Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
Finns Internet?Varför fungerar det då?
Jens Andersson
Elektro- och informationsteknik
Lunds Tekniska Högskola
Nätet?
?
Jag påstår …
att det finns inte något nätverk som heter Internet
4
2
Däremot …
Det är möjligt för olika nätverk att koppla ihop sig och utbyta trafik med varandra.
Näten måste använda
Internet Protocol (IP).
Alla näten tillsammans blir Internet.
5
6
Internets struktur
Kunder ISP IX, lokal knutpunkt
Protokoll
Beskriver• hur
• när
• var
man gör så att alla kan kommunicera med varandra
Annat namn är standard eller rfc
9
3
Protokoll beskriver
• Hur elektriska signaler ska tolkas
• Vilka kontakter som ska användas
• Vilka utbredningsmedier man kan använda
• Hur meddelande ska skickas• Som en följd av ettor och nollor
• Uppdelat i paket
• Vilka adresser som ska användas• Nät-identitet
• Dator-identitet10
11
HTTP, ett applikationsprotokoll
Hyper Text Transfer Protocol = HTTP
Med HTTP kan man hämta web-sidor.
HTTP request
HTTP reply
12
Dataöverföring på en länk
Datorer kommunicerar över en länk.
Länken består av ett utbredningsmedium.
4
13
Utbredningsmedia
Några olika utbredningsmedia:
Tvinnad parkabel
Koaxialkabel
Optisk fiber
Rymden
14
Digital kommunikation (2)
Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler.
Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler.
110101 110101Nätadapter Nätadapter
länk
15
Amplitudmodulering
tid
1 0
6
19
Spread Spectrum
Idé: Sprid signalen över större bandbredd än nödvändigt
Två varianter:FHSS: Frekvenshopp
DSSS: Spridningskoder = sekvenser av nollor och ettor så kallade chip-sekvenser
(olika långa)
20
Hedy Lamarr
Två förmedlingsprinciper
• Paketförmedling eller paketväxling • eng: packet switching
• Kretskoppling • eng: circuit switching
21
7
22
Publika telenätet
Trunknät
Accessnät
lokalstation
23
Mobila telenät, generell uppbyggnad
Kärnnät
Accessnät
Kretskoppling
Sekvens Koppla upp förbindelse
Hela vägen
Från ändstation till ändstation
Överför data
Koppla ner förbindelsen
24
8
Kretskoppling
Fördelar
Resurser allokerade hela vägen
Känd fördröjning
Känd kapacitet
Allt kommer fram i rätt ordning
Nackdelar
Resurser allokerade hela tiden även om inget sänds
Går ej att dela på resurser
Om något går sönder i föbindelsen måste hela uppkopplingen göras om
25
26
Datapaket
Huvud och svans innehåller kontrollinformation.
svans (tail)data (payload)huvud (header)
Standard EthernetUppfunnet vid Xerox Palo Alto av Bob Metcalfe 1973
Nu används Ethernet II
Kan samköra med IEEE 802.3 Ethernet
9
Paketförmedling
Dela upp data i små bitar Paket
Datagram
Segment
Behandla varje paket oberoende av varje annat
28
PaketförmedlingFördelar
Ingen uppkoppling; bara att sända
Resurser kan delas
Vid fel i nätet är det bara att skicka paketen en annan väg
Nackdelar
Paketen kommer inte alltid fram i rätt ordning
Paketen måste ha adresser mm
Varje paket hanteras för sig
Mer overhead
Overhead =
• Kontrollinformation
• Adresser
29
Protokoll för länkar
Beskriver bland annatHur paketen ser ut
Hur adresserna ser ut
30
10
Problem!!!!
Olika typ av länkar!
Datorer på olika typ av nät vill kommunicera med varandra!
31
Lösning!!!!
Ett gemensamt protokoll som kan användas på alla länkar, inuti länkprotokollet.
Internet Protocol, IP
Paketförmedlare (router) som förstår flera länkprotokoll
Adresser som är gemensamma för alla32
34
Hemmanätet
ISP
FW + NAT(server,WLAN)
Switch
Bredbandsdelare
Brandvägg
Router
11
35
Litet företagsnät
ISP
FW + NAT
Switch med VLAN
Hosting
(DMZ)
Clients
Servers
WLAN
”Router on a stick”
36
GigaLUNET
37
GigaLUNET
10 Gbps i stamnätet and centrala distributionsnätet
1 – 10 Gbps in utlokaliserade distributions- and accessnäten
Single Mode fiber
EAPS i L2 (Distribution) Mycket snabb “omkoppling” vid fel; <50ms
Equal Path Cost i L3 (Stamnät) Minst två parallella vägar över allt medför dubbel kapacitet
Aktiv utrustning från Extreme Networks
12
40
OptoSUNET
41
OptoSUNET 2 * 1 eller 10 Gbps till campusnäten
Hybrid-nätverk Vanligt IP/Internet
“Våglängder”/”Färger”/DWDM
< 40 Gbps/colour)
Fiber TDC Song
Aktiv utrustning Ägd av SUNET
Optisk utrustning från Cienna
Routrar från Juniper
42
OptoSUNET
13
43
NORDUnet
44
GLIF(Global Lambda Integrated Facility)
46
Historia: Internet
1961-69 Forskning packet switching
1969 ARPANET sätts i drift
1971 Email uppfinns
1974 Cerf & Kahn publicera spec för TCP/IP
1978 TCP/IP delas upp i TCP och IP. UDP tillkommer.
1983 Hela ARPANET byter till IP/TCP/UDP 1/1 09.00.
1984 ARPANET delas. MILNET tillkommer. Sammankopplas med router. DNS tas i drift.
1986 NFSNET blir ryggradsnät i USA.
1987 Första INTEROP.
1990 ARPANET upphör.
1991 Berners-Lee skapar WWW.
1993 Webläsaren Mosaic erövrar världen
1995 NFSNET återgår till rent forskningsnät. Tillräckligt med kommersiella ryggradsnät.
1996 Internet2 grundas.
14
47
Internet: Antal hostar
48
Nätverk i världen
49
Historia: Länkar
http://www.zakon.org/robert/internet/timeline/
http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml
http://basun.sunet.se/html_docs/info_sunet/historia.html
http://www1.ldc.lu.se/div/LDC-Historia.html
15
50
Historia: LUNET och SUNET
1956 SMIL tas i drift1970 SMIL ersätts med Univac1981-82 Sverigetäckande nät för terminaler byggs, kallas SUNET. 1982 Terminalväxelnät börjar byggas i Lund, LUNET.1982-83 Lokala termvxnät ansluts till SUNET. Nu nät för termvxnät.1984 LDC och Ehuset bygger varsitt Ethernet. 1985 Optofiber förbinder de två ethernet:en. lth.se och lu.se registreras.
1986 SUNET byggs om till DECnet.1988 Ryggradsnät (ethernet + optofiber) börjar byggas i Lund. SUNET kör IP. Lund ansluts till Internet.1991-92 SUNET uppgraderas.1992-94 Lunds termvxnät läggs ner.1994 SUNET uppgraderas.1997 Uppgradering av LUNET påbörjas.1998 SUNET-155 tas i drift.2002 Giga-SUNET tas i drift2006 GigaLUNET och OptoSUNET tas i drift
51