Kjell Thorén, Göteborgs universitet

Per Gustavsson, Karolinska institutet

Petter Ljungman, Karolinska institutet

Följ och twittra på #afaseminarier

Välkomna på seminariet:

Arbete efter hjärtinfarkt

- en kunskapsöversikt

Arbete efter hjärtinfarkt- en kunskapssammanställning

Per Gustavsson1,2

Petter Ljungman1,3

1. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm

2. Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm

3. Hjärtkliniken, Danderyds Sjukhus, Region Stockholms

Frågeställningar och metoder

• Vad är hjärtinfarkt?

• Arbetsmiljöns betydelse för infarktrisken

• Återgång i arbete (arbetskapacitet, sjukskrivning)

• Vilka arbeten är inte lämpliga för en person som haft hjärtinfarkt

• Insamling av statistik

• Insamling av litteratur

• Kliniska bedömningar och syntetiserande värderingar

Fig 2. Utveckling över tid av incidensen av hjärtinfarkt upp till 65 års ålder, åldersstandardiserade data

Män

Kvinnor

Fig. 1. Hjärtinfarktincidens per åldersgrupp bland män och kvinnor i Sverige 2016.

Män

Kvinnor

Hjärtinfarkt i Sverige

Fig 3. Åldersstandardiserad dödlighet över kalendertid i hjärtinfarkt upp till 65 åå bland män och kvinnor.

Kvinnor

Män

Fig 4. Åldersstandardisera letalitet (procentuell andel döda av antalet insjuknade) bland män och kvinnor över kalendertid.

Kvinnor

Män

Antal dödsfall per 100 000 inv Procent dödsfall av nya hjärtinfarkter

Åldersstandardiserad hjärtinfarktincidens per län bland män och kvinnor 2016

låg

låg

medel

medel

hög

hög

Ballongvidgning

Bypass operation

Medicinsk behandling och rehabilitering

Läkemedelsbehandling• Blodförtunnande

• Blodfettssänkande

• Pulsbromsande

• Hjärtstärkande

Utvärdering• Sockerbelastningstest

• Ultraljud hjärta

• Blodtryck och blodfettskontroll

Rehabilitering• Kostgenomgång

• Fysioterapi och hjärtgympa

• Informationsträff-hjärtskola

• Rökavvänjning

• Kurator

Hjärtinfarkt

Sjukhusvistelse ca 3-5 dagar

Kranskärlssjuksköterska

Hjärtskola

Hjärtrehabilitering2ggr/v i 3mån

LäkaråterbesökMed ultraljud

2v 6-8v

Kranskärlssjuksköterska

6mån 1år

Teamåterbesök

Riskfaktorer för hjärtinfarkt

• Rökning

• Höga blodfetter

• Diabetes

• Högt blodtryck

• Stress och depression

• Övervikt

• Ärftlighet

• Fysisk inaktivitet

• Kost • högt intag av salt, alkohol och

mättade fetter/transfetter

• lågt intag av frukt, grönsaker, fullkorn och fisk

• Luftföroreningar

• Buller

Standard Sjukskrivning

• PCI (ballongvidgning)• 2-4 veckor sjukskrivning

• Varsamma med PCI armen

• Påbörja fysisk aktivitet

• Ibland viktigt med sjukskrivning för att kunna delta i rehabilitering

• CABG (bypasskirurgi)• 2,5-3 månader sjukskrivning

• Koncentrationssvårigheter 2 v

• 8-10 veckor för att läka bröstbenet• Undvika belastning >1kg/arm

• Kardiopulmonell träning går bra

• Bilkörningsförbud fram tom åb till thoraxkirurg ca 8v

Att beakta vid sjukskrivning

• Vid uttalad hjärtmuskelskada • Hjärtsvikt med nedsatt ork

• Risk för rytmrubbningar – kan innebära behov av inopererad defibrillator (ICD)

• Pacemakerberoende• Kan betyda omplacering om arbete inkluderar armlyft ovan skuldrar

Särskilda bestämmelser

• Yrkesförare• Transportstyrelsen avgör på basis av specialistintyg

• Lokförare• Transportstyrelsen avgör på basis av specialistintyg

• Piloter• Flygmedicinskenhet

• Kan ej söka nytt flygcertifikat • Kan förlängas/förnyas om tillfredställande utredning

• Rök och kemdykning• Kan sannolikt inte återgå till arbete

• Klättring med stor nivåskillnad• Olämpligt om allvarliga rytmrubbningar eller tecken på kvarstående kärlkramp

Orsaksfaktorer i arbetsmiljön

SBU: Arbetsmijöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom2015, Fysikaliska, organis., psykosocfaktorer2017/261 Kemiska faktorer

NEG, Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentationOccupational chemical exposures and cardiovascular disease

+ andra aktuella översiktsartiklar

Environmental exposures and cardiovascular disease.Institutet för Miljömedicin 2019

Kemiska arbetsmiljöfaktorer

• Motoravgaser, framför allt dieselavgaser

• Svetsning

• Kvarts (kristallin kiseldioxid)

• Andras tobaksrök

Psykosociala/organisatoriska arbetsmiljöfaktorer

• Spänt arbete (job strain)

• Skiftarbete inkluderande nattarbete

• Osäkra anställningar ?

• Långa arbetsveckor ?

Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer

• Buller i arbetet• Akut blodtrycksförhöjning - stark evidens

• Hypertonisjukdom – måttlig evidens

• Insjuknande i kardiovaskulära sjukdomar - viss evidens

• Fysiskt tungt arbete? • Cikulatoriskt eller ”muskulärt” tungt?

• ”Fysiskt tungt” arbete – viss evidens för negativt samband bland män

• Fysisk träning på fritiden alltid positivt

• Mer forskning behövs

Hur många hjärtinfarkter orsakar arbetsmiljön?

Data från Andersson et al, Kunskapssammanställning för Arbetsmiljöverket 2019:3, Arbetsrelaterad dödlighet

Fysisk arbetsförmåga efter infarkt

• Nordiska studier tyder på att nedsättningen av fysiska arbetskapaciteten efter en okomplicerad infarkt är liten

• Nedsättning av fysiska arbetsförmågan föreligger i samband med hjärtsvikt

Effekten av fysisk träning

• Omfattande dokumentation av positiv effekt (bättre arbetskapacitet) av fysisk träning, särskilt intervallträning • Ingen ökad risk för hjärtdöd

• Det betyder inte att fysiskt tungt arbete är positivt

• Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (2018): • Det är viktigt att rehabilitering i form av fysisk träning påbörjas så snart som

möjligt efter en hjärthändelse och inledningsvis utförs under överseende av en fysioterapeut.

• Trots ett gott vetenskapligt underlag är fysisk träning som behandling vid kranskärlssjukdom i dag underutnyttjad.

Återgång i arbete 6-10 v efter infarkt

Data ur SEPHIA årsrapport 2012 respektive 2018

Återgång i arbete 12-14 månader efter infarkt

Sjukpension efter ischemisk hjärtsjukdom resp stroke

Ervasti et al BMJ Open2017

18 480 fall av IHD9 750 fall av strokeSverige 2006-2008

Risken för reinfarkt

Arbetsmiljöns betydelse för reinfarkt

• 972 postinfarktpatienter i Kanada. Ökad risk för reinfarkt vid kronisk job strain. Abola-Ebolué (2007)

• SHEEP-studien (Stockholm): ca 1600 pat. Job strain i arbetet före infarkten var kopplat till en ökad reinfarktrisk efter återgång arbete bland män men ej bland kvinnor (Leander 2007)

• Theorell (1991) 79 post-infarktpat: ökad reinfraktrisk vid job strain

• Orth-Gomér (2000) : 292 kvinnor: ej signifikant effekt av job strain

Slutsatser I. Aktuella lägesbilden

• Lägre nyinsjuknande och mindre allvarliga hjärtinfarkter• Riskfaktorer har minskat

• Tidigare diagnos och bättre behandling

• Låg återinsjuknandesrisk i hjärtinfarkt (ca 2%)

• Sjukskrivningstiden efter okomplicerad infarkt är idag 2-4 veckor.

Slutsatser IIÄr postinfarktpatienter extra känsliga?

• Individuell bedömning av arbetsförmåga och sjukskrivning

• Reinfarktrisk endast 2%• Få till förändring i riskfaktormönstret som låg till grund för första infarkten

viktigast

• Större försiktighet hos de med komplicerade infarkter• Vid svår eller medelsvår vänsterkammarsvikt (<35% ejektionsfraktion)

• Bestående arytmier i samband med infarkten

Slutsatser III. Att göra inför återgång i arbete

• Minimera individuella riskfaktorer och riskfaktorer i arbetet

• Bedöm arbetsförmåga• Väga fysiska arbetskapacitet mot kraven i arbetet.

• Beakta arbeten/miljöer med en ökad infarktrisk

• Särskilda bestämmelser för vissa yrken • yrkesförare, piloter, lokförare, rök-och kemdykare samt vid arbete med hög

höjdskillnad (bland annat mast- och stolparbete)

Arbetsmiljölagen (2015) kap 2 §1

• Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

• Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.

• Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas.