20 FÖRSKOLETIDNINGEN I DIN VARDAG 4/2016

INSPIRATION

– mer än bara matenHon utser månadens grönsak, låter barnen leka med maten och tar med dem på upptäcksfärd med sinnena – att arbeta måltidsmedvetet är en självklarhet för måltidspedagogen och förskolekocken Sofia Lönnquist. Här berättar hon om sitt arbetssätt.

TEXT OCH FOTO: SOFIA LÖNNQUIST

Måltiden

21FÖRSKOLETIDNINGEN I DIN VARDAG 4/2016

Jag vill härmed mynta ett nytt begrepp – att vara måltidsmedveten. En sökning på nätet ger inga träffar på ordet. Det föreslagna ordvalet är istället medveten måltid. Här finns många val av sidor att besöka. I ordbehandlingsprogrammet får ordet ett rött streck under sig.

Så vad vill jag koppla för innehåll till begreppet? I min vardag som måltids-pedagog och förskolekock arbetar jag medvetet för att uppmuntra till en större medvetenhet kring hälsa, miljö, råvaror och måltider. Genom att an-vända måltidspedagogik som arbetssätt ser jag hur det går att knyta samman temaarbete, genus, hälsa och miljö med läroplanen. Men för att göra det krävs att man har förståelse för hur allt detta hänger ihop – att man är måltidsmed-veten.

I Möllebackens förskola arbetar vi på olika sätt med att uppmuntra barnen till att bli måltidsmedvetna. Som i många andra förskolor arbetar vi med Grön Flagg, vilket är den ideella organisatio-nen Håll Sverige Rents certifiering av hälso- och miljöarbete i förskolan. Ett av våra aktuella mål i det arbetet kallar vi för Sinnenas upptäcktsfärd där vi vill utveckla barnens förmåga att uppleva med alla sina sinnen.

För att barnen ska kunna göra det behöver vi möjliggöra för upplevelser i verksamheten. Genom workshops har pedagogerna själva blivit medvetna om sina sinnesupplevelser och de kan med hjälp av den kunskapen hjälpa barnen i deras utforskande vid samlingar, runt matbordet eller vid andra tillfällen som dyker upp. När pedagogerna arbetar aktivt med sinnesträning och hjälper barnen att sätta ord på sina upplevel-ser skapas en stor ordbank med både begrepp och tecken.

Min roll blir främst att ge förutsätt-ningar för utforskande. Det kan till exempel vara att köpa in många olika sorters frukter och grönsaker så att man under en fruktstund använder råvaror-na som ett verktyg för att arbeta med Saperemetoden, som kort går ut på att en 

Livsmedelsverket lanserar i höst uppdaterade råd för måltiderna i förskolan. Måltidspedagogiken ges större utrymme och måltidens helhet betonas tydligare än tidigare. Den ska ses som en resurs för att höja kvaliteten på hela verksamheten och integreras i det pedagogiska arbetet.Under hösten presenteras de nya råden på seminarier i Luleå, Stockholm och Göteborg. Läs mer på livsmedelsverket.se. Livsmedelsverket har även uppdate-rat tallriksmodellen: http://www.livsmedelsverket.se/tallriksmodellenMer info om måltidspedagogik finns på http://www.laromat.se. 

Måltidspedagogik

smakupplevelse inte bara påverkas av smaksinnet, utan även av andra sinnen. Är det någon skillnad i smak mellan ett rött och ett grönt äpple? Vad smakar kålrabbin? Hur luktar persilja?

Menyn till luncherna planeras efter säsong och de innehåller mycket rot-frukter och grönsaker, vilket möjliggör inköp av svenskt ekologiskt kött och miljömärkt fisk. Varje månad kopplas till en grönsak och under den månaden ser jag till att det finns en större mängd av den grönsaken hemma, så att den kan användas i den pedagogiska verksam-heten. Här kommer pedagogernas kompetens in. Hos oss har morötter bli-vit en familj med hjälp av ögon, armar och hattar, vi har gjort tryck med olika sorters rotfrukter, experimenterat med rödbetsavkok, undersökt hur långt ett potatisskal kan bli och grönkålen blev löv i barnens skog.

När jag planerar menyn finns månad-ens grönsak med i olika former. Den kan vara rå i bitar, råriven, kokt, ugnsbakad eller puread. Här får jag som kock vara kreativ och tänka på presentationen samtidigt som jag medvetet utsätter barnen för nya smaker och konsisten-ser. De gillar inte allt, verkligen inte, men det är heller inte meningen. Tan-ken är att de ska bli nyfikna och under-söka maten med alla sina sinnen. Vad är det här? Det ser ut som … Det känns … Det doftar ... Det smakar … Det låter … Pedagogerna lyssnar in barnen. Kanske behöver de hjälp med att hitta orden för att förklara. Kanske behöver de hitta modet. Oftast är det inte smaken som barnen reagerar på utan konsistensen.

Genom att få börja bekanta sig med råvaran med sina händer ökar benä-genheten att de så småningom faktiskt också vågar lukta och smaka. Vill de inte smaka så är det också okej. Med kunska-pen om att vi har olika smakpreferenser erbjuder jag flera olika grönsaker som tillbehör varje dag.

För att skapa en större trygghet hos pedagogerna skriver jag varje dag en meny med alla ingredienser. Serverar jag en indisk linsgryta skriver jag ner

När barnen kommer ut i köket passar hon på att visa upp vilka råvaror som kommer att vara med i maten.

22 FÖRSKOLETIDNINGEN I DIN VARDAG 4/2016

INSPIRATION

” Lek med maten! Ja, det menar jag verkligen. Använd bananen som telefon. Gör ett skådespel med kålrötter. Namnge månadens grönsak. Skapa egna världar av grönsaker.”

Möllebackens två avdel-ningar fick varsin kålrot. Den ena fick heta Conny och den andra Klara.

gul lök, vit lök, tomat, gröna linser, röda linser, lime, morot, kokosmjölk, inge-fära, spiskummin och kanel. Värdet på maten höjs om pedagogen kan beskriva vad som finns i än att bara säga ”gryta”. Dessutom kan man diskutera runt bordet huruvida man känner smaken av kanel eller inte. Man kan också prata om vad har barnen för associationer kring kanel. Kanske går man ut i köket och hämtar en kanelburk för att kunna hälla lite i handen och smaka på den rena kryddan.

Förutom själva råvaruinnehållet på menyn brukar jag också skicka med barnen en fundering. Den kopplar jag gärna ihop med våra sinnen, som att smaka, lukta, känna, lyssna och titta, eller till läroplanen. Vad rimmar på kål-

Genom att odla eller köpa hem olika färska kryddor kan man skapa en Saperesamling. Här sitter Leia och luktar på krusbladig persilja.

Lek med maten! Det började som en bil som blev en buss som blev en ...

rot? Hur lång är bönan? Om man som pedagog tar ett steg tillbaka och lyssnar in barnen och inte serverar alla svar på barnens funderingar kan frågorna ut-vecklas till något som barnen undersö-ker och försöker finna svar på själva.

Det okända förknippas ofta med rädsla. Om vi ska få barnen att våga smaka måste vi hjälpa dem att skapa relationer till råvarorna. På ett otvunget sätt får de möjlighet att känna och lukta utan att de måste smaka. Här gäller det att utnyttja tillfällena.

Lek med maten! Ja, det menar jag verkligen. Använd bananen som tele-fon. Gör ett skådespel med kålrötter. Namnge månadens grönsak. Skapa egna världar av grönsaker.

En leverans med pumpor har just kommit till förskolan.

23FÖRSKOLETIDNINGEN I DIN VARDAG 4/2016

SOFIA LÖNNQUIST. Måltidspedagog på Möllebackens förskola. Gästar under hösten Livsmedelsverkets seminarier om de nya råden. Har du frågor till Sofia Lönnquist? Kontakta henne på sofia.lonnquist@malmo.se. Du kan även följa hennes arbete på instagram: matopratpamollebacken.

Malmö stad arbetar för att skapa Barnens Bästa Förskola och för att säkerställa kvaliteten i verksamheten granskas varje förskola. Det här var deras feedback kring måltidspeda- gogiken från deras besök i Mölleback-ens förskola våren 2016:

Ett område som vi vill lyfta som Möllebackens framgångsområde är deras arbete med måltidspedagogik. På Möllebacken är måltiden en del av lärandet. Maten lagas på plats och dofter sprids medvetet för att väcka nyfikenhet och matlust.

Kockarna i förskolans kök arbetar för att integrera mat och måltider i den pedagogiska verksamheten.

Som exempel skickas små uppdrag till barnen in med matvagnen. Vilka kryddor kan det vara i grytan? Hur smakar grönkålen?

Barnen uppmuntras till att använda sina händer, ögon, näsa och mun för att undersöka och smaka maten. Det finns till exempel en sinnespromenad där barnen kan undersöka med hjälp av sina olika sinnen.

I förskolan finns också riktlinjer för hur personalen ska vara goda före-bilder kring maten samt förhållnings-sätt till mat och barn. Barnen upp- muntras att smaka och det ska vara en trevlig stund. Barnen har rätt att säga nej.

Barn på Möllebacken får också vara delaktiga i arbete och tillag-ningen av maten. Det finns en tilltro till barnet och barnet får många nya upplevelser att ta med hem och dela med sig till sina kamrater.

Naturvetenskap, matematik, språkutveckling är några områden som naturligt kommer in i arbetet.

Genom dokumentation synliggörs arbetet och vårdnadshavare kan inhämta information till exempel om vikten att grundlägga bra matvanor. Förskolans arbete kan också ses som hälsofrämjande.

Malmö stads feedbackEn fundering som brukar dyka upp när jag har workshops om att leka med maten handlar om svinnet. Hur miljövänligt är det att köpa hem råvaror som vi sedan kastar? Här behöver vi se råvarorna som pedagogiskt material med syfte att skapa relationer till råva-rorna. Barnen kan sällan hålla sig utan att smaka, även om fänkålen var en bil i deras skapande.

Ett annat sätt att få barnen intresse-rade för råvaror är att odla. Vem tycker inte att det är spännande att stoppa ett frö i jorden och vänta på att se vad som växer upp? Genom odlingen får vi även in miljöaspekten och tänket ”från jord till bord till jord”.

Vi välkomnar också barnen in till köket som minikockar. Då får de använ-da sina sinnen och vi bockar av många av läroplanens mål. De får dessutom värdefull egentid med en vuxen.

Måltiderna i förskolan ingår i pedago-gernas arbetstid. Måltiden kan därmed ses som ett arbetsredskap. Under en dag i förskolan upptar måltiderna ungefär tre timmar. Tidigare sågs måltiden som en rutinsak. Något som skedde efter blöjbyten och innan vilan. Kanske inne-höll den också pedagogens egna normer för hur man gör under en måltid. ”Du får ingen smörgås förrän du har ätit upp gröten.” ”Frukten serveras efter att man ätit upp.”

Det finns två knepigheter i det här. I det senare exemplet med frukten så höjer pedagogen värdet i frukten och sålunda sänker värdet av maten på tall-riken samt att det inte finns något som säger att barnet inte fortsätter att äta av maten efter att hen ätit upp frukten. Dessutom så tycker jag att man ska fun-dera på hur man själv vill ha det under måltiden. Ibland smakar det godare om man får ha smörgåsen samtidigt med gröten.

Hur jag som pedagog agerar under måltiden är ett annat förhållningssätt att bli medveten om. Sitter jag ner till-sammans med barnen? Äter jag samma mat? Pratar jag mer med kollegan än med barnen? Som pedagog ska man all-

tid sträva efter att vara en god förebild. Genom att vara nyfiken på maten och visa upp hur man komponerar en kom-plett måltid arbetar man hälsofräm-jande mot en sund kosthållning. I förskolan finns goda förutsättningar för att lägga grunden till bra matvanor. Ny forskning visar att barnens benägenhet att våga smaka påverkas av pedagogens engagemang för måltiden snarare än hens personlighet.

Grönsaker vid måltiderna serverar jag i mindre skålar så att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan ta själva. Att barnen kan lägga upp sin egen mat stärker deras självkänsla eftersom de själva får ta beslut om de vill ha det som erbjuds i skålen och hur mycket. Hur hungrig är jag idag? Hur mycket kan jag ta så att det fortfarande räcker till mina kompisar kring bordet? Det blir även ett tillfälle att få öva på både grov- och finmotorik.

Sommaren efter studenten arbetade jag inom äldrevården och där var det en äldrepedagog som stoppade mig när jag hjälpte de äldre för mycket. När jag tänkte att jag var snäll och skulle under-lätta för den äldre menade pedagogen att jag tog ifrån den äldre ett tillfälle för övning. Likadant är det med barnen. Visst, det går mycket snabbare om vi serverar, brer smörgåsen och häller upp vattnet, men då tar vi även ifrån dem ett övningstillfälle.

Vuxnas sinnesupplevelser avtar med åldern. Vi verkar även ha tappat bort att vara här och nu, till skillnad från barnen som är det hela tiden. Serveras vi råriv-na morötter vet vi på förhand hur de ska smaka, för det har vi ätit förut. Jag vill härmed uppmana er till att vara barn. Ta dig tid att titta på, lukta, smaka och uppleva måltiderna. Var medutforskare tillsammans med barnen! n