Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier

Ann Bergfeldt & Inger Granath

Kompetens och Evidens-

Inom boendestöd socialpsykiatri i

Värmland och Dalsland

Competence and Evidence-

Within housing support social psychiatry in

Värmland and Dalsland

Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet

Termin: HT 2013

Handledare: Lars-Gunnar Engström

Examinerande lärare: Mona Sundh

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning

Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och

Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Vi använde oss

av en kvantitativ metod och gruppenkäter för att kunna göra denna kartläggning. Studien

riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom

boendestöd mot brukare med egen bostad. Två enkäter gjordes varav den ena riktades mot

enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrågades 23 kommuner att delta i

studien och av de svarade 17 kommuner på enkäterna vilket ger en svarsfrekvens på 74 %.

Svarsfrekvensen bland boendestödjarna var 63 %. Studien ger en överblick hur

verksamheterna inom boendestöd i Värmland och Dalsland arbetar med kompetens och

evidens. Studiens resultat visade att majoriteten av personal inom boendestöd i Värmland och

Dalsland hade den utbildning som fanns att tillgå för att jobba inom socialpsykiatrin, vilket är

vård- och omsorgsutbildning. För att få reda på hur det ser ut med kompetensutveckling i

kommunerna slogs tre frågor samman och bildade ett index. De flesta kommuner i studien

hade kompetensutvecklingsplaner och studien visade ingen skillnad mellan stora och små kommuner. Personalen hade en positiv attityd till hur genomförandeplaner används. När det

gäller att arbeta med ny forskning bör det enligt studiens resultat ske en förändring då det var

få som hade en positiv attityd till hur ny forskning tas in i arbetet.

Nyckelord: Boendestöd, Kompetens, Evidensbaserad praktik, Human resource management

(HRM), Genus.

Abstract

The purpose of the study was to identify preconditions for housing support within competence

and evidence- based work in Värmland and Dalsland. We used a quantitative method with

questionnaires. The study was directed to unit managers in social psychiatry and its staff

working in housing support for clients in their own homes. Two questionnaires were maid,

one which was directed to unit managers and the other towards staff. A total of 23

municipalities were asked to participate in the study and of the 17 municipalities that

responded to the questionnaire giving a response rate of 74%. The response among using

support was 63%. The study provides an overview how competence and evidence- based

work are used of housing support in Värmland and Dalsland. The results of the study show

that the majority of staff in housing support in Värmland and Dalsland has the education that

is available to work in social psychiatry, which is health and social care education. Most

municipalities in the study has development plans, and there is no difference between large

and small municipalities. The test gave a positive result showing a high reliability value. The

staff had a positive attitude towards the execution plans used in work. When it comes to

working with new research a change should take place according to the result of the study

because the attitude was not positive how new research are used in work.

Keywords: Housing support, Competence, Evidence-based practice, Human resource

management (HRM), gender.

Förord

Vi som har skrivit uppsatsen har gjort det tillsammans och tagit gemensamt ansvar för alla

delar.

Vi vill tacka de kommuner vars chefer och anställda inom boendestöd socialpsykiatrin som

har gjort denna studie möjlig att genomföra. Vi har märkt att det i de kommuner vi haft

kontakt med finns väldigt många trevliga och vänligt bemötande människor.

Vi vill också tacka vår handledare Lars-Gunnar Engström för gott tålamod, fantastisk

handledning och goda råd på vägen, utan Dig hade vi aldrig rott denna studie i land.

Ett stort tack också till våra familjer och anhöriga för all hjälp och stöttning under denna tid.

Ni är alla guld värda!

140219

Ann Bergfeldt

Inger Granath

Innehållsförteckning 1. Inledning……………………………………………………… Sid. 1

1.1. Bakgrund……………………………………... Sid. 1

1.2. Problemformulering………………………….. Sid. 1

2. Syfte och frågeställningar…………………………………….. Sid. 3

2.1. Syfte………………………………………….. Sid. 3

2.2. Frågeställningar………………………………. Sid. 3

2.3. Avgränsningar………………………………... Sid. 3

3. Begreppsdefinitioner…………………………………………. Sid. 4

3.1. Psykiskt funktionshinder……………………... Sid. 4

3.2. Boendestöd………………………………...… Sid. 4

3.3. Kompetens…………………………………… Sid. 4

3.4. Kompetensutveckling………………………… Sid. 5

3.5. Evidensbaserad praktik………………………. Sid. 5

4. Tidigare forskning…………………………………………….. Sid. 6

4.1. Boendestöd…………………………………… Sid. 6

4.2. Kompetens…………………………………… Sid. 6

4.3. Kompetensutveckling………………………… Sid. 7

4.4. Evidensbaserad praktik………………………. Sid. 8

4.5. Brukarens behov……………………………… Sid. 9

4.5.1. Boende och vardagsstöd……... Sid. 9

4.5.2. Meningsfull sysselsättning…... Sid. 9

och rehabilitering

5. Teoretisk referensram………………………………………… Sid. 11

5.1. Human Resource Management………………. Sid. 11

5.2. Genus………………………………………… Sid. 11

6. Metod…………………………………………………………. Sid. 13

6.1. Metodval……………………………………... Sid. 13

6.2. Urval………………………………………….. Sid. 13

6.2.1. Kommuner …………………… Sid. 13

6.2.2. Respondenter…………………. Sid. 13

6.3. Enkätkonstruktion……………………………. Sid. 14

6.3.1 Frågekonstruktion……………... Sid. 15

6.4. Utförande…………………………………….. Sid. 16

6.4.1. Följebrev……………………… Sid. 16

6.4.2. Etiska överväganden…………. Sid. 17

6.5. Datahantering………………………………… Sid. 18

6.5.1. Bakgrundsfrågor……………… Sid. 19

6.5.2. Utbildning och erfarenhet……. Sid. 19

6.5.3. Index…………………………. Sid. 19

6.6. Reliabilitet……………………………………. Sid. 21

6.7. Validitet………………………………………. Sid. 21

6.8. Generaliserbarhet……………………………... Sid. 22

6.9. Bortfall………………………………………... Sid. 22

6.9.1. Externt bortfall……………….. Sid. 22

6.9.2. Internt bortfall………………... Sid. 22

7. Resultat……………………………………………………….. Sid. 24

7.1. Respondenternas fördelning över…………….. Sid. 24

kommun, kön och ålder

7.2. Kompetens……………………………………. Sid. 24

7.2.1. Utbildning……………………. Sid. 25

7.2.2. Erfarenhet…………………….. Sid. 28

7.3. Kompetensutveckling………………………… Sid. 29

7.4. Evidensbaserad praktik……………………….. Sid. 30

7.4.1. Forskning……………………... Sid. 30

7.4.2. Genomförandeplaner…………. Sid. 31

7.4.3. Empati………………………... Sid. 31

8. Analys………………………………………………………… Sid. 32

8.1. Bakgrundsfrågor……………………………… Sid. 32

8.2. Kompetens……………………………………. Sid. 32

8.2.1. Utbildning……………………. Sid. 32

8.2.2. Erfarenhet…………………….. Sid. 32

8.3. Kompetensutveckling………………………… Sid. 33

8.4. Evidensbaserad praktik………………………. Sid. 33

8.4.1. Forskning……………………... Sid. 33

8.4.2. Genomförandeplaner…………. Sid. 33

8.4.3. Empati………………………... Sid. 33

9. Diskussion…………………………………………………….. Sid. 35

9.1. Metoddiskussion……………………………… Sid. 38

9.1.1. Utförandet…………………….. Sid. 38

9.1.2. Enkäterna……………………... Sid. 39

9.2. Förslag till vidare forskning………………….. Sid. 40

Källförteckning och bilagor

1

1. Inledning

1.1. Bakgrund Psykiatrins spelplan har förändrats avsevärt de senaste decennierna (Lindqvist et al. 2010).

Psykiskt sjuka vårdades förr på mentalsjukhus arbetet ansågs ge möjligheter till terapeutisk

framgång och “patienten borde avskiljas från den omgivning där sjukdomen uppstått” (s.24)

för att nå bästa bot och behandling (Lindqvist et al. 2010). Sedan flyttades vården av de

psykiskt sjuka till fattigstugor och platserna delades med äldre och sjuka. Synen på psykiskt

sjuka ändrades i takt med att vårdreformen växte fram. Det är sedan en tid tillbaka

politikernas målsättning att stänga mentalsjukhus och erbjuda andra vårdformer som ska vara

mer humana och öppna (Brunt 2002). Så sent som på 1970-talet började

avinstitutionaliseringen med syfte att vårda de psykiskt sjuka i hemmet. Målgruppen psykiskt

sjuka omdefinierades i samband med psykiatrireformens reformpolitik 1995 till psykiskt

funktionshindrade (Lindqvist et al. 2010).

Under åren 2003 till 2006 arbetade Anders Milton med en offentlig utredning, Nationell

psykiatrisamordning, om hur det fungerar inom psykiatri och socialtjänst ute i Sveriges

kommuner och Landsting (Socialstyrelsen 2007a). Utredning bidrog till en ekonomisk

satsning 2005 till 2006 på psykiatri och socialtjänst där kommuner och landsting fick 500

miljoner i projektmedel och några nationella utvecklingsprojekt fick 200 miljoner.

Insatser för ps kiskt funktionshindrade ges enligt socialt nstlagen o och

lagen o stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387). Insatser enligt

SoL skall tillgodose grundläggande behov medan LSS ska tillförsäkra goda levnadsvillkor.

“ ocialn nden ska verka för att nniskor som av fysiska,

ps kiska eller andra sk l öter et dande svårigheter i sin

livsföring ska få ö lighet att delta i sa h llets gemenskap

och leva som andra (5 kap. 7 § o ”

“Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och

särskild service åt personer

1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder

efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig

sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som

uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar

betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett

omfattande behov av stöd eller service.(1 kap. 1§ ”

1.2. Problemformulering Evidensbaserad praktik utgår ifrån tre delar, varav en är professionernas kompetens vilket gör

att kompetensen är viktig om evidensbaserad praktik ska kunna användas (Socialstyrelsen

2013a). Regeringen har delat ut en del stimulansmedel för att kunna höja kompetensen inom

olika professioner som arbetar med psykiskt funktionshindrade (Socialstyrelsen 2013b).

Regeringen förväntade sig att de stimulansmedlen skulle innebära att en evidensbaserad

praktik skulle börja användas. Evidensbaserat arbete med psykiskt funktionshindrade ska utgå

2

från vetenskaplig kunskap som tillägg till professionernas kunskap inom kommun och

landsting. Forskningen om personer med psykiska funktionshinder har utvecklats och är idag

bättre på att bedöma lämplighet och sannolik effekt på olika insatser. Tredje delen är

brukarens behov och önskemål som ska vägas in och ha stor betydelse i arbetet. Om en

brukare tycker att en insats känns relevant så är det större sannolikhet att insatsen kommer att

fungera (Socialstyrelsen 2013b).

Än idag är kunskapen om psykiska funktionshinder liten. En vanlig uppfattning är att psykiskt

funktionshindrade är mer våldsbenägna än andra i samhället (Hjärnkoll 2011). Under 2000-

talets början begicks ett antal våldsdåd av personer med psykisk störning (Lindqvist et al.

2010). Två exempel på dessa är när en flicka knivmördades i Arvika samma dag som Anna

Lindh, dåvarande utrikesminister, knivskars så svårt att hon avled dagen efter. Enligt en

analys om medier som gjorts så innehåller nästan 40 % av alla artiklar om psykiskt

funktionshindrade även våld (Hjärnkoll 2011). Då medierna har stor betydelse för människors

syn på psykiskt funktionshindrade så bidrar detta troligen till att det finns en stigmatiserad

och kategoriserad bild (Hjärnkoll 2011). Fazel et al. (2009) kan i sin studie istället visa att

personer med schizofreni inte är mer våldsamma än andra. Dock är en högre andel

schizofrena personer våldsbenägna i kombination med droger.

Regeringen tillsatte 1989 en utredning som visade att det fanns behov av välanpassat stöd i

boendet för psykiskt funktionshindrade i Sverige (Brunt 2002). 1995 genomfördes

Psykiatrireformen (SOU 2006:100). Psykiatrireformen och avinstitutionaliseringen innebar att

huvudansvaret för de psykiskt funktionshindrade lades på kommuner och landsting (Lindqvist

et al. 2010; Topor 2010). Tanken var att kommuner och landsting skulle föra ett närmare

samarbete mellan behandling och hjälp i vardagen för de psykiskt funktionshindrade.

Reformen har inneburit att utbuden av till exempel boende och sysselsättning ute i

kommunerna har blivit fler (SOU 2006:100). Tyvärr visar utredningen att en del av de

verksamheter som byggdes upp med hjälp av stimulansmedel efter reformen lagts ner. Detta

för att det ute bland kommuner och landsting skulle sparas pengar när reformen genomfördes.

”Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet.

För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas

personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande

utvecklas och s kras.” (3 kap. 3§ SoL).

I utredningen “A ition och ansvar” som gjordes av Nationell psykiatrisamordning (SOU

2006:100) framkom att det finns ett stort behov av förbättrad kompetens samt av

metodutveckling inom socialtjänsten. Om en verksamhet ska fungera på bästa sätt behövs

personal med rätt kompetens (SOU 2006:100). Det är upp till varje arbetsgivare att se till att

personal har rätt kompetens att utföra sina arbetsuppgifter (Socialstyrelsen 2012; SOU

2006:100). 2000-talet har präglats av utbildning och kompetensutveckling för äldreomsorgens

personal (Ahnlund & Johansson 2008). Intresset för utbildning och kompetensutveckling av

handikappomsorgens personal, menar skribenterna, är svalare både från centrala myndigheter

och i den samhällsvetenskapliga forskningen, med undantag från yrkesgruppen personliga

assistenter. I Värmland och Dalsland finns många små kommuner och det är just små

kommuner som enligt Socialstyrelsen (2005) hade sämst med kompetensutvecklingsplaner.

3

2. Syfte och frågeställningar

2.1. Syfte Vårt syfte är att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och Dalsland har

för att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens.

2.2. Frågeställningar Utifrån vårt syfte så har vi utarbetat fyra frågeställningar som vi önskar få svar på:

• Vad har personalen inom socialpsykiatrins boendestöd för kompetens för att kunna

utföra sina arbetsuppgifter?

• Har kommunerna någon form av kompetensutvecklingsplan för sina boendestödjare?

• I vilken utsträckning arbetar verksamheterna evidensbaserat?

• Hur ser fördelningen ut inom ålder, kön, och kommunstorlek när det gäller kompetens,

kompetensutveckling och evidensbaserat arbete?

2.3. Avgränsningar Vid studier görs en mängd avgränsningar som hänger ihop med det syfte som man har valt i

studien (Ahnlund 2008). Vi har valt att enbart titta på den personal som jobbar inom

boendestöd socialpsykiatrin mot brukare som har egen bostad. Ytterligare en avgränsning har

gjorts då enbart de som är fast anställda eller har ett vikariat längre än tre månader valdes ut.

Även personal som har en anställning på någon annan verksamhet inom socialpsykiatrin men

som täcker upp för boendestöd vid behov av personal valdes ut. Anledningen till det är att vi

tror att undersökningens resultat blir mer trovärdiga om enbart personal som kan

verksamheten och som bland annat får internutbildningar svarade på enkäten.

En organisation är ofta indelad i olika sociala världar där det i en studie kan vara viktigt att

titta på hur de olika världarna uppfattar sin situation (Lilja & Larsson 2005). Då vi i vår studie

enbart tittar på enhetschefer och personal så kommer inte brukarna och deras upplevelse om

delaktighet i hur insatserna från socialpsykiatrin ska se ut att komma med. Denna avgränsning

gjordes då det inte fanns tid att hinna med ytterligare en enkät eller intervjuer med brukare.

Däremot kommer brukarperspektivet med i frågor om genomförandeplaner, som brukare själv

ska vara med att utforma med insatser och planering, men då utifrån hur personalen ser det.

För att få en bra grund i datainsamlingen valdes två landskap ut och då vi båda bor i

Värmland så var det naturligt att titta på kommuner där. Vi valde sedan Dalsland då vi båda

bor i södra Värmland som ligger i angränsning. Vänersborgs kommun ligger angränsande i

två landskap och valdes av den anledningen bort i studien.

4

3. Begreppsdefinitioner

3.1. Psykiskt funktionshinder Vi har valt att använda den definition av psykiskt funktionshinder som Nationell

psykiatrisamordning (SOU 2006:5) iordningställde under sitt arbete mellan åren 2003-2006:

“En person har ett psykiskt funktionshinder om

han eller hon har väsentliga svårigheter med att

utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa

begränsningar har funnits eller kan antas komma

att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en

konsekvens av psykisk störning.” (SOU 2006:5, s.6)

Definitionen av psykiskt funktionshindrade vidareutvecklas i rapporten (SOU 2006:5). De

menar att ålder inte är en begränsning men i praktiken så gäller det inte barn upp till sexton år.

De viktiga livsområdena kan gälla alla basala situationer i samhället som individen inte själv

klarar av. Vidare menar de att svårigheter är väsentliga om de gör att individen inte kan känna

sig delaktig i samhället eller påverkar delaktigheten på något viktigt område. En längre tid

innefattar även de som har en sådan sjukdom där individen har återkommande problem under

perioder. Man kan tillhöra kategorin psykiskt funktionshindrad en period utan att

nödvändigtvis vara det hela livet. Det finns de som även kan återhämta sig och börja fungera

själva i samhället utan hjälp. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykiskt störning och

med psykisk störning menas här en sjukdom som kan diagnostiseras som psykiatrisk.

3.2. Boendestöd Boendestöd är ett bistånd som ligger under Socialtjänstlagens (SoL) fjärde kapitel 1§ (SFS

2010:52). I denna studie kommer definitionen av begreppet boendestödjare att innebära

personal inom socialpsykiatrin som har till uppgift att hjälpa och stötta psykiskt

funktionshindrade som bor i egen bostad. Vi kommer nedan i texten att använda orden

personal, boendestödjare, svarande och respondenter som synonymer.

3.3. Kompetens Kompetens kan beskrivas som “individens förmåga att klara av de krav som ställs i en given

situation” (Fränkel 2003 s.11).

Kompetens kan ses som uppbyggd av tre olika delar där den första delen är kunskap

(Stockfelt 1988). Ska någon kunna ha kompetens så måste det finnas en kunskap inom

ämnesområdet, det är grunden i kompetensen. I begreppet kunskap ingår både formell

utbildning men också kunskap som vi lär oss i vardagen genom att vara tvungna att lösa olika

problem. Den andra delen är en vilja att använda kunskapen. Personalen måste känna sig

motiverade att använda sin kunskap i arbetet. Den tredje och sista delen är att få tillfälle att

använda kunskapen, alltså rätt ställe för rätt kunskap.

Ett annat sätt att se på kompetens är att se det utifrån två delar, tröskelkompetens och

stjärnkompetens (Goleman 2000). Här är tröskelkompetensen det som är minimikraven av

kunskap när personal ska rekryteras. Tröskelkompetensen är det som behövs för att personal

ska kunna utföra arbetet, och det är beroende på vilket arbete som ska utföras som bestämmer

vad som är tröskelkompetens. Stjärnkompetens är det som skiljer ut viss personal och är den

kompetens som finns utöver tröskelkompetensen. Här har författaren kommit fram till att det

5

ofta är emotionell kunskap som ingår i stjärnkompetens. Arbetsuppgifter kan läras in men

även emotionell kunskap kan läras in under åren genom erfarenheter. Empati och social

förmåga handlar om hur vi hanterar relationer och kallas också för social kompetens, och

social kompetens är något som arbetsgivare vill ha hos sin personal.

3.4. Kompetensutveckling För kompetensutveckling krävs insatser för att utveckla förmågan och viljan att utföra

arbetsuppgifter hos personalen (Socialstyrelsen 2013b). Ellström och Kock (1993) definierar

kompetensutveckling som åtgärder som vi planerar att göra för att inom den egna

verksamheten påverka kompetens och kvalifikationer. Ett exempel på det kan vara då

arbetsgivare väljer att internutbilda någon eller några av personalen eller anställer någon med

specifik kompetens.

3.5. Evidensbaserad praktik Att arbeta med evidensbaserad praktik är att väga in tre viktiga delar i arbetet (Socialstyrelsen

2013a; Bergmark et al. 2011). Den första delen inom evidensbaserad praktik är att i insatser

ska utgå ifrån brukarens önskemål, situation och kontextuella förutsättningar. En brukares

åsikter om insatser ska vägas in och vara lika viktigt som de andra två delarna, speciellt om

det inte finns några eller svaga kunskaper om insatsers effekt. Om en brukare upplever att en

insats känns bra kommer det att öka chanserna till att insatsen kommer att fungera. Den andra

delen är den professionellas expertis, alltså den kompetens, som personalen har och som de

kan använda i sitt arbete. I denna kompetens ingår empatisk förmåga och att kunna se vilka

behov en brukare har. Det ingår också en kunskap om hur man följer upp hur insatser har

fungerat. Den tredje delen är den bästa tillgängliga kunskap inom arbetsområdet. Arbetet ska

ske med insatser och metoder som är så bra och tillförlitliga som möjligt. Personalen ska i

möjligaste mån använda evidens som kommer från vetenskapliga studier där man tagit reda

på insatsers effekt. Dock finns inte vetenskaplig kunskap inom alla områden men då ska man

använda sig av andra tillförlitliga källor om hur effekten av insatser är. Dessa tre delar ska

vägas in lika mycket och är lika viktiga, det är det som gör att arbetet kan kallas

evidensbaserat.

6

4. Tidigare forskning

4.1. Boendestöd Människor med psykiska funktionshinder ska idag kunna bo i egna bostäder med stöd från

socialtjänsten (Andersson 2009). Stödet kallas boendestöd och ska fungera som en hjälpande

hand för att hantera vardagen för psykiskt funktionshindrade. Boendestöd är ett bistånd enligt

Socialtjänstlagen och är prövat utefter de behov som brukaren har.

“Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan

få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd

av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd)

och för sin livsföring i övrigt.” (SoL 4 kap. 1§)

Det var 18 251 personer i åldern 0-64 år som hade insatsen boendestöd 1 oktober 2012

(Socialstyrelsen 2013a). Siffrorna över personer med boendestöd låg i Värmland och Dalsland

vid samma tidpunkt på 439 personer. Boendestödjare får ofta en viktig roll då det skapas en

nära relation mellan dem och brukarna, och för vissa brukare kan personalen vara den enda

kontakten som brukaren träffar regelbundet och pratar med (Andersson 2009).

4.2. Kompetens Socialstyrelsen (2005) har efter en tillsyn i Sveriges kommuner lämnat en rapport över

kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. I rapporten framkommer

det att det finns flera problemområden inom verksamheterna och däribland finner man att

personalens kompetens behöver förstärkas. Utan tillräcklig kompetens kommer inte

kommunerna att kunna ha förutsättningar för en bra kvalité på verksamheterna. I utredningen

“A ition och ansvar” som gjordes av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100)

framkommer att det finns ett stort behov av kompetensförstärkningar samt av

metodutveckling inom socialtjänsten. Om en verksamhet ska fungera behövs det personal

med rätt kompetens. Det är huvudmännen, kommun och landsting, som har ansvar för att

personalen har rätt kompetens (SOU 2006:100).

Det ska ligga i professionernas intresse att se till att personalen har ändamålsenlig utbildning

(Lindgren & Håkansson 2007). När det gäller utbildning anses den numera nedlagda

mentalskötarutbildningen som mest passande för personalen inom boendestöd (Ingemarsson

et al. 2007). Inom några år kommer den personal som har skötarutbildningen att gå i pension

och ersättas med personal som har annan grundutbildning (Socialstyrelsen 2007b). Många

chefer anser att gymnasiets vårdprogram inte har nog med psykiatri för att arbeta med

psykiskt funktionshinder, detta trots att det finns en inriktning mot psykiatri på åtta veckor

(Ahnlund 2008; Ingemarsson et al. 2007). Grundutbildningar med inriktning mot psykiatri

och psykisk hälsa saknas i dagsläget samtidigt som det ute i verksamheter finns personal som

helt saknar grundutbildning som kan anses adekvat för de arbetsuppgifter som ska utföras

(Ingemarsson et al. 2007). Det skulle behövas en gemensam utbildning där kunskaper i socialt

arbete och psykiatri/socialpsykiatri är viktiga (Ingemarsson et al. 2007). Grundutbildningar

bör finnas med fördjupade kunskaper om psykisk sjukdom och psykiskt funktionshindrade

som överensstämmer med aktuellt kunskapsläge (Socialstyrelsen 2007b; SOU 2006:100).

Kraftfulla satsningar bör göras på utbildning inom tre områden; vård och behandling, boende

och stöd samt meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete (Lindgren & Håkansson

2007; Socialstyrelsen 2007b). Till skillnad från personal inom äldreomsorgen är utbildning

7

och kompetensutveckling inte lika uppmärksammad för personal som arbetar med

funktionshindrade (Ahnlund 2008; Ahnlund & Johansson 2008).

Regeringen har med utgångspunkt från Socialstyrelsens rapport från 2007, Baspersonalens

kompetens- förslag till kompetensförstärkningar i hälso- och sjukvård och socialtjänst, gett

stimulansmedel under åren 2009-2012 till kommuner och landsting i syfte att öka

kompetensen bland personal som jobbar med personer som har någon form av psykiska

problem (Socialstyrelsen 2013b). Resultatet av satsningen blev att alla kommuner har varit

med och drivit eller har deltagit i ett eller flera projekt. Flest deltagare var det från

kommunerna och en anledning till det kan vara att personalen där hade större behov av

grundläggande utbildning i psykiatri än landstingspersonalen. Rapporten visar på en lyckad

satsning som nått ut till avsedd baspersonal.

Både personal och chefer anser att en bred grundutbildning är viktig för arbetet men också

arbetslivserfarenhet väger tungt (Ingmarsson et al. 2007). Personalen menar också att de lär

sig mycket av den brukare som de arbetar med. Vid en kartläggning av kompetensbehov hos

boendestöd i Stockholm framkom att viktiga delar vid rekrytering av personal är personlig

lämplighet, utbildning och yrkeserfarenhet (Ingmarsson et al. 2007). Utöver formell

kompetens behövs också personlig mognad och lyhördhet för att personal ska kunna arbeta på

ett bra sätt med psykiskt funktionshindrade (SOU 2006:100). Inom yrket boendestöd var det

tydligt att empati behövs hos personalen (Ingmarsson et al. 2007).

Kommunernas kostnader har ökat under 2000-talet på grund av utökade verksamheter

samtidigt som många brukare känner att de inte får sina behov tillfredsställda (SOU

2006:100). Detta kan tyda på att befintliga resurser inte används på rätt sätt.

4.3. Kompetensutveckling Det är betydande skillnader i vilka som får kompetensutveckling i arbetet (Ellström 1999).

Vanligare är att de med högre utbildning får kompetensutveckling på arbetet än de med

grundutbildning. En anledning kan vara att de med högre utbildning även utför mer avancerat

arbete. Kompetensutveckling behöver inte vara formella former av utbildning, det kan också

vara lärande som sker i det dagliga arbetet. Speciellt viktigt kan detta vara för personal som

har kort formell utbildning.

“Med r tt kompetens kan personalen bidra till insatser

av god kvalitet. En viktig uppgift för ar etsgivare r att

avgöra vilken ko petens so ehövs i den verksamhet

so de ansvarar för och att se till att det finns föruts ttningar

för ko petensutveckling”. (Socialstyrelsen 2012, sid.3)

Socialstyrelsen (2005) kom fram till att knappt 20 % av kommunerna i landet har någon plan

för hur en kompetensutveckling ska vara utformad, sämst är det i små kommuner. Under

tillsynen framgick också att det saknas möjlighet till vidareutbildning och handledning i flera

kommuner. Detta är något som chefstjänstemän efterfrågar för sin personal på utförarnivå

(Ahnlund 2008; Ingmarsson et al. 2007; Socialstyrelsen 2005). Vikten av att även chefer får

kompetensutveckling påtalades också då det är de som är ansvariga för att olika metoder

börjar användas i verksamheten.

8

Ett mål med den kompetenssatsning som Socialstyrelsen gjorde under åren 2009-2012 var att

kommuner och landsting även skulle börja ha långsiktiga kompetensutvecklingsplaner

(Socialstyrelsen 2013b). De hade en önskan om att nå ut till baspersonal med sin

kompetenssatsning. Anledningen till det är att detta är personal som jobbar nära psykiskt

funktionshindrade men som ofta saknar grundläggande utbildning och har behov av att få

kompetensutveckling. Några kommuner har kommit i kontakt med universitet och högskolor i

sitt arbete att vidareutbilda sin personal. I Värmland har Karlstads universitet på

uppdragsbasis startat ett vård- och stödsamordningsprogram sedan 2008 (Socialstyrelsen

2013b). Vård- och stödsamordningsprogrammet är en universitetsutbildning som riktar sig

mot samordning och innehåller bland annat utbildning inom psykisk ohälsa och missbruk

(Karlstads universitet 2013a).

4.4. Evidensbaserad praktik Hur det sociala arbetets praktik ska se ut råder det delade meningar om (Denvall & Johansson

2012). Det som uppmärksammats mest är evidensbaserad praktik (EBP) och hur det ska

implementeras. EBP började användas inom den medicinska verksamheten för att fortsätta ut

i andra professioner och numera finns också krav på att socialt arbete ska använda kunskap

från forskning (Bergmark et al. 2011; Lindström 2007; Bergmark & Lundström 2006). Det

har varit lättare för medicinsk verksamhet att införa EBP då det oftast finns fler alternativa

insatser att välja mellan i de enskilda fallen (Bergmark et al. 2011). Det krävs att både

kommun och landsting aktivt arbetar för att EBP ska ingå i det sociala arbetet om det ska ske

en positiv utveckling (Socialdepartementet 2010). Kommunerna behöver göra en långsiktig

kunskapsutveckling där basen är grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet. I Värmland

har ett forum startats på Karlstads Universitet som heter FoU Välfärd Värmland där

kommuner ska kunna få hjälp med att utveckla det evidensbaserade arbetet inom

socialtjänsten (Karlstads Universitet 2013b). FoU Välfärd Värmland ska kunna ge kommuner

hjälp med att koppla ihop teori och praktik i verksamheterna.

Förutom evidensbaserad kunskap vill man i kommunerna också få tillgång till praktiknära

metoder att använda i verksamheterna (Socialstyrelsen 2005). Det kan bland annat handla om

arbetssätt som visat sig ha verkan på den enskilde när det gäller utveckling och hälsa samt att

stärka den enskildes självkänsla eller vara pedagogisk kunskap som träning i vardagliga

situationer. Men också om kunskap om kognitiva hjälpmedel och även kunskap om hur man

motiverar till att bruka dessa hjälpmedel (Socialstyrelsen 2007b). Här har den systematiska

kunskapsöversikten fått en betydelsefull roll (Hydén 2008). I denna översikt ska resultat från

olika väl gjorda studier läggas samman och visa vilken användning verksamheterna kan ha av

olika metoder och insatser. I Socialstyrelsens (2005) tillsynsrapport framgick att kunskapen

om effektiva och utvärderade metoder för personer med psykiska funktionshinder ligger

placerad på många olika instanser, vilket gör det svårt för personal att hitta det de söker.

Mot detta evidensbaserade arbete är genomförandeplaner viktiga för personalen att arbeta

med och det finns då ett behov i att få kompetens i att göra och använda dessa planer.

Personalen ska ha kunskap om hur de kan ge den enskilde hjälp och stöd att utveckla en

meningsfull fritid och ett socialt liv (Socialstyrelsen 2007b). Uppföljningsarbetet är en av de

viktigaste delarna i EBP, det är tyvärr inte utarbetat hur ett sådant arbete ska se ut (Bergmark

et al. 2011; Lindqvist et al. 2010). Det som är klart är att dokumentation om brukarna och

insatserna som satts in är viktigt för att kunna se vad som har fungerat och inte (Bergmark et

al. 2011; Lindqvist et al. 2010). Värderingar och reflektioner är viktiga förutsättningar för att

veta om mål som satts upp verkligen har uppnåtts (Ellström 1999). För att veta vilka effekter

9

olika handlingar haft så måste varje individ få sitta ner och fundera på hur handlingen

fungerat. Att målet är tydligt är viktigt för att kunna värdera om handlingen haft efterfrågad

effekt (Ellström 1999).

Regeringen förväntade sig att de stimulansmedel som delades ut för kompetenshöjning skulle

innebära en mera utvecklad evidensbaserad praktik (Socialstyrelsen 2013b). Alltså att arbetet

med psykiska funktionshindrade faktiskt ska utgå från vetenskaplig kunskap som tillägg till

professionernas kunskap inom kommun och landsting. Forskningen om personer med

psykiska funktionshinder har utvecklats och är idag bättre på att bedöma lämplighet och

sannolik effekt på olika insatser. I rapporten framkommer det att den kompetenssatsning för

baspersonal som varit från Socialstyrelsen faktiskt har haft effekt även på evidensbaserad

praktik ute i kommunerna (Socialstyrelsen 2013b).

4.5. Brukarens behov Vi ville hitta forskning om psykiskt funktionshindrades behov för att se hur det kan stämma

överens med Socialstyrelsens (2013b) strategiska områden. Dock valde vi att inte titta på

området vård och omsorg som hör mer till landstinget och därför inte är intressant för vår

studie. De områden som vi tittade på blev då boende och vardagsstöd samt meningsfull

sysselsättning och rehabilitering.

4.5.1. Boende och Vardagsstöd

Sedan Psykiatrireformen ägde rum 1995 har flertalet systematiska studier genomförts i

Sverige där livssituationen för psykiskt funktionshindrade undersökts (Klockmo et al. 2012;

Bengtsson-Tops 2001). Dessa undersökningar visar att människor med psykiska

funktionshinder fortfarande har de sämsta levnadsvillkoren jämfört med andra samhället, även

andra funktionshindrade (Klockmo et al. 2012). Att ha psykiska funktionshinder innebär

många gånger svårigheter i att delta i det sociala livet i den utsträckning som individen önskar

(Bengtsson-Tops 2001). Några faktorer kan vara stress, psykiatriska symptom, bristande

självkänsla, svårigheter i att uppfatta och minnas information samt lösa problem.

Omgivningens reaktioner på ett avvikande beteende i form av avvisande och uteslutande kan

också bidra till en sämre social funktionsnivå. Inte sällan orsakar dessa faktorer problem för

individen då det gäller arbete och sysselsättning, sociala kontakter, egenvård och vardagliga

hushållsgöromål (Bengtsson-Tops 2001).

4.5.2. Meningsfull sysselsättning och rehabilitering

Klockmo et al. (2012) har i sin studie om kunskap i tillfrisknande tittat på 122 boendestödjare

varav endast 22,1% hade någon specifik träning i hur de ska arbeta med tillfrisknande hos

brukarna. Attityden till tillfrisknande blir påverkat av om personalen har kunskap om

tillfrisknande hos brukare. Stöd till delaktighet i samhället för personer med psykiska

funktionshinder och kunskap om arbetet för återhämtning är begränsad (Rosenberg 2009).

Begränsningarna av stöd och hjälp för den psykiskt funktionshindrade kan leda till en känsla

av institutionalisering. En bekräftelse på att det finns behov hos psykiskt funktionshindrade

förutom vård visar Jansson et al. (2003) i sin artikel. Artikeln belyser också behovet av stöd i

dagliga aktiviteter och arbetsträning samt att hitta arbete för att känna meningsfullhet.

Brunt (2002) har i en studie jämfört boende i samhället med boende inom psykiatrisk vård för

personer med psykiskt funktionshinder. Det deltog 25-30 personer i varje grupp. Studien visar

att människor med psykiska funktionshinder ofta har ett litet socialt nätverk. Brukarna saknar

10

någon de kan kontakta om de hamnar i någon svårighet eller någon som kan komma hem till

dem om det behövs. Få av studiens deltagare hade arbete. Att personer med psykisk ohälsa

sällan har någon sysselsättning eller jobb bekräftar också Rosenberg (2009) i sin avhandling,

där mindre än hälften av de medverkande i studien hade någon sysselsättning och mindre än

15 % hade ett vanligt arbete. Vanligt är att yngre personer med psykiskt funktionshinder och

som är arbetslösa inte har kontakt med vare sig psykiatrin eller socialpsykiatrin.

Avhandlingen visar också att psykiskt funktionshindrade personer ofta av välfärdssystemet

blir kategoriserade som personer som i första hand har behov av vård. Men en del personer i

avhandlingen befann sig, enligt personal, i en fas där de kunde gå tillbaka till att bli delaktiga

i samhället. Stigmatiserande attityder från omgivningen gjorde dock detta svårt och

personerna hamnade utanför samhället.

Den tidigare forskning som finns under denna punkt (4.5) tyder på att psykiska

funktionshinder ställer krav på bra kompetens hos personalen då behoven kan vara olika och

även många.

11

5. Teoretisk referensram

5.1. Human Resource Management Human Resource Management (HRM) är ett perspektiv där personalen ses som en viktig

resurs i verksamheten och organisationen (Lindmark & Önnevik 2011). HRM är ett samlat

begrepp som står för ledning av mänskliga resurser där personalen är den viktigaste resursen

att utveckla och arbeta med (Boglind et al. 2013; Lindmark & Önnevik 2011). Satsningar kan

göras inom en verksamhet göra satsningar på maskiner och teknik, men inom HRM så anses

personalen vara den viktigaste resursen (Boglind et al. 2013; Lindmark och Önnevik 2011).

Inom HRM diskuteras också begreppen humankapital och arbetskraft (Abrahamsson et al.

2002). Arbetskraft är den tjänst som vilken arbetare som helst kan producera medan

humankapital är all ackumulerad kunskap och färdighet som en arbetare har. Kunskap och

färdighet kan ha erhållits genom utbildning eller genom erfarenhet. Skillnaden mellan

arbetskraft och humankapital kan ses som en indikator för kvalitetsskillnad på arbetet

(Abrahamsson et al. 2002).

Lindmark och Önnevik (2011) tar upp tre grundläggande faktorer i HRM där den första är

personalens utveckling utifrån deras egna förutsättningar, det anses viktigt att se alla

individers olika behov av utveckling. Den andra faktorn är vikten av att en organisation har

ett lärande och utvecklande klimat och anledningen till detta är att utbildning för personalen

ses som en investering och inte som en kostnad. Inom HRM förväntas utvecklingen ske

utifrån individen och de arbetsuppgifter och situationer som personen kan förväntas hamna i.

Den tredje faktorn handlar om ledarskapet och inom HRM anses det viktigt att ledaren känner

gruppen och de behov som finns av utveckling. Ledaren anses ha en viktig funktion i att

kunna skapa förutsättningar för personalen att kunna prestera så bra som möjligt. Inom HRM

perspektivet är det en stor fördel för verksamheten om den anses vara en bra arbetsplats då

detta kan göra det lättare att rekrytera personal. Ledarskap är i organisationsteorin alltid

knuten till en grupp eller en verksamhet (Abrahamsson & Aarum Andersen 2000). En ledares

uppgift är att kunna planera, organisera, vägleda och kontrollera sin personal och verksamhet.

Ledarskap innebär en interaktion, inte bara med gruppens medlemmar, utan också med andra

medlemmar av verksamheten. Ingen verksamhet klarar att existera utan någon form av

ledarskap. Ett dilemma i ledarskapet är att ledaren är ansvarig för att nå organisationens mål

men klarar inte av att göra det själv utan är beroende av gruppen. En ledare kan inte med egen

arbetsinsats nå verksamhetens mål utan är beroende av sin grupp (Abrahamsson & Aarum

Andersen 2000).

5.2. Genus Genus ses som något som skapas av oss människor och denna konstruktion medför också

förväntningar på hur vi som män och kvinnor ska vara (Hirdman & Manns 2013). Vi lär oss

och blir formade av samhället runt oss hur vi som man eller kvinna bör bete sig och vad som

är manligt och kvinnligt. Genus kan studeras både på grupp och individnivå, inom

organisationer och företag (Hirdman & Manns 2013).

Redan på gymnasienivå syns tydliga skillnader på inriktningar mellan tjejer och killar

(Skolverket 2006). Tydligast syns könsfördelningen på vårdlinjen/omvårdnadsprogrammet

där tjejer är överrepresenterade. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) (2008) ligger

könsfördelningen inom vård- och omsorgspersonalen på ungefär 87 % kvinnor. Det finns

också en skillnad mellan könen i lön där det är männen som har högre löner än kvinnorna

(SCB 2004).

12

Abrahamsson et al. (2002) skriver om hur det kan vara väldigt svårt att bryta mönster på

arbetsplatser när det gäller kön och arbetsuppgifter. Författarna skriver om en arbetsplats där

en arbetsrotation infördes. Detta visade sig vara en svår förändring att genomföra. Männen

hade svårt att flytta runt med risk för att hamna på arbetsuppgifter som kunde ses som

kvinnliga. Männen var rädda för att ses som kvinnliga om de jobbade med dessa

arbetsuppgifter vilket gjorde att de inte ville utföra dem. Männen upplevde kvinnouppgifterna

som degraderande. En del av männen valde faktiskt att säga upp sig eller byta avdelning på

arbetsplatsen för att öka chansen att få manliga arbetsuppgifter.

13

6. Metod

6.1. Metodval För att göra en studie krävs ett problem som man önskar att besvara (Eliasson 2013). Syftet

med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar utifrån kompetens och evidens

personal inom socialpsykiatrin har för att utföra sina arbetsuppgifter. För att kunna göra denna

kartläggning valdes en kvantitativ metod med enkäter. Detta då en enkätundersökning är bra

att använda vid en undersökning av många personer under kort tid (Eliasson 2013; Ejlertsson

2005). Utifrån syfte och problemformulering gjordes en mind map med tankar och idéer.

Detta för att få reda på vad som skulle mätas och hur. Genom att bryta ner frågeställningarna

till mindre konkreta och mätbara frågor växte enkäterna fram vilket kallas för

operationalisering (Ejlertsson 2005; Widerberg 1995).

6.2. Urval

6.2.1. Kommuner

Vid studier brukar urval göras (Eliasson 2013; Ejlertsson 2005). De vanligaste urvalen är

stickprovsundersökning, systematiskt urval och klusterurval. Dessa görs för att få en avbild av

populationen för att sedan kan generalisera resultaten på hela populationen. Studiens mål var

inte att kunna generalisera resultaten på boendestöd i hela Sverige vilket medförde att vi inte

gjorde något utav dessa urval. Undersöks alla inom en viss grupp kallas det för en

totalundersökning (Ejlertsson 2005). Vi vill inte säga att en totalundersökning gjorts då inte

alla kommuner och inte heller alla respondenter har varit delaktiga i studien. Vi skulle kunna

säga att ett bekvämlighetsurval har gjorts då vi utgått ifrån Värmland där vi båda bor samt

Dalsland som är närmast angränsande till Värmland. Vid ett bekvämlighetsurval väljs

personer som passar in i undersökningen eller finns tillgängliga för forskaren (Trost 1997).

Vid bekvämlighetsurval så kan inte resultaten generaliseras på fler oftast på grund av studiens

mindre storlek. Det vi var intresserade av i vår studie var inte att generalisera utan istället att

se hur förhållandena såg ut inom socialpsykiatrin boendestöd i vår närhet och valde därför ut

kommunerna i Värmland och Dalsland. Då inget fokus legat på jämförelse med övriga

kommuner i Sverige så har i stället en koppling gjorts till evidensbaserad praktik, human

resource management och genus.

I Värmlands län ligger det sexton kommuner Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums,

Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby

och Årjäng (Länsstyrelsen Värmland 2013). Kommunerna Karlskoga och Degerfors ligger i

Örebro län men ingår i landskapet Värmland. I Dalsland ligger kommunerna Åmål,

Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Färgelanda och norra delen av Vänersborg (Västsvenska

turistrådet 2013). Här uteslöts Vänersborg vilket beror på att kommunen inte i sin helhet

ligger i Dalsland. Chanserna att kunna få ihop tillräcklig empiri att jobba med ansågs nu goda.

Totalt tillfrågades 23 kommuner att medverka i studien och av dessa var det 17 som valde att

vara med.

6.2.2. Respondenter

Denna studie riktade sig mot personal inom boendestöd som arbetar med psykiskt

funktionshindrade med egen bostad. Socialpsykiatrin är en arbetsplats där personalen kan

hamna i många olika situationer då brukarna har varierande typer av psykiska funktionshinder

(Bengtson-Tops 2001). Denna personalgrupp jobbar mycket själva och eftersom de är hemma

14

hos brukarna så har de en varierande arbetsplats (Ingmarsson et al. 2007). Utan tillräckligt

med kompetens hos personalen finns inte heller förutsättningar för bra kvalité i

verksamheterna (Socialstyrelsen 2005). Då det i vissa kommuner finns personal inom

socialpsykiatrin vars arbetsuppgift är att arbeta i både särskilt och ordinärt boende togs denna

grupp också med. Vikarier med vikariat som är längre än tre månader ansågs vara viktiga i

studien eftersom de jobbar mycket i verksamheten och då bör ha behov av samma kompetens

som övrig personal. För denna studie var även boendestödjarnas chefer intressanta att ha med.

Om enhetscheferna var med så kunde en bredare kartläggning på situationen i kommunerna

göras samtidigt samt att en jämförelse hur cheferna och personalen ser på arbetet i

verksamheterna utifrån kompetens och evidens kunde göras.

6.3. Enkätkonstruktion För att få så bra resultat som möjligt i en kvantitativ studie är det betydelsefullt hur enkäterna

konstrueras (Ejlertsson 2005; Holme & Solvang 1997). Strukturen bör vara lätt att följa och

språket ska vara enkelt att förstå för respondenten. Det är viktigt att enbart ställa en fråga åt

gången för att veta vad respondenten har svarat på. (Ejlertsson 2005; Holme & Solvang

1997). Detta kan vara faktorer som kan påverka både hur många enkäter som kommer in men

också hur seriösa svar man får (Holme & Solvang 1997). Denna studie innehöll två olika

enkäter varav en var till personal inom boendestöd (se bilaga 5) och en var till chefer för

boendestöd (se bilaga 6).

Det behövs tillräckligt med frågor för att få in information samtidigt som enkäten inte får ta

för lång tid att besvara (Holme & Solvang 1997). Enkäterna i studien kunde haft flera frågor

men för att minimera risken av bortfall på grund av för många frågor gjordes enkäterna så

korta som möjligt. Vi ville inte att det skulle ta mer än 10-15 minuter att fylla i enkäten.

De positiva svarsalternativen i enkäten lades längst till höger med undantag för

svarsalternativet Ej Aktuellt. Anledningen till detta var att minimera risken för att de svarande

lättare skulle svara positivt. Vi tror att om det mest positiva svarsalternativet står sist tänker

respondenten efter mer vilket av alternativen som passar bäst in. Svarsalternativen riktades åt

samma håll i hela enkäten då detta minimerar risken för felaktiga svar (Ejlertsson 2005).

Ändras svarsalternativens ordning kan en respondent som har ont om tid missa att ordningen

ändrats och svara efter tidigare ordning av svarsalternativen.

15

6.3.1. Frågekonstruktion

Tabell 1. Översikt över frågefördelningen

Kommun, kön

och ålder Utbildning Erfarenhet Psykiska

sjukdomar

Frågor* 1, 2 och 3 7.1, 7.2, 7.3,

7.4, 9 och 11 4, 5, 10.1

och10.2 13 och 14

*Med 7.1 menas första delfrågan under fråga 7 osv.

Tabell 1. forts.

Kompetens-

utveckling Brukarinflytand

e Forskning Empati

Frågor* 7.5, 7.6, 8 och

12 18, 19, 20, 21

och 22 15, 16 och 17 23

Det finns en kategori frågor som ses som bakgrundsfrågor och som används som

förklaringsvariabler till olika fenomen (Ejlertsson 2005). Bakgrundsfrågor ger information

om vilken bakgrund respondenten har och här inräknas bland annat ålder och kön (Ejlertsson

2005). I den här studien räknades kommunen där respondenterna arbetar som en

bakgrundsfråga. För att kunna se hur kön, ålder och kommunstorlek påverkar den kompetens

och evidens som finns i kommunerna så skulle respondenterna besvara dessa frågor.

Bakgrundsfrågorna brukades för att kunna besvara fjärde frågeställningen. För översikt över

frågefördelningen, se tabell 1.

Den första frågeställningen var att ta reda på hur kompetensnivån ligger ute i kommunerna

och då föll valet på att ha med frågor om utbildning och erfarenhet av arbete inom

socialpsykiatrin. Grunden i kompetensen är att det finns en kunskap inom ämnesområdet

(Stockfelt 1988). Humankapitalet i ett arbetslag grundar sig i utbildning och i den erfarenhet

som personalen har (Abrahamson et al. 2002). Ett intresse fanns att ta reda på om det var

någon skillnad i hur personalen upplever sin kunskap mellan olika psykiska funktionshinder.

Vårdguiden (2013) benämner några av de vanligaste funktionshindren och utifrån denna sida

valdes några kända psykiska funktionshinder ut. Då ett urval gjordes av psykiska sjukdomar

så var även en öppen frågeställning med då det fanns risk att någon personal önskade mer

kunskap om ett område som inte var med i alternativen.

Den andra frågeställningen var om det fanns kompetensutvecklingsplaner i kommunerna. Här

ställdes frågan till cheferna om det fanns planer och hur det fungerade runt dem. Till

personalen ställdes frågor om de fått internutbildning från arbetsgivaren och om detta är något

som de haft användning av i sitt arbete.

Den tredje frågeställningen var om en evidensbaserad praktik är något som används ute i

kommunerna. Kunskap från forskning är något det numera är krav på att använda inom socialt

arbete (Bergmark et al. 2011; Lindström 2007; Bergmark & Lundström 2006). I enkäten

valdes tre frågor ut om hur forskning används ute i verksamheterna. I det evidensbaserade

arbetet är det viktigt att få reda på hur olika arbetssätt fungerar på den enskilde och här är

genomförandeplaner viktiga för personalen att arbeta med (Socialstyrelsen 2007b). Vi fann

16

det då användbart att fråga om hur genomförandeplaner används bland personalen. Empatisk

förmåga är en viktig del i personalens kompetens enligt Socialstyrelsen (2013a). Därför

ställdes en fråga om personalen kunde känna empati med brukarna.

6.4. Utförande Om man vid en studie vill undersöka en grupp människor på en speciell plats bör den

ansvariga för verksamheten tillfrågas först (Eliasson 2013). Därför togs en kontakt med

respektive enhetschef per telefon som är ansvarig för boendestödjarna inom socialpsykiatrin.

Vi ansåg att det var bäst om enhetschefen ville informera om vår studie och höra om intresse

fanns hos personalen att delta. Vid denna första kontakt lämnades information om vilka vi är,

om syftet med vår studie och frågade om de ville vara med i vår enkätundersökning.

Det finns olika sätt att dela ut enkäter till respondenterna men då vi i den här studien ville

undersöka hela personalgrupper så valdes en gruppenkätundersökning. Vid

gruppenkätundersökningar så besvaras enkäterna av de svarande samtidigt vid ett tillfälle

(Ejlertsson 2005).

För att minimera risken av bortfall hade vi en önskan om att kunna besöka de medverkande

kommunerna. Vid besök på plats brukar det vara lättare att få fler som svarar på enkäterna

(Eliasson 2013). Bortfall i stora stycken innebär en okontrollerbar felkälla och bör minimeras

så långt det är möjligt (Djurfeldt et al. 2010). Det visade sig dock vara svårt att besöka alla

kommuner vilket gjorde att några kommuner valdes ut geografiskt i länen. Av de kommuner

vi frågade fick vi besöka fyra kommuner. Det var flera kommuner som inte hade tid att ta

emot oss då de hade mycket på schemat. Dessa kommuner ansåg att det var lättare att få

enkäterna via mail och dela ut dem när det fanns tid. Att respondenterna kan få enkäten

skickad till sig och svara när de har tid är en av fördelarna med att göra en enkätstudie

(Eliasson 2013). Dessa kommuner mailades enkäter och följebrev och vi gjorde en mall på

detta mail för att de skulle se likadana ut (se bilaga 1).

I en del kommuner var enhetscheferna väldigt svåra att få tag i och vi beslöt oss för att skicka

mail till några där vi berättade om vår studie. En mall gjordes på detta mail för att alla skulle

få samma information (se bilaga 2). I mailet bifogades samtidigt ett följebrev och enkäter till

personal och enhetschefer.

Efter cirka två veckor skickades en påminnelse via mail (se bilaga 3) till de kommuner som

ännu inte skickat enkäterna åter till oss. Ännu en påminnelse skickades cirka en vecka efter

den första, med samma innehåll. Två påminnelser anses optimalt för att öka svarsfrekvensen

och minska bortfallet (Ejlertsson 2005). Att skicka fler än två påminnelser kan ifrågasättas ur

etisk synpunkt samt att responsen vanligtvis är liten (Ejlertsson 2005).

6.4.1. Följebrev

I samband med att enkäterna delades ut både vid besök och via mail bifogades också ett

följebrev som riktade sig till personal och chefer, (se bilaga 4). Följebrevet är ett

informationsbrev som talar om undersökningens syfte, vilka som gör undersökningen, vilka

som är utvalda att besvara enkäten, information om hur konfidentialitet hanteras och

samtycke till medverkan (Ejlertsson 2005). Längst ner på brevet lämnades kontaktuppgifter

om någon av de personer som valde att delta i studien i efterhand skulle vilja delge någon

synpunkt eller hade frågor. Följebrevet är skrivet efter Vetenskapsrådets (2002) föreskrifter

17

om forskningsetik. Genom det följebrev som delats ut i samband med enkäten ses

individskyddskravet som uppfyllt (se punkt 6.3.2).

6.4.2. Etiska överväganden

Vid forskning är respekten för människan en grundläggande faktor (Holme & Solvang 1997).

Lagen om etikprövning (SFS 2003:460) antogs 1 januari 2004 med syftet att skydda den

enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. I genomförandet av

studien har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002).

Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning utgår man ifrån forskningskravet och

individskyddskravet. Med forskningskravet menas att forskningen bedrivs för att leda till ny

kunskap samt att kunna utveckla och förbättra den kunskap man redan har. Forskningen får

inte kränka eller skada en annan individ psykiskt eller fysiskt, därför är det viktigt att också ta

hänsyn till individskyddskravet. De två kraven måste alltid vägas emot varandra då ingen av

dem är absoluta. Varje forskare måste göra en avvägning av värdet på det förväntade

kunskapstillskottet samt de eventuella risker som respondenterna utsätts för, både kortsiktigt

och långsiktigt. I denna studie anses forskningskravet vara uppfyllt då vi ser att den forskning

som utförts lett till ny information om verksamheter i Värmland och Dalsland.

Individskyddskravet anses också vara uppfyllt i studien då vi gjort val för att undvika att

kränka någon som enskild individ. Nedan följer Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska

principer;

Individskyddskravet sammanfattas av fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet är ämnat för respondenterna och ska bland annat innehålla information om

forskningens syfte, hur materialet kommer att presenteras och vilka metoder som ska

användas, kontaktuppgifter till huvudmän, personuppgifter eller annan information som kan

peka ut enskild individ får inte röjas samt att det uttryckligen ska stå att deltagandet är

frivilligt och att informanten när helst han eller hon vill kan ta tillbaka samtycket.

Samtyckeskravet ger respondenten i studien självbestämmande över sitt deltagande. Studien är

frivillig och respondenten ska närhelst han eller hon vill kunna avbryta sitt deltagande i

studien utan påtryckningar och konsekvenser. Vid kvalitativa undersökningar ska en

samtyckesblankett skrivas under i förväg av den intervjuade för att intervjun ska vara etiskt

korrekt. Vid kvantitativa undersökningar tillgodoses samtyckeskravet genom att respondenten

faktiskt fyller i enkäten. Samtycke kan i vissa fall fås av respondentens företrädare i form av

exempelvis arbetsgivare.

Konfidentialitetskravet skall skydda respondenternas konfidentialitet. Forskningen ska inte

kunna kopplas till identifierbara personer eller ta del av lämnade uppgifter som är av etiskt

känslig natur. Sådana uppgifter är belagda med tystnadsplikt och ska anonymiseras.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer endast får användas för

forskningsändamål och får alltså inte användas i andra syften än det forskningen avser

(Vetenskapsrådet 2002).

Vid utskick av enkäter bifogades ett informationsbrev som innehöll syftet i vår studie, den

informerade om anonymitet, hur empirin endast skulle användas i studien samt innehöll

kontaktuppgifter till oss som utförde studien. Konfidentialitetskravet anses uppfyllt då de

18

svarande inte angett namn eller personuppgifter. Kommuners namn har inte skrivits ut utan

kommunerna har delats upp efter invånarantal i en skala av stora och små kommuner.

Nyttjandekravet anses uppfyllt då den insamlade empirin enbart använts för studiens syfte och

materialet sedan kommer förstöras. Samtyckeskravet ses också vara uppfyllt då

respondenterna valt att medverka i enkätundersökningen. Vid en kvalitativ undersökning

gäller ett skriftligt samtycke medans en kvantitativ undersökning innefattar enkäter och

respondenten anses genom sin medverkan ha godkänt samtycke (Ejlertsson 2005).

Respondenterna har också informerats om att de när som helst kan välja att avbryta sin

medverkan.

6.5. Datahantering Statistikprogrammet SPSS användes för att få fram resultaten då programmet på ett

lätthanterligt sätt kan få fram olika tabeller. Programmet underlättade vår sammanställning av

den empiri som kommit in. Vi lade tillsammans in frågor och värden från enkäterna i SPSS.

Varje enkät fick ett identifikationsnummer för att i efterhand kunna se vilken enkät som är

inlagd på vilken rad. Identifikationsnummer används vanligen vid avidentifiering (Ejlertsson

2005). När värden läggs in i statistikprogram så finns risk för att felinmatning sker (Eliasson

2013; Djurfeldt et al. 2010). För att minimera risk för felmatning gjordes en kontroll av

värdena en gång.

Tabell 2. Svarsalternativens värdefördelning

Ej

aktuellt Aldrig Sällan Ofta Alltid Ej

aktuella Bortfall

Värde vid fyra

svarsalternativ 1 2 3 4 -8 -9

värde vid fem

svarsalternativ 1 2 3 4 5 -8 -9

När värdena lades in i SPSS så lades de frågor som inte besvarats, eller där flera alternativ

kryssats in, med ett värde på -9 och kunde utläsas som ” ortfall”. För att se värdefördelningen

se tabell 2. De frågor som var följdfrågor och som inte var aktuella för den svarande lades in

med ett värde på -8 och kunde utläsas som ”e aktuella” för att inte blandas med bortfall eller

andra svarande. Anledningen till att bortfall och ej aktuella läggs med minusvärden är att de

inte ska kunna sammanblandas med andra värden och skapa felaktiga resultat (Djurfeldt et al.

2010).

Svarsalternativen lades de in i statistikprogrammen och alternativen var Aldrig, Sällan, Ofta,

Alltid och Ej Aktuellt. För att ingen sammanblandning ska ske mellan alternativet Ej Aktuellt

och ”e aktuella” så ska det förtydligas att Ej Aktuellt var det alternativ som respondenterna

kunde fylla i medan ”e aktuella” är de som inte skulle fylla i en följdfråga. De negativa

alternativen Ej Aktuellt, Aldrig och Sällan lades med lägre värden samt Alltid och Ofta med

högre värden. Extrempunkterna lades alltså lågt eller högt utefter om en respondent svarat

negativt alternativt positivt (Djurfeldt et al. 2010). Detta för att tabellerna lättare skulle kunna

utläsas samt för att underlätta vid en sammanslagning av frågorna till ett index (se punkt

6.5.3.).

För att se hur respondenterna svarat på en fråga, till exempel hur länge de arbetat inom

socialpsykiatrin, görs en frekvenstabell med en så kallad univariat analys. För att sedan kunna

19

jämföra sambandet mellan två variabler, exempelvis ovanstående fråga mot ålder görs en

korstabell, så kallad bivariat analys. En tredje variabel kan också läggas in i korstabellen som

till exempel kön. En sådan tabell kallas för multivariat analys (Djurfeldt et al. 2010;

Ejlertsson 2005).

6.5.1. Bakgrundsfrågor

Det går att få uppgifter om kommunindelningar för Sverige från på Sveriges Kommuner och

Landsting (2013) dock skulle denna indelning göra att vissa kommuner skulle kunna

identifieras. Här gjordes istället en egen indelning på två kategorier. En kategori är “liten

ko un” vilket är en kommun med mindre än 20 000 invånare och en kategori är “stor

ko un” vilket är en kommun med ett invånarantal på mer än 20 000 invånare. Spridningen

mellan den största och minsta tillfrågade kommunen var mellan 4 400 till 87 000 invånare.

Även ålder blev hopslagna till två kategorier varav en är personer under 34 år och en kategori

är personer som är 35 år eller äldre. Åldersspridningen i undersökningen var mellan 22 och 63

år. Resultatet av respondenternas spridning inom kommun, kön och ålder redovisas i

frekvenstabeller under Resultat och analys. De kommer även att benämnas oberoende

variabler, och det är oberoende variabler som påverkar hur en företeelse ser ut (Djurfeldt et al.

2010; Edling & Hedström 2003).

6.5.2. Utbildning och erfarenhet

Svarsalternativen under arbetslivserfarenhet inom socialpsykiatrin slogs ihop när resultaten

skulle utläsas till att antingen jobbat mindre än sex år eller att ha jobbat mer än sex år. Detta

för att få fram tydligare värden att diskutera kring då färre respondenter hade jobbat mindre

än sex år. Frågan om antal arbetade år var en sluten fråga uppdelad på fyra olika alternativ (se

bilaga 5 och 6).

6.5.3. Index

Tanken med att konstruera flera frågor som handlar om samma ämne var att de skulle kunna

slås ihop till ett index för att öka studiens validitet och förenkla beskrivningen av det som

studerats. Man kan se om respondenterna svarar likartat på frågorna vid en sammanslagning,

vilket skulle ge en högre reliabilitet (Djurfeldt et al. 2010; Ejlertsson 2005). Skulle

respondenterna svara olika på en av frågorna sänker det istället reliabiliteten. Vi har valt att

göra tre index på; genomförandeplaner, kompetensutveckling och forskning då det i enkäten

finns flera frågor om dessa ämnen som speglar samma förhållande. Alla frågorna vägdes in i

respektive index med samma vikt eftersom vi ansåg att de hade samma värde för resultatet.

De frågor som kodades om till ett index kan ses i tabell 3.

Tabell 3. Enkätfrågor som ingår i respektive index.

Kompetens-

utveckling

personal

Forskning

personal Genomförande-

plan personal

Frågor* 7.5, 8 och 12 15,16 och 17 18, 19, 20 och 21

*Med 7.5 menas femte delfrågan under fråga 7

20

Innan ett index skapades i studien kodades svarsalternativen om på frågorna som valts ut.

Svarsalternativ som anses indikera en attityd hos de svarande går att slå ihop (Djurfeldt et al.

2010). De frågor som hade svarsalternativen Aldrig, Sällan, Ofta och Alltid lades samman till

två alternativ. Ett negativt alternativ med värde ett där Aldrig och Sällan lades in och ett

positivt alternativ med värde två där Ofta och Alltid lades in. Vid de frågor där ett femte

alternativ, Ej Aktuellt, fanns med lades detta ihop med det negativa alternativet under värde

ett. Att svara ej aktuellt på någon av de berörda frågorna kan anses negativt då detta visar att

det inte är aktuellt med kompetensutveckling, genomförandeplaner eller forskning på

arbetsplatsen. Bortfall på någon av frågorna i indexet ger ett lägre och mer negativt värde.

Dessa index fick benämningen “geno förandeplan personal”, “ orskning personal” och

“Ko petensutveckling personal” och ställdes mot de oberoende variablerna kön, ålder och

kommunstorlek i bivariata tabeller. Bivariata tabeller innebär att två variabler ställs mot

varandra för att se hur spridningen mellan de två ser ut (Djurfeldt et al. 2010).

Innan resultaten skulle tas fram i bivariata tabeller slogs svarsvärdena samman i respektive

index. De två index med benämningen “Ko petensutveckling personal” och “ orskning

personal” fick jämnt antal skalvärden, från tre till sex. Alltså vid tre negativa svar så blir

värdet tre (1x3=3) och vid tre positiva svar blir värdet sex (2x3=6). Här blev skalvärde tre och

fyra negativa värden, fem och sex positiva värden då det vid ett skalvärde på fem är två frågor

som besvarats positivt vilket är övervägande bra för verksamheterna. Det index som fick

benämningen “geno förandeplan personal” fick genom att det var fyra frågor ett ojämnt

skalantal i resultatet, värde fyra till åtta. Värde sex som hamnade i mitten innebar att

personerna svarat två negativa svar och två positiva svar i enkäten. Om respondenten har

svarat på detta sätt så anser vi att det missgynnar arbetet med genomförandeplaner och lägger

dessa svar till de negativa.

Det kan vara ett problem vid index om kategorin “ ortfall” räknas in i någon meningsfull

betydelse och måste därför uteslutas (Djurfeldt et al. 2010). Utesluts inte dessa uppgifter

kommer de respondenterna som inte svarat på en av de sammanslagna frågorna med i

beräkningen. Uppgifterna uteslöts genom att kryssa i en ruta ” cale if item deleted” i

datorsystemet SPSS.

För att få fram reliabiliteten av indexet gjordes reliabilitetsanalys med Cronbach´s Alpha och

för att få fram statistisk signifikans användes Chi² test och Fisher´s Exact Test. Eftersom

studien är gjord på en liten skala är det svårt att få fram generaliserbara värden och mäta

signifikansen med Chi² test. En av förutsättningarna för att Chi² testet ska vara tillförlitligt är

att de förväntade frekvenserna är större än fem i alla resultatceller (Wahlgren 2012). När man

har få svarande och det blir färre än fem svarande i flera celler brukar man dock använda sig

av reliabilitetstestet Fisher´s Exact Test (Wahlgren 2012; Djurfeldt et al. 2010). Testet

används vid fyrfältstabeller där den förväntade frekvensen understiger fem i någon av

resultatcellerna (Wahlgren 2012; Djurfeldt et al. 2010). För att se om det finns ett signifikant

samband på resultaten ska det p-värde som kan utläsas i SPSS på Chi² understiga 0,05

(Djurfeldt et al. 2010). Samma p-värde gäller också på Fisher´s Exact Test (Wolfram

Mathworld 2014). Ett p-värde på 0,05 innebär att det är 5 % sannolikhet att resultaten inte har

något samband. Chi² och Fisher´s Exact Test prövades på indexen ”geno förandeplaner

personal”, ”ko petensutveckling personal” och ”forskning personal” när de ställdes mot kön,

åldersindelning och kommunindelning. Reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha tittar på hur bra

variabler i en skala hänger ihop och värdet går mellan skala 0 till 1 (Ejlertsson 2005). Ju högre

desto bättre. Ett acceptabelt värde ligger kring 0,7. Är skalan över 0,7 är det ett bra värde.

Gränsen är inte absolut och även värden under 0,7 kan accepteras. Värdet är beroende av hur

21

många frågor som indexet innehåller. Vid få frågor kan ett värde strax under 0,7 accepteras

som tillräckligt för indexet och vid flera frågor är värdet 0,7 det som är accepterat (Ejlertsson

2005). Cronbach´s Alpha testades på indexen ”geno förandeplaner personal”,

”ko petensutveckling personal” och ”forskning personal”.

6.6. Reliabilitet Vid en undersökning gäller det att se om det finns någon reliabilitet (Eliasson 2013; Djurfeldt

et al. 2010). Reliabilitet handlar om undersökningens pålitlighet och om den skulle ge samma

resultat om den genomfördes igen under liknande förhållanden. Ju högre sannolikheten är att

det kommer bli samma resultat vid en liknande undersökning, ju högre är reliabiliteten.

Reliabiliteten blir högre om alla mätningar görs på samma sätt.

En del frågor kan påverkas av samhällets normer (Ejlertsson 2005). En sådan fråga är om

respondenten kan känna empati med brukarna, men också frågan om brukarens behov blir

tillgodosedda genom insatserna de får. Här kan respondenternas svar ha blivit överdrivet

positiva för att det passar bäst in i normerna i samhället och även i normerna som finns runt

arbetet med människor. Sådana frågor kan påverka reliabiliteten negativt.

Vanligast förekommande var att respektive enhetschef delade ut enkäterna när de skulle

besvaras. Detta ger en okontrollerbarhet på hur de svarande satt när de fyllde i svaren

(Eliasson 2013; Djurfeldt et al. 2010). De svarande skulle sitta enskilt och inte i någon

stressad situation då detta kan påverka hur svaren blir ifyllda. Det går inte att avgöra om det

var så enkäterna fylldes i vilket sänker reliabiliteten.

En pilotstudie gjordes på ett mindre urval. Genom en pilotstudie kan de mest uppenbara

validitets- och reliabilitetsproblemen rättas till (Eliasson 2013; Djurfeldt et al. 2010;

Ejlertsson 2005). Pilotstudien visade öppna svarsalternativ besvarades i låg grad. Enkäterna

omkonstruerades så att större delen var slutna frågor. Det kan vara bra vid en pilotstudie att ha

öppna frågor då det kan ge svarsalternativ som man annars inte hade tänkt på före (Eliasson

2013). De fasta svarsalternativen ändrades också efter synpunkter vi fick från respondenterna.

När enkäterna omkonstruerats ombads fyra personer att gå igenom och lämna respons av

enkäten. Av dessa hade två personer jobbat som boendestöd medan de andra två inte hade inte

någon erfarenhet alls av arbetet. Responsen medförde ytterligare justeringar på enkäterna.

6.7. Validitet Vid en undersökning gäller det att mäta det man har för avsikt att mäta, vilket också kallas för

validitet (Eliasson 2013; Djurfeldt et al. 2010). För en hög validitet är det viktigt att veta vad

du vill ha svar på. Det är också viktigt att kolla om svaren är av hög validitet, vilket kan göras

genom att ställa fler frågor om samma sak men på olika sätt (Eliasson 2013; Djurfeldt et al.

2010).

Frågorna i enkäten ger svar på studiens frågeställningar vilket ger en hög validitet på frågorna

(Eliasson 2013). Svarsalternativen kunde kanske ha utformats på annat sätt när det gäller

utbildningar. Det finns inte någon grundutbildning riktad särskilt mot boendestöd (Ingmarson

et al. 2007). Det gick därför inte att med säkerhet säga vilken utbildning som kan vara

relevant för arbetet som boendestöd. Det hade därför varit bra med en chans att skriva vilken

utbildning de svarande har om de inte läst vård och omsorg. Vi kan därför heller inte dra

några slutsatser om huruvida de som har annan utbildning har relevant utbildning för arbetet.

22

Det kunde ha varit fler frågor som handlade om samma sak i enkäten för att säkerställa

validiteten på svaren som kommit in. När det inte går att jämföra fler svar riktade mot samma

sak är det svårt att säga att validiteten är hög på svaren (Ejlertsson 2005).

När det gäller svarsalternativen så kunde det varit fler alternativ som låg närmare varandra.

Det fanns någon av de svarande som kryssat i två svarsalternativ. Om det är fler av de

svarande som inte ansett att ett svarsalternativ som passade dem fanns med, sänker det

validiteten i studien. Istället för att tvinga respondenten att ta ställning så kan ett mittenvärde

sättas in emellan (Ejlertsson 2005).

6.8. Generaliserbarhet Undersökningen är gjord på boendestöd och enhetschefer inom socialpsykiatrin i Värmland

och Dalsland. I dessa landskap finns inga storstäder där det kan se ut på ett annorlunda sätt.

Det går därför inte att generalisera studien på alla kommuner i Sverige.

Det går inte att avgöra hur bortfallet ser ut när det gäller ålder och kön vilket gör det svårt att

generalisera svaren på andra boendestödjare utifrån ålder och kön. I övrigt redovisas bortfallet

under Resultat och Analys.

6.9. Bortfall En enkätstudie får både externa- och interna bortfall (Djurfeldt et al. 2010). Interna bortfall

kan gälla enstaka frågor och externa bortfall kan gälla ett helt frågeformulär. Interna bortfall

är det vanligaste bortfallet vid kvalitativa undersökningar på grund av att respondenterna

själva ska fylla i enkäten och ansvara för att den skickas åter (Djurfeldt et al. 2010). Bortfallet

kan minimeras inte bara genom att ha väl genomarbetade enkäter och följebrev, utan också

genom att skicka påminnelser där två påminnelser är att optimalt (Ejlertsson 2005).

6.9.1. Externt bortfall

Totalt tillfrågades 23 kommuner i Värmland och Dalsland. 21 kommuner ville medverka i

undersökningen. Två kommuner tackade nej. Två kommuner svarade varken per telefon, mail

eller röstmeddelande. Två kommuner skickade aldrig enkäterna åter. Totalt svarade 17

kommuner på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 74 % (17/23=0,74) och ett bortfall på

26 %.

Av de 17 medverkande kommunerna svarade 16 enhetschefer på enkäten. Enhetschefen som

inte svarade på enkäten uppgav sig ha tre anställda inom boendestöd psykiatri. Tillsammans

har kommunerna 156 anställda som stämmer överens med vårt urval av personal:

tillsvidareanställda, långtidsvikarier som arbetat längre än tre månader och personal som har

anställning i annan del av verksamheten men som stöttar upp som vikarier vid behov. Totalt

inkomna enkäter från personal var 98 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 63 % (98/156 =

0,63) och ett bortfall på 39 %.

6.9.2. Internt bortfall

Det interna bortfallet var litet då de flesta svarat på alla frågorna i enkäten. De frågor som

utmärkte sig vad gäller det interna bortfallet var de öppna frågorna 9 och 14. Fråga 9 handlade

om huruvida personalen hade annan relevant utbildning för det jobb de utför och fråga 14 som

23

handlade om huruvida det fanns något personalen önskade mer kunskap om. Att respondenter

inte svarar på öppna frågor är en svaghet i enkäter och stort bortfall gör att dessa frågor inte

kan redovisas med samma säkerhet som andra variabler (Ejlertsson 2005).

Fråga 7.5 och 7.6 hade litet bortfall och de svar som respondenterna lämnade där är till stor

del liknande de svar som även ligger under fråga 9. Fråga 9 är en uppsamlingsfråga som lades

till om något hade blivit missat under tidigare frågor om utbildning.

24

7. Resultat Under detta avsnitt redovisas de resultat som framkommit utifrån studiens frågeställningar.

De resultat som anses intressanta kommer att tas upp i tabeller. I enkäterna finns både öppna

och stängda frågor och det är de stängda frågorna som redovisas i tabeller. Öppna frågor kan

kategoriseras och lägga in som en mjuk data då dessa frågor ger respondenten möjlighet att

fördjupa och utveckla sina svar (Ejlertsson 2005). Vi kommer redovisa de kategorier vi får

fram under de öppna frågorna och sedan bruka de öppna frågorna som en fördjupning i

studien. Den tidigare forskningen tillsammans med den teoretiska referensramen kommer att

användas för att analysera resultaten.

Det var 16 stycken chefer som svarade på enkäten. Dessa resultat kommer inte att redovisas i

tabeller, utan enbart läggas som en jämförelse mot hur personalen har svarat och ge en

djupare analys. Chefernas svar kommer att redovisas utifrån om det är övervägande positiva

eller negativa svar. Om de är positiva eller negativa följer samma indelning av svarsalternativ

som görs på personalens svarsalternativ.

Svarande personal var totalt 98 stycken, N=98, och antal svarande på frågorna kommer att

visas med n=. Svarande chefer var totalt 16 stycken, N=16, och antal svarande per fråga

kommer att visas på samma sätt som för personalen.

7.1. Respondenternas fördelning över kommun, kön och ålder

Tabell 4. Respondenternas fördelning över

kommun, kön och ålder. (%)

Kommun Liten Stor

n=98 64 36

Kön Man Kvinna

n=98 18 82

Ålder < 35 år >35 år

n=96 17 83

Antalet svarande kommuner var 13 små och 4 stora, totalt 17 kommuner. Av de tillfrågade 17

kommunerna i Värmland och Dalsland så hade alla insatsen boendestöd. Fördelningen av

respondenterna var 64 % från små kommuner och 35 % från stora kommuner (se tabell 4).

Respondenterna var ojämnt fördelade mellan kön, det var 82 % kvinnor respektive 18 % män

(se tabell 4).

Åldersfördelningen mellan respondenterna blev ojämnt fördelad då 83 % av de svarande var

över 35 år och endast 17 % var 34 år och yngre (se tabell 4).

7.2. Kompetens Första frågeställningen handlar om vad personalen inom socialpsykiatrins boendestöd har för

kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

25

7.2.1. Utbildning

Tabell 5. Fördelning över respondenternas

utbildning. (%)

Gymnasial

utbildning

Inriktning

n=95 n=93

Ja 98 Vård och omsorg

eller liknande 78

Nej 2 Annat 22

100 100

Högskola

/universitets utb.

Inriktning

n=90 n=90

Ja 33 Social arbete 31

Nej 67 Psykiatri 28

Vård och

Stödsamordnare 28

Annat 13

100 100

98 % av de svarande hade gymnasieutbildning och det är 78 % som har vård- och

omsorgsutbildning (se tabell 5). Högskole-/ universitetsutbildning fanns hos 33 % av

respondenterna och utav dessa så hade majoriteten läst Vård- och Stödsamordning, Psykiatri

eller Socialt arbete.

26

Tabell 6. Respondenternas

gymnasieutbildning fördelat över

kommun, kön och ålder. (%)

Tabell 7. Respondenternas högskola/

universitetsutbildning fördelat över

kommun, kön och ålder. (%)

Har inte

gymnasieutb.

Har

gymnasieutb.

Har inte

högskola/

universitetsutb.

Har högskola/

universitetsutb

n=95 n=90

Kommun

Kommun

Liten 2 98 100

Liten 68 32 100

Stor 3 97 100

Stor 65 35 100

n=95

n=90

Kön

Kön

Man 6 94 100

Man 75 25 100

Kvinna 1 99 100

Kvinna 65 35 100

n=93

n=88

Ålder

Ålder

<35 år - 100 100

<35 år 57 43 100

>35 år 3 97 100

>35 år 72 28 100

Undersökningen visar att det inte skiljer sig mellan stora och små kommer huruvida

personalen har gymnasieutbildning eller inte (se tabell 6). Resultaten visar också att de som

saknar gymnasieutbildning är över 35 år.

När det gäller högskole-/ universitetsutbildning skiljer sig resultaten något mellan könen (se

tabell 7). Det skiljer sig också mellan de två ålderskategorierna. Av de under 35 år har 43 %

högre utbildning medan 28 % har det av de över 35 år.

Alla chefer har svarat att kommunen har krav på utbildning på personal som anställs som

boendestöd (n=16). Av de chefer som varit med och rekryterat personal och som därför kunde

svara på frågan om vilken kompetens som önskats vid personalrekryteringen (n=11) så har de

flesta svarat omvårdnadslinjen/ undersköterska eller vård- och stödsamordnare. Men även

socionom eller pedagogisk utbildning ansågs vara önskvärt. Svaren på vilka krav på

utbildning som ställs i kommunen på boendestöd (n=15) är liknande som önskad kompetens

då det även här är övervägande omvårdnadslinjen som är ett krav. Några chefer skriver dock

vård- och stödsamordnare som ett krav och några tar upp personlig lämplighet. En majoritet

av cheferna har svarat att vid personalrekrytering så har oftast de sökande relevant utbildning.

27

Tabell 8. Hur respondenterna upplever att deras kunskap inom

olika psykiska funktionshinder räcker till i arbetet . (%)

Ej aktuellt Aldrig Sällan Ofta Alltid

n=94

Schizofreni - 3 11 78 8 100

n=96

Depression - 2 9 76 13 100

n=96

Bipolär

sjukdom - 1 15 74 10 100

n=95

Ångest - - 12 74 14 100

n=96

Psykoser - 3 10 77 10 100

n=97

Social fobi - 2 8 79 11 100

n=98

Missbruk 1 2 30 54 13 100

n=97

Aspergers - 1 22 68 9 100

n=97

ADHD - 2 16 73 9 100

I enkäten var fråga 13 en fråga om hur respondenten upplever att kunskapen räcker till mot

olika psykiska funktionshinder, se tabell 8. Majoriteten anser sig ofta ha kunskap som räcker

till inom alla de utvalda psykiska funktionshindren. Dock var det två funktionshinder som

skiljde sig en aning från de andra och det var missbruk och Aspergers syndrom. På de två var

det fler som ansåg att de sällan har den kunskap som behövs.

Fråga 14 (n=53) i enkäten samlade upp om det var något som respondenten önskade mer

kunskap om. På den frågan svarade många att de alltid har behov av mer kunskap om allt

”man blir aldrig fullärd, kontinuerlig uppdatering behövs”, vidare så är neuropsykiatriska

funktionshinder och missbruk något som många vill veta mer om. Detta stämmer väl med hur

respondenterna svarade under fråga 13 där fler ansåg sig ha mindre kunskap om Aspergers

syndrom och missbruk.

28

7.2.2. Erfarenhet

Tabell 9. Respondenternas antal arbetade år inom socialpsykiatrin

respektive boendestöd. (%)

< 6 år > 6 år

n=98

Hur länge har du arbetat inom

socialpsykiatrin? 43 57 100

n=96

Hur länge har du jobbat som boendestöd? 60 40 100

En längre erfarenhet av att jobba inom boendestöd hade 40 % medan 57 % av respondenterna

hade längre erfarenhet av att jobba inom socialpsykiatrin (se tabell 9).

Tabell

10.

Respondenternas antal arbetade år inom

socialpsykiatrin fördelat över kommun, kön

och ålder. (%)

< 6 år > 6 år

n=98

Kommun

Liten 49 51 100

Stor 31 69 100

n=98

Kön

Man 44 56 100

Kvinna 43 57 100

n=96

Ålder

<35 år 88 12 100

> 35 år 34 66 100

Av de små kommunerna hade 51 % längre erfarenhet medan det i stora kommuner var 69 %

(se tabell 10). Utifrån kön och erfarenhet är siffrorna nästan identiska då 56 % av männen och

57 % av kvinnorna har längre erfarenhet. Ålder har betydelse när det gäller erfarenhet då 66

% av respondenterna hade jobbat längre än sex år och 12 % av de under 34 år hade jobbat mer

än sex år.

På den öppna frågan om respondenterna ansåg sig ha annan relevant arbetslivserfarenhet så

var det två kategorier som var stora. Den ena kategorin var erfarenhet i allmänhet. Många

respondenter ansåg att all erfarenhet var till nytta inom arbetet. Dels privata erfarenheter och

dels tidigare erfarenhet från andra yrken. Den andra kategorin var erfarenhet från LSS och

29

äldrevård. Det var många som hade detta som tidigare arbetslivserfarenhet och ansåg sig ha

nytta av det.

7.3. Kompetensutveckling Andra frågeställningen var om kommunerna har någon form av kompetensutveckling för sina

boendestödjare.

Av de chefer som har svarat på om det finns kompetensutvecklingsplaner i verksamheten har

tio svarat positivt medan sex har svarat negativt. De har också svarat att de ofta gör

kompetensutvecklingsplaner själva men att det sker i samråd, dock är det olika svar om vem

samrådet sker ihop med då det kan vara både med personalen eller med högre chef. I

jämförelsen mellan hur chefer i stora och små kommuner svarat så är differensen inte stor. Av

cheferna i de små kommunerna svarade 6 % mer negativt på huruvida de har

kompetensutvecklingsplaner.

Enhetschefens roll är viktig då denne ska kunna skapa förutsättningar till en utvecklande

arbetsplats. 81 % av respondenterna svarade att de får internutbildningar från sin arbetsgivare

(n=93). Några av de mest vanliga internutbildningar som personalen fått är Motiverande

intervjuteknik (MI), Ett Självständigt Liv (ESL), och olika studier inom psykiatri.

Tabell

11.

Hur respondenterna upplever kompetensutveckling från

arbetsgivaren fördelat över kommun, kön och ålder. (%)

Har en negativ attityd till

kompetensutvecklingen

Har positiv attityd till

kompetensutvecklingen

n=89

Kommun

Liten 19 81 100

Stor 10 90 100

n=89

Kön

Man - 100 100

Kvinna 19 81 100

n=87

Ålder

<35 år 21 79 100

>35 år 14 86 100

Då de oberoende variablerna i studien är kön, ålder och kommun så jämfördes dessa mot tre

frågor om kompetensutveckling som slagits ihop till ett index, “ko petensutveckling

personal”. Här syns en marginell skillnad mellan små och stora kommuner och mellan

ålderskategorierna (se tabell 11).

Då sambandet mellan kompetensutveckling och kön testades med hjälp av Chi² blev resultatet

7,8 % sannolikhet att svaren inte har något samband med varandra. 5 % nivån överskreds

därmed och gör att ett samband inte med säkerhet kan fastställas. Fisher´s Exact Test

30

prövades men gav inget bättre resultat. De två andra bivariata analyserna som gjordes fick

inte heller signifikanta värden, varken på Chi² eller Fisher´s Exact Test.

Reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha gjordes på de frågor som ingick i indexet

kompetensutveckling personal. Cronbach´s Alpha tittar på hur bra variablerna i skalan hänger

ihop och går mellan skala 0 till 1 (Ejlertsson 2005). På index för kompetensutveckling så blev

värdet 0,673 vilket visar att reliabiliteten är hög på dessa tre frågor.

7.4. Evidensbaserad praktik Tredje frågeställningen ser till vilken utsträckning verksamheterna arbetar evidensbaserat. Här

ingår också frågan om personalen kan känna empati med brukarna

7.4.1. Forskning Tabell

12.

Hur respondenterna tycker att forskning används i

verksamheterna fördelat över kommun, kön och ålder. (%)

Har en negativ attityd till

forskning

Har positiv attityd till

forskning

n=93

Kommun

Liten 88 12 100

Stor 80 20 100

n=93

Kön

Man 82 18 100

Kvinna 86 14 100

n=91

Ålder

<35 år 87 13 100

>35 år 84 16 100

Utifrån indexet i tabell 12 kan en negativ attityd urskiljas till hur forskning används på

arbetsplatsen. De oberoende variablerna påverkar inte till stora skillnader i attityden men en

viss skillnad mellan små och stora kommuner kan utläsas. Respondenterna har en något mer

negativ attityd till forskning i små kommuner.

Sambandstesten Chi² och Fisher´s Exact Test överskred 5 % nivån på samtliga bivariata

analyser under forskning och reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha visade att reliabiliteten var

låg

31

7.4.2. Genomförandeplaner Tabell

13.

Hur respondenterna tycker att genomförandeplaner används

i verksamheterna fördelat över kommun, kön och ålder. (%)

Har en negativ attityd till

genomförandeplan

Har positiv attityd till

genomförandeplan

n=92

Kommun

Liten 19 81 100

Stor 12 88 100

n=92

Kön

Man 13 87 100

Kvinna 17 83 100

n=90

Ålder

<35 år 31 69 100

> 35 år 13 87 100

Det var övervägande positiv attityd hos respondenterna till hur genomförandeplaner används i

verksamheterna (se tabell 13). Det var ingen stor skillnad mellan kommunstorlek eller kön i

denna fråga. Det som skiljer sig är ålderskategorierna. Det var fler respondenter i kategorin

yngre än 35 år som var mer negativ i sin attityd till hur genomförandeplaner används.

Respondenterna fick frågan om de anser att brukarens behov blir tillgodosedda av de insatser

som ges (n=96). Här svarade 4 % sällan, 79 % ofta och 17 % svarade alltid.

Sambandstesten Chi² och Fisher´s Exact Test överskred 5 % nivån på samtliga bivariata

analyser under genomförandeplaner och reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha visade att

reliabiliteten var låg mellan hur respondenterna svarat på frågorna.

7.4.3. Empati

Beträffande empati så har 37 % av respondenterna svarat att de ofta känner empati med

brukarna och 63 % har svarat att de alltid känner empati. Ingen av de svarande har svarat

aldrig eller sällan på denna fråga. (N=98, n=96).

32

8. Analys

8.1. Bakgrundsfrågor Boendestöd är en vanlig insats inom socialtjänsten och 1 oktober var det 18 251 personer som

hade insatsen (Socialstyrelsen 2013a). I Värmland och Dalsland var det vid samma tidpunkt

439 personer. I denna studie hade de 17 tillfrågade kommunerna boendestöd som insats.

Enligt Statistiska Centralbyrån (2008) (SCB) ligger könsfördelningen inom vård- och

omsorgspersonalen på ungefär 87 % kvinnor och i denna studie låg fördelningen på ungefär

82 % vilket gör att studien stämmer ganska bra överens med SCB:s siffror.

Inom femton år kommer den personal som har skötarutbildning att gå i pension. Dessa

kommer att ersättas med personal som har annan grundutbildning och idag saknas det

grundutbildningar med inriktning mot psykiatri och psykisk hälsa (Socialstyrelsen 2007b).

Åldersspridningen i studien visade att 83 % av de svarande var över 35 år motsvarande 17 %

som var yngre vilket bekräftar socialstyrelsens statistik om att det är många äldre som jobbar

inom boendestöd.

8.2. Kompetens För att ha kompetens måste det finnas en kunskap inom ämnesområdet (Stockfeldt 1988).

Humankapitalet i ett arbetslag grundar sig i utbildning och erfarenhet som personalen har

(Abrahamson et al. 2002). Humankapital är något som gör skillnad på kvalité i arbetet.

8.2.1. Utbildning

Socialstyrelsen (2013c) belyser behovet av en gemensam grundutbildning för personer som

arbetar med psykiskt funktionshindrade. I en kartläggningen gjord i Stockholm ansåg

cheferna att gymnasiets vårdprogram inte har nog med psykiatri för att arbeta som boendestöd

(Ingmarsson et al. 2007). Av respondenterna hade 98 % gymnasieutbildning varav 78 % hade

vård- och omsorgsutbildning. Cheferna ansåg att personalen inte hade tillräcklig kunskap

inom psykiatri och neuropsykiatriska utbildningar. Vilket också personalen bekräftade att de

önskade mer kunskap inom.

I Värmland har ett vård- och stödsamordningsprogram startat på Karlstads universitet och

riktar sig till personal som kommer i kontakt med psykiskt funktionshindrade. Att kommuner

i Värmland och Dalsland kommit i kontakt med universitet bekräftas i denna studie då

högskole-/ universitetsutbildning fanns hos 33 % av respondenterna och utav dessa så hade

majoriteten läst Vård- och Stödsamordning, Psykiatri eller Socialt arbete.

8.2.2. Erfarenhet

Chefer anser det vara viktigt inte bara med bred grundutbildning utan även en bred

yrkeserfarenhet (Ahnlund 2008; Ingmarson et al. 2007) Utöver formell kompetens behövs en

personlig mognad och lyhördhet om personal ska kunna arbeta på ett bra sätt med psykiskt

funktionshindrade (SOU 2006:100). Längre erfarenhet av att jobba inom boendestöd hade 40

% av respondenterna i studien och 57 % hade lång erfarenhet av att jobba inom

socialpsykiatrin.

8.3. Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker genom att åtgärder sätts in för att påverka kompetensen och

kvalifikationer inom verksamheten (Socialstyrelsen 2013b; Ellström & Kock 1993). Något

33

som saknas i många kommuner är kompetensutvecklingsplaner och sämst är det i små

kommuner (Socialstyrelsen 2005). I vår studie så svarade 10 av 16 chefer att de har

kompetensutvecklingsplaner vilket är mer än hälften av kommunerna. Av cheferna i de små

kommunerna svarade 6 % mer negativt på om de har kompetensutvecklingsplaner. En

satsning har gjorts för att baspersonal som jobbar nära psykiskt funktionshindrade ska få en

kompetenshöjning, detta genom att kompetensutvecklingsplaner ska göras i kommunerna

(Socialstyrelsen 2013c). Inom HRM anses personalen vara en resurs och utbildning till

personalen ses som en investering (Lindmark & Önnevik 2011). Enhetschefens roll är viktig

då denne ska kunna skapa förutsättningar till en utvecklande arbetsplats. Av respondenterna i

studien anser 81 % att de får internutbildning av arbetsgivaren.

8.4. Evidensbaserad praktik I frågan om evidensbaserad praktik ingår forskning, genomförandeplaner och empati. I

kompetens ingår även empatisk förmåga när det gäller att arbeta evidensbaserat

(Socialstyrelsen 2013b).

8.4.1. Forskning

Det är numera krav på att socialt arbete ska använda kunskap från forskning (Bergmark et al.

2011; Lindström 2007; Bergmark & Lundström 2006). Forskningen om personer med

psykiska funktionshinder har utvecklats och är idag bättre på att bedöma lämplighet och

sannolik effekt på olika insatser (Socialstyrelsen 2013c). Men kunskapen om effektiva och

utvärderade metoder för personer med psykiska funktionshinder ligger placerad på många

olika instanser vilket gör det svårt för personal att kunna hitta det de söker (Socialstyrelsen

2005). I studien framkommer det att användandet av forskning i arbetet i Värmland och

Dalsland inte fungerar på ett bra sätt då en övervägande negativ attityd hos respondenterna

kan urskiljas. Dock skiljer det något mellan stora och små kommuner där det är något mer

negativt i små kommunerna.

8.4.2. Genomförandeplaner

Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2008) skall genomförandeplan upprättas

i samband med genomförandet av en insats. I det evidensbaserade arbetet är det viktigt att det

sker dokumentation om hur insatserna fungerat för att kunna se vad som ger en bra effekt och

för att se hur arbetet fungerat hos varje brukare (Bergmark et al. 2011; Socialstyrelsen 2008;

2007b). Av den anledningen är kunskapen om genomförandeplaner en viktig del i

kompetensen hos personalen och ingår samtidigt som en viktig del i det evidensbaserade

arbetet (Socialstyrelsen 2008; 2007b). I denna studie så verkar arbetet med

genomförandeplaner fungera på ett bra sätt då respondenterna övervägande svarat positivt.

8.4.3. Empati

Det som skiljer personers förmåga att utföra sina arbetsuppgifter kan vara att en del har

stjärnkompetens (Goleman 2000) Denna stjärnkompetens består ofta i att ha emotionell

kunskap. I denna emotionella kunskap så ingår empati och social förmåga och de handlar om

hur vi hanterar relationer (Goleman 2000). I det evidensbaserade arbetet så är den empatiska

förmågan en del av kompetensen (Socialstyrelsen 2013b). Av respondenterna i denna studie

så svarade alla respondenter att de på något sätt kan känna empati, 37 % svarade att de ofta

känner empati och 63 % svarade att de alltid känner empati med brukarna. De svarande kunde

känna en empati med brukarna vilket visar att de har en del av den kompetens som behövs för

34

att kunna jobba evidensbaserat. De har också en del av det som krävs för att kunna ha

stjärnkompetens.

35

9. Diskussion Syftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar boendestödjare i Värmland och

Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrån kompetens och evidens. Utifrån vårt syfte

utarbetades fyra frågeställningar:

• Vad har personalen inom socialpsykiatrins boendestöd för kompetens för att kunna

utföra sina arbetsuppgifter?

• Har kommunerna någon form av kompetensutvecklingsplan för sina boendestödjare?

• I vilken utsträckning arbetar verksamheterna evidensbaserat?

• Hur ser fördelningen ut inom ålder, kön, och kommunstorlek när det gäller kompetens,

kompetensutveckling och evidensbaserat arbete?

Studien visar att det är en majoritet av kvinnor som jobbar inom socialpsykiatrin. Det

stämmer överens med hur det ser ut jämfört med tidigare statistik från SCB (2008) då 87 % av

vård- och omsorgspersonalen är kvinnor. Redan på gymnasienivå är det mest flickor som

söker vård- och omsorgslinjen (Skolverket 2006). Eftersom studien visar att många chefer vill

ha vård- och omsorgsutbildad personal blir det svårt att kunna rekrytera fler män om få läser

utbildningen. En insats till att rekrytera män till omsorgslinjen skulle kanske behövas om

vården ska bli en mer jämställd arbetsplats. Arbetet med psykiskt funktionshindrade innebär

möten med olika människor och ibland kanske det kan vara en fördel om arbetslaget är

blandat. Det kan vara olika skäl till att det skulle behövas som till exempel att det finns olika

kulturer i samhället, att en brukare inte vill bli omhändertagen av någon från motsatt kön eller

har tidigare upplevelser som gör det jobbigt för brukaren att få hjälp av personal av ett visst

kön. Vi lär oss hur män och kvinnor ska vara och bete sig (Hirdman & Manns 2013). Sett till

arbetsuppgifter visar forskning att män kan ha svårt att ta arbetsuppgifter som kan ses som

kvinnliga för rädslan att ses som feminina och degraderande (Abrahamson et al. 2002).

Kanske är det ett problem med vård- och omsorgsarbete som helhet att män inte söker

utbildningen för de är rädda för att ses som feminina.

Det finns många små kommuner i Värmland och Dalsland med ett mindre antal invånare. Att

färre personer bor i en kommun skulle kunna skapa svårigheter med att hitta personal som har

rätt utbildning. Resultaten från boendestöds enkäter visar dock på att den personal som arbetar

i hög utsträckning har relevant utbildning och studien visade inte någon skillnad mellan stora

och små kommuner. Cheferna har svarat att sökande till tjänster ofta har relevant utbildning

vilket tyder på att kommunstorlek inte spelar någon roll när det gäller att hitta personal med

rätt utbildning.

Det är chefens uppgift att utveckla och leda personalen samt att se till att personalen ska ha

rätt kompetens (Boglind et al. 2013; Lindmark & Önnevik 2011; Abrahamson et al. 2002).

Det ska inom socialtjänsten finnas personal med rätt utbildning på arbetsplatsen (3kap. 3§

SoL). Utifrån de förutsättningar som nu finns att tillgå inom utbildningar på gymnasienivå

verkar de flesta chefer ha personal med rätt kompetens på arbetsplatsen. Det som anses vara

ett problem bland chefer är dock att den vårdutbildning som finns inte räcker till för personal

inom boendestöd (Ahnlund 2008; Ingmarsson et al. 2007). Vård- och stödsamordnare är

kanske den utbildningen som växer sig allt starkare inom socialpsykiatrin. Bland annat för att

Vård- och stödsamordning inriktar sig på samordning och psykologi. Under tidigare forskning

benämns olika områden där det kan behövas stöttning hos psykiskt funktionshindrade vilket

kanske kan anses visa vikten av riktig utbildning. Vi ställer oss ändå frågande till varför

personal inom socialpsykiatrin ska behöva läsa på universitetsnivå för att få nog med

utbildning när det inom äldreomsorgen räcker att läsa på gymnasienivå. Ett sätt att möta

36

utbildningsproblemen skulle kunna vara att vårdlinjen/ undersköterskeutbildningen fick två

inriktningar, äldreomsorg respektive funktionshindrade, där eleverna själva får välja

inriktning. De kategorier som kunde utkristalliseras från den öppna frågan om annan

erfarenhet var det flest som ansåg att all erfarenhet är bra att ha i arbetet som boendestödjare.

Enligt tidigare studier och forskning anses erfarenhet och personlig kompetens vara en viktig

del vid anställning av personal (Ingmarsson et al. 2007). Kanske kan problemet med att det

inte finns någon bra utbildning göra att erfarenhet och personlig kompetens blir så viktigt. För

att kunna arbeta med psykiskt funktionshindrade på ett bra sätt behövs också en personlig

mognad och lyhördhet hos personalen (SOU 2006:100). Frågan är hur chefer vid en

anställning kan veta att personer har den personliga mognad och lyhördhet som kan krävas i

jobbet som boendestöd. Det går inte att ta dessa egenskaper efter ålder och inte heller på den

formella utbildningen. Det krävs en del personkännedom av chefer vid intervjuer för att kunna

avläsa dessa egenskaper.

Studien visar att fler kvinnor än män läst på högskola/universitet. Varför det är så kan vi bara

spekulera i, men kanske är det så att kvinnor måste läsa mer för att kunna hävda sig på

arbetet. Studien visar att fler yngre har universitetsutbildning. En anledning kan vara att

utbildningskraven på anställda sett annorlunda ut. En möjlig orsak kan också vara att det är

yngre personer som läser nya utbildningen vård- och stödsamordnare som vi påtalat tidigare.

Yngre personer som inte har samma långa yrkeserfarenhet som de som jobbat länge inom

socialpsykiatrin kanske känner att de kan behöva läsa till sig mer för att kunna hjälpa

brukarna.

Det är en skillnad i hur personalen upplever sig ha kunskap om missbruk och Aspergers

syndrom i sitt arbete mot andra psykiska sjukdomar. Detta går igen på den öppna frågan där

många svarat att de önskar mer kunskap generellt om neuropsykiatriska funktionshinder samt

missbruk. Anledningen till det kan det vara att missbruk ibland hänger ihop med andra

psykiska sjukdomar vilket kanske kan göra det svårt att veta hur man som personal ska

hantera det. Det finns också många olika sorters missbruk som kan påverka personalens

känsla över sin egen kunskap, det blir ett stort område som det behövs kunskap om.

Anledningen till att respondenterna känner att de saknar kunskap inom neuropsykiatriska

funktionshinder kan vara att det innefattar flera olika sjukdomar. Aspergers syndrom påverkar

hur personer klarar av att kommunicera och samspela med andra människor samma symptom

kan man ha vid ADHD (Vårdguiden 2013). Neuropsykiatriska funktionshinder är

funktionshinder där symptomen kan variera vilket kan påverka svaren från respondenterna.

Tidigare forskning visar att personal som arbetar med psykiska funktionshinder möter brukare

med många olika svårigheter (Bengtsson-Tops 2001). Detta är något som tyder på att

personalen måste ha en bred kompetens för att veta vad brukarna behöver för att kunna vara

delaktiga i samhället. Utan tillräcklig kompetens kommer inte kommunerna att kunna ha

förutsättningar för en bra kvalité på verksamheterna (Socialstyrelsen 2005).

Personalen i studien har svarat positivt och visar även positiva resultat oberoende av ålder,

kön och kommunstorlek vad gäller om de får möjlighet till kompetensutveckling och

internutbildning. Socialstyrelsens rapport från 2005 stämmer inte överens med våra resultat

om hur det fungerar i kommunerna i Värmland och Dalsland. Detta då det inte spelar någon

roll om det är en liten eller stor kommun utan personalen anser att de får

kompetensutveckling. Kanske har det att göra med just den satsning av internutbildning som

gjorts i Värmland där man tillsammans med Karlstads universitet getts möjligheten att

vidareutbilda sig till vård- och stödsamordnare. Det kan också vara så att kommunerna gjort

större satsningar sedan tillsynsrapporten gjordes 2005 och att kommunerna blivit bättre på att

37

söka pengar till just kompetensutveckling. En av förutsättningarna för att jobba enligt HRM

är att verksamheten ser personalen som en investering och har ett utvecklande klimat

(Lindmark & Önnevik 2011). Enligt resultaten om kompetensutveckling verkar kommunerna

se utbildning som en investering och se personalens behov av kompetensutveckling.

Chefer behöver också kompetensutveckling då det är de som är ansvariga för att olika

metoder börjar användas i verksamheten (Ahnlund 2008; Ingmarsson et al. 2007;

Socialstyrelsen 2005). Ett exempel på detta är evidensbaserad praktik där arbetet ska ske efter

bästa tillgängliga kunskap exempelvis genom att hålla sig uppdaterad om ny forskning och

jobba utifrån den mot brukaren (Bergmark et al. 2011; Lindström 2007; Bergmark &

Lindström 2006). Studien visar på att boendestödjare jobbar bra med genomförandeplaner i

verksamheterna. Anledningen till att arbetet med dokumentation och genomförandeplaner har

gått så bra kan bero på hur ledarskapet fungerar. Det är viktigt att chefen får med sig sina

medarbetare då han eller hon är beroende av sin grupp för att nå de mål som sätts

(Abrahamsson & Aarum Andersen 2000).

På frågan om genomförandeplaner används i arbetet svarade majoriteten positivt oberoende

av kommun och kön. Ålder verkar påverka i negativ riktning även om de flesta svarar

positivt. Enligt tidigare forskning är det viktigt att det sker en dokumentation om hur

insatserna fungerat för brukarna för att kunna se vad som ger en bra effekt i evidensbaserat

arbete (Bergmark et al. 2011; Lindqvist et al. 2010). Insatserna bör förändras i den mån

behoven förändras och varje genomförandeplan bör ha ett uppföljningsdatum satt.

Genomförandeplaner är ett viktigt redskap när det gäller de mål som sätts för varje brukare.

Tydliga mål är viktiga om man ska veta om handlingar haft effekt (Ellström 1999). För att

veta om målen nås antar vi att arbetsgruppen måste sitta ner och diskutera kring planerna och

samarbeta. Detta verkar vara något som fungerar bra i kommunerna. Vad anledningen är till

att det skiljer sig i attityd mellan de yngre och de äldre respondenterna kan det diskuteras

kring. En anledning kan vara att utbildningarna numera handlar om genomförandeplaner i

större utsträckning och att de yngre då får en annan attityd/inställning till hur planer ska

användas. De äldre respondenterna kan anse att arbetet kring planerna är positivt om man

jämför med hur det varit tidigare.

Det är en tydlig majoritet på 85 % som svarat negativt medan 15 % svarat positivt om hur

forskning används på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att forskningen inte används i

arbetet kan vara att det är svårt att hitta det personalen har behov av att veta samt bristande

kunskap i sökandet efter forskning. Utvärderade och effektiva metoder för personer med

psykiska funktionshinder ligger placerade på många olika instanser vilket gör det svårt för

personal att hitta det de söker (Socialstyrelsen 2005). En annan faktor till den negativa

attityden kan vara att personal inte får den tid de behöver till att själva söka forskning eller att

de inte vet hur de ska implementera den i arbetet. Evidensbaserad praktik är relativt nytt och

att söka forskning för att finna nya arbetssätt kan ta tid att implementera hos personalen.

Studien visar att något fler av de som jobbar i stora kommuner har en positiv attityd till

forskning i arbetet. En anledning till det skulle kunna vara att större kommuner har fler

möjligheter till fler aktiviteter och alternativ till insatser för de psykiskt funktionshindrade än

vad små kommuner har. Tidigare forskning visar också att det har varit lättare för medicinsk

verksamhet att införa EBP då det oftast finns fler alternativa insatser att välja mellan i de

enskilda fallen (Bergmark et al. 2011). I Värmland finns ett forum som heter FoU Välfärd

Värmland som kan hjälpa verksamheter inom socialtjänsten att binda ihop teori och praktik

(Karlstads Universitet 2013b) Detta ger oss en förhoppning om att de negativa resultaten som

visades i denna studie faktiskt inte skulle bli det samma om studien genomförs om två år igen.

38

Beträffande empati så har 37 % av respondenterna svarat att de ofta känner empati med

brukarna och 63 % har svarat att de alltid känner empati. Ingen av de svarande har svarat

aldrig eller sällan på denna fråga. Det som skiljer personers förmåga att utföra sina

arbetsuppgifter kan vara att en del har stjärnkompetens (Goleman 2000). Stjärnkompetensen

består ofta i att ha emotionell kunskap. I den emotionella kunskapen ingår empati och social

förmåga och handlar om hur vi hanterar relationer och stjärnkompetens är ofta det som gör

skillnad i kvalitén på arbetet. Att känna empati ingår även i kompetens när det gäller att arbeta

evidensbaserat (Socialstyrelsen 2013b). Respondenterna kan känna en empati med brukarna

vilket visar att de har en del av den kompetens som behövs för att kunna jobba

evidensbaserat. De har också en del av det som krävs för att kunna ha stjärnkompetens vilket

tyder på att den delen är av bra kvalité i verksamheterna. I en öppen fråga där

boendestödjarna fick svara på om de hade tidigare arbetslivserfarenhet svarade många att de

hade erfarenhet av vård i det egna hemmet, av egna barn eller syskon med handikapp eller att

de arbetat inom andra vårdområden såsom hemtjänst eller sjukhus. Vi tänker att allt arbete där

man på något sätt ska vårda eller hjälpa någon oavsett relationer krävs en känsla av empati.

Empati behövs, anser vi, för att kunna sätta sig in i och förstå den enskilde individen på bästa

sätt.

9.1. Metoddiskussion Under detta stycke diskuteras metoden vi använt och hur olika faktorer kan ha påverkat

resultaten.

9.1.1. Utförandet

Vi vet inte hur bortfallet ser ut bland respondenterna. Vi har inte kunnat fastställa vilket kön

eller vilken ålder som funnits på de som inte svarat. Då det var få män som svarat och av

dessa var de flesta över 35 år så om det är fler män och fler yngre män som inte svarat så hade

utfallet i studien kunnat se annorlunda ut. Det går heller inte att bedöma om de som valt att

inte svara, både bland kommuner och respondenter, även är de med sämst kompetens vilket

kunnat ge en helt annan bild av situationen i kommunerna.

Enkätundersökningar är tidskrävande då enkäterna ska skickas och delas ut samt skickas åter.

Med den knappa tiden på tio veckor anses svarsfrekvensen på 74 % av de tillfrågade

kommunerna och 63 % av boendestödjarna vara tillräcklig för att ge en hög validitet.

Vanligast förekommande var att respektive enhetschef delade ut enkäterna när de skulle

besvaras. Detta menar Eliasson (2013) och Djurfeldt et al. (2010) ger en okontrollerbarhet på

hur de svarande satt när de fyllde i svaren. De svarande skulle sitta enskilt och inte i någon

stressad situation då detta kan påverka hur svaren blir ifyllda. Det går inte att avgöra om det

var så enkäterna fylldes i vilket sänker reliabiliteten. En synpunkt inkom angående saknade

kontaktuppgifter till oss, syftens studie och individskyddskrav. Detta tror vi kan bero på att vi

inte hade möjlighet att besöka alla kommuner och att vi inte påtalade vikten för

enhetscheferna att dela ut det bifogade följebrevet där dessa uppgifter fanns i samband med

enkätutdelningen.

Svarsfrekvensen kan ha påverkats då studien gjordes under skiftet mellan november och

december månad som ofta är en mycket hektisk period eftersom det är månadsskiftet före jul

då det ofta är mycket ledighet bland personal. Några verksamheter uppgav att de under hösten

haft en del enkätundersökningar från Socialstyrelsen vilket också kan ha påverkat

39

svarsfrekvensen eller noggrannheten hos respondenterna då de kan känna sig mätta på att

besvara enkäter.

9.1.2. Enkäterna

Vid kvantitativ metod är enkäten det redskap som brukas för att få in information vilket också

gör det så viktigt att den blir bra i utförandet (Ejlertsson 2005). Enkäternas konstruktion

bidrar till hur reliabiliteten och validiteten ser ut. Vi tillverkade våra enkäter själva och kan

känna att en del kritik kan riktas i hur de konstruerades.

Att ha öppna frågor i enkäter kan vara både en för- och nackdel. En nackdel är att frågor med

öppna svarsalternativ ofta kan lämnas obesvarade. Varför öppna frågor i större utsträckning

lämnas blanka kan bero på att frågorna syftar till något som respondenten behöver tänka

tillbaka på. Det kan vara svårt att komma på svar vid svarstillfället då minnet sviker efter en

tid (Ejlertsson 2005). Fördelar med öppna frågor är att svar kan komma in som vid

enkätkonstruktionen inte var aktuella. Eftersom frågan om interutbildningar var en öppen

fråga kan en del svar ha uteblivit, dels för att respondenten vid svarstillfället inte kom ihåg

vilka utbildningar som tillhandahållits och dels för att respondenten kanske inte räknade några

utbildningar som viktiga eftersom de inte brukar kunskaperna dagligen i praktiken.

Frågor där svaret är något som ska vara socialt önskvärt får ofta överdrivet positiva svar

(Ejlertsson 2005). Att känna empati är definitivt en sådan fråga anser vi. Att inte känna

empati med brukarna är inte socialt önskvärt. Detta kan påverka respondenternas svar vilket

gör att vi inte kan vara säkra på att resultaten stämmer.

Cheferna fick på sin enkät frågan “ aknar de sökande relevant ut ildning”. Denna fråga hade

kunnat omformuleras till “Har de sökande relevant ut ildning” och därmed kanske gett ett

annat resultat. Hur frågor ställs vid en enkätundersökning påverkar hur respondenten svarar

(Ejlertsson 2005). Denna fråga ställdes så att alternativen “aldrig” och “s llan” blev positiva

värden vilket kan ha förvirrat respondenterna eftersom övriga frågor ställdes så alternativen

var negativa och därmed kan felaktiga svar kan ha lämnats.

De fasta svarsalternativ som fanns med i enkäten tvingade respondenterna att ta ställning vid

varje fråga då vi valt att inte ha med ett mittenalternativ som är mer neutralt. Respondenten

kanske då har svårt att se vilket alternativ som passar bäst vilket kan leda till att respondenten

inte svarar sanningsenligt eller att respondenten fyller i flera svarsalternativ. Det var någon av

respondenterna som fyllt i flera alternativ vilket sänker reliabiliteten. Om det fanns

respondenter som inte svarat sanningsenligt vet vi inte vilket också påverkar om vi kan

generalisera svaren. På frågan om hur länge respondenterna arbetat i socialpsykiatrin

respektive inom boendestöd gick svarsalternativen ihop. Alternativen 1, 3 och 6 år fanns på

två ställen. Detta kan göra respondenterna förvirrade när de ska svara och kan ha påverkat

svaren. Vi tror ändå att det ska gå bra då troligen ingen av respondenterna jobbat exakt 1, 3

eller 6 år. Kanske kunde frågor ställts i enkäterna till personalen om de haft kontakt med FoU

Välfärd Värmland. Detta kunde ha gett oss ett annat resultat och en annan infallsvinkel på om

evidensbaserat arbete är något som försöker implementeras inom verksamheterna.

De två frågor med mest bortfall av svarande var fråga 9 och 14 på boendestöds enkät.

Bortfallet på frågorna påverkar studiens reliabilitet då vi inte kan säga om de som valt att inte

svara har en helt annan åsikt än de som faktiskt svarat. Kanske bortfallet sympatiserar med

något av de svar det bara fanns ett av vilket skulle göra resultatet helt annorlunda. På frågan

om utbildning kunde det ha varit bra med ett öppet alternativ istället för alternativet “annat”

40

då det kanske finns utbildningar som är relevanta men som inte vi vet om. Detta påverkar

studien så att vi inte kan avgöra om de som kryssat i alternativet “annat” har en utbildning

som är relevant och en slutsats kan inte dras ifrån svaren. En annan orsak kan vara att

respondenterna inte anser sig ha annan relevant utbildning och kanske inte heller önskar

någon mer kunskap inom psykiska sjukdomar. Men det kan också bero på att det vid

svarstillfället kan vara svårt för respondenterna att komma på något relevant att svara. Minnet

spelar stor roll när respondenter svarar på frågor om det förflutna (Ejlertsson 2005). En annan

anledning kan vara konstruktionen av enkäten då fråga 9 och fråga 7.5 och 7.6 kan besvara

samma sak.

En etisk aspekt vi jobbat mycket med är att inte röja hur enskilda respondenter eller

kommuner har svarat. Då det är få män som jobbar inom boendestöd socialpsykiatri och som

deltagit i studien har vi diskuterat kring huruvida vi ska kunna presentera svaren där det är en

attityd till frågorna bland samtliga. Vi anser dock att frågorna som ställts inte är av sådan

känslig karaktär att det ska kunna missgynna enskild individ. Svaren från respondenterna är

positiva vilket inte heller anses missgynna enskild individ.

Vid kvantitativ metod är enkäten det redskap som brukas för att få in information vilket också

gör det så viktigt att den blir bra i utförandet (Ejlertsson 2005). Enkäternas konstruktion

bidrar till hur reliabiliteten och validiteten ser ut. Vi tillverkade våra enkäter själva och kan

känna att en del kritik kan riktas i hur de konstruerades.

Sambandstesten Chi² och Fisher´s Exact Test överskred 5 % nivån på samtliga bivariata

analyser. Reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha visade att reliabiliteten var låg mellan hur

respondenterna svarat på frågorna om genomförandeplaner och forskning. Medan indexet för

kompetensutveckling gav en hög reliabilitet med ett värde på 0,673. Vilket visar på att

respondenterna är konsekventa i sitt svarande och att frågorna mäter samma sak. En orsak till

att värdena inte blev signifikanta i testerna kan vara det låga antalet respondenter. En annan

orsak kan vara att enkätfrågorna formulerats på ett sådant sätt att respondenterna tolkat

frågorna annorlunda. Att endast ett test har signifikanta värden gör att vi i vår studie inte kan

dra för starka slutsatser och inte heller generalisera resultaten. Största orsaken att värdena till

”geno förandeplaner personal” och ”forskning personal” blev låga kan vara att frågorna som

slogs ihop berör olika delar inom ett större område. Det kan då vara så att en eller två delar i

arbetet inte fungerar bra och får negativa värden, medan andra delar som fungerar kanske fått

höga värden. Ett index får högt reliabilitetsvärde om respondenterna svarat liknande på alla

frågor.

9.3. Förslag till vidare forskning För att redan på gymnasienivå få mer kunskap om psykiatri och neuropsykiatriska sjukdomar

skulle det vara intressant att se hur politiker samt gymnasieförvaltningen ställer sig till att

exempelvis vård- och omsorgslinjen får en valbar inriktning mot psykiatri. En sådan

inriktning skulle ge en bra grund och kompetens för att sedan kunna jobba inom exempelvis

boendestöd där cheferna idag anser att en sådan grundkompetens saknas.

Källförteckning och bilagor Abrahamsson, B. & Aarum Andersen, J. (2000). Organisation - att beskriva och förstå

organisationer. (3:1 Uppl.). Malmö: Liber Ekonomi.

Abrahamsson, K., Abrahamsson, L, Björkman, T., Ellström, P-E. & Johansson, J. (red.)

(2002). Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur.

Ahnlund, P. (2008). Omsorg som arbete. Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre-

och handikappomsorgen. Umeå: Print och Media.

Ahnlund, P. & Johansson, S. (2008). Utbildning och kompetensfrågor för äldre- och

handikappomsorgens personal. En forskningsöversikt. Socionomen. (6) 70-82.

Andersson, G. (2009). Vardagsliv och boendestöd – en studie om människor med psykiska

funktionshinder. Diss. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Bengtsson-Tops, A. (2001). Severely mentally ill individuals living in the community. Needs

for care, quality of life and social network. Diss. Lund: Department of Clinical Neuroscience,

Division of Psychiatry, Lund University.

Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Teori,

kritik, praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Bergmark, A & Lundström, T. (2006). Mot en evidensbaserad praktik? -om färdriktningen i

socialt arbete. Socialvetenskaplig tidsskrift. (2) 99-113.

Boglind, A., Hällstén, F. & Thilander, P. (2013). HR transformation på svenska. Om

organisering av HR-arbete. (1 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Brunt, D. (2002). Supported housing in the community for persons with severe mental illness.

Diss. Lund: Department of Clinical Neuroscience, Division of Psychiatry, Lunds universitet.

Denvall, V. & Johansson, K. (2012). “Ke sarens nya kläder-implementering av

evidensbaserad praktik i socialt ar ete”. Socialvetenskaplig tidsskrift. (1) 26-45.

Djurfeldt, G.; Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda -

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för

samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. (2 Uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3:1 Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ellström, P-E. (1999). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och

teoretiska perspektiv. (1 Uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik.

Ellström, P-E. & Kock, H. (1993). Kompetensutveckling i offentlig verksamhet. Stockholm:

Norstedts Tryckeri.

Fazel, S. Långström, N. Hjern, A. Grann, M. & Lichtenstein, P. (2009). Schizophrenia,

Substance Abuse, and Violent Crime. The Journal of the American Medical Association

(JAMA) Vol. 301. 2016-2023.

Fränkel, Dan. (2003). Råd med kompetens - att planera för företagets kompetensförsörjning.

Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.

Goleman, D. (2000). Känslan intelligens och arbetet. Danmark: Nörhaven

Hirdman, Y. & Manns, U. Genus. Nationalencyklopedin. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/genus/181336 [2013-12-02]

Hjärnkoll. (2011). Tio myter om psykisk ohälsa. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.hjarnkoll.se/Global/Tillg%C3%A4ngliga%20PDFer/tio%20myter_slutversion_22

%20mars%202011.pdf [2013-12-04]

Holme, I M. & Solvang, B K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa

metoder. (2 Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hydén, M. (2008). Evidence-based social work på svenska-att sammanställa systematiska

kunskapsöversikter. Socialvetenskaplig tidsskrift (15) 3-19.

Ingemarson, M.; Karlsson, L-B.; Karlsson, M.; Lander Sundh, A.; Ramström, L.; Sjögren, J.

& Zätterman Åberg, Y. (2007). Boendestödjare i Stockholm - en kartläggning. [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/Socialt_arbete/Enh_f_forskning_i_soc_arb/boendes

todsrapport.pdf [2013-12-19]

Jansson, L.; Sonnander, K. & Wiesel, F-A. (2003). Clients with long-term mental disabilities

in a Swedish county – conditions of life, needs of support and unmet needs of service

provided by the public health and social service sectors. European Psychiatry, 18 (6), 296-

305.

Karlstad Universitet. (2013a). Vård och stödsamordnarprogrammet (180p). [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.kau.se/psykologi/utbildning/vard-och-stodsamordning-

grundutbildningsprogram-180-hp [2014-01-08]

Karlstads Universitet. (2013b). FoU Välfärd Värmland. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.kau.se/fou-valfard-varmland (2014-01-16)

Klockmo, C.; Marnetoft, S-U.; Nordenmark, M. & Dalin, R. (2012). International Journal of

Rehabilitation Research, 35 (1), 62-68.

Lilja, J. & Larsson, S. (2005). Organisationsanalys - Teoretiska och metodologiska

perspektiv. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannerheim, K. (red) Forskningsmetoder i socialt

arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, S. & Håkansson, A. (2007). Livslångt lärande från novis till expert.

Läkartidningen. (38) 2677.

Lindmark, A. & Önnevik, T. (2011). Human resource management. Organisationens hjärta.

(2 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lindström, M. (2007). Vardagslivets rehabilitering-Del A: Modellverksamhet för

rehabilitering inom socialpsykiatri. Umeå: Umeå universitet.

Lindqvist, R., Markström, U & Rosenberg, D. (2010). Psykiska funktionshinder i samhället.

Falkenberg: Prepress Team Media Sweden.

Länsstyrelsen Värmland (2013). Värmland.se [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.varmland.se/om-varmland/kommuner. [2013-10-28]

Rosenberg, D. (2009). Psychiatric disability in the community: Surveying the social

landscape in the postdeinstitutional era. Diss. Umeå: Umeå universitet.

SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:

Justitiedepartementet.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Justitiedepartementet.

SFS 2010:52. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

Skolverket. (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2

Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1653 [2013-12-19]

Socialdepartementet. (2010). Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik

i socialtjänsten – en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d0c68dce-3c28-488a-

ac1f-

38da05224620&FileName=Plattform+f%c3%b6r+arbetet+med+att+utveckla+en+evidensb

aserad+praktik+(2010).pdf [2013-12-16]

Socialstyrelsen. (2005). Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.

Slutrapport från en nationell tillsyn 2002-2004. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9924/2005-109-

17_200510917.pdf [2013-12-19]

Socialstyrelsen. (2007a). Nationell psykiatrisamordning 2005-2007. [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/nationell-psykiatrisamordning-2005-2007 [2013-

11-18]

Socialstyrelsen. (2007b). Baspersonalens kompetens- förslag till kompetensförstärkningar i

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9024/2007-110-

17_200711017.pdf [2013-12-19]

Socialstyrelsen. (2008). Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och

allmänna råden (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och

genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2012). m n na am n m

n n n n n n n arbetsgivare.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18607/2012-2-17.pdf [2013-

12-19]

Socialstyrelsen. (2013a). Personer med funktionsnedsättning – vård och omsorg den 1

oktober 2012. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013b). Att arbeta evidensbaserat. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat [2013-12-19]

Socialstyrelsen. (2013c). Kompetenssatsning 2009-2012. Personal som kommer i kontakt med

personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19137/2013-6-20.pdf [2013-

12-19]

SOU 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin

definition av begreppet psykiskt funktionshinder. Stockholm: Edita Sverige.

SOU 2006:100 Ambition och ansvar - Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser

till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm: Fritzes offentliga

publikationer.

Statistiska centralbyrån. (2004). Yrkesvalet viktigaste orsaken till löneskillnader mellan

könen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Arbetsmarknad/Ovrigt/Analysverksamhet-arbetsmarknad/99643/2007H01b/Behallare-

for-Press/Yrkesvalet-viktigaste-orsaken-till-loneskillnader-mellan-konen/ [2013-12-19]

Statistiska centralbyrån. (2008). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2006. [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-

forvarvsarbete-och-arbetstider/Yrkesregistret-med-yrkesstatistik/59064/2011A01X/Behallare-

for-Press/Yrkesregistret-med-yrkesstatistik1/ [2013-12-19]

Stockfelt, T. (1988). Arbetslivets pedagogik - om kompetensutveckling i arbete och näringsliv.

Göteborg: TIMBRO/Affärsledaren.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Kommungruppsindelning. [Elektronisk].

Tillgänglig:

http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kommungruppsindelning

[2013-11-14]

Topor, A. (2010). Medikaliseringen av det psykosociala fältet. Om en

kunskapssammanställning från Socialstyrelsen, IMS. Socialvetenskaplig tidsskrift. (1) 67-81.

Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2013-12-27]

Vårdguiden. (2013). Psykiska sjukdomar och besvär. [Elektronisk] Tillgänglig:

https://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-

rad/?cat=Psykiska+sjukdomar+och+besv%C3%A4r [2013-11-03]

Västsvenska turistrådet. (2013). Dalsland [Eektronisk] Tillgänglig:

http://www.vastsverige.com/sv/dalsland/Info/Dalslands-kommuner/ [2013-10-28]

Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. (3 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Widerberg, K. (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Wolfram Mathworld. (2014). Fisher´s Exact Test. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://mathworld.wolfram.com/FishersExactTest.html [2014-01-07]

BILAGA 1

Första mailet

Tack för att Ni vill medverka!

Hej XXX!

Jag var i kontakt med dig häromdagen per telefon gällande en enkätundersökning för dig och

dina anställda som jobbar inom boendestöd socialpsykiatri. Syftet med undersökningen är att

se vart kompetensnivån ligger hos de som arbetar inom boendestöd socialpsykiatri i

Värmland och stora delar av Dalsland.

Tack för att Ni vill medverka! Och en stor eloge till att du skickar tillbaka enkäterna till oss.

Det var ett trevligt samtal och vi hoppas du finner undersökningen intressant.

Vi önskar få enkäterna åter innan 26 november.

För att förtydliga vad som gäller för enkätundersökningen:

Svaren kommer att behandlas utan identitetsuppgifter och kommer alltså inte kunna kopplas

till dig som person. Detta gäller även dig som chef.

Varför frågan om vilken kommun ni jobbar i finns, är för att vi skall kunna föra statistik över

mindre och större kommuner (uppdelat efter invånarantal) samt för att kunna se vilka

kommuner som skickat tillbaka svarsenkäterna till oss.

Svarsenkäterna kommer att förstöras när enkätundersökningen är genomförd.

Vad gäller frågan om hur många anställda du har som chef, så innefattar den

tillsvidareanställda, vikariat på över tre månader samt om du har personal anställd i annan

verksamhet men som också jobbar inom boendestöd för att täcka upp (för att minimera antalet

timvikarier).

OBS! ENKÄTERNA SKA BESVARAS ENSKILT OCH DISKUSSIONER KRING

FRÅGORNA NÄR DE BESVARAS BER VI ER UNDVIKA!

Hör gärna av dig om du har frågor!

Med vänliga hälsningar

Inger Granath / Ann Bergfeldt

XXXXX

XXXXX

Mob: XXXX

BILAGA 2

Mail till dem vi inte fått tag på per telefon

Hej XXXX!

Jag har försökt att nå dig per telefon några dagar men då jag inte fått någon kontakt så mailar

jag dig istället och hoppas att det är okej för dig!

Vi är två socionomstudenter på Karlstads universitet som håller på att skriva C-uppsatsen nu

under vår sista termin. Vi önskar att göra en studie om kompetensnivån på boendestöd inom

socialpsykiatrin. Vår önskan är att kunna undersöka alla kommuner i Värmlands län och stora

delar av Dalsland.

De kommuner vi varit i kontakt med har alla tyckt att det verkat intressant, vi hoppas att även

du och ni i -------- kommun tycker det och vill vara med.

Det är en enkätundersökning som inte tar mer än 5-10 minuter att besvara. Vi har en enkät

som riktar sig till enhetschefer inom boendestöd och en enkät som riktar sig till

boendestödjarna.

Om ni vill delta i undersökningen, vilket skulle betyda väldigt mycket för oss, så önskar vi få

enkäterna åter innan 26 november.

Jag har bifogat enkäterna och följebrev till dig om du vill skriva ut själv och skicka tillbaka.

Om du hellre vill att vi ska skriva ut dem och skicka dem till dig så är det bara att du hör av

dig till oss, då kan vi även skicka med ett svarskuvert.

För att förtydliga vad som gäller för enkätundersökningen:

Svaren kommer att behandlas utan identitetsuppgifter och kommer alltså inte kunna kopplas

till dig som person. Detta gäller även dig som chef.

Varför frågan om vilken kommun ni jobbar i finns, är för att vi skall kunna föra statistik över

mindre och större kommuner (uppdelat efter invånarantal) samt för att kunna se vilka

kommuner som skickat tillbaka svarsenkäterna till oss.

Svarsenkäterna kommer att förstöras när enkätundersökningen är genomförd.

Vad gäller frågan om hur många anställda du har som chef, så innefattar den

tillsvidareanställda, vikariat på över tre månader samt om du har personal anställd i annan

verksamhet men som också jobbar inom boendestöd för att täcka upp (för att minimera antalet

timvikarier).

OBS! ENKÄTERNA SKA BESVARAS ENSKILT OCH DISKUSSIONER KRING

FRÅGORNA NÄR DE BESVARAS BER VI ER UNDVIKA!

Hör gärna av dig om du har frågor!

Med vänliga hälsningar

Inger Granath / Ann Bergfeldt

XXXX

XXXX

Mob: XXXX

BILAGA 3

Påminnelse mail

Hej!

Jag mailade dig 15 november angående vår enkätstudie som vi är glada för att du och din

personal ville vara delaktiga i. Jag vill bara skicka en påminnelse till dig då jag vet att ni har

mycket att göra och att enkäterna kan vara lätta att glömma bort.

Med vänlig hälsning Ann Bergfeldt / Inger Granath / Socionomstudent Karlstads universitet

BILAGA 4

Följebrev

Till er inom verksamheten boendestöd socialpsykiatri

Syftet med studien är att undersöka vart kompetensnivån ligger hos de som arbetar inom

boendestöd socialpsykiatri i Värmlands och Dalslands län. Studien är vårt examensarbete och

Ni erbjuds nu att delta.

Det tar ca 5-10 minuter att besvara frågorna.

Ditt deltagande i undersökningen är naturligtvis frivilligt, men mycket betydelsefullt.

Svaren kommer att behandlas utan identitetsuppgifter och kommer alltså inte kunna kopplas

till dig som person. Resultaten presenteras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera

enskilda personer. Svarsenkäterna kommer enbart brukas i denna studie och kommer därefter

att förstöras när enkätundersökningen är genomförd.

Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig!

Tack på förhand för att du tar dig tid att besvara frågorna.

Karlstad, November 2013

Ann Bergfeldt Inger Granath

Socionomstuderande Socionomstuderande

XXX@XXX.com XXX@XXX.com

BILAGA 5

Enkät till boendestöd

BILAGA 6

Enkät till enhetschef