Arbetslöshet och risk för alkoholrelaterade problem?

Arbetslöshet och risk för alkoholrelaterade problem?

Tomas Hemmingsson

Sorad

Stockholms universitet

Bakgrund

• Den ekonomiska krisen 2008/2009 bidrog till ökade nivåer av arbetslöshet i många länder.

• I Sverige närmade sig arbetslöshetstalen de vi såg under 1990-talskrisen.

Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26

Arbetslösa, 16-64 år (AKU, SCB)


Hälsoeffekter av ekonomiska kriser

• På vilket sätt påverkar ekonomiska upp- och nedgångar hälsa och levnadsvillkor hos befolkningen?

• Skapar arbetslöshet hälsoproblem?

• Påverkas de som jobbar kvar på arbetsplatser som drabbats av nedskärningar?


Effekter på befolkningens hälsa av ekonomisk kris

• Vilka är lärdomarna från den ekonomiska krisen under 1990-talet?

• David Stuckler mfl (Lancet 2009) undersökte om dödligheten i 26 Europeiska länder ökade som en följd av den ekonomiska krisen under tidigt 1990-tal

• De visade att vissa dödsorsaker ökade och att dödligheten från andra dödsorsaker minskade

• De fann ett samband mellan ekonomisk kris och ökad förekomst av självmord (modereras av arbetsmarknadsprogram)



(Marina Karanikolos mfl Lancet 2013; 381: 1323–31):

“The effect of economic change on health outcomes

depends on the extent to which people are protected

from self-harm. The Great Depression coincided with

prohibition in the USA, which made alcohol difficult to

obtain. By contrast, after the break-up of the Soviet

Union, the wide availability of cheap alcohol in various

forms boosted the culture of heavy drinking at a time of

rapid economic and social changes.”


Effekter på befolkningens hälsa av ekonomiska upp- och nedgångar

• Studier som följer ekonomiska upp- och nedgångar över tid:

- Vid nedgång minskar dödligheten

- Vid uppgång ökar dödligheten


Hur förändras levnadsvanor i samband med ekonomiska ned- och uppgångar?

• En studie baserad på surveyinformation från USA 2003-2010 (Nandi mfl 2013) visade att alkoholkonsumtion och riskbruk av alkohol, men inte andra levnadsvanor, följde upp- och nedgångar.

• En ytterligare studie baserad på surveyinformation från USA 2006-2010 (Bor mfl 2013) visade på ett snarlikt mönster. Fler icke-konsumenter och något fler högkonsumenter under krisåren.



• Varför kan arbetslöshet/ekonomisk nedgång leda till minskad alkoholkonsumtion?

1. Försämrad ekonomi – mindre alkoholkonsumtion.

2. Reducering av eventuell stress från arbete

3. Ökad disciplinering av arbetskraften



• Catalano & Bellows (2005):

• ”If economic expansion threathens public health, should epidemiologists recommend recession.”

• Inte så långsökt som det kan låta:

Finansdepartementet. Propositionen 2009/10:1:

”Att vara beredda på de eventuella negativa effekter den förväntade ekonomiska uppgången kan ha på den arbetande befolkningens hälsa … ”


Effekter på befolkningens (de arbetslösas) hälsa av ekonomisk kris

• Catalano & Bellows:

• Vi ska inte dra slutsatser från ekologiska studier.

• Arbetslöshet drabbar individer.


Arbetslöshet och försämrad hälsa?

• Ekonomisk nedgång är förenat med högre andel i arbetslöshet

• Studier av hälsa hos arbetslösa jämfört med de som arbetar

• Studier av de som förlorar sina jobb i samband med ekonomisk nedgång jämfört med de som är kvar i arbete


Arbetslöshet och försämrad hälsa

Gonäs mfl 2006, review:

Samband med:•Psykisk ohälsa•Dödlighet (självmord, annan våldsam död, hjärtinfarkt)• Alkohol relaterade problem


Arbetslöshet och psykisk ohälsa

Paul & Moser 2009, meta analys baserad på tidigare publicerade studier:

•Samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa i studier med långtidsuppföljningar

•Sambanden var starkare i tvärsnittsstudier


Arbetslöshet och dödlighet

Mustard mfl 2013 (Kanada):1,5 milj 30-69 år

Arbetslöshet 1990-> Dödlighet 1991-2001

Ökad alkoholrelaterad dödlighetbland arbetslösa jämfört med de i arbete både bland män och bland kvinnor(även självmord, olyckor mm)


Arbetslöshet och levnadsvanor?


Daglig rökare

Restriktion: ( Kön=Kvinnor )Åldersstandardiserad kalibreringsvikt

ArbetslösNej Ja

Pre

va

len

s

24

23

22

21

20

19

18

17

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

Arbetslöshet och levnadsvanor?


Daglig rökare

Restriktion: ( Kön=Kvinnor )Åldersstandardiserad kalibreringsvikt** Varning! Ett eller flera svarsalternativ har en svarsfrekvens som är mindre än eller lika med 5* Varning! Det totala antalet observationer är mindre än eller lika med 50

Arbetslös

Nej Ja

Socioekonomisk indelning i 6 kategorier

Ej facklärda arbetare

Facklärda arbetare

Lägre tjänstemän

Mellantjänstemän

Högre tjänstemän

Företagare, bönder

Pre

va

len

s

38

36

34

32

30

28

26

24

22

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Arbetslöshet och försämrad hälsa?

• Ekonomiska problem

• Psykosocial stress:- Svårigheter att upprätthålla roller- Svårigheter att orientera sig i livet- Stigma

• Beteendeförändringar (tex. alkohol konsumtion)


Modererande faktorer

• Kön, socioekonomisk position, ålder mm.

• Samhällssystem, ekonomi etc.


Arbetslöshet och ohälsa

• Är sambanden kausala?

• Förklaras sambanden till en del av hälsorelaterad selektion?


Hälsorelaterad selektion - hypoteser

• De med nedsatt hälsa har en förhöjd risk att bli arbetslösa.

• De med riskfaktorer för nedsatt hälsa har en förhöjd risk att bli arbetslösa.

• De med nedsatt hälsa, eller med riskfaktorer för nedsatt hälsa, förblir oftare arbetslösa.



Arbetslöshet och ohälsa

Arbetslöshet Nedsatt hälsa

3rd faktor X

Nedsatt hälsaArbetslöshet

Arbetslöshet och ohälsa– selektion I

• Hänsyn till olika förekomst av ohälsa och ogynnsamma levnadsvanor innan arbetslösheten

• Vissa studier har undersökt vilka faktorer som ökar risken att bli arbetslös (tex hälsostatus eller ogynnsamma levnadsvanor)

• Andra studier har undersökt senare ohälsa hos de som blivit arbetslösa

• Få studier har haft möjlighet att inkludera båda


Antal dagar med sjukskrivning 1990/91 - och risk att bli arbetslös 1992/93

Sjukskrivning Män Kvinnor

0-14 dagar 1 1

15-34 dagar 1.9 1.4

35-62 dagar 2.6 1.6

> 62 dagar 3.2 2.1


Arbetslöshet och ohälsa– selektion II

• ”Ware-off of selection theory”:De som blev arbetslösa och hade en allvarlig sjukdom kommer att ha en ökad risk att avlida kort efter de blivit arbetslösa.En selektionseffekt ses endast under de första åren efter arbetslöshetOm det finns ett samband även efter flera år kan effekten antas vara kausal

• Montgomery mfl (2013) använde en sådan strategi på svenska data


Arbetslöshet och ohälsa– selektion II

• Rimligt antagande

• Men, det kan också vara tvärtom- stressen av att bli arbetslös är som störst nära i tid efter det hänt


Arbetslöshet och ohälsa– selektion III

• Tvilling-studier för att undersöka genetiska skillnader (Nylen mfl 2001,Voss mfl 2004)

• Författarna jämförde perioder där den ena tvillingen var arbetslös men inte den andra

• Att ta hänsyn till tvillingstatus påverkade inte resultaten


Arbetslöshet och ohälsa– selektion IV

• Studier av företagsnedläggningar (Eliasson mfl 2009)- Tanken är att hälsorelaterad selektion är av mindre betydelse då samtliga på ett företag drabbas av arbetslöshet- Information om företagsnedläggelser från SCB åren 1986/87

- Personer som varit anställda på företag som lade ner under de aktuella åren jämfördes med personer på företag som inte lade ner.



Eliasson mfl, forts.

•Samtliga följdes i registret för sjukhusvård för alkoholrelaterade sjukdomar fram till och med 1999

•De fann att före detta anställda på de nedlagda företagen hade en ökad risk (Män:RR=1.2, Kv:RR=1.4) att vårdas på sjukhus för alkohol-relaterade sjukdomar



Eliasson mfl, forts.

•De som arbetade på företag som lade ner hade oftare vårdats på sjukhus för alkoholrelaterade diagnoser under tre år före nedläggningen

•Företag som lade ner var oftare nystartade företag

•Oklart vilka som faktiskt blev arbetslösa


Arbetslöshet 1992-94 och alkoholrelaterad sjukhusvård 1995-2008

(Lundin A, Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and Hospitalisation Owing to an Alcojol-Related Diagnosis Among Middle Aged Men in Sweden. Alcoholism: Clinical and Experimental Research. 2012; 36: 663-669)

• Kvarstår ett samband mellan arbetslöshet och

alkoholrelaterad sjukhusvård då hänsyn tas till

hälsorelaterad selektion?



Studie av 48 000 män ca 40 år gamla 1990

• Förvärvsarbetande 1990-1991

• Årlig inkomst> 50 000 Kr 1990 och 1991 ( = 37 798)

• Arbetslöshet 1992-1994

• Arbetslöshetsersättning 1992-1994 ( = 5 410 (14.3%, 11.3%

90 dagar eller mer))

• Uppgifter om sjukhusvård med alkoholrelaterade

diagnoser 1995-2008 från Socialstyrelsens patient-

register

Arbetslöshet 1992-94 och alkoholrelaterad sjukhusvård 1995-2008 bland 40-åriga män


1950

1960

1970

1980

1990

2000

0

10

20

30

40

50

År Ålder

Socioekonomisk position i barndomen

Psykiatrisk diagnos, riskbruk av alkohol, rökning, sociala och psykosociala problem

Sjukhusvård för psykisk ohälsa, alkoholism eller självmordsförsök(1973-1991)

Utbildning, Socioekonomi, Sjukfrånvaro

Arbetslöshet 1992-1994

Alkoholism(1995-2008)

Tidiga livsfaktorer

Arbetslöshet

Alkoholism

Register:

• FoB 1960

• Mönstringsundersökning 69/70

• Patientregistret

• LISA/SCB

Arbetsmarknadsposition 1992 och tidigare riskfaktorer för ohälsa bland 40-åriga män

a b c


Employed

Unemployed

> 89 days

Not stably employed

1990-1991

1960 Crowded housing 18.7 25.4 23.1

Father manual worker 53.4 61.3 54.9

1970

Risk use of alcohol 10.8 17.8 20.5

Smoking 44.1 55.1 55.7

Psychiatric diagnosis 9.7 14.4 20.7

Low emotional control 26.7 33.5 40.8

Contact w. police/childcare 25.0 35.8 38.5

1973-91 Psychiatric diagnosis 3.0 7.2 17.0


Arbetslöshet 1992-94 och sjukhusvård för alkoholrelaterade

diagnoser 1995-2008

1995-1998 1999-2003 2004-2008

HR KI95% HR KI95% HR KI95%

Ojusterat 3.7 (3.0-4.7) 2.9 (2.1-3.9) 2.0 (1.4-2.8)

Med hänsyn taget till alla tidigare riskfaktorer

1.7 (1.4-2.2) 1.7 (1.3-2.4) 1.3 (0.9-1.8)


Arbetslöshet och sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser

• Förvärvsarbetande män som drabbas av arbetslöshet har en ökad risk att vårdas för alkoholrelaterad sjuklighet

• En betydande del av sambandet försvann efter justering för tidigare riskfaktorer

• En signifikant ökad risk kvarstod


Men ..

• Information om alkoholkonsumtion?

• Vi hade information om alkoholkonsumtion rapporterat i sena ungdomen

• Men vi hade inte information om alkoholkonsumtionen i medelåldern


Arbetslöshet och alkoholkonsumtion i Stockholms

läns folkhälsokohort(Backhans M, Lundin A. Hemmingsson T. Binge drinking – a predictor for or a consequence of unemployment.

Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 11: 1983-90)

• Enkätinformation om levnadsförhållanden och levnadsvanor 2002 och 2007

• 13 000 personer i åldern 25-59 år 2002 utan tidigare erfarenhet av arbetslöshet

• Information om riskbruk av alkohol 2002 and 2007 från enkäter

• Information om arbetslöshet 2003-2006 hämtades från register


Arbetslöshet och alkoholkonsumtion i Stockholms

läns folkhälsokohort

• De med riskbruk av alkohol 2002 hade en ökad risk att bli arbetslösa 2003-2006

• Arbetslöshet 2003-2006 ökade inte risken att ha ett riskbruk av alkohol 2007


Arbetslöshet och alkoholrelaterade problem

• Riskfaktorer ökar risken att bli arbetslös

• Trots information om en stor mängd faktorer kvarstod en ökad risk


Tack för uppmärksamheten

Källor

• Hemmingsson T (2004). Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet. I Den höga sjukfrånvaron –

sanning och konsekvens. Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E och Theorell T (red). Statens

folkhälsoinstitut, 2004.

• Lundin A, Hemmingsson T. Unemployment and suicide. Comment. Lancet 2009; 374: 270-71.

• Lundin A, Hallsten L, Ottosson J, Lundberg I, Hemmingsson T. Unemployment and mortality - a

longitudinal prospective study on selection and causation in 49 321 Swedish middle aged men. JECH

2010; 64: 22-28.

• Falkstedt D, Hemmingsson T. Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och

arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång. Arbetsmiljöverket Rapport 2011:11

• Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and mental health – who is (not) affected? Eur J Public

Health 2012; 22: 429-33

• Lundin A, Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and hospitalisation with alcohol related

diagnosis among middle aged men in Sweden. Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 36: 663-9

• Lundin A, Lundberg I, Allebeck P, Hemmingsson T. Unemployment and suicide in the Stockholm

population – a register based study on 771,068 men and women. Public Health. 2012; 126: 371-7

• Backhans M, Lundin A. Hemmingsson T. Binge drinking – a predictor for or a consequence of

unemployment. Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 11: 1983-90


Documents

Arbetslöshet och risk för alkoholrelaterade problem?