Bedömningavnyanländaeleverskunskaper

LindaCastell,Stockholm13april2016

1

Eftermiddagensinnehåll

� Nyalagförändringen

� Varförskamankartlägga?

� Organisation– När,hur,vem?

� Dokumentation

� Hurtarmanvarapåresultatetavkartläggningen?

� Konkretaexempel

� Diskussionsuppgifter

� Kortaregruppuppgift

2

Inledandediskussion!

� Vilkenorganisationkringmottagandeavnyanländaeleverochdeninledandebedömningenharniidag?Ikommunen?Påskolan?

� Vilkenrollharduidetta?

� Påvilketsättanvändsunderlagetfråndeninledandebedömningenidag?

4

SkollagenKap14§

Utbildningeninomskolväsendetsyftartillatt

barnocheleverskainhämtaochutveckla

kunskaperochvärden.Denskafrämja allabarnsocheleversutveckling ochlärande samtenlivslånglustattlära.

Iutbildningenskahänsyn tastillbarnsocheleversolikabehov.Barnocheleverskagesstöd ochstimulans såattdeutvecklassålångtsommöjligt.Ensträvanskavaraattuppvägaskillnaderibarnensochelevernas

förutsättningar atttillgodogörasigutbildningen.

5

KartläggningEngedigenkartläggningavennyanländelevstidigare

kunskaperocherfarenheter ärenförutsättning förattkunna

anpassaundervisningen.

Utbildningenförnyanländaelever2014:03

6

Nyabestämmelser- Nyanlända

�Vemansesvaranyanländ?�Bedömningavenelevskunskaper�Placeringiårskursochundervisningsgrupp� Förberedelseklass�Garanteradundervisningstid�Prioriteradtimplan�Regleringenspåverkanpåstödochåtgärder

7

BedömningavelevskunskaperKap3.12c§ skollagen- Bedömningavenelevskunskaper

Ennyanländelevskunskaperskabedömasomensådanbedömninginteäruppenbartonödig.Omdetbehövsskaensådanbedömninggörasävenförenelevsom1. Harvaritbosattutomlandsochsomharpåbörjatsinutbildning

härsenastevidhöstterminensstartdetkalenderårdåhanellerhonfyllersjuår,eller

2. EfterskolgångiSverigeharvaritbosattutomlandsochdärefterharåtervänttillSverigeförattåterupptasinutbildninghär.

Rektoransvararförattbedömningargörsenligtförstaochandrastycket.

8

Bedömningavelevskunskaper

Kap3.12d§ skollagen- Bedömningavenelevskunskaper

Förenelevsomavsesi12c§ andrastycket1skabedömningengörassenastinomtvåmånader fråndetattelevenhartagitsemotinomskolväsendet inågonavdeskolformersomangesi12b§.

9

Placeringiårskursochundervisningsgrupp

Kap312e§ skollagen- Placeringiårskursochundervisningsgrupp

Ennyanländelevochenelev,varskunskaperharbedömtsenligt12c§ andrastycketskaplacerasidenårskurs somärlämpligmedhänsyntillelevensålder,förkunskaper ochpersonligaförhållanden iövrigt.

Rektorskabeslutaomensådanelevsplaceringiårskurssåsnartsommöjligtefterdetvåmånaderna fråndetatteleventagitsemotiskolväsendet inågonavdeskolformersomangesi12b§.Elevenskainomsammatidplacerasidenundervisningsgruppsomelevennormaltskatillhöra.

10

FöreberedelseklassKap3.12f§ skollagen- Förberedelseklass

Rektorfårbeslutaattenelevvarskunskaperbedömtsenligt12c§ delvisskaundervisas iförberedelseklass, omelevensaknartillräckligakunskaper isvenskaföratttillgodogörasigdenordinarieundervisningen.Enelevsundervisning iförberedelseklass iettvisstämneskaavbrytassåsnartelevenbedömshatillräckligakunskaper isvenskaförattpåheltidkunnadeltaiundervisningen iämnetidenundervisningsgrupp somelevennormalthörtill.Enelevfårintegesundervisning iförberedelseklass längretidäntvåår.

Rektorbeslutaromdelvisplaceringiförberedelseklass. 11

Nya Allmänna råd� Inledningmedinformation

1.Förutsättningarförarbetet

2.Inledandebedömningavnyanländaeleverskunskaperför

placeringiårskurs,undervisningsgruppochskolform

3.Undervisningförnyanländaelever

4.Undervisningstidförnyanländaelever

5.Gymnasieutbildningförnyanländaelever

� Bilagamedbestämmelser

Bedömningavenelevskunskaper

13

https://bp.skolverket.se/ http://kartlaggning.skolverket.se/

14

Bedömningsportalen+Webbkurs

Vilken syn har vi på de elever vi möter?

Hurmöterdinaläraresinaelever?

Hurmöterdudinaelever?

Ärduuppmärksampådinaegnafördomar?

15

FramgångsfaktorerLärarnautgårfrånelevernasintressen,bakgrund,behovochförutsättningarnärdeläggeruppundervisningen.

Lärarnaharhögaförväntningarpåeleverna.

Rättentillkunskap–EngranskningavhurskolankanlyftaallaeleverSkolinspektionenrapport 2010:14

16

Kartläggningärsomettpussel

17

Isbergsmetaforen(Cummins)

uttalhär-och-nu-språkvardagsspråk

skolspråkabstraktspråkförståelsefackspråkdär-och-då-språk

18

Bekräfta elevens kunskaper och förmågor

”Risken är att våra nyanlända elever får 16 betyg i svenska och inte 16 betyg i skolämnena.”

(Citat Erik Nilsson, Skolverket mars 2014)

19

Frågor

� Vad?

� Varför?

� Närochhur?

� Tid?

� Vem?

Entydligorganisation!

Vad?� Steg1och2– Obligatoriskt

� Steg3– Rekommenderas!

� Övrigakompletteringarvidbehov

Varför?

� Underlagförplaceringavelever iårskursochundervisningsgrupp(Steg

1och2)

� Underlagförbeslutomdelvisplaceringiförberedelseklass (Steg1och

2)

� Underlagförbeslutomprioriteradtimplan(Steg1och2,vidbehov

ävenSteg3)

� Underlagförplaneringavundervisning(Steg1och2samtSteg3)

� Underlagförev.särskildainsatser/åtgärder(Steg1och2samtSteg3)

Närochhur?

� Steg1och2inom2månaderfråndetatteleventagitsemotinomskolväsendet

� FortsattfördjupadkartläggningviaSteg3.

� Enskiltisamtal

� Underlektionstid

� Genomstudiebesök

� Övrigasituationer, ex.raster,matsituationer, utflykter, friluftsdagarmm

Tid?

Steg1och2– inom2månader

Steg3� Kaninteskevidenstakatillfällen,utanmåstegenomförasstegvis

� Måstefåtatid

� Störstadelenskerunder lektionstid

� Iblandbehövermansamarbetamedandralärareförattfåtidtillobservationmm

Vem?

�Modersmålslärare/studiehandledare

� LärareiSvenskasomandraspråk

� Lärareimatematik

� Lärareiövrigaämnentillsammansmedmodersmålslärare/tolk

Arbetslaget– Allasdelaktighet

• Viktigtattutvärderaochdiskuteraiarbetslaget

• Tavarapåvarandrasåsikterochtankar

• Bredarebildavkartläggningenmedflerassynsätt

• Samverkanförelevensmåluppfyllelse

26

Elevhälsoteametsroll

• Hur samverkar EHT med övriga lärare?

• Vad är vad?

• Vilka åtgärder är bäst lämpade?

• När övergår den pedagogiska kartläggningen till

psykosocial kartläggning?

27

Studie- ochyrkesvägledarensroll

� Synliggörautbildningsvägar

� ”Intedödadrömmarna”

� Synliggörakarriärvägar

� Stödiövergångar

28

Dokumentation

Profiler

Analyser – Viktigt

Digitala verktyg

Sammanfoga med övrig dokumentation

TipspåanvändbarApp- Dokumentation

Dragon Dictation – tal till text!

http://tekspec.blogspot.se/2011/08/tal-till-text-app-dragon-dictation.html

http://blogg.tkj.se/dragon-dictation-tal-till-text-svenska/

30

Förutsättningarförattlyckas

� Huvudmannensansvar� Tydligarutinerochhandlingsplaner(rektor)� Allalärareärdelaktigaochbidrar� Kompetensutveckling� Flerspråkigpersonal,förattelevenskakunnavisaförmågorochkunskaperpåettfördjupatplan

� Samarbetemellanämneslärareochflerspråkigpersonal� Flexibilitetiorganisationen

Ettgemensamtansvar!!

Hartankarnautvecklats?

� Vilkenorganisationkringkartläggningharniidag?

� Vilkenrollharniikartläggningsarbetet?

� Hurtarnitillvarapåresultatetavkartläggningen?

32

SkolverketsSteg1ochSteg2

Steg1och2

� Steg1

� Bakgrund

� Steg2:

� Litteracitet

� Numeracitet

Steg3

� Fortsattfördjupadkartläggningavdeolikaämnena

MusikIdrottochhälsa

Engelska/modernaspråk

Hem- ochkonsumentkunskap HistoriaReligion

Bild

Samhällskunskap

Geografi

KemiMatematik

Fysik

BiologiSlöjd–träochmetall/textil

Teknik

KompletteringModersmål

� Erfarenheteravochtankarommodersmål� Bas(Uttal;Grammatik;Ordförråd)� Utbyggnad(Tala,läsaochskriva;Ordförråd;Grammatik;Förmåganattanvändaspråketfunktionellt)

� Tala,lyssnaochsamtala1,2� Läsa1,2,3,4� Skriva1,2,3� Strategierochmetaspråk� SammanfattningavModersmål

35

DokumentationavModersmål

36

Kartläggning: Modersmål Datum:150420 Namn: Natali Abdullah

Erfarenheter av och tankar om modersmålet Tankar om ämnet

Natali berättar att hon tycker jättemycket om sitt modersmål då det påminner henne om hennes hemland. Natali säger att arabiska språket pratas bara i arabiska länder. Enligt Natali känner hon sig tryggare när hon använder sitt modersmål.

Tidigare erfarenheter av ämnet

Natali har haft arabiska språk i skolan i Syrien och i Egypten. Undervisning av alla ämnena var på arabiska.

Utanför skolan

Hemma pratar hon arabiska med sina föräldrar och släktningar och även med sina kompisar. På dator och mobilen använder hon arabiska bokstäver. Natali lyssnar mycket på arabiska musik.

Övrigt Natali är duktig på sitt modersmål, hon kan både muntligt och skriftligt berätta om sig själv eller om andra händelser.

Bas

Uttal som gör språket begripligt för mottagaren och om eleven behärskar modersmålets ljudsystem (vokaler, konsonanter, prosodi)

Natali är medveten att det finns tre långa vokaler och tre tecken som står för korta vokaler, de är små tecken som man sätter över eller under den långa vokalen. Hon vet att ljudet uttalas på konsonanterna.

Övrigt Natali är medveten att varje bokstav har fyra olika utseende (i början på ordet, i mitten, i slutet och om den står för sig själv).

Grammatik Deltar i samtal, förstår och gör sig förstådd i kända situationer

Natali kan delta i samtal med sina kompisar hon använder sitt modersmål när hon berättar, hon kan göra sig förstådd på modersmålet och hon kan bidra med egna frågor i diskussioner.

Håller samman delarna i en berättelse så att lyssnare får sammanhanget klart för sig

Natali är bra på att berätta och diskutera på modersmålet, hon är tydligt när hon pratar så vad det gör att alla förstår vad hon säger och berättar.

Använder uttryck för tidsadverbial och tempus

Hon är bra med att använda tidsadverbial och tempus när hon berättar om en händelse eller när hon pratar med någon.

Böjer orden Hon är medveten om böjningsformerna till ordet.

Kombinerar orden till meningar med rätt ordföljd

Natali kan bygga meningar med ett bra och rätt ordföljd.

Uttrycker sig med utbyggda meningar som innehåller till

Vet om att det finns olika uttryckssätt t.ex. uttal, ordval, mm.

37

Uttrycker sig med utbyggda meningar som innehåller till exempel när- och om-bisatser och villkorsuttryck (om… så)

Vet om att det finns olika uttryckssätt t.ex. uttal, ordval, mm. Hon kan använda konjunktionsbisats när hon skriver t.ex. (att, när, då, om, mm.) Natali är medveten om huvudsats och en bisats.

Övrigt Natali har inga problem med arabiska grammatiken, hon kan förklara betydelse för pronomen, subjektiv, verb adjektiv… Natali kan alla prepositioner på arabiska.

Ordförråd Har utvecklat ett informellt, situationsberoende vardagsspråk kring konkreta händelser, här och nu

Natali berättar om vad hon tycker och tänker på ett bra sätt, deltar i samtal om vardagliga situationer.

Återger olika händelser med ett ordförråd som passar i sammanhanget

Natali ha ett tillräckligt ordförråd som hon kan använda vid olika situationer.

Har utvecklat ett mer abstrakt, situationsberoende kunskapsrelaterat språk kring det som är ”bortom här och nu” (börjar generalisera, klassificera, tänka i över- och underordning)

I sina berättelser kan Natali använda här och nu och placera orden på rätt plats, hon är medveten till vilken grupp tillhör varje ord.

Använder det vardagsrelaterade språket som en bro över till det kunskapsrelaterade språket (pendlar mellan enkla vardagliga ord och mer abstrakta ”expertlika” ord kring exempelvis i arbetsområden inom matematik och naturvetenskap)

Bör kartläggas

Utbyggnad

Tala, läsa och skriva

Talar med ett mer formellt, rikt och nyanserat språk i situationer där det förväntas rikt och nyanserat, närmare det mer formella skriftspråket

Natali har lätt att samtala med andra, hon är tydligt, hon bygger bra meningar, hon har bra ordförråd. Hon kan delta i olika diskussioner vid olika situationer.

Läser och skriver, förstår sambandet mellan tal och skrift

Natali är bra på att läsa och skriva på arabiska, hon kan läsa och skriva korta berättelser och meningar och hon använder olika tempus och tidsadverbial.

38

Använder synonymer och motsatsord

Hon är bra på att hitta synonymer eller motsats till ett ord.

Klassificerar ord i över- och underordning

Natali är medveten att varje ord tillhör till en grupp, hon kan klassificera ord i över och underordning.

Använder och varierar betydelsemässigt närliggande ord (ordfält) som skriva, skrivning, skrivkunnig, skrivare

Hon har sagt ett exempel på ett ord där använde och varierade hon betydelsemässigt närliggande ord. t.ex. kateb, maktaba, kataba

Associerar logiskt till olika ord, till ordet skriva kan till exempel ord som papper, penna, dator associeras

Natali har inga problem med att associera olika ord. Hon är medveten till vilken grupp varje ord tillhör.

Förstår och använder ord som har flera olika men nära besläktade betydelser som krona, kungakrona, trädkrona

Bör kartläggas

Förstår och använder ord med olika obesläktade betydelser (som klockan slog, han slog mig)

Hon är medveten att en mening kan betyda olika även om vi använder samma ord.

Förstår att vissa ord stavas på samma sätt men har olika uttal/och eller annan accent som tomten, hov

bör kartläggas

Förstår att ord kan ha samma uttal med olika stavning som gärna, hjärna

Bör kartläggas

Nyanserar sitt ordval (med olika stilvalörer som flicka, tjej, kvinna, dam) och anpassar sitt språk beroende på situationen

Natalis modersmål är bra så hon kan anpassa sitt språk beroende på situationen.

Förstår och ger exempel på sammansatta ord som hästsko, polisbil, skrivbok

Enligt Natali brukade de inte prata mycket om sammansatta ord i skolan i Syrien men hon är medveten vad det betyder och hon kan ge exempel på sammansatta ord.

Förstår och använder metaforer och liknelser, som kasta ett öga på

När hon pratar med sina kompisar brukar hon använda metaforer och liknelser.

Har byggt ut ett ordförråd i anslutning till olika ämnen och använder ett kunskapsrelaterat språk som passar för situationen

Ordförrådet är bra så hon har ord som passar till olika ämnena och hon kan förklara också vad hon menar med ordet.

Övrigt Natali är en motiverad flicka som vill lära sig mycket.

Grammatik

39

Hanterar fördjupad grammatik i tal och skrift, till exempel textbindning, hur olika småord binder samman satser, som och, men, sedan, men också hur hela texter byggs upp; passivkonstruktioner som kördes, föddes; nominaliseringar (ord som omvandlas från verb till substantiv).

Natali har skrivit ett brev till sin kompis i Syrien på sitt modersmål där berättar hon om Sverige, man ser att hon är medveten hur olika småord binder samma satser. Hon använder inte skiljetecken när hon skriver. Natali är medveten att ett ord kan omvandlas från verb till substantiv.

Förmågan att använda språket funktionellt Har ett flyt i språket, en hög grad av automatisering både i tal, läsning och skrift (men språket behöver inte vara korrekt)

Natali pratar och skriver flytande, hon behöver inte tänka mycket när hon skriver eller talar på modersmålet.

Har ett vardags- och kunskapsrelaterat språk

Hon har förmåga att delta i vardagliga samtal, att berätta om sig själv och om olika intresse.

Anpassar språket, muntligt och skriftligt, för skilda syften och olika sammanhang (genrekompetens)

Kan muntligt och skriftlig berätta om olika teman.

Behärskar kommunikativt krävande, situations-oberoende uppgifter utan stöd; klarar till exempel formella muntliga redovisningar, argumentation i tal och skrift, är en god läsare (läser kritiskt mellan raderna)

Hon kan återberätta en text som hon har läst, hon har inte svårigheter och förstå vad författaren menar i texten.

Kommunicerar, tänker och lär framgångsrikt modersmålet

Bra på att kommunicera på modersmålet, hon tänker och ge sina åsikter, hon är tydligt när hon förklarar och berättar.

Övrigt Natalis använder en tydlig dialekt så att andra förstår.

Tala, lyssna och samtala 1 Återger delar av innehållet i ett samtal eller vid högläsning

Kan uppfatta innehållet i ett samtal eller vid högläsning, hon kan återberätta och argumentera.

Samtalar om texters budskap, textens kärna och kan relatera till egna erfarenheter

Hon kan göra kopplingar mellan samtalsinnehållet och egna erfarenheter.

Har ett ordförråd för samtal om elevnära frågor och ämnen

Hon kan delta i samtal om nivå-anpassade ämnen och hon kan använda ord som passar bra på samtalet.

Lyssnar aktivt, koncentrerat och engagerat på den som har ordet

Hon är bra på att lyssna, och hon kan ställa olika frågor vid behov.

Tar emot, förstår och ger enkla muntliga instruktioner

Hon lyssnar, diskuterar och ge instruktioner så att andra förstår.

40

Tala, lyssna och samtala 2 Deltar aktivt i samtal, ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter

Hon har lätt att delta i samtalet och att ge sina åsikter och att berätta vad hon tänker och tycker så att andra förstår.

Förbereder och genomför muntliga redogörelser med inledning, innehåll och avslutning

Hon kan muntligt berätta längre berättelser och följer olika instruktioner i diskussionen. Hon har koll hur en berättelse börjar och vad den innehåller och hur den avslutar.

Samtalar om och diskuterar varierande ämnen med en kombination av vardagsrelaterat och kunskapsrelaterat språk

Deltar i samtal om vardagliga, nivå-anpassade ämnen.

Beskriver, förklarar och argumenterar med anpassning till situation och sammanhang

Hon kan samtala med andra, lyssnar när andra berättar och delta i diskussionen.

Sammanfattar huvuddragen i något hon hört eller läst

Hon kan sammanfatta en text som hon har läst och återberätta på sitt sätt.

Använder ord och begrepp för att uttrycka känslor, åsikter och kunskaper

Hon har ord som passar till varje situation.

Läsa 1 Lyssnar aktivt vid högläsning, kommenterar och ställer frågor om innehållet samt visar engagemang för det lästa

Natali visar intresse vid högläsning, hon frågar vid behov t.ex. om ordet eller menings betydelse.

Gör relevanta gissningar om det som är uttryckt i texten och det som inte är uttalat i texten (förstår på, mellan och bortom raderna)

Förstår textens innehåll och budskap. Kan läsa mellan raderna.

Känner igen vanligt förekommande ord i olika sammanhang och texter (logografisk läsning)

Hon har ett bra ordförråd och är medveten vad de betyder i olika sammanhang och texter.

Börjar identifiera bokstäver i det egna namnet och i bekanta ord

Natali kan alla arabiska bokstäver och hon har inte svårighet att identifiera bokstäverna på ett ord.

Namnger bokstäver och vet hur de låter

Hon känner igen alla bokstäver i språkets och hon vet hur de låter.

Övrigt Natali är lite snabb när hon läser och det gör att hon läser fel ibland.

Läsa 2 Förstår kopplingen mellan ljud och bokstav, fonologiskt medveten

Hon klarar det.

Kartläggningavämnena• Enskiltsamtal• Lektionstid• Studiebesök• Övrigasituationer

41

Matematik- Geometri1

Braatttänkapå!Attkunnaanvändaochförstålägesordärviktigt,bådeinommatematikenochinomandraämnen…Observeraomelevenbeskriverklassrummetfrämstmedordelleromelevenbehöverstödikontextengenomattt.ex.pekaochvisa...Elevernamötergeometridagligenivardagslivetochiskolansallaämnen,mendetänkerkanskeintepåattdetärmatematik.Vissaeleverhartidigtskaffatsigerfarenhetavattbyggatredimensionelltmedhjälpavklossarochhardärmedskaffatsigerfarenheterochkunskapomtredimensionellaföremål.

Observeraochlyssnaomeleven

1. …2. benämnerochbeskrivertvådimensionellageometriskaobjekt,tex.fyrhörningar,

trianglar,cirklarochpolygoner3.benämnerochbeskrivertredimensionellageometriskaobjekt,tex.klot,koner,cylindrar,pyramider,rätblock4.klararattgöraenenkelförminskningochenkelförstoring5.förklararvadskalaärochhurskalaanvändsivardagligasituationer.

42

Matematik- Geometri2

Braatttänkapå!

Kommunikativmatematikundervisningbetonas ikursplaneroch idenforskningsomfinnsinomområdet…Lyssnaeftervilkaordochbegreppelevenanvänderviamodersmåletellersvenskanochefterelevensförmågaattredogöraförberäkningarochslutsatsersamtföraochföljamatematiskaresonemang.

Observeraochlyssnaomeleven

1.uppskattarochberäknaromkrets,areaochvolymhosgeometriskaobjekt2.gerexempelpåvardagligasituationerochtillfällendåomkrets,areaochvolym

tillämpasochjämfördetmedtillämpningenförritiden(likheter/skillnader)3.gerexempelpåhurtid,massa,volymochlängdkanmätas.

43

Geometri1Berätta,beskrivochförklaraTittapåbilderna:1Kandugeexempelpåvardukanfinnadeharformerna/objekten?2Vilkaformer/objektkanduseomdutittardigruntomkringirummet?3Vilkaformer/objektkanduseidinvardag,inomhusochutomhus?4Kandugeexempelpånärdetärbraattkunnagöraenförstoring/förminskningavnågot?

5Hardusettbeteckningen1:2eller3:1(ellerliknande)vidnågottillfälle?Ivilkasammanhang?

6Harduerfarenhetavattarbetamedskalaimatematiken?

44

Geometri2Berätta,beskrivochförklara1Kandubeskrivabegreppenomkrets,areaochvolymochgeexempel?

2Vilkaerfarenheterharduavattarbetamedomkrets,areaochvolym?

3Kandugeexempelpåvarochnärdukananvändadinakunskaperomomkrets,areaochvolym?

4Kanduförklarahurmanmäteromkrets,areaochvolymhosolikaobjekt?

45

46

Namn: ______XY________

Ämne: Matematik

Datum: 11 januari 2012 Område: Geometri 1

Elevens kunskaper om arbetsområdet

Ämnesspecifikt språk

Förstår läges ord och visar genom att beskriva ngt

Försöker på svenska men det uppstår missförstånd Kan alla lägesord efter att man förklarat uppgiften på modersmålet

Eleven använder sig mest av vardagligt språk i beskrivningar (fyrkant, trekant, kant, hörn) men på frågor om specifika matematiska ord svarar eleven med ett korrekt matematiskt språk på modersmålet (triangel, kvadrat, rektangel, vinkel, ..). Jobba med ämnesspråket på studiehandledningslektionerna

Benämner och beskriver två- och tredimensionella geom. objekt

Kan namnge triangel, kvadrat, rektangel, cirkel Har svårt att namnge parallellogram, romb, men kan beskriva och berätta att vinklarna inte är räta, Namnger rätblock, pyramid men inte klot, koner och cylindrar

Klarar att göra en enkel förminskning eller enkel förstorning

Kan förklara hur man gör en enkel förminskning men har svårt att få det gjort (beräkningarna är inte korrekta) Osäker på förstorning

Förklarar vad skala är och hur skala används i vardagliga situationer

Kan förklara och tar flera exempel gällande förminskning (karta, ritningar av hus, tavlor av djur – en elefant).men osäker på förstorning

Övrigt Att utveckla

Eftersom eleven är starkare i modersmålet än i svenska och kan visa sina förmågor och kunskaper i matematik på modersmålet får eleven jobba med ord och begrepp parallellt på modersmålet och svenska Träna ord och begrepp på svenska genom att jobba med palin, laborativt material (geobräda, modeller..) och öppna uppgifter

47

Namn: _______________

Analysen av kartläggningen

Utfört av: Datum: Kortfattat om skolbakgrund

Tiden: Undervisningen: Språk: Stöd i skolan/hemmet

Förmågorna The Big 5 + strategier

Analysförmåga Att beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra likheter och skillnader, jämföra för- och nackdelar

Kommunikativ förmåga Att samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa.

Förmåga att hantera information Att söka, samla, strukturera/sortera och kritisk granska information. Dessutom att skilja mellan fakta och värderingar, samt avgöra källors användbarhet och trovärdighet

Begreppslig förmåga Att förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra och använda dem i olika/nya sammanhang.

Metakognitiv förmåga Att tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva, ompröva samt lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang.

Strategier

48

Sociala aspekter

Personliga egenskaper

Samspel med kompisarna/vuxna

Samarbete vid par/grupparbete

Hemförhållanden

Behov av stöd

Studiehandledning

Läxhjälp

Hjälpmedel

Spec. undervisning

Intensiv lästräning

Vägledning/handledning

FMC/BUP

Rekommendationer

Intressen

Situationer där lärandet sker: Bäst Mindre bra Inte alls

Extra anpassning: Elevens placering i klassrummet Bildstöd Anpassande läromedel Inläst material

Kartläggningsomgrundförplanering� Vilkaärstyrkorna?Hurbyggerjagvidarepådem?� Vilkadelarbehöverelevenutveckla?Hurprioriterarjag?� Vilkettypavstödkanelevenbehöva?� Hurserelevensreferensramarutgällandearbetsområdet?� Hurjobbarjagmedmodersmåletsomresurs?Ivilkasammanhang?Hur?

� Hursynliggörjagspråketiämnet?� Vilkaarbetsmetodertänkerjaganvända?Varför?

InkluderingvsIntegrering

Inkludering:� Förskolan/Skolanärdynamiskochutformasförattpassaallaeleversomgårpåskolan.

Integrering:� Förskolan/Skolanärenbeståendekultursomelevernafåranpassasigtill.

Inkluderandearbetssätt

� gemenskappåolikanivåer

� ettendasystem(tillskillnadfrånettför”övriga”eleveroch

ettförnyanländaelever)

� endemokratiskgemenskap

� delaktighetfråneleverna

� attolikhetsessomentillgång

� Tavarapåochutgårfrånerfarenheterochkunskaperutifrån

detsocialaochkulturellasammanhangsomdevuxituppi

� Läraomochläraaveleverna

� Visaintresseochnyfikenhetomelevernasliv

� Attsevarjebarnsomindividochinterepresentantförengrupp

ellerenkultur

� Visaattskolanärmångkulturell

Interkulturelltförhållningssätt

Attlärapåettandraspråk

�Högaförväntningarochstöttning� Modersmåletärenresurs

� Studiehandledningpåmodersmålet/tidigare

undervisningsspråket

�Utgåfrånelevernasförkunskaper

�Undervisningutifrånelevensbehov� Deyttreförutsättningarna� Arbetsmaterialet� Getidtillförberedelseocheftertanke

Exempelpåstöttningförnyanlända

� Bildstöd

� Kroppsspråk

� Utgåfrånstarkastespråket

� DigitalaverktygochIKT

�Muntligaförmågan

�Modellering

� Visuelltstödpåväggen(begreppskartor,språkligastrukturer)

Planering

Ø Uppmärksamma målen för kursmomentet och för lektionen

Ø Uppmärksamma centrala begrepp

Ø Använda ett begripligt språk

Ø Varierande arbetssätt där fokusspråket används

Ø Stimulera elever att samtala om och diskutera kring uppgifter

Ø Använd de nya begreppen genom att formulera dem i olika skrivuppgifter

Ø Utvärdera kursmomentet

2016-04-11 Ämne 56

Vecka Mål Innehåll Uppgifter Läxa Matteord 2 Kunna uppskatta, mäta och

räkna ut vinklar i olika geometriska figurer Använda gradskiva

Introduktion Uppskatta, mäta och rita vinklar Triangels vinkelsumma

Stenciler Rita vinklar 4 upp. Lämnas in tis. 17/01

en punkt en linje en stråle en sträcka en vinkel vinkelben båge vinkelsumma rät vinkel spetsig vinkel trubbig vinkel rak vinkel triangel likbent triangel liksidig triangel kvadrat rektangel parallellogram romb diagonal omkrets cirkel medelpunkt radie diameter area/yta bas - höjd kvadratmeter skala spegling rotation

3 Känna igen och rita olika trianglar Känna igen och rita olika typer av fyrhörningar/ månghörningar Omkrets

Rita trianglar Beskriva trianglar Beskriva olika geom. objekt Rita diagonal omkrets

Stenciler Läxförhör (torsdag)

Beskriva och rita olika typer av trianglar och fyrhörningar Lämnas in tis. 24/01

4 Känna igen och rita en cirkel och beräkna cirkelns omkrets Skala

Rita cirklar Beskriva en cirkel skala förminskning förstorning naturlig storlek

Stenciler Läxförhör (torsdag)

Beräkna omkrets hos olika geometriska objekt Lämnas in 31/01

5 Förklara area och beräkna arean av olika geometriska objekt Använda de vanligaste areaenheterna

Introduktion av area. Hur stort kan det bli? Enheter Räkna ut area av olika geom. objekt

Stenciler Läxförhör (torsdag)

Beräkna area av olika geometriska objekt Lämnas in 07/02

6 Använda skala och göra mätningar i en ritning Förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri

Area hemma Symmetri

Stenciler Läxförhör (torsdag)

Problemlösningar Lämnas in 14/02

7 Utvärdering av området Geometri Repetition Prov 16/02

Stenciler Självbedömning Lämnas in 17/2

57

Beskriv geometriska figurer Arbeta först ensam Jämför figurerna. Berätta så mycket du kan om figur A och figur B.

Gör din beskrivning så noggrann att en kamrat kan rita figurerna när

hon/han läser det du skrivit.

Arbeta tillsammans Diskutera med någon kamrat. Jämför vad ni tagit med i era beskrivningar.

Skriv till det som kan göra din beskrivning ännu bättre. Använd en penna i annan färg.

Diskutera i klassen Redovisa gruppens beskrivning i klassen. Jämför beskrivningarna från olika grupper. Skriv till det

som kan göra din beskrivning ännu bättre. Använd en penna i annan färg än tidigare.

Föraochföljamatematiskaresonemang

Geometriskafigurer

Beskrivbildernasånogasommöjligt.Närnågonkamratläserdinbeskrivning skahon/hankunnaritaenlikadanbild.Skrivvadbildernaföreställer,vilkageometriskafigurerdenbestårav,vilkamåttdeharochsåvidare

Bestäm areanHur stor area har figuren?

Uppgiftertill

Kontextualisera

• Använd konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå

• Det ska kännas meningsfullt för eleverna – knyta an lektions innehåll till elevernas förkunskaper och innehåll

2016-04-11 Ämne 60

Läxa3till31/01-2012Beräknaomkretshosolikageometriskaobjekt

Redovisadinalösningarnoggrant!

1. Enrektangelharomkretsen24cm.Ritatreolikaförslaghurdenkanseut.

2.Denkortastesidanienlikbenttriangelär12cm.Triangelnsomkretsär48cm.Hur långaärdeandrasidorna?

3.ItriangelnXYZärvinkelnXdubbelt såstorsomvinkelY.VinkelnYär28,5°.Hur storärvinkelnZ?Ritaocksåensådantriangel.

4.Enrektangelochenkvadratharlikastoraomkretsar.Rektangelssidorär6och4cm.Hur långärkvadratenssida?Rita!

5.Dinkompisärsjukochharmissatgeometrilektion.Duringertillhenne ochförklararvadenparallellogramär.Vadsägerdudå?

Begreppskartor

• Begreppskartor är ett bra verktyg för bättre förståelse.

• Eleverna själva funderar en stund över sina kunskaper

om t.ex. geometri och göra en egen begreppskarta om

den.

• Vi jämför elevkartor på tavlan och diskuterar de olika

moment de har kommit fram till.

• Vår gemensamma begreppskarta fotas och sparas i

datorn.

• Elevernas begreppskartor sparas i elevernas

matematikpärmar.

• Arbetet med begreppskartan ska vara en återkommande del

av varje lektion där eleven får fylla på sin egen karta med

det som saknats från början.

• Begreppskartor kan användas som introduktion, repetition

samt under själva kursen

• För att bygga upp förståelsen för matematik jobbar

eleverna med laborativt material.

Begreppskartaöverfyrhörningar

Fyrhörningar

medtvåpar medettpar

parallellasidor parallellasidor

parallellogram Trapetsoid

räta medsidorvinklar avsammalängd

rektangel romb

medsidor medrätaavsamma vinklarlängd

Kvadrater

65

Bedömning Geometri Namn ________XY_____________

Förmågor F E D C B A Problemlösning Formulera vardagliga mat. frågeställningar Använda enkla matematiska modeller Värdera valda strategier

Har påbörjat värdera valda strategier på svenska

Kan formulera vardagliga matematiska frågeställningar på svenska och modersmålet

Matematiska begrepp Använda och analysera vinklar, vinkelsumma basen, höjden, omkrets, area.

Osäkerhet vid användning av area enheter

Grundläggande kunskaper om begrepp Anv. begreppen i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt

Matematiska metoder. Välja och använda lämpliga metoder för att lösa rutinuppgifter Beräkna omkrets, area samt enhetsbyten

Saknar metod för hur man räknar enhetsbyten

Kan i vissa fall välja ändamålsenliga metoder.

Föra och följa resonemang Redovisa, förklara,

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer

Ändamålsenligt För resonemang framåt (på modersmålet)

Använda matematikens uttrycksformer: Samtala, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Redovisa, använda symboler

Kan föra enkla resonemang på svenska

Till en del god anpassning

Betyg Komplettera

Uppgift� Läsigenomunderlagfrånkartläggningenavenelevigeometri.� Vilkadelaranserniärviktigaiplaneringenavdenvidareundervisningen?

� Påvilketsättkannifrämjaspråkutvecklingenidetaktuellaämnet?� Påvilkasättkanmananvändamodersmåletsomresursföreleven idessutveckling?(Tänkävenutanstudiehandledning.)

Väljutenfokushållare,entidshållareochensomkortskaredovisaeratankar!

66

Exittickets

� Vadtardumeddighärifrånidag?

67

Tackförmig!

Kontakt:kontakt@lindacastell.se

@lindacastell77(Twitter)