ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN · 2018. 10. 29. · 4 ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN 2014 1. ARBETSMARKNADEN 80 % sysselsatta 14 % ej i arbetskraften 6 % arbetslösa 1.1 Befolkningen 20–64 år

ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN

INNEHÅLL

2 ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN 2014

1. ARBETSMARKNADEN SID1.1 Befolkningen 20–64 år 04 — 8 av 10 arbetade1.2 Sysselsatta – Tre fjärdedelar 05 hade fast anställning 1.2.1 Sysselsatta indelat efter kön 05 1.2.2 Sysselsatta indelat efter födelseland 05 1.3 Arbetslösa – nästan 06 hälften i program 1.3.1 Arbetslösa indelat efter kön 06 1.3.2 Arbetslösa indelat efter födelseland 061.4 Ej i arbetskraften 07 – 69 % var sjuka eller studerande 1.4.1 Ej i arbetskraften indelat efter kön 07 1.4.2 Ej i arbetskraften 07 indelat efter födelseland

2. SYSSELSÄTTNINGEN2.1 Antalet sysselsatta ökade 082.2 Störst skillnad i antal sysselsatta 09 mellan könen i åldern 25–342.3 Sysselsättningsgraden konstant 092.4 Män i Jönköping 10 arbetade i störst omfattning2.5 Män arbetade oftare heltid 122.6 Yngre kvinnor arbetade mest deltid 122.7 Arbetsbrist orsak till deltidsarbete 132.8 77 % fast anställda 14 2.8.1 Fast anställda 15 2.8.2 Tidsbegränsat anställda 15 2.8.3 Företagare 152.9 Nyanställningarna minskade 162.10 Flest nyanställda kom från arbete 172.11 Kontakter vanligaste 17 vägen till ett nytt arbete

3. ARBETSLÖSHETEN3.1 Antalet arbetslösa ökade 183.2 Högst arbetslöshet i Malmö 193.3 Tuff arbetsmarknad för utrikesfödda 193.4 Arbetslösheten lägst 20 bland kvinnor i Jämtland3.5 Var femte varslad blev arbetslös 22

3.6 30 % av de arbetssökande 22 var öppet arbetslösa3.7 Öppet arbetslösa och i program 233.8 Antalet långtidsarbetslösa 24 oförändrat3.9 Drygt 50 % av de öppet 24 arbetslösa långtidsarbetslösa3.10 Män arbetslösa längre 253.11 Låg utbildning en riskfaktor 25

4. UNGDOMSARBETSLÖSHET4.1 Fler sätt att mäta 26 ungdomsarbetslöshet4.2 De flesta ungdomar upplevde 27 sig själva som studerande

5. KOSTNADERFÖR ARBETSLÖSHETEN5.1 Aktivitetsstödet största posten 28

6. ERSÄTTNINGOCH A-KASSA6.1 Andelen ersättningstagare 29 ökade något6.2 Fler män fick ersättning 306.3 Antalet i program fortsatte öka 306.4 Äldre kvinnor fick 31 mer aktivitetsstöd6.5 78 % hade omställningsavtal 326.6 De flesta fackförbund 33 erbjöd inkomstförsäkring6.7 Nästan hälften med 33 försörjningsstöd arbetslösa6.8 Andelen a-kassemedlemmar 34 oförändrad6.9 De flesta hade 34 inkomstrelaterad ersättning6.10 Kraftig minskning 35 i kompensationsnivå på 10 år6.11 Hälften av lönen i a-kassa 36

Om statistiken 37

ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN 2014 3

INLEDNINGEn arbetslöshet på drygt 7 procent – vad innebär det? Om det är högt eller lågt, för högt eller för lågt är något som politiker, ekonomer, företagare, fackföreningar, arbetstagare och många andra har åsikter om.

På Akademikernas a-kassa kommer vi varje dag i kontakt med de människor som drabbats konkret – i stället för lön lever de på arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd eftersom de är arbetslösa. Därför är det viktigt att komma ihåg att bakom varje siffra och varje tabell finns det människor med drömmar, behov och vilja att få bidra. Men det är en annan historia.

I din hand håller du nu en saklig sammanfattning av situationen på arbetsmarknaden; här har vi samlat statistik från SCB, Arbets-förmedlingen och IAF för att ge en komplett bild av arbets-lösheten i Sverige 2013.

8 av 10 arbetade och av dem hade 77 procent en fast anställning. 10 procent var företagare och 13 procent hade tidsbegränsade anställningar. 342 000 var arbetslösa och många av dem var långtidsarbetslösa. Av de 54 600 som blev varslade blev 36 000 uppsagda. Av dem blev 11 000 arbetslösa. Män var arbetslösa längre perioder än kvinnor och ungdomsarbetslös heten låg på nästan 24 procent enligt SCB:s definition. Arbetslöshets-rapporten 2014 innehåller allt detta och mycket mer.

BRA ATT VETA INNAN DU LÄSER! Begreppet arbetskraften används genom rapporten. Arbetskraften består av de personer i arbetsför ålder som vill och kan arbeta. I denna rapport har vi valt att fokusera på personer mellan 20 och 64 år om inget annat anges. I Europa har man bestämt att den officiella statistiken ska utgå från åldersspannet 15–74 år när det gäller arbets-kraften. Vi tycker inte att den åldersindelningen fullt ut speglar dem som arbetar i Sverige, med tanke på skol- och pensionsålder. Mer om statistiken kan du läsa på sidan 37.


1. ARBETSMARKNADEN

80 %sysselsatta

14 %ej i arbetskraften

6 %arbetslösa

1.1 Befolkningen 20–64 år — 8 av 10 arbetade

2013 var drygt 5,5 miljoner av Sveriges befolkning i arbetsför ålder. Av dessa arbetade 8 av 10 personer, något fler män än kvinnor. 6 procent av befolkningen var arbetslösa – övriga ville eller kunde inte arbeta. Av de övriga var 40 procent sjuka, 29 procent studerande, 8 procent pensionerade och 23 procent var hem arbetande, lediga eller latent arbetssökande. Av dem som ville och kunde arbeta (arbets kraften) var drygt 7 procent arbetslösa.

Källa: SCB, AKU

TOTALT 5 566 000 PERSONER I BEFOLKNINGEN


80 %sysselsatta

1.2.2 Sysselsatta indelat efter födelseland

1.2.1 Sysselsatta indelat efter kön

1.2 Sysselsatta – Tre fjärdedelar hade fast anställning

77 %Fast anställda

13 %Tidsbegränsat anställda

10 % Företagare

ARBETSMARKNADEN

Källa: SCB, AKU

48 % 52 %

Källa SCB

Inrikesfödda

84 %

Utrikesfödda

16 %


Källa: Arbetsförmedlingen

1.3 Arbetslösa – nästan hälften i program

ARBETSMARKNADEN

Källa: SCB, AKU

1.3.2 Arbetslösa indelat efter födelseland

1.3.1 Arbetslösa indelat efter kön

53 %var öppet arbetslösa

47 %var i program

Utrikesfödda

40 %Inrikesfödda

60 %46 % 54 %

6 %arbetslösa


1.4.2 Ej i arbetskraftenindelat efter födelseland

23 % gjorde annat t.ex.hemarbetande latent arbets sökande, lediga

1.4 Ej i arbetskraften – 69 % var sjuka eller studerande

ARBETSMARKNADEN

Källa: SCB, AKU

1.4.1 Ej i arbetskraften indelat efter kön

40 %var sjuka

29 %studerade

8 %varpensionärer

Källa: SCB

Utrikesfödda

30 %

Inrikesfödda

70 %40 %

60 %

14 %ej i arbetskraften


2. SYSSELSÄTTNINGENNär man granskar sysselsättningen finns två relevanta mått. Dels följer man antalet sysselsatta, dels andelen sysselsatta av befolkningen. 2013 ökade antalet sysselsatta med 43 000 personer, medan andelen låg konstant på 79 procent. Snittarbetstiden var 38 timmar per vecka. Den vanligaste orsaken till att man arbetade deltid var arbetsbrist. De flesta nyanställningar gick via kontakter.

2.1 Antalet sysselsatta ökade Sysselsatta 2006–2013

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR

4 900 000

4 800 000

4 700 000

4 600 000

4 500 000

4 400 000

4 300 000

4 200 000

4 100 000

4 000 000

15–74 år 20–64 år

”Antalet ökar, men andelen är konstant.”

ANTAL

Källa: SCB, AKU


SYSSELSÄTTNINGEN

2.2 Störst skillnad i antal sysselsatta mellan könen i åldern 25-34 Sysselsatta, kön och ålder 2013

2.3 Sysselsättningsgraden konstant Sysselsättningsgrad 2006–2013

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR

15–19 20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 65–74

100%

80%

60%

40%

20%

0%

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

15–74 år 20–64 år

ANTAL

PROCENT

Källa: SCB, AKU

Källa: SCB, AKU

ÅLDER

NOT: SYSSELSÄTTNINGSGRADEN ÄR ANDELEN SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN.


SYSSELSÄTTNINGEN

2.4 Män i Jönköping arbetade i störst omfattning Sysselsättningen per län 2013

Källa: SCB,AKU

Kvinnor Män

80,2 85,2

75,6 82,6

74,7 79,8

73,9 79,5

77,9 85,9

80,4 84,0

76,8 79,1

78,7 83,3

78,1 77,3

74,5 80,0

80,7 85,3

77,6 81,8

75,3 81,5

71,2 78,8

74,0 83,3

78,6 82,8

74,8 79,6

76,4 82,8

79,3 82,2

76,5 80,3

77,6 80,5

77,2 82,2

LÄN

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Skåne

Hallands

Västa Götalands

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Dalarnas

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

Hela riket

Kvinnor Män

517 000 553 000

77 000 85 000

57 000 61 000

92 000 101 000

72 000 85 000

42 000 45 000

49 000 53 000

12 000 14 000

31 000 34 000

273 000 298 000

68 000 73 000

361 000 391 000

56 000 66 000

57 000 63 000

53 000 63 000

59 000 66 000

55 000 65 000

49 000 58 000

27 000 29 000

57 000 63 000

51 000 60 000

2 116 000 2 323 000

Totalt

1 070 000

162 000

119 000

193 000

157 000

86 000

101 000

26 000

65 000

570 000

142 000

752 000

122 000

120 000

115 000

125 000

120 000

107 000

56 000

119 000

112 000

4 439 000

Totalt

82,7

79,1

77,2

76,7

82,0

82,2

77,9

81,1

77,7

77,2

83,0

79,7

78,5

75,0

78,8

80,8

77,3

79,7

80,7

78,4

79,2

79,8

SYSSELSÄTTNINGSGRADSYSSELSATTA


SYSSELSÄTTNINGEN

78,4

80,7

80,8

78,5

79,7

83,0

77,2

79,2

81,1

79,1

77,3

82,778,8

77,2

76,7

75,0

82,2

77,982,0

77,7

79,7

SYSSELSÄTTNINGSGRAD PER LÄN 2013

> 80,3

77,7–80,3

< 77,7


SYSSELSÄTTNINGEN

2.5 Män arbetade oftare heltid Sysselsatta efter arbetstid 2013

2.6 Yngre kvinnor arbetade mest deltid Deltidsarbete, kön och ålder 2013

30 % av kvinnorna arbetade deltid 11 % av männen arbetade deltid

SYSSELSATTA 2 116 000 SYSSELSATTA 2 323 000

1–19 tim. 20–34 tim. 35– tim.

2 068 0001 470 000537 000

104 000

181 000

70 000

470 000537 0

20–24 25–34 35–44 45–54 55–64 ÅLDER

70%

50%

30%

10%

0%

Källa: SCB, AKU

NOT: DELTID ÄR MINDRE ÄN 35 TIMMAR I VECKAN.

PROCENT

Källa: SCB,AKU


SYSSELSÄTTNINGEN

2.7 Arbetsbrist orsak till deltidsarbete Orsak till deltidsarbete

Lämpligt heltidsarbetesaknas/söker heltid

Vård av barn

Vill inte heltidsarbeta,uppger inget skäl

Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga

Studier

Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande

Har flera jobb

Vård av anhörig/släkting

Övrigt

0 10 20 30 40 50% PROCENT

Källa: SCB, AKU

ORSAK

”30 % av kvinnorna arbetade deltid 2013. Motsvarande siffra för männen var 11 %. Den vanligaste orsaken var att lämpligt heltidsarbete saknades.”


SYSSELSÄTTNINGEN

2.8 77 % fast anställda Sysselsatta efter anställningsform 2013

77 %Fast anställda

13 %Tidsbegränsatanställda

10 %Företagare

”Av dem som valde att fortsätta arbetaefter 65 år var gruppen företagare störst.”


SYSSELSÄTTNINGEN

2.8.1 Fast anställda

Källa: SCB, AKU

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

15-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-64

65-74

100% 80 60 40 20 0

100% 80 60 40 20 0

100% 80 60 40 20 0

0 20 40 60 80 100%

0 20 40 60 80 100%

0 20 40 60 80 100%

2.8.2 Tidsbegränsat anställda

2.8.3 Företagare

ÅLDER

ÅLDER

ÅLDER

ÅLDER

ÅLDER

ÅLDER


SYSSELSÄTTNINGEN

2.9 Nyanställningarna minskade Nyanställningar 2006–2013

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR

1 600 000

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800 000

ANTAL

Källa: SCB

”2013 minskade nyanställningarna.30 % av dem som fick nytt arbete hade tidigare stått utanför arbetskraften.”


2.10 Flest nyanställda kom från arbete Nyanställningar 2013

2.11 Kontakter vanligaste vägen till ett nytt arbete Rekryteringskanaler 2013

Sysselsatta 529 000

Arbetslösa 394 000

Ej i arbetskraften 388 000

KANAL TOTALT FÖR DE ARBETSLÖSA

Arbetsförmedlingen 9 % 12 %

Annons 6 % 7 %

Anhöriga/vänner/bekanta 18 % 18 %

Arbetsgivaren tog kontakt 24 % 20 %

Arbetssökanden tog kontakt 23 % 25 %

Övriga kanaler 4 % 3 %

Uppgift saknas 16 % 15 %

40 %

30 %

30 %

Källa: SCB

Källa: SCB

SYSSELSÄTTNINGEN


3.1 Antalet arbetslösa ökade Arbetslösheten 2006–2013

3. ARBETSLÖSHETENDet var inte bara antalet sysselsatta som ökade 2013, utan det gjorde även antalet arbetslösa. Ökningen var på 7 000 personer. Antalet långtidsarbetslösa var oför-ändrat, 117 000 personer hade enligt SCB varit arbetslösa längre än 26 veckor. Totalt hade 55 procent av de arbetssökande på Arbetsförmedlingen sökt arbete i mer än ett halvår. Lägst var långtidsarbetslösheten i Jämtland med 47 procent. Arbetslösheten för personer med endast förgymnasial utbildning var tre gånger så hög som för gruppen med eftergymnasial utbildning.

400 000

300 000

200 000

100 000

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Totalt

Källa: SCB, AKU

ANTAL

ÅR


3.2 Högst arbetslöshet i Malmö Arbetslösheten, storstadsregioner 2013

Totalt

Totalt

Källa: SCB, AKU

ARBETSLÖSHETEN

Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket

14%

12%

10%

8%

6%

4%

2%

0

Inrikesfödda (Sverige)

UTRIKESFÖDDAEFTER VÄRLDSDEL

Europa

Sydamerika

Nordamerika

Asien

Afrika

Övriga länder

Summa utrikes födda

DÄRAV

Norden

EU27 utom Norden

0 5 10 15 20 25 30 35

PROCENT

3.3 Tuff arbetsmarknad för utrikesfödda Arbetslösheten, utrikesfödda 2013

PROCENTNOT: 15–74 ÅR


ARBETSLÖSHETEN

3.4 Arbetslösheten lägst bland kvinnor i Jämtland Arbetslösheten per län 2013 (SCB)

Kvinnor Män

32 300 34 600

4 600 5 200

4 800 6 600

7 300 9 600

4 600 5 600

2 400 3 200

2 900 4 100

700 700

2 300 3 800

24 600 31 600

4 400 4 100

27 900 32 200

5 700 5 300

5 900 6 100

5 300 5 400

4 100 5 500

5 800 6 100

2 900 4 200

1 300 2 100

3 200 4 800

2 600 5 400

155 500 186 200

Kvinnor Män

5,9 5,9

5,6 5,7

7,8 9,8

7,3 8,7

6,0 6,2

5,5 6,7

5,7 7,2

5,7 5,0

6,9 10,1

8,3 9,6

6,0 5,3

7,2 7,6

9,1 7,5

9,3 8,8

9,1 7,9

6,4 7,7

9,5 8,7

5,6 6,7

4,7 6,7

5,3 7,1

4,8 8,3

6,8 7,4

LÄN

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Skåne

Hallands

Västra Götalands

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Dalarnas

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

RIKET

Totalt

5,9

5,7

8,8

8,0

6,1

6,1

6,5

5,3

8,6

9,0

5,6

7,4

8,2

9,0

8,4

7,1

9,0

6,2

5,8

6,2

6,7

7,1

Totalt

66 900

9 700

11 500

16 800

10 200

5 600

7 000

1 400

6 100

56 200

8 500

60 100

11 000

11 900

10 600

9 500

11 900

7 100

3 400

7 900

8 000

341 700

ARBETSLÖSHETSTAL % ARBETSLÖSA


ARBETSLÖSHETEN

Källa: SCB, AKU

> 7,8

6,5–7,8

< 6,5

ARBETSLÖSHETSTALET PER LÄN 2013

6,7

6,2

5,86,2

9,0

7,1

9,0

8,4

8,8

5,7

5,98,2

8,07,4

6,1 6,5 5,3

6,1

9,08,6

5,6


ARBETSLÖSHETEN

3.5 Var femte varslad blev arbetslös Varsel 2006–2013

3.6 30 % var öppet arbetslösa Inskrivna på Arbetsförmedlingen 2013

VARSEL ANDEL UPPSAGDA ANDEL AV VARSLADE SOM BLIVIT ARBETSLÖSA INOM 9 MÅNADER EFTER VARSLET

2013 54 600 66 % 20 %

2012 67 200 69 % 24 %

2011 41 900 68 % 23 %

2010 40 200 71 % 21 %

2009 104 400 69 % 31 %

2008 90 700 66 % 36 %

2007 27 100 59 % 18 %

2006 35 700 56 % 19 %

NOT: UTFALL AV VARSEL 2006–JULI 2013

Öppet arbetslösa

I program medaktivitetsstöd

Arbete utan stöd

Arbete med stöd

Övriga inskrivna

Nystartsjobb

0 10 20 30 40%

30 %

27 %

17 %

12 %

8 %

6 %

PROCENT




ARBETSLÖSHETEN

Kvinnor

Stockholms 22 495

Uppsala 2 615

Södermanlands 3 258

Östergötlands 4 320

Jönköpings 2 966

Kronobergs 1 890

Kalmar 1 959

Gotlands 601

Blekinge 1 588

Skåne 14 463

Hallands 2 477

Västra Götalands 15 057

Värmlands 2 387

Örebro 2 883

Västmanlands 3 144

Dalarnas 2 282

Gävleborgs 3 200

Västernorrlands 2 520

Jämtlands 1 002

Västerbottens 2 213

Norrbottens 2 080

Uppgift saknas 6

RIKET 95 404

Kvinnor

14 479

2 200

3 625

5 127

2 933

1 935

2 310

583

2 113

13 191

2 290

14 106

3 141

3 131

3 005

2 147

4 246

2 969

1 264

2 273

2 629

1

89 698

Män

13 864

2 275

3 857

5 993

3 161

2 346

2 696

630

2 582

15 719

2 402

16 379

3 461

3 523

3 151

2 364

4 429

3 379

1 516

2 849

3 108

3

99 687

Män

23 971

3 364

4 022

5 509

3 731

2 471

2 573

690

2 148

18 588

3 041

19 756

3 316

3 638

3 585

3 325

4 147

3 431

1 542

3 183

2 853

10

118 891

ÖPPET ARBETSLÖSALÄN I PROGRAM

3.7 Öppet arbetslösa och i program Arbetslösheten per län 2013 (Arbetsförmedlingen)

Totalt

46 466

5 978

7 280

9 829

6 697

4 361

4 532

1 291

3 736

33 051

5 518

34 813

5 703

6 521

6 729

5 607

7 346

5 950

2 544

5 396

4 932

16

214 295

Totalt

28 343

4 475

7 482

11 119

6 094

4 281

5 006

1 214

4 695

28 910

4 691

30 484

6 602

6 654

6 156

4 511

8 676

6 349

2 780

5 123

5 736

5

189 384



ARBETSLÖSHETEN

3.8 Antalet långtidsarbetslösa oförändrat Långtidsarbetslösheten 2007–2013

50%

40%

30%

20%

10%

0%

NOT: ARBETSLÖSA LÄNGRE ÄN 26 VECKOR, AVSER PÅGÅENDE ARBETSLÖSHETSPERIODER NOT 2: TILLFÖRLITLIGA SIFFROR FÖR 2006 SAKNAS.

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Skåne

Hallands

Västra Götalands

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Dalarnas

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

RIKET

3.9 Drygt 50 % av de arbetssökande långtidsarbetslösa Öppet arbetslösa, län 2013

20 055

2 911

4 638

6 794

3 700

2 827

2 747

681

2 741

19 375

2 706

19 653

3 292

3 777

3 843

2 683

4 748

3 548

1 358

2 924

2 863

117 863

53 %

52 %

59 %

59 %

54 %

59 %

52 %

52 %

58 %

56 %

50 %

54 %

49 %

53 %

57 %

47 %

55 %

52 %

44 %

48 %

48 %

54 %

20 341

2 573

4 208

5 630

3 282

2 297

2 345

624

2 145

15 552

2 566

16 177

2 930

3 345

3 683

2 270

4 475

3 053

1 123

2 370

2 485

103 474

55 %

53 %

61 %

60 %

56 %

60 %

55 %

53 %

58 %

56 %

54 %

55 %

53 %

56 %

60 %

51 %

60 %

56 %

50 %

53 %

53 %

56 %

Källa: ArbetsförmedlingenNOT: PERSONER SOM ÄR ÖPPET ARBETSLÖSA ELLER DELTAR I PROGRAM MEDAKTIVITETSSTÖD OCH SOM VARIT SAMMANHÄNGANDE UTAN ARBETE I 6 MÅNADER

PROCENT

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR

Källa: SCB, AKU

KVINNOR MÄN

71 k 69 k109 k

132 k117 k 117 k 117 k


ARBETSLÖSHETEN

Källa: SCB, AKU

Källa: SCB, AKU

3.10 Män arbetslösa längre Långtidsarbetslösheten, kön 2013

3.11 Låg utbildning en riskfaktor Arbetslösa efter utbildningsnivå 2013

36,4 %

FÖRGYMNASIAL UTBILDNING EFTERGYMNASIAL UTBILDNING

15,5 %

5,0 %

31,8 %

Sysselsatta med förgymnasial utbildning.

Arbetslöshet bland de med förgymnasial utbildning.

Arbetslös kortare tid än 26 veckor.

Arbetslös längre tid än 26 veckor.

Arbetslös kortare tid än 26 veckor.

Arbetslös längre tid än 26 veckor.

Sysselsatta med eftergymnasial utbildning.

Arbetslöshet bland de med eftergymnasial utbildning.


4. UNGDOMSARBETSLÖSHETDet finns flera olika sätt att mäta hur stor andel av ungdomarna som är arbetslösa och som man mäter får man svar. Ungdomsarbetslösheten var 24 procent enligt det officiella arbetslöshetsmåttet för unga 15–24 år. Om man till exempel räknar bort dem som studerade heltid var arbetslöshetsmåttet 14 procent. Arbetsförmedlingens siffror visar att 17 procent av ungdomarna 18–24 år var arbetslösa 2013.

4.1 Fler sätt att mäta ungdomsarbetslöshet Jämförelse av mätmetoder 2011

NEET

7,5 %

TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET

8,9 %

ARBETSFÖRMEDLINGEN

18,3 %

Neet står för Not in education, employment or training.Ett internationellt begrepp för unga som varken arbetar eller studerar.

Mäter ungdomars inaktiviteter under en enskild månad. Urvalsundersökning som utgår från AKU-undersökning-arna.

Källa: Eurostat

Temagruppen Unga i arbetslivet som är ett samarbets-projekt mellan Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Social-styrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. De mäter aktivitet under ett helt kalenderår i den totala ungdomsbefolkningen (16–25 år, som är folkbokförda i Sverige).

För att ingå i gruppen gäller följande: Hen ska inte haft studiemedel, vara utbildningsregistrerad eller studera vid SFI Hen ska inte haft inkomster över ett basbelopp (42 800 kronor 2011). Hen ska inte ha arbetspendlat till Norge eller Danmark

Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet

Mått framtaget av Arbetsförmedlingen i åldersgruppen 18-24 år.



SCB inklusive heltidsstuderande

22,8 %

SCB exklusive heltidsstuderande

14,1 %

2011 2012 2013

Neet 15–24 år* 7,5 % 7,8 % -

Temagruppen Unga i arbetslivet 16–25 år ** 8,9 % - -

SCB inkl heltidsstudenter 15–24 år *** 22,8 % 23,7 % 23,6 %

SCB exkl heltidsstudenter 15–24 år*** 14,1 % 14,7 % 13,7 %

Arbetsförmedlingen 18–24 år**** 18,3 % 17,7 % 17,2 %

*Källa: Eurostat, **Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet, ***Källa: SCB, AKU, ****Källa: Arbetsförmedlingen- Aktuell statistik saknas.

UNGDOMSARBETSLÖSHET

I detta mått från SCB är de ungdomar som var arbetslösa och heltidsstuderande borträknade.

Källa: SCB

Det officiella arbetslöshetsmåttet, 15–24 år.Andelen arbetslösa av arbetskraften.

Källa: SCB

4.2 De flesta ungdomar uppgav att de var studerande15–19 år 20–24 år

91,7 %95,0 %

2,9 % 6,2 %2,1 % 2,1 %

I huvudsak studerande

I huvudsakarbetssökande

Övrigt

Källa: SCB, AKUNOT: AVSER ARBETSLÖSA SOM STUDERADE PÅ HELTID.


5. KOSTNADER FÖRARBETSLÖSHETEN

UTFALL 2012 PROGNOS 2013 UTFALL 2013

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader* 7,2 miljarder 7 miljarder 7,1 miljarder

A-kassa* 13,6 miljarder 14,8 miljarder 14,6 miljarder

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning* 14,9 miljarder 15,7 miljarder 15,9 miljarder

Arbetsmarknadspolitiska program* 7,1 miljarder 8,7 miljarder 8,9 miljarder

Bidrag till administration av grundbeloppet* 53,3 miljoner 53,3 miljoner 53,3 miljoner

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen* 55,8 miljoner 55,6 miljoner 55,3 miljoner

A-kassornas administration** 1,4 miljarder Ingen prognos -

Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet*** 4 miljarder Ingen prognos -

Nära 38 miljarder var statens direkta kostnader för arbetslösheten 2013.Aktivitetsstödet för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program var något högre än kostnaden för a-kasseersättningen.

5.1 Aktivitetsstödet största posten Fördelningen av kostnader för arbetslösheten

KOSTNADER FÖR ARBETSLÖSHETEN

Källor: *Regeringen, Budgetpropositionen för 2014, **A-kassornas samorganisation, ***Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

NOT: STATISTIK KOMMER SOMMAREN 2014.


Andelen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen som fick ersättning från a-kassan har de senaste åren sjunkit kraftigt. Under 2013 vände kurvan uppåt och andelen ökade något. Fler män än kvinnor fick ersättning. De flesta som var med i ett fackförbund hade möjlighet att teckna en kompletterande inkomstförsäkring via sitt förbund, och 78 procent omfattas av någon omställningsförsäkring viasin arbetsgivare.

6.1 Andelen ersättningstagare ökade något Ersättningstagare på Arbetsförmedlingen 2006-2013

6. ERSÄTTNINGOCH A-KASSA

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

100%

80%

60%

40%

20%

0%

PROCENT

ÅR

NOT: ANDELEN ERSÄTTNINGSTAGARE AV MÖJLIGA ERSÄTTNINGSTAGARE (ÖPPET ARBETSLÖSA, DELTIDSARBETSLÖSA OCH DE MED TILLFÄLLIG ANSTÄLLNING) I NOVEMBER RESPEKTIVE ÅR.

Källa: Arbetsförmedlingen, bearbetat av Akademikernas a-kassa

”Mindre än hälften av de arbetslösa fick arbetslöshetsersättning.”


ERSÄTTNING OCH A-KASSA

6.3 Antalet i program fortsatte öka Antal som fått a-kassa och aktivitetsstöd 2006–2013

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

02006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Arbetslöshetsersättning

Aktivitetsstöd

NOT: ANTAL SOM FÅTT A-KASSA RESP. AKTIVITETSSTÖD I NOVEMBER RESPEKTIVE ÅR

Källa: IAF och Försäkringskassan

6.2 Fler män fick ersättning Ersättningstagare, kön och ålder 2013

ANTAL

ÅLDER

ÅR

100%

80%

60%

40%

20%

0%

–17 18–24 25–34 35–44 45–54 55–59 60+

PROCENT



6.4 Äldre kvinnor fick mer aktivitetsstöd A-kassa och aktivitetsstöd, kön och ålder 2013

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60+

–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60+



Aktivitetsstöd

Aktivitetsstöd

ANTAL

ANTAL

ÅLDER

ÅLDERKälla: Arbetsförmedlingen, IAF


6.5 78 % hade omställningsavtal Omställningsavtal

TRYGGHETSRÅD OMRÅDE ANTAL ANSTÄLLDA SOM OMFATTAS

Omställningsfonden Kommun- och landstingsanställda 1 100 000

Trygghetsfonden, TSL Privatanställda arbetare 900 000

TRR, Trygghetsrådet Privatanställda tjänstemän 850 000

Trygghetsstiftelsen Statligt anställda 250 000

Övriga 179 000

SUMMA 3 279 000

900 000

850 000

250 000

179 000

1 100 000

4 200 000

3 279 000

Totalt antalanställda iarbetskraften(15-74 år)

Totalt antal som omfattas av omställningsavtal



6.6 De flesta fackförbund erbjöd inkomstförsäkring Fackförbund som erbjuder kollektiva inkomstförsäkringar

Saco (17 av 22 förbund)* TCO (10 av 14 förbund) LO (7 av 14 förbund)

Akademikerförbundet SSR Fackförbundet ST Elektrikerförbundet

Civilekonomerna Farmaciförbundet GS

DIK Finansförbundet Handelsanställdas förbund

Förbundet Sveriges arbetsterapeuter FTF Kommunalarbetareförbundet

Jusek Lärarförbundet Livsmedelarbetareförbundet

Kyrkans akademikerförbund Journalistförbundet SEKO

Fysioterapeuterna (från 2014) SLF Transportarbetareförbundet

Lärarnas riksförbund Unionen

Naturvetarna Vision

Saco-förbundet Trafik och järnväg Vårdförbundet

SRAT

Sveriges arkitekter

Sveriges farmacevtförbund

Sveriges ingenjörer

Sveriges läkarförbund

Sveriges psykologförbund

Sveriges skolledarförbund *Övriga Saco-förbund erbjöd lösningar som den enskilde kunde teckna individuellt.

Källa: Socialstyrelsen

6.7 Nästan hälften med försörjningsstöd arbetslösa Försörjningsstöd på grund av arbetslöshet 2012

Antal Andel

Samtliga biståndsmottagare 253 000 100 %

Arbetslös/otillräcklig ersättning 39 000 16 %

Arbetslös/väntar ersättning 5 000 2 %

Arbetslös/ingen ersättning 70 000 28 %

Totalt på grund av arbetslöshet 114 000 46 %

NOT: SIFFROR FÖR 2013 KOMMER I JUNI. NOT: FÖRSÖRJNINGSSTÖD KALLADES TIDIGARE FÖR SOCIALBIDRAG.



6.8 Andelen a-kassemedlemmar oförändrad Antal medlemmar i a-kassan och andel av arbetskraften

MEDLEMMAR I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETSKRAFTEN (16–64 ÅR) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Medlemmar 3 786 000 3 390 000 3 324 000 3 360 000 3 370 000 3 398 000 3 426 000 3 443 000

Arbetskraften 4 671 000 4 736 000 4 778 000 4 782 000 4 812 000 4 873 000 4 895 000 4 948 000

Andel medlemmar 80,9 % 71,6 % 69,6 % 70,3 % 70,0 % 69,7 % 69,9 % 69,6 %av arbetskraften

NOT: ANTALET MEDLEMMAR DEN 31 DECEMBER RESPEKTIVE ÅRNOT: ANTAL I ARBETSKRAFTEN SOM ÅRSGENOMSNITT

Andelmedlemmarav arbetskraften 2013

69,6 %

6.9 De flesta hade inkomstrelaterad ersättning Inkomstrelaterad ersättning och grundbelopp

NOT: EN PERSON KAN FÖRST HA FÅTT GRUNDBELOPP OCH SEDAN INKOMSTRELATERAD ERSÄTTNING.

11 % fickgrundbelopp9 % fick

grundbelopp

260 000inkomstrelaterad

Totalt 298 000

både inkomstrelateradersättning och grundbelopp 7 000

31 000grundbelopp

KÄLLA: SCB, IAF



6.10 Kraftig minskning i kompensationsnivå på 10 år Arbetslösa som fick 80 % av lönen

2003

2013

67 %

13 %

Källa: SO

NOT: SENAST ERSÄTTNINGEN HÖJDES VAR JULI, 2002.



6.11 Hälften av lönen i a-kassa A-kassa och lön 2013

Max andel avYrke Genomsnittlig lön lön i a-kassa

Samtliga yrken 29 800 50 %

Vaktmästare 21 900 68 %

Vårdbiträde 23 300 64 %

Fritidsledare 23 900 63 %

Försäljare, fackhandel 25 300 59 %

Grundskollärare 26 500 56 %

Skådespelare 27 100 55 %

Bibliotekarie 28 000 53 %

Byggnadsträarbetare 29 000 52 %

Socialsekreterare 28 500 52 %

Rörmokare 30 000 50 %

Administrativa assistenter 29 600 51 %

Barnmorska 32 200 46 %

Arkitekt 36 100 41 %

Universitets- och högskolelärare 36 400 41 %

Banktjänsteman 36 800 41 %

Systemerare och programmerare 40 000 37 %

Civilingenjör (el och tele) 44 400 34 %

Företagsjurist 47 700 31 %

Flygledare 59 200 25 %

VD 80 500 19 %

Max andel avSektor Genomsnittlig lön lön i a-kassa

Statlig 32 500 46 %

Kommunal 25 500 59 %

Landsting 31 900 47 %

Privat 30 700 49 %

Max andel avUtbildning Genomsnittlig lön lön i a-kassa

Förgymnasial, < 9 år 23 900 63 %

Förgymnasial, 9 (10) år 25 800 58 %

Gymnasial, högst 2 år 27 300 55 %

Gymnasial, 3 år 26 600 56 %

Eftergymnasial, < 3 år 31 200 48 %

Eftergymnasial, ≥ 3 år 35 600 42 %

Forskarutbildning 48 300 31 %

Källa: SCB, AKU och Akademikernas a-kassa



OM STATISTIKEN

Arbetslöshetsstatistik – olika mått Det finns två huvudaktörer för den svenska arbetslöshetsstatis-tiken: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen. SCB:s undersökning, baseras på intervjuer medan Arbetsförmed-lingens siffror är registerbaserade. Eftersom de två myndighe-terna använder olika sätt att inhämta statistiken är uppgifterna inte direkt jämförbara. SCB ansvarar för den officiella arbetslös-hetsstatistiken och vid jämförelser med andra länders statistik är det alltid den statistiken som ska användas. A-kassorna använder också i sin verksamhet kompletterande statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) över ersättningstagare.

SCB:s statistik SCB genomför varje månad en arbetskraftsundersökning, AKU, som visar förhållandena på arbetsmarknaden med tonvikt på så-väl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa. Undersök-ningen bygger på intervjuer framförallt via telefon. 29 500 per-soner i åldern 15–74 år tillfrågas och av dem ställer cirka 75–80 procent upp på att bli intervjuade. De får svara på frågor om sin arbetsmarknadssituation under en specifik vecka i referensmå-naden.

De senaste åren har statistiken ändrats i olika delar för att över-ensstämma med EU:s regelverk. Bland annat ingår numera även heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete i gruppen ar-betslösa. Tidigare redovisades de som ”ej i arbetskraften”. Även åldersindelningen har ändrats till att omfatta intervallet 15–74 år, från att tidigare ha varit 16–64 år (Arbetsförmedlingen mäter i åldersspannet 16–64 år). Harmoniseringen innebär att det blir lättare att jämföra den svenska statistiken med andra länders ar-betskraftsundersökningar. SCB redovisar AKU för varje månad, kvartal och år.

KORT BESKRIVNING AV DE OLIKA GRUPPERNA I AKU: Befolkningen: Samtliga personer i åldern 15–74 år. I arbetskraften: Alla som är antingen sysselsatta eller arbetslösa.

Sysselsatta: De som under en viss vecka arbetade minst en timme eller som hade ett arbete som de var frånvarande från, till exempel på grund av sjukdom. Även personer som får lön när de deltar i ar-betsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta.

Arbetslösa: Arbetssökande som inte har något arbete under refe-rensperioden. Man måste också kunna utföra arbete under under-sökningsperioden. Här ingår också heltidsstuderande som sökt och kunnat arbeta. Den arbetslöshet som SCB redovisar regelbun-det, det så kallade relativa arbetslöshetstalet, utgörs av andelen arbetslösa av arbetskraften.

Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller arbets-lösa. Här ingår bland annat studerande (dock ej heltidsstuderande som sökt arbete och kunnat arbeta, som räknas som arbetslösa) och pensionärer.

ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen redovisar varje vecka och månad statistik över arbetslösheten. Statistiken hämtas från Arbetsförmedling-ens operativa förmedlingssystem och innehåller uppgifter om dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

Statistiken är uppdelad i sökandestatistik och platsstatistik. I sö-kandestatistiken finns bland annat uppgifter om hur många som är öppet arbetslösa och hur många som deltar i arbetsmarknads-politiska program. Åldersintervallet för denna statistik är 16-64 år. Platsstatistiken visar det rekryteringsbehov som arbetsgivare har anmält till Arbetsförmedlingen.

Sedan september 2011 redovisar Arbetsförmedlingen andelen »»

OM STATISTIKEN


inskrivna arbetssökande i relation till en registerbaserad arbets-kraft. Den registerbaserade arbetskraften består av tre delar:

Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s register-baserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor i en kommun och som jobbar i kommunen eller som pendlar till ett jobb i en annan kommun.

Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Sökande i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsför-

medlingen).

KORT BESKRIVNING AV DE OLIKA KATEGORIERNA: Öppet arbetslös: Saknar arbete, söker aktivt och kan direkt ta ett arbete. Deltar inte i något program.

I program med aktivitetsstöd: Deltar i exempelvis arbets-marknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av näringsverk-samhet, jobbgaranti för ungdomar, arbetslivsintroduktion eller jobb- och utvecklingsgarantin.

Arbete utan stöd: I denna grupp ingår deltidsarbetslösa, de som har tillfälligt arbete och de som vill byta arbete (så kallat ”omby-tessökande”).

Arbete med stöd: Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd vid anställ-ning av personer som har svårt att få ett reguljärt arbete. Här in-går också särskilda insatser för funktionshindrade, till exempel lönebidrag.

Nystartsjobb: Arbetsgivaren får ersättning motsvarande arbetsgi-varavgiften vid anställning av personer som varit arbetslösa länge och för nyanlända invandrare. Det finns även särskilt nystartsjobb och nystartsjobb för deltidsarbetslösa.

Övriga inskrivna: Bland annat sökande som inte aktivt söker arbe-te och/eller inte kan ta ett arbete direkt och arbetslösa som reser till ett annat EU/EES-land för att söka arbete, så kallade tremåna-derssökande.

STATISTIK FRÅN A-KASSORNA Varje månad redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring-en (IAF) uppgifter om antal medlemmar i arbetslöshetskassorna, över ersättningstagare och utbetald ersättning. Uppgifterna om medlemsutvecklingen baseras på uppgifter som arbetslöshets-kassorna rapporterar in till IAF. Uppgifterna om utbetald ersätt-ning och ersättningstagare hämtas från IAF: s databas A-stat som i sin tur grundas på de uppgifter som arbetslöshetskassorna regist-rerar i sitt gemensamma besluts- och utbetalningssystem (Äga).

Statistik över medlemsutvecklingen IAF:s uppgifter om hur många medlemmar a-kassorna har är pre-liminära eftersom kassorna har möjlighet att, utifrån handlägg-ningsresultat, revidera dem tolv månader tillbaka i tiden.

Statistik över arbetslöshetsersättning IAF redovisar bland annat uppgifter om antal ersättningstagare, genomsnittligt antal ersättningsdagar, genomsnittlig dagpenning och antal ersättningstagare som fått grundersättning respektive inkomstrelaterad ersättning. Statistiken publiceras med olika för-dröjning beroende på när IAF anser att statistiken är tillförlitlig. Statistik om antalet ersättningstagare och utbetald ersättning, som baseras på när ersättningen utbetalades, uppdateras med två veckors fördröjning. De uppgifter som redovisas i Arbetslöshets-rapporten baseras på utbetalningsdatum och är således av IAF att betrakta som tillförlitlig.

OM STATISTIKEN


HAR DU FRÅGOR OM STATISTIKEN? KONTAKTA OSS PÅ

08-412 33 00ELLER

[email protected]

BOX 3536 SE-103 69 STOCKHOLM BESÖK: KLARA NORRA KYRKOGATA 33, 7 TR

TEL +46 8 412 33 00 www.akademikernas.se

FÖLJ OSS PÅ TWITTER @akademikernas OCH PÅ facebook.com/akademikernas

Documents

ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN · 2018. 10. 29. · 4 ARBETSLÖSHETSRAPPORTEN 2014 1. ARBETSMARKNADEN 80 % sysselsatta 14 % ej i arbetskraften 6 % arbetslösa 1.1 Befolkningen 20–64 år