AVSNITT 3

Leder, ligament och rörelser!

På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

Du kommer se en massa begrepp på bilderna, men det viktigaste som du bör ha koll på är skrivet i de oragnea kolumnerna på varje sida.

Fokusera således på att förstå hur de olika rörelserna ser ut i verkligheten, och att lära dig det som står i de orangea delarna.

Lycka till!

LEDTYPERFibrösa leder

Broskleder

Synnovialleder

Du tänker säkert på knän och armbågar närdu hör ordet “led”, men alla delar av kroppendär dina ben möts är leder, och lång ifrån allaleder är rörliga!

Benens form hjälper lederna att hålla ihop, men oftast behöver de stöd av andra vävnader som bindväv och muskler.

Axelleden är ett exempel på en led som är starkt beroende av muskler för att hålla sig på plats. Därför är det viktigt att du tränar axlarnas rotatorkuffmuskler (mer om detta senare)!

Fibrösa leder, broskleder och synnovialleder är viktiga att känna till, men synnovialleder är extra vitkiga då du kommer jobba med dessa mycket som PT!

LED- & RÖRELSELÄRALEDER & LIGAMENT

LEDER

EN LED BILDAS NÄR TVÅ ELLER FLERA BEN MÖTER VARANDRA. PÅ LATIN BLIR LED “ARTICULATIO”.

OLIKA LEDER HAR OLIKA RÖRLIGHET: JÄMFÖR ARMBÅGSLEDEN MED STERNOCOSTALLEDEN(MELLAN REBEN OCH BRÖSTBEN).

DE LEDER SOM HAR STÖRST RÖRLIGHET OCH SOM ÄR VIKTIGAST ATT KÄNNA TILL KALLAS FÖR SYNOVIALLEDER.

DESSA KÄNNETECKNAS AV ATT DE HAR VÄTSKA I LEDEN SOM FUNGERAR SOM GLIDMEDEL FÖR ATT MINSKA SKADA PÅ BENEN NÄ RDE RÖR PÅ SIG. VÄTSKAN KALLAS FÖR SYNOVIALVÄTSKA OCH FINNS I REGEL I EN SÅ KALLAD LEDKAPSEL.

LIGAMENT

FÖR ATT DINA LEDER OCH OLIKA BEN SKA HÅLLA IHOP OCH RÖRA SIG PÅ RÄTT SÄTT FINNS DÄR FLERA OLIKA LIGAMENT SOM STABILISERAR LEDERNA (LATIN: “LIGAMENTUM”).

BILDEN TILL HÖGER VISAR EN ÖVERSIKT AV DE VIKTIGASTE LEDERNA ATT KÄNNA TILL OCH ÄVEN EN FÖRENKLAD VERSION AV HUR LIGAMENTEN OMSLUTER OLIKA LEDER.

VIKTIGT ATT FÖRSTÅ ÄR ATT DÄR FINNS MÅNGA FLER LIGAMENT ÄN DE SOM VISAS PÅ BILDEN.

OM MAN SKADAR ETT LIGAMENT KALLAS DET FÖR EN STUKNING (”ENGELSKA: “SPRAIN ”). STUKNINGAR KAN TA VECKOR ATT LÄKA.

STUKNINGAR ÄR VANLIGA INOM STYRKELYFT OCH IDROTTER. DÄRFÖR BÖR DU SOM PT KÄNNA TILL DE VIKTIGASTE LIGAMENTEN.

Articulatio humeri(Axelleden)

Articulatio cubiti(Armbågsleden)

Articulatio genus(Knäleden)

Articulatio coxae(Höftleden)

Olika ledtyper:- https://www.youtube.com/watch?v=0cYal_hitz4

AXELLEDEN ÄR NOG DEN VIKTIGASTE LEDEN I ÖVERKROPPEN ATT KÄNNA TILL SOM PT.

SKADOR HÄR ÄR EXTREMT VANLIGA DÅ MAN ANVÄNDER AXELN TILL I PRINCIP ALLA ÖVERKROPPSÖVNINGAR.

AXXELLEDEN ÄR EN SÅ KALLAD KULLEDDVS HUMERUS HUVUD BILDAR EN BOLL SOM PASSAR IN I EN SKÅL SOM BILDAS AV SKULDERBLADET.

DETTA MÖJLIGGÖR EN STOR VARIATION I RÖRELSER SOM SAMMANFATTAS PÅ NÄSTA SIDA.

BILDERNA VISAR HUR SKULDERBLADET BILDAR ETT “TAK” ÖVER HUMERUS HUVUD.SOM KALLAS FÖR ACROMION . VSSA MUSKLER LÖPER PRECIS UNDER DENNA OCH KAN BLI IRRITERADE OM MAN UTFÖR VISSA AXELÖVNINGAR PÅ FEL SÄTT. DETTA KALLAS DÅ FÖR “IMPINGEMENT SYNDROM”.

DU SER ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR SKULDERBLADET TILL HUMERUS OCH NYCKELBENEN. SKADOR HÄR ÄR VANLIGA OCH BÖR UNDERSÖKAS AV SJUKGYMNAST ELLER LÄKARE.

PÅ BAKSIDAN AV SKULDERBLADET SER DU ÄVEN SPINA SCAPULAE DÄR MAN BRUKAR PLACERA STÅNGEN VID EXEMPELVIS SQUAT.

VISSA BELASTANDE RÖRELSER KAN TILL OCH MED FÅ HUMERUS ATT HOPPA UR LEDHÅLAN: EN SÅ KALLAD LUXATION. LUXATIONER BEHANDLAS AV LÄKARE OCH SJUKGYMNASTER.

LED- & RÖRELSELÄRAAXELLEDEN DEL 1

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

Lepkapseln(Innehåller synovialvätska)

Humerus

Ligament

Clavicula

Acromion

Processus coracoideus

Lepkapseln

Humerus

Spina scapulae

Acromion

Ligament

Skapula

LED- & RÖRELSELÄRAAXELLEDEN DEL 2

EXTENSIONi axelleden

FLEXIONi axelleden

RÖRELSER

FLEXION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA LYFTS FRAMMÅT

EXTENSION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA RÖR SIG BAKÅT

ABDUKTION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA LYFTS ÅT SIDAN (LATERALT)

ADDUKTION i AXELLEDEN INNEBÄR ATT ARMARNA SÄNKS MOT KROPPENS MITT (MEDIALT)

ROTATION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT ÖVERARMEN SNURRAR KRING SIN EGNA AXEL SÅ ATT HÄNDERNAR RÖR SIG INNÅT ELLER UTÅT.

CIRKUMDUKTION I AXELLEDEN INNEBÄR ATT MAN SNURRAR PÅ ARMARNA I EN KOMBINATION AV FLEXION, EXTENSION, ABDUKTION OCH ADDUKTION I AXELLEDEN(SOM VID UPPVÄRMNING AV AXLARNA)

ROTATIONi axelleden

ABDUKTIONi axelleden

HORISONTAL-ABDUKTIONi axelleden

HORISONTAL-ADDUKTIONi axelleden

AXELLEDEN ÄR EN KULLED

ADDUKTIONi axelleden

CIRKUMDUKTIONi axelleden

ELEVATION AV SKULDERBLAD

ABDUKTION AV SKULDERBLAD

LED- & RÖRELSELÄRAARMBÅGSLEDEN DEL 3

BILDEN VISAR SKULDERBLADETS (SKAPULAS) OLIKA RÖRELSER:

ABDUKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADENS NEDRE SPETS RÖR SIG LATERALT.ADDUKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADENS NEDRE SPETS RÖR SIG MEDIALT.ELEVATION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG UPPÅT.DEPRESSION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG NEDÅT.RETRAKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN NÄRMAR SIG VARANDRA.PROTRAKTION AV SKULDERBLADEN INNEBÄR ATT SKULDERBLADEN RÖR SIG FRÅN VARANDRA.

SKULDERBLADETS RÖRELSER ÄR VIKTIGA ATT KÄNNA TILL SOM PERSONLIG TRÄNARE DÅ SKULDERBLA-DETS POSITION KAN SKYDDA AXELLEDEN I VISSA RÖRELSER. VID BÄNKPRESS REKOMMENDERAS EXEMPELVIS ATT SKULDERBLADEN ÄR SÄNKTA OCH RETRAHERADE.

DEPRESSION AV SKULDERBLAD

RETRAKTION AV SKULDERBLAD

PROTRAKTION AV SKULDERBLAD

ADDUKTION AV SKULDERBLAD

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

LED- & RÖRELSELÄRARYGGEN

RYGGEN ÄR VIKTIG ATT KÄNNA TILL SOM PT. MÅNGA AV DINA KLIENTER KOMMER SANNOLIKT HA UPPLEVT SMÄRTA I RYGGEN, OCH MÅNGA KOMMER SANNO-LIKT VARA BESVÄRADE AV ATT INGEN LÄKARE HAR GETT DEM EN FÖRKLARING TILL DERAS SMÄRTOR.

DETTA BEROR PÅ ATT SMÄRTOR I RYGGEN OFTAST INTE BEROR PÅ ATT NÅGOT ÄR ”FEL” I SJÄLVA RYGGEN. FAKTUM ÄR ATT 85% AV RYGGSMÄRTOR HAR OKÄND ORSAK. TROTS DETTA BLIR UPP TILL 90% SMÄRTFRIA INOM SJU VECKOR. VÅRDEN KAN ENDAST BIDRA MED ATT SÄKERSTÄL-LA ATT SMÄRTORNA INTE BEROR BEHAN-DLINGSBARA SJUKDOMAR (KNAPPT 15% AV FALL).

INNAN PERSONER MED RYGGPROBLEM BÖRJAR TRÄNA ÄR DET VIKTIGT ATT EN LÄKARE ELLER SJUKGYMNAST HAR BEDÖMT DEM. FRÅGA ALLTID KLIENTEN OM DETTA OCH OM DE INTE HAR VARIT I KONTAKT MED VÅRDEN, HÄNVISA DIT INNAN NI BÖRJAR TRÄNA.

BILDEN VISAR RYGGRADEN FRAMIFRÅN. DU SER BLAND ANNAT HUR OLIKA LIGAMENT HÅLLER RYGGEN STABIL.FLERA STORA LIGAMENT STABILISERAR LUMBALKOTORNA TILL BÄCKENET, OCH ÖVRIGA KORTOR TILL REVBENEN. DÄR FINNS ÄVEN ETT LÅNGT LIGAMENT SOM LÖPER LÄNGS HELA RYGGRADENS FRAMSI-DA SOM ÄR GENOMSKINLIGT PÅ BILDEN.

DU SER ÄVEN ATT DÄR FINNS DISKAR MELLAN VARJE KOTA. DESSA FUNGERAR SOM STÖTDÄMPARE NÄR VI GÅR OCH HOPPAR.

Kotkropp

Transversalutskott

Revben

Sacrum

Ligament(genomskinlig på bild:

löper längs helakotpelarens framsida)

Ligament

Disk

Ligament(kopplar kotpelaren till

bäckenet)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

LED- & RÖRELSELÄRARYGGEN

PÅ BILDEN SER du RYGGEN BAKIFRÅN OCH DÄRMED YTTERLIGARE ETTLIGAMENT SOM LÖPER LÄNGS HELA RYGGRADENS BAKSIDA, FRÅN SVANSKORTORNA UPP TILLCERVIKALKOTORNA. DETTA ÄRYTTERLIGGARE EN BIDRAGANDE FAKTOR TILL ATT RYGGRADEN HÅLLER SIG STABIL.

BILDEN BETONAR ÄVEN KOTORNAS UTSKOTT. UTSKOTTEN SOM ÄRVINKLADE MOT SIDAN KALLAS FÖR TRANSVERSALUTSKOTT, OCHUTSKOTTEN RIKTADE RAKT BAK KALLAS FÖR SPINALUTSKOTT.

DÄR FINNS LIGAMENT SOM KOPPLAR SPINALUTSKOTTEN TILL VARANDRA, OCH ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR TRANSVERSALUTSKOTTEN TILLVARANDRA.

Transversalutskott

Revben

Sacrum

Coccyx(svanskotor)

Ligament

Spinalutskott(under ligamentet)

Ligament(löper längs hela

kotpelarens baksida)

FRÅN SIDAN (LATERAL VY)

LED- & RÖRELSELÄRARYGGEN

BILDEN VISAR RYGGRADEN FRÅN SIDAN. SOM DU SER FINNS DÄR EN NATURLIG KURVA TILL RYGGEN OCH DEN SKA ALLTSÅ INTE VARA HELT RAK.

EN SVANK I KOTPELAREN BENÄMNS LORDOS.

EN KUTRYGGIGHET BENÄMNS KYFOS.

VISSA INDIVIDER KAN ÄVEN HA EN KROKIG KOTPELARE SOM ÄR BÖJD ÅT SIDLED OCH DETTA BENÄMNS SKOLIOS.

MAN BRUKAR HA EN LÄTT LORDOS ÖVER LUMBALKOTORNA OCH CERVIKALKOTORNA, SAMTIDIGT SOM MAN HAR EN KYFOS ÖVER THORAKALKOTORNA.

SKOLIOSER KAN VARA HELT NATURLIGA ELLER EN KONSEKVENS AV MUSKELOBALANS OCH BÖR DÄRFÖR BEDÖMAS AV SJUKGYMNAST ELLER LÄKARE.

DÄR FINNS EN STOR VARIATION MELLAN INDIVIDER. ALLA HAR OLIKA GENER VILKET LEDER TILL OLIKA FORMER PÅ KOTKROPPAR-NA OCH DÄRMED EN STOR VARIATION I GRADEN AV LORDOS OCH KYFOS HOS OLIKA PERSONER.

MINNESREGEL: TÄNK DIG EN PRYD HERRE (ELLER “LORD” ) SOM SVANKAR FÖR ATT KOMMA IHÅG ATT “LORDOS” = SVANK.

MELLAN KOTKROPPARNA OCH TRANSVERSALUTSKOTTEN SER DU ÄVEN DELAR AV SPINALKANALEN. ETT “RÖR” SOM BILDAS NÄR KOTORNA STAPLAS. HÄR LÖPER SJÄLVA RYGGMÄRGEN.

DU KAN DÄRFÖR KANSKE OCKSÅ TÄNKA DIG HUR EN BUKTANDE DISK KAN “TRYCKA” PÅ NERVER KRING SPINALKANALEN. DET ÄR DETTA FENOMEN SOM GER UPPHOV TILL ISCHIAS, EN “NERVSMÄRTAN” SOM STRÅLAR NER TILL BENEN.

Spinalkanalen(löper längs hela ryggraden)

Disk

Coccyx(svanskotor)

LORDOS

SKOLIOS

KYFOS

LORDOS

Kotkropp

Spinalutskott

ROTATIONi ryggen

LATERALFLEXIONi ryggen

FLEXIONi ryggen

EXTENSIONi ryggen

LED- & RÖRELSELÄRARYGGEN

BILDEN VISAR RYGGENS OLIKA RÖRELSER:

ROTATION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN VRIDER PÅ ÖVERKROPPEN SAMTIDIGT SOM UNDERKROPPEN HÅLLER SAMMA RIKTNING.

EXTENSION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN BAKÅT SÅ ATT GRADEN AV LORDOS ÖKAR. ETT VIKTIGT BEGREPP SOM ÄR RELATERAT TILL EXTENSION ÄR HYPEREXTENSION VILKET INNEBÄR ATT MAN EXTENDERAR ÖVERDRIVET MYCKET. (”HYPER” = MYCKET) FLEXION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN FRAMÅT SÅ ATT GRADEN AV KYFOS ÖKAR.

LATERALFLEXION I RYGGEN INNEBÄR ATT MAN BÖJER RYGGEN ÅT SIDAN.

LED- & RÖRELSELÄRAHÖFTLEDEN

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

Ledkapseln(Innehåller synovialvätska)

Femur

SIAS

os ilium

Ligament

trochanter major

Ledkapseln(Innehåller synovialvätska)

Femur

os ilium

Ligament

trochanter major

HÖFTLEDEN GÖR DET MÖJLIGT FÖR OSS ATT GÅ, SPRINGA, HOPPA. DEN ÄR EXTRA VIKTIG FÖR DIG SOM PT ATT KÄNNA TILL DÅ DEN ANVÄNDS VID BENÖVNINGAR SOM KNÄBÖJ OCH MARKLYFT.

FÖR ÖVRIGT ÄR BÄCKENET KOPPLAT TILL LÄNDRYGGEN (LUMBALKOTORNA) OCH BÄCKENET KAN DÄRFÖR BIDRA TILL RYGGSKADOR OM MAN INTE TAR HÄNSYN TILL DEN VID STYRKETRÄNING.

LIKT AXELLEDEN ÄR HÖFTLEDEN EN KULLED SOM BILDAS MELLAN FEMUR OCH BÄCKENETS LEDHÅLA: ACROMION.

PÅ BILDEN SER DU FLERA OLIKALIGAMENT SOM STABILISERARHÖFTLEDEN.

PÅ BÄCKENKAMMEN (OS ILIUM) SER DU UTBUKTNINGEN SOM KALLAS FÖR SIAS. DENNA KAN ANVÄNDAS FÖR ATT BEDÖMA HUR HÖFTEN ÄNDRAR LUTNING VID EXEMBELVIS KNÄBÖJ.

PÅ NÄSTA SIDA SER DU HUR BÄCKENET OLIKA LUTNINGAR PÅVERKAR RYGGEN.

DU SER OCKSÅ EN STOR KNÖL PÅ FEMUR SOM HETER TROCHANTER MAJOR. HÄR ÄR DET RELATIVT VANLIGT MED IRRITATIONER SOM KAN BEHÖVA UNDERSÖKAS AV LÄKARE.

LED- & RÖRELSELÄRAHÖFTLEDEN

RÖRELSER

FLEXION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET LYFTS FRAMMÅT

EXTENSION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅREN RÖR SIG BAKÅT

ABDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET LYFTS ÅT SIDAN (LATERALT)

ADDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT LÅRET SÄNKS MOT KROPPENS MITT (MEDIALT)

ROTATION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT BENET VRIDSSÅ ATT TÅRNA PEKAR UTÅT ELLER INNÅT.

CIRKUMDUKTION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT MAN SNURRAR PÅ ARMARNA I EN KOMBINATION AV FLEXION, EXTENSION, ABDUKTION OCH ADDUKTION I AXELLEDEN SÅ ATT MAN RITAR EN CIRKEL I LUFTEN MED FOTEN.

HÖFTLEDEN ÄR EN KULLED

ADDUKTIONi hö�eden

ABDUKTIONi hö�eden

CIRKUMDUKTIONi hö�eden

ROTATIONi hö�eden

FLEXIONi hö�eden

EXTENSIONi hö�eden

NEUTRALT BÄCKEN

Mild lordos Ökad lordos Lordos uträtad

ANTERIOR LUTNING(anterior pelvic tilt)

POSTERIOR LUTNING(posterior pelvic tilt)

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

LED- & RÖRELSELÄRAARMBÅGSLEDEN

BILDERNA TILL HÖGER VISAR VIKTIGA DETALJER OM ARMBÅGSLEDEN. SOM DU SER SÅ ÄR SJÄLVA LEDEN OMSLUTEN AV EN KAPSEL (DEN GENOMSKINLIGA STRUKTUREN PÅ BILDEN) MEDSYNNOVIALVÄTSKA SOM MINSKAR FÖRSLITNINGAR PÅ BENEN NÄR VI RÖR OSS.

DU SER ÄVEN LIGAMENT SOM KOPPLAR HUMERUS TILL RADIUS, HUMERUS TILL ULNA OCH ÄVEN RINGFORMADELIGAMENT SOM KOPPLAR RADIUS TILL ULNA.

OLECRANON ÄR ULNAS SPETS OCH INFÄSTNINGSPUNKT FÖR VISSA ÖVERARMSMUSKLER. DET ÄR OLECRANON SOM FORMAR ARMBÅGENS STORA KNÖL.

OM DU TITTAR PÅ DIN EGNA ARMBÅGE KAN DU STRAX MEDALT OM OLECRANON SE EN MINDRE KNÖL SOM KALLAS DEN MEDIALA EPIKONDYLEN (EPICONDYLUS MEDALIS). DENNA KNÖL ÄRINFÄSTNINGSPUNKT FÖR MUSKLER SOM BÖJER I HANDLEDEN, OCHREPETITIVT ARBETE DÄR MAN BÖJER HANDLEDEN KAN ORSAKA IRRITATION HÄR.

PÅ HUMERUS DISTALA LATERALA SIDA FINNS DEN LATERALA EPIKONDYLEN (EPICONDYLUS LATERALIS). DENNA KNÖL ÄR INFÄSTNINGSPUNKT FÖR MUSKLER SOM STRÄCKER IHANDLEDEN, OCH REPETITIVT ARBETE DÄR MAN STRÄCKER HANDLEDEN KAN ORSAKA IRRITATION HÄR.

Ledkapseln(Innehåller synovialvätska)

Humerus

Epicondylus medialis

Epicondylus lateralis

Epicondylus medialis

Epicondylus lateralis

Ulna

Radius

Ligament

Ledkapseln(Innehåller synovialvätska)

Olecranon

Humerus

Ulna

Radius

Ligament

LED- & RÖRELSELÄRAARMBÅGSLEDEN

ARMBÅGSLEDEN ÄR ENGÅNGJÄRNSLED VILKET INNEBÄR ATT DEN ENDAST GENOMFÖR TVÅ RÖRELSER: FLEXION OCH EXTENSION.

RÖRELSER

FLEXION I ARMBÅGSLEDEN INNEBÄR ATT UNDERARMEN LYFTS

EXTENSION I ARMBÅGSLEDEN INNEBÄR ATT UNDERARMEN SÄNKS

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERARMENS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE FLEXION.

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERARMENS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DEEXTENSION.

(OBS! UTGÅR FRÅN ANATOMISK GRUNDPOSITION FÖR ATT VETA VAD SOM ÄR UNDERARMENS FRAM- RESPEKTIVE BAKSIDA)

HÖFTLEDEN ÄR EN GÅNGJÄRNSLED

EXTENSIONi armbågsleden

FLEXIONi armbågsleden

LED- & RÖRELSELÄRAHANDLEDEN

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

HANDEN MED DESS KOMPLEXA RÖRELSER ÄR DET SOM HAR GETT MÄNNISKAN FÖRMÅGAN ATT BYGGA VERKTYG OCH ÖVERLEVA. BILDEN VISAR HUR KOMPLEX HANDLEDEN OCH FINGRARNAS LEDER ÄR.

I SLUTET AV UNDERARMEN SER DU ETT ANTAL SMÅ RUNDA BEN SOM KALLAS FÖR KARPALBEN. DU SER ATT DET MÅNGA OLIKA LIGAMENT SOM HÅLLER IHOP DESSA. MER DISTALT FINNS SÅ KALLADE METAKARPALBEN SOM BILDAR HANDFLATAN.

FINGRARNAS BEN KALLAS FALANGER. TUMMEN HAR TVÅ FALANGER OCH ÖVRIGA FIN-GRAR HAR TRE. FALANGERNAS OCH METAKARPALPENENS LEDER HAR ALLA SMÅ LEDKAPSLAR MEDSYNNOVIALVÄTSKA.

DESSA BEN ÄR BRA ATT HA SETT MEN DU BEHÖVER INTE KUNNA DEM UTANTILL SOM PERSONLIG TRÄNARE.

Ulna

Radius

Ligament(håller ihop karpalben)

Falanger(3 per �nger, förutom tummen som har 2)

Ledkapslar(innehåller synnovialvätska)

Metakarpalben

Ulna

Radius

Ligament(håller ihop carpalben)

Falanger(3 per �nger, förutom tummen som har 2)

Legkapslar(innehåller synnovialvätska)

Metakarpalben

LED- & RÖRELSELÄRAHANDLEDEN

BILDEN HÄR VISAR RÖRELSER I TVÅ OLIKA LEDER:1. SJÄLVA HANDHANDLEDEN: MELLAN UNDERARMEN OCH HANDEN2. RADIOULNARLEDEN: MELLAN RADIUS OCH ULNAS TVÅ KONTAKTYTOR SOM GLIDER MOT VARANDRA.

RÖRELSER

RADIALDEVIATION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS IN MOT TUMMSIDAN.

ULNARDEVIATION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS UT MOT LILLFINGERSIDAN.

EXTENSION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS MOT HANDRYGGEN.

FLEXION I HANDLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN RIKTAS MOT HANDFLATAN

PRONATION I RADIOULNARLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN VÄNDS MED HANDFLATAN MOT GOLVET. SOM NÄR MAN DRIBBLAR EN BASKETBOLL(TÄNK “PRO” NATION SOM I“PRO”FESSIONELL BASKETSPELARE.

SUPINATION I RADIOULNARLEDEN INNEBÄR ATT HANDEN VÄNDS MED HANDFLATAN MOT TAKET. SOM NÄR MAN SKA “SUPA” UT HANDFLATAN.

RADIALDEVIATIONi handleden

(böjer mot radius)

ULNARDEVIATIONi handleden

(böjer mot ulna)

PRONATIONi radioulnarleden

SUPINATIONi radioulnarleden

EXTENSIONi handleden

FLEXIONi handleden

LED- & RÖRELSELÄRAKNÄLEDEN

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

KORSBANDEN AVSKALADE

Femur

Patella

Tibia

Kollateralligament

Ledkapsel(innehåller synnovialvätska)

Patellarligament

Korsbandsligament

Fibula

Femur

Patella

Tibia

Kollateralligament

Menisker

Fibula

KNÄT OCH DESS SKADOR KAN VI SKRIVA EN HEL BOK OM. SPORTSKADOR HÄR ÄR VANLIGA OCH SKER OFTAST NÄR MAN ”TRAMPAR SNETT” ELLER VRIDER PÅ KNÄT.

VI HAR VALT ATT GÅ IN LITE MER PÅ DETALJ OM KNÄETS LIGAMENT DÅ DU SOM PERSONLIG TRÄNARE SANNOLIKT KOMMER TRÄFFA MÅNGA KLIENTER MED SKADOR HÄR.

BILDEN VISAR ATT KNÄLEDENS STÖRRE DEL ÄR MELLAN FEMUR OCH TIBIA. SOM MED TIDIGARE LEDER SER DU EN LEDKAPSEL MED SYNNOVIALVÄTSKA. OCH OVANPÅ DENNA SER DU KNÄSKÅLEN, PATELLA. PATELLA HÅLLS PÅ PLATS AV LÅRMUSKELNS MUSKELSE-NA.

INNANFÖR LEDKAPSELN FINNS TVÅ KORSBANDSLIGAMENT SOM HINDRAR TIBIA FRÅN ATT GLIDA FRAMMÅT ELLER BAKÅT NÄR MAN BELASTAR KNÄT. UTANFÖR LEDKAPSELN FINNS ÄVEN KOLLATERALLIGAMENT SOM HINDRAR KNÄLEDEN FRÅN ATT VACKLAS SIG UTÅT ELELR INÅT.

DEN NEDRE BILDEN HAR SKALAT BORT KORSBANDEN FÖR ATT VISA TVÅ DISK-FORMADE STRUKTURER SOM KALLAS MENISKER. DESSA BIDRAR MED YTTER-LIGARE SKYDD FÖR ATT MINSKA FÖR FÖRSLITINGAR PÅ FEMUR OCH TIBIA SÅ ATT KNÄNA SKA TÅLA EN HEL LIVSTIDS BELASTNING.

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

LED- & RÖRELSELÄRAKNÄLEDEN

EXTENSIONi knäleden

FLEXIONi knäleden

Femur

Tibia

Kollateralligament

Ledkapsel(innehåller synnovialvätska)

Korsbandsligament

Menisker

Fibula

HÄR SER DU ÄVEN HUR KNÄET SER UT BAKIFRÅN. DU SER TYDLIGARE HUR DET BAKRE KOSTBANDET FÄSTER PÅ TIBIA OCH VART MENISKTERNA BEFINNER SIG I RELATION TILL KORSBANDEN.

KNÄLEDEN, LIKT ARMBÅGSLEDEN, ÄR ENGÅNGJÄRNSLED VILKET INNEBÄR ATT DEN ENDAST GENOMFÖR TVÅ RÖRELSER: FLEXION OCH EXTENSION.

RÖRELSER

FLEXION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT UNDERBENET LYFTS BAKÅT

EXTENSION I HÖFTLEDEN INNEBÄR ATT UNDERBENET STRÄCKS FRAMÅT.

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERBENETS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DE FLEXION.

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ UNDERBENETS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DEEXTENSION

LED- & RÖRELSELÄRAKNÄLEDEN

Normal knäpositon

BILDEN OVAN VISAR PÅ OLIKA VARIATIONER I KNÄANATOMI.

DESSA KAN BERO PÅ SJUKDOMAR, MEN BEROR OFTAST PÅ HELT NATURLIGA VARIATIONER I HUR VI ÄR BYGGDA! DETTA ÄR VIKTIGT ATT KÄNNA TILL SOM PT DÅ:

1. KLIENTER KAN TRO ATT DET ÄR NÅGOT “FEL” PÅ DERAS KROPP NÄR SÅ INTE ÄR FALLET.

2. KLIENTER BEHÖVER ANPASSADE RÅD NÄR DE UTFÖR VISSA ÖVNINGAR .

Varusfelställning(hjulbent)

Valgusfelställning(kobent)

LED- & RÖRELSELÄRAFOTLEDEN

FRAMIFRÅN (ANTERIOR VY)

BAKIFRÅN (POSTERIOR VY)

Tibia

Fibula

Ligament

Talus

Ledkapslar(innehåller synnovialvätska)

I PRINCIP HELA KROPPENS VIKTBELASTAR FOTLEDEN UNDER HELA LIVET. FOTSULAN HAR DÄRFÖR STÖD AV ETT TJOCKT HUDLAGER OCH EN SENSKRIVA SOM KALLASPLANTARFASCIAN. DENNA KAN BLI IRRITERAD OCH GE PLÖTSLIG SMÄRTA I FOTSULAN SOM KALLAS HÄLSPORRE.

BILDERNA VISAR HUR UNDERBENET (TIBIA OCH FIBULA) KOPPLAS TILL ETT BEN SOM HETER TALUS, SOM I SIN TUR KOPPLAS TILL OLIKA TARSALBEN OCH HÄLBENET (CALCANEUS). DÄREFTER HAR VI METATARSALBEN SOM BILDAR SJÄLVA FOTRYGGEN. I TÅRNA FINNS FALANGER.

ORGANISATIONEN LIKNAR DEN I HANDLEDEN: UNDERBEN, TARSALBEN, METATARSALBEN, FALANGER KONTRAUNDERARM, KARPALBEN,METAKARPALBEN, FALANGER.

DU SER ÄVEN ATT VI HAR ETT ANTAL OLIKA LIGAMENT SOM KAN SKADAS NÄR MAN STUKAR FOTEN. 1 AV 4 IDROTTSKADOR DRABBAR FOTENS LIGAMENT, OCH DE FLESTA FÅR ÅTERKOMMANDE SKADOR EFTER DETTA!

EFTERSOM MAN OFTAST TRAMPAR SNETT INNÅT (INVERSION/SUPINATION, SE NÄSTA SIDA) DRABBAS OFTAST FOTENS LATERALA SIDA. LEDBANDEN HÄR ÄR DESSUTOM SVAGARE ÄN PÅ FOTENS INSIDA, VARFÖR SKADOR HÄR ÄR SÄLLSYNTA. SKADOR SKABEHANDLAS AV SJUKGYMNAST.

Metatarsalben

Plantarfascian

Tarsalben

Falanger

Tibia

Fibula

Talus

Ligament

Ledkapslar(innehåller synnovialvätska)

Metatarsalben

Tarsalben

Calcaneus

Falanger

LED- & RÖRELSELÄRAFOTLEDEN

EVERSIONi fotleden

(Pronation) (Supination)

Vanligt när man trampar snett och skadar fotens laterala

ligament (stukning)!

DORSALFLEXIONi fotleden

PLANTARFLEXIONi fotleden

INVERSIONi fotleden

RÖRELSER I FOTLEDEN:

PLANTARFLEXION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTEN RÖR SIG I SAMMA RIKTNING SOM FOTSULAN (SOM NÄR MAN STÅR PÅ TÅ)

DORSALFLEXION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTEN RÖR SIG I SAMMA RIKTNING SOM FOTRYGGEN. (DVS TÅRNA MOT HUVUDET)

EVERSIONI FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTSULAN RIKTAS LATERALT/UTÅT. DENNA RÖRELSER KAN ÄVEN KALLAS FÖR PRONATION I FOTLEDEN.

SUPINATION I FOTLEDEN INNEBÄR ATT FOTSULAN RIKTAS MEDIALT/INÅT. DENNA RÖRELSER KAN ÄVEN KALLAS FÖR SUPINATION I FOTLEDEN.

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ HÄLENS BAKSIDA FÖRKORTAS SKAPAR DEPLANTARFLEXION.

NÄR MUSKLER SOM FÄSTER PÅ FOTENS FRAMSIDA FÖRKORTAS SKAPAS DORSALFLEXION.

VIDARE MATERIALGrattis! Du har nu tagit dig genom den första huvuddelen av anatomimaterialet!

Testa dina kunskaper genom att slutföra vårt quiz på hemsidan. Detta kommer underlätta din inlärning inför prestestet och kursen!

Diskutera gärna innehållet med dina kursare, då detta bidrar till att du lär dig ännu mer.

Nedan har vi länkar till bra extramaterial från nätet som vi har valt. Se det som en komplement till det du lärt dig. Innehållet i länkarna nedan är inget du behöver kunna utantill, men kan underlätta din förståelse av anatomin.

1. Olika typer av leder2. Axelledens rörelser3. Cirkumduktion i axelleden och höftleden4. Anatomiguiden (svenska)5. Innerbody4. Variationer i optimal knäböj5. Variationer i höftanatomi6 . Vad är en hävarm? 7. Hävstångssystem i kroppen

VIDARE MATERIAL MUSKLER:EN INTRODUKTIONSom personlig tränare är din uppgift inte allt för sällan att hjälpa dina klienter bygga muskler. Det är därför viktigt att förstå vad muskler är och hur de fungerar. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom:

1. Musklernas funktion och struktur

2. Vad som händer när musklerna används

3. Vad som händer när man bygger muskler och blirstarkare

Därefter kommer vi att utifrån olikaövningar gå igenom de viktigaste musklerna som du bör känna till som PT.

Lycka till!