvrigt aumlr tematiskt mycket lika med referenser till Guds rike innan den avslutande

doxologin rdquoo[ti sou evstin h doxa kai h dunamij eivj touj aivwnajrdquo kommer49 De tvaring foumlrsta stroferna

i varje boumln kan struktureras enligt principen (1) adress (2) skaumll foumlr tacksamhet (3) ett stickord som

inledning till foumlrsamlingssvaret och (4) foumlrsamlingssvar Den tredje strofen har i baringda fallen en mer

fraringgande form daumlr boumlnen om att Gud ska samla kyrkan fraringn de fyra vaumlderstrecken (I) i och med

referensen till riket (II) initierar den avslutande doxologin (III)

Foumlrsta strofen1 Adress (Vi tackar dig helige fader)2 Skaumll foumlr tacksamhet (Davids heliga vinstockkunskap trohet och odoumldlighet)3 Stickord (genom Jesus din tjaumlnare)4 Foumlrsamlingssvar

Andra strofen1 Adress (Vi tackar dig helige faderDu Herre allhaumlrskare)2 Skaumll foumlr tacksamhet (kunskap och liv(Andlig) mat och dryck)3 Stickord (genom Jesus din tjaumlnaregenom din tjaumlnare)4 Foumlrsamlingssvar

Tredje strofenI Boumln om samlingII Gudsrikesreferens (Fungerar som stickord)III Avslutande doxologi

46 Schwiebert 2008 s 6547 Dibelius 1938 s 12248 Schwiebert (2008 s 70-71) diskuterar problemen med denna passage Hans slutsats aumlr att det aumlr en konstig passage

som inte naturligt faller inom ramen foumlr boumlnens struktur men att den foumlr den sakens skull inte behoumlver vara reslutatet av en redaktion Passagen aumlr hur som helst inte nog konstig foumlr att kullkasta foumlrsamlingssvarsteorin

49 Det samma noterar ocksaring Schwiebert (2008 s 68)

En uppfattning som Milavec foumlr fram aumlr att man som ledare vid eukaristin var fri att utforma

boumlnerna som man ville50 En struktur av den haumlr typen ndash med naringgra fasta aringterkommande

formuleringar ndash moumljliggoumlr ett eukaristifirande daumlr ledaren aumlr fri att utforma boumlnepartierna enligt eget

huvud saring laumlnge han tar med de fraser som goumlr foumlrsamlingen uppmaumlrksam paring att det aumlr dags foumlr dem

att svara Dock bevisar det inte Milavecs teori slutgiltigt Det som daumlremot staringr klart utifraringn

strukturen aumlr att maringltidsboumlnerna inte var ett ensidigt reciterande av profeten utan en

foumlrsamlingsliturgi daumlr medlemmarna deltog i tackandet foumlr och vaumllsignandet av Guds garingvor

332 Maringltidens budskap

Naumlr det gaumlller maringltidens egentliga inneboumlrd aumlr det mest rimliga att utgaring fraringn sjaumllva rubriken namnet

paring maringltiden h euvcaristia Den vanligaste oumlversaumlttningen av verbet euvcaristew aumlr tacka och

h euvcaristia brukar daumlrmed ocksaring oumlversaumlttas med tacksamhet tacksaumlgelse51 Ordet kommer fraringn

carij som brukar oumlversaumlttas med naringd Begreppet euvcaristia (i betydelsen tacksamhet) blir alltsaring

reaktionen paring den mottagna naringden och euvcaristew aumlr ett slags svarshandling som reaktionen saumltter

igaringng Conzelmann betonar en skillnad mellan boumln och euvcaristia (saumlrskilt hos Paulus) naumlmligen

den att boumlnen inte aumlr naringgot man aumlr rdquoskyldigrdquo Gud utan naringgot som goumlrs moumljligt av och aumlrar Gud52

Jean-Paul Audet menar dock att man i sin foumlrstaringelse av euvcaristew-gruppen inte bara ska

fokusera paring den rent lexikala betydelsen utan att man foumlr att faring foumlrstaringelse foumlr ordet i dess kristna

sammanhang maringste se till dess anvaumlndning i sin litteraumlra genre Denna har enligt Audet sitt

ursprung i berakah-genren Audet ser ocksaring ett band mellan denna genre och att man bekaumlnner sin

tro Dessutom menar han att foumlrutom euvcaristew-gruppen ndash och i aumlnnu houmlgre grad ndash aumlr ordparet

euvlogeweuvlogia (prisa lovalovprisande vaumllsignelse) naumlra knutet till denna genre som han kallar

rdquovaumllsignelsegenrenrdquo53 Detta stoumlds ocksaring i viss maringn av Conzelmann som menar att euvcaristew paring

flera staumlllen i Nya testamentet (som exempel ger han Mark 86 Matt 1536 Joh 611 23 Apg

2735) syftar paring boumln vid maringltiden (aumlven om Conzelmann benaumlmner den rdquoprayer of thanksgivingrdquo)

vilket i det judiska sammanhanget skulle kategoriseras som en berakah54 Audet paringpekar ocksaring att

50 Milavec 2003 s 37951 Heikel 1934 Liddell-Scott (1889) har liknande to be thankful return thanks resp thankfullness gratitude a

giving of thanks52 Conzelmann 1974 s 412-1353 Audet 1958 s 37854 Conzelmann 1974 411

foumlrstaringelsen foumlr den haumlr texten inte kan utvecklas om man inte tar haumlnsyn till begreppsparet

euvlogeweuvlogia vilket anvaumlnds som oumlversaumlttningsord foumlr berakah snarare aumln

euvcaristeweuvcaristia i LXX och de alexandrinska versionerna av Gamla testamentet55 Hos Filon

ser vi att euvcaristeweuvcaristia kom att anvaumlndas sida vid sida med euvlogeweuvlogia Conzelmann

haumlvdar att Filon anvaumlnder euvlogew naumlr han aumlr influerad av skrifterna medan han naumlr han sjaumllv

foumlrfattar och resonerar anvaumlnder eucaristew till exempel i Deus Immutabilis 7 och De mutatione

Nominum 22256 Filons anvaumlndande av euvcaristew vid dessa tillfaumlllen korresponderar mot hur man

i LXX anvaumlnder euvlogew och hur man i judisk tradition anvaumlnder berakah (se ovan under 311)

Beyer menar att det i euvlogew finns en nyans av tacksaumlgelse som inte har sin grund i grekiskan

utan snarare i hebreiskans anvaumlndande av barak57 Scharbers skriver att det finns en ny anvaumlndning

av barak i Qumran med praumlsten som subjekt och mat som objekt Han menar att oumlversaumlttningen av

barak vid dessa tillfaumlllen boumlr vara rdquospeak the blessing over breadwine give thanks for

breadwinerdquo58 Att det aumlr denna vaumllsignelsegenre som Didachē tillhoumlr har visats ovan men

ytterligare ett tecken och bevis foumlr detta aumlr foumlrsamlingssvaret som inte har en tackande karaktaumlr

utan en prisande rdquoAumlra aringt dig in i tidsaringldrarnardquo

Conzelmann menar utoumlver det att man i Didachē finner ett naumlrmande mot ett kristet

institutionaliserat anvaumlndande av begreppet euvcaristia det aumlr inte laumlngre bara tacksaumlgelse utan

ocksaring hela riten och det som man tackar foumlr alltsaring maten och det goda Gud har gjort precis som i

judiska maringltidsboumlner59 Det aumlr ocksaring den haumlr foumlreteelsen som avses naumlr det staringr att Jesus

tackadevaumllsignade vid den sista maringltiden i de synoptiska evangelierna60 Detta foumlrstaringr man av att

eucaristew och eulogew staringr som paralleller till varandra i Matt 2626-29 och Mark 1422-23

evsqiontwn de auvtwn labwn o Ihsouj arton kai euvloghsaj []

Och medan de aringt tog Jesus ett broumld och vaumllsignade61

[] kai labwn pothrion kai euvcaristhsas []

och han tog en baumlgare och tackade

55 Audet 1958 s 38356 Conzelmann 1974 s 41057 Beyer 1964 s 759-76058 Scharbers 1975 s 300-30159 Conzelmann 1974 s 415 Jfr Did 95 Just Apol 166160 Ett exempel paring en saringdan tolkning aumlr Luke Timothy Johnsons kommentar till Luk 2217 Johnson 1991 s 33761 Min oumlversaumlttning Bibel 2000 har rdquolaumlste tackboumlnenrdquo vilket skulle styrka tesen om ett naumlra samband mellan de baringda

begreppen ytterligare men i mina oumlgon aumlr parallelliteten lika tydlig aumlven om man vaumlljer att oumlversaumltta texten mer ordagrant

I laumlsningen av Did 9-10 och oumlversaumlttningen av begreppet euvcaristew haumlri boumlr alltsaring aumlven

betydelsenyanserna lovprisa och vaumllsigna vara medvetandegjorda foumlr att en full foumlrstaringelse av

texten ska vara moumljlig Daumlrmed inte sagt att tacka har spelat ut sin roll ordet betyder i foumlrsta hand

just att tacka Foumlr att faring fram denna maringngbottnade betydelse hos ordet har jag i min oumlversaumlttning av

texten foumlljdaktligen valt att oumlversaumltta euvcaristew med rdquotacka och vaumllsignardquo och rdquotacka och prisardquo

Inneharingllet i boumlnerna foumlre respektive efter maringltiden skiljer sig naringgot aumlven om de alluderar till

varandra Till exempel ekar 102 av formuleringen i 93

93 102

Och betraumlffande broumldet Vi tackar [och prisar] dig varingr fader foumlr livet och kunskapen som du har gjort kaumlnd foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

Vi tackar [och prisar] dig helige fader foumlr ditt heliga namn som har tagit sin boning i varingra hjaumlrtan och foumlr kunskapen och troheten och odoumldligheten som du har gjort kaumlnd foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

Broumldet som vi kan utlaumlsa av 93 symboliserar liv i sin kraft av ett grundlaumlggande foumldoaumlmne men

ocksaring kunskap naringgot som kommer aringter i boumlnen efter maringltiden Daumlr har rdquolivrdquo bytts ut mot

rdquoodoumldlighetrdquo och en ny aspekt tillfoumlrts pistij som haumlr snarast boumlr oumlversaumlttas med trohet eller tillit

(till Gud)62 En trolig tolkning aumlr att foumlr dem som har nyttjat Didachēs maringltidsboumlner medfoumlr

deltagandet i eukaristin saumlrskilt aumltandet av broumldet Guds naumlrvaro hos deltagarna samt att pistij

vaumlcks

Genom hela boumlnen aringterkommer ocksaring verbet gnorizw som aumlven om det aumlr en del i ett

foumlrsamlingssvar baumlr paring en av nycklarna till att foumlrstaring Didachēs maringltidsboumlner Ordet betyder rdquoatt

goumlra kaumlntrdquo och kan ha baringde Gud och maumlnniskor som subjekt Naumlr Gud aumlr subjekt i Septuaginta saring aumlr

det ofta hans makt eller naringd som goumlrs kaumlnd liksom det i NT ofta aumlr Guds musthrion (hemlighet

mysterium) som Gud goumlr kaumlnt63 Jesus aumlr subjekt foumlr gnwrizw paring naringgra faring staumlllen i Joh 1515 och

1726 samt Apg 228 Hos Johannes goumlr Jesus antingen det han houmlrt fraringn Fadern eller Faderns namn

kaumlnt Detta aumlr en intressant parallell till Didachē daring det i hela texten aumlr genom Jesus olika saker goumlrs

kaumlnda (Davids vinstock liv kunskap trohet odoumldlighet) Ordet i sig kommer fraringn ginwskw (faring)

veta och delar detta ursprung med gnwsij som aumlr en av tre saker Jesus goumlr kaumlnt i Did 102 Haumlr

menar Milavec att rdquokunskaprdquo aumlr kunskap om tre saker a) kunskap om den sanne Guden b) kunskap 62 Haumlr aumlr jag influerad av Jonas Holmstrand som argumenterar foumlr tvaring huvudsakliga oumlversaumlttningar av substantivet

pistij trohet eller tillit (2009 s 25)63 Bultmann 1964 s 718

om Faderns vilja foumlr det kristna livet c) kunskap om Faderns garanti foumlr det kommande riket64 Betz

tolkar hela maringltiden utifraringn ett visdomsperspektiv Visdomen vilket i naringgon maringn ryms i begreppet

gnwsij knyts vaumlldigt tydligt till broumldet men ocksaring i bilden av vinstocken finns en anstrykning av

vishet65

Enhet och samling aumlr ett vaumlldigt viktigt tema i Didachēs maringltidsboumlner Vi maumlrker det

framfoumlrallt i de baringda avslutande stroferna som avslutas med en uppmaning till Gud att samla kyrkan

fraringn jordens aumlndarde fyra vaumlderstrecken I foumlrsta boumlnen aringterknyter den avslutande strofen till den

foumlregaringende strofen naumlmligen broumldsvaumllsignelsen Som redan konstaterats signalerade broumld

oumlverlevnad foumlr maumlnniskorna vid och omkring Jesu tid och var ett av de grundlaumlggande

foumldoaumlmnena66 I Nya testamentet talas det om broumld paring tre saumltt Foumlr det foumlrsta naumlr det syftar paring den

vanliga broumldkakan foumlr det andra paring foumlda i allmaumlnhet (rdquoge oss idag det broumld vi behoumlverrdquo) foumlr det

tredje om Jesus som det sanna broumldet som kommit ner fraringn himlen (Joh 635)67 Det brutna eller

delade broumldet som vi finner i Didachē verkar vara en central del av tankarna kring foumlrsamlingens

enhet aumlven i Nya testamentet I Apg 242 ser vi att rdquode [troende] deltog troget i apostlarnas

undervisning och den inboumlrdes hjaumllpen i broumldbrytandet (th| klasei tou artou) och boumlnernardquo och i

andra halvan av 1 Kor 1016 faringr man veta att rdquobroumldet som vi bryterrdquo ger gemenskap med Kristi

kropp som identifieras med kyrkanfoumlrsamlingen i 1 Kor 1227 I Didachē finns ocksaring ett

eskatologiskt plan daumlr den slutgiltiga samlingen av de trogna sker i Guds rike

Det speciella med broumldsboumlnerna i Didachē 9-10 aumlr att det vanliga koine-ordet foumlr broumld

artoj inte foumlrekommer alls68 Istaumlllet anvaumlnds klasma som i Nya testamentet foumlrekommer paring nio

staumlllen69 samtliga i samband med broumldundret Ordet kommer av verbet klaw att bryta Detta aumlr

enligt Milavec ett tecken paring att Didachē 9-10 fraringn boumlrjan har kommit till i ett judiskt sammanhang

och att broumldet var brutet innan sjaumllva vaumllsignelsen70 Vidare kan man ocksaring konstatera att broumldet faringr

en stor plats i texten Foumlrmedlingen av kunskap och liv kan man klart knyta till broumldet dessutom

kan man dra en linje till foumlrmedlingen av trohet och odoumldlighet En intressant teori som det dock aumlr

svaringrt att finna belaumlgg foumlr aumlr att Jesu broumldunder skulle haft en stor betydelse foumlr Didachē-

64 Milavec 2003 s 38765 Betz 1996 s 25666 Milavec 2003 s 37267 Delling 1964 s 47568 Dock foumlrekommer ordet i texten i 82 116 och 14169 Mark 643 88 19 20 Matt 1420 1537 Luk 917 Joh 612 13 70 Milavec 2003 s 372

foumlrsamlingen saumlrskilt vid firandet av eukaristin Detta skulle i saring fall ocksaring kunna vara en foumlrklaring

till att man anvaumlnder klasma istaumlllet foumlr artoj i Didachē 9-10

Naumlr det gaumlller vinet som egentligen kommer foumlre broumldet i Didachēs framstaumlllning refereras

det till med orden thj agiaj ampelouj Daueid rdquodin tjaumlnare Davids heliga vinstockrdquo Vinet signalerar

fest vid judiska houmlgtider var vindrickande en del av firandet (till exempel vid purim- och

paringskhoumlgtiderna) Man drack ocksaring vin i samband med de privata festerna naumlr man hade gaumlster

firade broumlllop eller vid omskaumlrelse till exempel71 Naumlr det gaumlller hur ordet ampeloj anvaumlnds i Nya

testamentet foumlrekommer det hos synoptikerna (Mark 1425 Matt 2629 Luk 2218) i samband med

den sista maringltiden daumlr anvaumlnds det i sin faktiska betydelse Daumlr knyts ampeloj ocksaring starkt till Guds

rikes ankomst Ordet anvaumlnds av Jesus om sig sjaumllv i Joh 151 4-5 Behm menar att det i detta

sammanhang ska foumlrstarings som rdquojag aumlr den sanna vinstocken till skillnad fraringn alla andra som kallats

vinstockarrdquo72 I judiskt sammanhang anvaumlnds ampeloj om Israel (t ex i Hos 101 och Jer 221) om

Messias i den syriska Baruksapokalypsen 36ff om visdomen i Syr 2417 och foumlr den goda hustrun i

Ps 128373 Milavec menar att ampeloj ska foumlrstarings i sitt judiska sammanhang snarare aumln i det

nytestamentliga sammanhanget naumlr det gaumlller Did 9-10 Vinstocken symboliserar enligt honom

daumlrfoumlr gudomlig utkorelse och gudsrikesloumlftet i Didachē74 Betz menar att det aumlr vaumlldigt relevant att

foumlrstaring ampeloj utifraringn Johannes och daumlrmed alltsaring tolka thj agiaj ampelouj Daueid som syftande paring

Jesus utifraringn att David aumlr en messiasfoumlrebaringdare I och med vaumllsignelsen oumlver baumlgaren haumlvdar Betz

bekaumlnner man Jesus som Messias75 Samtidigt haumlvdar han att vinstocken aumlr symbol foumlr visheten I

Syraks bok 2417 saumlger visheten (enligt LXX) rdquoevgw wj ampeloj blasthsasa carinrdquo76 liksom

visheten i Ordspr 96 (enl LXX) ger broumld och vin samt erbjuder kunskap och liv Detta innebaumlr

enligt Betz ocksaring att det inte bara aumlr en paij-kristologi77 som framtraumlder i Didachē 9-10 utan ocksaring

en visdomskristologi78 Baringde Betz och Milavecs teorier om vinstockens inneboumlrd boumlr beaktas

Eftersom gudsrikesloumlftet aumlven paring andra haringll i Nya testamentet verkar vara en del i maringltidens

budskap aumlr det sannolikt att samma loumlfte aumlr viktigt aumlven haumlr Inte minst utifraringn att samlingen i riket 71 Jeremias 1966 s 50-5172 Behm 1964 s 34273 Ibid74 373-37475 Betz 1996 s 26676 Betz oumlversaumltter rdquoI am as a vine which brings carijrdquo (1996 s 257)77 Paij-kristologin laumlggs ut i Betz 1961 s 26-32 Jeremias (1966 s 205) visar tecken paring att han tolkar Joh 131-17 och

Luk 2227 utifraringn ett slags paij-kristologi utan att saumlga detta rent ut Denna kristologi foumlrutsaumltter enligt Jeremias att Jesus aumlr Messias och foumlrestaringr den Messianska banketten

78 Betz 1996 s 256-258

aumlr en saring viktig del av boumlnerna i oumlvrigt Samtidigt maumlrks i Nya testamentet ett starkt band mellan

Jesus och gudsrikets ankomst samt mellan vinstocken och Jesus varfoumlr man inte heller kan bortse

fraringn denna aspekt Betz observation av visdomskristologin i Didachē aumlr intressant och foumlrtjaumlnar

noggrannare studier inte minst utifraringn att Jesus aumlr den som har gjort kaumlnt (gnwrizw) allt som man

tackar foumlr i boumlnerna

Den andliga maten och drycken som omtalas i Did 103 ges liksom kunskap (gnwsij)

trohet (pistij) och liv (zwh) fraringn Gud genom Jesus I boumlnerna framstaringr faktiskt uppenbarandet av

dessa tre som Jesu fraumlmsta gaumlrning Foumlr man in Betz tolkning av vinstocken som symbol foumlr

visheten framstaringr det tydligt att det aumlr kunskap och trohet som aumlr den andliga maten och drycken

medan det eviga livet aumlr ett slags resultat av detta Att det eviga livet inte innefattas i begreppet

rdquoandlig mat och dryckrdquo maumlrks genom att det aumlr en ytterligare garingva vid sidan av detta vilket man

kan se av Did 103 rdquomen aringt oss har du gett andlig mat och dryck och evigt liv genom din tjaumlnarerdquo

Som redan beroumlrts aumlr Guds naumlrvaro i de deltagandes hjaumlrtan en central del i Didachēs maringltid

Ordet som anvaumlnds foumlr att beskriva hur Gud tar plats i deltagarnas hjaumlrtan aumlr kataskenow Om Gud

anvaumlnds det aldrig i NT daumlremot anvaumlnds skenow om Guds naumlrvaro bland de heliga i

Uppenbarelseboken 715 och 213 samt om Guds logoj naumlrvaro i vaumlrlden i Joh 114

Maringltiden aumlr alltsaring en fest daumlr man tackar och prisar Gud foumlr de garingvor man faringtt liksom det aumlr

en bekaumlnnelse till Gud som fader och herre Maringltiden aumlr en bild foumlr enheten i foumlrsamlingen och

betecknar samtidigt foumlrvaumlntan paring enheten med alla kristna i Guds rike Vidare innebaumlr maringltiden ett

mottagande av kunskap (gnwsij) trohet (pistij) och liv (zwh) fraringn Gud genom Jesus Dessutom

foumlrmedlas Guds naumlrvaro i och med mottagandet av broumld och vin

333 Vem houmlll i maringltiden79

Aaron Milavec haumlvdar med bestaumlmdhet att det inte var naringgon saumlrskild person som foumlrestod den

gemensamma eukaristin80 men han accepterar teorin att profeterna81 hade visst foumlretraumlde i sin

egenskap av andliga maumlnniskor Detta foumlrstaringr vi saumlrskilt utifraringn den sista versen i perikopen 107

79 Foumlljande resonemang finns ocksaring men mer utvecklat i min C-uppsats Nordlander (2009) rdquoperi twn avpostolwn kai profhtwn - en genomgaringng av aumlmbetsliknande funktioner i Didachē Foumlrsta Korinthierbrevet och Foumlrsta Timtheosbrevetrdquo Uppsala s 17-21

80 Milavec 2003 s 38281 Foumlrutom agerandet vid eukaristin var profeternas uppgift att profetera det vill saumlga komma med ett andligt tilltal i

foumlrsamlingens situation samt att undervisa Se vidare diskussion i Nordlander 2009 s 9-13

rdquolaringt profeterna tacka saring mycket de villrdquo82 I ljuset av hur det gick till vid Esseacuteernas maringltid och

likheterna med Didachēs maringltid finns det dock skaumll att tro att det alltid var en saumlrskild utvald person

som ledde maringltiderna Enligt Josefus beskrivning kallades denne iereuj och naumlr det gaumlller Didachē

har profeten som sagt tvivelsutan (107) en saringdan roll Av Did 151 kan man dock dra slutsatsen att

ocksaring de evpiskopoi och diakonoi som vaumlljs hade en saumlrskild uppgift vid maringltiden naumlr ingen profet

fanns eftersom de rdquoutfoumlr profeternas och laumlrarnas leitourgiardquo (leitourgia som aumlr det ord varifraringn

vi har faringtt svenskans liturgi oumlversaumltts oftast med tjaumlnst)

Milavec menar dock att det inte foumlrharingller sig saring att man ska tolka tjaumlnst som en liturgisk

religioumls tjaumlnst Ordgruppen leitourgewleitourgia aumlr naumlmligen inte fraringn boumlrjan religioumls utan hade i

den grekiska vaumlrlden att goumlra med en sekulaumlr samhaumlllstjaumlnst inom politiken utan ekonomisk

ersaumlttning som maumlnniskor oumlver en viss inkomstgraumlns var tvungna att utfoumlra och som vissa andra av

filantropi eller moumljligtvis aumlrelystnad frivilligt tog paring sig Milavec goumlr en poaumlng av grundbetydelsen

det vill saumlga den tjaumlnst som vaumllbemedlade medlemmar (av samhaumlllet respektive foumlrsamlingen) tar

paring sig Den rdquoprofeternas och laumlrarnas tjaumlnstrdquo som omtalas aumlr alltsaring inte av ett liturgiskt snitt menar

Milavec utan helt enkelt att evpiskopoi och diakonoi utgjorde ett administrativt raringd som skoumltte det

praktiska kring gudstjaumlnsten Han menar vidare att om det hade varit en rdquopraumlsterligrdquo liturgisk (i

modern mening) tjaumlnst saring hade ordet ierourgewierourgoj (av ieroj+evrgoj) anvaumlnts istaumlllet foumlr

leitourgewleitourgia83 Risken med att titta foumlr mycket paring ords grundbetydelse aumlr att man blir

blind foumlr dess betydelse i det omkringliggande samhaumlllet Foumlr det foumlrsta saring foumlrekommer ierourgew

bara en enda garingng i Nya testamentet i Rom 1516 daumlr det dessutom knyts starkt till substantivet

leitourgoj rdquo[Gud har] gett mig uppdraget att vara Kristi Jesu tempelpraumlst (leitourgoj) och i helig

tjaumlnst foumlrvalta (ierourgew) Guds evangeliumrdquo (Rom 1516) Inte heller det beslaumlktade ierateuw aumlr

saumlrskilt vanligt i Nya Testamentet utan foumlrekommer bara i Luk 1884 Foumlr det andra I Septuaginta

anvaumlnds leitourgewleitourgia ofta i sammanhang daumlr naringgon utfoumlr en kulthandling en religioumls

tjaumlnst Ordgruppen aumlr reserverad foumlr tjaumlnst aringt Gud85 med naringgra faring undantag (Esr 4412 och 1 Kroumln

1516) I Nya testamentet foumlrekommer ordgruppen i princip paring samma saumltt som i Septuaginta om aumln

gudstjaumlnstbegreppet vidgats naringgot Paring tvaring staumlllen (Rom 1527 och 2 Kor 912) anvaumlnds det i

82 Eller rdquoSaring ofta de villrdquo83 Milavec (2003) 595-59884 Schrenk (1966) 250-5385 Exempelvis anvaumlnds samma hebreiska ord tvaring garingnger i Syr 414 rdquoden som tjaumlnar (שרת) visheten tjaumlnar (שרת) den

Heligerdquo men Septuaginta vaumlljer i det haumlr fallet istaumlllet latreuw foumlr vishetens tjaumlnst medan man vaumlljer leitourgew foumlr den Heliges tjaumlnst

anknytning till insamlingen aringt foumlrsamlingen i Jerusalem86 Att leitourgew-gruppen anvaumlnds om

praumlsterlig gudstjaumlnst i baringde Septuaginta och Nya testamentet goumlr att det aumlr rimligt att anta att aumlven

Didachē anvaumlnder det paring detta saumltt

Milavecs uppfattning kan alltsaring ifraringgasaumlttas starkt ierourgew var ett ganska ovanligt ord i

den judisk-kristna spraringksfaumlren medan leitourgew som var mycket vanligt i houmlgsta grad uttrycker

en liturgisk rdquopraumlsterligrdquo tjaumlnst87 Daumlrfoumlr kan uppgifterna foumlr evpiskopoi och diakonoi mycket vaumll ha

varit av liturgisk art snarare aumln bara praktisk som Milavec antyder Detta stoumlder ocksaring de Halleux

som dock menar att det i foumlrsamlingen verkar ha funnits en viss frihet gaumlllande vem som agerade

vid foumlrsamlingens sammankomster88 Att det var en saumlrskilt utvald person som houmlll i maringltiden

staumlrker ocksaring relationen mellan Qumransamfundet och tidig kristen liturgi I Qumran var det

noumldvaumlndigt att praumlsten vaumllsignade liksom det i senare kristna liturgier otvetydigt aumlr biskopen

ocheller presbytern som vaumllsignar och tackar foumlr maringltidselementen (jfr Ap Trad 4)

334 Agapemaringltid ocheller Nattvard

I litteraturen aumlr det vanligt att goumlra en distinktion mellan nattvarden och den sk agapemaringltiden89

Agapemaringltiden beskrivs som en maringltid i foumlrsamlingsgemenskapen som foumlrvisso var ett houmlgtidligt

tillfaumllle och i naringgon maringn exklusivt foumlr de som tillhoumlrde kyrkan men inte fullt ut ett sakrament paring

samma saumltt som nattvarden I Nya testamentet anvaumlnds avgaph om en maringltid endast i Jud 1290 men

daumlr aumlr det inte tydligt om det aumlr nattvarden eller ett annat slags maringltid som avses Naumlr det gaumlller

nattvarden saring anvaumlnds avgaph aumlven som beteckning paring denna saring till exempel av Ignatius (Smyrn 8)

men det finns ocksaring bevis foumlr att de kristna i urkyrkan firade tvaring maringltider Till exempel skriver

Plinius dy (foumldd aringr 63) att de kristna firar en maringltid paring morgonen och en paring kvaumlllen den senare

med vanlig mat Den senare maringltiden foumlll ur bruk under Plinius levnad vilket tjaumlnar som bevis paring

att den hade en laumlgre status aumln nattvarden eftersom de kristna slutade med agapen efter

paringtryckningar men inte med nattvarden Aumlven Tertullianus (apol 3916-18) och Hippolytos (Ap

Trad 25-27) skriver om agapemaringltider vilket visar att de i alla fall vid deras tid (ca aringr 200) var

86 Strathmann (1967) s 215-222 226-22887 Milavecs foumlrklaring att anvaumlndandet av leitourgia i Septuaginta har att goumlra med att praumlsterna i Gamla testamentet

inte hade naringgon loumln eftersom de underhoumllls av tionden aumlr laringngsoumlkt Milavec (2003) s 59688 De Halleux (1996) s 31489 Saring Betz1996 s 250-51 Dibelius 1938 s 40 och Jeremias 1966 s 11890 Eventuellt ocksaring i parallellstaumlllet i 2 Pet 13

saumlrskilda fraringn nattvarden91

Ett argument som framfoumlrs foumlr att det skulle vara en agapemaringltid som avses i Did 9-10 aumlr att

maringltiden beskrivs som maumlttande (101)92 Betz argumenterar enligt linjen att Paulus i 1 Kor 1134

skiljer paring nattvardsgaringvorna och den maumlttande maringltiden rdquoom naringgon aumlr hungrig ska han aumlta hemmardquo

det vill saumlga Maringltiden som Paulus beskriver har enligt Betz inte som huvudsyfte att maumltta

deltagarna utan att staumlrka deras samhoumlrighet Betz menar dock att boumlnerna som saringdana naringgon garingng

har anvaumlnts som nattvardsboumlner men att de i den kyrkliga utvecklingen har uppfattats som

oumlverfloumldiga eller inte tydliga nog vilket har gjort att de rdquodegraderatsrdquo till agapeboumlner93 Betz slutsats

kraumlver foumlr maringnga steg Foumlr det foumlrsta utesluter inte 1 Kor 1134 att den Korinthiska maringltiden var

maumlttande snarare tvaumlrtom Det Paulus kritiserar aumlr snarare att man inte delar maten inboumlrdes utan

aumlter sitt eget och goumlr detta utan att ta haumlnsyn till om de mindre bemedlade i foumlrsamlingen har

tillraumlckligt med mat Foumlr det andra aumlr Betz antagande att boumlnerna har rdquodegraderatsrdquo till

nattvardsboumlner en ad hoc-foumlrklaring som inte tar haumlnsyn till att samma boumlner som finns i Didachē

foumlrvisso med aumlndringar som goumlr den sakramentala karaktaumlren tydligare anvaumlnds i Apostoliska

konstitutionerna 725 Maringltidens sakramentala karaktaumlr maumlrks ocksaring i och med att den saumlgs

foumlrmedla Guds naumlrvaro i de deltagandes hjaumlrtan samt att det aumlr en saumlrskilt utvald person som foumlrestaringr

Ett annat argument som framfoumlrs aumlr att avsaknaden av instiftelseord av den typ synoptikerna

och Paulus har pekar paring att det inte aumlr en nattvard som avses94 Detta argument foumlrutsaumltter att

nattvarden hade en fast form redan fraringn boumlrjan Milavec tillbakavisar detta Han menar liksom

Schwiebert att vi inte kan se ett enhetligt nattvardsfirande i kyrkans gryning95 Milavec menar

istaumlllet att instiftelsen finns i 103 alltsaring efter sjaumllva maringltiden Daumlr fungerar orden om Guds

vaumllgaumlrningar som paringminnelse om garingvan Gud har gett maumlnniskorna i det att jorden kan frambringa

mat och dryck men ocksaring om den andliga maten och drycken som Gud gett de kristna genom

Jesus96 Instiftelsen speglas enligt Betz i referenserna till kunskap odoumldlighetevigt liv och

uppenbarelse genom Jesus (tjaumlnarensonen) Han menar daumlrutoumlver att Didachē inte utesluter ett

reciterande av instiftelseorden Det var dock inte daumlr tyngdpunkten laringg Man var helt enkelt

91 Ferguson 1992 s 90f92 Bland annat av Kurt Niederwimmer 1998 s 14393 Betz 1996 s 250-5194 Niederwimmer 1998 s 14095 Milavec 2003 s 380 Schwiebert 2008 s 9-1096 Milavec 2003 s 389

koncentrerad paring andra aspekter av eukaristin97

Ett tredje argument som refereras av Niederwimmer aumlr att ordningen paring elementen i

maringltiden aumlr omvaumlnd fraringn det rdquonormalardquo98 I 1 Kor 1016-17 finns dock Didachēs ordning med

baumlgare ndash broumld och en tydlig referens till Jesu blod och kropp vilket ger verserna en sakramental

karaktaumlr Att Paulus som naringgra verser senare vaumlnder ordningen till den vanligare broumld ndash baumlgare-

ordningen menar Joseph Ysebaert tyder paring att en viss frihet fanns i foumlrharingllandet till ordningen paring

elementen99

Slutligen garingr det inte att komma ifraringn att eukaristiboumlnerna staringr tillsammans med dopet och

formar en enhet med liturgiska foumlreskrifter Att man skulle reglera dopet och agapemaringltiden men

inte nattvarden foumlrefaller mycket otroligt Ett problem i diskussionen av karaktaumlren hos maringltiden i

Didachē aumlr att faring exegeter bryr sig om att definiera vad man menar med rdquonattvardrdquo Menar man

nattvard utifraringn naringgot slags kanonisk raumltt med epikles instiftelse och anamnes som konstituerande

nattvarden eller menar man en maringltid som samtidigt prisar och tackar Gud foumlr hans verk genom

Jesus Den tidigare definitionen utesluter Didachēs maringltid den andra goumlr det inte Daumlrmed inte sagt

att det noumldvaumlndigtvis finns naringgon diametral motsats i dessa tvaring definitioner men foumlr en sann

foumlrstaringelse av eukaristin i den tidiga kyrkan maringste man komma ifraringn den kyrkovetenskapliga

systematisk-teologiska definitionen av vad nattvard eller eukaristi aumlr och istaumlllet koncentrera sig paring

vad de bibliska och fornkyrkliga vittnesboumlrden faktiskt saumlger

34 Nytestamentliga instiftelseord

De mest relevanta texterna foumlr det haumlr avsnittet aumlr Matt 2626-29 Mark 141726 Luk 2214-20(30)

och 1 Kor 1117-34 Inledningsvis kan man konstatera att vi har tvaring huvudtraditioner representerade

haumlr MattMark-versionen100 och PaulusLukas101-versionen och vid sidan av dessa eventuellt en

tredje Lukas kortversion (Luk 2214-18)102

CS Mann haumlvdar att den sista maringltiden boumlr ha varit en paringskmaringltid vilket ocksaring Jeremias

97 Betz 1996 s 253-25498 Niederwimmer 1998 s 14099 Ysebaert 2004 s 17 Ysebaerts slutsats paring s 27 att det aumlr Paulus som flyttade baumlgaren till efter maringltiden paring grund av

korinthiernas brist paring upptraumldande vid maringltiden aumlr dock inte oumlvertygande100 Skillnaderna dem emellan foumlreslaringr Ulrich Luz beror paring att Matteus kan ha foumlljt sin foumlrsamlings liturgiska praxis

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

haumlvdar103 De maringnga referenserna hos synoptikerna och aumlven hos Paulus talar helt enkelt foumlr det

Den avvikande kronologin i Johannesevangeliet aumlr helt enkelt inte tillraumlckligt foumlr att vaumlga upp den

motsatta staringndpunkten Den kronologiska avvikelsen har av naringgra foumlrklarats med att Jesus och hans

laumlrjungar foumlljde en annan kalender104 eller avsiktligt aringt maringltiden en dag foumlre105

Paringskmaringltiden bar givetvis med sig en djup symbolik det var inte bara en aringminnelse av

uttaringget ur Egypten utan maringltiden innebar att deltagarna var mitt ibland dem som taringgade ut106

Paringskmaringltiden var ocksaring att delta i ett offer sjaumllva paringskalammet Dock finner vi varken hos Paulus

eller synoptikerna naringgon referens till att de skulle ha foumlrberett ett paringskalamm Det kan naturligtvis

vara underfoumlrstaringtt men France foumlrklarar att om Jesus och laumlrjungarna aringt sin maringltid dagen innan

offret vore det inte saring konstigt om de inte hade naringgot paringskalamm att aumlta107 Harrington saumlger dock

rdquoJesus last supper was a regular meal with the overtones of the Passover season ndash something like

holding a Christmas party on December 24rdquo108 I sak foumlraumlndrar inte dessa tvivelaktigheter naringgonting

det oumlvergripande temat i Jesu sista paringskmaringltid aumlr offer vilket bland annat tidpunkten och referensen

till hans kropp och (i synnerhet) blod indikerar

Lukas version avviker naringgot fraringn de andra synoptikerna Fitzmyer citerar G B Caird som

skriver rdquoThe Lucan account of the Last Supper is a scholars paradise and a beginners nightmarerdquo109

Det stora problemet haumlr anser Fitzmyer aumlr att det finns tvaring varianter den laringnga (v 14-20 som en

enhet) respektive laumlsningen med tvaring olika korta nattvardsnarrativ (v 14-18 och v 14 19-20) Utan

att garing in paring den textkritiska diskussionen kan konstateras att den laringnga versionen stoumlds av flertalet

manuskript Fitzmyer menar ocksaring att den laringnga laumlsningen aumlr svaringrare (eftersom den refererar till tvaring

baumlgare) och daumlrmed mer ursprunglig110 Den foumlrsta baumlgaren foumlre maringltiden aumlr ytterligare ett bevis

foumlr att det aumlr paringskmaringltid som avses i synoptikernas aringterberaumlttande av Jesu sista maringltid

Naumlr det gaumlller instruktionerna kring nattvarden i Paulus brev till Korinthierna maringste de laumlsas

utifraringn att han reagerar paring problem i foumlrsamlingen I brevet svarar Paulus paring dels fraringgor fraringn

103 Mann 1986 s 570 Jeremias 1966 s 84104 Mann 1986 s 570105 France 2002 s 560-561106 Mann 1986 s 571107 France 2002 s 56 han medger dock att det aumlr ett tystnadens argument och saringledes inte vattentaumltt Exempelvis

skulle rdquoto pasca [] fagwrdquo i Mark 1414 kunna betyda rdquoaumlta paringskalammetrdquo och inte rdquoaumlta paringskmaringltidenrdquo Se France s 56 not 24 och 57 not 25 och 26 foumlr naringgra avvikande uppfattningar

108 Harrington 1991 s 370 Laumlsaren ombes uppmaumlrksamma att Harrington aumlr av anglosaxiskt ursprung och saringledes normalt firar jul 25 december

109 Fitzmyer 1985 s 1386110 Fitzmyer 1985 s 1388

foumlrsamlingen (se 1 Kor 71) dels reagerar Paulus paring rykten han har houmlrt Till skillnad fraringn

utlaumlggningen av nattvardselementen i v 101-22 aumlr avsnittet med nattvardstexten111 1117-34 ett

exempel paring reaktion paring rykten vilket vi ser av till exempel 1 Kor 1118

Haumlr menar Anthony Thistleton att anledningen till att Paulus anser sig tvungen att gripa in i

situationen aumlr att man inte delade maringltiden paring det saumltt som man blivit instruerad om till skillnad

fraringn instruktionerna kring kvinnor vid sammankomsterna i 112-16 daumlr det verkar vara

tillaumlggsinstruktioner (jfr 113) till ett redan beroumlmvaumlrt uppfoumlrande (112) Han goumlr haumlr en poaumlng av

att evpainw anvaumlnds paring baringda staumlllen I det foumlrsta fallet (112) faringr korinthierna beroumlm foumlr att de tillaringter

kvinnor att profetera paring det saumltt som sker i andra kyrkor men Paulus ger ocksaring naringgra

tillaumlggsinstruktioner I det andra fallet negeras evpainw man foumlrtjaumlnar inte beroumlm eftersom man inte

delar mat med varandra paring det saumltt som man goumlr i de andra kyrkorna utan var och en tar foumlr sig av

sitt vilket leder till en skiktning i foumlrsamlingen rdquode som harrdquo och rdquode som inte harrdquo112 Joseph

Fitzmyer har i princip samma aringsikt i fraringgan men han naumlmner aumlven andra aringsiktsinriktningar i

forskarvaumlrlden bland andra aringsikten att uppdelningen i foumlrsamlingen beror paring eller tar sitt uttryck i

att man har olika aringsikter om vad nattvarden aumlr en vanlig maringltid eller Kristi kropp och blod det vill

saumlga en konflikt liknande den mellan katoliker och vissa protestanter113

Utifraringn 1 Kor 1016-17 aumlr det tydligt att Paulus ser den sista maringltiden eller som Paulus

kallar den rdquoHerrens maringltidrdquo (1 Kor 1120) som naringgot som foumlrmedlar gemenskap rdquoVaumllsignelsens

baumlgare som vi vaumllsignar aumlr inte det gemenskap med Kristi blod Broumldet som vi bryter aumlr inte det

gemenskap med Kristi kropprdquo (min oumlversaumlttning) Gemenskapen som avses aumlr delvis med dem som

tar del av samma broumld men kanske framfoumlrallt med Kristus paring samma saumltt som israeliterna med

sina offermaringltider hade gemenskap med offeraltaret eller som en offermaringltid med hedningarna ger

gemenskap med avgudar (1 Kor 1018 20) Det opassande upptraumldandet vid maringltiden aumlr daumlrfoumlr ett

brott mot gemenskapen i Kristi kropp kyrkanfoumlrsamlingen

Paulus anmaumlrkning i 1121 rdquovar och en tar genast foumlr sig av sin egen matrdquo aumlr intressant

Fitzmyer goumlr anmaumlrkningen att rdquosin egen matrdquo (to idion deipnon) kontrasteras mot rdquoHerrens

maringltidrdquo (to kuriakon deipnon) och att Paulus genom detta anklagar korinthierna foumlr sjaumllviskhet en

sjaumllviskhet som leder till att bordsgemenskapen och daumlrmed ocksaring ett av kriterierna paring en Herrens

111 Detta aumlr den aumlldsta versionen av instiftelseorden vi kaumlnner till CS Mann (1986 s 572) naumlmner att de dessutom foumlrmodligen garingr tillbaka paring en aumlnnu aumlldre tradition vilket Paulus ocksaring sjaumllv saumlger

112 Thistleton 2000 s 849 856113 Fitzmyer 2008 s 427-428

maringltid foumlrsvinner114

Ska man dra naringgra slutsatser om vilken maringltid NT som helhet presenterar finns det naringgra

huvuddrag Foumlr det foumlrsta aumlr det en maringltid som utgaringr fraringn Jesu liv Samtliga nytestamentliga texter

har en referens till situationen vid Jesu sista maringltid till exempel rdquoden natt daring herren Jesus blev

foumlrraringddrdquo (1 Kor 1123) Foumlr det andra aumlr det en gemenskapsmaringltid vilket vi ser framfoumlrallt av

Paulus resonemang Foumlr det tredje har det framfoumlrallt utifraringn synoptikernas vittnesboumlrd med offret i

templet och Jesu offer paring korset att goumlra och aumlr paring saring saumltt en ny del i paringskbudskapet

341 Didachē och NTs maringltid

Mellan de nytestamentliga instiftelseorden och Didachē finns flera likheter115 Det kanske aumlr att

uppmaumlrksamma det uppenbara men baringde instiftelseorden och Didachēs eukaristiboumlner kretsar kring

broumld och baumlgare Dessa vaumllsignas var foumlr sig men representerar tillsammans hela maringltiden I

vaumllsignelsen kopplas de ocksaring samman baringde i Didachē och nya testamentets instiftelseord i

Didachē genom referensen till att det aumlr Jesus som gjort vinstocken respektive livet och kunskapen

(som representeras av broumldet) kaumlnda i instiftelseorden genom referensen till broumldet som hans kropp

och baumlgaren som det nya foumlrbundet genom hans blod116

Enhet samhoumlrighet och gemenskap framtraumlder som tvaring viktiga teman baringde hos Didachē och

hos Paulus Hos synoptikerna aumlr inte detta lika tydligt men att alla dricker ur samma baumlgare117 och

aumlter samma broumld liksom att det aumlr till foumlr rdquoallardquo medfoumlr en viss gemenskap

Betz menar att baringde i NT och Didachē medfoumlr firandet en Guds naumlrvaro Ytterligare likheter

ligger i att den grundlaumlggande riktningen i baringde instiftelsen och Didachē aumlr eskatologisk I Didachē

utmynnar boumlnerna i ett rop att Herren ska komma hos synoptikerna utmynnar vaumllsignelsen oumlver

baumlgaren i att Jesus saumlger att han inte ska dricka av det vinstocken ger foumlrraumln Guds rike har kommit

Lukas accentuerar detta ytterligare i 2230 naumlr Jesus saumlger rdquoNi skall faring aumlta och dricka vid mitt bord i

mitt rikerdquo

Man boumlr dock inte oumlverbetona likheterna Faktum kvarstaringr att Didachē ger en vaumlldigt

114 Fitzmyer 2008 s 434-435 Eriksson 1998 s 184115 Appendix 1 aumlr en synops av Matt 2626-29 Mark 142-25 Luk 2214-20 1 Kor 1123-25 och Didachē staumlllda sida

vid sida116 Betz 1996 253117 Senare rabbinska instruktioner foumlreskriver flera baumlgare men texten hos Markus klargoumlr att alla dricker ur samma

baumlgare (France 2002 s 569)

annorlunda bild av eukaristin Ordningen paring nattvardselementen aumlr i och foumlr sig ovidkommande

vilket vi ser av Lukas behandling av ordningen men betoningen i firandet skiljer sig ocksaring en hel

del Hos synoptikerna betonas tydligt vinet mer aumln broumldet vilket vi ser av att det aumlr vinet som Jesus

avstaringr fraringn fram tills Guds rikes ankomst samt att det mer specifikt anges vara vinet som foumlrmedlar

syndernas foumlrlaringtelse och foumlrmedlar ett ingaringende i det nya foumlrbundet I Didachē daumlremot betonas

broumldet i en houmlgre grad och knyts till kunskap trohet och liv

342 Likheterna mellan Johannesevangeliet och Didachē 9-10

I Johannesevangeliet finns en serie likheter med Did 9-10 Betz raumlknar upp 19 exempel paring begrepp i

Didachē 9-10 som anvaumlnds i maringltidssammanhang av Johannes118 Aumlven om det aumlr otroligt att

foumlrfattaren till Didachēs maringltidsboumlner kaumlnt till Johannesevangeliet119 finns det tydliga tecken paring att

Didachēs maringltidsboumlner och maringltidstexterna i Johannesevangeliet vilar paring en gemensam tradition120

Foumlr att illustrera denna laumlnk kommer haumlr tre exempel

Det foumlrsta exemplet aumlr anvaumlndandet av gnorizw Om Milavec har raumltt i sitt antagande att

kunskapen (gnwsij) Jesus goumlr kaumlnd har att goumlra med sann kunskap om Gud121 vilket aumlr mycket

troligt skulle Faderns namn (Joh 1726) och det Jesus houmlrt fraringn Fadern (Joh 1515) kunna vara

exempel paring saringdan sann kunskap Verbet som ligger till grund foumlr de baringda orden ginwskw anvaumlnds

paring flera staumlllen i Johannesevangeliet i samband med och som en parallell till pisteuw (se Joh 669

1038) Verbet pisteuw aumlr relaterat till substantivet pistij som raumlknas upp som en av garingvorna som

ges genom Jesus i Didachē tillsammans med gnwsij Den flitiga anvaumlndningen av gnorizw och det

beslaumlktade gnwsij pekar saringledes paring ett samband med Johannesevangeliet

Det andra exemplet aumlr broumldets centrala roll Paring samma saumltt som broumldet har en central roll i

firandet av Didachēs eukaristi aumlr broumldet en central del i Johannesevangeliet Tydligast aumlr detta i

Johannesevangeliets sjaumltte kapitel122 daumlr broumldundret sker (Joh 61-14) och laumlggs ut (622-59) Haumlr

ser vi ocksaring att euvcaristew och klasma staringr vaumlldigt taumltt tillsammans i 611-13 Detta tillsammans

118 Betz 1996 s255119 Niederwimmer 1998 s 48 not 40 invaumlndningen att det verkligt saumlrskilda i Johannes teologi saknas i Didachē aumlr

viktig Tucket 2005 s 94120 Betz 1996 s 267 271 Tucket 2005 s 94121 Milavec 2003 387122 Att kapitel 6 aumlr viktigt ser vi bland annat paring att detta kapitel har naumlst flest foumlrekomster (9 st av ca 100) av verbet

rdquopisteuwrdquo i hela evangeliet

med att Jesus i 627 saumlger att hans foumlda ger evigt liv123 precis som broumldet ger liv (93) och rdquoden

andliga matenrdquo i 103 paring samma saumltt knyts till evigt liv Dessutom ser vi att broumld den haumlr garingngen i

betydelsen Jesus ndash broumldet fraringn himmelen knyts till pisteuw i Joh 635 Paring samma saumltt kan vi ur

102 om observationen att 102 aumlr parallell med 93 staumlmmer dra slutsatsen att aumltandet av broumldet i

eukaristin medfoumlr att pistij vaumlcks vilket i saring fall aumlr ytterligare ett indicium paring en traditions- eller

liturgihistorisk laumlnk mellan dessa baringda texter

En tredje likhet aumlr att boumlnen om samling i Didachē har flera ord som antingen aumlr samma eller

liknar dem som finns i Jesu foumlrklaring av syftet med sin doumld i Joh 1152

Did 94 Joh 1152

σπερ ν το το τ κλ σμαὥ ἦ ῦ ὸ ά διεσκορπισμ νονέ π νω τ ν ρ ων καἐ ά ῶ ὀ έ ὶ συναχθ νὲ γ νετο ἐ έ νἕ ο τω ὕ συναχθ τωή σου κκλησ α π τ ν περ των τ ς γ ςἡ ἐ ί ἀ ὸ ῶ ά ῆ ῆ ε ςἰ τ ν σ ν βασιλε ανὴ ὴ ί

κα ο χ π ρ το θνους μόνον λλrsquo ναὶ ὐ ὑ ὲ ῦ ἔ ἀ ἵ κα τ τέκνα το θεο ὶ ὰ ῦ ῦ τ διεσκορπισμέναὰ συναγάγ ε ς ν ῃ ἰ ἕ

Samlingen av de som aumlr spridda oumlver vaumlrlden ges alltsaring stor vikt I Didachēs fall genom att den

aringterkommer i baringda boumlnerna i Johannesevangeliet genom att det benaumlmns som ett av syftena med

Jesu doumld Tillsammans med likheterna i ordval mellan de baringda texterna aumlr aumlven detta ett mycket

starkt tecken paring en relation mellan de baringda texterna

En saringdan relation boumlr naturligtvis faring konsekvenser foumlr tolkningen av dessa baringda skrifter

Johannes bild av Jesus som vinstock och broumld aumlr en aspekt som foumlrsiktigt boumlr oumlvervaumlgas att foumlras in i

tolkningen av Didachēmaringltiden

123 Ett centralt tema i Johannes Behm 1966 s 741

4 Sammanfattning

I Didachē finner vi boumlner foumlr en festmaringltid ledd av en profet en evpiskopoj eller en diakonoj Denna

maringltid har fungerat som ett nattvardsfirande daumlr det huvudsakliga inslaget aumlr att man tackar och

prisar Gud foumlr de garingvor man faringtt Maringltiden ger en klar bild av att enheten i foumlrsamlingen aumlr central

foumlr teologin Boumlnerna om samling har paring saring saumltt en dubbel funktion en boumln om att foumlrsamlingens

enhet ska bevaras samtidigt som det aumlr en boumln om enhet och foumlrvaumlntan om foumlrening med alla kristna

i Guds rike Foumlrstaringelsen av kunskap (gnwsij) trohet (pistij) och liv (zwh) en foumlrstaringelse som skaumlnks

av Gud genom Jesus Deltagandet i eukaristin genom att aumlta och dricka aumlr dessutom ett

foumlrmedlande av Guds naumlrvaro in i eukaristideltagarnas hjaumlrtan

Didachē hittar sina grunder i det judiska sammanhanget Tidigare undersoumlkningar har pekat

paring formella samband och eventuellt ocksaring textuella samband mellan tidiga judiska boumlner och

Didachēs maringltidsboumlner Dessa kopplingar aumlr oumlverdrivna men en judisk kultur kan inte helt

oumlverraskande anas kanske framfoumlrallt i boumlnen efter maringltiden Saumlrskilt kan naumlmnas de maringnga

likheterna med maringltiden hos den judiska sekten i Qumran dels paring det rent formella planet hur

maringltiden gick till dels i att det finns en andlig dimension med en saumlrskild naumlrvaro av MessiasGuds

namn i maringltiden Daumlrtill syns i baringda sammanhangen en eskatologisk foumlrvaumlntan paring en ankomst som

foumlraumlndrar vaumlrlden

Naumlr det gaumlller de synoptiska och det paulinska vittnesboumlrden saring har den sista maringltiden i dessa

texter som uppgift att beraumltta naringgot om Jesu liv en klar skillnad mot Didachē Hos synoptikerna och

Paulus ser vi liksom i Didachē tydliga tecken paring att maringltiden aumlr gemenskapsfraumlmjande och

dessutom har med offer att goumlra vilket Didachē tydligt anger i Did 141 Parallellerna med

Johannes aumlr maringnga vilket visar paring ett moumljligt traditions- eller liturgihistoriskt samband mellan de

baringda texterna

5 Slutsats

Den inledande fraringgan foumlr den haumlr uppsatsen var rdquoVilken typ av maringltid och vilka slags boumlner aumlr det vi

moumlter i Did 9-10rdquo Maringltiden i Didachē aumlr en nattvardsmaringltid grundad paring den judiska traditionen

Maringltidens fraumlmsta aumlrende aumlr att tacka och prisa Gud fraumlmst foumlr Jesu kristi gaumlrning hans

uppenbarelse av kunskap trohet och liv Genom maringltiden foumlrmedlas Guds naumlrvaro Boumlnerna aumlr

daumlrfoumlr fraumlmst boumlner som tackar och prisar Gud foumlr hans naumlrvaro och garingvor samt boumlner foumlr kyrkans

enhet och samling i Guds rike

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Aland Kurt et al (2001) The Greek New Testament 4th Revised edition Stuttgart Deutsche

Bibelgesellschaft

Andreacuten Olof och Beskow Per (1992) De apostoliska faumlderna Stockholm Verbum

Cornfeld Gaalya (red) (1982) Josephus ndash The Jewish War Grand rapids Zondervan

Colson FH Och Whitaker GH (1929-32) Philo band I-V Loeb Classical Library London

Heinemann

Donaldson James (repr 1979) rdquoConstitution of the Holy Apostlesrdquo i Roberts A och Donaldson J

(red) The Ante-Nicene Fathers (Vol VII) Grand Rapids Eerdmans

Ehrman Bart D (2003) The Apostolic Fathers I Clement II Clement Ignatius Polycarp

Didachē Loeb Classical Library 24 Cambridge Massachusetts Harvard University Press

Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den apostoliska traditionen Uppsala Katolska bokfoumlrlaget

Rordorf Willem och Tuilier Andreacute (1978) La Doctrine des Douze Apocirctres (Didachē) Sources

Chretiennes Paris Eacuteditions du Cerf

Vanderkam James C (1989) The Book of Jubilees Corpus Scriptorum Christianorum Orientalium

vol 511 Leuven Peeters

Vermes Geza (1995) The Dead Sea Scrolls in English London Penguin

62 Uppslagsverk och ordboumlcker

Ferguson Everett (1992) Agape Meal i Anchor Bible Dictionary vol 1 London Doubleday

Friedrich Gerhard och Kittel Gerhard (red) (1964-) Theological Dictionary of the New Testament

Grand Rapids Eerdmans

Behm Johannes (1966) rdquoklaw klasij klasmardquo Vol III

Beyer Hermann W (1964) rdquoeuvlogew euvloghtoj euvlogia evneulogewrdquo

Conzelmann Hans (1974) rdquoeuvcaristew euvcaristia euvcaristojrdquo

Schrenk Gottlob (1966) rdquoierourgewrdquo Vol III

Strathmann H (1967) rdquoleitourgew leitourgiardquo Vol IV

Heikel I och Fridrichsen A (1934) Grekisk-Svensk Ordbok till Nya Testamentet Lund Gleerups

Liddell amp Scott (1889) An Intermediate Greek-English Lexicon Oxford Clarendon Press

Scharbert Josef (1975) rdquoברכrdquo i Botterweck G J och Ringgren H Theological Dictionary of the

Old Testament vol II Grand Rapids Eerdmans

63 Kommentarer

Fitzmyer Joseph A (2008) First Corinthians ndash A New Translation with Introduction and

Commentary (Anchor Yale Bible) London Yale University Press

Fitzmyer Joseph A (1985) The Gospel According to Luke X-XXIV (Anchor Bible Vol 28a)

Garden City Doubleday

France R T (2002) The Gospel of Mark (The New International Greek Testament Commentary)

Grand Rapids Eerdmanns

Harrington Daniel J (1991) The Gospel of Matthew (Sacra Pagina) Collegeville Liturgical Press

Johnson Luke Timothy (1991) The Gospel of Luke (Sacra Pagina) Collegeville Liturgical Press

Luz Ulrich (2005) Matthew 21-28 ndash A Commentary (Hermeneia) Minneapolis Fortress Press

Mann Christopher S (1986) Mark ndash A New Translation and Commentary (AB vol 27) Garden

City Doubleday

Niederwimmer Kurt (1998) The Didachē a Commentary (Hermeneia) Minneapolis Fortress

Thistleton Anthony C (2000) The First Epistle to the Corinthians (NIGTC) Grand Rapids

Eerdmans

64 Artiklar och monografier

Audet Jean-Paul OP (1958) rdquoEsquisse historique du genre litteacuteraire de la benediction juive et de l

eucharistie chreacutetiennerdquo i Revue Biblique nr 3 s 371-399 Paris Victor Lecoffre

Betz Johannes (1961) Die Eucharistie in der Zeit der griechischen Vaumlter Band II1 ndash Die

Realpraumlsenz des Leibes und Blutes Jesu im Abendmahl dem Neuen Testament Freiburg

Herder

Betz Johannes (1996) rdquoThe Eucharist in the Didachērdquo i Draper J (red) The Didachē in Modern

Research (Arbeiten zur Geschichte des Antiken Judentums und des Urchristentums) Leiden

De Halleux Andreacute (1996) rdquoMinisters in the Didachērdquo i Draper J (red) The Didachē in Modern

Research Leiden Brill

Dibelius Martin (1938) rdquoDie Mahl-Gebete der Didachērdquo s 32-41 i Zeitschrift fuumlr die

Neutestamentliche Wissenschaft nr 37 Berlin De Gruyter

Draper Jonathan A (2000) rdquoRitual Process and Ritual Symbolrdquo i Vigiliae Christianae nr 54

s 121-158 Leiden Brill

Eriksson Anders (1998) Traditions as Rhetorical Proof ndash Pauline Argumentation in 1 Corinthians

Stockholm Almqvist amp Wiksell

Finkelstein Louis (1929) rdquoThe Birkat Ha-Mazonrdquo i The Jewish Quarterly Review Vol 19 No 3

s 211-262 Pennsylvania University of Pennsylvania Press

Fitzmyer Joseph A (2000) rdquoThe Qumran Community Essene or Sadduceanrdquo kap 11 s 249-260 i

Fitzmyer The Dead Sea Scrolls and Christian Origins Cambridge Eerdmans

Gregory Andrew och Tucket Christopher (red) (2005) The Reception of the New Testament in the

Apostolic Fathers Oxford Oxford University Press

Holmstrand Jonas (2009) rdquoSemantiska reflektionerrdquo icke publicerat foumlrelaumlsningsmaterial paring

kursen Urkyrkans tro paring Uppsala Universitet Teologiska institutionen VT 2009

Hurtado Larry W (2000) At the Origins of Christian Worship Grand Rapids Eerdmans

Jeremias Joachim (1966) The Eucharistic Words of Jesus London SCM

Kuhn Karl Georg (1992) rdquoThe Lords Supper and the Communal Meal at Qumranrdquo s 65-93 i

Stendahl Krister (red) The scrolls and the New Testament New York Crossroads

Magness Jodi (2004) rdquoCommunal Meals and Sacred Space at Qumranrdquo kap 6 i Debating Qumran

Collected essays on its archaeology Leuven Peeters

Mazza Enrico Andreacute (1996) rdquoDidachē 9-10 Elements of an eucharistic interpretationrdquo i Draper J

(red) The Didachē in Modern Research Leiden Brill

Mazza Enrico (1995) The Origins of the Eucharistic Prayer Collegeville Liturgical Press

Milavec Aaron (2003) The Didachē ndash Faith Hope amp Life of the Earliest Christian Communities

50-70 CE Mahwah New Jersey The Newman Press

Nordlander Stefan (2009) rdquoperi twn avpostolwn kai profhtwn - en genomgaringng av

aumlmbetsliknande funktioner i Didachē Foumlrsta Korinthierbrevet och Foumlrsta Timtheosbrevetrdquo

C-uppsats vid Teologiska Fakulteten i Uppsala (Exemplar kan erharingllas via foumlrfattaren)

Priest John F (1963) rdquoThe Messiah and the Meal in 1QSardquo i Journal of Biblical Literature Vol

82 Nr 1 s 95-100 Boston Mass SBL

Reed Jonathan (1995) rdquoThe Hebrew Epic and the Didachērdquo s 213-312 i Jefford Clayton Didachē

in Context ndash Essays on Its Text History and Transmission Leiden Brill

Schwiebert Jonathan (2008) Knowledge and the Coming Kingdom ndash The Didachēs Meal Ritual

and its Place in Early Christianity Library of New Testament Studies 373 London TampT Clark

Talley Thomas J (1976) rdquoFrom Berakah to Eucharistia a Reopening Questionrdquo i Worship vol 50 s

115-137 Collegeville Benedictines of St Johns Abbey

Tucket Christopher M (2005) rdquoThe Didachē and the Writings that later formed the New

Testamentrdquo i Gregory Andrew och Tucket C M The Reception of the New Testament in

the Apostolic Fathers Oxford Oxford University Press

Van der Ploeg John (1957) rdquoThe Meals of the Essenesrdquo i Journal of Semitic Studies Vol 2 s

163-175 Manchester Manchester University Press

Ysebaert Joseph (2004) rdquoThe Eucharist as a Love Meal (Agape) in Didachē 9-10 and its

Development in the Pauline and Syriac Traditionsrdquo i Hilhorst A (red) The Apostolic Age in

Patristic Thought Leiden Brill

65 Internetresurser

Nationalencyklopedins Ordbok (2009) httpwwwnese

Burke Aaron Cargill Robert R Schniedewind William (2009) The Qumran Visualization Project

httpwwwvirtualqumrancom (haumlmtad 2009-12-02)

Isett John (red) (2009) httpwwwbibloscom En mycket nyttig portal med bla soumlkbar grekisk

konkordans och bibeltexter paring flera spraringk (Haumlmtad 2010-01-01)

Bilaga 1 ndash Synops foumlr nattvardstexterna i Nya Testamentet och Didachē124

Matt 2626-29 Mark 1422-25 Luk 2214-20 1 Kor 1123-25 Didachē 9-10

Medan de aringt Medan de aringt Naumlr stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna

Jag har sjaumllv tagit emot fraringn Herren det som jag har foumlrt vidare till er Den natten daring herren Jesus blev foumlrraringdd

Han sade till dem Hur har jag inte laumlngtat efter att faring aumlta denna paringskmaringltid med er innan mitt lidande boumlrjar

Man raumlckte honom en baumlgare och han tackade Gud

och sade Ta detta och dela det mellan er

Vi tackar [och prisar] dig varingr fader foumlr din tjaumlnare Davids heliga vinstock som du har uppenbarat foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

Jag saumlger er fraringn denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger foumlrraumln Guds rike har kommit

tog Jesus ett broumld och efter att ha laumlst tackboumlnen

tog han ett broumld laumlste tackboumlnen

Sedan tog han ett broumld tackade Gud

tog han ett broumld tackade Gud

Vi tackar [och prisar] dig varingr fader foumlr livet och kunskapen som har uppenbarat foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarna

124 Didachē kan som synes med lite god vilja passas in i nattvardsnarrativet saumlrskilt om man tar haumlnsyn till den laumlngre laumlsningen av Lukasevangeliet Detta ska inte ses som ett vetenskapligt staumlllningstagande utan som en illustration

broumlt han det gav aringt sina laumlrjungar och sade Tag och aumlt detta aumlr min kropp

broumlt det och gav aringt dem och sade Ta detta det aumlr min kropp

broumlt det och gav aringt dem och sade Detta aumlr min kropp som blir offrad foumlr er Goumlr detta till minne av mig

broumlt det och sade Detta aumlr min kropp som offras foumlr er Goumlr detta till minne av mig

Saringsom detta brutna var foumlrskingrat paring bergen och samlades och blev ett saring samlas din kyrkafoumlrsamling fraringn jordens graumlnser in i ditt rike Ty din aumlr aumlran och makten genom Jesus Kristus in i tidsaringldrarna

Och han tog en baumlgare och efter att ha tackat Gud gav han den aringt dem och sade

Drick av den alla Detta aumlr mitt blod foumlrbundsblodet som blir utgjutet foumlr maringnga till syndernas foumlrlaringtelse

Och han tog en baumlgare tackade Gud och gav aringt dem och de drack alla ur den Han sade

Detta aumlr mitt blod foumlrbundsblodet som blir utgjutet foumlr maringnga

Efter maringltiden tog han paring samma saumltt baumlgaren och sade

Denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet genom mitt blod som blir utgjutet foumlr er

Likasaring tog han baumlgaren efter maringltiden och sade

Denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet genom mitt blod Var garingng ni dricker av den goumlr det till minne av mig

Och efter ni har blivit maumlttadefullkomliga tacka saring haumlrVi tackar dig helige fader foumlr ditt heliga namn som har tagit sin boning i varingra hjaumlrtan och foumlr kunskapen och tillitenoumlvertygelsen och odoumldligheten som du har uppenbarat foumlr oss genom Jesus din tjaumlnare Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarnaDu (hus)herre allhaumlrskare har skapat allt foumlr ditt namns skull mat och dryck har du gett maumlnniskorna in itill njutning foumlr att de ska tacka dig men aringt oss har du (naringdefullt) gett andlig mat och dryck och evigt liv genom din tjaumlnare Foumlr alltframfoumlr allt tackar vi dig foumlr att du aumlr maumlktig Aumlra aringt dig in i tidsaringldrarnaMinns Herre din kyrkafoumlrsamling bevara henne fraringn allt ont och fullkomna henne i din kaumlrlek och samla henne fraringn de fyra vaumlderstrecken in i ditt rike som du gjort i ordning foumlr henne Ty din aumlr aumlran och makten genom Jesus Kristus in i tidsaringldrarna

Jag saumlger er nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger foumlrraumln den dag daring jag dricker det nya vinet med er i min faders rike

Sannerligen aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger foumlrraumln den dag daring jag dricker det nya vinet i Guds rike

Naringden maring komma och denna vaumlrlden foumlrgarings Hosianna aringt Davids Gud Om naringgon aumlr helig kom Om naringgon inte aumlr [det]aumlndra sinnelag Maran atha Amen

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


Inneharingllsfoumlrteckning1 Inledning1

11 Bakgrund och problem112 Syfte och fraringgestaumlllning1

2 Metod221 Disposition222 Om litteraturen323 Definitioner3

3 Resultat531 Om Didachē5

311 Textens disposition632 Heliga maringltider i antik judendom7

321 Berakah-boumlner7323 Maringltider i Qumran10

33 Maringltiden i Didachē12331 Struktur13332 Maringltidens budskap15333 Vem houmlll i maringltiden20334 Agapemaringltid ocheller Nattvard22

34 Nytestamentliga instiftelseord24341 Didachē och NTs maringltid27342 Likheterna mellan Johannesevangeliet och Didachē 9-1028

4 Sammanfattning305 Slutsats316 Litteratur32

61 Textutgaringvor3262 Uppslagsverk och ordboumlcker3263 Kommentarer3364 Artiklar och monografier3365 Internetresurser35

Bilaga 1 ndash Synops foumlr nattvardstexterna i Nya Testamentet och DidachēI

1 Inledning

kan urskiljas

1 Betz 1996 s 248

2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

(2008)

och dess tolkning

oumlversaumlttning

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


1 Inledning

kan urskiljas

1 Betz 1996 s 248

2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

(2008)

och dess tolkning

oumlversaumlttning

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

(2008)

och dess tolkning

oumlversaumlttning

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


22 Om litteraturen

(2008)

och dess tolkning

oumlversaumlttning

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


3 Resultat

31 Om Didachē

fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


fasta aumlr en del

bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


bevisas26

skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


skhnoj)

sysslar med

331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


331 Struktur

93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


93 102

vaumlcks

vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


vishet65

78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


78 Betz 1996 s 256-258

elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


elementen99

Luz 2005 s 365101 Luk 2214 19-20102 Luz 2005 s 365

mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


mitt rikerdquo

Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


Did 94 Joh 1152

4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


4 Sammanfattning

baringda texterna

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


6 Litteratur

61 Textutgaringvor

Bibelgesellschaft

Heinemann

63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


63 Kommentarer

City Doubleday

Eerdmans

Herder

65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


65 Internetresurser

1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


1 Inledning



2 Metod

21 Disposition

22 Om litteraturen

23 Definitioner

3 Resultat

31 Om Didachē






331 Struktur







4 Sammanfattning

5 Slutsats

6 Litteratur

61 Textutgaringvor


63 Kommentarer


65 Internetresurser


Documents

Andlig Mat Och Dryck - Stefan Nordlanders Uppsats D2NTs