Arbetsplan Vitsippans förskola 2017 2018 · 2015-11-18 · och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen. Förskolechef strävar efter att vara en förebild

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Skolområde Syd, Vitsippans förskola

Karlstad 20170615

Förskolechef Jenni Gunnberg, 054-540 30 37

[email protected]

Arbetsplan

Vitsippans förskola

2017–2018

Arbetsplan för Vitsippans förskola

Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av

utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska

kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för

utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$).

Här presenteras föreskriven planering enlig

1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt’

2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2017. Den delen av planeringen har sin

grund i kommunens styrmodell och målstruktur.

Arbetsplanen för Vitsippans förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan för

förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. I planeringen finns också utgångspunkter från andra

föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt

förskoleenheterna i verksamhetsplan 2017, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad.

Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av

arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen utvärderas

• Kontinuerligt under arbetsåret

• Under särskilda möten eller planeringsdagar

Jenni Gunnberg

Förskolechef Vitsippans förskola

Vitsippans förskola

Vårt ledord för vår verksamhet är Upplevelse med Inlevelse. Alla Upplevelser på

Vitsippan görs med Inlevelse.

Vitsippans förskola är en av Karlstads äldsta och var från början ett barnhem. Huset är byggt i

flera våningar där de fyra avdelningarna finns på olika våningsplan. Utemiljön är fantastisk!

Stora gräsytor, skogspartier, buskage och lekmiljöer erbjuder stor variation. Vår utemiljö är

till för alla barn i alla åldrar vi ser den som en lärande miljö som vi arbetar aktivt med. Nu

finns även ett växthus på gården där barnen kan lära med sina sinnen samt vara delaktiga i

processen från frö till planta. Jakobsbergsskogen är en naturlig del av förskolebarnens

vardagsmiljö. Vi kan ta oss runt i vår närmiljö med våra bussvagnar och lådcyklar.

På vår förskola arbetar vi med lärande för hållbar utveckling. Detta handlar om hur vi vill att

världen ska se ut för kommande generationer och inbegriper att ta hand om oss människor,

vår planet och våra resurser och pengar. Detta innebär att vi har ett förhållningssätt där vi

arbetar medvetet med att skapa barn med god handlingskompetens fulla av kreativitet och

fantasi. För oss är det viktigt att ge barnen rika möjligheter att vistas i naturen för att lära om

naturen för naturen. Sedan 2009 är Vitsippans förskola miljöcertifierad med ”Grön Flagg”.

Arbetet med estetiska lärprocesser är ett gemensamt förhållningssätt på Vitsippans förskola.

Vi har en gemensam ateljé i hjärtat av huset som är tillgänglig för alla barn. I vår ateljé finns

rika möjligheter att skapa av olika material, rita, måla, dramatisera, dansa, sjunga och spela

instrument.

Vi arbetar aktivt med att ta tillvara barns egna intressen och idéer. Förskolan ska vara rolig,

trygg och lärorik. Det är viktigt för våra barn när de finns i vår verksamhet men också när de

lämnar oss för nya upptäckter.

Upplevelse med

inlevelse

Medforskande pedagoger Glädje,

engagemang, hjärta

Estetiska lärprocesser

Inbjudande lär/lekmiljöer

Tillåtande klimat för alla

En tro att barn kan

Upptäckande

nyfikenhet

Vi gör roliga saker

tillsammans

Pedagogisk dokumentation

En föränderlig förskola för

barnen

Tydligörande pedagogik

Bilagor

Kontakta pedagoger eller förskolechef Jenni Gunnberg om ni vill läsa våra bilagor.

Prioriterad kompetensutveckling 2017/18 för förskolan

• Lärande för hållbar utveckling: Vad är det för oss i vardagsarbetet?

• Språkutvecklande arbetssätt: Läslyftet för förskolan

• Jämställdhetsfrågor med fokus på rätten att få vara sig själv.

• Tillgänglig förskola och Tydliggörande pedagogik.

• It som verktyg för lärande.

Uppföljning och utvärdering: Resultatdialog genomförs ht 17 och ht 18.

Delutvärderas på planeringsdag i januari samt utvärdering i juni.

Del 1 arbetsplanen

Barn- och ungdomsförvaltningens prioriterade mål 2017

Rätten att utvecklas så långt som möjligt

• Ett nytt vi- en gemenskap där alla har en självklar plats

• Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt

• Digitalisering

Metoder och aktiviteter: • Förskolan har påbörjat arbetet med att genussäkra miljöerna. Pedagogerna har fått

hjälp av genuspedagog Annette Carlsson i arbetet med att genussäkra miljön. Material

har plockats bort och annat har tillförts för att stimulera till lärande lek för alla barn. I

arbetet har pedagogerna kartlagt var och med vad och med vem barnen väljer att leka

och utifrån det planerat miljön eller aktiviteter. Litteratur Anna Bråkar av Christian

Eidewald har lästs och diskuterats i arbetslagen. Arbetet med lärandemiljöer kommer

att fortsätta under verksamhetsåret 17/18 men med något bredare fokus. Miljöerna och

aktiviteterna ska bidra till lekro, lärande, och fantasi där alla barn har en självklar plats

i leken. För mer info se bilaga Likabehandlingsplan

• På Apt och Alm har det diskuterats kring It som verktyg för lärande. Dels vilka

plattformar ska vi använda oss vid information, kommunikation, dokumentsparande

och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen.

Förskolechef strävar efter att vara en förebild i användningen av digitala verktyg och

skapa förutsättningar för medarbetarna att använda de hjälpmedel vi har idag på ett

klokt sätt. Förskolechef har utsett en Itgrupp på förskolorna Vitsippan, Zakrisdal och

Jakobsbergsskogen som tillsammans med förskolechef leder arbete med It som

verktyg för lärande. Paddor, smartphones, TV, projektorer, sajter är väl använda

verktyg på förskolorna. Tillgången på It verktyg behöver ses över, och i mån av

ekonomi, komplettera. Under hösten kommer alla behöva utöka lärandet kring Office

365 och Windows 10 som pedagogisk plattform. Pedagogerna arbetar med

programmering tillsammans med barnen genom läromedlen Beebot och Ozmoz.

En pedagog har varit på SETT och fått spetskunskap kring It och framförallt

programmering för yngre barn.

• Under året 16/17 har hela organisationen VIZAJA påbörjat ett projekt ”Tydliggörande

pedagogik” under 3 terminer för att sätta fokus på bemötande, språk och

kunskapsutveckling. Under projektets första år har samtliga pedagoger utbildat sig i

ICDP (vägledande samspel), TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och NPF

(neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tecken som stöd är något som ska

användas i vardagen på alla avdelningar. Samtliga pedagoger har därtill fått tagit del

av föreläsningar och litteratur som handlar om hur vi bemöter barn med

impulsstyrdhet och utåtagerande beteende. Pedagogerna har blivit mer medvetna om

hur vi bemöter barn, möter upp, lyssnar in deras frågor och tankar och anpassar

verksamheten så att alla kan vara trygga och lära utifrån erfarenheter, behov och

intressen. Barn har 100 språk och förskolan vill kunna erbjuda många olika sätt till

kommunikation. Under hösten 17 kommer fokus vara att lära mer om trygga

relationer, bildstöd, sociala berättelser och fördjupning kring NPF.

För mer info se bilaga projektplan Tydliggörande pedagogik

• Under läsåret 17/18 deltar hela förskolan i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan.

Vitsippan har valt modulen Skapa och kommunicera. För mer info se skolverket.se-

Läslyftet.

Normer och värden

Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors

situation. Verksamheten skall präglas av omsorg, individens välbefinnande och utveckling.

Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder

eller för annan kränkande behandling.

Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.

Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med

andra skall stödjas.

(Läroplan för förskolan 98/16)

Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande

strävansmål: • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att

hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och

livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning

eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö sid. 8)

Metoder och aktiviteter: Se bilaga Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Vårt främjande arbete:

• Vi pedagoger arbetar efter tron att vara aktiva, positiva förebilder i vardagen. Vi tar

tillvara på varandras kompetenser och vi respekterar varandra i våra oliktänkande. Vi

har roligt och lär tillsammans på Vitsippan!

• Vi månar om det trygga barnet genom att vi skapar relationer med alla, vuxna som

barn. Vi bryr oss om och finns här för varandra, för barnen och även deras familjer.

Under inskolning ger vi barnen den tid de behöver för att bli trygga och skapa en god

anknytning till oss. Vi är måna om att alla pedagoger lär känna alla barn på förskolan.

• Vi tror på de kompetenta barnen och ser dem som våra medmänniskor - Allt barn gör

har en tanke och vi tar reda på vad den tanken är för stötta och hjälpa dem.

• Värdegrunden är något som tar stor plats hos oss varje dag. Vi diskuterar med barnen

vad en bra kompis är. Vi pedagoger är med i leken och vägleder och lotsar.

• Vi arbetar med positiv förstärkning där vi lägger vikt vid barnen får göra istället för

vad de inte får göra. Vi lägger fokus på det som fungerar bra.

• Vi anser att det är viktigt att barnen lär sig om integritet från tidig ålder. Vi samtalar

med barnen om rätten till sin egen kropp och sina egna tillhörigheter.

• För att skapa en harmonisk atmosfär delar vi in barnen i mindre grupper där det ges

rika möjligheter att i undervisningen se, höra och bekräfta alla barn. En mindre grupp

ger bättre lekro, utvecklande och kunskapande.

• Alla pedagoger på Vitsippan fortbildar sig inom Tydliggörande pedagogik för att

skapa en tillgänglig miljö för alla barn. Fortbildningen inbegriper att vi fått kunskaper

inom ICDP/vägledande samspel vilket handlar om att skapa goda relationer och

utveckla lyhördhet och positivt samspel med barnen som en grund för trygghet och

lärande. Vi har också utbildat oss inom AKK som betyder alternativ kompletterande

kommunikation och använder bilder och tecken som stöd i den vardagliga

verksamheten med barnen till stöd för kommunikation. En del av fortbildningen har

varit riktad mot NPF (Neuropsykiatriska funktionsvariationer).

• Vi har under året haft fokus på frågor om genus och att tilltala alla barn vid sitt namn

möjliggör ett bemötande som är oberoende av kön. Vi ser också att vi behöver ha

tillåtande miljöer, både inne och ute, där könskodat material blandas. Våra miljöer är

planerade, genomtänkta och föränderliga så att det finns något som lockar och tilltalar

alla. Vi uppmuntrar alla barn att prova på olika aktiviteter och material. Med de äldre

barnen delar vi vid tillfällen in i lekgrupper för att skapa nya lekkonstellationer och

utmana barnen att prova nya lekar och nytt material.

• När vi lånar böcker på bokbussen ser vi till att vi lånar böcker som handlar om både

pojkar, flickor, genus, könsmönster, HBTQ och etnicitet.

• Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och

religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.

• Vi vill att alla ska känna sig välkomna på Vitsippan och vi behöver därför bli än bättre

på att ta tillvara på barnens olika språk och kulturer genom att synliggöra dessa i vår

verksamhet.

• Som en del av vårt arbete med interkulturellt förhållningssätt har vi en kontakt med

Malagiri preeschool i Nepal. Vi vill att barnen ska få en förståelse för andra kulturer

och se likheter och olikheter som kan berika våra respektive kulturer. Barnen på de

båda förskolorna lär sig sånger från Nepal och Sverige och utbyter teckningar. Vi har

vid olika tillfällen haft besök från Nepal.

• Vi arbetar aktivt med att få barnen att ta hand om naturen och dess liv. Att bli

observant på vad som får naturen och djuren att må bra samt att värna om jordens

resurser.

• Vi vill vårda vår sammanhållning och Vikänsla i huset, och behöver arbeta aktivt med

detta. Att träffas utanför huset och skratta tillsammans stärker sammanhållningen

•

Uppföljning och utvärdering av kartläggning: Kontinuerlig uppföljning under verksamhetsåret.

Delutvärdering sker i november och mars.

Utvärdering sker i maj/juni.

Hur vi utvärderar:

• Vi diskuterar tillsammans på vår PUT.

• Vi gör barnintervjuer med de äldre barnen

• Vi gör observationer på de mindre barnen

• Under föräldramöte och utvecklingssamtal med vårdnadshavare lyfter vi

likabehandlingsplanen

• Vi tar hänsyn till KBU som vi återkopplar till vårdnadshavarna.

Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras.

Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är:

• Vi är till för Karlstadsborna

• Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet

• Vi genomför vårt uppdrag med engagemang

• Vi är en kommun i gott skick

• Vi når goda resultat

Metoder och genomförande: • Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader.

• Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver.

• Vi bemöter alla familjer med respekt.

• KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för

utvecklingen av verksamheten.

• Vi har tre hela dagar per år för systematiskt kvalitetsarbete; januari, maj, och

september.

• Vi har ordning på vår ekonomi genom regelbundna resultatuppföljningar, ansvarig är

förskolechef- skolområdeschef.

• Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och

likabehandlingsplaner som följs upp och utvärderas regelbundet.

• Personalen har regelbundna utbildningar i HLR och brandskydd.

• Vi är nyfikna och vill utvecklas tillsammans med barnen.

Uppföljning och utvärdering: Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, ledar och medarbetarundersökning

samt via bokslut och resultatdialog.

Utveckling och lärande Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta,

förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra.

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att

söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och

skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.


Helhet allsidighet/Identitet: Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande

och skapande individer.


strävansmål: • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå

rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Metoder och aktiviteter: • Vi tar tillvara på alla vardagsrutiner där vi möter och bekräftar varje barn och

säkerställer att de blir lyssnade på och sedda varje dag.

• Vi arbetar med lågaffektivt bemötande och vägledande samspel för att stötta och

uppmuntra det som är positivt kring alla barn.

• Vi uppmuntrar och utmanar barnen att prova nya saker. Vi har ett tillåtande klimat där

barnen får prova om och om igen.

• I vår dagliga verksamhet delar vi in barnen i olika grupper, t.ex. avdelningsvis,

tvärgrupper mellan avdelningarna, alla avdelningar tillsammans. Syftet är att skapa ett

gott klimat där alla kan känna sig trygga med varandra och i lokalerna.

• Vid konflikter undersöker vi vad som hänt och undrar hur vi kan göra för att det ska

bli bra för alla. I dessa samtal diskuterar och visar vi hur man är en bra kompis och

medmänniska.

• Vi använder oss av dagschema för att ge barnen en helhetsbild av sin dag.

• Vi använder bilder som stöd i våra rutinsituationer så som hallen, toaletten, måltid.

• Vi tar tillvara på våra olika kulturer och språk och låter det få ta plats i vår

verksamhet.

Hälsa/ rörelse: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och

omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten

ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som

utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och

naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten.


strävansmål: • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för

vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Metoder och aktiviteter: • Vitsippan har en stor gård med variationsrika miljöer som uppmuntrar till att röra sig.

Det finns berg, skogsdunge, fotbollsplan och pulkabacke. Vi har Jakobsbergsskogen

som granne som vi går till kontinuerligt och undersöker vår natur i närmiljön. Vi har

även möjlighet att laga mat ute i skogen. Vi använder oss också av Mariebergsskogen

som en lärande miljö. Vi ger barnen möjlighet att vistas utomhus varje dag. Våra

utemiljöer ger barnen motoriska utmaningar och lek i olika terränger. Vi använder

Naturskolan för att få än mer inspiration och kunskap om utepedagogik.

• Vi använder oss av våra bussvagnar och lådcyklar för att ta oss ut på utflykter med

barnen. Genom att vi går och cyklar istället för att åka buss visar vi förebildlighet.

• Vi erbjuder planerade rörelseaktiviteter regelbundet t.ex. mini-röris, yoga och dans.

Vår innemiljö med trappor erbjuder dessutom motorikträning varje dag.

• Barnen vilar efter lunchen. Vilorna är anpassade efter barnens behov. För att få

möjlighet att koppla av använder vi bland annat böcker, mindfullness, sagor, massage

och lugn musik.

• Barnen serveras ekologiska produkter under alla måltider samt delvis Kravmärkta

produkter.

• Vi har att rensa bort giftigt material i våra miljöer för att göra förskolan till en säkrare

miljö. Vi tänker miljövänligt vid våra inköp och använder oss av återbruk.

Språk och kommunikation: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling.

Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra

och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda

varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik

(IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De

erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns

språk och identitetsutveckling.


strävansmål: • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att

förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och

försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,

berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa

funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,

tolka och samtala om dessa,

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att

kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metoder och aktiviteter: • Vi ser leken som barnens bästa och viktigaste verktyg för att stimulera varandras språk

och kommunikation och värnar därför om att skapa tid och rum för lek.

• Vi använder oss av ett lekpedagogiskt arbetssätt där vi arbetar med skapande, musik,

gestaltning och högläsning.

• Vi sjunger, gestaltar, har rim och ramsor. Vi använder oss också av instrument och

rytmer, oftast genom trummor och gitarr för att stimulera språket.

• Vi benämner och sätter ord på allt det vi gör tillsammans på förskolan, både vid

planerade undervisningssituationer, lek samt rutinsituationer.

• Vi samtalar tillsammans med barnen och utmanar dem, ställer frågor och hjälper dem

att vidareutveckla sina resonemang.

• Vi kommer under läsåret 17/18 öka vår medvetenhet kring barns språkutveckling

genom att vi deltar i Läslyftet för förskolan.

• Vi arbetar med projektet ”Läs högt”, det innebär att barnen tillsammans med sina

föräldrar lånar hem böcker. Detta är ett språkfrämjande projekt i samarbete med

biblioteket.

• Yngre avdelningarna arbetar med Lilla Bokbryggan vilket innebär att vi får en väl

utvald bok som vi på förskolan ska arbeta med både i förskolan, men även i hemmet.

Syftet är att tillsammans med hemmet skapa intresse och engagemang för en bok.

• Böcker finns tillgängliga på olika ställen i våra miljöer och vi uppmuntrar till att

barnen ser sig själva som läsare.

• Bokbussen kommer till förskolan 3ggr varje termin och vi lånar böcker tillsammans

med barnen.

• Vi tar tillvara på barnens intressen när det gäller skriftspråk. T.ex. när barnen frågar

hur man skriver något visar vi och pratar med ett rikt och målande språk.

• Vi har språkfrämjande material så som babblarna, bokstäver, sagopåsar, flanobilder,

skrivböcker på samtliga avdelningar. Barnens namn och våra leksaker finns i

ordbilder.

• För att stimulera att berätta, lyssna och prata har de äldre barnen ”visningsdag”. De får

då ta med något hemifrån som de visar och berättar om för de andra barnen.

• Vi använder oss av Ipad som verktyg i vårt språkskapande. Barnen gör tillsammans

med pedagoger dokumentationer om sitt eget lärande. Vi tittar tillsammans på bilder

och filmer vi tagit av olika aktiviteter och pratar och reflekterar om dem. Hela huset

har möjlighet att använda sig av projektorer som kan kopplas till dator, Ipad och

smartphone.

• I vår vardag uppmärksammar vi och tar till vara på alla språk som finns på Vitsippan

såväl de talade språken, kroppsspråket, tecken som stöd, bildspråket och det

känslomässiga språket.

• Vi använder bilder som stöd i kommunikationen, dels för att tydliggöra veckan och

dagen, men också för att komplettera det talade språket.

Skapande: Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans

verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för

barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser.


strävansmål: • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Metoder och aktiviteter: • Kreativitet och fantasi är ledord i vår verksamhet och löper som en röd tråd i det vi

gör. Vi vill ge barnen möjlighet att använda estetik som ett medel för att skapa

kunskap om ett annat ämne, men vill också lyfta vikten av att utforska det estiska

värdet i sig.

• Vi uttrycker oss i olika former. Vi dansar, sjunger, leker, målar, snickrar, gestaltar,

spelar instrument, fotograferar och spelar teater. Vi har ett eget teaterrum på Vitsippan

där både barnen och pedagogerna gestaltar olika sagor. Vi har också möjlighet att

använda oss av vår gemensamma ateljé i vårt arbete kring estetiska lärprocesser.

• Gestaltning och drama är metoder vi använder kontinuerligt i vår undervisning för att

rikta barnens uppmärksamhet och fånga deras intresse.

• Trumman och gitarren är viktiga verktyg på yngreavdelningarna och fungerar som den

fjärde pedagogen.

• Vi har skapande material tillgängligt och tillåtet för alla barn att använda.

• Vi tillhandahåller varierat material för skapande i olika former t.ex. olika sorters färg

som målas med olika tekniker, play-doo, trä, textil, gips, garn, pärlor i olika former

och lera. Vi har en drejskiva och en brännugn.

• Vi skapar med hjälp av olika tekniker och verktyg t.ex. lera används med hjälp av

olika redskap så som händer, kavel, formar och spatel.

• Vi använder oss av naturmaterial och skapar utomhus och plockar även med oss

naturen in för att utforska och skapa vidare.

• Vi skapar med hjälp av återvinningsmaterial för att stimulera kreativiteten och fantasin

och att visa vikten att värna om vår planets resurser.

• Vi har gjort en musikstation av kastruller mm ute på vår gård för att visa på att musik

finns överallt. Även trumman och gitarren följer gärna med ut i naturen.

Matematik: För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik

uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla

barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och

kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till

förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och

teknik. Ett sätt att konkret närma sig läroplanens mål är att utgå från sex aktiviteter; räkna,

lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara.


strävansmål: • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos

mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva

olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp

och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Metoder och aktiviteter: • Bygg och konstruktionslek:

Vi erbjuder konstruktion i olika material och former t.ex. klossar i trä, papp, plast,

skumgummi, kaplastavar, lego, duplo, magneter, clics och plus-plus. Dessa material

uppmuntrar till sortering, klassificering, former, färger och geometriska begrepp.

• Vi låter barnen fundera ut egna lösningar på olika sorters problem, de får prova sina

hypoteser för att arbeta sig fram till en lösning. Vi lyfter fram olika lösningar på

samma problem för att visa barnen att det finns många olika sorters lösningar på ett

och samma problem.

• Vi använder matematiska begrepp i de vardagliga situationerna, ex hur många

köttbullar vill du ha? Vi använder bråkbegrepp i vardagen, t.ex. vid fruktstunden. Vi

använder geometriska begrepp, rumsuppfattning och lägesbeskrivning vid t.ex.

klossbygge, i naturen, i skapande aktiviteter etc.

• Vi pratar om olika former, ytor, perspektiv och vinklar och benämner dem vid deras

rätta matematiska begrepp.

• Vi upprepar och konkretiserar matematiken i vardagen. Vi hjälper barnen att rikta

blicken mot matematiken i vår vardag såväl inne som ute.

• Vi använder vikter och volymer i det estetiska arbetet med olika material så som

vattenlek och sandlek. Barnen uppskattar och jämför längder, volym och vikter.

• Räknesagor, ramsor och sånger förkommer dagligen.

• Vi uppmärksammar mönster (pärlor, pärlplattor, klossar, mandalas, naturen, ramsor,

trummor, rytmer mm).

• Pussel och spel, tränar det logiska tänkandet och olika strategier.

• Vi använder oss av Bee bots och Ozmos för att inspirera barnen inom enkel

programmering.

Naturvetenskap och teknik: I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen

undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och

förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp.

Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik

handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör

användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga

synliggörandet av teknik i vardagen.


strävansmål: • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur

och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om

växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om

naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material

och redskap,

Metoder och aktiviteter: • Vi har ett förhållningssätt som uppmuntrar barnen att upptäcka, utforska och lära. Vi

utmanar barnen med öppna frågor och ställer hypoteser. Alla hypoteser är värda att

undersöka.

• På vår förskola arbetar vi med lärande för hållbar utveckling. Detta handlar om hur vi

vill att världen ska se ut för kommande generationer och inbegriper att ta hand om oss

människor, vår planet och våra resurser och pengar. Detta innebär att vi har ett

förhållningssätt där vi arbetar medvetet med att skapa barn med god

handlingskompetens fulla av kreativitet och fantasi. För oss är det viktigt att ge barnen

rika möjligheter att vistas i naturen för att lära om naturen för naturen. Sedan 2009 är

Vitsippans förskola miljöcertifierad med ”Grön Flagg”.

• Vi går till skogen och vistas i naturen regelbundet där barnen får upptäcka och

utforska tillsammans. Vår gård ger många möjligheter till att utforska olika

naturvetenskapliga upptäckter. Vi samtalar om djur och växter tillsammans. Vi tar

reda på fakta med hjälp av Ipad och faktaböcker. Vi tillhandahåller olika tekniker,

material och redskap för olika tekniska konstruktioner.

• Vi har en utemiljö som gör det möjligt att kompostera, odla, spegla årstidsväxlingar,

smaka på bär, gå till skogen/Mariebergsskogen och undersöka insekter.

• Vitsippan har ett eget växthus där vi tillsammans kan följa olika växtprocesser och ta

tillvara på det vi odlat. Växthuset är också en konkret del i lärandet kring kretslopp

och processen från frö till planta.

• Nina Holm från Naturskolan finns som stöd i vårt arbete med att utveckla

naturvetenskap och teknik och utepedagogik.

• Varje år är vi med på skräpplockardagen som ”håll Sverige rent” anordnar.

• Flera pedagoger på Vitsippan är utbildade i NTA, Naturvetenskap och Teknik för

Alla. NTA-lådorna innehåller material för olika experiment så som vatten, ljud, ljus

och luft. I år handlar experimenten om ljud och luft. Tillsammans med barnen gör vi

experimenten och ställer hypoteser. Processen dokumenteras.

• Vi utnyttjar både inne och utemiljön för att barnen ska få uppleva fysikaliska fenomen.

T.ex. lek med ljusbord, spegelhus, ficklampor, skuggor, regnbåge, vatten, is och

prismor.

• Det finns natur/teknik material lättillgängligt att ta med ut för att stimulera

lärprocessen.

• Konstruktionsmaterial, lego, klossar, plus-plus, clics, geometriska figurer mm finns

tillgängligt på avdelningen för att utforska teknik och konstruktion.

• Vi låter barnen undersöka olika material så som vatten, lera, gips, sand, papper, tyger

och naturmaterial.

• Vi har olika läromedel som till exempel: Teknikgrytan, Russinhissen och Bertas

experimentbok i vårt arbete med naturvetenskapliga fenomen.

• Vi har projektorer, smartboard, iPhone och iPads för att kunna använda modern teknik

tillsammans med barnen.

Lek: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja

varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det

lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till

symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande

och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och

erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor.


strävansmål: • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

Metoder och aktiviteter:

• Leken genomsyrar alla våra lärprocesser. • Pedagogerna är med i leken, lotsar och uppmuntrar barnen att använda sin fantasi. Vi

tar till vara på barnens idéer när vi planerar vår verksamhet.

• Gestaltning är en beprövad metod där vi inspirerar, föder och göder leken.

• Vi skapar föränderliga lekmiljöer utifrån våra utvecklingsområden och barnens

intressen. I dessa miljöer får barnen en chans att mötas och utveckla fantasi och

kreativitet. • En god lekmiljö behöver ha balans mellan lugn och aktivitet. Sinnesintrycken påverkar

möjlighet till koncentration och lärande och därför har vi medvetet skalat bort onödiga

distraktioner.

• Vi erbjuder ett rikt utbud av material för olika sorters lekar där barnen ges möjlighet att

utveckla samspel och sin sociala kompetens.

• Vi strävar efter att det ska finnas ett flöde i leken och att leken får ta plats och rum. Vi

behöver se över organisationen för att skapa bättre flöde i barnens lek.

Uppföljning och utvärdering av utveckling och lärande: Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i

arbetslaget varje vecka. Fyra gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp,

analyserar, utvärderar och förbättrar. Dokumentation av barnens utveckling och lärande följs

upp regelbundet och är ett underlag för planering av verksamheten. Varje höst har vi

resultatdialog tillsammans med förskolechef och skolområdeschef.

Barns inflytande Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.

Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna

förutsättningarna.

Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa.



strävansmål: • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att

påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få

delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

(Lpfö, sid 12)

Metoder och aktiviteter: • Hos oss ska ALLA barn ha rätt till lika stort inflytande.

• Vi arbetar efter ett tillåtande och öppet klimat där vi pedagoger är lyhörda för barnens

åsikter.

• Vi samtalar och visar barnen för att medvetandegöra dem att de själva kan påverka sin

situation. Med de yngsta barnen handlar det om att vi bekräftar och försöker förstå och

tillgodose när de visar med sitt kroppsspråk vad de vill. Med de äldre barnen kan det

till exempel handla om att få ta olika demokratiska beslut som genomförs och följs

upp tillsammans.

• Vi gör barnen delaktiga i sitt eget lärande genom att de har inflytande över

verksamheten. Planeringen inför läsåret utgår från barnens intresse som vi kartlagt

under början av läsåret tillsammans med ett bestämt utvecklingsområde.

• Barnen får efter egen förmåga vara med och bestämma olika aktiviteter under dagen.

• Vi lär oss att vara rädda om vår miljö och ta hand om resurserna som erbjuds.

• Vi ska under hösten 2017 bli bättre på att erbjuda barnen olika värderingsövningar för

att redan från tidig ålder våga göra egna val och förstå att deras egna röst gör skillnad.

• Under hösten 2017 ska vi starta upp ett miljöråd med de äldre barnen som en del i vårt

arbete med hållbar utveckling. Syftet är att barnen ska bli mer delaktiga.

Uppföljning och utvärdering barns inflytande: Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i vardagen. Vi följer upp gemensamt i

arbetslaget varje vecka. Fyra gånger per år har vi planeringsdagar då vi planerar, följer upp,

analyserar, utvärderar och förbättrar. Varje höst har vi resultatdialog tillsammans med

förskolechef och skolområdeschef.

Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att

observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lär strategier. Det handlar

också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot

målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.

Förskolan ska ge förutsättningar för: • att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras,

följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan

tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål

och intentioner,

• att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen

integreras med varandra i det pedagogiska arbetet

• att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll,

aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas

• att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande

kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för

utveckling och lärande som förskolan bidrar med

• att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar

verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära

inom samtliga målområden kritiskt granskas, och

• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska

kvalitetsarbetet används, för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns

möjligheter till utveckling och lärande.


• Förskolans verksamhet i sin helhet med förutsättningar, organisation, struktur,

innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer beskrivs i den här arbetsplanen som

utvärderas och revideras en gång om året.

• Vi planerar, dokumenterar, följer upp, analyserar och utvärderar förskolans

verksamhet i vårt Planeringsunderlag– se bilaga. Vi utgår ifrån läroplanen, föregående

års utvärdering, kommunens prioriterade områden, resultat-dialog, dokumentationen

av det enskilda barnet, barnintervjuer och observationer av barnens lek när vi planerar

och sätter mål för verksamheten på respektive avdelning. I underlaget finns utrymme

för veckoreflektioner där verksamheten utvärderas och följs upp utifrån barngruppens

behov och intressen. Förutom att planeringsunderlaget följs upp varje vecka på

respektive avdelning har vi en större uppföljning och delutvärdering i januari månad.

Under maj månad kartlägger vi verksamheten igen inför utvärderingen som sker i

slutet av läsåret under juni.

• Med hjälp av iPad, iPhone, loggbok, observationer och tankekarta fångar vi upp

barnens olika lärandeprocesser, tankar, delaktighet, kunnanden och intressen för att

synliggöra dem och för att utveckla verksamheten vidare. Barnen reflekterar över

dokumentationen för att få syn på sitt eget lärande. Den pedagogiska dokumentationen

är till för barnen, vårdnadshavarna och oss pedagoger.

• Vi dokumenterar och följer varje barns lärande och utveckling i ”Dokumentation av

det enskilda barnet” – bilaga. Underlaget är personligt och är ett processkrivande. Vi

följer upp underlaget och erbjuder förväntanssamtal/utvecklingssamtal vår och höst.

Detta gör att underlaget kontinuerligt under året följs upp och analyseras. För att

kartlägga varje barn använder vi oss av barnintervjufrågor, observationer, film och

foton.

• Inför förväntanssamtal/utvecklingssamtal får vårdnadshavarna ett frågeformulär.

Underlaget, barnintervjufrågorna och föräldrafrågorna utgår ifrån läroplanens olika

delar. Lärplattan som verktyg skapar stora möjligheter att tillsammans med barn och

vårdnadshavare synliggöra barnens lärprocesser.

• På vår förskola använder vi oss av sajter för att nå ut med vår dokumentation och

information till vårdnadshavare. Vi uppdaterar våra sajter regelbundet, minst en gång i

veckan. Sajten är en viktig brygga mellan förskola och hem då barnen tillsammans

med sina vårdnadshavare kan titta och reflektera hemma kring det vi upplevt på

förskolan.

• Varje höst har vi resultatdialog där representanter från verksamheten tillsammans med

förskolechef och skolområdeschef diskuterar förskolans starka och svaga sidor.

• Vi har planeringstid tillsammans i arbetslaget och enskilt inlagt i vårt schema.

Schemalagd planering, utvärdering och reflektion. Vi har 4 timmar pedagogisk

utvecklingstid i veckan.

Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera

hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas

rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och

förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de

nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i

fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter

till inflytande.

(Lpfö, sid.13)

Förskolan ger förutsättningar för: • Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.

• Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande

över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.

• Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,

utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra

utvecklingssamtal.

• Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.

Metoder och aktiviteter: • Pedagogerna på förskolan har dagliga samtal vid lämning och hämtning med barnens

vårdnadshavare, där det informeras om hur barnens dag varit och vad vi gjort

tillsammans. Detta är en viktig del för känslan av delaktighet i sina barns vardag på

förskolan.

• Utifrån fortbildning vi tagit del av inom tydliggörande pedagogik och ICDP upplever

vi att vi har fått mer verktyg för att möta och bemöta vårdnadshavare och dela med oss

av vår professionella kunskap, utifrån barnens bästa.

• Varje avdelning har en egen sajt för information och dokumentation av barnens

vardag. Sajten är en viktig brygga mellan förskola och hem då barnen tillsammans

med sina vårdnadshavare kan titta och reflektera hemma kring det vi upplevt på

förskolan.

• Vi har föräldraaktiv inskolning och fasta rutiner för introduktion i förskolan, se bilaga

Vitsippans inskolningsrutin

• Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen

• Föräldrasmedja/föräldraråd 1 ggr/termin

• Förväntanssamtal/Utvecklingssamtal 1 ggr/termin

• KBU undersökning 1ggr/år.

• På förskolan har vi gemensamma aktiviteter:

➢ Luciafirande: Alla vårdnadshavare och syskon bjuds in till en ljusvandring

Sommarfest: Vi bjuder in alla barn, vårdnadshavare och syskon till förskolan på en

sommarfest.

Uppföljning och utvärdering Uppföljning i januari

Utvärdering i juni

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt

perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för

respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda

uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till

nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

(Lpfö, sid 13)

Förskolan ger förutsättningar för: • Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att

stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

• Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och

erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

Metoder och aktiviteter: • Under vårterminen besöker vi Kvarnbergets skola, för att bekanta oss med miljön,

skolgården osv.

• De blivande skolbarnen på Vitsippans-, Jakobsbergs- och Kvarnbergets förskolor

träffas under vårterminen för att lära känna varandra.

• Vi bjuder in lärare från mottagande skolor för besök och överlämningssamtal.

• Vi anpassar överskolningen utifrån barn och familjers olika behov. Vissa barn behöver

fler samtal och besök på skolan.

• Kontakt med mottagande skola knyts tidigt på vårterminen för att säkerställa att

överlämningen blir så bra som möjligt för alla barn och deras familjer.

• Från 1/8 tillhör barnen skolans verksamhet.

• Se bilaga: handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem

Uppföljning och utvärdering: Uppföljning och utvärdering sker under höstterminen. Rektor, förskolechef och pedagoger

deltar.

Del 2 Arbetsplanen

Förskolechefens ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen

i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans

kvalitet.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla

verksamheten,

• det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare,

barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet

till deltagande i kvalitetsarbetet,

Metoder och aktiviteter: Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels

veckovis på möten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela

förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har

tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera,

utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal

med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden

för pedagogen lyfts och diskuteras. Varje höst har förskolechef, skolområdeschef och

pedagoger en resultatdialog och diskuterar förskolans kvalitet.

Vårdnadshavare har på olika sätt möjlighet att vara delaktiga i arbetet kring förskolans

kvalitet. De inbjuds till föräldramöten, förväntanssamtal, utvecklingssamtal,

enkätundersökningar och föräldraråd.

Pedagogisk utvecklingstid:

Se bilaga riktlinjer PUT

• Avdelningsplanering

• APT

• ALM

• Enskild planering

• Studiedagar

• Lärgrupper

• Pedagogisk utvecklingsgrupp

• Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektioner i mindre grupper

• Litteraturläsning som rör olika delar av förskolans uppdrag

Stödmaterial:

• Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga

• Arbetsplan

• Planeringsunderlag

• Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande

• Likabehandlingsplan

Utvecklingssamtal med pedagoger:

• 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal med medarbetare

• 1ggr/år lönesamtal med medarbetare

Föräldrars delaktighet:

• KBU

• Föräldraråd/föräldrasmedja

• Föräldramöte

• Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas,

• förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och

material för utveckling och lärande,


Pågående processer:

• Ann Pilgren från Ignite research institute föreläste under hösten -16 om hennes

forskning kring undervisningsstilar i förskolan. Detta blev en fortsättning och

fördjupning på påbörjat arbete med barnsyn, kunskapssyn och atmosfär. Det har förts

diskussioner och reflektioner kring vad undervisning i förskolan innebär.

• Förskolan har påbörjat arbetet med att genussäkra miljöerna. Pedagogerna har fått

hjälp av genuspedagog Annette Carlsson i arbetet med att genussäkra miljön. Material

har plockats bort och annat har tillförts för att stimulera till lärande lek för alla barn. I

arbetet har pedagogerna kartlagt var och med vad och med vem barnen väljer att leka

och utifrån det planerat miljön eller aktiviteter. Litteratur Anna Bråkar av Christian

Eidewald har lästs och diskuterats i arbetslagen. Arbetet med lärandemiljöer kommer

att fortsätta under verksamhetsåret 17/18 men med något bredare fokus. Miljöerna och

aktiviteterna ska bidra till lekro, lärande, och fantasi där alla barn har en självklar plats

i leken. För mer info se bilaga Likabehandlingsplan

• På Apt och Alm har det diskuterats kring It som verktyg för lärande. Dels vilka

plattformar ska vi använda oss vid information, kommunikation, dokumentsparande

och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen.

Förskolechef strävar efter att vara en förebild i användningen av digitala verktyg och

skapa förutsättningar för medarbetarna att använda de hjälpmedel vi har idag på ett

klokt sätt. Förskolechef har utsett en Itgrupp på förskolorna Vitsippan, Zakrisdal och

Jakobsbergsskogen som tillsammans med förskolechef leder arbete med It som

verktyg för lärande. Paddor, smartphones, TV, projektorer, sajter är väl använda

verktyg på förskolorna. Tillgången på It verktyg behöver ses över, och i mån av

ekonomi, komplettera. Under hösten kommer alla behöva utöka lärandet kring Office

365 och Windows 10 som pedagogisk plattform. Pedagogerna arbetar med

programmering tillsammans med barnen genom läromedlen Beebot och Ozmoz.

En pedagog har varit på SETT och fått spetskunskap kring It och framförallt

programmering för yngre barn.

• Under året 16/17 har hela organisationen VIZAJA påbörjat ett projekt ”Tydliggörande

pedagogik” under 3 terminer för att sätta fokus på bemötande, språk och

kunskapsutveckling. Under projektets första år har samtliga pedagoger utbildat sig i

ICDP (vägledande samspel), TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och NPF

(neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tecken som stöd är något som ska

användas i vardagen på alla avdelningar. Samtliga pedagoger har därtill fått tagit del

av föreläsningar och litteratur som handlar om hur vi bemöter barn med

impulsstyrdhet och utåtagerande beteende. Pedagogerna har blivit mer medvetna om

hur vi bemöter barn, möter upp, lyssnar in deras frågor och tankar och anpassar

verksamheten så att alla kan vara trygga och lära utifrån erfarenheter, behov och

intressen. Barn har 100 språk och förskolan vill kunna erbjuda många olika sätt till

kommunikation. Under hösten 17 kommer fokus vara att lära mer om trygga

relationer, bildstöd, sociala berättelser och fördjupning kring NPF.

För mer info se bilaga projektplan Tydliggörande pedagogik

• Under läsåret 16/17 påbörjade Vitsippan ett arbete kring LHU, lärande för hållbar

utveckling. Detta arbete kommer att fördjupas under kommande läsår. Tillsammans

med områdets koordinator kommer pedagogerna att reflektera över hur LHU kan bli

mer levande i vardagen hos både stora som små.

• Under läsåret 17/18 deltar hela förskolan i skolverkets satsning Läslyftet för förskolan.

Vitsippan har valt modulen Skapa och kommunicera. För mer info se skolverket.se-

Läslyftet.

Fysisk arbetsmiljö:

Se bilaga årshjul för systematiskt kvalitetsarbete

• Skyddsrond

• Hygienrond

• Allergirond

• Systematiskt brandskyddsarbete

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de

utmaningar de behöver

Metoder och aktiviteter: • Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april

• Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass

• BHT, barnhälsoteam

• Tillgång till specialpedagog i Syd

• Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spe

• Specialkost erbjuds

• Fortbildning kring NPF har prioriterats under verksamhetsår 16/17 och 17/18.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att

förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda,

Metoder och aktiviteter: • Likabehandlingsplan hålls levande och aktiv. Förskolechef tillsammans med

medarbetare ser till att främjande och det förebyggande arbetet löper på.

• Rutiner för hantering av kränkning i förskolan är tydliga och efterfölj vid behov.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får

information om förskolans mål och sätt att arbeta

Metoder och aktiviteter: • Föräldramöte 1 ggr/år

• Föräldraråd 1ggr/termin

• Förskolans, sajt uppdateras regelbundet och systematiskt både av förskolechef och

pedagoger.

• Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare på sajt.

• Tolkstöd erbjuds vid behov.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att:

• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att

samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett

förtroendefullt samarbete.

Metoder och aktiviteter: • Se bilaga Rutin för överinskolning till förskoleklass, fritidshem, skola.

• Förskolechef har ett nära samarbete med Kvarnbergets skola gällande övergångar till

förskoleklass.

Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: • personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de

professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Metoder och aktiviteter: • Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta

individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade

arbetsområden, KBUresultatet, behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet,

styrdokument samt utifrån barngruppens behov.

• Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp. • Förskolan Vitsippan har utbildade pedagoger som är behöriga och erfarna att kunna

handleda studenter i den Verksamhetsförlagda utbildning VFU.

• På området VIZAJA finns två utbildade mentorer som stöttar nyutbildade

förskollärare under sitt introduktionsår.

Ledardeklaration I min roll som förskolechef är mitt främsta uppdrag att leda och fördela arbetet på tre

kommunala förskolor. Som tjänsteman i en politiskt styrd organisation behöver jag driva mina

förskolor i enlighet med kommunens demokratiskt fattade beslut.

Min pedagogiska grundsyn är min starka tro på det kompetenta barnet. Jag vill tro att barn

inte är, utan barn blir beroende på vilka förutsättningar och sammanhang de ges. Min

drivkraft är att skapa värdefulla sammanhang för alla barnen och medarbetarna i mina

förskolor. Min vision är att driva förskolor som präglas av utveckling, lärande, trygghet och

glädje hos alla som deltar, både stora som små.

I mitt ledarskap utgår jag från fem ledord – engagemang, utveckling, tydlighet, tilltro och det

viktigaste av allt glädje. I mina beslut gäller dialog och delaktighet, men alltid med barnet i

fokus.

Mina ledord

Engagemang Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Är en visionär som brinner för arbetet

• Har hjärtat mig med på arbetet

• Är intresserad, nyfiken på vad som pågår i verksamheten

• Är närvarande, om ej på plats, så via telefon eller mejl

• Bryr mig om dig och din arbetssituation

• Är en problemlösare

• Är en stolt förskolechef

Mina förväntningar på dig som medarbetare är att du:

• Är professionell på arbetet

• Har Karlstadbornas bästa i fokus på arbetsplatsen

• Har god kännedom om barnen i din verksamhet

• Är stolt över att du är med och påverkar framtiden

Utveckling Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Ger dig så bra förutsättningar som möjligt för att du ska lyckas med uppdraget

• Skapar förutsättningar för en hållbar och kvalitativ verksamhet

• Är uppdaterad och påläst i våra styrdokument och ny forskning kring uppdraget

• Strävar framåt och vill utveckla verksamheten tillsammans med dig

• Ger dig feedback på ditt arbete

• Inspirerar

• Är öppen för lösningar

• Är modig och vågar


• Är påläst i styrdokument och forskning

• Har egna idéer och tar initiativ för förbättring och utveckling

• Är flexibel i val av arbetssätt och lösningar

• Tar ett aktivt ansvar för hela förskolans resultat

• Vågar tänka och prova annorlunda

Tydlighet Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Ger besked på dina frågor

• Ger kontinuerlig information

• Arbetar med helheten och sprider ett systematiskt tänkande

• Kommunicerar gemensamma mål om vart vi är på väg

• Har god struktur och ordning på papper, pengar och personal

• Har överblick och framförhållning gällande planering av verksamheten


• Har en öppen kommunikation med mig och övriga kollegor

• Har en regelbunden och god kommunikation med vårdnadshavare

• Har struktur och ordning på papper, pengar och barn

• Har mål och planering för den verksamhet du bedriver

Tilltro Du kan förvänta dig av mig att jag:

• Värnar om att skapa goda relationer med medarbetare, kollegor, administratörer, politiker,

barn, vårdnadshavare och chefer

• Står bakom dig när du behöver

• Vågar erkänna misslyckanden

• Stödjer egna initiativ och idéer

• Har en kommunikation, lojalitet och öppenhet gentemot dig; inga problem eller frågor är för

små eller för stora att för att upp.

• Litar på dina beslut

• Tar tag i problem på ett konstruktivt och professionellt sätt


• Är ärlig


• Är självständig och gör ditt bästa

• Samarbetar med barn, vårdnadshavare, kollegor och ledning

• Tror på det kompetenta barnet

• Tar tag i problem på ett konstruktivt och professionellt sätt


• Är ärlig

Glädje Du kan förvänta dig av mig att jag:

Verkar för ett gott arbetsklimat där vi alla trivs, känner glädje och skrattar på arbetsplatsen. Vi behöver

alltid lite mer skratt i öronen.


Bidrar till din egen och andras arbetsglädje.

Vårt gemensamma uppdrag är att… • Ta tillvara på varandras kunskaper och utvecklas av varandras olikheter och

• erfarenheter.

• Ge de små Karlstadborna en bra start i det livslånga lärandet

Dessa fem ledord ska jag sträva efter att leva upp till i min roll som förskolechef.

Jag kommer att låta mitt eget ledarskap utsättas för granskning som ett led i min egen utveckling

genom återkommande LMU-undersökningar och vid medarbetarsamtal. Jag ber då mina medarbetare

att vara mina kritiska vänner som ger mig feedback på hur de upplever mig som ledare i förhållande

till mina ledord.

Organisation 2017–2018 På Vitsippans förskola finns en biträdande skolledare på 20% som hjälper till och stöttar chef

och medarbetare i utvecklingsarbeten och med administrativa uppgifter. En gång i månaden

har förskolechef möten med samtliga bitr. skolledare på Zakrisdal, Vitsippan och

Jakobsbergsskogen.

På området VIZAJA finns under hösten 17 en It utvecklare på 20% som ska hjälpa till och

inspirera så att alla kommer igång med it som verktyg för lärande.

Förskolan har därtill en person som arbetar 50% som projektledare i projektet tydliggörande

pedagogik och driver detta arbetet aktivt på VIZAJA. I projektet finns 2 lärledare från

Vitsippan som har 2% var i tid till att ligga steget före i planering samt att handleda, inspirera

kollegor.

På förskolan har medarbetarna olika arbetsansvar. Det behövs ansvarig för ekonomi, Heroma,

brand, hygien, utvecklingsgrupp, SVG, ALMledare, genus, miljö och It. Vid varje start av

terminen ser vi över ansvarsområden och fördelar så det blir en jämn arbetsfördelning på

avdelningarna och i arbetslagen.

Varje avdelning har en samordningsansvarig och en utvecklingsansvarig. Samordnaren deltar

på veckomöten. Två av enhetens utvecklare är med i utvecklingsgruppen och en är

ALMledare. Det är chef som utser samordnare och utvecklare samt representanter i

utvecklingsgruppen. Varje förskola har en person som är huvudsamordningsansvarig och

huvudutvecklingsansvarig och sköter kontakten med chef och vice versa.

Dessa nyckelpersoner leder veckomöten och ALM.

Det finns två representanter i SVG, båda är från lärarförbundet.

Arbetslag

All personal på enheten tillhör ett arbetslag. Varje arbetslag består av 2avdelningar, och leds

av en ALM-ledare. Arbetslaget ska träffas 1,5 timma var tredje vecka. Tiden för

arbetslagsmötet ska läggas så att så många som möjligt i arbetslaget kan gå på mötet.

Utvecklare och ALMledare:

Utvecklare och ALM-ledare är förskollärare och utses av förskolechef.

Utvecklare innebär att vara drivande i att avdelningen arbetar i enlighet med styrdokument,

arbetsplan, Planeringsunderlag och likabehandlingsplan. Håller sig ajour med ny litteratur och

artiklar. Vill driva verksamheten framåt.

En av utvecklarna i arbetslaget är också ALM-ledaren. ALM-ledarens uppgifter:

• Förbereda ALM, sammanställa och prioritera bland punkterna på dagordningen.

• Leda ALM.

• Utse någon att föra mötesanteckningar.

• Tydliggöra vilka beslut som tagits.

• En länk mellan arbetslag och förskolechef.

• Vara en länk i informationsflödet mellan medarbetare och förskolechef.

• Se till att arbetet enligt Arbetsplanen och likabehandlingsplanen följs upp, och att

dessa blir en del i det vardagliga arbetet.

Samordnare:

Samordnaren utses av förskolechef. En samordnare kan vara förskollärare eller barnskötare.

En representant per avdelning. Samordnaren ansvarar för det administrativa på avdelningen så

som barnschema (IST), pedagogschema, sajt, pärmar, vikarier. Samordnaren deltar på

veckomötet. Samordnaren har mandat från avdelning att ta beslut på veckomötet.

Samordnaren ansvarar för att:

• Lyfta aktuell information till mötesgruppen

• Aktivt delta på mötet

• Se över vikariebehov

• Planera traditioner och gemensamma aktiviteter

• Sommar-julsammanslagningar

Ekonomiansvarig

Ekonomiansvariga utses av förskolechef.

Ekonomiansvariges ansvar:

• Ansvara för beställningar.

• Attestera fakturor i tid.

• Redogöra för arbetslaget hur dess ekonomi ser ut.

• Göra en enkel budget för arbetslagets pengar och följa upp denna budget.

Utvecklingsgruppsrepresentant

Representant till utvecklingsgrupp utses av förskolechef.

Representantens uppgifter:

• Vara aktiv i utvecklandet av den pedagogiska verksamheten.

• Vara med på utvecklingsgruppsträffar.

• Delge övriga i arbetslaget information från utvecklingsgrupp.

• Leda diskussioner om områden som tagits upp på utvecklingsgruppens möten.

APT

Varje termin har enheten två APT. Strävan är att alla ska delta, men om detta inte är möjligt

kan representanter för arbetslag delta. Förskolechefen leder dessa möten. Mötesanteckningar

ska föras.

Frågor att ta upp:

• Utveckling av verksamheten, t.ex. Den pedagogiska plattformen

• Arbetsplanen

• Organisation/ Samarbete

• Arbetsmiljö

• Jämställdhet och mångfald

• Övriga frågor

Info- och diskussionsforum

Vid möjlighet närvarar förskolechefen på veckomöten, ALM eller planeringar för att delge

information, diskutera och lyssna in olika frågor. Förskolechef kan skicka med frågor till

samordnare och utvecklare att diskutera på möten.

Samverkansavtal /Arbetsmiljö

Samverkan 08 på förskolorna: Jakobsbergsskogen, Vitsippan och Zakrisdal

Avtalet gäller fr o m 1 januari 2014, och ersätter föregående bilaga till Samverkansprotokoll

daterat 2009-04-28.

1. Utvecklingssamtal

Varje chef ska ha utvecklingssamtal med sina medarbetare minst en gång per år.

Utvecklingssamtalet bör vara skilt från lönesamtalet.

2. Arbetslagsmöte (ALM)

Frågor som rör det egna arbetslaget t.ex. planering av den dagliga verksamheten, gruppens

utveckling, arbetsmiljöfrågor för gruppen ska tas upp i arbetslagsmöte.

Verksamhetens behov får styra frekvens och omfattning. Mötesanteckningar ska föras och

lämnas till resp chef.

3. Arbetsplatsträff (APT)

Arbetsplatsträff är en träff för Förskolan/enheten, och ska ledas av chefen. Mötets syfte är att

skapa dialog om verksamhetens utveckling. APT ska ske två gånger per termin, 1,5 h/tillfälle.

Frågor att ta upp:

• Utveckling av verksamheten

• Organisation

• Arbetsmiljö

• Jämställdhet och mångfald

Dagordning skickas ut ca en vecka innan mötet. Ärenden som medarbetare vill ta upp skickas

till chefen innan dagordningen skickats ut.

Strävan ska vara att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta, men om det inte är möjligt

kan representanter för arbetslag delta. Mötesanteckningar ska föras.

Facklig information kan ges i anslutning till arbetsplatsträff.

4. Samverkansgrupp

Vitsippan, Jakobsbergsskogen och Zakrisdal har en gemensam samverkansgrupp. Enheterna

har ett behov av att hålla samman det geografiska området, för att lära av varandra och vara

fler i dialogen och skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling av verksamheten.

Samverkansgrupp ska träffas minst 4 gånger/år.

Samverkan ska präglas av en kontinuerlig process från förslag till beslut. För att stödja en

sådan process ska det ingå fackliga förtroendemän och skyddsombud.

Frågor att ta upp:

• Strategisk utveckling av verksamheten

• Övergripande arbetsmiljöfrågor

• Viktigare förändring av verksamheten som tidigare diskuterats på APT

• Budget och ekonomisk uppföljning

• Andra frågor som är viktiga för verksamheten

• Frågor av övergripande karaktär som lyfts från arbetslagsmöte

Kallelse till samverkansgrupp skickas ut tio dagar innan mötet. Protokoll ska föras och

justeras.

Lokal arbetsplan för arbetsmiljöarbete vid Jakobsbergsskogen, Vitsippan och

Zakrisdals förskolor.

Medarbetarna är den viktigaste resursen för att vi skall uppnå verksamhetsmålen.

Därför är god hälsa hos personalen en av de högsta prioriterade uppgifterna. Ett öppet klimat

med god kommunikation är en förutsättning för att anställda skall trivas på arbetsplatsen, orka

med sina arbetsuppgifter och är stolta över att arbeta i verksamheten. Att alla trivs och tycker

det är roligt att komma till förskolan varje dag! En god och trygg arbetsmiljö för alla.

• En arbetsmiljöfrågas väg skall vara känd för all personal.

(se arbetsmiljötrappan)

• Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen vid varje ALM, APT och

samverkansmöte.

• Enligt Kommunens plan genomförs LMU med arbetsmiljöfrågor. Enligt resultat på

LMU upprättas handlingsplan på varje enhet. Uppföljning och utvärdering sker

enhetsvis. Se bilaga LMU handlingsplan

• Friskvårdsstöd med 1000 kronor per anställd och år.

• Erbjudande om att delta i Barn- och ungdomsförvaltningens friskvårdssatsning ”Qom i

gong”.

• Uppvakta alla 50- och 60-åringar samt vid pensioneringen.

• Skyddsrond genomförs tillsammans med skyddsombud minst en ggr/år

Denna arbetsplan skall utvärderas årligen vid verksamhetsårets slut.

Mål Att alla trivs och tycker det är roligt att komma till förskolan varje dag!

En god och trygg arbetsmiljö för alla.

Styrdokument

och lagar

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller alla som är

verksamma i skolan – elever, lärare och övrig personal. Lagen gäller ej barn i

förskolan.

Arbetsmiljöförordningen, Arbetsmiljölagen(AML)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter(AFS)

Skollagen, barnkonventionen, Lpfö 98/10.

Ansvar Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten.

Politikerna är ytterst ansvariga och skall ge förutsättningar.

Förskolechef är ansvarig att leda förskolans systematiska arbetsmiljöarbete.

Barn och medarbetare- alla skall vara delaktiga!

SAM I arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete,

beskrivs vad arbetsgivare ska göra i praktiken för att uppfylla sitt ansvar för

arbetsmiljön. Det löpande SAM arbetet skall drivas av en arbetsgrupp som består

av förskolechef och skyddsombud.

Skyddsombud Ett skyddsombud utses av det lokala facket, AML 6:e kap, §2.

Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.

Samverkans

system

Arbetsmiljön är en stående punkt på ALM, APT samt i förskolechefs

samverkansgrupp.

Årshjul

Skall innehålla planering för både det fysiska och psykosociala

arbetsmiljöarbetet. Medarbetare skall känna till arbetsmiljöarbetet.

Riskbedömning Vid omorganisation eller förändring görs alltid en barnkonsekvensanalys och

eller riskbedömning av förskolechef tillsammans med skyddsombud.

Friskfaktorer Previa, tidig hjälp vid sjukdom, vab

Företagshälsovård finns för alla medarbetare vid arbetsrelaterade behov.

Kris Det finns en krispärm som är känd av alla medarbetare och som uppdateras 1 ggr

per år och vid behov av skyddsombud och förskolechef.

Arbetsmiljötrappan

SOC

Kan inte frågan lösas inom

enhetens ram lämnas

frågan till närmast högre

nivå av förskolechef.

SVG

Samverkansgruppen kommer

överens om en rimlig tidsplan om

problemet inte kan lösas

omedelbart.

FSKCH

Förskolechef ansvarar för att problemet

löses.

APT

Problemet löses på enheten. Om inte problemet

löses tas frågan vidare till samverkansgrupp.

Skyddsombudet informeras.

ALM

En arbetsmiljöfråga (fysisk eller psykosocial) tas upp av en

medarbetare:

Problemet löses inom arbetslagets mandat eller tas vidare

till APT.

Förskolechef skall anmäla

allvarligare olycka eller tillbud

till Arbetsmiljöverket.

Olycka/tillbud skall:

För barn och personal anmälas

till förskolechef som tar del av

informationen.

Dessa kommer att

sammanställas och behandlas i

samverkansgrupp.

Arbetsskada och tillbud skall

rapporteras på särskilda

blanketter som finns på

Solsidan.

Krisplan

Förskolechef ansvarar för: • att krisplanens innehåll är uppdaterat

• att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska

agera när krisplanen används

Metoder och aktiviteter: • Se bilaga

Documents

Arbetsplan Vitsippans förskola 2017 2018 · 2015-11-18 · och dels hur It används som verktyg i verksamheten tillsammans med barnen. Förskolechef strävar efter att vara en förebild