Embed Size (px)
Citation preview
SLUTRAPPORT
Tillväxt och samverkan (”AntiJante‐projektet”)
Sida 1 av 38
1. SAMMANFATTNING.....................................................................................................................................................3
2. BAKGRUND ......................................................................................................................................................................3
2:1 Syfte ............................................................................................................................................................................4
2:2 Mål...............................................................................................................................................................................4
2:2:1 På lång sikt......................................................................................................................................................4
2:2:2 På kort sikt......................................................................................................................................................4
2:3 Utgångspunkter .....................................................................................................................................................4
2:3:1 Jantelagen........................................................................................................................................................4
2:3:2 Utveckling och öppenhet ..........................................................................................................................5
3. GENOMFÖRANDE..........................................................................................................................................................6
3:1 Arbetssätt .................................................................................................................................................................6
3:1:1 Offentliga evenemang ................................................................................................................................6
3:1:2 Riktade inslag ................................................................................................................................................6
3:1:3 Samarbeten ....................................................................................................................................................6
3:1:4 Uppföljning .....................................................................................................................................................7
3:2 Evenemang ..............................................................................................................................................................7
3:2:1 Improvisationsteater..................................................................................................................................7
3:2:2 ”Mannen från Malmberget” .....................................................................................................................8
3:2:3 ”Tapper och underbar”..............................................................................................................................9
3:2:4 ”Alla är olika utom jag” ...........................................................................................................................11
3:2:5 ”Vara sig själv och vara som andra” ..................................................................................................12
3:2:6 ”Talangjakt i AntiJante‐anda”...............................................................................................................14
3:2:7 ”Fördoms‐stå‐upp”...................................................................................................................................14
3:2:8 ”Megafon!”....................................................................................................................................................15
3:2:9 ”Bakom rollen” ...........................................................................................................................................16
3:2:10 ”Vi håller inte käften”............................................................................................................................17
3:2:11 ”Tjejjobb eller killjobb?” ......................................................................................................................18
3:2:12 ”Våga vara annorlunda”.......................................................................................................................18
3:2:13 ”Allt på med Hakan Vreskala” ...........................................................................................................19
3:2:14 ”Har du rätt kompetens i din verksamhet”?................................................................................20
3:2:15 ”Slutet på början” ...................................................................................................................................21
3:2:16 Övriga aktiviteter ...................................................................................................................................21
4. RESULTAT och SLUTSATSER ................................................................................................................................ 22
4:1 Evenemangs‐ och deltagarantal ...................................................................................................................22
4:2 Representativitet................................................................................................................................................22
4:3 Mentometerresultat ..........................................................................................................................................23
Sida 2 av 38
4:4 Enkäter ...................................................................................................................................................................24
4:4:1 Enkätresultat ..............................................................................................................................................24
4:4:2 Enkätanalys .................................................................................................................................................27
4:5 Nya företag............................................................................................................................................................28
4:5:2 Nordmalings placering i nyföretagarbarometern 2007‐2010...............................................28
4:5:3 Nyföretagande och kön 2007‐2010 ..................................................................................................28
4:6 Omdömen och reaktioner...............................................................................................................................31
4:7 Slutsatser ...............................................................................................................................................................33
4:7:1 Bekymmersamt..........................................................................................................................................33
4:7:2 Tänkvärt .......................................................................................................................................................34
4:7:8 Lyckat.............................................................................................................................................................34
4:8 Framtiden..............................................................................................................................................................35
5. KOSTNADER OCH FINANSIERING ...................................................................................................................... 36
5:1 Projektkostnader................................................................................................................................................36
5:2 Projektfinansiering............................................................................................................................................36
6. RESULTATSPRIDNING ............................................................................................................................................. 36
7 K ÄLLFÖRTECKNING .................................................................................................................................................. 37
7:1 Litteratur ...............................................................................................................................................................37
7:2 Övriga källor.........................................................................................................................................................37
7:3 Bilagor.....................................................................................................................................................................37
Sida 3 av 38
1. SAMMANFATTNING
Under ett års tid har Nordmalings kommun motarbetat Jantelagen genom kulturevenemang och diskussionskaféer. Syftet har varit att bidra till ett öppnare, mer tillåtande klimat med de långsiktiga målen ökat innovativt företagande och ett breddat arbetskraftsutbud. Formen för evenemangen har varierat från stillsamma föreläsningar och monologer till uppiggande konserter och stå‐upp‐komik. Alla inslag har i grunden handlat om vilka gränser vi sätter upp för oss själva och andra. Frågor som diskuterats har till exempel varit hur Jantelagen kommer till uttryck, hur vi påverkar kulturen vi lever i (och hur kulturen vi lever i påverkar oss), varför vi lägger bort våra drömmar, varför vi är så rädda att göra bort oss, hur vi formas av könsroller och vem som egentligen är normal. Sammanlagt har det blivit 15 AntiJante‐evenemang och det totala deltagarantalet hamnar någonstans runt 760. Därmed har målet på 10 evenemang med i
egenomsnitt 30 d ltagare per gång uppfyllts med råge.
Resultaten från de undersökningar som har genomförts under projektets gång visar ett visst mått av attitydförändring – både under de respektive evenemangen och under projekttiden som helhet. Det verkar emellertid som om vissa attityder är lättare att påverka än andra. Till exempel verkar det vara lättare att ompröva missunnsamhet än att ompröva synen på vad som är annorlunda.
Ett av de långsiktiga projektmålen är ökat företagande. Både när det gäller nyföretagande generellt och när det gäller könsfördelningen bland nyföretagarna i ser vi en rejäl förbättring i Nordmalings kommun under 2010 men det går knappast att hävda något direkt samband med AntiJante‐projektet. Däremot kan kanske utvecklingen säga något om det allmänna klimatet i kommunen och det utvecklingsarbete där projektet varit en del bland många.
De viktigaste slutsatserna som går att dra direkt efter projektets slut är att det går att bedriva attitydarbete genom att bjuda in till evenemang; det går att sätta ihop ett program med såväl bredd som djup, och det finns ett tydligt intresse av att delta och diskutera. För att ansatsen ska lyckas krävs emellertid noggrann planering, hårt arbete med informationsspridning, en fungerande strategi för utvärdering och ett program som tilltalar många olika sorters människor.
R2. BAKG UND
Sedan våren 2009 driver Nordmalings kommun ett offensivt och innovativt utvecklingsarbete under rubriken Utveckling Nordmaling; en paraplyorganisation som driver och stöttar upp initiativ som syftar till inflyttning och nyetableringar. Utveckling Nordmaling har skapat plattformer för samverkan mellan företag, föreningar och andra intressenter. I startskedet genomfördes en rad möten och byarundor för att samla engagerade; hinder, idéer och utvecklingsmöjligheter listades.
Ett utvecklingshinder som identifierades från flera håll var en stark Jantelag där allting som är normbrytande eller risktagande motarbetades. Utifrån den problembeskrivningen föddes tanken om ett brett och samtidigt djuplodande attitydarbete. Här är det nödvändigt med ett förtydligande: Jante‐attityder är på intet sätt är utmärkande för Nordmaling – de finns överallt. Vad som möjligen är lite speciellt för Nordmaling är istället det offensiva sätt på vilket de har hanterats.
Sida 4 av 38
2:1 SYFTE
AntiJante‐projektets syfte är att skapa ett öppnare, mer tillåtande klimat genom att på ett djuplodat sätt förändra attityder som agerar tillväxthämmande.
2:2 MÅL
2:2:1 På lång sikt
De övergripande målen med projektet är att:
- Fler innovativa företag ska etableras genom att skapa en mer tillåtande attityd.
- Arbetsgivare och arbetstagare ska kunna se bortom sina egna fördomar och därigenom bredda arbetskraftsutbudet.
2:2:2 På kort sikt
De övergripande målen handlar alltså om effekter av attitydförändring. Eftersom detta är en lång och komplex process kan vi dock knappast förvänta oss några synliga resultat i direkt anslutning till projekttiden. Däremot går det att mäta några mer påtagliga faktorer; antal genomförda aktiviteter, antal deltagare och representativiteten bland deltagarna. De kortsiktiga målen är därmed att:
- Minst 10 kulturaktiviteter ska under projekttiden genomföras på temat Jantelagen, att våga sticka ut och vara annorlunda.
- m ag . Varje aktivitet ska ha i genomsnitt inst 30 delt are
- Individsammansättningen bland deltagarna ska motsvara sammansättningen i kommunen, vad gäller kön, ålder, etnisk bakgrund, sysselsättning (anställda/företagare), och bosättning (i/utanför tätorterna).
2:3 U TER TGÅNGSPUNK
2:3:1 Jantelagen
1. Du skall inte tro att du är något.
i. 2. Du skall inte tro att du är lika god som v
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
e än vi. 4. Du skall inte inbilla dig att du är bättr
5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
Sida 5 av 38
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Så lyder Jantelagens tio budord. De formulerades av den dansk‐norske författaren Aksel Sandemose i hans självbiografiska roman En flykting korsar sitt spår1. Boken publicerades 1933 och beskriver författarens uppväxt och de oskrivna regler som härskade i författarens barndomsstad. Sandemose döpte staden till Jante – alltså blev stadens tysta regler Jantelagen. Samhället som skildras är präglat av misstänksamhet, missunnsamhet och inskränkthet. Jantarna har stenhård kontroll över varandra och den som ifrågasätter, förändrar eller beter sig annorlunda på något sätt bestraffas med elakt skvaller och menande blickar.
När Jantelagen kommer på tal tänker kanske de flesta på inställningen som säger att det är förbjudet att vara framgångsrik och förmögen. Om man utgår från Sandemoses berättelse om Jantarna och deras kultur är lagen dock betydligt bredare än så. Den som lyder till punkt och pricka anpassar sig till alla normer om hur en Jante bör leva och tänka. Coacherna Maria Appelqvist och Bo Pedersen som har skrivit en ”reseguide till Janteland”, beskriver Jante som ett
uppsamhällsfenomen vi täcker när vi inte uppför oss som alla andra2
För att inte fastna i enbart frågor om reaktioner på rikedom och framgång formulerades i projektets början vad man skulle kunna kalla tre ledord för AntiJante‐arbetet: ”unnsamhet”, öppenhet och möjlighet. ”Unnsamhet” (det är inte ett etablerat ord, men det kanske borde bli) handlar om att aktivt unna människor i omgivningen det de på olika sätt har, får eller uppnår. Öppenhet handlar om att vara nyfiken och välkomnande i mötet med nya tankar och beteenden. Möjlighet, slutligen, handlar om att våga se bortom givna ramar, tänka nytt och utmana trygghetszoner.
Så långt Jantelagen, men har den sk utveckling? någonting att göra med ekonomi
2:3:2 Utveckling och öppenhet
Den amerikanske geografen Richard Florida har funnit starka samband mellan ett öppet samhällsklimat och gynnsam ekonomisk utveckling3. Kort sagt har platser som välkomnar invandrare, konstnärer, bohemer och homosexuella i stor utsträckning visat sig ha hög och hållbar ekonomisk tillväxt. Inte därför att dessa grupper i sig är ovanligt produktiva eller innovativa, utan därför att en öppen mångfaldskultur lockar till sig kreativa människor.
Idag är ekonomin till stora delar idédriven, vilket gör människor och deras kreativitet till den viktigaste framgångsfaktorn. Ekonomisk utveckling styrs därmed inte uteslutande av tillgången till infrastruktur och naturtillgångar, utan i ökande grad även av den kultur som råder. Håller kulturen tillbaka kreativitet eller lockar den fram den? Finns det utrymme att uttrycka sig själv och följa sina drömmar, eller knuffas människor in i bergfasta roller och ramar som de sedan inte tillåts lämna? Är det lätt eller svårt att få tillträde till samhällsgemenskapen? Framtiden ser ut att tillhöra de samhällen som förmår vårda medborgarnas kreativitet – och locka till sig nya kreativa medborgare. Det kräver i sin tur en öppen och uppmuntrande kultur.
1 010 Pedersen 2009
Sandemose 22 Appelqvist & 3 Florida 2006
Sida 6 av 38
Alltså: Jantelagen beskriver en inskränkt, missunnsam, misstänksam atmosfär där inga nya intryck eller idéer är tillåtna, vilket blir tillväxthämmande. Toleranta, nyfikna och välkomnande samhällen förmår däremot attrahera olika sorters människor som genererar nya idéer, vilket blir tillväxtskapande. Därför bör ett aktivt arbete för ett tillåtande klimat kunna medverka till ekonomisk utveckling.
3. GENOMFÖRANDE
Projektets verktyg har varit kulturevenemang och diskussionskaféer. Några aktiviteter har riktats specifikt till ungdomar (genom skolan) och andra har haft fokus på företagare. De flesta har dock varit öppna för allmänheten.
3:1 ARBETSSÄTT
3:1:1 Offentliga evenemang
Informa ar gått ut genom: tion om de öppna evenemangen h
- Affischering runtom i kommunen.
- Annonsbladet (reklamtidning som delas ut till samtliga hushåll i kommunen ungefär en gång i månaden).
- i kommunen (inför två specifika evenemang). Flygblad till samtliga hushåll
- Kommunens Facebook‐sida.
- g.seKommunens hemsida (www.nordmalin )
- E‐post till tidigare AntiJante‐besökare.
- Kalendariet på Västerbottensk w.vk.seurirens hemsida (ww )
3:1:2 Riktade inslag
Valet att rikta några evenemang specifikt mot ungdomar (tre tillfällen) respektive företagare (två tillfällen) har sin bakgrund i projektets mål, och i synpunkter som inkom tidigt i planeringsstadiet. Ett delmål i projektet har varit att bredda arbetskraftutbudet genom att få företagare att se bortom sina fördomar när de rekryterar. Därför föll det sig naturligt att genomföra aktiviteter för företagare på teman såsom fördomar och breddad rekrytering. I projektets startskede kom synpunkter från många håll om hur oerhört viktigt det är att attitydarbetet når kommunens ungdomar. Detta eftersom det kan vara lättare att ta till sig nya tankebanor och sätt att vara innan man i till exempel fasta yrkesroller. hunnit etablera sig
3:1:3 Samarbeten
Projektet har haft många viktiga samarbetspartners både vad gäller planering, informationsspridning och samarrangemang. Studieförbunden i kommunen har bistått med råd om informationsspridning och tidsplanering. Biblioteket i Nordmaling har varit samarrangör samt upplåtit lokaler för utställning och föreläsning. Vidare har ett flertal evenemang
genomförts i samarbete med projekt 4K – konkurrenskraftiga kranskommuner (ett projekt som syftat till förbättrat näringslivsklimat i Umeås kranskommuner). De evenemang som riktat sig specifikt till ungdomar har genomförts i samarbete med Artediskolan. Försäljning av fika under diskussionskaféerna har varit möjligt tack vare samarbeten med byaföreningar och klassinsamlingar.
3:1:4 Uppföljning
För att skapa en uppfattning om huruvida de som deltagit vid aktiviteterna tänkt om i någon riktning har två olika sorters attityduppföljning använts. Dels har evenemangsdeltagarna med hjälp av mentometerknappar fått besvara en attitydfråga i början av kvällen som sedan sällts på nytt i slutet. Dels har den som första gången besökt ett evenemang fått fylla i en post‐ eller webbenkät, som sedan skickats ut på nytt i slutet av projektet. Resultaten från en del av mentometerundersökningarna kommer att presenteras under respektive evenemang nedan, medan resultaten från webb‐/postenkäterna diskuteras i rapportens avslutningsavsnitt. En redovisning av samtliga resultat finns i bilagorna.
3:2 EVENEMANG
3:2:1 Impro ter visationstea
Datum: 11 maj 2010 Fokus: Titta närmare på Jante.
Antal deltagare: 55 Diskussionsfrågor: Hur ser Jantelagen ut; hur påverkar den oss och vi den?
Det allra första AntiJante‐evenemanget var en improvisationsteaterföreställning med AntiJante‐tema. Skuggteatern från Umeå lockade fram många skratt och skapade hög igenkänningsfaktor när de med publikens hjälp gestaltade Jantelagen på olika sätt. Under diskussionskaféet efter förställningen fick deltagarna bland annat ta ställning till mentometerfrågorna ”Borde Bert Karlsson jobba på sin ödmjukhet?”, ”Tar Anna Anka för mycket plats?” och ”Din granne vinner 56 miljoner. Är glädje din spontana reaktion?” Deltagarna fick även ta ställning till hur mycket de trodde sig påverkas av – respektive själv ha möjlighet att påverka – Jantelagen. Dessvärre var
Sida 7 av 38
det premiärnerver för mentometersystemet, och resultaten från denna omgång gick förlorade.
Diskussionerna under kvällen kretsade bland annat kring för‐ och nackdelarna med att bo på en mindre ort där alla känner alla, och om vad det är som brukar framkalla reaktionen ”du ska inte
Sida 8 av 38
tro att du är något”. Det framkom även ett förslag på hur man kan motarbeta Jantelagen; genom att prata motstå frestelsen att skvallra om andra.
3:2:2 ”Mannen erget” från Malmb
Datum: 8 juni 2010 Plats: Brattsbackagården
Fokus: Livsval och omgivning Antal deltagare: 39
Frågor: Hur påverkar omgivningen våra livsval och ambitioner?
t i Är Jan elagen starkare norra Sverige än i södra?
I föreställningen ”Mannen från Malmberget” fick publiken följa en livshistoria från gruvan via skrivarkurs och kärlek till konsultjobb och tillbaka igen. På vägen dök det upp funderingar om Malmbergets förfinade Jantelag (”Ingen skall någonsin tro att nån någonsin kommer att bli något.”), om olika sorters medelmåttor och om att vara en
pilsnerflaska under Niagarafallet. På scen stod skådespelaren Göran Forsmark (känd från bland annat ”Jägarna”).
Under diskussionskaféet användes mentometerknapparna för att tycka till om bland annat vad som har störst betydelse för våra val i livet (medfödda styrkor och svagheter bedömdes vara viktigast), huruvida Jantelagen är starkare i norra Sverige än i södra (majoriteten tyckte att det förhåller sig så), och vad som väcker mest missunnsamhet (hög inkomst, tyckte de flesta).
Diskussionen kom även att handla om huruvida kvinnliga partiledare bedöms efter andra mallar än sina manliga kolleger, om vikten av att peppa och uppmuntra människor i sin omgivning, och om svårigheterna att skapa en gemenskap mellan människor utan att någon stängs ute. En av kvällens uppföljningspåståenden löd: ”Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan.” Svarsalternativen var ”Instämmer helt”, ”Instämmer ganska mycket”, ”Instämmer ganska lite” och ”Instämmer inte alls”. I slutet av kvällen trodde deltagarna i högre grad att de påverkar självförtroendet hos människor i omgivningen, än vad de trodde i början av kvällen (figur1).
Du påverkar vad andra tror att de kan och inte kan. (Figur 1)
Början av kvällen Slutet av kvällen
3:2:3 ”Tapp ar” er och underb
Datum: 6 augusti 2010 Plats: Gabrielssons loge, Mullsjö
Fokus: Att förverkliga drömmar och vara sig själv. Antal deltagare: 40
Diskussionsfrågor: Vad får oss att lägga bort våra va hur vi ska vara? drömmar? Bestämmer vi helt själ
Det tredje evenemanget blev en AntiJante‐konsert. Med låtar som ”Tapper och underbar”, ”Stjärnorna i mig”, ”Så länge jag vill” och ”Vuxen, vis och vild” förmedlade förelsäsningsartisten Catharina Lindahl från Södertälje vikten av våga vara sig själv och förverkliga sina drömmar. Mellan låtarna bjöd hon på infallsvinklar och råd. Ett p
Sida 9 av 38
ax lock:
- Vi måste bli bättre på att spara minnen av bedrifter vi är stolta över, och på att slänga minnen av det vi känner att vi misslyckats med.
g o(Ofta ör vi helt tvärt m.)
- Tänk över vad som verkligen är värt tid och resurser– behöver du verkligen ännu en ny soffa, eller finns det större drömmar du skulle kunna förverkliga?
- Våga lyssna inåt på vad som är rätt för dig själv och lägg inte för mycket vikt på hur andra vill att du ska vara och göra.
- Det är aldrig för sent att lära sig spela gitarr.
Diskussionen handlade bland annat om vad som får oss att lägga bort våra drömmar och vilka gränser som finns för den som i alla lägen försöker vara sig själv. Enligt diskussionsdeltagarna är realism, ekonomi, feghet och rädsla vanliga skäl att människor lägger bort sina drömmar. När det gäller gränserna för vilka beteenden som är acceptabla visade det sig att den som får för sig att ge spontankonsert på tåget mest skulle möta uppskattning, medan den som väljer att gå naken på ICA får förbereda sig på en ogillande omgivning.
Poängen med att diskutera vad som känns okej/inte okej var att påvisa att mycket av det vi gör styrs av sociala koder, även om vi inte alltid är medvetna om det. Den som vill tänka nytt eller göra saker annorlunda måste därför ofta börja med att titta på vilka tysta regler som gäller, och vilka det är läge att ifrågasätta. Med anledning av det var ett av kvällens uppföljningspåståenden ”Du bestämmer helt själv hur du ska vara”. I slutet av kvällen är deltagarna mer öppna för att omgivningen har ett finger med i spelet än vad som var fallet i början av kvällen (figur 2).
Du bestämmer helt själv hur du ska vara. (Figur 2)
Början av kvällen Slutet av kvällen
Sida 10 av 38
3:2:4 ”Alla är olika utom jag”
Datum: 29 september 2010 Plats: Oasen, Nordmaling
Fokus: Dygder, roller och vikten av att göra bort sig.
Antal deltagare: 105 Diskussionsfrågor: Vilka egenskaper värderar vi hos människor i vår
omgivning? Vilken makt har vi över de roller vi tar, och de roller vi
tilldelar andra? Hur otäckt är det att göra bort sig?
Stå‐upp‐föreläsningen med komikern Lasse Eriksson kretsade runt flera olika teman. Bland annat avhandlades hur de val man gör i livet påverkar var man slutligen hamnar, om det är så farligt som man tror att göra bort sig, samt skillnaderna mellan 1900‐talets och 2000‐talets människoideal. (Enligt Lasse skulle en människa på 1900‐talet bland annat vara medmänsklig, tystlåten, ärlig, ödmjuk, sparsam, lugn och trygg, samt kysk eller alternativt gift. På 2000‐talet har dessa kriterier bytts ut mot att man ska ha empati för djur, vara kommunikativ och pratglad, verka vara ärlig, vara självframhävande och kaxig, cool och distanserad, samt glad singel.) Under diskussionskaféet pratades det om att göra bort sig; om skammen nu är så mäktig, vad blir egentligen konsekvenserna när man gör något pinsamt? Oftast händer det ingenting förutom just att man skäms en liten stund. Publiken fick dela med sig av några av sina pinsamma erfarenheter, som kunde vara allt ifrån att fråga en
i skväll. rund kvinna om hon var gravid, till att bjuda hem en kvinna man trodde var s n fru på my
En av mentometerfrågorna för kvällen gällde vilka egenskaper man värderade i olika sammanhang. Tio svarsalternativ gavs, varav hälften var egenskaper som har att göra med att ”passa in”, och den andra hälften var egenskaper som har att göra med att ”sticka ut”. När frågan gällde vilka egenskaper man trodde var viktigast för att personer och samhällen ska utvecklas blev de två vanligaste svaren ”nytänkande” (31 %) och ”driftig” (30 %). När frågan istället gällde vilka egenskaper man spontant gillar hos människor runtomkring sig blev de två vanligaste svaren ”rättvis” (28 %) och ”ödmjuk” (23%). Utifrån de resultaten fördes en kort diskussion om att man kanske bör vara uppmärksam på att de egenskaper man uppskattar hos sina medmänniskor inte alltid är desamma som de egenskaper man tycker gynnar utveckling.
En annan fråga gällde huruvida det blir lättare eller svårare att pröva nya roller i sammanhang där alla känner alla. En majoritet menade att det blir svårare. En av kvällens uppföljningsfrågor löd: ”Hur otäckt är det att göra bort sig?” Det rörde sig inte om någon stor förändring, men i lutet av kvällen hade deltagarna blivit något mindre rädda (figur 3). s
Sida 11 av 38
Hur otäckt är det att göra bort sig? (1 = inte alls otäckt 10 = fruktansvärt otäckt).
(Figur 3) Början av kvällen Slutet av kvällen
3:2 v och vara som andra” :5 ”Vara sig själ
Datum: 11 oktober 2010 Plats: Biblioteket, Nordmaling
Fokus: Att höra till och sticka ut. Antal deltagare: 22
Diskussionsfrågor: Hur bär man sig åt för att både vara sig själv och känna gemenskap med andra? Hur mycket av det vi gör påverkas av tysta regler? Vilka tysta regler kan det vara idé att
bryta emot?
Sida 12 av 38
I mitten av oktober kom Billy Ehn till biblioteket i Nordmaling för att prata om balansgången mellan att vara sig själv och att vara som andra. Billy – som är professor i etnologi
på Umeå universitet – studerar kultur; hur folk samarbetar och hamnar i konflikt, samt hur de lever och tänker. Han är intresserad av hur folk är i det dagliga livet. Eftersom han
ursprungligen är från Stockholm och nu bor i Norrmjöle (ett litet samhälle strax söder om Umeå) kunde han berätta om hur det känns att komma från en stor stad där man är anonym till ett samhälle där alla känner alla.
‐ Det finns två sidor när man bor i ett litet samhälle; man kan känna att man blir kontrollerad, bedömd och värderad, samtidigt som det kan vara skönt med bekräftelse. Jantelagen handlar i grunden om gemenskap och om att hålla ihop.
Billy pratade också om att ingen egentligen kan vara helt och hållet ”sig själv” eftersom vi hela tiden har känselspröten riktade mot omgivningen för att scanna av vad som verkar vara okej och inte. Man försöker automatiskt hålla stilen och kolla läget, för att exempelvis inte såra någon. Jante behöver alltså inte alltid vara negativ; med Jantelagen lär man sig vad andra tycker om. Det är viktigt att känna att man duger, vilket man gör när man läser av omgivningen. Som en man i publiken uttryckte det;
‐ Vi människor är sociala varelser som behöver bekräftelse.
Kvällens diskussion kretsade mycket kring just detta: Hur beroende är vi av bekräftelse från omgivningen, och när blir det en begränsning?
Kvällens uppföljningspåstående var: ”Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig?” (1 = aldrig 6 = hela tiden). Deltagarna ändrade inte ståndpunkt under kvällen i någon större utsträckning, men några enstaka svarade i slutet av kvällen att de anpassade sig oftare än ad som var fallet i början av kvällen (figur 4). v
Hur ofta anpassar du dig till sociala koder runtomkring dig? (1 = aldrig 6 = hela tiden)
(Figur 4) Början av kvällen Slutet av kvällen
Sida 13 av 38
3:2:6 ”T alangjakt i AntiJante‐anda”
Plats: Norrskenshallen, Nordmaling Fokus: Att våga ta plats och visa att man är något.
Antal deltagare: 19 Besökare: Ca 4000 (totalt under helgen)
Under Höstmässan i Nordmaling fick mentometerknapparna och diskussionerna lämna plats för fart, fläkt och unga talanger. Kom och visa att du ÄR nåt, löd inbjudan som gick ut till kommunens alla barn och ungdomar i årskurserna tre till och med nio. Nitton deltagare svarade på utmaningen och kom till Norrskenshallen för att ta plats på scenen. Under två dagar sjöngs, dansades och spelades så det stod härliga till, och den som på något sätt vågade sticka ut och vara annorlunda knep extra AntiJante‐poäng.
3:2:7 ”Fö rdoms‐stå‐upp”
Datum: 23 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling
Fokus: Att titta närmare på vilka fördomar vi bär på. Antal deltagare: 54
Diskussionsfrågor: Hur fördomsfulla är vi? Vilka kategorier har vi fördomar om?
På kommunens årliga företagarmiddag Handslaget bjöds deltagarna på specialskriven fördoms‐standup. Tre komiker angrep ämnet från olika vinklar. Ingela Wall drev med vår tendens att dela in människor i stereotypa fack. Marcus Bodin luftade bland annat fördomar om nordmalingsbor och om företagare. Solja Krapu skämtade friskt om svenskar och deras motvilja att framhäva sig själva – bland annat vanan att inleda meningar med: ”ibland kan jag tycka att…” Publiken fick ven tycka till om sin egen fördomsfullhet. ä
Sida 14 av 38
3:2:8 ”Megafon!”
Datum: 27 oktober 2010 Plats: Oasen, Nordmaling
Fokus: Att belysa vad vi tänker på som normalt respektive onormalt och varför. Antal deltagare: Ca 120
Diskussionsfrågor: Är du normal? Vem bestämmer vad som är normalt?
Teater Barda från Östersund är en teatergrupp bestående av personer med en utvecklingsstörning eller ett psykiskt funktionshinder. Deras föreställning Megafon! fick drygt 120 personer att trotsa ett riktigt ruskigt höstväder. Kvällen inleddes i vanlig ordning med ett antal mentometerfrågor, bland annat ”Är du normal”? De flesta svarade ”ja”, men frågan skapade mycket surr i lokalen. När Teater Barda sedan äntrade scenen blev det teater, dans, och dikter. Allt handlade om dem själva; hur är det att vara en person med utvecklingsstörning? Hur är det att bo i ett gruppboende? Vem är normal? Från scenen ställdes uppfordrande frågor; ”Vad är egentligen utvecklingsstörd? Jag utvecklas ju hela tiden!”, ”Är det jag som är normal och ni som är konstiga?”
Diskussionen efteråt handlade bland annat om vad som är normalt respektive onormalt och vem som bestämmer det. Är det onormalt att vara vänsterhänt? Homosexuell? Fotbollsspelare? Från
ionsdeltagare: Örnsköldsvik? Ett axplock åsikter från diskuss
”Att vara normal är att vara tråkig och beige.”
”Vad som är normalt och onormalt bestäms av kulturen man lever i. I Sverige är det till exempel onormalt att vara rakt på sak.”
”Att vara normal är att försöka bli accepterad. Det blir man genom att hålla sig inom alla normer.”
Sida 15 av 38
”I Nordmaling är det helt tillåtet att vara annorlunda. Människorna här är underbara.”
Kvällens uppföljningsfråga löd som sagt: ”Är du normal”? Av två anledningar skulle det dock vara lite poänglöst att presentera resultaten från denna omgång. Det handlar om magsjuka och
svarvägran. Ensemblen genomförde hjältemodigt föreställningen trots att ett magsjukeutbrott härjade i kulisserna. Däremot kunde de naturligtvis inte stanna kvar för diskussionen, vilket ledde till att även många ur publiken lämnade lokalen direkt efter föreställningen. Det stora bortfallet mellan de båda svarsomgångarna gör en jämförelse vansklig. De som stannade och diskuterade vägrade dessutom i stor utsträckning att svara ja eller nej på frågan andra gången den ställdes. De ville istället svara ”både och”/”det beror på”/”det finns ingenting som är ormalt”. n
3:2:9 ”
Sida 16 av 38
Bakom rollen”
Datum: 2 november 2010 Plats: Rundviksgården
Fokus: Att fundera över om och hur vi påverkas av könsroller. Antal deltagare: 35
Diskussionsfrågor: Vad re g k är ”förbjudet” för en ”riktig man” spektive en ”rikti vinna”?
AntiJante‐evenemang nummer nio gick av stapeln på Rundviksgården i november när Charlotte Lindmark från Teater Scratch i Luleå bjöd på tänkvärd underhållning. I monologen ”Bakom rollen” dök det upp så skilda ämnen och gestalter som utomjordingen Diana i TV‐serien ”V”, drottningsylt, fräckisglada lärare, adrenalinstinna hanar, ”Pessimisten” och Nelson Mandela. Den röda tråden var roller i allmänhet och könsroller i synnerhet. Charlotte gestaltade effektivt hur män och kvinnor uppfostras att följa olika ”spelregler”.
När det blev dags för diskussionsstund behandlades bland annat hur en ”manlig” uppfostran ser ut, och vad som är ”förbjudet” för en ”riktig man” respektive en ”riktig kvinna”. Publiken tyckte att killar uppfostras till att vara starka, bita ihop och inte gråta. En riktig man får inte måla naglarna, medan en riktig kvinna bör undvika att slåss, odla mustasch och jobba som lastbilschaufför. Det sades också att de båda könen är ganska försiktiga med att släppa in det motsatta könet på sitt revir. Som en man i publiken skämtsamt uttryckte sig: ”Det
riktiga brottet är när en kvinna klarar av till exempel ett rörmokeri som mannen har misslyckats med”. Andra diskussionspunkter rörde vilka konsekvenser det får att vi uppfostras olika. Är det ett problem eller en tillgång?
I slutet av kvällen är deltagarna betydligt mer benägna att betrakta könsroller som en egränsning än vad som var fallet i början av kvällen (figur 5). b
Könsroller är en begränsning. Du hindras från att utveckla din fulla potential. (Figur 5)
Början av kvällen Slutet av kvällen
3:2:10 ”V ”
Sida 17 av 38
i håller inte käften
Datum: 24 november 2010 Plats: Oasen, Nordmaling
Fokus: Främlingsfientlighet och rasism Antal deltagare: Ca 260 (årskurs 7‐9 plus SFI) Diskussionsfrågor: Vem är egentligen svensk?
Främlingsfientlighet var temat när skådespelaren Hannes Olsson från Teatermaskinen i Riddarhyttan framförde monologen ”Vi håller inte käften”. Hela Artediskolan samlades i Oasen för att lyssna på vad de trodde var en vanlig föreläsning. Det visade sig i själva verket vara en teaterföreställning uppbyggd kring två olika gestalter; en högljudd, livlig antirasist och en välkammad, vältalig rasist. I tur och ordning lade de fram sina synpunkter för publiken. I slutet klev Hannes ur båda rollerna och diskuterade med publiken. Diskussionen handlade bland annat om vad rasism är och vad det innebär att vara ”svensk”.
3:2:11 ”T ” jejjobb eller killjobb?
Datum: 25‐26 november 2010 Plats: Artediskolan Fokus: Normer om manligt och kvinnligt i samband med utbildnings‐ och yrkesval. Antal deltagare: 60 Diskussionsfrågor: Varför söker sig tjejer och killar till olika yrken? Måste det vara så?
Under rubriken ”tjejjobb eller killjobb?” pratade Eva‐Christina W Sandgren och Jörgen Persson från Genusakuten med Artediskolans årskurs åtta om jämställdhet och möjligheter. Inslaget var en del i åttornas arbetslivsdagar och höll på under
en halvdag. Genom bland annat tipspromenad, gruppövningar och skrivuppgifter fick eleverna fundera på hur det kommer sig att tjejer och killar brukar söka sig till olika yrken – och vad man kanske skulle kunna vinna på att
n tänka lite annorlu da.
I utvärderingen av arbetslivsdagarna som helhet fick inslaget godkänt av eleverna. På en skala mellan 1 och 6 hamnade medelbetyget på 3,8. Många tyckte att passet var lite för långt, men det förekom även kommentarer som roligt” och ”det stämde faktiskt in”. ”
3:2:12 ”Våga va
Sida 18 av 38
ra annorlunda”
Datum: 28 november (skyltsöndag, invigning) Plats: Kommunhusets entré (sedan flyttad till biblioteket i
Nordmaling). Diskussionsfrågor: Vad är annorlunda för dig? Varför?
Under sommaren 2010 kunde hugade fotografer skicka in sina bidrag till en fototävling på temat ”Våga vara annorlunda”. Totalt 25 bidrag skickades in, med väldigt varierande motiv och motiveringar. Eller vad sägs om omaka skor, lösskägg, kantareller, Darth Vader och en traktorbrud för att nämna några? Första‐, andra‐ och tredjepris korades, och samtliga bidrag ställdes ut, först i kommunhusets entré under skyltsöndagen och sedan i
Sida 19 av 38
biblioteket. Tanken bakom tävlingen och utställningen var att ge anledning att fundera kring vad olika människor uppfattar som annorlunda, och varför. Första pris tilldelades Mika Suorsa för bilden ”Jag vågar vara annorlunda” (fotot ill vänster). t
3:2:13 ”Allt på med Hakan Vreskala”
Datum: 3 december 2010 Fokus: Fördomar om etnicitet
Plats: Oasen, Nordmaling Antal deltagare: 15
Diskussionsfrågor: Är det viktigt att veta varifrån människor kommer?
Det sista officiella AntiJante‐evenemanget var ”Allt på med Hakan Vreskala”. En musikalisk humorföreställning om Sverige, där rolig monolog varvades med trum‐ och gitarrspelande samt sång på både turkiska och svenska.
Hakan berättade om sitt liv i Sverige, bland annat sin SFI‐klass, och de fåordiga men roliga ersatio konv nerna som kan uppstå när man inte talar samma språk.
Han beskrev träffande hur han som punktrummis lärde sig turkisk folkmusik efter det att han kommit till Sverige – eftersom jobberbjudandena blev så mycket fler då. Han berättade också om sina vänner som är advokater, ingenjörer och kirurger i grunden, men nu är pizzabagare och taxichaufförer i Sverige.
– Etniska bakgrunder blir så viktiga ibland, det är sorgligt.
Ämnet för diskussionskaféet denna kväll var fördomar, och hur vi ibland placerar in människor i fack utifrån deras geografiska ursprung. En fråga var: Är det viktigt att veta var den man pratar med kommer ifrån? Två tredjedelar tyckte att det var ganska oviktigt, men många i publiken
kunde vara intressant att veta. menade ändå att det
En annan fråga var: Är människor som invandrat till Sverige av någon anledning extra bra på att baka pizza? Nej, tyckte tre fjärdedelar, och under den fortsatta diskussionen debatterades varför det i så fall är så många invandrade som driver just pizzerior. Bland svaren hördes ”det är tufft att släppas in i andra branscher”, ”det blir tradition” och ”det är där nätverken finns”.
Kvällen avslutades med slutsatsen att det inte borde spela någon roll var man är ifrån, bara hur man är. Eller med Hakans ord:
– Vi är alla samma skit; vi har samma problem överallt i världen. Det enda som skiljer är att vi är olika färger.
Kvällens uppföljningsfråga var: ”Hur fördomsfull är du?”. Det är inga stora förändringar, men vid slutet av kvällen är det inte längre någon som anser sig vara helt fördomsfri (figur 6)
Du är… (Figur 6)
Början av kvällen Slutet av kvällen
3:2:14 ”Har du rätt kom n verksamhet”? petens i di
Datum: 25 januari Plats: Levar Hotell, Nordmaling
Fokus: Kompetensförsörjning och mångfald. Antal deltagare: 15
I slutet av januari bjöd AntiJante‐projektet in lokala näringslivsrepresentanter samt chefer och annan rekryteringsansvarig personal inom Nordmalings kommun till ett lunchseminarium. Föreläsare var Angela Nilsson som är utbildad statsvetare och etnolog vid Stockholms universitet. Hon forskar och utbildar om bland annat rekrytering, nulägesanalys och mångfald. Ämnet hon föreläste om vid detta tillfälle var rekrytering; ”Har du rätt kompetens i din
Sida 20 av 38
verksamhet?”
Hon pratade om hur många olika delar som ska hänga ihop vid en rekrytering och de tre små orden ”säger”, ”gör” och ”tror”. Vi säger en sak, gör en annan, och tror att vi gör det vi säger. När en verksamhet upplever kompetensbrist kan ett av svaren ligga i en breddad rekrytering. En rekryteringsprocess innebär per definition att människor sorteras bort. Vem låter bli att svara på annonsen, vem blir bortsorterad utifrån sin ansökan och vem efter intervju? Att många arbetsplatser är likriktade när det gäller till exempel kön och etnisk bakgrund beror enligt Angela inte i någon större utsträckning på medveten diskriminering, utan på så kallade tankestilar. Rekryteringsprocessen styrs av inbäddade regler och rutiner som ingen tänker på men som leder till rekrytering av kopior som begränsar graden av omvärldsbevakning och
förståelse för olika sorters kunder/brukare. Detta hämmar i längden verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Tankestilar är svåra men inte omöjliga att förändra – det som måste till är fortlöpande analys och tydliga rutiner. För att skapa en organisation där olikheter värdesätts istället för att motarbetas krävs tydlig ledning, intresse för människor och målstyrning där olikheterna betraktas som meningsfulla.
3:2:15 ”Slutet på början”
Det allra sista AntiJante‐evenemanget hade det passande namnet ”Slutet på början”. Bakom namnet döljer sig en skolteaterföreställning som spelades på Artediskolan för årskurserna 7 och 8. Föreställningen, som arrangerades i samarbete med Nordmalings bibliotek, spelades av Lule Stassteater och hade premiär i Nordmaling.
Pjäsen handlade om att börja högstadiet; vänskap, att växa upp, och om att lista ut vem man är. Valet mellan att hålla kvar en gammal vänskap eller gå sin egen väg. Efter föreställningen blev det diskussion tillsammans med eleverna och skådespelarna. Det pratades runt olika Jante‐frågor, som till exempel Är det bättre att passa in eller att sticka ut? Eleverna fick också svara på frågor med mentometerknappar. En av frågorna som debatterades var Går det att byta still helt, men ha kvar kompisarna? 79 % svarade ja och 21 % nej. Diskussionen landade i att det beror på om det rör sig om yttre eller inre stil, och att det är bättre att sticka ut än att passa in.
3:2:16 Övriga aktiviteter
Förutom dessa femton evenemang har projektet genomfört ett antal mindre aktiviteter. Bland annat en runda på Artediskolan tillsammans med studie‐ och yrkesvägledaren på temat ”Se möjligheter” där vi med mentometrarnas hjälp diskuterade framtidsdrömmar och eventuella
Sida 21 av 38
upplevda hinder.
Vid två tillfällen (brukets dag i Olofsfors i maj samt sommarmarknaden i Nordmaling i juli) var projektet på plats med en knappmaskin. Besökarna fick svara på frågan ”Vad är du bra på?” och den som ville fick sedan sitt svar tryckt på en knapp att sätta på bröstet. Motprestationen var att upplysa någon annan om dennes starka sidor. Det blev en mängd olika knappbudskap, allt ifrån: ”Dansa”, ”Jakt och fiske” och ”Rubiks kub” till ”Inspirera människor”, ”Bekämpa fördomar” och ”Komma på idéer”. Målet med upplägget var allt prat om begåvningar och talanger som det satte igång. Framförallt var det många barn och ungdomar som på detta sätt fick en chans att tänka till kring styrkor ‐ både egna och varandras.
Sida 22 av 38
4. RESULTAT OCH SLUTSATSER
4:1 EVENE S‐ OCH DELTAGARANTAL MANG
Allt som allt genomfördes alltså femton kulturevenemang under projekttiden. Målet på tio aktiviteter är därmed uppfyllt med råge. Även vad gäller deltagarantal är utfallet (759) betydligt
0bättre än målet (3 0). Några förtydliganden är dock på sin plats.
För talangjakten och fotoutställningen beräknas inget deltagarantal. Detta eftersom de genomfördes i offentliga sammanhang (mässhallar/utställningslokaler) vilken innebar att det inte var möjligt att registrera några sådana uppgifter.
Uppgifterna om deltagarantal för de öppna aktiviteterna utgår från det totala antalet deltagare vid varje tillfälle och tar ingen hänsyn till huruvida personer besökt andra evenemang tidigare. Personer som besökt flera aktiviteter räknas alltså flera gånger. Bakgrunden är att det vid några tillfällen visat sig svårt att samla in kompletta deltagarlistor. Därför har deltagarantalet inte alltid fastställts utifrån deltagarlistor, utan ibland istället utifrån antal utdelade mentometerknappar/ kompletteringsenkäter. Dessa underlag är anonyma för att möjliggöra frågorna om bakgrundsuppgifter (ålder, kön, etnisk bakgrund mm).
När det gäller skolaktiviteter förhåller det sig annorlunda. Här räknas endast deltagarantalet från den föreställning som riktade sig till hela skolan.
4:2 REPRESENTATIVITET
Hur gick det då med målsättningen att individsammansättningen bland deltagarna skulle motsvara sammansättningen i kommunen vad gäller kön, ålder, etnisk bakgrund, sysselsättning och bosättning? Det lyckades vad gäller ålder, etnisk bakgrund och sysselsättning, men däremot inte vad gäller kön och bosättning. Kvinnor och personer bosatta i Nordmalings tätort är överrepresenterade, medan män och personer bosatta i byar utanför tätorterna är underrepresenterade. (Rundviksbor utgör precis samma andel bland deltagarna som i kommunbefolkningen.) Även här måste det till några påpekanden: Av praktiska skäl genomfördes ingen insamling av bakgrundsfaktorer vid skolaktiviteterna, företagarinsatserna, fotoutställningen eller talangjakten. På grund av tekniktrassel lagrades heller ingen information från improvisationsteatern. Därmed är det sju av femton evenemang som ligger till grund för uppgifterna om representativitet. Vid enstaka tillfällen har det även funnits deltagare som är bosatta utanför kommunen. Dessa har räknats bort från i sammanställningen av deltagarnas bosättning. Med det sagt såg det ut såhär:
Kön I kommunen4 Bland deltagarna
Kvinnor 49 % 62 %38 %
Män 51 %
Ålder I kommunen5 Bland deltagarna
Under 15 15 % 10 % 13 % 15‐25
13 %
4 Enligt SCB per den 31 januari 2009. 5 Enligt SCB per den 31 januari 2009.
Sida 23 av 38
26‐65 49 % 52 %25 %
Över 65 23 %
aEtnisk bakgrund I kommunen6 Bland deltag rna
Födda i Sverige 94 % 93 % 7 % Födda utomlands 6 %
aSysselsättning I kommunen7 Bland deltag rna
Anställda 39 % 38 % 6 % Företagare8 4 %
Övriga 57 % 56 % Bosättning I kommunen9 Bland deltagarna
Nordmaling tätort 36 % 51 % Rundvik tätort 12 % 12 %
37 % By inom kommunen 52 %
4:3 MENTOMETERRESULTAT
Attitydförändring är som tidigare påtalats en långsam process och därmed ingenting som man egentligen kan räkna med att utvärdera efter så kort tid som ett år. För att trots det få en fingervisning om huruvida deltagande i AntiJante‐evenemangen kan medföra några förändringar har vi som sagt genomfört två olika attityduppföljningar: Mentometerundersökningar i början respektive slutet av enskilda aktiviteter, samt post‐/webbenkäter vid första evenemangsbesöket respektive i slutet av projektet. Uppföljningsenkäten skickades ut till totalt 127 personer. Av dessa svarade 70, vilket ger en
rsvarsf ekvens på 55%10.
Delar av resultaten från mentometerundersökningarna har presenterats under respektive evenemang i kapitel 3. Sammanfattningsvis kan man säga att det varit ganska vanligt att deltagare svarar på ett annat sätt i slutet av kvällen än de gjorde i början. Förändringarna pekar i stort på att deltagare under evenemangen fått upp ögonen för att de på olika sätt påverkas av den kultur de finns i, men också i viss mån för sina egna möjligheter att påverka kulturen. Några exempel på sådana förändringar11:
- I slutet av ”Bakom rollen” tyckte deltagarna i högre grad att det finns könsroller, och att de påverkades av dem. De tyckte även att könsroller var i lägre grad en trygghet och i högre grad en begränsning
- I slutet av ”Allt på” bedömde sig deltagarna som något mer fördomsfulla.
- I slutet av ”Tapper och underbar” hade deltagarna blivit mindre säkra på att de själva satt på hela makten över sitt beteende.
6 Enligt KOLADA (Kommun‐ och landstingsdatabasen) 2009 7
lag. Enligt SCB per den 31 januari 2009. 8 Inkluderar egna företagare samt företagare i eget aktiebo9 E 9.
bortfall finns i bilaga B nligt SCB per den 31 januari 200
10 Mer information om utskick och 11 Samtliga resultat finns i bilaga A
Sida 24 av 38
- I slutet av ”Mannen från Malmberget” trodde deltagarna i högre utsträckning att de påverkade andra människors självförtroende, och vice versa.
- I slutet av ”Alla är olika utom jag” tyckte sig deltagarna ha större inflytande över vilka roller människor i deras omgivning hamnar i.
4:4 ENKÄTER
Enkäten behandlar på olika sätt de tre AntiJante‐komponenter som beskrivs på sidan 4, alltså ”unnsamhet”, öppenhet och möjlighet. En del av frågorna är uppdelade i A‐ och B‐frågor, där B‐delen gäller hur man tror att andra människor skulle reagera i olika situationer.
Frågorna om ”unnsamhet” gäller till exempel reaktioner på människor som köper flotta bilar eller berömmer sig själva över arbetsprestationer, men här ryms också frågor om huruvida man inspireras av eller talar illa om andra. Öppenhetsfrågorna utgör den största delen av enkäten. Här får de svarande ta ställning till hur de skulle reagera om människor i deras omgivning ändrade olika delar i sina liv (genom att till exempel byta religion eller bli veganer) eller om de berättade något om sig själva som de svarande inte tidigare känt till (om exempelvis psykisk hälsa eller sexuell läggning). Frågorna om möjlighet behandlar huruvida de svarande själva skulle kunna tänka sig att starta eget företag eller byta till ett yrke som domineras av motsatt kön. Här finns även frågor om Jantelagen som sådan; upplever man att man påverkas av den – och finns det möjlighet att själv påverka den?
4:4:1 Enkätresultat
I en majoritet av frågorna (16 av 28) har svaren förändrats i vad man skulle kunna kalla en AntiJante‐riktning. I 8 frågor har förändringen istället gått vad som skulle kunna benämnas en Jante‐riktning. I båda fallen rör det sig om relativt små förändringar (förflyttningar på mellan 3 och 15 procentenheter). För de återstående 4 frågorna är svaren antingen oförändrade, eller motstridiga (på grund av förändringar i båda riktningarna).
Några e agarna i slutet av projektet: xempel på AntiJante‐förändringar är att delt
- Är något mer inspirerade av sin omgivning.
- tÄr något mer positivt ins ällda till att starta företag (figur7).
- Tycker sig vara mindre påverkade av Jantelagen, samtidigt som de tror sig ha större makt att påverka den själva.
- I högre grad unnar andra att skaffa sportbil (figur9).
Har en mer tillåtande attityd gentemot någon som kommer ut som homosexuell. -
Sida 25 av 38
Du kan tänka dig att starta företag (Figur 7)
Omgång 1
Omgång 2
En bekant till dig har ett företag som går väldigt bra. Det tänker han fira genom att köpa sportbil. Du tycker att han är skrytsam.
(Figur 8) Omgång 1 Omgång 2
Exempe
l på förändringar i motsatt riktning är att:
- a könet (figur 9), Färre kan tänka sig att pröva på ett yrke som domineras av det motsatt
- Fler tror att det skulle betraktas som konstigt att konvertera till islam.
Du kan tänka dig att jobba i ett yrke som domineras av det motsatta könet
(Figur 9)
Omgång 1
Omgång 2
En del av frågorna var som sagt uppdelade i två delar; en där de svarande skulle bedöma de egna reaktionerna, och en där de istället ombads bedöma hur andra människor skulle reagera. Resultatet visar att man i samtliga frågor tror att ”andra människor” skulle vara mer ”jantiga” i sina reaktioner än man själv skulle vara (d.v.s. i högre grad klassa de beskrivna situationerna som konstiga, eller de beskrivna personerna som skrytsamma/irriterande/orealistiska). Figur 0 visar hur resultatet blev när frågan om sportbilen ställdes i den tappningen. 1
Sida 26 av 38
En bekant till dig har ett företag som går väldigt bra. Det tänker han fira genom att köpa sportbil.
(Figur 10)
Du tycker att han är skrytsam (omg. 1)
Du tror att andra kommer att uppfatta det som skrytsamt (omg. 1)
4:4:2 Enkätanalys
Ett sätt är att titta på förändringarna är att dela upp dem utifrån fråge‐område. Det visar sig då att de frågor som rör ”unnsamhet” (6 st.) uteslutande har utvecklats i vad man skulle kunna kalla en AntiJante‐riktning. Även frågorna om möjlighet har till största delen utvecklats i positiv riktning (4 av 6). Vad gäller öppenhetsfrågorna gäller detta däremot bara 6 av 16 frågor. Hur kan det förstås? Med risk för upprepning: Attitydförändring tar tid. Och olika attityder tar olika lång tid att förändra. Man skulle kunna påstå att en förändring mot ökad ”unnsamhet” kräver eftertanke i två steg: Hur reagerar jag på andra människors talanger/framgångar/ägodelar, och tycker jag själv att min reaktion är rimlig och berättigad? Samma sak kan sägas när det gäller möjlighetsfrågorna; Vad ser jag som möjligt respektive omöjligt att göra, och har jag grund för
Sida 27 av 38
mina avfärdanden?
Öppenhetsfrågorna, slutligen, handlar som sagt om vad är ”normalt” och vad som uppfattas som annorlunda eller konstigt. Sådana frågor kräver en annan grad av ifrågasättande. Efter identifieringen av den egna reaktionen krävs nämligen att man utforskar de egna gränserna för ”det vanliga” – först därefter är det möjligt att fråga sig huruvida de gränserna skulle kunna dras annorlunda. Det krävs reflektion i tre steg – och varje steg är krävande: Hur reagerar jag på det beteende som beskrivs, var går mina egna gränser för vad jag betraktar som konstigt, och finns det anledning att flytta de gränserna?
Med den bakgrunden är det inte förvånande att svaren om öppenhet inte visar samma trend som de övriga, utan i betydligt högre grad är oförändrade, motsägelsefulla eller rent av har ändrats i riktning mot minskad öppenhet. Kanske är det så att de deltagare som svarar ”mindre öppet” har kommit en bit på väg genom att titta närmare på vad de faktiskt uppfattar som avvikande istället för att svara slentrianmässigt inkluderande. Att sluta missunna grannen en sportbil kräver helt enkelt mindre omprövning än det gör att sluta betrakta andra levnadssätt som konstiga.
Vad ska man då tro om att de svarande genomgående bedömer omvärlden som ”jantigare” än de själva? Kanske är det så att vi snubblat över två avgörande grunder för Jantelagen; tillskrivelse och jämförelse. Jämförelse eftersom vårt vanligaste sätt att få en bild hur vi ligger till är genom jämförelse med andra. Och ju mindre fördelaktigt dessa andra beskrivs desto bättre framstår vi själva. Därmed är det inte så konstigt att ”andra” på alla punkter klassas som mer drabbade av Jante än vi själva är. Tillskrivelse eftersom Jantelagens makt ligger i vår ängslan över att omvärlden ska tycka illa om oss: ”Folk kommer att tycka att jag skryter.” ”Grannen kommer att undra vad jag håller på med”. ”Alla kommer att skratta”. Allt som oftast tillskriver vi tydligen omvärlden en mer inskränkt attityd än den förtjänar.
4:5 NYA FÖRETAG
Ett av projektets långsiktiga mål är att en öppnare attityd ska leda till att fler företag etableras i kommunen. Det är dock knappast realistiskt att projektaktiviteterna redan ska ha hunnit ge utslag i form av ökade företagsetableringar. För att underlätta framtida uppföljningar har projektet ändå sammanställt uppgifter om hur nyföretagandet i Nordmaling utvecklats under åren 2007, 2008, 2009 och 2010 i jämförelse med riket i övrigt. Till detta används
tNyföre agarbarometern12 – en årlig rankning som sammanställs av Nyföretagarcentrum.
I den ursprungliga projektplanen fanns även en önskan att kartlägga ”vilka företag som startades samt av vem”, med målsättning att kunna följa upp i vilken mån projektet bidragit till gränsöverskridande vad gäller nyföretagarnas kön eller/och etniska bakgrund. Eftersom uppgifter om etnisk bakgrund inte finns att tillgå (och inte heller är tillåten att samla in) fokuserar sammanställningen endast på kön. Här används dels företagsuppgifter från kreditupplysningsföretaget UC, och dels uppgifter från Statistiska Centralbyrån.
4:5:2 Nordmalings placering i nyföretagarbarometern 2007‐2010
Barometern rangordnar Sveriges kommuner efter antal nyregistrerade företag i relation till befolkningsmängd. Siffrorna ovan visar att Nordmaling tappade tio placeringar mellan 2007 och 2008, hämtade upp em med råge 2009 och sedan steg hela 41 platser 2010.
Sida 28 av 38
d
4:5:3 Nyföretagande och ön 200 ‐2010 k 7
Rollen som egenföretagare har traditionellt varit manligt präglad13. Därför kan en jämn könsfördelning bland dem som startar företag ses som ett tecken på nytänkande och
År Ranking (1290)
2007 230 2008 220 2009 236
195 2010
garCentrum 12 Nyföretagarbarometern Nyföreta13 Se t ex Holmquist & Sundin 2002
gränsöverskridande. En annan öppenhetsindikator kan vara huruvida människor startar företag inom branscher som domineras av det motsatta könet.
Sida 29 av 38
Nyregistrerade företag 2007 (figur 11)
Andel med kvinnlig respektive manlig
ansvarig. Andel inom könstypisk respektive icke
könstypisk näringsgren
Nyregistrerade företag 2008 (figur 12)
Andel med kvinnlig respektive manlig
ansvarig. Andel inom könstypisk respektive icke
könstypisk näringsgren
Nyregistrerade företag 2009 (figur 13)
Andel med kvinnlig respektive manlig ansvarig.
Andel inom könstypisk respektive ickekönstypisk näringsgren
Nyregistrerade företag 2010
(figur 14)
Andel med kvinnlig respektive manlig ansvarig.
Andel inom könstypisk respektive ickekönstypisk näringsgren
Sida 30 av 38
Dessa två uppgifter mäter i mångt och mycket samma sak, nämligen andelen kvinnliga nyföretagare. Uppdelningen i könstypiska och icke‐könstypiska näringsgrenar har gjorts utifrån SCB:s uppgifter om hur könsfördelningen såg ut inom bland Sveriges egenföretagare i olika
näringsgrenar 2009. Eftersom män dominerar bland egenföretagare i stort blir kvinnor som startar företag närmast per definition könsöverskridande. Tio näringsgrenar finns representerade bland de nyregistrerade företagen i Nordmaling 2007‐2010. Av dessa är det endast två som kan sägas ha jämn könsfördelning utifrån SCB:s material – utbildning samt personliga och kulturella tjänster. (Som jämn fördelning räknas då de grenar där fördelningen är mellan 50‐50 och 60‐40.) Övriga åtta näringsgrenar är mansdominerade. Det innebär att när ett nyregistrerat företag inom några av dessa områden har en kvinnlig ansvarig räknas det som en icke‐könstypisk registrering. Att andelen icke‐könstypiska registreringar inte helt följer andelen kvinnliga ansvariga (utan ligger något lägre) är alltså kvinnor som startar företag inom de två
rgrena som räknas som blandade.
Både när det gäller nyföretagande generellt och när det gäller könsfördelningen bland nyföretagarna ser vi alltså en rejäl uppryckning under 2010. Det är inte särskilt rimligt att hävda ett direkt samband med AntiJante‐projektet, men däremot kan kanske utvecklingen säga något om det allmänna klimatet i kommunen och det utvecklingsarbete där projektet varit en del bland många.
4:6 OMDÖMEN OC KTIONER H REA
Ett annat (och möjligen mer träffsäkert) sätt att utvärdera vad projektet givit är att be deltagarna själva ge ett omdöme. I varje mentometerundersökning fick därför deltagarna betygsätta kvällen på en fyrgradig skala från inte alls givande till mycket givande. Det sammanlagda resultatet från de olika evenemangen visar att en stor majoritet funnit ktiviteterna givande (figur 15). a
Sätt betyg på kvällen! (Figur 15)
Sida 31 av 38
I avslutningsenkäten fanns en fråga om vad man främst fått ut av de aktiviteter man besökt. De givna alternativen var ”kunskap”, ”nya tankar”, ”underhållning”, ”ingenting” och ”annat”.
Vad har du först och främst fått ut av de aktiviteter du besökt? (Figur 16)
Som synes är det underhållning och nya tankar som är de klart största behållningarna. De som valt alte s definiera vad detta andra är. Några exempel: rnativet ”Annat” har ombett
- Att se på Jante med humor.
- En lite annorlunda syn på Nordmaling.
- ag är annorlunda och därmed minskade min rädsla. Jag vågade stå för att j
- Diskussionsunderlag.
- Att delar av mitt tyckande och sätt att vara fått lite bekräftelse.
I slutet av enkäten fanns möjlighet för de svarande att lämna övriga synpunkter. Bland dessa svar fin lock: ns en del reflektioner kring projektet som sådant. Ett axp
- Trevliga arrangemang. Kul med diskussionerna efteråt.
- Funderar om vad det är för nytta med detta, mer än att gå på teater och liknande är trevligt. Tror inte att det går att ändra på människor så mycket.
- Jag har inte varit på så många aktiviteter, men jag tycker att detta har varit enormt positivt. Jag hoppas det blir fler projekt på samma tema.
- Tack för att ni berikat vår kommun genom antijanteprojektet.
- Jag tycker att det är jättebra att Nordmaling jobbar så mycket med Anti‐Jante (…)
Sida 32 av 38
Sida 33 av 38
- Jag undrar till vilken nytta detta projekt är. Man får fram tankar och funderingar, men vad kan det leda till. Allt detta kostar pengar som kanske skulle vara bra att lägga på annat.
- Tycker att det är bra att detta med jantelagen tas upp, vi behöver alla tänka oss för tror jag.
- Ett ämne som rör och berör. Vi behöver ständigt tala om detta och inte sitta tysta. Trevligt med dessa arrangemang men synd att inte alla får veta att det finns. Har man inte mail så är chansen att få reda på föreläsningarna mindre.
- Det krävs mycket arbete att få människor att ändra inställning, men om vi orkar hålla på så går det.
4:7 SLUTSATSER
Så ‐ har AntiJante‐projektet varit lyckat? Sett till antal evenemang och deltagare: Ja. Sett till graden av attitydförändring: I viss mån men egentligen för tidigt att säga. Sett till målen om ökat företagande och arbetskraftsutbud: Alldeles för tidigt att avgöra. Det är alltså svårt att leverera definitiva och entydiga svar. Däremot går det bättre att tillhandahålla några lärdomar inför det fortsatta arbetet. Därför följer här en redogörelse för det som varit bekymmersamt, det som kräver eftertanke, och det som varit lyckat.
4:7:1 Bekymmersamt
Representativitet
Den som föresätter sig att bedriva attitydförändring genom kulturevenemang som teaterföreställningar och konserter bör vara medveten om att sådana aktiviteter tenderar att locka fler kvinnor än män14. Något som också visat sig i vilka som besökt AntiJante‐aktiviterna där könsrepresentationen (där den kunde mätas) hamnade på 62 % kvinnor och 38 % män. En utmaning för den som vill jobba vidare med attitydförändring genom offentliga evenemang är
t a h därmed at hitt inslag som i ögre grad intresserar männen.
Även ur den geografiska aspekten har AntiJante‐projektet misslyckats med att uppnå representativitet, eftersom personer bosatta i Nordmaling tätort varit överrepresenterade bland deltagarna medan personer bosatta i byar utanför tätorterna varit underrepresenterade. (Rundviksbor utgjorde samma andel bland deltagarna som de gör bland kommuninvånarna.) Inför framtida ansatser gäller det därför att jobba mer med att antingen förlägga aktiviteter på fler platser, eller ordna med transportmöjligheter.
och Uppföljning utvärdering
Svårigheten i att uppskatta effekterna av ett attitydförändringsprojekt på kort sikt har redan berörts flera gånger. Ett annat men närbesläktat bekymmer är svårigheten att få tag i ett ”före‐resultat” att jämföra med. Som uppföljningen nu varit upplagd har den första enkäten skickats ut efter det första besökta evenemanget. Hur skulle svaren på de attitydfrågor som ställs i enkäten se ut om frågorna ställdes innan den svarande deltagit i någon aktivitet alls? I projektets start
unna skicka ut den första enkäten redan när deltagaren anmälde praktiken visade det sig vara svårt att genomföra eftersom det
fanns en förhoppning om att ksig till den första aktiviteten. I
14 Kulturrådet 2008
Sida 34 av 38
skulle innebära krav på anmälan lång tid i förväg för att hinna skicka ut enkäten och ge tid för besvarande (särskilt i de fall då deltagarna saknat e‐postadress). Detta skulle sannolikt ha minskat deltagarantalet betydligt. Ett annat hinder är att ganska många låtit bli att skriva upp sig på deltagarlistorna/ lämna kontaktuppgifter. Ett alternativ vore att ha obligatorisk registrering av namn och kontaktuppgifter vid ingången, men det skulle stjäla mycket tid från aktiviteterna och diskussionerna – och kanske skrämma bort deltagare. Alltså: En viktig uppgift för den som vill jobba på det här sättet blir att hitta bättre former för uppföljning utan att äventyra aktiviteternas öppenhet.
4:7:2 Tänkvärt
Nytta och nöje
Viss kritik har riktats mot projektet för att det skulle vara ”trevligt men meningslöst”, d.v.s. man ifrågasätter om det åstadkommer mer än tillfällen till gratis underhållning. Denna åsikt får både stöd och mothugg i enkätmaterialet där många visserligen anger underhållning som den främsta behållningen, men majoriteten anger andra alternativ (se figur 16). Kritiken påvisar emellertid en mycket viktig fråga att fundera över: Hur hittar man på bästa sätt en balans mellan roligt och allvarligt? Slagsida åt nöjeshållet riskerar att ge mindre utrymme för relevanta teman och diskussionsämnen, medan ett mer all ligen skulle nå färre människor. varstyngt program förmod
Informationsspridning
En annan punkt där det ibland har framförts klagomål är informationsspridningen; alla har inte nåtts av information om de aktuella evenemangen. Detta trots omfattande affischering i hela kommunen, information i Annonsbladet som går ut till samtliga hushåll, enstaka flygbladsutskick och elektroniska kanaler som e‐post, Facebook och Västerbottenskurirens kalendarium. Detta visar hur oerhört viktigt det är att lägga tid, möda och resurser på informationsspridningen. Direktadresserade utskick inför varje evenemang bedömdes som en orimlig kostnad i detta projekt, men kanske kan vara ett alternativ att tänka över inför liknande örsök. f
4:7:8 Lyckat
I projektets start fanns tre ganska starka och centrala farhågor: Skulle det gå att hitta tillräckligt många och varierande evenemang som passade in i temat? Skulle människor vilja lägga tid och energi på att besöka aktiviteter och delta i diskussioner? Går det att uppnå attitydförändring på det här sättet?
Program
Med facit i hand kan man konstatera att det gick över förväntan att skapa ett programinnehåll som kunde täcka in många olika ämnen i olika former men samtidigt hålla sig till den röda tråden. Detta gjordes emellertid inte i en handvändning. Långt fler inslag än de som till slut hamnade i programmet har kartlagts och utretts. Vissa föll av praktiska skäl (tidsmässiga eller ekonomiska) medan andra sorterades bort därför att innehållet vid närmare granskning bedömdes falla utanför temat, eller belysa temat på ett kontraproduktivt sätt. Alltså: För att uppnå ett program som samtidigt är mångsidigt och djuplodande krävs en stor arbetsinsats. Därför bör man tänka på att sätta av ordentlig tid för planering, och så noggrant som möjligt granska de inslag man funderar på att plocka in.
Sida 35 av 38
Intresse
Det faktum att målet för deltagarantal inte bara uppnåddes utan till och med överstegs visar att det finns ett intresse att delta i attitydförändringsarbete. Vid de flesta tillfällen fördes dessutom ganska livliga diskussioner utifrån det aktuella ämnet. En stor majoritet av deltagarna har funnit aktiviteterna givande eller mycket givande (se figur 15). Det finns med andra ord ett påtagligt engagemang och en vilja att vara med och diskutera svårtillgängliga ämnen som normer och värderingar.
Det finns naturligtvis en risk att man genom detta arbetssätt främst når en grupp människor som redan har ett intresse för samhällsutveckling och därigenom så att säga predikar för de redan frälsta. Även om så skulle vara fallet behöver det dock inte vara ett misslyckande. I så fall har ju projektet bidragit till att skapa utrymmen där nyfikna och engagerade människor kan mötas, hitta likasinnade och utbyta idéer. Det är också så att projektets blotta existens väckt diskussioner som sträckt sig långt utanför s ngen. jälva evenema
Förändring
Huruvida AntiJante‐projektet åstadkommit några varaktiga attitydförändringar kommer det inte att gå att avgöra i det korta perspektivet. Förhoppningen har istället varit att väcka diskussioner och så frön till förändringar på sikt. (Detta gäller inte minst skolinslagen.) Vad mentometer‐ och enkätundersökningarna visat är dock att aktiviteterna verkar ha väckt nya tankar för några personer på några områden. Utan att kunna säga något om varaktighet eller framtida utveckling kan vi konstatera att det verkar gå att påverka attityder på det här sättet men vissa attityder är mer lättföränderliga än andra. Det verkar lättare att ompröva sin missunnsamhet än att ompröva sin syn på vad som är annorlunda.
4:8 FRAMTID N E
Projektet har både visat att det finns ett intresse av att samlas för att diskutera normer och värderingar, och att sådana diskussioner verkar väcka nya tankar hos deltagarna. Det har också visat att ju mer djuplodande attityder man vill förändra, desto mer uthållighet verkar krävas. Det finns en förhoppning inom Utveckling Nordmaling om att kunna arrangera fler AntiJante‐aktiviteter inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet – även om det naturligtvis kommer att bli i betydligt lägre utsträckning än under projekttiden. AntiJante‐projektet har satt igång många diskussioner och kastat ljus över Jante från olika håll. Det har samlat diskussionslystna och nyfikna kommunmedborgare, och det har fört in olika normdiskussioner i skolan. Ämnet engagerar och berör. Förhoppningen är därför att diskussionen kommer att fortlöpa på många fronter även utan arrangerade träffar.
Sida 36 av 38
5. KOSTNADER OCH FINANSIERING
5:1 PROJEKTKOSTNADER
Löner
423 808
Övriga kostnader 109371 Evenemangskostnader 55 612
Kontorshyra och –material
25 390
Telefon, dator och resor 17 109
Information/marknadsföring
11 260
Totalt: 533 179
5:2 PROJEKTFINANSIERING
Projektstöd 399 884 Offentlig medfinansiering (Nordmalings kommun)
133 295
533 179 Totalt:
6. RESULTATSPRIDNING
Under den senare delen av projekttiden har resultaten efter begäran presenterats i flera olika sammanhang; för kommunpolitiker i Nordmaling, på en arbetsplats i Umeå och på nätverksträff på länsnivå. En informationsträff planerades även för kommunmedborgare i Nordmaling men tyvärr fick denna ställas in på grund av för få anmälningar.
Sida 37 av 38
Denna rapport kommer att finnas tillgänglig på kommunens webbsida, och den kommer att skickas via mail till de personer från olika delar av landet som under projekttiden hört av sig och arit nyfikna på projektet och dess resultat. v
7 KÄLLFÖRTECKNING
7:1 LITTERATUR
Appelqvist, Maria, och Bo Pedersen. Du och din Jante Reseguide till Janteland. Västerås: ICA , 2009. bokförlag
äxt. Göteborg: Daidalos AB, 2006. Florida, Richard. Den kreativa klassens framv
Holmquist, Carin, och Elisabeth Sundin. Företagerskan: om kvinnor och entreprenörskap. SNS förlag, 2002. Stockholm:
Sandemose, Axel. En flykting korsar sitt spår. Espen Arnakkes kommentar till Jantelagen. Stockholm: Themis, 2010.
7:2 ÖVRIGA KÄLLOR
Kommun‐ och landstingsdatabasen: www.kolada.se
trum: Nyföretagarbarometern NyföretagarCen www.nyforetagarcentrum.com
Statens kulturråd: www.kulturradet.se
Statistiska Centralbyrån: www.scb.se
C Affärsinformation: U www.uc.se (betaltjänst, kräver inloggningsuppgifter)
7:3 BILAGOR
Bilaga A: Sammanställning av mentomet
ilaga B Sammanställning av enkätsvar
ersvar
B
