BIM-instruktion för projektledare

Version 1, 2013-04-10

2 (36)

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................2

SYFTE MED BIM-INSTRUKTIONEN....................................................................................................4

1 DEFINITIONER/ORDLISTA........................................................................................................4

1.1 DEFINITIONER .............................................................................................................................................4

2 SYFTE OCH MÅL .......................................................................................................................7

2.1 MÖJLIGA TILLÄMPNINGSOMRÅDEN MED BIM, EXEMPEL......................................................................................7 2.2 MÅL..........................................................................................................................................................7

3 PROCESSER OCH ORGANISATION........................................................................................8

3.1 ORGANISATION ...........................................................................................................................................8 3.2 UPPSTART AV BIM PROJEKT...........................................................................................................................9 3.3 ARBETSPROCESS ........................................................................................................................................12 3.4 RUTINER FÖR UTBYTE AV DIGITAL INFORMATION...............................................................................................13 3.5 ALLMÄNNA RÅD.........................................................................................................................................14

3.5.1 Tillgängliggöra BIM .....................................................................................................................14 3.5.2 Öppna filformat kontra projektering i samma programvara ......................................................14

4 TILLÄMPNINGSOMRÅDEN OCH NYTTOEFFEKTER AV BIM...............................................15

4.1 MÄNGDAVTAGNING FÖR KALKYL ...................................................................................................................15 4.2 VISUALISERING ..........................................................................................................................................17 4.3 UTVÄRDERING AV PARALLELLA UPPDRAG ........................................................................................................18 4.4 RFP – RUMSFUNKTIONSPROGRAM I DATABAS .................................................................................................18 4.5 DÖRRKORT ...............................................................................................................................................19 4.6 HÅLLFASTHETSANALYS, FEM-ANALYS ............................................................................................................19 4.7 ENERGIANALYS ..........................................................................................................................................20 4.8 LJUSSIMULERINGAR ....................................................................................................................................21 4.9 3D-SAMGRANSKNING MED KOLLISIONSKONTROLL ............................................................................................21 4.10 4D-SIMULERING ........................................................................................................................................23 4.11 TILLÄMPNINGAR I PRODUKTION ....................................................................................................................24

5 UPPRÄTTA BIM-MANUAL OCH LEVERANSSPECIFIKATIONER .........................................24

5.1 BIM-MANUAL ..........................................................................................................................................24 5.2 LEVERANSSPECIFIKATIONER (ALLMÄNT) ..........................................................................................................25 5.3 HUR UPPRÄTTAR MAN EN LEVERANSSPECIFIKATION?.........................................................................................27 5.4 KLASSIFIKATION ALLMÄNT............................................................................................................................29 5.5 VAL AV OBJEKTSKLASS (CATEGORY), ”BIM-VERKTYG”. ......................................................................................30 5.6 BENÄMNING AV OBJEKT ..............................................................................................................................30 5.7 OBJEKTSSTATUS .........................................................................................................................................31 5.8 OBJEKTSEGENSKAPER – BETECKNING (LITTERA) ...............................................................................................31 5.9 MODELLREVIDERINGAR ...............................................................................................................................31 5.10 VÅNINGSPLAN – NIVÅER .............................................................................................................................31

6 UPPHANDLING OCH AVTAL...................................................................................................32

7 ÖVERLÄMNANDE TILL FÖRVALTNING .................................................................................32

3 (36)

7.1 RELATIONSHANDLINGAR - MODELLER OCH RITNINGAR .......................................................................................33 7.1.1 Informationsmängden modeller och ritningar och dess användning..........................................33 7.1.2 Process och systemstöd för att hantera informationsmängden modeller och ritningar.............33 7.1.3 Krav på leveranser av informationsmängden modeller och ritningar.........................................33

7.2 AREAINFORMATION....................................................................................................................................34 7.2.1 Informationsmängden areor och dess användning.....................................................................34 7.2.2 Process och systemstöd för att hantera informationsmängden areor........................................34 7.2.3 Krav på leveranser av informationsmängden areor....................................................................35 7.2.4 Filformat......................................................................................................................................35

8 ERFARENHETSÅTERFÖRING/UPPFÖLJNING .....................................................................36

4 (36)

Syfte med BIM-instruktionen

Med denna instruktion som grund ska varje projektledare kunna skapa den organisation och de arbetsprocesser som ett BIM-projekt kräver. Dessutom ska instruktionen vara en hjälp vid framtagandet av en projektspecifik BIM-manual. Projektledaren ska som ett led i detta redan i ett tidigt skede av projektet tillsätta en BIM-samordnare.

Instruktionen innehåller de krav som AH ställer på ett BIM-projekt, samt råd respektive in-formation som det står projektet fritt att tillämpa.

Syftet med instruktionen är också att skapa en möjlighet för förvaltningen att använda den modell och information som projektet skapat med sitt BIM arbete.

Sammanfattning

Den övergripande målsättningen med att använda objektsbaserad, programneutral BIM i projekt är att underlätta och förbättra kommunikationen och informationsutbytet mellan alla aktörer i ett projekt. Med nyttjandet av BIM-modeller minskas kostnader genom färre fel och ökad effektivitet i projektets olika skeden.

För många är BIM synonymt med att projektera i 3D-CAD, men att beställa BIM projekt-ering innebär att man fokuserar på modellens informationsinnehåll, dvs. ”i:et” i ordet BIM.

BIM underlättas med ett tidigt deltagande av såväl byggherre, brukare, projektörer som entreprenörer, där BIM-modeller utgör ett viktigt beslutsunderlag.

1 Definitioner/Ordlista

1.1 Definitioner

Begrepp Beskrivning

3D-modell En digital avbildning av ett objekt med geometrisk information i tre dimensioner. Denna kan vara gjord med hjälp av BIM men kan ock-så vara gjord genom att endast beskriva CAD geometrier.

4D-modell 3D-modell kopplad med aktiviteter i en tidplan, vilket gör det möj-ligt att simulera planeringen av projektet sekventiellt. Denna kan också användas för tidsuppföljning genom att man i modellen kan se planerat tillstånd och verkligt tillstånd vid en viss tidpunkt (eller skillnaderna mellan dessa).

5D-modell Integration mellan 3D-modeller och kostnadskalkyler med tidplane-ring, vilket ger användaren möjlighet att visualisera tidplanen och kostnader (över tiden). På samma sätt som för 4D-modeller kan 5D-modeller användas för att se planerat tillstånd och verkligt tillstånd

5 (36)

vid en viss tidpunkt (eller skillnaderna mellan dessa).

BIM Byggnadsinformationsmodell: digital modell av den information som genereras och förvaltas under ett byggnadsverks livscykel. In-formationen omfattar (”lagras i”) såväl fysiska objekt (byggdelar) som abstrakta objekt (utrymmen, m m), liksom relationen mellan dem. En BIM kan bestå av flera olika delmodeller. Byggnadsinformationsmodellering: processen att generera inform-ation om ett byggnadsverk under dess livscykel.

BIM objekt Grafiskt objekt, en så kallad instans av en viss objektsklass med egenskaper t.ex. väggar, dörrar, fönster etc.

CAD Computer Aided Design – Datorstött ritande av geometrimodeller, som är grafikorienterade, det vill säga de baseras på den grafik som ska visas på ritningar och på bildskärm. Det kan vara plana modeller (2D), vilka avbildar planer, fasader eller sektioner eller volymmo-deller (3D), vilka kan utgöras av trådar, ytor eller solider.

FEM Finita Element Metoden – Beräkningsmodell för konstruktioner (statik)

fi2xml Programneutralt utbytesformat för förvaltningsinformation

Grafiskt objekt Ett objekt i en CAD eller BIM fil, som saknar förprogrammerade beteenden t.ex. Line, Surface, Solid

IFC-format Programneutral datamodell och utbytesformat för BIM.

Informationsmängd Innehåll i modeller och dokument som utväxlas, baserat på etable-rad praxis, standard och klassifikation

Informationsleverans Samlingsnamn för samtliga leveranser i digital form, t.ex. modell, mängdförteckning, ritningar mm. (Källa Bygghandlingar 90, del 8)

LEAN Resurseffektivisering i arbetsprocessen. Maximera värdeskapande och minimera spill.

Leveransspecifikation En metod för att beskriva och kontrollera önskat informationsinne-håll, med exempel för vanligt förekommande leveransändamål. (Källa Bygghandlingar 90, del 8)

Leveransfilformat Överenskommet/na filformat som projektörerna ska leverera sina modeller som, i till AH, ex IFC, RVT, DWG. Jfr ”Originalfilfor-mat”

6 (36)

LOD ”Level Of Detail/Level Of Development” – Informationsnivå, förädlingsgrad av BIM.

Modellfil Fil som innehåller modell.

Mottagningskontroll Verifiering att levererad information följer BIM-manual alt. leve-ransspecifikation.

Rendera, rendering Den process datorer arbetar med för att generera visualiseringsbilder eller filmklipp från en 3D-modell. Processen är ofta tidskrävande. Avancerade beräkningar utförs för att beräkna skuggor, reflektioner m m.

Ritningsdefinition Ritningsfil eller ”sheet” i en BIM databas för framställning av rit-ning (ej fryst).

Ritningsfil Utplottad (fryst) ritning t.ex. i PDF format.

Objekt Ett objekt är en post i en databas eller fil. En s.k. instans (tillhöran-des) av en viss objektsklass.

Objektsklass En kategori av objekt t.ex. ”väggar” med gemensamma förpro-grammerade beteenden och egenskaper. I dagligt tal kallat ”BIM-verktyg”.

Originalfilformat Filformat som använts vid upprättande av konsultens modell, ex. RVT, DWG eller PLN. Jfr. ”Leveransfilformat”.

Programneutral Ett digitalt filformat med öppen källkod. Formatet överför generell och specifik information om en byggnad samt dess ingående delar med geometri inkluderad men utan att relatera/knyta informationen till en viss mjukvaras uppbyggnad. Används för att publicera in-formation eller till att konvertera information mellan olika program-varor. Kan även kallas ”öppna format”. Exempel på program-neutrala filformat är IFC samt fi2xml.

Projektplats Internetbaserad tjänst för utbyte och publicering av filer t.ex. Bygg-net eller Pärmen, även kallad projektpool.

Publicerad modell Del av modell publicerad i ett utbytesformat t.ex. DWG, IFC, SAT m. fl.

Samgranskningsmo-dell

Sammanslagen modell för samgranskning. Modellen är uppbyggd av publicerade modeller från CAD eller BIM.

7 (36)

Virtual Reality VR – Realtidsrenderad modell (verklighetstrogen datasimulering). Modell läses in i renderingsmotor som renderar texturer m m medan man rör sig i modellen, ex. Sightline, Lumion, Twinmotion. Mycket likt principen för datorspel.

2 Syfte och mål

2.1 Möjliga tillämpningsområden med BIM, exempel

Figur 01. Exempel på tillämpningsområden för BIM

2.2 Mål

AH har som mål att genom BIM-projektering och produktionsteknik underlätta informationsutbytet mellan alla aktörer i ett projekt, inklusive överlämnande av strukturerad information till förvaltning.

BIM ska användas för att säkerställa kvalitén i alla led. Projektörernas och produktionens arbete samordnas, genom att information utbytes kontinuerligt och strukturerat. BIM kan även användas t.ex. för mängdavtagning, kostnadsuppskattning, energiberäkning samt tidsplanering. Utöver detta ska BIM-modeller ge möjlighet till visualisering och detalj-studier, i ett pedagogiskt syfte. AH´s krav på tillämpningsområden i BIM projekt är följande: Rumsfunktionsprogram i databas, Visualisering och Samgranskning. Dessa ska

8 (36)

appliceras från projektstart till projektavslut. Vid överlämnade ska originalmodeller samt IFC modeller överlämnas till förvaltning.

Vid projektstart ska en kontroll göras i dokumentet ”AH:s erfarenheter av BIM i byggprojekt”.

Det åligger respektive projekt att välja tillämpningsområden och att upprätta en BIM-manual för att detaljstyra arbetsprocess och informationsutbyte. Detta ska göras i samråd med projektgrupp och förvaltning.

BIM ska kunna användas i förvaltningen för t.ex. orienterande information om byggnaden, teknisk informationsbas, visualisering, ytberäkning samt på sikt kunna lämna information till andra AH-databaser.

Figur 02. Mål behöver definieras för respektive skede

3 Processer och organisation

3.1 Organisation

Projektledaren ska handla upp/utse en BIM-samordnare för projektet. Antingen intern, extern eller någon lämplig inom projektgruppen. BIM-samordnaren ska vägledas av detta dokument och medverka till att upprätta en BIM-strategi för projektet samt projektanpassa en BIM-manual för informationshantering (alternativt leveransspecifikationer).

En övergripande rollbeskrivning tas fram där beslutsmandat tydliggörs och även vem som deltar i vilka typer av möten. Ansvariga för BIM-processen hos respektive aktör ska vartefter också definieras.

Är entreprenören upphandlad tidigt ska BIM-ansvarig hos denne också definieras för att t.ex. byggbarhetsgranskning, tidiga kalkyler etc. ska kunna fungera smidigt.

9 (36)

Figur 03. Organisation under ett projekteringsskede

BIM-samordnaren ansvarar för att BIM-manualen kommuniceras till deltagarna i projektet, samordnar gemensam framtagning av stomlinjer, ritningshuvud, koordinatsystem och tillämpliga CAD/BIM-mallar mm.

Rollen som BIM-samordnare innebär även:

- Att aktivt bistå att styra projektets processer och leda organisationen i frågor som rör informationshantering och objektsbaserad 3D-projektering.

- Att upprätta en gränsdragningslista för informationsleveranser och BIM organisa-tion.

- Att säkerställa och bevaka digitala informationsleveranser så att de överensstäm-mer med styrande krav enligt BIM-manualen, eller leveransspecifikationer. Av-steg dokumenteras.

- Att göra mottagningskontroller av levererad digital information som ett led i en gransknings- och godkännandeprocess åt byggherren. Detta innebär t.ex. stick-provskontroller av att modelleringsregler följts samt egenskapskontroller av BIM-objekt.

- Att bistå projekteringsledaren med löpande granskning av samordningsmodellen vid t.ex. C-möten under projekteringen, enligt de kvalitetsnivåer som fastställs i början av varje skede.

- Ansvar för traditionella CAD-samordningsfrågor. - Att utbilda projekteringsgruppen, och svara på CAD/BIM-tekniska frågor samt

kommunicera dessa vidare till projekteringsledaren vid behov.

3.2 Uppstart av BIM projekt

Att använda BIM kommer att påverka hela bygg- och projekteringsprocessen samt samarbetet mellan olika aktörer. Arbetsmetodiken, samarbetsformerna och informationsdelningen påverkas. Ett effektivt arbetssätt är med hjälp av metodiken LEAN.

10 (36)

Det finns många faktorer som kan beröra upplägget för ett specifikt projektgenomförande avseende BIM. Exempelvis vilken upphandlingsform som ska användas, om man i ett tidigt skede har brukarmedverkan och huruvida entreprenören finns med från början eller inte. I varje skede produceras en eller flera versioner av gemensamma informationsmodeller och det är viktigt att tänka igenom innehållet från början så att det kan vara till nytta för flera skeden och följa med in i nästa del av projektet.

Projektledaren ska först kommunicera AH:s mål med BIM för projektgruppen. Sedan måste projektgruppen enas om vad som är möjligt och välja tillämpningsområden.

∗ Välj projektspecifika tillämpningsområden

Projektledaren börjar med att i samarbete med övriga aktörer identifiera projektspecifika tillämpningsområden för BIM. När mål och syften har tagits fram analyserar projektledaren hur de påverkar arbetet i respektive skede och för in detta i sin aktivitetsplan.

- Det finns många fördelar med BIM. I kap 4 beskrivs dessa närmare. Utifrån pro-jektets mål listar man valda tillämpningsområden för att se vilka delar i projektet som BIM-arbetet kommer fokusera på. Projektets BIM-upplägg utgår i första hand från vilka nyttoeffekter man vill prioritera. (Det kan t.ex. vara ett parallellt uppdrag där AH önskar få in en illustrationsmodell från varje arkitekt att passa in i sin digitala områdesmodell. Eller så önskar AH översiktliga IFC-modeller för kunna lämna vidare och göra en jämförande energiberäkning på tävlingsförsla-gen).

∗ Gör en samordnad tidplan med avseende på BIM:

- Definiera delmoment i projektet som vanligt. - Varje delmoment kommer att innebära en eller flera leveranssituationer av digital

information. Beskriv dessa överlämnanden på ett översiktligt sätt så att alla pro-jektdeltagare känner till förutsättningarna. Skapa en BIM-processkarta med pro-jektets förutsättningar och nyttoeffekter.

- Se till att mötesserier och digitala leveransrutiner är integrerade med projektet i övrigt.

Det är viktigt att förstå att en BIM-process innebär att t.ex. vissa systemval görs tidigare i processen. Generellt brukar man säga att mer tid läggs i början av projektet och att system-handlingen drivs längre än vad som tidigare varit brukligt. För att dra nytta av BIM krävs god framförhållning och noggrann planering.

Det finns t.ex. möjligheter att göra jämförande gestaltningsförslag, energianalyser av dessa samt grova kalkyler i tidiga skeden. Men då gäller det att relevanta objekt är modellerade till en lagom nivå. Arkitekten jobbar bitvis några veckor före de andra för att kunna leverera relevanta underlag.

11 (36)

Figur 04. Visar hur insatserna från projektörerna läggs tidigare i arbetsprocessen.

∗ Identifiera påverkan på kontraktsskrivning

Se kapitel 6.

∗ Strukturera styrning av information

- Definiera omfattning av modell och välj detaljeringsgrad för respektive skedes leveranser. Det är viktigt att detta inte enbart blir en teknisk leveransfråga utan att man även drar slutsatser om vilket kvalitativt innehåll som ska finnas med för re-spektive skede. T.ex. specificeras att "rumsobjekt ska vara modellerade" men det ska också framgå att "dessa ska kopplas till behov och disposition enligt rums-funktionsprogrammet" etc.

- Skapa en gränsdragningslista med ansvar för att modellera disciplinens egna ob-jekt samt ta beslut om vilken information objekten ska bära i respektive skede, principer för litterering etc.

∗ Gör en samordnad kvalitetsplan

- Lägg upp rutiner för egenkontroll, mottagningskontroll och rapporteringsproce-durer som är integrerade med BIM-metodiken i projektet.

- Stäm av med BIM-samordnare i vilken turordning modellarbetet ska ske och lägg upp lämplig struktur för informationsleveranser och mötesserier tillsammans.

För att underlätta tankearbetet så spalta upp nedanstående för varje delmoment och leveranssituation i projektet: Kravställare / Leverantör / Mottagare / Skede / Avsett ändamål / Nyttjanderätt / Ansvar / Filformat.

12 (36)

Figur 05. Exempel på tabell för delmoment och leveranssituationer

3.3 Arbetsprocess

Figur 06. Processkarta för ett BIM-projekt

13 (36)

FAS 1

Arbetsprocessen i ett BIM projekt startar med att varje teknikområde skapar sina egna specifika modeller. Dessa teknikområdesmodeller baseras på arkitektens underlag till-sammans med projektets BIM krav. Före leverans till gemensam projektserver, åligger det konsulten att själv kontrollera att styrande krav efterlevts (egenkontroll). Leveranser sker i det intervall som överenskommits, eller när konsulten själv har gjort sådana ändringar som bedöms påverka övriga teknikområden.

FAS 2

När AH:s BIM-samordnare meddelas om att ny leverans föreligger, sker en mottagnings-kontroll av levererat material. Om BIM-samordnaren hittar avvikelser skickas en avvikelserapport tillbaka till leverantören.

Efter mottagningskontroll sker sedan en sammanslagning av levererade modeller, samt granskning i ett samgranskningsverktyg. Syftet är att hitta bl.a. grafiska kollisioner mellan 3D-objekt. Vid eventuellt problem t.ex. utrymmeskollisioner eller felaktiga data, skickas ett samgranskningsprotokoll till ansvariga parter som får åtgärda modellen.

FAS 3

Först i denna fas publiceras ritningar och modeller för extern användning utanför projekt-eringsgruppen. Sådana filer ska vara ”frysta” (dvs. read-only t.ex. PDF).

En speciell area på projektplatsen skapas för sådana publicerade godkända dokument.

I det fall entreprenören behöver filer i originalformat t.ex. för utsättning publiceras filer (kopior) till samma area som är skrivskyddade enbart för detta syfte.

FAS 4

Efter avslutat projekt ska entreprenören leverera underlag för relationshandlingar samt eventuellt införa ändringar i modell respektive ritning.

Leveranser av 2D-ritningar och 2D-modeller samt 3D-BIM ska ske i enlighet med AH:s kravdokument.

3.4 Rutiner för utbyte av digital information

∗ Skapa rutiner för publicering och lagring av digitala filer - Välj en gemensam projektplats. - Handlingar ska publiceras och lagras på en projektplats, vilket innebär att

man väljer en lagringsplats som är åtkomligt för alla deltagare via Internet. - Alla projektdokument t.ex. distribution av ritningar ska ske via projektplatsen

där versionshantering av filer sköts av systemet. - Struktur för lagring och namngivning av filer tas fram. - Projektmedlemmarnas behörigheter till projektplatsen är viktigt att se över

och differentiera. - Starta samordningsarbete och fildelning mellan konsulter. - Skapa rutiner för märkning av ritningar, modellfiler och objekt.

14 (36)

∗ Bestäm hur kommunikation ska ske: - E-post och/eller meddelandefunktion i portal? - Samgranskningsprotokoll från möten - Chatfunktioner i lämplig mjukvara

3.5 Allmänna råd

3.5.1 Tillgängliggöra BIM

För att maximera nyttoeffekterna av modellerna i ett BIM-projekt är det en stor fördel om modellerna tillgängliggörs på olika sätt för fler personer än de enskilda projektörerna som modellerar. Detta gäller såväl geometri som egenskapsdata. 3D-projektering och BIM-processer är fortfarande i en stark utvecklingsfas. Mognaden varierar kraftigt mellan aktörer och enskilda personer. Genom att tillgängliggöra informationen för fler i projektet kan nya processer och tillämpningar skapas lättare och snabbare.

Det kan handla om att: - Uppmuntra skissarbete i 3D. Det kan vara bättre att projektörer skissar grovt i

3D med generiska objekt än att göra det med 2D-skissverktyg. - Ställ hellre krav på att 3D-modellerna ska vara uppdaterade vid en viss tidpunkt

än att ritningar ska vara uppdaterade. - Granska modeller och ritningar med programvara som ger tillgång till objektens

egenskapsdata. - Om samordningsmodell finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så ”gubbarna”

kan ta del av den på bildskärm/projektor kan problemställningar diskuteras på ett effektivt sätt.

Genom att uppmuntra användandet av 3D-modeller och BIM-processer gynnas projektet av snabbare och bredare utveckling, mognad och förståelse.

3.5.2 Öppna filformat kontra projektering i samma programvara

Vid upphandling av konsulter bör krav generellt ej ställas på specifika programvaror. Ett projekt måste kunna hantera konsulter med olika verktyg.

Om det efter konsultupphandlingen visar sig att majoriteten av ”huvudkonsulterna” har tänkt arbeta i samma programvara finns stora fördelar med detta.

Kan huvudkonsulterna arbeta i samma programvara blir filutväxlingen mycket enkel och fördelar fås genom att flera konsulter slipper exportera informationsmodeller till olika fil-format. Än viktigare är att länkningen av underlag blir enkel, stabil och pålitlig. Om flera konsulter arbetar med samma programvara finns redan idag möjlighet i vissa programvaror att arbeta med synkroniserade modeller, dvs. uppladdning på projektplats behövs inte mellan dessa och modellerna synkroniseras med valda intervall automatiskt. En lönsamhetskalkyl visar snabbt att investeringen lätt räknas hem.

15 (36)

Tillgängliggöra BIM i projektet

Nyttja fördelar i samma plattform där det är möjligt

Upprätta leveransspecifikationer.

Säkra kvaliteten på IFC-file genom att utnyttja dem under

projekteringen på olika sätt

4 Tillämpningsområden och nyttoeffekter av BIM

Med BIM-projektering finns ett antal tillämpningsområden där projektet kan få ut olika nyttoeffekter. I ett BIM-projekt bör man tidigt välja vilka nyttoeffekter man vill uppnå. Alla projekt behöver inte dra nytta av alla tillämpningsområden. Vissa nyttoeffekter är lättare att uppnå än andra, delvis beroende på vilka verktyg som väljs i projektet. Det handlar t.ex. om projekterings-, analys-, samordnings-, visualiserings- och mängdavtagningsverktyg.

Man måste förstå att olika tillämpningsområden kan ställa olika krav på konsulternas projekteringsmodeller. Vissa kräver hög och andra kräver låg detaljeringsgrad av modellerna. Därför är det viktigt att tillämpningsområden väljs samt att leveransspecifikationer/krav upprättas och ställs tidigt.

Exempelvis kan en mängdavtagning för kalkyl vara svår att genomföra om kraven ställs för sent. Likväl kan en energianalys vara mycket svår att genomföra om modellerna är för detaljerade.

Figur 07. Exempel på tillämpningsområden och nyttoeffekter

4.1 Mängdavtagning för kalkyl

Vid kalkylarbete är det en stor fördel om projektörernas modeller kan användas som underlag. En utgångspunkt är att kalkylen kommer att bestå av en mix av poster som kan läsas ur modellerna och poster som måste mätas och anges manuellt på traditionellt sätt. Mängder som aldrig modelleras kommer av naturliga skäl inte med till kalkyl.

16 (36)

Fördelar:

- Tätare kostnadsstyrning - Exaktare mängder - Modellering för mängdavtagning tvingar fram bättre struktur i 3D-modellerna. - Kalkylposter blir spårbara i modellen. - Kalkylen uppdateras när modellen revideras.

Utmaningar:

- Tidig överenskommelse mellan BIM-samordnare, kalkylator och projektörer - Ej fullständiga mängder - Klassificering och märkning av objekt enligt Svensk Standard (BSAB-systemet)

Det är viktigt att de som ska upprätta kalkyler har en dialog med BIM-samordnare tidigt i projektet. Kalkyl/BIM-samordnare ska komma överens om vad som ska levereras ur mo-dellerna till kalkyl och på vilket sätt mängderna ska redovisas.

För att använda mängderna ur konsulternas informationsmodeller till kalkyl bör man tänka på några saker för att det ska fungera bra.

- Vilka byggnadsdelar/objekt ska tas ur konsulternas 3D-modeller till kalkyl? - Vilka egenskaper av byggnadsdelarna är kostnadsdrivande för en kalkyl? - Vid vilka tidpunkter ska mängdavtagning göras? Ska det göras veckovis för att se

kalkylen förändras under projekteringen eller räcker det inför varje skedesbyte? - Hur objekten ska klassificeras och littereras. (se kap.5.4 Klassifikation allmänt

samt 5.8 Objektsegenskaper – Beteckning (Littera)) - Ansvarig part: Alla objekt bör innehålla information om ansvarig part. Svensk

Standard (SIS) för ”Ansvarig Part” bör användas. - Status för byggdelar: Alla objekt bör innehålla information om dess status t.ex.

”Nytt”, ”Befintligt”, ”Rives” - Lokalisering: Om AH vill kostnadsföra olika zoner (annat än våningsplan) i

byggnaden på olika konton i kalkylen, måste konsulterna veta detta tidigt. Bjälk-lag och väggar måste då delas upp i dessa lägen vilket ger ett visst merjobb för konsulterna, men som projektet senare får igen i form av skarpare kalkyler. För att skilja zonerna åt måste alla objekt innehålla information om lokaliseringskod.

- Särskilda egenskaper: Om man i kalkylsammanhang tidigt vill få ut mängder av objekt med särskilda egenskaper som t.ex. brandklass, ljudklass, fuktklass etc, måste konsulterna veta detta tidigt. Det påverkar t.ex. hur väggar ska delas upp i en korridor vid t.ex. badrum. Dessa objekt får dels egen typ och värde för de öns-kade parametrarna angivna.

Det är viktigt att kravställd leveransprocedur efterföljs inför modelleverans till kalkyl. Om modellerna innehåller skissobjekt, olika alternativa lösningar mm, följer de med till kalky-len om de objekten inte rensas eller taggas med egenskapsdata om att mängden ej är gäl-lande.

17 (36)

4.2 Visualisering

Visualisering kan ske i olika skeden i projektet på olika nivåer. Identifiera behovet av att förtydliga och visualisera. Oftast kan det vara i tidiga skeden när projektet ska säljas in på olika sätt till exempelvis myndigheter, hyresgäster eller andra intressenter. Det kan även vara som dokumentation i slutet av varje fas då projekteringsmodellerna är stabiliserade.

Övrig visualisering för att få projektering/produktion att se sammanhanget, sker relativt bra med projekterings- och samordningsmodellerna.

Om man vill visualisera projektet vid flera olika tillfällen kan det vara värt att välja visualiseringsverktyg med omsorg. Om modellerna kan länkas in i visualiseringsverktyget eller importeras på ett sätt som får med sig materialegenskaper mm så minskas visualiseringsarbetet.

Välj ambitionsnivå

Väljer man en hög fotorealistisk nivå som kräver bearbetning i fotoredigeringsprogram blir slutresultatet mycket bra för valda vyer. Det blir däremot ett omfattande arbete att ändra vyn eller att göra en animering (rörlig filmsekvens). Om man vill visualisera många vyer, göra filmklipp, eller ha möjlighet att i efterhand justera kameravinklar, är det en fördel att allt som syns på bilderna ska ha sitt ursprung i 3D-modellerna och vara renderat från visu-aliseringsverktyget. Dvs. kompletteringar i bildredigeringsprogram som t.ex. Photoshop blir tidsödande att göra flera gånger för nya vyer.

Animering

Ibland kan man behöva visualisera byggnaden med film för att tydliggöra något som är svårt att visa med stillbilder. Det kan handla om rumsuppfattning i komplicerade byggnader, animerade sol-/skuggstudier där ett dygn kanske spelas upp på en minut, hur det känns att röra sig i vissa utrymmen, att få en helhetskänsla av byggnaden mm. Tänk på att animeringar ofta tar lång tid att rendera. Korrektur på ett antal stillbilder i sekvensen innan igångsättning av datorrenderingen är ett måste.

Virtual Reality, VR

VR handlar om att modellen renderas i realtid. Vid jämförelse med animering blir resultatet att man kan röra sig fritt i byggnaden som i ett datorspel. Skillnaden mot samordningsmodellen är att kvaliteten på material, ljussättning och realism är lika hög som för de renderade bilderna. VR har samma kvalitet som animering men det är möjligt att röra sig fritt i modellen på samma sätt som i samordningsmodellen.

Fördelar: - Att tidigt ge alla inblandade och kanske allmänheten en tydlig bild av byggnaden. - Att animera kamerabanor kan hjälpa till att tydliggöra känslan av att röra sig i en

miljö.

Utmaningar:

- Att välja rätt nivå och rätt tidpunkt. Väljer man en lägre nivå som effektivt med-gör kontinuerlig uppdatering så minskar utmaningen.

18 (36)

Det är viktigt att tidigt stämma av visualiseringsbehovet med arkitekten. Antingen kan VR utföras av A eller av separat visualiseringskonsult som bearbetar A:s modeller. Ska separat konsult upphandlas ska denna vara med tidigt att upprätta leveransspecifikation för i första hand A. D.v.s. visualiseringskonsult kan ha synpunkter på hur A upprättar sina modeller för att visualisering ska kunna ske med minimal bearbetning av As modeller.

4.3 Utvärdering av parallella uppdrag

Vid upphandling genom parallella uppdrag är det en fördel att ställa krav på hur modeller ska upprättas och levereras. Om alla förslag är modellerade i samma koordinatsystem och levereras i ett förutbestämt filformat kan en visualiseringskonsult enkelt upprätta en modell där alla förslag läses in och renderas ut med samma materialegenskaper, ljussättning, ka-meravinklar, kamerabanor och omgivande bebyggelse m m. På detta sätt kan alla förslag jämföras på ett enhetligt sätt.

För leverans av modellfilervid parallella uppdrag bör minimikravet vara att alla använt samma koordinat- och höjdsystem. Leverans bör ske i originalfilformat och i öppet filfor-mat.

4.4 RFP – Rumsfunktionsprogram i databas

RFP kan ske i en kravdatabas. I databasen definierar AH/brukaren sina krav på bl.a. ut-rymmen i byggnaden. Informationen kan länkas in i olika projekteringsverktyg. På så sätt tillgängliggörs krav för projektören. Uppgifter om projektörens modellerade motsvarighet synkroniseras tillbaka till kravdatabasen för verifiering.

Ett exempel på krav är utrymmens storlek. När projektören länkar sitt rumsobjekt till krav-databasen synkroniseras modellerad yta med databasen och kravställaren kan lätt se om gällande krav är uppfyllt.

Det är viktigt att meddela konsulter tidigt om kravdatabas med koppling till modellerna ska användas i projektet, för att kopplingen mellan databaserna ska fungera bra. En särskild RFP-ansvarig bör utses i projektet, både på kravställarsidan och hos berörd disciplin.

Fördelar:

- AH:s och brukarens krav samlas i en sökbar databas. AH/brukare kan lätt kon-trollera om den projekterade byggnaden uppfyller kraven i databasen.

- Med tidig koppling mellan kravdatabas och projekteringsmodeller kan AH/brukare tidigt ta ut exempelvis projekterade ytor för hyreskalkyl.

- Programkraven kan stämmas av och verifieras i slutet av projektet.

19 (36)

- Databasen blir ett bra underlag till förvaltningen av byggnaden.

Utmaningar:

- Att bestämma när kopplingen till projekteringsmodeller ska göras. Det finns för- och nackdelar med tidig koppling

- Med tidig koppling mellan kravdatabas och projekteringsmodeller kan det bli stö-kigt om huset genomgår stora förändringar.

4.5 Dörrkort

Om byggnaden är komplex med många olika dörrar som ska vara bestyckade på många olika sätt, kan det vara bra att hantera det utanför A-modellerna med en beslagningskonsult/ låssmed. Krav och bestyckning av dörrar bör ske i en extern databas kopplad till A-modell-en. På det sättet kan AH/Brukare/Lås-larm-konsult bestycka dörrarna på ett rationellt sätt.

Det är viktigt att bestämma detta, så tidigt som möjligt, tillsammans med A och låskonsult. Vem gör dörrkorten? Hur ska data synkroniseras mellan databas och modeller?

Fördelar:

- AH/Brukare/Låssmed behöver ej sitta hos arkitekten för att lägga in uppgifter om bestyckning av dörrar i modellen.

- A modellerar och littererar generiska dörrar. Bestyckning sker utanför projekte-ringsmodellerna.

Utmaningar:

- Att sära på 3D-grafik och egenskapsdata men att behålla kopplingen dem emellan i extern databas.

4.6 Hållfasthetsanalys, FEM-analys

FEM-analys kan utföras av K för att göra statiska och dynamiska beräkningar av byggnadsstommen.

För att K ska kunna göra detta krävs en grov 3D-modell av byggnaden. Analysprogrammen ställer även vissa krav på hur byggnadsobjekten ska vara modellerade för att kunna an-vändas effektivt. Anledningen till varför FEM-analysen inte alltid görs är för att ingen modell finns tillgänglig då den ska utföras eller för att modellerna inte är optimerade för detta.

Fråga K tidigt om man avser att utföra FEM-analys. Om så är fallet ska K ange när grov modell behövs och även ange vilka krav som modellen bör uppfylla. Alla FEM-program har olika behov. K definierar minimikraven på A:s modeller. Detta bör dokumenteras i separat leveransspecifikation mellan A och K.

20 (36)

Fördelar:

- Konstruktören kan tidigt läsa in byggnaden och påbörja grov dimensionering utan att behöva modellera hela stommen.

Utmaningar:

- A/K-modell som uppfyller analysprogrammets krav ska finnas tillgänglig i tid.

Påverkar: Tidplan, Leveransspecifikationer, Detaljeringsgrad

4.7 Energianalys

Genom att utföra en energianalys av byggnaden får man svar på hur mycket energi solen ger och hur mycket förluster byggnaden avger genom väggar och fönster. Med denna metod kan man göra förbättringar av byggnaden och dimensionera uppvärmnings- och ventilations-system mm.

Oftast görs energianalysen av V. Genom att använda 3D-modellerna till energianalys eli-mineras arbete för konsulten som annars måste modellera upp förenklade modeller av byggnaden. Det är även en fördel om arkitekten, som har bäst överblick av byggnaden, ansvarar för modelleringen av den.

Kontrollera tidigt om V avser att använda projektörernas modeller för detta. Oftast används arkitektens IFC-filer.

Fördelar:

- Med energianalys kan man hitta förbättringsåtgärder för att minimera energiför-brukningen. Om modell från A uppfyller leveranskraven för analysprogrammet kan tidsbesparing göras. Det kan vara svårt och tidsödande att ändra modelle-ringsteknik i efterhand.

Utmaningar:

- Att ställa rätt krav i tid på A-modellen. - Att upprätthålla flera detaljeringsgrader samtidigt av t.ex. fasaderna. Dvs detalje-

rad fasadmodell för As fasadritningar och en lägre detaljerad fasadmodell som ska levereras till V för energianalys.

Påverkar: Tidplan, Leveransspecifikationer, Detaljeringsgrad

Den viktigaste förutsättningen för att energianalys ska kunna göras är att det finns en rele-vant detaljeringsgrad av modellen vid den tidpunkt som energianalys måste påbörjas. Det finns olika energianalysprogram vilka har olika krav på modellerat underlag. Kontrollera tidigt vilket program V avser att använda. V definierar minimikraven på A:s IFC-modeller.

Om energianalyskraven strider mot detaljeringsgraden i A:s modell, kan det vara aktuellt att A har två fasadmodeller. En lågdetaljerad som hålls uppdaterad så länge V behöver

21 (36)

den. Och en högre detaljerad som nyttjas till A:s fasadmodeller. Att ha två versioner av samma byggnadsdel är en risk, då de måste vara synkroniserade. Utvärdera alltid hur detta ska behandlas i varje enskilt projekt.

Påverkar: Tidplan, Leveransspecifikationer, Detaljeringsgrad

4.8 Ljussimuleringar

Genom att använda ljussimuleringar kan man tidigt se hur dagsljuset tas om hand i bygg-naden och hur ljussättningen behöver kompletteras med armaturer mm. Ljussimuleringar gränsar till visualisering men med enbart fokus på geometri och ljus. Man använder sig av fysikaliskt korrekta ljuskällor och analyserar hur ljuset transporteras i rummet.

Oftast görs ljussimuleringen av E. Genom att använda 3D-modellerna till simuleringen elimineras arbete för konsulten som annars måste modellera upp förenklade modeller av byggnaden. Det är även en fördel om arkitekten, som har bäst överblick av byggnaden, ansvarar för modelleringen av den. Kontrollera tidigt om E avser att använda projektörernas modeller för detta.

Fördelar:

- Man kan snabbt hitta förändringsåtgärder av fönsters placering och storlek. - Man kan optimera dimensioneringen av byggnadens belysning genom att effek-

tivt nyttja dagsljus.

Utmaningar:

- Att ställa rätt krav i tid på A-modellen.

Det finns olika ljussimuleringsprogram och alla har olika krav på underlaget för att fun-gera optimalt. Kontrollera tidigt vilket program E avser att använda. E definierar mini-mikraven på A:s modeller.

Påverkar: Tidplan, Leveransspecifikationer, Detaljeringsgrad

4.9 3D-samgranskning med kollisionskontroll

Uppmuntra samgranskning av 3D-modeller. Den granskning som görs på ritning, blir effektivare om den görs digitalt i ett filformat där objektens egenskapsdata är tillgänglig även om det handlar om platta ritningar.

Den som granskar kan lätt få ut information om väggtjocklek, plushöjd i ÖK/UK och mate-rial mm. Mer information än de linjer som visas grafiskt i t.ex. en PDF-fil genereras. Detta minskar behov av t.ex. måttsättning på ritning.

22 (36)

Om objekten statusmärkts, kan ändrade objekt filtreras ut och färgläggas för att lätt bli synliga mellan de löpande veckoleveranserna av filer under projekteringen.

3D-samordning är mer än bara kollisionskontroll. En teknisk 3D-samordning säkerställer att alla arbetar på samma plan- och höjdsystem. Modellerar alla enligt gränsdragningslistan? Verkar alla använda rätt underlag?

Alltför ofta händer det att t.ex. en installatör enbart använder A-modellen som underlag eftersom den också kan innehålla bärande väggar och pelare, dvs. det mesta finns där. Nå-got som alltid saknas i A-modellerna är t.ex. balkar. Dessa kommer in först när installatö-ren länkar in K-modellen. Detta kan leda till extrajobb i efterhand eftersom K sällan flyttar sina balkar för t.ex. rör och sprinkler.

Kollisionskontroll ska göras av projektörernas separata modeller. Görs detta för tidigt blir antalet krockar ohanterligt och resultatet blir därmed inte relevant.

- Projektörerna ska kollisionskontrollera sina egna modeller. I regel sker samord-narens kollisionskontroller mellan olika discipliners modeller.

- Samordnarens kollisionskontroll ska ske med en programvara som kan kolli-sionskontrollera alla discipliners modeller mot varandra. Rutiner för detta upprät-tas inom ramen för varje projekt.

Modellerna bör vara kollisionskontrollerade när SH är klar. Tänk på att det kan ta tid att få till stånd en fungerande kollisionskontroll. I BH ska det ske regelbundet från start.

Fördelar:

- Varje kollision genererar ett ”ärende” som kan numreras och dokumenteras i pro-tokoll samt följas upp tills problemet är åtgärdat.

Utmaningar:

- För att kollisionskontrollen ska vara meningsfull krävs bevakning av att montö-ren monterar byggkomponenterna exakt i det läge som det är modellerat. Detta innebär t.ex. att läget på installationer måste måttsättas i modellen.

- Verkliga byggkomponenter bör användas vid modellering.

Byggbarhetsgranskning

En stor nytta i BIM-arbetet är att bjuda in entreprenören (alt. produktionskunnig) för att kunna byggbarhetsgranska tidigare i processen ”innan man ritat fast sig”.

Fördelar:

- Entreprenören kan komma med tidiga synpunkter om vilka lösningar som är pro-duktionsvänliga, samt även komma med kreativa och praktiska lösningsförslag.

23 (36)

4.10 4D-simulering

4D-simulering är en tillämpning där informationsmodeller och tidplaner används till-sammans. Enskilda byggnadsobjekt i informationsmodellerna kopplas till aktiviteter i tidplanen. Genom att göra detta kan tidplanen visualiseras i olika hastigheter där en syn-kroniserad 3D-modell återspeglar aktuell status.

Förutsättningen för 4D är att detaljeringsgraden i modellerna bör vara på samma nivå som tidplanen för att resultatet ska bli bra.

Ett vanligt exempel kan vara väggar och bjälklags uppdelning i gjutetapper. Om entrepre-nören kommer in sent och/eller saknar dialog med konstruktören, är dessa objekt inte upp-delade i gjutetapper. Då går det ej att genomföra den önskade simuleringen.

4D-simulering kan ske både i tidigt skede och under genomförandet. Beroende på tillämp-ning kan det antingen vara entreprenör eller AH som gör denna.

Olika tillämpningar för 4D-simuleringar:

Projekteringsplanering

- Innan projektering påbörjas kan beställaren, antingen på egen hand eller tillsam-mans med arkitekt eller entreprenör om sådana är upphandlade, planera i vilken ordning byggnaden ska projekteras. Detta görs med generiska volymobjekt, eller rumsobjekt, som kopplas till en projekteringstidplan. Om projekteringstidplanen skiljer sig mellan disciplinerna kan volymobjekt skapas per byggnadsdel och di-sciplin. Objekten skiljs åt med färg och egenskapsdata.

Skedesplanering

- Skedesplanering kan göras på detta sätt tidigt i processen. Om entreprenör saknas kan detta göras av någon av konsulterna eller AH.

Om projekteringsmodeller inte är tillräckligt färdiga kan detta med fördel göras av gene-riska volymobjekt.

Produktionsplanering (APD-plan)

- När entreprenör finns med i projektet kan APD-plan påbörjas. APD-modellen är entreprenörens 3D-modell och kan innehålla t.ex. kranar, bodar, tillfälliga vägar, uppställningsplatser mm.

Det är en stor fördel om projektörernas modeller kan länkas in i modellen och inte import-eras. Detta minimerar manuell bearbetning av modeller och/eller inaktuella modeller.

24 (36)

4.11 Tillämpningar i produktion

När avancerade informationsmodeller skapas under projekteringen för att säkerställa hög kvalitet på projekterad byggnad, är det självklart att även använda dem i produktionsskedet. Produktionsanpassade modeller höjer kvaliteten och minimerar risken för hinder och avvikelser under genomförandet.

Tillämpningar i produktion kan ske genom att informationsmodeller anpassas för att kunna användas för olika produktionsaktiviteter som t.ex. utsättning i 3D, maskinguidning/ styrning eller masshantering.

Modellens unika ID-nummer på objekten (GUID) kan användas för logistikplanering mm.

För att använda modellerna till produktionen på ett effektivt sätt krävs tidig dialog med entreprenör.

5 Upprätta BIM-manual och leveransspecifikationer

5.1 BIM-Manual

En BIM-manual kan ha många olika namn i byggbranschen, t.ex. BIM-riktlinje, BIM-Guidelines, BIM-handbok, IT-handledning, manual för informationshantering osv. BIM-manualer är en vidareutveckling av traditionella CAD-manualer och har blivit högaktuella dokument, eftersom BIM tekniken och dess arbetsprocesser är relativt nya. Man får dock inte glömma bort att den traditionella CAD-manualen fortfarande behövs. CAD-manualens traditionella innehåll kan dock med fördel integreras i BIM-manualen.

Eftersom leveransspecifikationer ska upprättas, kan BIM-manualens innehåll begränsas till att enbart omfatta de rent administrativa instruktionerna (i princip motsvarande innehållet i en CAD-manual).

Typiskt innehåll i en traditionell CAD-manual:

- Organisation och roller – internt och externt - Teknikansvariga - Delprojektledare - CAD-samordningsmöten - Koordinat- och höjdsystem - Leveransformat – både under och efter projektet - Benämningar på filer, ritningar och objekt - Programvaror och specifika krav - Informationsstruktur i CAD-filer - Redovisningsteknik

Vad bör en BIM-manual dessutom innehålla?

- Beskrivning av projektet och dess BIM-mål - Beskrivning av ändamålet – omfattning, användningsområde, målgrupp

25 (36)

- Begreppsförklaringar – förkortningar, begrepp, nomenklatur - Övergripande modelleringsteknik – per disciplin - Objektsdefinitioner – vilka och hur - Egenskaper knutna till objekten - Märkning av objekt (littera, klassifikation, status, ändringshantering mm) - Ansvarsfördelning, gränsdragningslista - Gransknings- och godkännandeprocesser - Leveranser – när, var och hur

5.2 Leveransspecifikationer (allmänt)

BIM är typiskt lagrad i en databas, och BIM objekt utgör platshållare för att lagra informa-tion. Ofta används uttrycket egenskaper (eller attribut) i detta sammanhang, men all in-formation behöver inte nödvändigtvis beskriva BIM objektet i sig, utan kan vara av vilket slag som helst t.ex. en hyperlänk till en teknisk beskrivning.

Utmaningen ligger i att veta:

- Vilken information är relevant? - Vilket objekt som ska vara informationsbärare? - När behövs informationen? - I vilket syfte används den? - Vem ska skapa den (ansvarig part)? - Vem ska ta emot den?

I vilket format ska den levereras?

För att kunna ställa rätt krav på informationsinnehåll i en BIM, krävs djup kunskap om byggprocessen, och även alla dess delprocesser, t.ex. projekteringsprocessen. Olika sorters information skapas och används i olika skeden av processen. För att bryta ner projekterings-processen i delmoment, krävs en processkartläggning där olika förädlingssteg (milstolpar) i processen fastslås. Dessa milstolpar kan betraktas jämförbara med de handlingsskeden som projekteringsprocessen traditionellt består av: Programhandling, Systemhandling, Bygg-handling, Relationshandling osv. I BIM sammanhang används ibland uttrycket LOD. Antalet informationsnivåer är fler än antalet handlingsskeden eftersom de typiskt har ett samband med en informationsleverans. Modellen måste ha uppnått en viss status innan en informationsleverans kan ske, och helst bör objekten vara märkta med någon form av statusnivå, t.ex. informationsnivå 0-6.

26 (36)

Figur 08. Exempel på informationsnivåer och ökad detaljeringsgrad (BIPS Danmark) Leveransspecifikationer är en ny företeelse i branschen, och inte många beställare har ännu tillämpat metodiken. Idén dök upp i samband med utarbetandet av en branschöver-enskommen metodik och nomenklatur, som beskrivs i boken Bygghandlingar 90, del 8.

Man kan betrakta varje förädlingssteg, informationsnivå som en ”leveranssituation”, där information för ett visst syfte (ändamål) ska levereras t.ex. för en energianalys.

För varje valt tillämpningsområde, bör separata leveransspecifikationer upprättas för varje berört teknikområde. Dessa ska vara aktiviteter i projekteringstidplanen. Ett alternativ till leveransspecifikationer är att utveckla en detaljerad BIM-manual för projektet. Då beskrivs leveranssituationerna lämpligen i olika bilagor.

27 (36)

Figur 09: BIM-livscykeln med informationsleveranser. Exemplet är taget från Arrheniusla-boratoriernas BIM-manual.

Före informationsleveranser (utdata) bör modellens objekt ha granskats, och uppnått status ”godkänd” för respektive informationsnivå (LOD). Efter varje leverans bör modellens status nollställas till ”under arbete” igen.

Generellt sett finns 4 olika typiska partsförhållanden, för leveranssituationer:

- Informationsleverans från en konsult till AH - Informationsleverans från en konsult till en annan konsult - Informationsleverans från AH till entreprenör - Informationsleverans från entreprenör till AH

Varje sådan leverans kräver upprättande av ett separat avtal. I avtalet ska det ingå leverans-specifikationer som en viktig del. I avtalet hänvisar man till en leverensspecifikation.

5.3 Hur upprättar man en leveransspecifikation?

1. Börja med att utifrån det aktuella byggnadsverket, bedöma vilka leveranssitu-ationer som kan tänkas uppstå, baserat på valda tillämpningsområden samt projekteringstidplanen. Det är mycket viktigt att ange ändamålet med leve-ransen.

2. Vald entreprenadform har stor påverkan på vilka leveranssituationer som AH påverkar, eller blir involverad i. Bestäm även vilken förvaltningsinformation som entreprenören ska överlämna efter projektets slut (jämför ”relationshand-ling”).

3. Bestäm vilken part som ska leverera och vilken part som är informationsmot-tagare och vem som är kravställare.

4. Bestäm när, och med vilket intervall leveranser ska ske.

28 (36)

5. Bestäm vilka objekt som är informationsbärare, och hur dessa objekt ska klassificeras (läs mer i kapitel 5.4).

6. Bestäm vilken information som ska levereras (kallas i BH90 för informations-mängd).

7. Bestäm i vilket format leveransen ska ske, och hur leveransen (filerna) ska märkas (metadata).

8. Bestäm om, eller på vilket sätt leveransen ska kvitteras och accepteras.

Eftersom mycket av informationen är av teknisk karaktär, och troligen kräver fackkunskap att förstå, är det lämpligt att den part som är ”informationsmottagare” medverkar i att upp-rätta kravspecifikationen på den information som ska levereras.

29 (36)

Figur 10. Exempel på gränsdragningslista och leveransspecifikation från Uppsala universitets administrationsbyggnad (UADM)

5.4 Klassifikation allmänt

Klassifikationssystem och terminologi är två sätt att skapa ett gemensamt tankesätt, med målet att ha gemensamma begrepp och att kunna uttrycka dem entydigt.

Definition av Klassifikation enligt Rikstermbanken: ”resultatet av att objekt eller individer grupperas, indelas eller inordnas i olika klasser”

30 (36)

Definition av Klassificering enligt Rikstermbanken: ”det att indela i klasser som är uttömmande och som ömsesidigt utesluter varandra”

Det finns en svensk och internationell standard för att klassificera byggnadsverk (SS-ISO 13567), och olika länder har utvecklat sina egna system baserad på denna standard.

- Sverige - BSAB 96 - Norge - NS3420 - Danmark – DBK - Finland – TALO - USA- OmniClass

BSAB systemet används både som lagernamn i CAD-filer, som ritningsnumreringssystem, i AMA, för mängdförteckningar samt mätregler m m. För att skapa en obruten informations-kedja, rekommenderas därför att BIM objekt ska märkas med rätt BSAB kod. Den centrala användningen av BSAB ligger i den alfanumeriska koden för varje definierat begrepp. Koden är nyckeln för att både människa och dator entydigt ska kunna tolka begreppet. Med en logisk och strikt kodstruktur möjliggör man ett rationellt och strukturerat arbetssätt i datormiljön.

5.5 Val av objektsklass (category), ”BIM-verktyg”.

Med hänsyn till samarbetet mellan aktörerna är det väsentligt att arbetet utförs disciplinerat under modelluppbyggnaden. När man ritar med BIM, så finns olika förprogrammerade objektsklasser (Wall, Window, Slab osv.) Dessa objektklasser utgör i sig en form av klassifikation. Många kallar i dagligt tal dessa förprogrammerade klasser för ”verktyg” (Vägg-verktyget, Fönster-verktyget osv).

Men eftersom antalet objektsklasser typiskt är begränsat i BIM-verktyg så tvingas man som projektör ibland att använda andra objektstyper än det som avses, t.ex. kanske en påle ritas med ”pelar-verktyget”.

Genom att märka alla objekt med rätt klassifikationskod enligt BSAB-systemet, så kan man ändå uppnå en korrekt klassning av objekten för t.ex. mängdavtagning och kalkyl.

Principiellt gäller att användare i första hand ska välja rätt BIM-verktyg (väggar ritas med väggverktyget) men att klassifikationskoden har högre prioritet för mängdavtagning och tolkning av modellen.

5.6 Benämning av objekt

Objekten i en BIM ska benämnas på ett logiskt sätt så att igenkänning underlättas. Benämn-ingen bör återspegla klassificeringskoden (BSAB), men gärna ett prefix (littera) som komplement.

31 (36)

5.7 Objektsstatus

Objekten i en BIM bör märkas med aktuell status, på samma sätt som status på ritningar, systemhandling, bygghandling osv. Nedanstående tabell är en miniminivå – I övrigt hänvisas till boken SB11 Cad-Lager utgåva 3, tabell 8.1a.

Kod Benämning Kommentar

FI För Information (For Information)

Bilagda objekt som inte speci-ficerar det som ska kalkyleras, offereras eller byggas men som innehåller ”sidoinformation” av intresse

UC Under Arbete (Under Construction)

Objektet/n är under arbete och inte klart för distribution till annan part.

R- För Granskning (Review)

Objektet/n är överlämnat för granskning av sakinnehållet.

A1 Godkänt (Approved)

Objektet/n är godkända.

5.8 Objektsegenskaper – Beteckning (Littera)

Alla objekt i en BIM ska förutom klassifikationskod även ges en enhetlig beteckning, littera.

Denna beteckning representerar ett prefix som används för att litterera modellens objekt i t.ex. uppställningar och rapporter.

5.9 Modellrevideringar

Olika aktörer behöver stöd för att identifiera vilka objekt som tillkommit/borttagits/ändrats mellan varje informationsleverans (versionshantering). En metod för att hantera detta bör beaktas av vid upprättande av projektets BIM-manual. Under BH är det t.ex. en stor fördel om de enskilda objekten förses med statusmärkning för att lätt kunna spåra ändringar. En parameter som säger om objektet är under arbete, god-känd, ej gällande eller reviderad datum.

5.10 Våningsplan – Nivåer

Det är viktigt att enas om benämning av våningsplan. Benämning ska följa Svensk Standard. Plushöjder ska anges i ett känt höjdsystem.

32 (36)

6 Upphandling och avtal

I startfasen krävs en noggrann planering av upphandlingen ur ett BIM-perspektiv. Det är viktigt att upphandla med BIM som kriterium. BIM kräver god kommunikation, vilket i sin tur kräver ett integrerat samarbete mellan alla inblandade discipliner i projektet. Redan i upphandlingsfasen ska AH tydligt definiera vad som önskas och krävs av konsulterna i form av vad modellen ska kunna generera. Beställa-ren måste explicit förklara vilken information som ska genereras i slutändan för att konsul-terna ska kunna veta vad de ska föra in i modellen. För upphandling och avtal, se mall AF-proj i AkaCampus/AkaProjekt.

7 Överlämnande till förvaltning

När byggprojektet avslutas skall förutom den ”fysiska byggnaden” även informationsmäng-der rörande den ”virtuella byggnaden” överlämnas till förvaltning för att säkra informations-bygget och göra informationen tillgänglig med digital hantering. Information som skall överlämnas från byggprojektet är driftinstruktioner och instruktioner för förebyggande underhåll samt relationshandlingar i form av modeller och ritningar. Vi-dare sker överlämnade av projektdokumentation som arkiveras. När det gäller informationshantering satsar AH på konceptet ”det smarta informationsflödet” som går ut på att data registreras en gång vid källan och återanvänds i verksamhetens olika system och funktioner/processer. För att åstadkomma det ”smarta informationsflödet” – från projekt till förvaltning – när det gäller informationsmängder knutna till byggnaderna och dess delar så behöver AH påbörja en resa vad gäller att formulera krav på innehåll i informationsleveranserna, anpassa arbets-sätt och systemstöd för att kunna hantera information från BIM. Idag pågår inom fastighetsbranschen ett arbete kring standards, klassificering etc. för att stödja det obrutna informationsflödet. AH följer detta arbete. Ett område som stödjer fastighetsförvaltning och där branschen nått långt vad avser stan-dards, systemstöd och praktisk implementering är rumsobjekt och areor, där det idag går att ur en BIM importera rums och areor till olika förvaltningssystem med öppna filformat. AH håller på att anpassa systemstödet för area- och ritningshantering för att i framtiden kunna importera rum och areor från BIM med neutralt filformat.

33 (36)

7.1 Relationshandlingar - modeller och ritningar

7.1.1 Informationsmängden modeller och ritningar och dess användning

Modeller (2D, i viss mån 3D) och ritningar (DWG och raster) är betydelsefulla informationsbärare i den dokumentation som tas fram när en byggnad projekteras. Dessa informationsmängder överförs, återanvänds och hålls aktuella i förvaltningsskedet eftersom de utgör ett viktigt och värdefullt komplement till byggnaden både i det löpande uthyrnings- och förvaltningsarbetet och i samband med anpassningar, ombyggnader och avveckling. AH levererar även ritningar till våra kunder som de sedan använder i sin verksamhet, t.ex. för lokalplanering och internhyressättning.

7.1.2 Process och systemstöd för att hantera informationsmängden modeller och ritningar

Figur 11. Stödprocess Fastighetsdokumentation (Hantera relationsritningar) Verksamhetens behov av relationshandlingar hanteras i en stödprocess som ska resultera i relationshandlingar enligt ställda krav och att de arkiveras och görs tillgängliga för verk-samheten. AH har byggt upp ett bolagsgemensamt digitalt ritningsarkiv och hanterar relationsritningar i både CAD- och rasterformat. När uppbyggnaden inleddes på AH bestod det fysiska ritningsarkivet i huvudsak av translarer eller pappersritningar. Dessa ritningar har fortlöpande registrerats, skannats och lagts in i det digitala arkivet. Idag produceras ritningar uteslutande med någon form av CAD/BIM-verktyg.

Originalarkiv för digitala modeller och ritningar

I bolagets "originalarkiv" för modeller och ritningar (Conisio) sker registrering, arkivering, in- och utcheckning, granskning och godkännande samt publicering. CAD-filen är det underlag som nyttjas vid förändringar. Originalarkivet är integrerat med det publika arkivet.

Publikt arkiv för digitala ritningar

I bolagets publika arkiv för digitala ritningar (Hyper Doc) publiceras digitala ritningar i rasterformat som ska vara tillgängliga för alla medarbetare i AH. De rastrerade ritningarna utgör även underlag för areamätning och framställning av kontraktsritningar.

7.1.3 Krav på leveranser av informationsmängden modeller och ritningar

I ”Riktlinjer för projektering, version 2011-10-31” avsnitt 16 anges att relationshandlingar utförs enligt AH:s anvisningar. Anvisningarna är idag regionala med vissa inslag av bolagsgemensamma krav.

34 (36)

7.2 Areainformation

7.2.1 Informationsmängden areor och dess användning

Areainformation används i de flesta av våra processer; uthyrning, förvaltning, byggprojekt, strategisk fastighetsutveckling samt i stödprocessen ekonomi. Situationer som kräver areor är bl. a nybyggnad, där areabegreppen bland annat ska användas för areamässig karaktär-isering av byggnaden och för bedömning av byggnadens effektivitet. Vidare används areor i nyckeltal för styrning och uppföljning. AH levererar även areainformation till vissa av våra kunder som de sedan nyttjar i sin verksamhet.

7.2.2 Process och systemstöd för att hantera informationsmängden areor

Figur 12. Stödprocess Fastighetsdokumentation (Areahantering) Areamätning sker idag på digitala underlag i rasterformat i enlighet med Svensk Standard SS 21054:2009 och redovisning görs utifrån olika samlingsbegrepp som t.ex. bruttoarea (BTA), bruksarea (BRA) uppdelad på lokalarea (LOA) och övrig area (ÖVA). AH har egen personal som mäter, klassificerar och lagrar faktiska areadata för bolagets byggnadsverk.

Areamätningar görs huvudsakligen med hjälp av mätfunktionalitet i HyperDoc och överförs sedan till areasystemet. (Fenistra/Point FM) som hanterar areor om våra byggnader. I ett egenutvecklat system (AkaArea) registreras prognostiserade areor som används för beräk-ning av tidsvägda areor som lagras i datalagret. Arearedovisning till verksamheten sker dels via rapporter ned på rumsnivå direkt från källsystemet eller på lägst byggnadsnivå i bolagets datalager via ett rapport- och analysverktyg (QlikView). Från datalagret slussas areainformation till systemstöd för fastighetsvärdering (AkaVärdering), energiuppföljning (Energiportalen) samt bolagsrapportering.

35 (36)

Figur 13. Areaflödet - från datafångst till återanvändning i verksamhetssystem

AH ser möjligheter till en effektivare informationshantering genom import av rum- och areainformation från BIM med stöd av neutrala format (t.ex. IFC, fi2.xml). Befintligt systemstöd håller på att anpassas för att kunna ta emot areainformation m h a fi2.xml.

7.2.3 Krav på leveranser av informationsmängden areor

Idag finns inga dokumenterade leveranskrav för areainformation då areamätning sker i egen regi. För att AH ska kunna ta emot informationsmängden utrymmen (rumsobjekt) och areor (BTA och BRA) från BIM och importera till verksamhetssystemen m h a neutralt format behöver leveransspecifikationer utformas.

7.2.4 Filformat

BIM-krav för förvaltning är under utveckling. Kontrollera alltid med AHs förvaltning innan leveransspecifikationer upprättas om nya krav finns.

Man kan utgå ifrån att förvaltning framöver kommer att behöva använda ett standardiserat plattformsoberoende arkivbeständigt filformat för BIM. Det enda format som uppfyller detta idag är IFC.

Oavsett vilka krav som gäller formellt för AH avseende relationsmodeller så bör det alltid ställas krav även på att originalfilformat och IFC-filer ska levereras senast till

36 (36)

relationshandlingen, dvs i praktiken kan det för arkitekten bli att man ska leverera både DWG, RVT och IFC, alternativt DWG, PLN och IFC beroende på om arkitekten arbetar i Revit eller Archicad.

- Överenskommet filformat enligt AH:s riktlinjer för projektering (DWG) - Originalfilformat (t.ex. Archicad, Revit, Tekla, Magicad) kan hanteras med sk

icke-spridningsavtal. - IFC

För att IFC-filerna ska hålla hög kvalitet vid leverans av RH är det en fördel om de används för andra tillämpningsområden under projekteringen. Modelleringstekniken kan behöva anpassas för att IFC-filerna ska bli bra. Om detta görs t.ex. genom 3D-samordning med IFC från alla discipliner tvingar man fram användbara IFC-modeller.

8 Erfarenhetsåterföring/uppföljning

Vid projektavslut ska erfarenhetsåterföring inlämnas på AkaCampus, av projektledaren tillsammans med BIM-samordnaren.

Vid start av ett projekt ska en kontroll göras i AH:s "Erfarenheter av BIM i byggprojekt". Där finns tidigare erfarenheter samlade som kan ge vägledning om vad som fungerar eller inte för det nya projektet samt vem inom AH man kan kontakta för vidare erfarenhets-uppföljning. Projektledare från olika projekt har bl.a. svarat på frågorna:

- Vilka tillämpningsområden har varit i fokus? - Vilka metoder har använts? - Vad har varit bra? - Vad har inte fungerat?

AH har en central överblick och kan därmed sprida utvecklingen och skynda på den genom att flera pågående projekt utvärderar och utvecklar olika delar inom BIM-arbetet för hela AH.

Inom sitt projekt bör man sedan ha kontinuerlig erfarenhetsuppföljning. För en dialog med alla inblandade (själv eller via BIM-samordnaren) och hör efter hur konsulter, brukare, en-treprenörer m.fl. upplever nyttan. Fråga om något tar onödigt lång tid, be medarbetare specificera vilka ev. problem som uppstår i arbetet och som går att relatera till BIM-processen.

Följ upp att den sedvanliga projekteringen och BIM-arbetet flätas samman och inte pågår separerat från varandra. Stäm av att organisationen är rätt tänkt, att rätt personer finns på rätt plats.

Osäkerhet är en faktor som kännetecknar alla innovationsprocesser. Var noga med att skapa ett tillåtande klimat så att dessa osäkerhetsfaktorer kommer upp till ytan och diskuteras på ett konstruktivt sätt. Behåll även invanda rutiner till stor del, allt kan inte göras nytt på en gång.