Befolkningsstruktur 2012Årsöversikt

Nästan var tionde 25–34-åring har utländsk härkomstEnligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstruktur hade nästan var tionde av alla personeri åldern 25–34 år, som var fast bosatta i Finland i slutet av år 2012, utländsk härkomst. Ihuvudstadsregionen var motsvarande andel nästan en femtedel i slutet av år 2012.

Andel personer med utländsk härkomst av befolkningen efter ålder31.12.2012

Totalt bodde 279 616 personer med utländsk härkomst stadigvarande i Finland i slutet av år 2012, vilketär 5,2 procent av befolkningen. Av dessa hörde 238 208 personer till första generationen, dvs. utrikesfödda, och 41 408 personer till andra generationen, dvs. i Finland födda.

Invandring omformar åldersstrukturenEffekten av invandringen på åldersstrukturen hos befolkningen i vårt land kan tydligast ses hos den ungavuxenbefolkningen. I slutet av år 2012 uppgick antalet personer i befolkningen födda åren 1977–198962 000 fler, dvs.drygt 7 procent fler än antalet barn födda i Finland under dessa år.

Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.Helsingfors 27.9.2013

Befolkning 2013

Alla åldersklasser från åren 1970–2012 var i slutet av år 2012 till sitt personantal större än då de föddes.Andelen barn under skolåldern (0–6-åringar) med utländsk härkomst var 6,2 procent i slutet av år 2012.

Andelen personer med utländsk härkomst störst på Åland och ihuvudstadsregionenAndelen personer med utländsk härkomst var störst på Åland, 12,1 procent, och näst störst i Nyland,9,6 procent. På Åland hade nästan hälften av personerna med utländsk härkomst svensk bakgrund. Denminsta andelen personer med utländsk härkomst fanns i Södra Österbotten, 1,7 procent.

Sett till kommun var andelen personer med utländsk härkomst, av kommunerna i Fasta Finland, störst iHelsingfors, 12,6 procent, Vanda, 12,3 procent, och Esbo, 11,4 procent. De minsta andelarna fanns ikommunerna Reisjärvi och Rautavaara, 0,3 procent.

Av alla personer av utländsk härkomst bodde över hälften i Nyland. Av personer med utländsk härkomsti andra generationen bodde 60 procent i Nyland.

Av personer med utländsk härkomst hade 59 procent europeisk bakgrundSett till kontinent hade 59 procent av alla personer med utländsk härkomst europeisk bakgrund. Ungefären fjärdedel av personerna med utländsk härkomst hade asiatisk bakgrund och 12 procent hade afrikanskbakgrund.

Sett till bakgrundsland är den klart största gruppen av personer med utländsk härkomst de personer varsbakgrundsland är forna Sovjetunionen eller Ryssland. I slutet av år 2012 uppgick de i Finland till 70 899personer, vilket är en fjärdedel av alla personer med utländsk härkomst. De näst största grupperna utgjordesav dem med estnisk bakgrund, 36 036 personer, dem med somalisk bakgrund, 14 672 personer och demmed irakisk bakgrund, 10 795 personer.

Två tredjedelar av finländarna bor i sitt födelselandskapTvå tredjedelar av de personer som är fast bosatta i Finland bodde i sitt födelselandskap i slutet av år 2012.Av de personer som är fast bosatta i Finland och födda på Åland bodde 93,1 procent på Åland. Av depersoner som är födda i landskapet Nyland bodde 84,3 procent i Nyland. Av personerna födda i SödraSavolax och Kajanaland bodde bara ungefär varannan i sitt födelselandskap.

2

Andel personer bosatta i sitt födelselandskap efter landskap31.12.2012

I slutet av år 2012 bodde 45 procent av Finlands befolkning i sin födelsekommun, dåkommunsammanslagningarna som skett under åren beaktas. Antalet personer i befolkningen födda ikommuner inom de avträdda områdena uppgick till något under 63 000 och antalet utomlands födda tilldrygt 285 000. Av personerna födda i Närpes som fortfarande hörde till befolkningen bodde två tredjedelari Närpes. Av personerna födda i Pelkosenniemi som hörde till befolkningen bodde bara ungefär var femtei Pelkosenniemi.

Befolkningen i Finland koncentreras fortfarande till tätorternaStörsta delen av befolkningen i Finland koncentreras till tätorterna. Enligt Statistikcentralens och Finlandsmiljöcentrals gemensamma tätortsavgräns-ning bodde nästan 85 procent av finländarna, dvs. 4 542 020personer, i tätorter i slutet av år 2012. Antalet tätorter uppgick till totalt 745 och deras landareal var totalt6 574,1 km2. Ungefär fem av sex finländare bodde således inom ett område på bara 2,2 procent av dentotala landarealen i Finland.

Största delen av tätorterna är små. Mer än hälften av tätorterna är tätorter med 200–999 invånare. En tätortär oberoende av kommungränser och kan sträcka sig över flera kommuners områden. Enligttätortsavgränsningen år 2012 är endast 4,2 procent av tätorterna stora tätorter med minst 20 000 invånare.

Den största tätorten, sett till invånarantal, är Helsingfors centraltätort där det fanns över 1,2 miljonerinvånare. Också till sin areal är Helsingfors centraltätort den största tätorten. Den sträcker sig över såmånga som 11 kommuners område. I slutet av år 2012 fanns det sammanlagt sex tätorter i Finland medöver 100 000 invånare: centraltätorterna Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Jyväskylä och Lahtis.

Grankulla Finlands tätast bebodda kommunTätortsgraden beskriver hur stor del av kommunens invånare bor i tätorter. Den högsta tätortsgraden iFinland i slutet av år 2012 hade Grankulla. I kommunen, som till sin areal är liten, bodde hundra procentav invånarna i tätort. Den näst högsta tätortsgraden hade Helsingfors stad, dvs. nästan 100 procent. OcksåTräskända och Kervo hade en tätortsgrad på nästan 100 procent.

På basis av statistiken för slutet av år 2012 fanns det 10 kommuner i hela landet som inte hade en endatätort. Till dessa kommuner utan tätort hör många små kommuner på Åland samt Luhanka i MellerstaFinland.

3

Innehåll

TabellerTabellbilagor

Tabellbilaga 1. Kommuner grupperade efter invånarantal landskapsvis 31.12.2012..................................................5

Tabellbilaga 2. Gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och ordningsnummer 31.12.2012................................6

Tabellbilaga 3. Kvinnor i åldern 15–77 år efter antalet levande födda barn 31.12.2012............................................6

Tabellibilaga 4. Män i åldern 15–77 år efter antalet levande födda barn 31.12.2012.................................................7

Tabellbilaga 5. Kvinnor efter ålder, antal barn och andelen barn 31.12.2012.............................................................7

Tabellbilaga 6. Män efter ålder, antal barn och andelen barn 31.12.2012...................................................................8

Tabellbilaga 7. Folkmängden efter religionssamfund och ålder 31.12.2012...............................................................8

Tabellbilaga 8. Folkmängden efter religionssamfund 2003–2012..............................................................................9

FigurerFigurbilagor

Figurbilaga 1. Personer med utländsk härkomst i första generationen efter ålder och kön 31.12.2012....................10

Figurbilaga 2. Personer med utländsk härkomst i andra generationen efter ålder och kön 31.12.2012....................10

Figurbilaga 3. De största grupperna med utländsk härkomst av Finlands befolkning 31.12.2012...........................11

Figurbilaga 4. Den svenskspråkiga befolkningens andel av hela befolkningen 1900–2012.....................................11

Figurbilaga 5. Andelen personer som inte hör till ett religiöst samfund efter kön 1990–2012.................................11

Figurbilaga 6. Den demografiska försörjningskvoten 1950–2012 och prognos 2013–2050....................................12

Figurbilaga 7. Finlands statistiska tätorter 2012........................................................................................................13

Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2012.......................................................................................................14

4

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Kommuner grupperade efter invånarantal landskapsvis 31.12.2012

InvånarantalgruppLandskap

100 000-50 000–99 999

20 000–49 999

12 000–19 999

9 000–11 999

7 000–8 999

5 000–6 999

3 000–4 999

1 000–2 999

-999Kommunertotalt

9113632262938557014320Hela landet

3-11221313-26Nylands landskap

112534137128Egentliga Finlandslandskap

-11222237-20Satakunta landskap

-112122-2-11Egentliga Tavastlandslandskap

1-6232332-22Birkalands landskap

1-22-1-41-11Päijänne-Tavastlandslandskap

-21---211-7Kymmenedalenslandskap

-11---34--9Södra Karelenslandskap

-111--425-14Södra Savolaxlandskap

1-3-22165-20Norra Savolaxlandskap

-1-312222-13Norra Karelenslandskap

1-213-258123Mellersta Finlandslandskap

-1-611234-18Södra Österbottenslandskap

-1-223322-15Österbottens landskap

--1---13218Mellersta Österbottenslandskap

1-1435527129Norra Österbottenslandskap

--1-21-23-9Kajanalands landskap

-12--3284121Lapplands landskap

----1--15916Åland

1 996 231735 0271 089 727505 176265 435234 214226 048218 925147 4388 4535 426 674Invånare

5

Tabellbilaga 2. Gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och ordningsnummer 31.12.2012

Äktenskapets ordningsnummerÄktenskapetsvaraktighet Okänd6- 5 4 321Totalt

2 313642091 40811 722110 968882 6611 009 345Totalt

-18331499955 95622 43929 5900

-15301669635 94422 65429 7721

-7211458935 67023 61330 3492

-3221178325 62022 74329 3373

-5191097715 56222 98229 4484

-481256864 45428 752114 431148 4960–4

-215836925 20121 30727 3005

-29686594 71019 72825 1766

-210665254 67019 70624 9797

-18645454 65519 02924 3028

-46554243 85516 80621 1509

-11483362 84523 09196 576122 9075–9

-19554603 85716 88521 26710

-14474323 41815 21619 11811

--3403973 46415 65319 55712

6-3333153 06814 18517 61013

28-2342802 87813 63716 85914

342212091 88416 68575 57694 41110–14

132198499011 34966 76379 32815–19

13713426328 22363 66172 69920–24

175-1194097 19565 62773 42625–29

42011152586 29871 09478 08730–34

400-181314 37677 54882 46435–39

132--3582 31586 23788 74540–44

58--5361 39169 18970 67945–49

36---1676149 35350 16650–54

17--1433730 06230 42155–59

8----10812 22612 34260–64

1----342 8502 88565–69

------14314370-

763---5531 3252 146Okänt

Tabellbilaga 3. Kvinnor i åldern 15–77 år efter antalet levande födda barn 31.12.2012

Antal levande födda barnÅlder

8+76543210Kvinnor totalt

6 8433 9789 01625 76191 301295 793606 456342 340722 9912 104 47915–77

-----5651 142156 080157 29215–19

--111977734 85214 224146 025165 98320–24

16431444901 5416 08921 37030 608105 768166 06925–29

3193316141 4224 23415 78644 27236 35763 970167 30530–34

7764538482 2607 46325 90855 31528 77938 538160 34035–39

9564691 0672 8169 41430 12056 79726 68532 497160 82140–44

9505031 1003 26911 43336 75565 86929 49435 218184 59145–49

8624391 0133 09811 99938 29866 78130 09232 726185 30850–54

7633368272 68711 09937 15772 74934 51731 582191 71755–59

6

Antal levande födda barnÅlder

8+76543210Kvinnor totalt

7283247342 3829 78835 56878 99940 15029 693198 36660–64

6203097122 1778 99030 31069 32136 22123 901172 56165–69

5123749262 7749 01924 96048 01023 27217 384127 23170–74

3413971 0302 3756 22414 06422 05610 7999 60966 89575–77

Tabellibilaga 4. Män i åldern 15–77 år efter antalet levande födda barn 31.12.2012

Antal levande födda barnÅlder

8+76543210Män totalt

6 4143 4427 95922 87378 844253 448523 607301 006898 0632 095 65615–77

-----212348163 059163 42115–19

--11272601 7717 120164 595173 77520–24

418672497892 99612 73323 910134 460175 22625–29

1812154068552 58910 18034 05735 25693 715177 45430–34

6283506091 5265 21020 12149 09431 16960 795169 50235–39

8283798442 3857 77725 58551 86327 24149 747166 64940–44

9434841 1043 24510 60632 91659 49228 64151 276188 70745–49

8804571 1373 23911 42634 46759 71027 31947 228185 86350–54

8544201 0673 17511 35235 14163 33828 91843 213187 47855–59

8483679682 91010 42833 89770 46833 37637 960191 22260–64

5772927252 2418 40527 86961 49730 34227 019158 96765–69

4212625681 8236 42119 80141 30919 03416 929106 56870–74

2501984631 2243 81410 21318 2638 3328 06750 82475–77

Tabellbilaga 5. Kvinnor efter ålder, antal barn och andelen barn 31.12.2012

Antalet barn perbarnaföderska

Barnaföderskornasandel avåldersklassen

Barnaföderskorsammanlagt

Antalet barn perkvinna

Levande födda barn,totalt

Kvinnor totaltÅlder

2,2465,61 381 4881,473 087 7582 104 47915–77

1,060,81 2120,011 287157 29215–19

1,3412,019 9580,1626 696165 98320–24

1,6836,360 3010,61101 524166 06925–29

1,9861,8103 3351,23205 057167 30530–34

2,2576,0121 8021,71273 762160 34035–39

2,3579,8128 3241,88301 574160 82140–44

2,3780,9149 3731,92353 497184 59145–49

2,3682,3152 5821,94360 167185 30850–54

2,2883,5160 1351,90364 768191 71755–59

2,2085,0168 6731,87370 324198 36660–64

2,1986,1148 6601,89325 609172 56165–69

2,3486,3109 8472,02257 472127 23170–74

2,5585,657 2862,18146 02166 89575–77

7

Tabellbilaga 6. Män efter ålder, antal barn och andelen barn 31.12.2012

Antalet barn perfar

Fädernas andel avåldersklassen

Antalen män som harbarn

Antalet barn perman

Levande födda barn,totalt

Män totaltÅlder

2,2357,11 197 5931,282 675 2042 095 65615–77

1,040,2362-378163 42115–19

1,265,39 1800,0711 561173 77520–24

1,5523,340 7660,3663 325175 22625–29

1,8447,283 7390,87154 034177 45430–34

2,1264,1108 7071,36230 072169 50235–39

2,2870,1116 9021,60266 556166 64940–44

2,3672,8137 4311,72324 714188 70745–49

2,3974,6138 6351,78331 176185 86350–54

2,3677,0144 2651,82340 582187 47855–59

2,2880,1153 2621,83349 664191 22260–64

2,2383,0131 9481,85294 195158 96765–69

2,2984,189 6391,93205 478106 56870–74

2,4284,142 7572,04103 46950 82475–77

Tabellbilaga 7. Folkmängden efter religionssamfund och ålder 31.12.2012

ÅlderReligionssamfund

65+55–6445–5435–4425–3415–240–14Totalt

1 018 193768 783744 469657 312686 054660 471891 3925 426 674Totalt

852 349579 676539 450458 982450 969520 683745 2624 147 371Finlands ev.-luth. kyrka

2451881851651621481831 276Övriga lutherska

13 5148 5517 8556 0515 9696 68110 08458 705Ortod. kyrkos. i Finland

2793033914854152526762 801Övriga ortodoxa

4 3113 2802 7862 2592 7111 7291 75018 826Jehovas vittnen

2 5952 4252 2891 8832 0691 7001 97114 932Frikyrkan i Finland

9229751 5981 9741 7271 5992 73511 530Katolska kyrkan i Finland

3384701 1591 6081 9241 9313 16610 596Islamitiska församlingar

1 5331 0348199131 2259379847 445Pingstförsamlingen i Finland

1 1116435213623373051953 474Adventkyrkor

5643704403624664994803 181Jesus Kristi Kyrka av Sista Dag. Hel.

6423763152982732611672 332Baptistsamfund

3192412101741431021631 352Metodistkyrkor

2521681601461401541681 188Judiska församlingar

26461081251016864538Buddhistiska samfund

291216898991Anglikanska kyrkan i Finland

2462531951771471541341 306Övriga

138 918169 772185 972181 340217 267123 260123 2011 139 730Personer som inte tillhör religionssamf.

8

Tabellbilaga 8. Folkmängden efter religionssamfund 2003–2012

ÅrReligionssamfund

2012201120102009200820072006200520042003

5 426 6745 401 2675 375 2765 351 4275 326 3145 300 4845 276 9555 255 5805 236 6115 219 732Totalt

4 147 3714 175 4434 207 1924 273 4254 299 1864 334 5864 355 9494 373 5564 386 3364 396 813Finlands ev.-luth.kyrka

1 2761 3171 2921 1961 0761 0171 0321 0311 0121 019Övriga lutherska

58 70558 58458 44958 53958 44558 37958 14957 82957 52957 044Ortod. kyrkos. iFinland

2 8012 5992 4022 2262 0912 0031 8691 7051 5491 409Övriga ortodoxa

18 82619 00119 09419 14218 02518 17718 30618 32918 23918 245Jehovas vittnen

14 93214 78914 48514 29214 23314 02213 89513 71113 56513 443Frikyrkan i Finland

11 53011 09110 64010 0909 6729 1848 7838 4468 0947 897Katolska kyrkan iFinland

10 59610 0889 3938 2306 8225 6894 9444 2392 8332 748Islamitiskaförsamlingar

7 4456 8766 2815 4404 6483 4552 4851 9921 2941 000Pingstförsamlingeni Finland

3 4743 5533 6483 6883 7513 8213 9864 0154 0314 099Adventkyrkor

3 1813 2083 2253 2393 2513 2643 2823 3013 3153 317Jesus Kristi Kyrkaav Sista Dag. Hel.

2 3322 3202 3562 3722 3822 3982 4192 4222 6112 446Baptistsamfund

1 3521 3421 3011 3011 2791 2671 2811 2561 2501 244Metodistkyrkor

1 1881 1981 2081 2361 2301 1811 1941 1841 2031 189Judiskaförsamlingar

538509509353103110135684039Buddhistiskasamfund

91848889888988939799Anglikanska kyrkani Finland

1 3061 2931 2841 2391 2041 119916881812783Övriga

1 139 7301 087 9721 032 429945 330898 828840 723798 242761 522732 801706 898Personer som intetillhör religionssamf.

9

Figurbilagor

Figurbilaga 1. Personermed utländsk härkomst i första generationenefter ålder och kön 31.12.2012

Figurbilaga 2. Personermed utländsk härkomst i andra generationenefter ålder och kön 31.12.2012

10

Figurbilaga 3. De största grupperna med utländsk härkomst avFinlands befolkning 31.12.2012

Figurbilaga 4. Den svenskspråkiga befolkningens andel av helabefolkningen 1900–2012

Figurbilaga 5. Andelen personer som inte hör till ett religiöst samfundefter kön 1990–2012

11

Figurbilaga 6. Den demografiska försörjningskvoten 1950–2012 ochprognos 2013–2050

12

Figurbilaga 7. Finlands statistiska tätorter 2012

13

Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2012

1. Relevans av statistikuppgifternaStatistiken över befolkningsstrukturen beskriver den befolkning som årets sista dag bott i Finland..

Befolkningsregistercentralen och magistraten upprätthåller befolkningsdatasystemet i Finland. Den senastemantalsskrivningen i Finland verkställdes 1.1.1989. Därefter har befolkningsdatasystemet uppdateratsmed ändringsanmälningar. I lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralenscertifikattjänster (21.8.2009/661) definieras vilka uppgifter som ska registreras i befolkningsdatasystemet.Anmälningar om befolkningsförändringar för det gångna året inväntas till den sista januari.Befolkningsregistercentralen sänder Statistikcentralen uppgifterna om befolkning vid årsskiftet i börjanav februari.

Statistikcentralen har till uppgift att utarbeta statistik och göra utredningar som gäller samhällsförhållanden(Lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Till dessa hör också befolkningsstatistik. Statistikcentralensarbetsordning fastställer att enheten för individstatistik gör upp befolkningsstatistiken(Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1497-12).

Begrepp

Med befolkning avses de finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland, ävenom de är tillfälligt utomlands.

Utlänningar har laglig hemvist i Finland om vistelsen har varat eller är avsedd att vara minst ett år. Tillbefolkningen räknas inte personer som bor tillfälligt i Finland och inte heller asylsökande som bara harett tillfälligt uppehållstillstånd eller vars ansökan om uppehållstillstånd är under behandling. Asylsökarefår en hemvist och ingår i statistiken först då ansökan är godkänd.

Personer bosatta i Finland vilka är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentationeller konsulat och dessa personers familjemedlemmar och personliga tjänstefolk räknas inte till befolkningeni Finland, om de inte är finska medborgare. Till den i Finland bosatta befolkningen räknas däremot denfinländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer somtjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.

En finsk medborgare som kommit till Finland måste meddela magistraten om vistelser som överstiger tremånader. Magistraten uppdaterar uppgifterna i befolkningsdatasystemet (lag 661/2009). Av en utlänningsom kommer till Finland krävs det att han har ett giltigt visum, uppehållstillstånd eller uppehållstillståndför arbetstagare eller näringsidkare, om han inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller om ej annatföranleds av internationella överenskommelser som är bindande för Finland (Utlänningslag 301/2004).En medborgare i ett EU- eller EES-land kan vistas i Finland i tre månader utan särskilt tillstånd, varefterhan behöver grunder för sin vistelse i landet och registrering hos magistraten. Magistraten registrerar ibefolkningsdatasystemet de uppgifter som den fått om en utländsk medborgares hemort, om personen fåren hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) och en stadigvarande bostad. Efteratt en utländsk medborgare kommit till Finland ska dennes arbete eller studier vara eller personen ha ettarbetsavtal på två år innan han kan få hemortsrätt.

På motiverad begäran kan en utländsk medborgares uppgifter registreras också efter en kortvarig vistelse,om denne t.ex. har en sådan tillfällig bostad i Finland som avses i lagen om hemkommun och registreringenär nödvändig för att denne ska kunna göra sina rättigheter gällande när det gäller arbete eller motsvarandeomständigheter. I statistiken över befolkningsförändringar räknas en person som flyttar från utlandet tillFinland som invandrare endast om det i befolkningsdatasystemet antecknats att denne fått en stadigvarandebostad i Finland.

Personer som flyttar ut ur landet ska göra en flyttningsanmälan på samma sätt som personer som flyttar iFinland (lagarna 661/2009, 201/1994). Som utvandrare betraktas personer som flyttar utomlands för enlängre tid än ett år. Undantag är finska medborgare som är diplomater, personer som arbetar inomutvecklingssamarbete m.m. (Lag om hemkommun 201/1994). Enligt en överenskommelse mellan denordiska länderna betraktas tillfällig vistelse på mindre än sex månader inte som flyttning (Lag omhemkommun 201/1994, förordning och statsfördrag 96/2006).

14

När en person flyttar från ett nordiskt land till ett annat bör han anmäla inflyttningslandets lokalaregistermyndighet om sin inflyttning. Registermyndigheten beslutar om personen registreras som boendei inflyttningslandet eller inte. Registermyndigheten i inflyttningslandet meddelar personen i fråga ochregistermyndigheten i utflyttningslandet om sitt beslut. I utflyttningslandets befolkningsregister antecknassom utflyttningsdag den dag då personen upptagits i inflyttningslandets lokala befolkningsregister (Lagom hemkommun 201/1994, förordning och statsfördrag 96/2006).

Med bostadsort avses den ort där den bostad i vilken en person varit skriven den sista dagen under åretär belägen. Den nuvarande lagen om hemkommun ger en person större frihet att välja sin stadigvarandebostadsort. Studerande kan t.ex. om de så önskar vara skrivna på den ort där de studerar. Också bostadslösahör till den bofasta befolkningen i en kommun.

En person kan, förutom sin stadigvarande hemvist, ha en tillfällig boning i en bostad där han/hon enligtegen uppgift bor tillfälligt minst tre månader. Statistiken görs bara upp enligt den stadigvarande bostadsorten.Uppgifterna om bostadsort har tagits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Uppgift om civilstånd erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Observera attsamboende inte är ett civilstånd. Det finns representanter för alla civilstånd bland dem som är samboende,också personer som fortfarande officiellt är gifta

De nuvarande bestämmelserna om äktenskapsskillnad inbegriper inte längre begreppet hemskillnad.Personer som före 1.1.1988 på basis av de gamla bestämmelserna om äktenskapsskillnad tilldömts ochfortfarande lever i hemskillnad har i statistiken betraktats som gifta.

Ett par där båda är av samma kön har sedan 1.3.2002 också i Finland fått registrera sitt partnerskap. Itabellerna över kommunerna har de personer som lever i ett registrerat partnerskap sammanslagits medgifta p.g.a. datasekretess och på motsvarande sätt har frånskilda från och änkor/änklingar efter registreratpartnerskap sammanslagits med frånskilda och änkor/änklingar.

Civilståndsindelningen är följande:

• ogift• gift• frånskild• änka/änkling• i registrerat partnerskap• frånskild från registrerat partnerskap• frånskild från registrerat partnerskap• änka/änkling efter registrerat partnerskap

År 2012 ingick i befolkningsdatasystemet 45 000 personer utan uppgift om civilstånd. Det var invandrarevars uppgifter om civilstånd inte har införts i befolkningsdatasystemet. Befolkningsdatalagen kräver attuppgiften om civilstånd införs i befolkningsdatasystemet bara för finska medborgares del. För statistikenkodades barnlösa personer som ogifta och om personen hade barn ändrades hans/hennes civilstånd tillfrånskild.

Födelselandet fastställs enligt moderns stadigvarande hemland vid barnets födelse. Därmed är t.ex.Sovjetunionen födelseland för estniska inflyttare som är födda före Estlands självständighet. Likaså ärFinland födelseland för personer som är födda inom de områden som Finland överlåtit, trots att områdetinte längre hör till Finland. Födelselandet fastställs enligt statsstrukturen vid tidpunkten för födelsen. Ikodning av födelseland används ISO 3166–standarden.

Härkomst och bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificeringanvänds redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiftenom födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskiljaförsta generationens (utrikes födda) och andra generationens (inrikes födda) personer med utländskhärkomst.

15

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralensbefolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, varsbåda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innanbefolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finlandföre år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk härkomst, om de talar ett inhemskt språk som sittmodersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finlandär av finländsk härkomst. Alla personer som är av finländsk härkomst har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk härkomst.Av utländsk härkomst är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter ibefolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och somtalar ett främmande språk som modersmål är av utländsk härkomst liksom också personer som är födda iFinland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiskamodern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land därfadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personersbakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna tillinrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är av utländsk härkomst är bakgrundslandetokänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. Påså sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländskhärkomst och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Medborgarskap är ett rättsligt förhållande mellan individen och staten, som definierar individens ställningi staten och de viktigaste rättigheterna och skyldigheterna i förhållandet mellan individen och staten(Medborgarskapslag, 359/2003). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland,ingår han/hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland harmedborgarskap i flera andra länder, ingår han/hon i registret och statistiken som medborgare i det landsom utfärdat det pass på vilket han/hon kommit till Finland.

I klassificeringen av medborgarskap används ISO 3166 -standarden.

Medelfolkmängden är det aritmetiska medeltalet för folkmängden i början och i slutet av året.

Uppgift om religionssamfund erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I sambandmed namngivning uppges trossamfundet för barnet i befolk-ningsdatasystemet. Uppgiften hålls om maninte separat ändrar det med en anmälan.

Den nya religionsfrihetslagen (453/2003) trädde i kraft 1.8.2003. Den nya lagen gjorde det möjligt för enperson att höra till flera religiösa samfund samtidigt under en övergångstid på tre år. Övergångstidenupphörde 1.8.2006 och därefter bestämmer de religiösa samfunden själva om deras medlemmar också kanhöra till andra religiösa samfund. Dessa personer finns inte med i medlemsantalet för det religiösa samfundsom de anslutit sig till då de redan tillhört ett annat samfund.

Statistik över trossamfund görs bara över de personer som antecknats i religiösa sam-fund i Patent- ochregisterstyrelsens register. I Finland kan minst 20 fullvuxna perso-ner grunda ett religionssamfund(Religionsfrihetslag 453/2003).

För de barn som fötts i slutet av året och för vilka namn, språk och religion inte anmälts tillbefolkningsdatasystemet under januari, förs moderns religion vid årsskiftet till statistiken som religion förbarnet. I följande års statistik har uppgiften preciserats efter anmälan.

För utlänningars del ger uppgiften om trossamfund inte en korrekt bild. Alla religionssamfund finns intei Patent- och registerstyrelsens register och alla religionsutövare ansluter sig inte till församlingar. I slutetav år 2012 hörde 843 procent av de somalier som var bosatta i Finland enligt befolkningsdatasystemetinte till något registrerat religionssamfund.

Uppgiften om trossamfund är definierad som ytterst känslig. Landskapsvis kan man publicera baratrossamfund med minst 5 fall och kommunvis med minst 10 fall.

16

Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits urBefolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Uppgiften om språk införs i befolkningsdatasystemet samtidigt som föräldrarna uppger namnet på ettnyfött barn och dess trossamfund. Uppgiften är oförändrad i registret, om den inte ändras separat. För debarn som fötts i slutet av året och för vilka namn, språk och religion inte meddelats tillbefolkningsdatasystemet under januarimånad, förs moderns språk och religion in i statistiken för årsskiftetsom språk och religion för barnet. I följande års statistik har uppgiften preciserats efter att meddelandeterhållits. Uppgiften om språk kan eventuellt ändras för barn i tvåspråkiga familjer, där faderns språk kanantecknas som språk i befolkningsdatasystemet.

I tillförlitlighetsundersökningen av befolkningsdatasystemet år 2012 frågades omkring 9 000 personer iarbetsför ålder om deras modersmål är korrekt i befolkningsdatasystemet. Uppgiften var korrekt för 99,7procent av svarspersonerna.

Under år 1999 övergick Befolkningsregistercentralen till att koda språk enligt ISO 639 -standarden.Statistikcentralen har fått språken färdigt kodade (ISO 639-1) från Befolkningsregistercentralen sedan år1999 och de icke-kodade språken i klartext. Bland språknamnen i klartext fanns många språk som varnågot felskrivna eller skrivna på svenska. För dessa språk har Statistikcentralen givit en kod. Tidigare harStatistikcentralen kodat alla främmande språk utgående från namnen i klartext och givit språket en kodom det i Finland talats av omkring 15 personer.

Statistikcentralen har utvecklat en statistisk kommungruppering och tillämpar den sedan år 1989.Indelningen gör en bättre åtskillnad mellan städer och landsbygd än den administrativa indelningen i städeroch övriga kommuner.

I kommunindelningen har kommunerna grupperats i tre grupper på basis av andelen tätortsbefolkning ochfolkmängden i den största tätorten:

• Urbana kommuner

• Tätortskommuner

• Landsbygdskommuner

Till urbana kommuner förs de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller därfolkmängden i den största tätorten är minst 15 000.

Tätortskommuner är däremot de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent av befolkningenbor i tätorter och där folkmängden i den största tätorten är minst 4 000 men under 15 000.

Till landsbygdskommuner förs de kommuner där mindre än 60 procent av befolk-ningen bor i tätorter ochdär folkmängden i den största tätorten är under 15 000 och de kommuner där minst 60 procent, men under90 procent av befolkningen bor i tät-orter och där folkmängden i den största tätorten är under 4 000.

Grupperingen har uppdaterats på basis av 2011 års tätortsgränsuppgifter. Indelningen kommer att uppdaterasunder hösten 2013 på basis av uppgifterna för år 2012.

En förteckning över kommunerna enligt kommungrupperingen som bildats på basis av tätsortsgränserfinns i Statistikcentralens publikation Kommuner och kommunbaserade indelningar. Publikationeninnehåller också en förteckning över kommuner, kommunformer och förändringar i dessa.

En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen användsbefolkningsuppgiften från slutet av året innan. Tätorter definieras och avgränsas i samarbete med Finlandsmiljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig avbyggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m rutmaterial. Vid definieringengranskas folkmängden samt antalet byggnader och våningsarealen i rutor som innehåller byggnader ochi gränsande rutor. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som uppstått vid definieringen väljsde som har minst 200 invånare.

17

2. MetodbeskrivningBefolkningsmaterialet är ett totalmaterial, som omfattar hela den i Finland bosatta befolkningen somuttagits ur befolkningsdatasystemet.

3. Felfrihet och exakthetBefolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem kan allmänt taget anses mycket täckande. För att enperson skall få en personbeteckning måste han/hon registreras i befolkningsdatasystemet. I praktiken ärdet omöjligt att leva i Finland utan personbeteckning. Lagligt arbete, att öppna ett bankkonto, att skötaärenden med myndigheter osv. förutsätter en personbeteckning. Man kan anta att det inte i Finland finnsett betydande antal personer som arbetar ’svart’ under perioder på mer än ett år och som får lön kontant.En vistelse på minst ett år är en förutsättning för registrering i befolkningen i Finland.

Befolkningsdatasystemet har upprätthållits efter indragningen av mantalsskrivningen sedan år 1989 barapå basis av anmälningar om befolkningsförändringar. Den tillförlitlighetsundersökning som gjorts ombefolkningsdatasystemet beträffande adresser berättar om anmälningarnas riktigheten.

Befolkningsregistercentralen beställer årligen av Statistikcentralen en urvalsundersökning omadressuppgifternas riktighet. Omkring 11 000 personer tillfrågas om deras adress i befolkningsdatasystemetär korrekt. I undersökningen år 2012 var uppgiften korrekt gällande 98,9 procent av svarspersonerna.Urvalsbortfallet var 16,9 procent. Vid bortfall försökte man kontrollera adresserna i andra källor. Mankunde då fastställa att adressen var korrekt för 92,3 procent av personerna i bortfallet, för 5,9 procent varden inkorrekt och för 1,8 procent kunde den inte kontrolleras. Om man förmodar att alla de uppgifter ibortfallet som inte kunde kontrolleras var inkorrekta, hade den slutliga andelen korrekta adresser varit98,1 procent.

Den kommunvisa befolkningstatistiken påverkas av felaktiga adresser bara om den felaktiga adressen äri någon annan kommun än den rätta adressen. Av de felaktiga adresser är bara en del i fel kommun.

I samband med kommunalvalen avslöjar returnerade anmälningar om utlänningars rösträtt i allmänhetomkring 1 000 personer, som flyttat från Finland utan flyttningsanmälan och som således fortsättningsvisär statistikförda i befolkningen. Befolkningsregistercentralen avlägsnar dessa ur den i landet bosattabefolkningen i befolkningsdatasystemet före följande årsskifte.

4. Tidsenlighet och rättidighetStatistikcentralen daterar befolkningen vid årsskiftet årets sista dag. Sedan år 1999 har man somområdesindelning använt områdesindelningen den första dagen följande år. De kommuner som årets förstadag sammanslås har således redan statistikförts tillsammans i statistiken för föregående års sista dag.Uppgiften om de sammanslagna kommunernas folkmängd före sammanslagningen finns dock tillgängligvid behov.

Preliminära uppgifter om befolkningen kommunvis finns tillgängliga månatligen.http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vamuu/vamuu_sv.asp

5. Tillgänglighet och transparensPrimäruppgifter om befolkningen finns tillgängliga i elektronisk form kommunvis eller med en störreområdesindelning i Statistikcentralens avgiftsfria informations-tjänst ’Befolkning’ (Statistikdatabaser) påInternet under adress: http://pxweb2.stat.fi/database/StatFin/databasetree_sv.asp

Mera specificerade uppgifter om befolkningen, bl.a. efter kommunens delområde, finns under denavgiftsbelagda elektroniska informationstjänsten. Mera information om Statistikcentralens avgiftsbelagdatjänster finns under adress: http://www.stat.fi/tup/tilastotietokannat/index_sv.html

18

6. JämförbarhetTill och med år 1998 sammanställdes den kommunvisa befolkningsstatistiken för årsskiftet enligtområdesindelningen årets sista dag. Från och med år 1999 har man använt områdesindelningen den förstadagen följande år. Vid beräkning av förändringen av folkmängden i kommunen har förändringen räknatsför de sammanslagna kommunernas del med beaktande av de tidigare folkmängderna i de kommuner somsammanslås.

Vid tabellering av regionala tidsserier om befolkningen kan tabellerna antingen göras enligtområdesindelningen resp. år eller genom att retroaktivt uppdatera områdesindelningen att motsvarastatistiken det sista året. I tabellerna anges alltid vilken områdesindelning som använts.

Uppgifter om befolkningen finns tillgängliga sedan år 1749. Från och med år 1865 har folkmängderpublicerats efter församling och fr.o.m. år 1880 folkmängder efter kommun. Till och med år 1940 finnsdet uppgifter om befolkningens ålder, civilstånd och språk tillgängliga i prästerskapets tioårstabeller. Frånoch med år 1950 anges dessa uppgifter kommunvis på basis av folkräkningar. Från och med år 1970 ärårliga uppgifter om befolkningens ålder samt civilstånd och språk tillgängliga kommunvis.

Tidsserierna för befolkningsuppgifterna i den avgiftsfria informationstjänsten om befolkningen börjar frånår 1865, och efter kommun från 1980.

7. Tydlighet och konsistensI Statistikcentralens övriga statistik används befolkningsstatistikens material som primäruppgifter i frågaom befolkningen. Således stämmer Statistikcentralens olika statistikgrenar överens med varandra när detgäller uppgifterna om befolkningen.

Befolkningsregistercentralen offentliggör folkmängden varje månad. Uppgifterna avviker frånStatistikcentralens månatliga preliminära statistik. Befolkningsregistercentralen offentliggörregistersituationen vid månadsskiftet. Statistikcentralen väntar på ändringsanmälningar två veckor eftermånadens slut innan den preliminära statistiken sammanställs över situationen i slutet av föregåendemånad.

19

Befolkning 2013

Förfrågningar09 1734 3238Markus Rapo

Ansvarig statistikdirektör:Riitta Haralavaesto.tilasto@stat.fiwww.stat.fiKälla: Befolkningsstruktur 2012, Statistikcentralen

ISSN 1796-0479Informationstjänst, Statistikcentralen= Finlands officiellastatistik

tel. +358 9 1734 2220www.stat.fi

ISSN 1797–5387 (pdf)Beställning av publikationer, Edita Publishing Oytel. +358 20 450 05www.editapublishing.fi