AVANÇONSChalmersska Ingenjörsföreningens medlemstidning

Nr 2, 2013. Årgång 29

Ny puls och mänskliga möten utvecklar Älvstranden sid 8-9

Väg + Vatten≈ Hamnsid 10-11

Svensk säkrarnorsk tunnelsid 4-5

Damen meddockornasid 6

2000 nollorblir ettorsid 7

Chalmers-spexet fyller 65sid 12

Tranströmertill frukost sid 19

FO

TO:

HA

NS

WR

ET

LIN

G

Avançons – organ för Chalmersska Ingenjörsföreningen. Utkommer med fyra nummer per år. En prenumeration kostar 290 kronor per år.(Gratis till föreningens medlemmar). Ansvarig utgivare – Iréne Svensson. Redaktör – Lars Ragnar Nerelius. Redaktion – Inger Berntsson,Lena Olofsson, Lars Ragnar Nerelius och Iréne Svensson. Grafisk Form – Tommy Berglund. Produktion – Knalten Marknads-kommunikation. Tryck – Reklamservice AB. Skribenter – Jesper Hultén (JH), Bengt Lannö (BL) och Lars Ragnar Nerelius (LRN).

Chalmersanda och gemenskap!

NÄSTA N U M M E R (N R 3-13) UTKO M M E R VE C KA 42.

MAN U S STO P P 23/9 .

ChalmersskaIngenjörsföreningen

Chalmersplatsen 4, 412 58 Göteborg

Kansli 031-772 47 80avancez@cing.chalmers.se

www.avancez.sebankgiro 967-0092

Utlandsbetalning:IBAN: SE23 5000 0000

0501 2100 1385BIC: ESSESESS

För kortbetalning se hemsidan.

.....Club Avancez

Gibraltargatan 1A, 411 32 GöteborgTel. 031-20 80 48

S O M M A R S TÄ N G T

Från 19 juni t.o.m 11 augusti

Club-frukostÖppet från kl 8.00.

Frukost går att förbeställa. Det serveras kaffe, fikabröd

med mera

Öppettidermåndag - fredag

8.00 – 11.30 frukost och café11.30 – 13.30 lunchservering

17.00 – 22.00 (minst)lördagar vid bokning

Uthyrning och bokningRobert 0708-26 03 86

Dan 0709-84 15 75post@narahem.com

.....

DET FICK MÅNGA AV OSS uppleva under Vårmötet en lördag i slutet av april, en dagfylld med aktiviteter på Chalmers. Högskolan bjöd in till högintressant föreläsning om nya supermaterialet grafen och Bobspexet sjöng, dansade och vitsade om poeten Bellmantill publikens stora glädje. En ny Gustaf Dalén-medaljör premierades, och dagen avslutades med kalas i Kårhusrestaurangen i bästa gasquestil. Inte mindre än tre toast-masters, alla från samma familj, ledde sångerna och levererade roligheter på ett särdelesfyndigt chalmeristiskt vis. Rektor Karin Markides berättade om skolans framgångar i olika jämförelsetester och vi blev återigen påminda om att Chalmers försvarar och förstärker sin plats bland andra högskolor i världen. Se vidare i tidningen och på hemsidan, där vi också lagt ut några filmer.

Chalmersska Ingenjörsföreningens medlemsmöte hölls också under dagen med presen-tation av föreningens verksamhet. En ekonomi i balans och rekrytering av nya medlem-mar är några av styrelsens viktigaste och mest strategiska frågor för innevarande år. Andra handlar om tidningen Avançons, som på sikt kommer att distribueras elektronisktsom första alternativ, för att följa med utvecklingen. Dagstidning direkt till dator ellerläsplatta väljs av allt fler, och många chalmerister vill läsa Avançons på samma sätt.Möjligheten finns, än så länge på frivillig basis, men behöver anmälas till ChalmersskaIngenjörsföreningens kansli, så gör gärna det. Många önskar också medlemskatalogen ielektroniskt format, men där finns bl.a juridiska hänsyn som försvårar. Vi arbetar med frågan, men ser inga förändringar inför nästa utgåva, i mars 2014.

Nu några glimtar om höstens aktiviteter. Först infaller Chalmeristmiddagarna, där hög-skolan, studentkåren och Chalmersska Ingenjörsföreningen träffar nyintagna teknologeröver en middag under trivsamma former och chalmeristisk anda. Målsättningen är att gede unga studenterna en inblick i kommande yrkesliv, bygga nätverk med ChalmersskaIngenjörsföreningens medlemmar och träffa skolans lärare, samtidigt som vi får en inblicki hur dagens studenter ser på tillvaron. Din kompetens och erfarenhet blir berikande för deunga, och du får en trevlig kväll på Chalmers i utbyte. Tag chansen och anmäl dig tillnågon av kvällarna. Mer info på sidan 18 i tidningen och på hemsidan.

Längre fram i höst fyller spexet inte mindre än 65 år, och det kommer att firas med fleraspecialföreställningar. Missa inte detta unika tillfälle att återse gamla godbitar och umgåsmed chalmerskompisar under trivsamma former.

Vi är många som förundrades, och förskräcktes, över dagstidningen GPs skriverier i vårasom studentfesterna på Chalmers, som enligt deras uppfattning var väl alkoholdominerade.Vi välkomnar debatten, den är viktig och behövs, men kunde varit mer nyanserad. Läs idetta nummer hur studentkåren och högskolan ser på saken, och hur de gemensamt arbetarför att skapa en berikande studietid på alla plan. Det känns bra att den unika chalmers-andan fortsätter att utvecklas under trygga former! Det bygger och stärker varumärketChalmers!

Slutligen önskar jag alla en riktigt härlig sommar!

Iréne Svensson, K74, ordförande

JOBBA MED NORSKA PROJEKT I SVERIGE?

REINERTSEN är ett multidisciplinärt företag djupt förankrad i ingenjörskonsten. Vi är ett norskt privatägt företag som drivs av bröderna Reinertsen som båda är tekniska doktorer och vars familjeanda genomsyrar verksamheten. Vi verkar inom infrastruktur, samhällsplanering, bygg, industri, olja och gas, energi, miljö, besiktning och rådgivning. Med egen entreprenadverksamhet och verkstäder för stålkonstruktioner är produktionsvänliga lösningar ett ledord. Av koncernens 2300 anställda är 1300 ingenjörer.

Är du redo för nya utmaningar? Vi driver och genomför multidisciplinära in-houseprojekt både i när-områdena och på distans och vi har visat att vi e�ektivt kan genomföra projekt även på anläggningar som ligger långt från våra kontor. Både i Sverige och i Norge växer vi och därför söker vi �er erfarna medarbetare.

Bland våra projekt kan nämnas:

Läs mer om oss och våra projekt påwww.reinertsen.se

5

nr 1 2013 AVA N Ç O N SAVA N Ç O N S nr 2 2013

4

Grimvallminns

Göran Grimvall, F63, har inte bara stu-derat, forskat och undervisat på Chal-mers, utan också tillbringat sin barn-dom i området. Han presenterar härett motståndsrelaterat problem avgammalt datum. Det publicerades aven av Chalmers pionjärer, som givitsitt efternamn åt såväl en gata runtJohannebergskyrkan som en platsnära Gibraltargatan 28.

August Wijkander blev 1881 föreståndare förChalmersska Slöjdskolan och senare Chal-mers Tekniska Instituts förste rektor. En avhans många insatser var att skriva bokenFysikens grunder (1897), avsedd för gymna-siet (inklusive latinlinjen!). Där finner manbl.a följande uppgift:

”Huru förhålla sig motstånden hos tvennetrådar utaf samma ämne, af hvilka den enaär 30,48 cm lång och väger 35 gr samt denandra är 18,29 cm lång och väger 10,5 gr?”

Hur många av dagens gymnasielever skulleklara detta problem? Värdena är, som ofta påden tiden, avpassade att ge enkla räkningar,så Avançons läsare behöver inte ta fram räk-nestickan eller räknedosan.

Svaret finner du på sidan 11.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad fanns i vägguttaget? I förra Avançons bad vi läsarna om beskednär det gällde hushållens nätspänning i Göte-borg på 1950-talet. Yngve Bengtsson, E56,skriver att det var 110 V likspänning i Haga,där hans blivande hustru bodde. Ove Finn-din, M68, hade 127 V växelspänning i Jo-hanneberg. Och Chalmersprofessorn TorKihlman hade 120 V likspänning, men detförekom även 127 V växelspänning.

Lite kuriosa om Gibraltargatan. Det uttalas med inledande j-ljud, och absolutinte med ett harklande sch-ljud. Namnetkommer av Gibraltar landeri. Landeriernakring (!) Göteborg var en speciell form avjordbruksfastigheter, med en relativt ståtlighuvudbyggnad. I vårt fall låg den intill Chal-mers bibliotek, och flyttades 1974 till sitt nu-varande läge nära Kopparbunken genom attsågas i två delar, vilka sedan drogs på trailer.

GG/bl

Svenskt ljus i norsk tunnel

När Rickard Dahlström, V11, besökte arbetsmarknadsdagarna påCHARM 2011, hade han inte en tanke på att så småningom börja jobba

i Norge. Men det skulle mötet med rekryterarna på Statens vegvesen ändra på. Sedan i slutet av februari 2012 långpendlar Rickard

till sin nuvarande arbetsplats i Minnesund, en timme norr om Oslo. Där arbetar han som kontrollingenjör för ett tunnelbygge inom ramen

för det så kallade Fellesprosjektet E6-Dovrebanen.

VÄGEN TILL ARBETET med tunnlar ochberg i Norge var emellertid inte spikrak.Rickard började nämligen läsa maskintek-nik på Tekniska högskolan i Linköping. – När jag fick sommarjobb som truckföra-re på Volvo, efter det första studieåret, upp-täckte jag vilken fin stad Göteborg är. Därsåddes fröet till att både byta studieort ochinriktning, minns Rickard. – Så efter tre terminers studier i Linköping,flyttade jag till Göteborg och Väg- och vat-tenbyggnadsprogrammet på Chalmers.

Och som tur var fick jag tillgodoräkna migtvå tredjedelar av antalet poäng från Lin-köping.

Stora infrastrukturprojektNorge är inne i en period av stora investe-ringar i infrastruktur. Fellesprosjektet E6-Dovrebanen är ett miljardprojekt somStatens vegvesen och Jernbaneverket dri-ver gemensamt. Tunnelprojektet i Minne-sund, som har varit igång i ett år, består aven tågtunnel som är 3,9 km lång och en

som är 0,2 km samt två anti-parallella bil-tunnlar som är 2,3 km långa. Biltunnlarnaberäknas vara klara 2014 och den längretågtunneln 2016. Förutom tåg- och bil-tunnlarna, bygger man två utrymnings-tunnlar. – Tågtunnlarna är de första i Norge somkommer att fodras helt och hållet medbetong, för att skydda mot vatten och frost.Tekniken är både ny och dyr, men torratunnlar innebär lägre underhållskostnaderpå sikt, berättar Rickard.

TunnelslagningenTunnlar slås alltid från två håll, men för attgöra arbetet ännu mer effektivt när det gäl-ler den längre tågtunneln, har man börjaten kilometer in i berget, på båda sidor,genom att utgå från den parallella utrym-ningstunneln. Från dessa två utgångspunk-ter inne i berget, spränger man sig bådeframåt och bakåt och får på så sätt sexangreppsfronter totalt, eftersom man juäven går in från utsidorna. I dagsläget ärdet ca 400 meter kvar till genomslag. – En borr- och sprängcykel, som tar mel-lan 10 och 12 timmar, inleds med att enstor borrmaskin från Atlas Copco borrarca 200, fem meter långa, hål som fyllsmed ungefär 1,2 ton flytande sprängme-del. När dammet har lagt sig efter en salva,forslas sprängmassorna bort för att krossas

till singel. Därefter tas lösa block bort meden pigghammare.

Rickards arbetsuppgiftFör varje sprängning avancerar tunnelnfem meter och det är Rickards uppgift attregistrera berget och bestämma hur myck-et säkring som behövs, innan arbetet kanfortsätta.

– För att få koll på stabiliteten, måste jagstudera berget för att se hur sprickornalöper i förhållande till varandra och even-tuella svaghetszoner. Det innebär blandmycket annat att jag mäter spricklutningenmed kompass och gradskiva och försökerräkna ut om korsande sprickplan bildarblock som kan falla ner. Jag tar även pro-ver av eventuell lera i sprickorna, eftersomdess sammansättning påverkar hur mycketden sväller när den tar upp vatten. – Resultatet av mätningarna ligger sedantill grund för mitt beslut om hur mycketberget måste säkras innan arbetet kan fort-sätta.

Börjar bli bekväm i sin rollRollen som kontrollingenjör innebär att,med utgångspunkt från vad som står i kon-traktet, avgöra hur många och långa bultarsom entreprenörerna måste använda för att

säkra väggar och tak samt hur mycketbetong behövs. – Ibland får jag markera när jag tycker attdet krävs bättring, men det är inte så ofta.Entreprenörerna är väldigt professionellaoch när de gjort ett bra jobb, talar jag omdet. De flesta är nog trots allt glada att vikollar dem. – När jag närmar mig tunnelarbetarna,händer det ibland att de fäller ner visirenoch sätter på sig munskydden. Det är ettnaturligt resultat av våra olika roller. Sålänge tidplanerna hålls och säkerhetenföljs, finns det ingen anledning att göranågon affär av det.

Ett stimulerande arbeteDet märks att Rickard stortrivs på jobbet.Avgående skift skriver alltid en rapportoch Rickard läser den med lika stor nyfik-enhet inför varje arbetspass. – Det är lika spännande i början av varjearbetspass och jag lär mig otroligt mycketvarje dag. När jag började, fick jag dessu-tom en väldigt bra utbildning med mångainterna kurser. Statens vegvesen tar verkli-gen god hand om sina anställda.– Och arbetsmiljön i sig är väldigt spän-nande. Det är kul att vistas i tunneln – påsäkert avstånd! – när ett sprängskott går av.Det känns i hela bröstet.

Det dagliga livet och framtidenKontrollingenjörerna arbetar i par på res-pektive skift, vilket innebär att de är sexstycken totalt i projektet. Två är kvinnor,liksom arbetsledaren, så könsfördelningenär ganska jämn. – Vi kontrollingenjörer bor tillsammans iett hyrt hus, men det finns inte så myckettid att umgås, eftersom vi ju jobbar skift.De dagliga rutinerna handlar nästan baraom att arbeta, äta, träna och sova. Manhinner inte med så mycket mer när manjobbar 10-timmarspass, eller längre.– Men jag trivs ändå väldigt bra med job-bet. Jag är i Norge under två arbetsveckoroch en helg och tillbringar därefter envecka och två helger i Göteborg med minsambo. Hon är snart klar med sin utbild-ning till hotelladministratör och får hondärefter jobb i Norge, är chansen stor att viflyttar hit. Men kontakten med Göteborgoch mina kamrater från Chalmers tänkerjag inte släppa.

JH

Rickard Dahlström, 28, gick ut Väg- och vattenbyggnadsteknik på Chalmers 2011. Han började på Statens vegvesen

i februari 2012.

I AUGUSTI kommer det cirka 2000 nyastudenter till Chalmers. 2000 förväntans-fulla unga vuxna skall påbörja sin ingen-jörsutbildning och slussas in i studentlivetunder fyra intensiva veckor. Nästan likamånga studenter är frivilligt engageradeoch gör så att mottagningen fungerar – årefter år. Vad är hemligheten bakom enlyckad mottagning?

Den centrala mottagningskommittén sam-ordnar sektionerna, anordnar centralaarrangemang och övervakar hela mottag-ningen så att allt går säkert och tryggt till.Både högskolan och kåren har tydliga poli-cies som alla måste följa: alkohol-, likabe-handling- och mottagningspolicy. Underhela mottagningen finns också en trygg-hetsjour och alla sektioner har en biljour.

Genom ett stabilt och tydligt regelverk blirdet enkelt för alla som anordnar mottag-ningen att göra den lyckad varje gång.Enkäten som nyaantagna fyller i efter mot-tagningen ger en indikation på vad somfungerar och vad som kan utvecklas.

Från högskolans sida finns en mottag-ningssamordnare, studievägledare och pro-gramansvariga som jobbar tillsammansmed Mottagningskommittén och alla sek-tioners välkomstkommittéer. Det är få läro-säten som har en centralt organiserad mot-tagning och ett nära samarbete med hög-skolan. Vi är glada över att jobba tillsam-mans för att ge alla nya studenter en riktigtvälfungerande och rolig mottagning!

Chalmers Studentkår

Konsten att välkomna2000 nya studenter

6

AVA N Ç O N S nr 2 2013

MONICA SVENNER, född och uppväxt iBrasilien där pappa Stig Ohlsson var chefför Perstorps fabrik. Började skolan tidigtoch flyttade efter studentexamen till Sve-rige och började som 17-åring på Chal-mers! Fyllde 18 första hösten. Civilingen-jörsexamen från Kemi 1978.

Samma år började Monica på Volvo därhon, tillsammans med en annan tämligennyanställd chalmerist Anna Nilsson-Ehle,startade en förening för unga kvinnligacivilingenjörer. Dom var inte många på 70-talet.

Monica hade gift sig och fått barn. Fun-derade plötsligt om makens yrkesval, lära-rens, var vettigare än hennes eget? Detfanns ett sätt att ta reda på detta. Monicaslutade på Volvo, studerade pedagogik ochutbildade sig till lärare. Efter några år medkatederarbete konstaterande hon att tempotvar väl långsamt och att lönen var ganskamedioker, en nog så viktig parameter.

Alltså tillbaks till civilingenjörsvärlden,men vad skulle hon satsa på? Utvecklingoch produktion kändes spännande ochutmanande. Monica fick anställning hos

Wikanders i deras fabrik i Portugal underåren 1985 – 87. Vi kommer nog alla ihågcork-o-plast-golven. De portugisiska språk-kunskaperna från uppväxten i Brasilienkom väl till pass.

1987 var det dags att återvända till Sve-rige. Mölnlycke Health Care, som ägdesav SCA, blev ny arbetsgivare. Fram till1998 avverkades följande titlar: labbchef,projektledare, kvalitetschef och slutligenvar Monica fabrikschef i Mölnlycke närSCA 1998 sålde verksamheten till NordicCapital och Tamro. De nya ägarna beslötsig för att av verksamhetens 11 fabrikerbehålla och utveckla 5. En av de som skul-le läggas ner var ”Monicas fabrik” iMölnlycke.

Monica fick ansvaret för avvecklingen avverksamheten under en 2-årsperiod. Enmärklig sak som dök upp var att fabrikens150-årsjubileum firades under denna tid.Att lägga ner är en svår och ytterst tuffuppgift. Man måste ha tydliga mål. Mo-nicas ambition var att alla de drygt 200anställda skulle, efter de 2 åren, kunna gåmed flaggan i topp mot något nytt ochutmanade. Det stora flertalet av de anställ-da hade fått nya arbeten som de var nöjdamed kunde man konstatera när nedlägg-ningen var avslutad år 2000 och en slut-summering gjordes.

Monica övergår till familjeföretagOvanstående erfarenheter visade att Moni-ca var en bra förändringsledare, vilkethade noterats av den nye arbetsgivaren,familjen Stena Olssons bolagssfär. PåStena Metall fick Monica sitt första VD-jobb. Under en hektisk 8-årsperiod om-vandlades, utvecklades, alternativt slogsverksamheter ihop. Hon arbetade förStena Fragementering, Stena Gotthard ochslutligen satt Monica som VD för StenaRecycling, ett bolag med 1 100 anställdaoch en omsättning på 8 miljarder.

En fristående investeringsgrupp med enmassa pengar på kistbotten ville under2008 – 2009 bilda en ny företagsgrupp.Monica erbjöds VD-jobbet. Oturligt sam-

manföll detta med den gigantiska finans-bubblan som briserade under denna tidoch allt hamnade i stå. Monica valde attsöka nytt. Atlas Copco skulle flytta enfabrik från Fagersta. Det var en tuff arbets-uppgift ur många aspekter. Logistik, per-sonal, tider, kostnadsramar m.m. Monicaantog utmaningen och såg till så att alltgenomfördes. När ”flytten” var klar dökchefsjobbet upp på gamla Cityvarvet. Detformella namnet är i dag Damen Ship-repair Götaverken. Ägare sedan år 2000 ärden holländska familjen Damen. Alltså varMonica åter i ett familjeföretag.

Damenfamiljen har åtskilliga varv övervärlden och fördelningen är 85 % båtbyg-gande och 15 % renovering/underhåll. Var-vet i Göteborgs hamn är det enda av merbetydande storlek som finns kvar i Göte-borg.

Vad återstår då av den gamla göteborgskavarvsikonen Götaverken? Monica somsedan 2012 är VD, leder i dag en anlägg-ning, med 1 km kaj, två medelstora flyt-dockor, cirka 125 fast anställda, ett antalbyggnader, kranar m.m. När dockorna ärupptagna av fartyg ökar personalstyrkanmed 100-tals projektanställda.

Med Monica vid rodretVarvet har idag tre ”verksamhetsben”.Löpande underhåll med fokus på bl.aRoRo-fartyg, färjor och kusttankers. Deövriga två ”benen” är ombyggnationsamt konverteringar vilka Monica villutveckla.

Vi inledde denna artikel med att Monicavar tämligen ensam som kvinnlig civil-ingenjör på Volvo under 70-talet. Somkvinnlig varvschef 2013 är hon än mersällsynt.

”Vi ligger mitt i Nordens största hamn, vihar i vår verksamhet och i Göteborg av tra-dition ett kunnande och en erfarenhet frånshipping och varvsnäring, inte minst viaChalmers. Så vi har goda förutsättningaratt ha ett bra, konkurrenskraftigt och lön-samt företag”, avslutar Monica Svenner,K78, vår intervju.

LRN

Varje år i samband med Cortége och Valborgsfirande brukar det dykaupp diverse frågor och påståenden i media som rör Chalmers, alkoholoch säkerhet. Vi bad representanter för studentkåren att redogöra för hur kåren ser på dessa ämnen och hur man kommunicerar till de nya

studenterna när de anländer i september.

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

7

FO

TO:

NE

TTA

N K

OC

K

9

AVA N Ç O N S nr 2 2013

8

Studiebesöket hos Propellerhead Soft-ware blev mycket intressant. Vi fick träf-fa VD och en av grundarna Ernst Nat-horst-Böös som på ett mycket personligtoch intressant sätt berättade om hur manpå 1990-talet med ett brinnande intresseför musik och en idé om att en synt skul-le kunna göras i programvara skapadeprodukten ReBirth. Inte nog med att mankunde få en synt i sin dator man kunde fåflera på en gång och därmed göra helamusikstycken. Vi fick också höra hurman mycket tidigt hakade på möjlighetenatt sälja via internet.

Från att ha skapat syntar och effekter iprogramvara fortsatte man med att skapaett mixerbord eller med andra ord en helljudstudio. Dessa produkter har en storoch trogen kundkrets bland musiker runtom i världen. Det var intressant att hörahur man genom god kundvård har etable-rat en trogen skara musiker som använderföretagets produkter. Ernst visade en bildpå kunder som till och med tatuerat in enproduktlogga på armen. Och han berätta-de att man har flera anställda som på hel-tid ägnar sig åt att profilera företagetsprodukter via de sociala medierna. Vårordförande tackade för presentationenoch överräckte ett exemplar av Chal-mersska Ingenjörsföreningens Sångbok.

Vi fick sedan gå runt och titta på konto-ret. Som på så många arbetsplatser i dagsker arbetet huvudsakligen vid en dator,så hela kontoret är fyllt med datorer ochskärmar. Vad som är slående är dock hurkontorsmiljön är präglad av den branschman arbetar i. Det står gitarrer, elbasaroch keyboards här och var. Dessutom vardet anmärkningsvärt tyst i kontorsmiljön.Vid närmare granskning kunde man seatt alla arbetsplatser var försedda medljudabsorberande material runt de appa-rater som i vanliga kontorslandskap spri-der en ständigt oljud av sus och brus över

de anställda. Intressant att det skall behö-vas medarbetare med musiköra för attåstadkomma en god akustisk arbetsmiljö.

Efter rundvandring var det dags att tittanärmare på produkterna. Mattias Hägg-ström Gerdt gjorde en en demonstrationav produkten Reason. Det är en allt-i-ett-studio i datorn med mixer, rack medinstrument och effekter, samt en sequen-cer som håller reda på när, vad och hursaker ska spelas upp i låtarna. Mattiaskopplade sedan in en elbas via en analog-/digitalomvandlare som heter Balanceoch som Propellerhead har tagit fram föratt kunna erbjuda bästa möjliga anslut-ning av analoga enheter, såsom gitarrer,basar och mikrofoner till den digitalahanteringen i Reason. Mattias spelade inen basgång och visade sedan hur pro-gramvaran kan användas för att korrigeradenna och använda den tillsammans medtrummor och en melodislinga som spela-des in via en klaviatur, som var anslutenvia det digitala gränssnittet MIDI.

Propellerhead har prisats många gångerdet senaste året för iPhone- och iPad-appen Figure. Vi fick demonstrerat föross hur man med Figure kan användatiden under en tunnelbaneresa till attskapa ett enkelt musikstycke. Det kräv-des nytänkande för hur man skapar intui-tiva gränssnitt för telefoner och plattor,men DSP-koden delar appen till storadelar med det fullvuxna Reason.

I allt ett givande studiebesök där vi fickmycket personligt bemötande tack vareatt en av våra styrelsemedlemmar är chefför gänget som utvecklar Reason.

Studiebesöket avslutades på närbelägnarestaurang 10:an där vi kunde resoneravidare med några av medarbetarna frånPropellerhead.

Carl-Johan ”Kalix” Bergström, E74

VI SITTER I DEN GAMLA tegelbyggnadenpå Lindholmen och tittar ut över hamnen.Området sjuder av liv och rörelse. Men såvar inte fallet i slutet på 1980-talet, i tom-rummet som uppstod efter sjuttiotaletsvarvskris. – Norra Älvstranden var ett område sominte hade särskilt högt anseende. Ja, ävenHisingen hade en negativ klang. ”Vem villbo där”, undrade folk. Vi trampade länge ien enorm uppförsbacke i vår strävan efteratt skapa en attraktiv stadsdel, som skullelocka både boende och företag. – Det var då vi kom på anslaget: låt ossskapa ett område för människan som bio-logisk varelse, ett område med stor mång-fald och många mötesplatser.

Näringsliv i förändringSvenskt näringsliv genomgick stora för-ändringar i slutet av 1990-talet; Ford köpteVolvo, GM köpte SAAB och Zeneca köpteAstra. – Plötsligt blev vi beroende av beslut somtogs i andra delar av världen. Det var endramatisk förändring och ett uppvaknan-de. Frågan blev: ”Hur skall vi kunna över-tyga dessa företags moderbolag om att

Göteborg är en bra plats att bedriva sinverksamhet på?”– Från näringslivet framfördes önskemålom ett område för 10 000 ingenjörer, 200företag och ett science park-kluster. Bo-städer såg man dock inget behov av, mennu har man ändrat uppfattning. Just nuplaneras för fler lägenheter på Lindholmen.

Lindholmen Science ParcFokusområdena på Lindholmen blev:intelligenta transportlösningar, mobiltinternet och moderna media. – Telematik, det vill säga kommunikationmellan ett fordon och en operatör, ochmobilt internet var ett sätt att få Ericssonoch Volvo att samarbeta utan att konkurre-ra med varandra. – Det handlade om att utveckla öppna are-nor, som Lindholmen Science Park, somkunde fungera som olja i maskineriet ochatt använda styrkan i de synergier som bil-das i mötet mellan akademi, näringsliv ochsamhälle.– Det tredje fokusområdet handlade ommoderna media. Både Ericsson och Volvojobbar med simuleringar. Vi lyckades tillexempel få hit VTIs (Statens väg- ochtransportforskningsinstitut) stora körsimu-lator och nu har både Chalmers ochSjöfartsverket sina simulatorer för naviga-tion här. Och på Visual Arena har vi enstor 4xHD-skärm på 3x6 meter, där vi kanköra 3D-simuleringar.

Lyckat projektNär företaget utvecklade Lindholmen ochbostadsområdena på Eriksberg och i San-negårdshamnen, gick man ut och sökteinvesterare i Göteborg som ville vara medoch påverka utvecklingen av staden.

– Den som är med och investerar och ex-ploaterar skall också ha rätt att påverkautvecklingen. Det är en stark drivkraft.Men, eftersom vi har planmonopol i Sve-rige, gällde det att hitta en arbetsform därbyggherrar och förvaltningar tillsammansunder stadsbyggnadskontorets ledningkunde arbeta mot ett gemensamt mål. – Idag bor 15 000 människor på Lindhol-men och antalet som arbetar eller studerarär 20 000. Vi är bland de första i Sverigesom lyckats utveckla ett område så fram-gångsrikt, utan att en enda skattekronasatts i projektet.

Attraktiva områdenHistoriskt sett har man tvingats användakraftfulla incitament för att locka folk tillnya områden. Så var fallet med Johan-neberg på 1930-talet, där man erbjöd alla

”Det är pulsen, livet och möten som skapar värden”

Orden är Johan Ekmans, V76, kommunikationschef på Älvstranden Utveckling AB. Det kommunala bolaget är en av de viktigaste aktörerna när det gäller att förverkliga visionen om

Älvstaden, som kommunfullmäktige beslutade om i oktober förra året. Johan fortsätter:– Betong och armering skapar inga värden. Men det gör livet. Och livet skapas i mötet mellan människor.

nyinflyttade gratisboende. Därefter komGuldheden, Kortedala, Västra Frölundaoch områdena i nordost. – Den sortens utveckling innebär att dettar ca två decennier att få ekonomisk bär-kraft i området. Vi har i stället använtandra ”krafter” för att locka folk; det gäl-ler att skapa områden med möjligheter tillengagemang, samverkan och påverkan.Kort sagt: områden för människan som bio-logisk varelse.

Marknadsföring– Ett sätt att locka människor har varit attfå dem att upptäcka ett nytt område via eve-nemang. Göteborg marknadsför ju sig som”evenemangsstaden”. År 1997 gick TallShips’ Races i mål på Eriksberg och 2002gjorde Volvo Ocean Race detsamma. År2006 var Lindholmen målet för den sena-re tävlingen och 2015 blir det Frihamnen. – Vi hoppas att folk skall upptäcka vilkenpotential Frihamnen har. Det handlar omatt entusiasmera göteborgarna, att få demmed på planerna. – När vi utvecklade Eriksberg var intressetlågt, men det har förändrats. Vi har flerkanaler och en helt ny spelplan i och medde sociala mediernas framväxt. Det skaparnya förutsättningar för deltagande. Vi job-bar därför med vad vi kallar ”aktiv öppen-het”, vilket innebär att vi aktivt försökermöjliggöra för fler medborgare att engage-ra sig, avslutar Johan Ekman, V76.

JH

Lokalavdelningen Stockholm besöker prisat företag i musikbranschen

BIL

DE

R:

HA

NS

WR

ET

LIN

G

AVA N Ç O N S nr 2 2013 nr 2 2013 AVA N Ç O N S

ELIN HAR NUMERA avancerat till pro-jektledare och är i skrivande stund ansva-rig för renoveringen av kajplats 511 iSkarvikshamnen. Kajen är en EX-klassad

zon där man hanterar lättantändliga pro-dukter, vilket betyder att man inte får

utföra arbeten som involverar el-

maskiner. Fartygsbeläggningen är dessu-tom ca 80 procent, vilket gör det svårt attutföra arbeten under pågående produktion.Därför är det produktionsstopp vid kajenunder renoveringen. – Vi jobbar dygnet runt med att förstärkakajens grundläggning. Sammanlagt 14dykare per skift hjälper till med arbetet.

Utsatt miljöBetongpålarna som förstärks är från slutetav 1950-talet. Det har bildats ett mineral ibetongen som kallas försenad ettringit.Det är en förening av kalcium, aluminium

Från väg och vatten till hamnanläggningarEfter att ha gjort både praktik och examensarbete på NCC, trodde ElinDörrheide, V07, att det var där hon skulle hamna efter avlagd examen. Menett erbjudande om jobb som biträdande projektledare på Göteborgs Hamn,fick henne på andra tankar. Det är hon glad för idag. – Det är en väldigt rolig arbetsplats med många olika verksamheter ochtekniskt utmanande projekt.

Elin Dörrheide, 33 år. Gick ut Väg- och vattenbyggnad på Chalmers 2007.

och sulfat och har i det här fallet uppståttpå grund av att betongen absorberat sulfat-joner från vattnet. När ettringiten tar uppvatten, expanderar den och spränger sön-der pålarna. – Nu bilar vi bort den skadade betongenoch gjuter på ett nytt täckskikt, ett så kal-lat svep. Metoden har tagits fram i samar-bete med CBI Betonginstitutet i Borås.

Stort jobbSamtidigt passar man på att göra om 60 m2

av kajdäcket. På undersidan har betongenkarbonatiserats och på ovansidan har denskador efter att ha tvättas med kemikalier i

samband med oljespill. Arbetet utförs avramavtalsentreprenörer och har en budgetpå totalt 15 miljoner kronor. – Så här stora stopp är sällsynta och krävermycket planering. Det har varit svårt att fåihop dykresurser och att få tillstånd till alltövertidsarbete som krävs.

AutomatlänsaI en energihamn är det viktigt att ha funge-rande rutiner för oljespill. Elin har varitdelaktig i installationen av en automatlän-sa, som utvecklats av SP Marine i Göte-borg. Det är en ca fyra meter lång, GPS-styrd katamaran som lägger ut en länsa vidett spill. Den sjösätts automatiskt och haren speciell angöringsmekanism som hållerlänsan på plats. – Förut var vi tvungna att tillkalla båts-männen vid spill, nu räcker det att larmahamnvakten.

Dubbelt så storaDet finns många projekt att ta sig an ihamnen de närmaste åren. Målsättningenär att fördubbla kapaciteten till två miljo-ner containrar per år till år 2020. Behovetav att exploatera nya områden samt att för-valta och underhålla befintlig infrastrukturär stort. – Det finns massor att göra här i hamnenframöver. Jag trivs fantastiskt bra med mittjobb. Det är vackert som ett vykort på minarbetsplats, oavsett väderlek.

JH

Lokalavdelning Småland-Blekinges

vårmöte i EksjöMAN KAN SÄGA att vi hade tur med vädretockså – solen strålade från en molnfri him-mel på ett 60-tal chalmerister med respekti-ve, denna vår som inte direkt skämt bort ossmed bra väder. Vårmötet 20 april, startademed studiebesök på Ing 2 i Eksjö under led-ning av Ing 2s kamratförenings ordförandeLennart Blom. Han har varit plutonschef,utvecklingschef och chef för Fältarbetssko-lan så en mer erfaren ciceron finns knappast.

Efter lunchen visade Mj Stefan Horstenågra av regementets fordon. De flesta for-donen är modifierade civila fordon, grävma-skiner, traktorer, schaktmaskiner. Modifie-ringarna syftar mest till att skydda förarengenom bepansring. Ett undantag var en gräv-maskin som var en ombyggd stridsvagn, avtyp Leopard 1. En fantastisk skapelse på 64ton som kan göra 65 km/h med en 2000 hkdiesel. Tyvärr fick vi inte provköra den mensom framgår av bilden så undersökte vi dennoggrant.

Efter demonstrationen guidade LennartBlom oss på Ing 2s område och ledde oss tillföreläsningssalen i en av det gamla regemen-tets, Småland husarer, ombyggda stallar. Våregen Rune Axelsson, med ett förflutet på

stället, inledde men en militärhistorisk tillba-kablick ända till den indelte soldaten.

Mj Jan Sundberg beskrev dagens systemmed enbart anställda. Systemet består av tvåkategorier: Dels de stamanställda, i principsom förut – högre befäl och experter. Dels dekontraktsanställda med anställningstider på 8eller 12 månader. Denna personalkategorihar vanliga civila arbeten parallellt.

Soldaterna måste kunna hitta under ofredoch då går det inte att lita på att de normalaGPS-systemen fungerar. Mj Robert Rylanderinformerade om Geodata och om hur försva-ret arbetar för att soldaterna skall kunna ori-entera sig under alla omständigheter ocksåutomlands på nya ställen där det i principsaknas kartor.

Mj Per-Henrik Åberg beskrev hur EOD IS(Explosive Ordnance Disposal InformationSystem) stöder min- och ammunitionsröjarei deras arbete för att göra omgivningen säkerefter strider. Det är bara att konstatera attförsvaret är lika beroende av avanceradedator- och informationssystem som den civi-la sidan.

Efter snabb uppfräschning på Stadshotel-let och tillbaka på Trianon så hölls vårmötetmed militärisk disciplin och Dry Martini.Kjell Bengtsson toastade oss med vanligsuveränitet genom kalaset och Chris Wagnerspelade upp och så stängde baren som van-ligt alldeles för tidigt, 01:00 och vi fick åter-vända till Stadshotellet.

Björn Andersson, E84, sekr

Göteborgs Hamn i siffror:

Det kommunala bolaget Göteborgs Hamn AB äger all

mark och infrastruktur i hamnenoch separata terminalbolag driver

de olika verksamheterna.

• 11 000 fartygsanlöp per år

• 33 % av Sveriges utrikeshandel

• 136 direktförbindelser ut i världen

• 70 % av Nordens industri och befolkning finns inom 50 mils avstånd

• 2,4 mil kajer

Svar: Motståndet i de tvenne trå-darne förhåller sig ungefär som5:6. Motståndet är proportionelltmot längden och omvänt propor-tionellt mot tvärsnittsarean.

Vill du läsa tidningen i datorn? Vill ni hellre ha Avançons i PDF-format, iställetför utskickad tryckt kopia, gå inpå föreningens hemsida och anmäl detta.

För utlandsboendedistribueras tidningen, fr.o.m.2013, enbart som PDF-kopia föratt läsa digitalt. Men önskar duändock en tryckt tidning skickadhem till dig så kan detta ordnas.Kontakta vårt kansli och anmäldetta och så får ni en tillkom-mande avgift på 100 kronorför ett års portokostnad. Det ärdyrt att skicka utomlands.

Grimvall minns (sid 13)

Eksjö är en av Sveriges bäst bevarade trä-städer. Bebyggelsen i Gamla stan är idag ett av landets bästa exempel på en bevarad, sammanhållen trästad och en unik kulturskatt.Kanske ett passande utflyktsmål i sommar?

FOTO: ÅSA JOHANSSON, EKSJÖ TURISTBYRÅ

nr 2 2013 AVA N Ç O N SAVA N Ç O N S nr 2 2013

12 13

KÄRA LÄSARE! I år är det ett stort år.Chalmersspexet fyller nämligen 65 ochdessutom fyller Bob- och Veraspexet 10 årvardera. Som så många andra pigga 65-åringar ska vi fira detta ordentligt med ettstorslaget jubileum som kommer att ske ivecka 41 (tips: ta fram kalendern och skrivin det redan nu) med hela tre nyuppsätt-ningar, skiv- och boksläpp samt naturligt-vis en massa härliga spexkalas.

Mer information om vad jubileumsveck-ans innehåll följer här nedan men glöminte att kolla in hemsidan www.chalmers-spexet.se, där man klickar sig vidare tilljubileumsuppsättningen och finner uppda-terad information om jubileet, priser samtlänk för att köpa biljetter och förboka sinbok/skiva. För vidare frågor kring biljett-hantering kan man även ringa jubileums-directeur Ivar på telefonnummer 073-37250 50, eller jubileumscasseur Kråkan påtelefonnummer 070-296 00 12.

Onsdagen 9/10LORENSBERGSTEATERN: Lasse-MajaKrogen Tre Gyllene surrar av rykten, detsägs att Lasse Maja är i staden. Det lärvara en skälm av stora mått, jojo. Stalredan som liten, från sina egna föräldrar,sägs det. Så fick han fly hemifrån. Mansäger att han klädde sig i kvinnokläder föratt ingen skulle känna igen honom. Allakänner ju alla i Ramsbergs socken. Ja, påden vägen lär det ha varit – stulit än häroch än där i hela Bergslagen, men han stjälvisst aldrig från fattigt folk, sägs det, sånågon hut i kroppen har han kanske.

Chalmersspexet Lasse-Maja sattes för för-sta gången upp år 1984.

Fredagen 11/10 RunAn, CHALMERS KÅRHUS:

GagarinÅret är 1957 och kalla kriget har nu börjatpå allvar. Målet för dagen är att få upp första människan i rymden. Amerikanarna

ligger efter och ryska forskare pressas attfå fram snabba resultat, resurser omförde-las och hela den gigantiska statsapparatenär satt i rörelse, likt en glaciär, för attuppnå målet. På en potatisåker i Klushino,Smolensk, står Olga Gagarina och ledersitt glada arbetslag mot ännu en mediokerpotatisskörd. Det enda som känns i luftenhär är vind och regn, och om man har tur,en lätt doft av gödsel. En bit bort därifrångår Olgas son Jurij och dagdrömmer. Fögaanar de vad som väntar.

Chalmersspexet Gagarin var det förstaBob-spexet och sattes för första gångenupp år 2003.

Lördagen 12/10 RunAn, CHALMERS KÅRHUS:

Mata HariUnder första världskriget i en liten bynågonstans i BeNeLux träffas de tre vän-innorna Elsbeth, Margaretha och Clarahemma hos Elsbeth, som driver kurser föratt klara sitt uppehälle då hennes man harförsvunnit. En bra bit därifrån, i Paris, sit-ter som av en händelse en tysk och en fran-sos på ett café och fördriver tiden. TyskenFranz och fransosen Jacques drar inte rik-tigt jämt, men de trivs på caféet där de bliruppassade av café- och nattklubbsföre-ståndaren Alphonse. Det är så där trevligtoch gemytligt som det bara kan vara på ettcafé i Paris mitt under brinnande krig.

Chalmersspexet Mata Hari var det förstaVera-spexet och sattes för första gångenupp år 2003.

Lördagen 5/10 STENHAMMARSALEN:

Matinéföreställning

Charles III anslutning till jubileumsveckan kommeren kortare matinéversion av Chalmers-spexet Charles II, som för första gångensattes upp år 1963, att sättas upp av ochmed dess originalmedlemmar. Mer infor-mation om detta kommer även det att fin-nas på hemsidan www.chalmersspexet.sedär man kan klicka sig vidare till jubi-leumsspexen.

Med vänliga spexhälsningar,Jubileumskommittén

“

”

www.damenshiprepair.se | info@damenshiprepair.se | +46 (0)31 50 20 00

DAMEN SHIPREPAIR GÖTAVERKEN YOUR DOCKING PARTNER SINCE 1841

The docking at Damen Shiprepair Götaverken went very well.Cooperation, flexibility and ability from all departmentsare first class, with a positive attitude. Even with quite a lot of extra work, our vessel left the dock in time.

BORJE ANGLERUD SUPERINTENDENT STENA MARINE

Chalmersspexet firar 65 år!

AVA N Ç O N S nr 2 2013 nr 2 2013 AVA N Ç O N S

Medlemmarna i 1972-73 års FESTU; kårens festutskott som anordnade alla stora kalas. Från vänster: Stefan Lyxell, A75, Tommy Löwbäck, E76,

Sexmästarinnan Anna Tornell (ännu ogift), F76, Tomas Mellgren, M79, samt Sexmästare Sven-Erik "Pelle Ny" Pettersson, V76.

Dagen inleddes med att Chalmers Tekniska Högskolainformerade om det mycket omfattande forskningsini-tiativet Graphene Flagship. Du finner en separatresumé av detta föredrag på sidan 16.

Mellan medaljutdelningen och kalaset var det CING-mingel i Volvo-foajén utanför RunAn.

Vårkalaset innebar god mat och dryck, skålande och gyckel. Allt förtjänstfullt lett av en Toastmaster-

familj med Spexarpappa, Musikantmamma och liten Sångfågel som tog upp Måsen.

Efter att Chalmers bjudit på lunch var det dags förVårmötet. Du finner mötesprotokoll med mera på vårhemsida: www.avancez.se

Därefter bjöd Chalmersspexet Bob på en nästan korrektbiografi om Sveriges visfantom Carl Michael Bellman.

UNDER TIDEN som förflutit mellan debåda bilderna härunder och bredvid harAnna hunnit med en hel del, vilket görhenne till en ytterst värdig Gustaf Dalén-medaljör. Medaljen delas ut av Chalmers-ska Ingenjörsföreningen till minne av upp-finnaren och företagsledaren Gustaf Dalén– tillika Chalmers förste Nobelpristagare(Fysik, 1912). Förutom ett flertal banbry-tande uppfinningar och utveckling av ABGasaccumulator (AGA) startade han 1917vår första lokalavdelning, i Stockholm

Några hållpunkter i Annas yrkesliv: Efterexamen på F 1976 arbetade hon på Volvooch Volvo Personvagnar till 1998; främstmed säkerhetsutveckling. Hon var ävenUniverseums första VD och sedan 2006 ärhon föreståndare för centret SAFER inomLindholmen Science Park. Hon har ocksåhunnit med ett antal styrelseuppdrag ochblev 2002 hedersdoktor vid KTH.

Som traditionen bjuder kommer Anna atthålla en Gustaf Dalén-föreläsning underförsta kvartalet 2014 (på eller i närheten avföreningens födelsedag den 2 mars). Merinformation kommer. Grattis Anna!

Anna Nilsson-Ehle årets Gustaf Dalén-medaljör

Kontinentaleuropa

Kom med oss till Zürich!

ÅRETS ÅRSMÖTE kommer att avhållas iZürich, Schweiz helgen 4–6 oktober.Tidigare deltagare och prominenta gästerhar fått inbjudan per e-post, men det ärinte för sent att anmäla sig: continental-europe@cing.chalmers.se. På vår hemsi-da finns fullständig inbjudan med pro-gram för en oförglömlig weekend i bästaChalmersanda.

Styrelsens bemödande omfattar aktivite-ter med tekniskt innehåll såväl som kul-turella, med anknytning till Zürich ochSchweiz; berg, tunnlar, klockor och kan-ske pengar. Även något gott att äta ochdricka är med på programmet, allt medkänd och älskad Chalmersanda.

Alltså, kära medlemmar och gäster utiEuropa, detta är ett utmärkt tillfälle attåterknyta banden med Chalmers ochChalmerister. Alla CING:are, med ellerutan respektive, är välkomna.

Conny ”Claesconny” Sundberg, E85, ordf.

Företagsgruppen fyller 15 årChalmers Studentkårs företagsgrupp firar nu femton år.Företagsgruppen består av fem företag, med uppgift att ge ser-vice till kårens medlemmar i form av boende, mat, studiema-teriel och möjlighet till arbete. Chalmers Studentbostäder hari dag ungefär 2 000 student- och forskarbostäder, och plane-rar att bygga cirka 400 till under de kommande fem åren.Övriga företag – Chalmers konferens och restauranger, Cre-

mona Chalmers bokhandel, BrainTek och Chalmers teknolog-konsulter AB – har en sammanlagd årsomsättning på cirka250 miljoner SEK. Teknologerna har inte bara möjlighet att tadel av den service bolagen tillhandahåller, utan kan också sittai företagens styrelser.

Järnvägsvagnen vid GeniknölenNär solen kommer fram kryper studenterna ut ur föreläsnings-salarna. Geniknölen mellan kårrestaurangen och A-dammenär en populär plats att sitta på. Från sagda kulle har man fullutsikt över Chalmers Studentkårs egen järnvägsvagn. Vagnen

donerades till kåren av SJ 2004, som en gåva för att firakårens 100-årsjubileum. Trots uppmaningar i fullmäktige attbygga en tillhörande modelljärnväg i verklig storlek står vag-nen i dag stilla, men den är ändå i bruk. Järnvägsvagnenanvänds som festlokal, både under pubrundorna och vid andratillfällen. Den rymmer en bar, bord och stolar för 48 sittandeoch en toalett. Vagnen kan hyras av nuvarande och tidigarekårmedlemmar. Priset för alumner är 600 kronor för vardagaroch söndagar, och 1 000 kronor för fredagar och lördagar.

Linn Hansen, redaktör för tidningen Tofsen

Vårmöte och Kalas på ChalmersSista lördagen före Valborg var som vanligt Chalmersska Ingenjörsföreningens Vårmötesdag; fylld från bittida till sent med Föredrag, Lunch, Vårmöte, Spex, Medaljutdelning och Vårkalas.

H Ä N D E R P Å K Å R E N

16

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

17

AVA N Ç O N S nr 2 2013

Vi behöver ingenjörer ochprojektledareVi växer så det knakar! Nya spännande uppdrag gör attvi behöver fler ingenjörer med kunskap i .NET, SCADAoch PLC samt ambitiösa projektledare med erfarenhet från Industri, Infrastruktur eller Fastighet.

Trivs du bäst när du får arbeta nära och tillsammansmed kunderna? Är du drivande och brinner för nyalösningar? Då kan vi ge dig chansen att utvecklas ännu mer! Här finns spännande utmaningar, engageradekollegor och en arbetsgivare som gör allt och lite tillför sina medarbetare.

´ Mer att läsa om tjänsternahittar du på acobiaflux.se/jobba

AcobiaFLUX är en systemintegratör med inriktning på Industriell IT & Automationinom Industri, Infrastruktur och Fastighet. Vi har kontor i Göteborg, Stockholm,Malmö och Larvik i Norge.

Läs mer på acobiaflux.se | facebook.com/acobiaflux | linkedin.com/company/acobiaflux

GR A F E N (uttalas med betoning på e[gra'fe:n]– trots att det saknar accent) är enspeciell form av kol, där atomerna liggerordnade i ett hexagonalt, ”hönsnätsliknan-de” mönster i ett enda lager. Extremt tunt,med andra ord, och det kallas följaktligenofta för ett tvådimensionellt material.

Föga förvånande är grafen ett extremt lättmaterial – det väger endast 0,8 milligramper kvadratmeter. (Kanske ett opassandemått, för några kvadratmetrar grafen harman ännu inte lyckats framställa – endastpyttesmå flagor.) Men i förhållande till sinvikt är det 200 gånger starkare än stål. Detär också böjligt och mycket “tätt” – dethexagonala atomlagret är ogenomträngligtför både vätskor och gaser. Däremot släp-per det igenom ljus – grafen är alltsågenomskinligt. Lätt att tappa bort, m.a.o.

Nobelpris 2010Forskarvärlden har länge försökt framställagrafen, eftersom teoretiska beräkningar in-dikerat att ett sådant material skulle kunnaha synnerligen intressanta egenskaper.

Men det var först 2004 som de båda ryskaforskarna Andre Geim och KonstantinNovoselov, båda verksamma vid universi-tetet i Manchester, med hjälp av tejp (!)lyckades separera ett atomlager kol från ett

grafitblock. För sin bedrift fick deNobelpriset i fysik 2010.

Efter genombrottet i Manchester 2004 vardet många forskargrupper runt om i värl-den som plockade fram tejprullarna. Manprövade även andra metoder, t.ex förång-ning på ett lämpligt underlag. Forskare vidLinköpings universitet har exempelvisutvecklat en metod för att framställa grafenpå kiselkarbid.

Graphene FlagshipGrafen-forskningen började på Chalmers2006. Idag är flera forskargrupper inblan-dade. Och det finns god anledning:

Den 28 januari i år meddelades att Chal-mers har fått EU:s förtroende att koordine-ra den europeiska grafen-forskningenunder många år framåt. Budgeten på irunda svängar en miljard euro motsvarartio års arbete för tusen forskare. Av demfinns ett hundratal i Sverige.

Efter drygt två års planeringsarbete fickChalmers tummen upp för sitt forsknings-initiativ Graphene Flagship, som redanfrån start omfattar 128 akademiska ochindustriella forskningsgrupper i 17 europe-iska länder, och vars vetenskapliga rådinrymmer fyra nobelpristagare. Befälhava-re på flaggskeppet är fysikprofessor JariKinaret. Förste styrman (vice direktör)är Tomas Löfwander, F97.

Tanken är att man under en tioårsperiodskall flytta supermaterialet grafen – ochandra, liknande nanometertunna material –från forskarlabben ut i den industriella var-dagen och därmed in i en mängd konsu-mentprodukter. Detta skall ske genom ettsamarbete mellan forskare och teknologis-ka spetsföretag inom olika områden. Där-igenom hoppas EU kunna skapa ekono-misk tillväxt och nya arbetstillfällen iEuropa. Inga dåliga förhoppningar på ettmaterial som knappt syns, med andra ord.

Som exempel på förväntade grafen-basera-de produkter kan man nämna ultrasnabboch flexibel elektronik som ”elektronisktpapper” och böjbara smarta telefoner, lät-tare och mer energieffektiva flygplan samtavancerade batterier.

Första fasenNär flaggskeppet sjösatts väntar en jung-frutur på 30 månader, med start i oktober2013. Budgeten för denna ”ramp-up-phase” är 54 miljoner euro, varav 3,8 mil-joner hamnar på Chalmers.

Jari Kinaret och hans medarbetare skall dåkoordinera arbetet inom ca 130 forskar-grupper (antalet ökar efter hand) som job-bar inom tolv ämnesområden. Forskargrup-perna samarbetar även med för dagen 76industriella partners i the Flagship Consor-tium. Ingen lätt uppgift att stå till rors påden skutan, kan man anta.

Sverige deltar med forskningsgrupper frånChalmers och universiteten i Linköpingoch Umeå, samt Karolinska institutet. Detsistnämnda skiljer sig lite från övriga delta-gare, i och med att forskargruppen vidKarolinska kommer att studera hälsoeffek-terna från det nya nanomaterialet grafen.

Givetvis finns det mycket att läsa på nätetom grafen och Chalmers nya flaggskepp.Börja t.ex med www.graphene-flagship.eueller www.chalmers.se

BL

Grafen – värt mer än sin vikt i guldStora Vårmötesdagen, lördagen den 27 april, inleddes med att docent Tomas Löfwander, F97, berättade

om forskningsinitiativet Graphene Flagship och Chalmers nyckelroll i detsamma.

Grafen utmärks av att kolatomerna ligger i ett hexagonalt mönster i endastett skikt. Detta ger starka bindningar.

Årets Cortège-byggare hade en alldelesegen uppfattning om vad man borde

göra med Graphene Flagship-budgeten.

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

19

CHALMERIST-MIDDAGARNAEn unik chans att träffa framtidens ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl

Hej Chalmerist! Varje höst börjar 2000 nyastudenter på Chalmers, många utan en klar bild av

vad studier vid Chalmers innebär och vilkamöjligheter det ger. För att inspirera, motivera ochstötta de nya chalmeristerna anordnas middagar

där de under avslappnade förhållanden träffarChalmersalumner, verksamma på Chalmers

eller som näringslivsrepresentanter. Vår förhopp-ning är att du vill vara med och välkomna de nya

studenterna genom att delta på en eller fleraChalmeristmiddagar. De går i inspirationens teckenmed Chalmerssånger och historier, mat och under-hållning. Vi bjuder in och du delar med dig av dina

erfarenheter och minnen.

Anmäl dig senast 10 dagar innan middagen, se datum nedan, via: www.cing.chalmers.se

Datum för middagarnaJOHANNEBERG

26/8 Kemi- och Bioteknik4/9 Industriell ekonomi

6/9 Fysik12/9 Elektro-, Data- och Informationsteknik

17/9 Väg- och Vattenbyggnad20/9 Maskinteknik, Teknisk Design,

Automation och Mekatronik

LINDHOLMEN11/9 Högskoleingenjörer

24/9 Sjöutbildningar

Vid frågor kontakta gärna projektledareIsabel Azcárate och Ludvig Sylvén,

mobil: 0738-28 00 43,e-post:chalmeristmiddagarna@student.chalmers.se

Chalmeristmiddagarna är ett samarbete mellan Chalmers, Chalmers Studentkår,och Chalmersska Ingenjörsföreningen

DET HELA HANDLAR OM en otrolig resaför i första hand PeO Löfgren, M82, ochhans hustru Annika. Resan startade medTomas Tranströmers Nobelpris i Litteratur,som ledde till tankar i PeO:s huvud, sominnebar framtagning av en diktsamling,som ledde till utgivning av diktsamlingen,som ledde till ett antal stora boksläpp med100 tals besökare och slutligen kulminera-de allt med att PeO och hustru Annickafick träffa Nobelpristagaren.

Från start till mål i kortform2011, Tranströmer får Nobelpriset i littera-tur. PeO, som egentligen aldrig läst en dikti sitt liv frågade sin fru: ”Varför får en dik-tare Nobelpriset”. Annikas svar: ”Jagköper Tranströmers samlade verk i jul-klapp till dig och så läser vi var sin dikthögt för varandra på lördagsfrukostarna,och så ser vi om vi fattar varför han fickpriset”. Sagt och gjort. Efter ett par måna-ders läsande var Peo fast. ”Jag tror att jagvill försöka skriva själv!”

I samband med Valborg 2012 tog PeOkontakt med undertecknad, berättade omsina funderingar på att ge ut en diktbokoch om jag kunde tänkas vara med på etthörn. Lansering. Boksläpp. Publicitet etc.Men först fick jag ett första korrektur påboken. Läste den på tåget upp tillStockholm och var imponerad. Jag beslötatt ställa upp, stötta, komma med idéerm.m. Detta skulle bli helkul var vårt motto!Jag skrev bokbaksidan och beskrev PeOoch tillblivelsen.

Boktiteln: ”En Tranströmer till frukost”,med den aktuelle Nobelpristagarens namn.Minerad mark! PeO tog kontakt medTomas Tranströmer och fick OK attanvända titeln mot att Tomas fick ett ex avboken!!! Otroligt! Nu var det bara att köra.

Boktiteln gav temat för lanseringarna.Bjuda alla på frukost med långfil och

”kulturmüsli”, kaffe och en punsch till desom så önskar. Två personer växelläser ….en Tranströmerdikt och en av PeO:s dikter.Levande musik i form av en trio: Lite softnedtonad jazz. Inramningen var klar!

29:e juli 2012, första boksläppI PeO:s och Annickas hem på Österlen.100-talet fick inbjudningar. Stort partytälthyrdes. MÅNGA kom, över förväntan,och lät sig väl smaka av kultur och långfil.

Den 30 september var det ett dubbelevene-mang. På förmiddagen närvarade PeO i

tryckeriets (www.books-on-demand.com)monter på Bokmässan i Göteborg. Påeftermiddagen boksläpp i Vasa konsthall,som dagen till ära var hyrd av oss. Dikt-uppläsare av PeO:s dikter var chalmers-docenten Sven B Andersson, F79. Liksompå boksläppet i Skåne kom ett 70 tal besö-kare som bjöds på frukost, diktläsning ochsoft jazz.

Frukost hos Tranströmer18:e november 2012, i samband med spex-arrangemang på Södra Teatern i Stock-holm, hölls ett mindre boksläpp. Men denallt överskuggande händelsen denna dagvar att Tomas och hans hustru MonicaTranströmer inbjudit PeO och Annika attäta frukost med dem i sitt stockholmshem.PeO:s resa hade nått målet, säcken knötsihop!

Utvärdering? Hur gick det? Alla projektbukar ju mynna ut i en summering, alltidmed en ekonomisk del. Förlusten räknas ikilo kronor, men intäcktskontot räknat iupplevelser, trevnad, festliga händelseroch möten, antal skratt överstiger medråge den ”hanterbara ekonomiska förlus-ten”. Men vill ni minska på förlusten ellerbara njuta av PeO:s dikter, åtskilliga medchalmersförtecken, så finns ex att köpa påwww.books-on-demand.com eller Adlibrisför det facila priset av cirka 100 kronor +porto.

Tack PeO och Annika för att jag fick varamed i detta oförglömliga bokprojekt.

Lars Ragnar Nerelius, M80”Kulturstrateg” mm.

PeO Löfgren, M82, genomför själva bok-släppet vid boksläppet på Österlen.

Från maskin-element till

dikter om kärlek

20

AVA N Ç O N S nr 2 2013

Chalmers årskurs V58 firade 55-årsjubileum 26-28 april, 2013

Chalmersspexet Bellman, årets Bobspex, gästarStockholm och Södra Teatern lördagen den 23 november.

You want to make a difference everyday. So do we.

www.sca.com

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

21

Från vänster: Sven Odenstedt, Inger Odenstedt, Lennart Svahn, Folke Simrén, Sture Grauers, Arne Ransgård, Birgitta Ransgård,Yngve Hammarlund, Sven Ohlson, Rolf Malmquist, Kaj Lüsch, Monica Frykfeldt, Mette Lüsch, Ulla Malmquist, Lars Frykfeldt,Bengt Håkansson. Följande jubilarer saknas på bilden: Per-Henrik Berglund, Torsten Davidson, Sören Eriksson, Åke Forsvall,Ingemar Grangård, Per-Olof Hakeman, Kjell Henningsson, Jens Holmquist, Lars Lundin, Lennart Pajnert, Ralejs Tepfers.

Operativa chefen Peter Öhman berättadesedan om Lindholmen Science Park ochdess vidare utveckling. Vi fortsatte tillVisual Arena och SAFER, Fordons- och tra-fiksäkerhetscentrum, där vi fick inspireraderedovisningar av vad som händer inomforskningen och undervisningen. Vi upplev-de att Chalmers har genomgått en revolutio-nerande utveckling jämfört med den hög-skola, där vi studerade.

På kvällen hade vi Räkfrossa, med KajLüsch och Sven Odenstedt som värdar, i enlokal på Konstepidemin. Lennart Svahn,som hade kommit från USA, ledde allsång-en och sjöng visor till gitarr. (Deltagare: 31st, 19 V58:or med 12 damer).

Lördagen var Chalmersska Ingenjörsföre-ningens heldag. Grafenföreläsning på för-middagen och lunch som Chalmers bjöd på.Spexföreställning, Dalénmedaljsutdelningoch Vårkalaset. Se mer på sid 14,15 och 16.

Söndagen tillbringade vi på Chalmersskahuset på Södra Hamngatan 11. Byggnaden,som en gång ägts och bebotts av WilliamChalmers, har skänkts av SE-banken tillChalmers Tekniska Högskola. I en våninghögst upp i huset har Chalmers rektor sintjänstebostad. Philip Wramsby, utklädd tillWilliam Chalmers i tidsenliga kläder och

peruk, hälsade oss välkomna. Besöket avslu-tades med en brunch i de nyrestaureradelokalerna. Till kaffet kom Chalmers rektoroch VD, Karin Markides, ner och hälsade påoss jubilarer. (Deltagare: 22 st, 13 V58:ormed 9 damer).

Varför ordnar vi dessa jubileer? Vi levde till-sammans under viktiga ungdomsår och ska-pade relationer. Första gångerna jämförde vivåra karriärer men redan tidigt upphördedetta och genom de relativt täta träffarna haräven våra fruar blivit bekanta med varandra.

Det kanske bör påpekas att en tredjedel avkursens elever aldrig deltar i dessa träffar.Det är förmodligen samma tredjedel, sominte deltog i festerna under studietiden. Medhänsyn till vår ålder är det även en del somhar gått bort. Från att ursprungligen ha varit72 i klassen är antalet nu 53. En del har pågrund av sjukdom och krämpor svårt attdelta och en del hade denna gång andraarrangemang inplanerade.

För att undvika sådana kollisioner harJubileumskommittén redan nu förvarnat omdatum för nästa 5-årsjubileum 2018. Troligadatum 2018 är 20-22 april eller eventuellt27-29 april.

För Jubileumskommittén Sören Erikson och Arne Ransgård

ÅRSKURSEN har firat jubileum vart 5:e årefter examen. Under en period firade vi näs-tan varje år. Det började med att kamraternai Danmark bjöd till en träff med bl.a golf ochcykeltur. Skåningarna ville inte vara sämreutan ordnade en träff på Brösarps Gästgiva-regård, med deltagande av ordföranden förFritiof Nilssonsamfundet och utflykt tillHaväng. Nästa gång var det stockholmarna,som bjöd på en rundtur och visade exempelpå framtida byggnadsprojekt.

Vi fann att det blev lite för tätt och återgicktill att fira vart femte år. De första åren fira-de vi jubiléum endast en kväll, men när ArneRansgård (av Chalmers utsedd årskursrepre-sentant för V58) kom in i kommittén, ökadevi ut tiden till tre dagar bl.a beroende på attvi samordnade lördagens program med Chal-mersska Ingenjörsföreningens vårfest.

Vårt eget program började redan på fredagförmiddag. Efter en färjetur från Rosenlundtill Lindholmen, samlades vi i den spektaku-lära byggnaden Kuggen. Här informeradePeter Hellqvist, alumnikoordinator på hög-skolan, om byggnaden och dess användning,om Chalmers Lindholmen och om eftermid-dagens program. Vi intog därefter en 3-rät-ters lunch på Ester Mosessons restaurang-skola.

Södra Teatern vid Mosebacke torg gerdet hela en storslagen inramning

Först föreställning och efteråt omman vill, kalas med ensemblen.Planera in denna begivenhet redannu! Träffa gamla kompisar, upplevchalmersandan, mingla i pausernaoch roas av det icke alltid helt kor-rekt historiska skeendet i hand-lingen.

Information om exakta priser, tider,plats för kalaset etc. kommer eftersommaren.

Gå in på www.avancez.se och gåvidare till Lokalavdelning Stockholm.

Och du! Varför inte kontakta gamlachalmerskamrater och gå tillsam-mans. Vi ses!

FO

TO:

KR

ISTO

FE

R N

OR

ST

RÖ

M

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

23

AVA N Ç O N S nr3 2009

20

LokalavdelningarAustralien-Nya Zeeland

Kontakt: David Breneman, D04Tel: +61 405 23 05 24

E-post: david@breneman.se

BergslagenKontakt: David Karlén, F04, ordf.

Tel: 0703-80 70 11E-post: bergsl@cing.chalmers.se

EnglandKontakt: Vakant

Hänvisning till föreningens kansli Tel: 031-772 47 80

E-post: avancez@cing.chalmers.se

HallandKontakt: Bengt Johansson, V68, kassör

Tel arb: 031-734 39 24, bost: 035-31 237E-post: halland@cing.chalmers.se

JapanKontakt: Carl-Gustav Eklund, M76, ordf.

Tel arb: +81-90-1111-4606Tel bost: +81-3-5420-5303

E-post: japan@cing.chalmers.se

KinaKontakt: Andreas Sigurdsson, I07, ordf.

E-post: andsig@gmail.com

KontinentaleuropaKontakt: Conny Sundberg, E85, ordf.

Tel: +49 8171 16382Mobil: +49 173 5717917

E-post: csundberg@t-online.de

NorgeKontakt: Stefan Werner, M82, ordf.

Tel: +47 415 187 27E-post: norge@cing.chalmers.se

Skåne-ÖrestadKontakt: Kjell Groth, K73, ordf.

Tel: 0733-38 23 30E-post: kjell@groth.hm

Småland-BlekingeKontakt: Björn Andersson, E84, sekr

Tel: 0701-70 41 48E-post: smalbl@cing.chalmers.se

StockholmKontakt: Håkan Jakobsson, V66, sekr

Mobil: 0704-53 27 59 Tel bost: 08-560 323 48

E-post: cingstockholm@gmail.com

USA-CanadaKontakt: Åke Hellström, F69, ordf.

Tel bost: +1 614 457 2984E-post: us-can@cing.chalmers.se

Canada E-post:UrbanT.Ziegler@RNCan-NRCan.gc.ca

Värmland-DalKontakt: Svante Silvén, M59 ordf.E-post: svante.silven@karlstad.se

VästKontakt: John Petersson, Z02, ordf.E-post: john.r.petersson@gmail.com

ÖstergötlandKontakt: Margareta Brattö, K76, sekr

Tel: 0734-18 90 22E-post: ostgot@cing.chalmers.se

Östergötland

Årsmöte iMotala

Östgötaavdelningens årsmöte ägde rumpå Sveriges Rundradiomuseum i Motala.Vid årsmötet omvaldes till styrelse Carl-Olof Carlsson (ordf.), Anders Rindö,Margareta Brattö och Anders Hintzesamt nyvaldes Claes Alströmer, M75.

Till revisorer omvaldes Peder Antonsson,Christina Berglund och Per-Ola Post.Valberedningen Ylva Rönnmark och LarsEriksson omvaldes.

Utöver valfrågor diskuterades möjlighe-ten att öka medlemmarnas antal ochengagemang.

SVERIGESRUNDRADIOMUSEUM

Museet har sedan något år tagits över avMotala kommun. Bo Lindqvist som hål-ler på att utveckla verksamheten gav enmycket sakkunnig och engagerad berät-telse av radiohistorien och speciellt vadsom hänt i Motala.

Radiosändaren i Motala som invigdes1927 var den första stora sändaren iSverige och den största i Europa. Genomplaceringen centralt i södra Sverige medgod tillgång till elektrisk energi nåddeden stora delar av Sverige. Det fannsredan tidigare mindre lokala sändare iolika städer. Rundradiotekniken utveck-lades snabbt i början av 1930-talet ochallt större stationer byggdes i omvärlden.

En kraftigare sändare behövdes för attmotverka störningar från dessa vilkenanvändes fram till 1962 då den ersattesav Orlundasändaren utanför Vadstena.Den senare var i drift fram till 1991.Motalasändaren användes också för attunder kriget sända kodade meddelanden ilångsam takt utan att rundradiosändning-arna påverkades. Dessa medelanden rik-tade sig till fartyg utanför spärren iKattegatt och kanske även till brittiskaflygplan.

Det finns också en utställning av produk-ter från Luxor industrier i Motala. Till-verkningen av radiomottagare i Motalabörjade före radiosändningarna. Dettautvecklades senare till bl.a skiv-, tråd-och bandspelare, TV och persondatorer(ABC80). Motala blev så småningomledande i tillverkning av mottagare försatellit-TV och distribution av kabel-TV.

Museet kan besökas enskilt under som-maren för de som missade årsmötet.

Carl-Olof Carlsson, E69

Kina

Dinner with Chalmers

delegationOn April 16 around 25 alumni met upwith Karin Markides, Jörgen Sjöberg andAnders Wennberg during their visit toChina. The dinner brought togetheralumni from a wide range of industriesand countries. Karin shared informationon some of the activities going on inSweden but also took the opportunity toask the alumni for input and feedback.

The dinner included some spicy Huna-nese food and of course some Chinesebeers. “We try to have an event everymonth more or less, sometimes it is onlyan after work but we try to alternate withdinners or other event, next one will be abarbeque.” says Elin Liden board mem-ber CING Shanghai. She continues “It isalways great when people from Chalmerscome to visit in Shanghai; it is a greatopportunity to hear what is going on atChalmers and how we can work together”.

Andreas Sigurdsson, I07

Skåne-Örestad

MAX-labbesökoch gåsätande

Den 11:e november besöker vi förstaMAX-lab i Lund med Patrik Almqvist,E02, som guide och efter besöket går vioch avnjuter lite skånsk gås. Boka redannu detta datum i kalendern. Fler detaljeri kommande nummer.

MAX Lab håller på att transformerasfrån ett nationellt lab (MAX Lab) medinternationella användare till ett interna-tionellt state-of-the-art lab (MAX IV Lab,www.maxlab.lu.se) med världens bästasynkrotronljusanläggning. Detta händerinte över en natt utan är ett arbete somstartade för 25 år sedan då första accele-ratorn byggdes. Just nu används 3 gene-

Radiofabriken Luxor, som grundades 1923, satsade på rörmottagare som

kunde ta emot utländska sändningar.

Anropet ”Stockholm-Motala” blev ett begrepp, när stationen började sända 1927.Det används fortfarande av traktens radioamatörer.

son, V50, glada grabben med bara 88 årfyllda.

Några programpunkter: • Club Emilsbidragsmiddag med ärtsoppa, pannkakoroch punsch hemma hos Eva Dunhem,V76 och Arne Dunhem, E74. • Energi-seminarium på House of Sweden (Svens-ka Ambassaden) med deltagande avChalmers rektor Karin Markides ochprofessor Tomas Kåberger. • Besök inne iUS Capitolium. • Formellt CING-årsmö-te hemma hos Eva och Arne. • RollingThunder, 300 000 motorcyklar paradera-de genom Washington. Mäktigt! • Besökpå Smithonium Air and space Museum. • Gasquen där drygt 60-talet upplevde enoförglömlig kväll. • Avskedsmiddag iGamla Alexandria.

En utförligare rapport planeras till nästanummer.

Åke Hellström, ordf, F69, ochUrban Ziegler, vice ordf, V79.

rationer av maskinen parallellt på detbefintliga labbet (vilket innebär en vissträngsel). Vi hade drygt 900 gästforskarefrån 160 olika universitet och 35 olikaländer på besök förra året. Den fjärdegenerationens maskin är nu under upp-byggnad och kommer att sätta Lund påkartan som ”the place to be” om du villhålla på med synkrotronljusforskning.

När vår granne ESS (www.ess-scandina-via.se) har sin anläggning färdig så kom-mer Lund att ha en position som forsk-ningsplats där man kan använda ljus ochneutroner för bl.a materialforskning påett och samma ställe med de bästaanläggningarna som finns att tillgå.Storleken på vår anläggningen växlarockså upp en storlek, vi går ifrån att havår största lagringsring med 90 meteromkrets till 528 m(ungefär lika stort somColosseum, för de som har varit i Rom).

Patrik Almqvist, E02, MAX Lab och Kjell Groth, K73, ordf.

USA-Canada

Succé iWashington

Lokalavdelning USA-Canada hade sittårliga stormeeting sista helgen i maj.Passande nog i huvudstaden, en lämpliginramning till den 60-årsjubilerandeLokalavdelningen.

Totala antalet alumner med gäster upp-gick till cirka 70. Energiseminariet påSvenska Ambassaden hade cirka 100-talet besökande.

Åldersfördelning! Från den yngsta somvar goa Sofia med sina 6 månader, dottertill Magnus Ekman, D00 till Carl Eriks-

Patrik Almqvist på MAX-lab i Lund.

nr 2 2013 AVA N Ç O N S

2524

AVA N Ç O N S nr 2 2013

Småland

Höstmöte 2013-10-26

Höstmötet blir lördagen den 26 oktober iKalmar där vi besöker Läckeby Watergroup som tillverkar utrustning i rostfrittstål för mekanisk vattenbehandling ochäven värmeväxlare för förorenat vatten.

Företaget är privatägt med stark lokalförankring och mycket framgångsrikt.Alltså intressant ur fler synvinkalar än derent tekniska! De har just flyttat frånLäckeby in till nya lokaler i Kalmar.

Höstmötet hålls på Strand i Borgholmoch det inleds med ett föredrag av JanMikaelsson om Ölands geologi.

Björn Andersson, E84, sekr

Norge

After Workog Pop-up

Når gjestene har gått etter sommerfesten6/6 og after work 12/6 er tømt er det baresommerferien som venter.

Til høsten er vi invitert til Statoil på For-nebu der vi både skal få presentert noeninteressante prosjekt og se på deres nyeog arkitektonisk spennende nybygg.Tidspunktet er kl 1700 den 5/9 som daogså blir første arrangement etter ferien.Mer informasjon følger i slutten avaugust, evt ta direkte kontakt på cingnorge@gmail.com.

I tillegg vil vi satse på “pop-up”-arran-gement, dvs kan vi henge oss på noe ellerarrangere noe på kort varsel gjør vi det,sender en epost til de vi kjenner ogannonserer det på foreningens web-siderhvis vi rekker det.

Det blir naturligvis After Work i høstogså på Restaurant Egon (i Paléet), KarlJohansgt 37, Oslo, www.egon.no/restau-rant/egon+karl+johan), klokkeslett ogdato: Kl 1800 11/9, 9/10, 13/11 og 11/12.

med UTEXPON i slutet av maj (se nedan),mottogs positivt.

SPEXPLANERING. Inför årets uppsätt-ning i Halmstad den 22 november avårets Chalmers-Spex ”Bellman” besöktevår klubbmästare Ulf Johansson, V83,urpremiären på Runan den 19 april. ”Dehar lyckats igen ... Ett fantastiskt braspex! Kan bli ett av de klassiska!” var endel av Ulfs intryck.

Vid det efterföljande kalaset framfördeUlf sitt förslag om instiftandet av ”NyaBellmanlotteriet i syfte att verka för stärktspexekonomi vid turnéer”, och överläm-nade samtidigt 5 lotteriringar om vardera100 lotter, plus en dryckeskanna att an-vändas (även) som ”tombola” i sambandmed lotteridragningarna. Bellman var jusjälv, lite vid sidan av så att säga, ”i bran-schen” därigenom att Gustav III år 1775hade utsett honom till sekreterare i detstatliga nummerlotteriet.

UTEXPO. Examensmässan vid Högsko-lan i Halmstad äger rum från torsdagenden 30 maj till och med lördagen den 1juni. 140 examensarbeten från 16 olikaprogram ställs ut. Och även i år kommerHallandsavdelningen att dela ut ett egetpris till två ”vinnare” bland Utvecklings-ingenjörerna.

Sven E. Borg V56, sekr.

Stockholm

Höstens aktiviteter

Sommaren är här och mössan har blivitvit? Nåja den var helt vit innan den var påresa till Marstrand med Cortègecommit-tén för 45 år sedan. Det är i vart fall dagsatt börja tänka på hur vi i lokalavdelningStockholm har det med höstprogrammet.Hösten inleds traditionellt med kräftskiva6 september. Återigen kommer vi att varai Södertorn, där deltagarantalet är be-gränsat, så det gäller att anmäla sig i godtid. Vi har också planerat in studiebesökhos HiFi-klubben den 19 september.Höstens stora evenemang är förståsChalmersspexet Bellman lördagen den23 november. Det blir ett par varannan-

månadspubar och några ”After Work”också, så det finns många möjligheter attträffa kända och okända chalmerister iStockholm under hösten. I detalj ser hös-ten program ut så här:September: fre 6; Kräftskiva, tors 19;HiFi-klubben, fre 20; After Work.Oktober: tis 8; Varannanmånadspub,fre 18; After Work.November: fre 15; After Work, lör 23;Årsmöte, lör 23; Spexet Bellman.December: tis 3; Varannanmånadspub,fre 13; After Work.Vår mailadress ärcingstockholm@gmail.com

Carl-Johan ”Kalix” Bergström, E74, ordf.

Väst

Höst-kalendern

Nu när försommaren och värmen äntli-gen kommit känns det lite måhända liteavlägset men inte mindre viktigt att flag-ga för årets höstmöte innehållande justhöstmöte för moderföreningen ochLokalvdelning Väst, Veraspex och inteminst höstkalaset! Det är planerat till den22 november så boka in det i kalendernredan nu och håll utkik efter informationsom kommer efterhand på hemsidan ochper e-post.

När ni läser detta så har vi besökt HiFi-klubben den 30 maj och förkovrat oss idet senaste vad gäller media i hemmet.

Passar på att göra reklam för höstens för-sta pubrunda som går av stapeln den 5september, Villan är ett populärt ställe påpubrundorna.

I vanlig ordning strävar vi efter ett årligtstörre arrangemang som kan intresseraflera generationer på samma gång, tidi-gare arrangemang på det temat har varitväldigt lyckade och målet är att vi ska fåin ett sådant arrangemang även i höst. Vijobbar på att ordna ett evenemang i sam-arbete med Hemvärnet, hur det går vet viinte i skrivande stund. I vanlig ordningkommer utöver detta flera mindre evene-mang att presenteras.

Är det någon som har en idé om någotsom skulle kunna vara intressant för våramedlemmar så är ni varmt välkomna atthöra av er till cing.vast@gmail.com.

Ha en bra sommar och håll koll på vårhemsida och i mailen.

Åke Karlsson, M87, sekr.

Japan

Sommarhälsningfrån Tokyo

Vi har nu i maj startat med kortärmadeskjortor och ytterligare energi-sparandehär iTokyo, kampanjen kallas ”Cool Biz”.

Det är också kul att flera nya CING-medlemmar kommit till Tokyo. Vi skauppdatera vårt nätverk här.

Ett trevligt besök i mars av Chalmers-representanter från Hsinchu, Taiwan. Två

glada chalmerister, som besökte flerasvenska företag inklusive Höganäs. Enviktig fråga som kom upp gällde möjlig-heterna att få praktikplatser, internships iJapan. Jag har själv varit aktiv inomdetta, både inom Svenska Handelskam-maren ( SCCJ) och mitt eget bolag.

Japan genomgår en stor förändring, sva-gare yen, driven av den så kallade Abeno-mics-modellen. En förändring av denjapanska ekonomin, från deflation tillinflation som vi hoppas leder till en bätt-re tillväxt i Japans ekonomi.

Carl Eklund, ordf. M76

Bergslagen

Spexet iVäxhuset

Den 5:e maj var årets Bobspex Bellmanoch gästade oss i Västerås med föreställ-ning i Växhuset. Som vanligt en succé.Det som inte var lika bra var att vi i lokal-avdelningen hade svårt att hjälpa till.

Vi behöver nya chalmerister somkan ställa upp kommande år!Hör av er till oss i föreningen. Ju fler viblir desto mindre belastning. Ni får garan-terat uppleva en jättekul föreställning ochett kalas som belöning. Hör av er, ju förrdess bättre. Ett sätt är direkt till Jan:jgf@metior.se

Jan Fäger, F76 och Mattias Adomat F97

Normalt vil noen fra styret være tilstede,men ikke nødvendigvis, bord vil alltidvære reservert i Chalmersska Ingenjörs-föreningens navn og det er bare å «ta bor-det». Litt av styrken med et After Work erat det er selvdrevet og ikke et regissertarrangement. Alle After Work annonseresCINGs websider. Alle Chalmerister medvenner er velkomne.

Vi ønsker alle Chalmerister en riktig godsommer!

Tor Kristian Hånde, Sr/F83

Halland

NyttBellmanlotteri

ÅRSMÖTE. Detta ägde rum lördagenden 11 maj 2013 på Järnvägens Museumi Ängelholm. Först fick deltagarna en en-och-en-halv timmes visning av muséet,under proffsig guidning av ThomasBjertner. Med hjälp av bilder, film, småoch stora föremål gjordes en spännandevandring genom historien från gruvvag-nar till moderna höghastighetståg. Enspeciell attraktion var den något skumpi-ga åksimulatorn Locomotion.

Till den efterföljande fikan serverades enosedvanligt läcker laxbakelse, inhandladi ”Staden med Tre Hjärtan”.

Årsmötet, som samlat 15 deltagare, följ-de sedvanlig Dagordning, med Verk-samhets-, Kassa- och Revisionsberättel-ser. Årets resultat: minus cirka 3 800 kro-nor (Föregående år: vinst cirka 3 400 kro-nor). Styrelsen omvaldes, med StureWahlsten, F71, som ordförande.

Margareta Björksunds, K84, förslag attkommande årsmöten hålls i samband

Årsmöte på järnvägsmuseet i Ängelholm.

”Kalix” Bergström med nästan vit Chalmersmössa.

Spexdirektör Joel Algulin utanför Växhuset.

AVA N Ç O N S nr 2 2013

26

SÅ BRA att det bara inte kan bli bättre. Ochallt vi har åstadkommit är så bra att det baramåste bevaras. Slusseländet i Stockholm ärett sådant exempel. Redan på 1920-taletkorkades den kungliga huvudstaden igenvid trafikplatsen Slussen när broarna måsteöppnas för båttrafik. Och nu står kändastockholmare på rad för att försäkra sig omatt detta elände av tradition skall få fortsät-ta att påverka deras vardag, fast båtarnasedan länge tar genvägen via Hammarby-leden. Korkat är det fortfarande. (För denlitterärt intresserade kan det påpekas attredan Per Anders Fogelström själv benämn-de företeelsen Slusseländet)

Det är givetvis viktigt att få känna igen sig,men de äldre generationerna måste nog isinom tid upphöra med att förvånas över deyngres historielöshet. Själv har jag precisslutat med att förvåna mig över att mötayngre medborgare som inte känner till”piptonen när man ringer riks”! Den kom-mer ni väl ihåg, även om ramaskrina viddess frånfälle inte var påtagligt massiva.Jag vet inte om Tonen hör hemma blandutrotningshotade ljud eller om den är röd-listad eller till och med avförd från dendagordningen.

När nu Post- och Telestyrelsen vill rationa-lisera bort riktnumren vid telefonerande så

skriks det desto mer. Fast mest skriks detnog för att ni så mycket uppskattar demegafoner som finns tillgängliga att skrikai. Och dessutom får givetvis ett så ofarligtämne att spendera luft på som detta, intepassera obemärkt. Så socialt de socialamedierna verkar verka.

Det kan tilläggas att våra danska vännersedan många år skrotat grejen med rikt-nummer samt att det går utmärkt att ha ett031-nummer i Stockholm redan idag. Detcoola med detta lär dock snabbt diffunderautmed Riddarfjärden via nyss nämnda slussoch försvinna bort mot Finland via Utö, närriktnumrens och noll-åttornas saga är all.

”Jag vill ha det som det va’, så att jag fattar vad som händer mig.Jag vill ha det som det va’, och inget nytt varhelst jag vänder mig.”(Claes Eriksson, Cyklar)

En stor fördel med historielöshet är denökade möjligheten till anpassning till nyaförutsättningar. Skit i traditionerna! De somblev kvar på kyrkbacken i industrialismensbarndom överlevde inte som företeelse. Deliksom bara försvann medan de jordbruks-produkter som de jobbade med och som vifortfarande äter, finns kvar än i dag, både istörre kvantitet och med högre kvalitet.

Det svåra är ju inte att lära sig något nyttutan att glömma det gamla. Redan stofiler-na i det amerikanska rockbandet GreatfulDead förstod att fans och deras uppträdan-de var bra för marknadsföringen och skiv-försäljningen. Därför uppmuntrade de tillpiratinspelningar av alla sina konserter somalltid inleddes med frasen ”Roll themtapes”. De sålde massor med skivor medden marknadsföringen.

Lady Gaga! Det är inte många artister somidag lyckats anpassa sin affärsmodell till denya möjligheterna som ges, på samma sättsom hon. Till exempel aktiverar hon sinaföljeslagare genom att uppmana dem attfotografera henne och sedan sprida dessafoton i de sociala nätverken. Hon lyckasdärmed med, något som alla modernamarknadsförare kämpar för, att få kundernaatt marknadsföra henne!

Det är nya tider nu!

Så bra vi har det!

ChalmersspexetBellman i höst

Efter en lyckad vår med välbesöktaföreställningar på hemmaplan samt enturné till Västerås tar ChalmersspexetBob ett sommaruppehåll och laddarbatterierna inför hösten. Då kommer visom vanligt att ge föreställningar iGöteborg och på andra orter. Här ärvårt preliminära höstschema.

Göteborg:Nyprémère 7/9, Stenhammarsalen,

Föreställning + kalasFredag 20/9, RunAn, Chalmers

kårhus, FöreställningLördag 21/9, Stenhammarsalen,

Föreställning + kalasFredag 27/9, Teater aftonstjärnan,

Lindholmen, FöreställningLördag 28/9, RunAn, Föreställning + kalas

Fredag 4/10, RunAn, FöreställningLördag 5/10, Stenhammarsalen,

Buskföreställning + kalas

Turnéföreställningar:14/9 Trollhättan2/11 Kalmar16/11 London22/11 Halmstad23/11 Stockholm30/11 Helsingfors1/12 Helsingfors

För mer information ring 031 - 16 46 67alt. 0707 - 30 06 80 eller gå in på vårhemsida bob.chalmersspexet.se.Glöm inte att gilla Chalmersspexet Bobpå Facebook.

Anders”Häggan” Hägglin, V81, har gett den trängre vänkretsen ”en månatlig fundering” sedan år tillbaka.Nu kan även Avançons läsare ta del av hans tankar.

BAvsändare: Chalmersska IngenjörsföreningenGibraltargatan 1A, SE-411 32 Göteborg, Sweden

AVANÇONS – POSTTIDNING PORTOBETALT

-----PORTPAYÉ

VÄGEN TILL DEN NYA STADEN

Det �nns stora planer för centrala Göteborg. Staden ska växa över älven och få en ny och mer vattennära kärna. När planerna ska förverkligas harvi mycket att bidra med. Här �nns både erfarenhet av att driva stora stads-byggnadsprojekt och metoder som ser till att olika aktörer samverkar.På älvstranden.com kan du läsa mer om hur vi bidrar på vägen till den nya staden.

VI SER TILL ATT PLANERNA FÅR LIV

Älvstranden Utveckling AB ägs av Göteborgs Stad.