Oppositionens förslag om energi och klimat

Oppositionens förslag om energi och klimat 1 Nedläggning av fyra reaktorer 4

Ländernas bidrag inför klimatmötet i Paris 4

Företagens bidrag inför klimatmötet i Paris 5

Den kalla fläcken över Nordatlanten, oroande för oss nordbor 5

Utredningsförslag om ändrade elskatter 6

Svebio lägger förslag till reformerat elcertifikatsystem 7

Produktionen av biogas ökade 6 procent 7

Låg energianvändning i småhus under 2014 7

Pilotsatsning på biodrivmedel från lignin 8

Proposition om anläggningsbesked 8

Marknaderna 9

Elmarknad med några nya signaler 9

Ökad total volym drivmedel 9

Remissvar 10

Förslag om ett reformerat elcertifikatsystem 10

Bioenergi i pressen 11

Nr 10 / 2015 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP

med Bioenergi i Pressen

Oppositionspartierna har lagt sina motförslag till regeringens budget. Dessutom har i stort sett alla partier haft partikongresser (stämma, riksting, landsmöte – benämningarna varierar). Vi granskar i det här numret av BioenergiNytt oppositionspartiernas syn på energi och klimat.

Alla partier är ju representerade i Energikommissionen, som under hösten samlar in faktaunderlag för att under nästa år övergå till analys och så småningom politiska för-handlingar med syftet att försöka nå en bred politisk upp-görelse. Partiernas markeringar och ståndpunkter i höst vi-sar vad de tar med sig in i Energikommissionen. Det gäller i första hand frågor kring elförsörjningen. Omställningen av transportsektorn ligger i huvudsak utanför Energikom-missionen, men här krävs det insatser redan på kort sikt för att skapa klara spelregler för marknaden.

Vid sidan av Energikommissionen arbetar Miljömåls-beredningen med frågan om långsikta klimatmål och har också uppdraget att utreda behovet av ett klimatpolitiskt ramverk.

BIOENERGINYTT

Innehållsförteckning

BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år

Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson

Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, 111 60 Stockholm

Tel 08-441 70 80, info@svebio.se, www.svebio.se

Manusstopp för detta nummer: 2015-10-27

FORTS. s.2 4

Inom loppet av ett par dagar tog kärnkraftsbolagen formella beslut om att lägga ner fyra reaktorer, två i Oskarshamn och två i Ringhals. Genom beslutet av-vecklas produktionskapacitet cirka 2900 MW. De kvar-varande sex reaktorerna har en sammanlagd effekt på drygt 6700 MW.

Svebio har lagt fram ett konkret förslag till hur man kan reformera elcertifikatsystemet för att inte bara belöna produktion av ny förny-bar el, utan också garantera effekt.

Nedläggning av fyra reaktorer Svebio lägger förslag till reformerat elcertifikatsystem

SID 4..

SID 7.

Oroande kallt över Nordatlanten trots global uppvärmning

Den amerikanska meteorologiska myndigheten NOAA har publicerat en karta som visar att Nordatlanten under senare år varit ovanligt kall, trots global uppvärmning generellt. Se sid 5.

2

FORTS 4

FORTS FRÅN SID 1.

När det gäller den kortsiktiga politiken utgår vi från att reger-ingens budget kommer att antas av Riksdagen, trots att DÖ, de-cemberöverenskommelsen, nu inte gäller efter Kristdemokraternas ställningstagande på sitt riksting. Orsaken till att regeringen ändå får igenom sin budget är att det inte finns ett gemensamt budgetal-ternativ från Alliansens partier, och att budgeten klubbas i ett sam-manhang. Möjligen kan de borgerliga enas om någon eller några gemensamma markeringar i enskilda frågor, men för att vinna över regeringen måste man då få stöd från Sverigedemokraterna.

Moderaterna

Moderaternas budgetmotion är inte särskilt detaljerad när det gäller energi- och klimatfrågor, och på moderaternas partistäm-ma som hölls i Karlstad 15 – 18 oktober hanterades miljö-, kli-mat-, energi- och transportpolitik ganska knapphändigt. Andra frågor, som flyktingfrågan, försvars- och arbetsmarknadsfrågor stod i centrum.

Moderaterna håller fast vid Alliansens gemensamma energipoli-tik och betonar att energiförsörjningen ska stå på tre ben: minskat beroende av fossila bränslen, utbyggnad av förnybar energi och ”kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften”.

Bland motionerna till stämman fanns en som handlade om be-hovet av förnybart bränsle för flyget, men partistyrelsen tonar ned frågan med följande formulering: ”I dagsläget är biobränsle för flyg ett dyrt alternativ för flygbolagen.” Bland motionerna fanns också ett par stycken om att värna om kärnkraften och med negativa omdömen om bland annat vindkraft. Partistyrelsen svarar med att det behövs både vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi.

I sin budgetmotion skriver moderaterna om behovet av ”en ro-bust och stabil energiförsörjning för industrins konkurrenskraft”, ”energi till internationellt konkurrenskraftiga priser” och ”stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar”. Moderaterna skriver att kärnkraften är viktig som baskraft och vill därför sänka effektskatten och se över dess utformning. Moderaterna är kritiska till att införa ett klimatpolitiskt ramverk och menar att de inter-nationella erfarenheterna av ett sådant samverk är negativa både för miljö, klimat och statskassan. Partiet är också kritiskt till att återinföra klimatinvesteringsprogram (Klimatklivet).

När det gäller transportsektorn ställer sig moderaterna positiva till ett bonus-malussystem för nya bilar och vill ha en förlängning av supermiljöbilspremien tills ett sådant system är på plats. Man kan också tänka sig en höjd fordonsskatt genom att koldioxidgrän-sen sänks.

Centerpartiet

Centerpartiet ägnar betydligt större del av sin budgetmotion åt energi- och klimatfrågor än de andra borgerliga partierna, och detsamma gäller behandlingen på partistämman, som hölls i Falun 24 – 27 september. Andra stora frågor på stämman var NATO-medlemskap, välfärds- och arbetsmarknadspolitik.

Till skillnad från de andra borgerliga partierna tar Centerpar-tiet ställning för ett 100 procent förnybart energisystem, och sätter årtalet för att nå detta mål till 2040. Partiledningen hade föreslagit att man ska nå målet ”inom en generation”, men stämman ville ha ett precist årtal, och det blev 2040. Det innebär alltså att man vill ha bort både alla fossila bränslen och all kärnkraft till senast 2040. När det gäller utvecklingen av elproduktionen tog stämman ställning för att höja ambitionerna i elcertifikatsystemet, förbättra möjligheterna att producera egen förnybar el bland annat genom

direktavdrag på fakturan, undanta mellanstora anläggningar som producerar förnybar el för eget bruk från beskattning och slopa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft.

När det gäller transportsektorn finns ett batteri av åtgärder. Centerpartiet vill driva på omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta 2030 med grönare bränslen genom att införa en am-bitiös klimatbaserad kvotplikt för drivmedel, ett självfinansierande bonus-malus-system, ett investeringsstöd för laddstolpar. Man vill också ha miljöpremier för tunga fordon för att främja ”världens miljövänligaste lastbilar, bussar och arbetsmaskiner”, införa EU-gemensamma hållbarhetskriterier också för fossila bränslen, ha ursprungsmärkning av bränslet vid pump och införa energidekla-rationer på bilar vid nybilsförsäljning.

Förutom målet fossiloberoende fordonsflotta till 2030 uttalade sig centerstämman också för ett delmål på 30 procent förnybart i transportsektorn 2020. För att nå målen vill partiet både satsa på biobränslen och på elektrifiering.

Liksom Kristdemokraternas riksting uttalade sig centerstäm-man om förväntningar på energikommissionen. Formuleringen lyder så här:

Centerpartiet vill ”se en långsiktig och bred blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken med Alliansens energiöver-enskommelse som grund. Kärnkraften ska bära sina egna kostna-der och därmed kunna utfasas.”

Centerpartiets budgetmotion innehåller ett omfattande avsnitt med rubriken ”Grön tillväxt i hela landet”. Där föreslås en grön skatteväxling med omfattningen 21 miljarder inom en fyraårspe-riod. Flera av de skatter som föreslås gäller inte energisektorn. Det största tillskottet kommer från en ny kemikalieskatt. Även Krist-demokraterna har tagit upp denna skatt i sin budgetmotion, och precis som Kristdemokraterna vill Centerpartiet också införa en skatt på avfallsförbränning. På utgiftssidan vill Centerpartiet bland annat ha ett större bidrag till solceller än regeringen (600 miljoner kr), och mer pengar till energilagring. På transportsidan vill man införa en miljölastbilspremie redan från 2016, och vill anslå 150 miljoner kronor som ökas till 450 miljoner från och med 2018. Pre-mien skulle motsvara 250 000 kronor per lastbil. Centerpartiet vill också införa en elbusspremie. Centerpartiet vill ha ett klimatbase-rat kvotsystem, men anser att man samtidigt bör driva frågan om skattebefrielse och underkänner EU-kommissionens resonemang. Man avvisar därför också regeringens förslag om skattehöjningar på biodrivmedel. När det gäller skattenedsättningen för diesel i de areella näringarna vill Centerpartiet ha en högre återbetalning av dieselskatt till lantbruket med 300 miljoner kronor.

Kristdemokraterna

Precis som hos Moderaterna var det andra frågor än energi, miljö och klimat som dominerade Kristdemokraternas Riksting, som hölls i Västerås 8 – 11 oktober. Kristdemokraterna ägnade sig istället åt att diskutera decemberöverenskommelsen, där majorite-ten körde över partistyrelsen, och åt att byta position i frågan om Nato-medlemskap, samt åt flyktingpolitiken.

Bland motionerna fanns förslag om att satsa mer på elfordon och vätgas. Partistyrelsen framhåller i sitt yttrande att Alliansre-geringen genom miljöbilspremien gynnade elfordon och satsade på laddstolpar, men understryker samtidigt att stöden måste vara teknikneutrala, och tar pumplagen som ett avskräckande exempel, ”när den favoriserade etanol framför biogas”.

3

FORTS FRÅN SID 2.

Kristdemokraterna antog ett nytt principprogram. I energiav-snittet skriver man bland annat man vill ha ”en långsiktig energi-politik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas”. Vidare: ”Den negativa påver-kan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt, och därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av förnybara energikällor” (OBS! Bioenergi nämns inte här).

När det gäller kärnkraftens roll är det svårt att se ett tydligt ställ-ningstagande. En motion handlar om alternativ till kärnkraft och motionären skriver att det vore förödande att bygga ny kärnkraft. Partistyrelsen svarar med en lång skrivning där man framhäller kärnkraften som en koldioxidneutral energikälla, och ser kärnkraf-ten som baskraft som har ”en nödvändig stödjande funktion för intermittent kraftproduktion som vind- och solkraft”. Man skriver också om fördelarna med fjärde generationens kärnkraft, utan att dra några politiska slutsatser.

När det gäller energikommissionen ges ett tydligt besked: ”Kristdemokraterna vill verka för en bred blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken”.

I budgetmotionen uttrycker Kristdemokraterna kritik mot re-geringen för att man ändrat förutsättningarna för energikommis-sionens arbete genom sina skatteförslag (höjd skatt på kärnkraften, skatterna på biodrivmedel). För egen del vill Kristdemokraterna ha en skatt på osorterade sopor. Man skriver om den ökade importen av avfall för förbränning. Man vill också ha bort koldioxidskat-tebefrielsen för torv, som man skriver ”motsvarar fossila bränslen”.

När det gäller transportsektorn vill Kristdemokraterna satsa på stöd till elbilar och laddinfrastruktur. Partiet avvisar regeringens förslag att höja skatten på bensin och diesel.

Folkpartiet

Folkpartiet håller sitt landsmöte först 20 – 22 november i Stockholm. Vi kan därför bara sammanfatta vad partiet för fram i sitt budgetalternativ.

Folkpartiet argumenterar mot regeringen med snarlika formu-leringar som Kristdemokraterna. Partiet menar att de skatteför-ändringar som regeringen föreslår ändrar förutsättningarna för svensk energiproduktion och rubbar förutsättningarna för energi-kommissionens arbete och förtroendet för regeringen som en part i energiförhandlingarna.

Folkpartiet säger att nuvarande kärnkraftsreaktorer är i grun-den lönsamma, även med dagens historiskt låga elpris, men att de görs olönsamma genom effektskatten. Partiet avvisar regeringens förslag att höja effektskatten och föreslår istället att skatten av-vecklas i tre lika stora steg 2016 – 2018. Det behövs en konsekvens-analys av vad stängningar av reaktorer betyder för förlorad baskraft och ökad energiimport liksom för klimatet. ”Att låta kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft konkurrera på egna meriter är grunden för en liberal och fungerande energimarknad”.

Om förnybar energi sägs följande: ”Förnybar energi förbrukar inte resurser som tar slut, men kan i

vissa fall påverka naturen och tära på den biologiska mångfalden”. För att stimulera solkraft vill Folkpartiet avskaffa fastighetsskatten för solkraftverk. Samtidigt hävdas att det är viktigt att staten är neutral mellan energislagen. Folkpartiet menar att torv bör klassas som ett fossilt bränsle.

På transportsidan ställer sig partiet bakom målet om fossilfri fordonsflotta men utan tidangivelse. Man föreslår en omvänd mil-jöbonus där bilar som inte skulle vara berättigade till en miljöbils-premie enligt gällande regelverk under de första fem åren får en förhöjd fordonsskatt med 2000 kronor. Partiet vill också ha mer pengar till laddinfrastruktur, och förespråkar en omfattande elek-trifiering av transportsektorn.

Sverigedemokraterna

Partiet har inte kongress i höst, så vi utgår från partiets bud-getmotion.

Sverigedemokraterna skriver i motionen att ”kärnkraften utgör tillsammans med vattenkraften basen i det svenska energisyste-met”. För södra Sverige finns inget realistiskt alternativ till annan baskraft än kärnkraft. ”Sverigedemokraterna vill bevara, vidareut-veckla och bygga ut kärnkraften, dels genom att ersätta befintliga reaktorer med nya moderna, dels genom att forska på nästa gene-rations kärnkraft.” Kärnkraften ska prioriteras i energiforskningen och effektskatten bör sänkas och helt tas bort för framtida nya reaktorer.

Sverigedemokraterna vill stoppa utbyggnad av subventionerad vindkraft, eftersom ”vindkraft inte kan bidra med konstant elpro-duktion och kräver kostsam utbyggnad av stamnät och regionnät”.

Sverigedemokraterna har inga förslag om omställning av trans-portsektorn, men vill ha investeringsstöd för biogasanläggningar.

Svebio kommentar:

Motionerna från oppositionen innehåller inte särskilt mycket som be-rör bioenergin. Bara Centerpartiet lyfter tydligt fram biodrivmedlen och anger tydliga mål för omställningen till ett klimatneutralt energisystem och mål för att ställa om transportsektorn. Men man saknar även från Centerpartiet förslag om hur vi kan få igång investeringar i ny produk-tion av biodrivmedel.

När det gäller biokraft saknas denna nästan helt i motionerna. Både Folkpartiet och Kristdemokraterna glömmer exempelvis bort att ta med biokraften när man räknar upp förnybar elproduktion!

Elektrifiering av trafiken med elbilar och laddstolpar är ett viktigt tema i nästan alla partiers program och motioner. Populärt är också solceller, energilagring och vätgas. Men det är ont om skrivningar om avvägningen mellan elektrifiering och biodrivmedel.

Tyvärr är det ont om visioner om hur vi kan utnyttja mer av de gröna produktionsresurserna i vår energiförsörjning.

4

Nedläggning av fyra reaktorer

Det innebär alltså att knappt en tredjedel av den kärnkraft som nu är i drift kommer att tas ur produktion, och det kommer att ske fram till 2020. Oskarshamn 2 står stilla och kommer inte att återstartas, och är därmed i praktiken redan avvecklad.

Om reaktorerna skulle gå med god tillgänglighet motsvarar det en årsproduktion på cirka 20 TWh. Vi citerar ur bolagens egna pressmeddelanden. OKG, Oskarshamns kraftgrupp, skrev så här den 14 oktober under rubriken ”Beslut fattat om förtida stängning av O1 och O2”:

”Vid en extra bolagsstämma fastställde OKGs huvudägare E.ON idag sitt inriktningsbeslut om en förtida stängning av Os-karshamn 1 (O1) och Oskarshamn 2 (O2). Beslutet påverkar dock inte OKGs största reaktor, Oskarshamn 3 (O3), som även i fort-sättningen kommer att ha en central roll för stabiliteten i svensk elförsörjning.

Beslutet är i linje med den inriktning som tidigare kommuni-cerats av OKGs majoritetsägare E.ON och innebär att fortsatta investeringar på O2 avbryts och att anläggningen inte kommer att återstartas. Driften på O1 följer den plan som upprättats, vilket innebär att beslut om stängning fattas när en tidplan för avställ-nings- och servicedrift är klar. En exakt tidpunkt när anläggningen helt tas ur drift är således inte fastställd ännu.”

”Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar. Därför finns inga förutsättning-ar för varken O1 eller O2 att vare sig på lång eller kort sikt generera ekonomisk lönsamhet.”

I pressmeddelandet skriver OKG att man räknar med att kunna driva O3 under hela sin återstående tekniska livslängd, fram till 2045.

Ringshals skriver så här i sitt pressmeddelande 15 oktober under rubriken ”Ringhals 1 tas ur drift 2020 och Ringhals 2 2019”:

”Efter dagens extra bolagsstämma i Ringhals står det klart när Ringhals 1 och Ringhals 2 kommer att tas ur drift.

– Vi har idag på en extra bolagsstämma i Ringhals AB, utifrån de analyser som gjorts under sommaren, godkänt att ta Ringhals 2 ur drift 2019 och Ringhals 1 2020, säger Torbjörn Wahlborg, styrel-seordförande för Ringhals AB och chef för Vattenfall Generation.

Inom loppet av ett par dagar tog kärnkraftsbolagen formella beslut om att lägga ner fyra reaktorer, två i Os-karshamn och två i Ringhals. Genom beslutet avvecklas produktionskapacitet cirka 2900 MW. De kvarvarande sex reaktorerna har en sammanlagd effekt på drygt 6700 MW.

Analyserna är gjorda utifrån flera olika perspektiv. Det hand-lar bland annat om värdering av kostnader för bränsle, analys av kommande underhålls- och eventuellt investeringsbehov för drift till 2020, samt analys av kompetens- och resursbehov. De faktorer som styrt val av årtal för att ta respektive reaktor ur drift är bränsle-ekonomin samt teknisk separation av gemensamma system mellan de båda anläggningarna.

– För vår fortsatta planering är det viktigt med dessa tydliga förutsättningar, säger Eva Halldén. Vi fortsätter nu med detaljpla-neringen inom samtliga områden, inte minst den framtida kom-petens- och bemanningsplanen för hela Ringhals.

För Ringhals 3 och 4 kvarstår befintliga planeringsförutsätt-ningar om drift i 60 år för de båda anläggningarna.”

Svebio kommentar:

Genom nedläggningen av de fyra reaktorerna kommer sex av de tolv kommersiella kärnreaktorer som Sverige haft att avvecklas till 2020; Barsebäcks båda reaktorerna stängdes redan omkring sekelskiftet 2000. I effekt är mängden avvecklad kärnkraft mindre eftersom de sex reaktorerna också är de sex minsta. Efter avvecklingen kommer kärn-kraften att stå för omkring 30 procent av den svenska elproduktionen. De fyra reaktorer som ska avvecklas före 2020 kan i bästa fall produ-cera 20 TWh el, men har i praktiken bidragit med mycket mindre under senare år. Samtidigt har vi ett exportöverskott av el som i år blir mer än 20 TWh. Under åren fram till 2020 kommer samtidigt omkring 17 TWh att tillföras i det gemensamma svensknorska elcertifikatsystemet, som Riksdagen dessutom i slutet av oktober beslutade att utvidga. Slutsat-sen är att vi kommer att ha ett elöverskott och i genomsnitt låga elpri-ser även efter avvecklingen av de fyra reaktorerna. Också kraftbolagen själva och Svensk Energi medger att det inte finns något problem med att producera tillräckligt med el. Däremot kan det bli problem med ef-fekten under de perioder vintertid då efterfrågan är hög, på grund av mycket elvärme. Det kan också bli problem med ökad obalans mellan de fyra elområdena. Alla fyra reaktorer som läggs ner finns i elområde 3 i Mellansverige. De båda Barsebäcksreaktorerna finns i elområde 4. En relativt stor del av vindkraftsinvesteringarna har gjort i norra Sverige, i elområdena 1 och 2. Den obalans som finns redan från början genom att nästan all vattenkraft finns i områdena 1 och 2 har förstärkts och förstärks nu ytterligare genom avvecklingen.

En naturlig motåtgärd vore att investera i biobaserad kraftvärme i södra och mellersta Sverige. Men för att sådana investeringar ska kom-ma till stånd i dagens läge med låga el- och elcertifikatspriser krävs det förstärkta styrmedel, exempelvis genom ett extra stöd till anläggningar som kan garantera effekt.

Ländernas bidrag inför klimatmötet i Paris

Den 1 oktober var det deadline för att lämna in nationella redo-visningar till FN:s klimatkommissions sekretariat (UNFCCC), och hittills har 127 länder redovisat så kallade INDC-dokument (INDC = Intended Nationally Determined Contribution, unge-fär: avsett nationellt bestämt bidrag). Syftet med de här dokumen-ten är att redovisa vad man är beredd att göra för att bidra till en lösning av klimatfrågan: vilka mål man har för att minska utsläp-pen och vilka konkreta åtgärder som planeras.

De här 127 dokumenten är spännande läsning, som berättar mycket om energiförsörjning och miljö i FN:s medlemsländer, och inte minst ger en bild av hur världens regeringar uppfattar läget. Man kan hitta dokumenten på FN:s klimatkonvention UNFCCC:s hemsida (www.unfccc.int). Vi har för att illustrera vad INDC-dokumenten innehåller exemplifierat med Brasilien och Zambia på vår blogg den 5 oktober. Båda länderna lyfter fram bioenergi som förnybar energikälla och möjlighet att ersätta fossila bränslen. Brasilien lovar att minska sin klimatpåverkan med 43 procent mellan 2005 och 2030.

Världens länder laddar upp inför klimatmötet i Paris i början av december.

5

Företagens bidrag inför klimatmötet i Paris

Den kalla fläcken över Nordatlanten, oroande för oss nordbor

En koalition av stora oljebolag, främst europeiska, gjorde ett utspel om behovet av starkare styrmedel och ett pris på koldioxidutsläpp.

Ett sätt för företagen att visa sina ambitioner är att registrera sina åtaganden och planer inom ramen för det som kallas Lima Paris Action Agenda (LPAA). Det här är ett initiativ från Peru och Frankrike – Peru som var ordförandeland och värd för klimat-mötet 2014, och Frankrike som är värdland för årets klimatmöte. Syftet med LPAA är att samla aktörer som inte är nationella reger-ingar. FN och FN:s klimatkonvention är i princip ett samarbete för stater. Men för att nå framgång i klimatarbetet krävs det att också andra aktörer deltar – företag, städer, kommuner, organi-sationer och enskilda människor. LPAA samlar alla dessa andra aktörer, inte minst företagen. Man kan gå in på LPAA:s hemsida

Det visas med olika nyanser röd färg. Men det finns också en stor blå fläck, ett område där temperaturen varit lägre än normalt. Den blå fläcken finns över Nordatlanten, söder om Grönland och Is-land. Det här oroar åtminstone en del forskare, som undrar om vi ser en stor förändring i havsströmmarna. Håller Golfströmmen på att bromsas av smältande kallvatten från Grönland?

Uppgifterna från NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) finns återgivna i ett par artiklar i Norges största morgontidning Aftenposten och i Washington Post. Jag ska bara kort referera vad man där skriver.

Den karta som NOAA framställt visar temperaturen över hela jordklotet i förhållande till normal medeltemperatur under 2015. Nästan alla delar av världen har haft varmare väder; många om-råden har haft rekordvarmt. Det gäller till exempel stora delar av Sydamerika, den amerikanska västkusten och Medelhavsområdet. Men Nordatlanten är ett undantag, och här noteras till och med rekordlåga temperaturer. Den mörkblå färgen på kartan visar att man har haft lägre medeltemperatur än någon gång under de se-naste 80 åren. Det är desto mer anmärkningsvärt mot bakgrund av att alla andra delar av jorden haft rekordvärme. Det är inget mätfel, det är forskarna överens om.

Men vad är skälet till de låga temperaturerna? Redan i våras kom en vetenskaplig uppsats i tidskriften Nature Climate Change av Stefan Ramsdorf vid Potsdaminstitutet för klimatforskning och Michael Mann vid Penn State, som menade att vattencir-kulationen i Nordatlanten håller på att bli svagare. Det handlar om AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation). Den består av Golfströmmen tillsammans med andra strömmar som skapar ett gigantiskt cirkulationssystem i havet. Strömmarna drivs av skillnader i temperatur och salthalt. Kallt salt vatten i den norra

som ligger under UNFCCC, och lägga in åtaganden, planer och projekt. Man registrerar sig i något som kallas NAZCA, Non State Actors Zone for Climate Action. Totalt finns det när detta skrivs drygt 4 400 sådana åtaganden, de flesta från företag. Genom att gå in och titta på de åtaganden som gjorts får man också en bra bild av hur företag, regioner och städer tänker kring åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Svebios medverkan i klimatmötet i Paris sker via World Bioen-ergy Association (WBA), där Svebio är medlem. WBA är ackre-diterad till klimatmötet COP21 och kommer att finnas på plats i Paris med en egen monter där man presenterar bioenergin för den globala publiken och för beslutsfattare som finns på plats. WBA medverkar också som organisatör av seminarier. Även enskilda bioenergiföretag kan vara direktanslutna medlemmar i WBA och på så sätt stödja arbetet med att göra bioenergin känd och erkänd internationellt.

delen av Atlanten sjunker ner i havet på grund av sin större tyngd och ersätts av varmare vatten söderifrån som flyter norrut som en stor flod på ytan – Golfströmmen.

Det är denna cirkulation som man nu tror har störts. Och åt-minstone en del forskare är övertygade om att störningen skapas av kallt sött vatten som tillförs genom ökad avsmältning av is på Grönland. Grönlandsisen smälter nu med en takt på mer än hund-ra miljarder ton per år. Det söta kallvattnet blandas med det salta kalla vattnet som inte sjunker som förut, och blockerar för den nordgående varma strömmen.

Följden blir alltså att Nordatlanten blir kallare, trots att medel-temperaturen stiger kraftigt globalt.

Det här är en utveckling som en del forskare och debattörer varnat för sedan flera årtionden, och nu kan vi direkt observera utvecklingen.

Men tolkningen av det som sker är omtvistad, också bland fors-kare. I artikeln i Aftenposten uttalar sig en professor från Universi-tetet i Bergen, som anser att avsmältningen av Grönlandsisen inte kan ge så stora volymer vatten att det kan påverka Golfströmmen. Det finns många faktorer som samverkar, till exempel den allmän-na uppvärmningen som innebär att istäcket i Arktis krymper och att de isfria ytorna ökar i Barents hav. En annan faktor är det som kallas ”den nordatlantiska oscillationen”, som är en variabilitet i vind- och tryckförhållanden och som går i cykler. En del forskare menar att den här naturliga variationen är större och viktigare än effekten av den ökade issmältningen på Grönland.

Men Mann och Ramsdorf står på sig. De säger att den mins-kade kraften i strömningen som de observerat är exceptionell.

Vad blir effekten av försvagningen av AMOC och Golfström-men? För norra Europa kan det bli kyligare väder och ett kallare hav utanför Nordnorge. En effekt kan bli mindre produktion av fisk när omrörningen i havet och tillförseln av näringsrikt vatten söderifrån minskar. En tredje effekt kan bli högre vattenstånd längs den amerikanska östkusten.

Också näringslivet laddar upp inför klimatmötet i Paris. 400 internationella storföretag har infört interna priser på koldioxid för att stimulera medarbetare och enheter inom företagen att minska klimatpåverkan i den egna verksamheten.

Den amerikanska vädermyndigheten NOAA har publicerat en karta som visar att vi just nu upplever det varmaste året som noterats, och hur den här temperaturökningen fördelas över jordklotet.

Utredningsförslag om ändrade elskatter

De två viktigaste är att man vill avskaffa den nedsatta elskatten i norra Sverige och att man vill ge stora datahallar samma låga el-skatt som tillverkningsindustri.

Elskatten är idag omkring 10 öre/kWh lägre i norra Sverige än i södra Sverige. Nedsättningen infördes 1981 som en regionalpolitisk åtgärd under den sista Fälldinregeringen, och motiverades med de högre uppvärmningskostnaderna i de berörda områdena. Säkert fanns i bakgrunden också ett motiv att gynna de regioner som bi-drar med billig vattenkraft och återföra en del av vinsten. Nedsätt-ningen omfattar hela Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, samt ett antal angränsande kommuner i Västernorrlands, Gäv-leborg, Dalarnas och Värmlands län. Totalt omfattas 47 av landets 290 kommuner, till ytan ungefär halva Sverige men som andel av befolkningen bara 8,2 procent.

Elskatterabatten för norra Sverige strider mot EU:s statsstöds-regler, men Sverige fick vid förhandlingarna om EU-medlemskap ett tidsbegränsat undantag, som går ut i och med 2017 års utgång. Utredningen utgår därför från att rabatten därefter måste bort. Från Finansdepartementet kommer andra signaler. Statssekrete-rare Charlotte Svensson säger i en tidningsintervju att man inte är beredd att ta bort den nedsatta elskatten, utan ska försöka hitta ett sätt att komma runt statsstödsreglerna i detta fall.

Utredningens förslag om att ge även stora datahallar låg elskatt på samma sätt som industrin verkar däremot ha politiskt stöd.

En statlig utredning ”Energiskatt på el – en översyn av det nuvarande systemet” (SOU 2015:87) som presente-rade sitt betänkande den 9 oktober föreslår ett antal förändringar av elskatterna.

Svebio kommentar:

Det är intressant att notera att Finansdepartementet är berett att ob-struera mot EU:s statsstödsregler när det gäller den nedsatta elskatten i norra Sverige. När det gäller beskattningen av biodrivmedel har man däremot visat stor följsamhet gentemot EU-kommissionen. Båda fallen visar på svårigheterna att tillämpa en egen svensk linje när det gäller energi- och klimatskatter. Orsaken till att nedsättningen av elskatt skul-le strida mot EU:s statsstödsregler är att den nedsatta skatten också gäller för alla företag i de berörda kommunerna, och inte bara hushål-len. Det anses vara för administrativt besvärligt att särskilja företagen. Att ge en mycket kraftig skatterabatt (i praktiken bara den låga minimi-skatten på el) för datahallar anses däremot inte vara statsstöd, trots att nedsättningen uppenbart är ett sätt konkurrera med andra EU-länder om sådana etableringar.

En avskaffad elskatterabatt för norra Sverige har fördelen att andra uppvärmningsalternativ får en bättre konkurrenssituation gentemot el-värme och värmepumpar. Det gäller både alla typer av biobränslebase-rad uppvärmning och fjärrvärme. Samma villkor kommer att gälla som i övriga Sverige.

VäLKOMMEN TILL SVEBIOS

StORA BIOKRAFt & VäRMEKONFERENS

Arrangerat av:I samarbete med:

Konferens, workshops och studiebesök. 3-4 november, Clarion Hotel & Congress Live, MalmöLäs mer på www.svebio.se

Bioenergi – SverigeS

StörSta energiSlag!

Den viktigaste mötesplatsen

för folk i branschen!

7

Svebio lägger förslag till reformerat elcertifikatsystem

Produktionen av biogas ökade 6 procent

Låg energianvändning i småhus under 2014

Förslaget har lämnats till Energimyndigheten i samband med att myndigheten utreder behovet av förändringar inför den komman-de kontrollstationen.

Svebios förslag är att man ger elcertifikat enbart under vinter-månaderna (december – mars), då det finns behov av att garantera tillräcklig effekt, och att dessa certifikat också innehåller en effekt-komponent. Svebio tar inte ställning till när sådana effektcertifikat kan införas, men om elcertifikatsystemet förlängs efter 2020 bör det ske med sådana effektbaserade certifikat. Helst borde systemet

Produktionen av biogas var 1 784 GWh år 2014. Det var en ökning jämfört med år 2013 då Sverige producerade totalt 1 686 GWh bio-gas, en ökning med knappt 6 procent. Mer än hälften av biogasen gick till fordonsgas, 1 017 GWh (57 procent).

– Under 2014 startade ett 10-tal nya biogasanläggningar, bland annat en förgasningsanläggning som gör biogas av cellulosa, säger

Energiförbrukningen för värme i småhus var den lägsta under 2000-talet. Det visar statistik från Energimyndigheten som publi-cerades 14 oktober.

El, exklusive hushållsel, stod för 13,8 TWh eller 45 procent, näs-tan exakt samma andel som året innan. El omfattar både olika typer av elvärme och el för värmepumpar. Näst mest energi kom från biobränslen, 10,3 TWh eller 33,6 procent, en nedgång jämfört med 11,1 TWh 2013 eller 34,6 procent. På tredje plats kom fjärr-värme med 5,5 TWh, oförändrat jämfört med 2013, men en ökad andel från 17 till 18 procent. Användningen av olja är nästan borta i småhusen. Under 2014 användes bara 0,7 TWh eldningsolja i småhusen, vilket innebär att oljeuppvärmning nu bara står för 2,3 procent av uppvärmningen av småhus. Det innebär att bara 38 000 småhus idag har oljeuppvärmning

Under 2014 var drygt hälften av landets alla småhus, 993 000 stycken, utrustade med någon typ av värmepump. I en stor del av dessa hus kan det också finnas någon annan typ av uppvärmning.

Svebio har lagt fram ett konkret förslag till hur man kan reformera elcertifikatsystemet för att inte bara belöna produktion av ny förnybar el, utan också garantera effekt.

Produktionen av biogas fortsätter att öka. Dessutom fort-sätter trenden med att alltmer biogas används i fordon. Det framgår av statistik från Energimyndigheten som gäl-ler biogasproduktion och användning 2014.

Användningen av energi för värme och varmvatten i Sveriges småhus minskade från 32,1 till 30,7 tWh mellan 2013 och 2014. Nedgången på 4,4 procent berodde främst på att 2014 var mycket varmare än normalt.

så snart som möjligt få en effektkomponent, eftersom dagens sys-tem ensidigt belönar produktion, oberoende av om det finns be-hov eller efterfrågan på den producerade elen.

Förslaget kommer att diskuteras vid Stora Biokraft- och värmekonferensen i Malmö 3 – 4 november och finns att läsa på sid. 10.

Svebios förslag finns också publicerat på Energimyndighetens hemsida tillsammans med andra synpunkter på elcertifikatsyste-met som kommit in till Kontrollstation 2017. Länk till dokumen-ten finns i anslutning till pressmeddelande 22 oktober (se Nyheter på Energimyndighetens hemsida).

Johan Harrysson på Energimyndighetens analysavdelning.Av statistiken kan man också se att 783 000 ton gödsel användes

för biogasproduktion i 35 gårdsanläggningar och 20 samrötnings-anläggningar.

En nyhet i 2014 års statistikrapport är att Energimyndigheten nu inför en ny användningskategori för biogas och det är indu-striell användning. Biogas kan användas för kylning eller torkning av produkter och ersätter då fossila produkter. Det har tidigare kategoriserats som övrigt eller som värme.

I varje småhus användes i genomsnitt 15 900 kWh för upp-värmning och varmvatten under år 2014, exklusive hushållsel. År 2013 låg siffran på 16 700 kWh. För varje kvadratmeter användes i genomsnitt 106 kWh för uppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel, under 2014. Året innan låg motsvarande siffra på 110 kWh.

Svebio kommentar:

Statistiken visar att användningen av el för uppvärmning och varm-vatten ligger kvar på en hög nivå, och att el är den ledande energikällan för värme i småhusen. Det är ett arv från den tid då kärnkraften togs i drift med stor överkapacitet och låga elpriser. En liknande situation råder idag; elvärmen har god konkurrenskraft tack vare det kraftigt ned-pressade elpriset. Värmepumpar har slagit igenom på bred front, men andelen elvärme består, och effektproblemet kvarstår eftersom värme-pumparna har sämre effekt kalla dygn.

Den stora användningen av el för uppvärmning är en huvudförklaring till de stora variationerna i effektbehov i det svenska elsystemet. Varia-biliteten i efterfrågan ställer krav på dyra investeringar i effekt för korta tidsperioder, alternativt ger det mycket höga elpriser under samma tid. Energikommissionen bör föreslå åtgärder som reducerar det systemfel som eluppvärmningen utgör.

8

Pilotsatsning på biodrivmedel från lignin

Proposition om anläggningsbesked

– RenFuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och komplet-terar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Klara Helstad, enhetschef på Energimyndigheten.

I pilotprojektet ska lignin från skogsråvara tas ut från massa-bruk och omvandlas till en olja. Oljan ska sedan användas i ett konventionellt raffinaderi för att omvandlas till förnybar bensin och diesel.

–Vi ser RenFuel och vår teknologi som länken mellan skogs-industri och raffinaderier för en snabb omställning till en fossilfri fordonsflotta. Vår ligninolja, Lignol, ger ett stort bidrag i denna omställning, säger Sven Löchen, vd RenFuel AB.

”Europeiska kommissionen har förlängt godkännandet av den svenska stödordningen för nedsättning av energi- och koldiox-idskatt för biodrivmedel till och med den 31 december 2015. Re-geringen har ansökt hos kommissionen om förlängning av stats-stödsgodkännandena. Bedömningen är att en förlängning av godkännandena kräver en anpassning till kommissionens med-delande om riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020. Enligt dessa riktlinjer får driftstöd för livsmedels-baserade biodrivmedel endast beviljas för anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013 och endast till dess att anlägg-ningen har avskrivits fullständigt.

För att säkerställa att Sverige uppfyller riktlinjernas krav när en skattelättnad ges föreslås ett system där skattelättnaden villkoras med att det finns ett s.k. anläggningsbesked. Anläggningsbeske-det ska visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att de biodrivmedel som läggs till grund för avdrag inte är livsmed-elsbaserade eller om de är livsmedelsbaserade, har producerats i anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013 och inte är fullständigt avskrivna. Tillsynsmyndigheten ska utfärda anlägg-ningsbeskeden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.” Propositionen har tagits fram efter en mycket kort remissbe-

handling (bara en vecka och till en begränsad grupp remissinstan-ser), vilket också kritiseras av en av juristerna i lagrådet. Syftet med kravet på anläggningsbesked är att möjliggöra att få fortsatt skat-tebefrielse för biodrivmedel även efter årsskiftet. Förhandlingar på-går med EU-kommissionen och regeringen har nu begärt fortsatt skattebefrielse för två år, 2016 och 2017, men för fem år för biogas. I propositionen skriver regeringen nu att man avser att lägga för-slag om ett kvotpliktsystem senast under 2017 för att kunna ha ett nytt stödsystem på plats senast 1 januari 2018.

Remissinstanserna har i huvudsak accepterat det nya regelver-ket – men det sker ”under galgen”. Kravet på anläggningsbesked innebär ytterligare en administrativ börda för biodrivmedel, som försämrar konkurrenssituationen gentemot fossila drivmedel.

Denna nya teknik ger massa- och pappersindustrin möjlighet att både bredda och förnya sin produktportfölj, och samtidigt öka produktionskapaciteten i nuvarande processer. Det är ett första steg in i ett teknikområde som på sikt kan användas för fler pro-dukter som till exempel kolfiber, antioxidationsmedel och binde-medel.

Biodrivmedel är nödvändigt för att nå regeringens vision om en fossilfri fordonsflotta 2050. För att snabbt kunna komma vidare med omställningen behövs biodrivmedel som kan användas i be-fintliga fordon. För att möta det behovet ser Energimyndigheten forskning om biodrivmedel av lignin som ett prioriterat område.(Ur pressmeddelande från Energimyndigheten 9 oktober)

Hur har då regeringen lyssnat på kritiken från remissinstanserna?

Det finns en oklarhet om vad som menas med ”tagits i drift”. Regeringen skriver så här:

”I kommissionens riktlinjer finns ingen definition av tagen i drift. Enligt ILUC-direktivet ska en anläggning anses vara i drift så snart det har förekommit fysisk produktion av biodrivmedel. Med fysisk produktion bör kunna avses alla delar av en produk-tionskedja som sker på anläggningen. I hållbarhetslagen definieras produktionskedja som den produktionsprocess som börjar med odling av biomassan, inbegripet framställning av gödsel för od-lingen, och som pågår fram till och med användningen av biodriv-medlet eller det flytande biobränslet. Detta innebär att om exem-pelvis hantering av råvaror har påbörjats på en anläggning bör den kunna anses vara tagen i drift.”

Med den här definitionen blir det möjligt att hävda att biogas-anläggningen i Jordberga klarar sig – anläggningen kan anses ha varit i drift före årsskiftet 2013/2014.

En annan oklarhet gäller vad som menas med ”fullständigt av-skriven”, där kommissionen själv använder begreppet ”normala re-dovisningsregler”. Här hänvisar regeringen till begreppet ”god re-dovisningssed”. Men frågan gäller inte bara svenska anläggningar utan även produktion i andra länder, t ex i Brasilien.

Det finns också frågor kring avgränsningen och definitionen av ”livsmedelsbaserade biodrivmedel”. Här kvarstår osäkerhet, exem-pelvis kring det som man kallar ”särskilda grödor”.

Svebio kommentar:

Propositionen är ytterligare ett bevis på att EU tvingar fram ett byrå-kratiskt regelverk som försvårar för biodrivmedel från åkermark och för-sämrar möjligheterna att ersätta fossila drivmedel, till skada för klimat-politiken. Våra svenska politiker måste nu dra igång en positiv debatt inom EU om hur vi kan använda lediga resurser i europeiskt jordbruk för produktion av drivmedel.

Energimyndigheten har gett 71 miljoner kronor i bidrag till företaget RenFuel K2B AB för att utveckla och testa sin teknik i pilotskala för att producera förnybar bensin och diesel från skogsråvara.

Regeringen lade 22 oktober en proposition om anlägg-ningsbesked för biodrivmedel. Så här lyder sammanfatt-ningen av propositionen:

9

Elmarknad med några nya signalerI huvudsak ser vi samma utveckling under hösten som vi sett tidi-gare under året, med stort elöverskott och låga priser. Men vi kan också notera ett par nya signaler: elcertifikaten visar en svag trend till prisökning och priset på utsläppsrätter har också stigit en aning till en bit över 8 euro/ton.

Vattenmagasinen är välfyllda inför vintern och den ackumule-rade tillrinningen hittills i år ligger högre än under de senaste fyra åren. Det finns 2,4 TWh mer energi i magasinen än normalt, och vattenkraftsproduktionen under den gångna löpande 52-veckors-perioden ligger på 72 TWh, vilket är 15 procent mer än året innan. Vindkraftsproduktionen ligger i årstakt på 15,4 TWh, en uppgång med 35 procent. Nu har investeringarna i ny vindkraft nästan stop-pat upp, vilket bör leda till att uppgången i produktionen planar ut under kommande månader. Produktionen i ”övrig värmekraft” där biokraften utgör huvuddelen, ligger på 13,4 TWh i årstakt, svagt uppåt. Även om kärnkraftsproduktionen ligger cirka 10 procent under året innan är den totala elproduktionen 157,3 TWh. Den höga produktionen i vattenkraft som inte kan sparas och vindkraft skapar ett stort utbud, samtidigt som elanvändningen ligger i stort sett stilla jämfört med för ett år sedan. Det skapar exportöverskott och pressar priset. Också Norge har gott om vatten och Sverige har

MaRkNadERNa

nettoimport från Norge samtidigt som vi exporterar i alla andra riktningar – Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Hittills i år har exporten varit 19,1 TWh, och under den senaste 52-veckors-perioden ligger exporten på nära 22 TWh. Det tyder på att den svenska elexporten 2015 kommer att bli större än någonsin förut.

Elpriset på Nordpool har under oktober mest legat strax över 20 öre/kWh, men tidvis har det varit priser upp mot 55 öre. Förkla-ringen kan vara en kombination av högtrycksväder med lite vind och kalla nätter och delvis avstängd kärnkraft. Forward-priserna är låga, särskilt för andra och tredje kvartalet nästa år – kring 20 öre/kWh.

Priset på utsläppsrätter har under de senaste månaderna visar en svagt uppåtgående trend, och ligger nu en bit över 8 euro/ton. Det ger fortfarande en låg kostnad för att släppa ut koldioxid, men tendensen är positiv. Kanske återspeglar uppgången att marknadens aktörer nu räknar med att priset ska stiga framöver når EU gradvis skärper villkoren inom ETS. Forward-priserna på elcertifikat ligger nu 3 – 4 öre högre än i somras. Även spotpriset har gått upp ett par öre. En förklaring till det högre priset kan vara att investeringarna i vindkraft minskat mycket kraftigt det senaste halvåret.

Ökad total volym drivmedelSPBI noterar för augusti delvis nya trender inom drivmedelsförsälj-ningen. Bensinförsäljningen minskade visserligen något, men verkar plana ut, samtidigt som dieselförsäljningen ökade relativt kraftigt. Totalt innebär det en ökad försäljning av drivmedel, vilket också stämmer med annan statistik; kraftigt ökad bilförsäljning och ökan-de körsträckor. Att bensinförsäljningen inte minskar lika snabbt som förut kan bero på att försäljningen av dieselbilar inte längre ökar. Att dieselförsäljningen ökar beror på dels på att det tillkommit många dieselbilar under det gångna året, och att den svenska ekonomin går relativt bra. En stor del av dieseln går ju till tung trafik.

Försäljningen av E85 är det stora bekymret. Nedgången har pågått under ett par år och jämfört med för ett år sedan är nedgången 33 procent. Den 1 december väntar dessutom en beskattning av E85 med omkring 75 öre. Därefter höjs skatten till omkring en krona vid årsskiftet. Det är stor risk att försäljningen då rasar ytterligare. Tyvärr finns det ingen löpande statistik över försäljningen av biodiesel av olika kvaliteter, varför det är svårt att säga om den totala andelen biodrivmedel fortfarande ökar.

Försäljningen av eldningsolja har i år minskat med 21 procent jämfört med 2014.

MISSA INTE!Stora biokraft- oCH värMekonferenSen, 3-4 november, Malmö

SwediSH and finniSH biofueLS poLiCieS – TAxATION OF FUELS FOR A FOSSIL-FREE TRANSPORT SECTOR

17 november, Stockholm

peLLetS 2016, 2-3 februari, Uddevalla

bioMaSS peLLetS aSia 2016, 31 mars, Bangkok, Thailand

nordiC baLtiC bioenergy 2016, 19-21 april, Vilnius, Litauen

internationaL wood biorefining week + worLd bioenergy 2016, 24-26 maj, Stockholm

Läs mer på www.svebio.se

10

REMIssvaR

Trenden på elmarknaden är att mängden väderberoende produk-tion såsom vindkraft och solkraft ökar. För att möta de utmaningar som detta innebär för kraftsystemet, t.ex. ökad risk för effektbrist, måste de styrmedel som påverkar elmarknaden konstrueras så att de bidra till lösning av problematiken.

I det fall beslut tas om att förlänga elcertifikatsystemet baserat på ett nytt mål för 2030 måste således systemets syfte ändras till att styra mot ökad ”effekt” snarare än mot ökad ”energi”. Detta do-kument beskriver principen för hur detta kan åstadkommas. För-slaget som presenteras är enkel i sin konstruktion och en övergång från den nuvarande modellen till den nya kan ske succesivt utan egentlig påverkan på berörda aktörers administrativa hantering av systemet.

Bakomliggande princip

Principen för systemets nya konstruktion är att de som orsa-kar problemet med höga effekttoppar i kraftsystemet (dvs. de som använder el vintertid) ska bekosta systemet, och de som bidrar till lösning på problemet (dvs. de som producerar el vintertid) ska pre-mieras. Med vintertid avses månaderna december, januari, februari och mars.

Övergången från systemets nuvarande konstruktion till den nya konstruktionen kommer att ske succesivt fr.o.m. 2021 enligt följande:

1. Kvotplikten för sommarmånaderna april - november fasas ut till 2035 enligt kvotkurvan som föreslås i den återkallade propo-sitionen Prop. 2014/15:110, Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015.

2. Kvotplikten för vintermånaderna december - mars utvecklas enligt en annan förutbestämd kvotkurva (se nedan).

Förslag om ett reformerat elcertifikatsystem3. Anläggningar som tas i drift fr.o.m. 2021 tilldelas elcertifikat

enbart under vintermånaderna december - mars.4. Fr.o.m. 2021 används tilldelningsfaktorer för de olika pro-

duktionsslagen. Tilldelningsfaktorn är ett tal mellan 0 och 1 som beror av hur mycket effekt det aktuella produktionsslaget beräknas ge de kritiska timmarna. Detta innebär t.ex. att man för kraftvär-me använder faktorn lika med 1 och att man för solkraft använder faktorn lika med 0.

Målformulering och kvotkurvan för vintermånaderna december - mars

Enligt förslaget i den återkallade propositionen Prop. 2014/15:110 är kvotplikten 28,8 % år 2020 och 11,4 % år 2030.

För att kunna bestämma kvotplikten för vintermånaderna de-cember 2029 - mars 2030 i det reformerade systemet måste man först besluta om ett mål för hur mycket ny effekt som ska byggas. Låt säga att man sätter målet till 3000 MW. Perioden december - mars har totalt 2904 timmar, vilket ger energivolymen 3000*2904 = 8,7 TWh.

Låt säga att prognosen över energisystemets utveckling visar att kvotpliktig elanvändning för vinterperioden december 2029 - mars 2030 är 60 TWh. Detta ger att kvotplikten i nuvarande sys-tem ska ökas med 8,7 / 60 = 14,5 procentenheter, dvs. kvotplikten för vinterperioden december 2029 - mars 2030 ska sättas till 11,4 + 14,5 = 25,9 %.

Under vintermånaderna 2020 - 2030 minskar kvotplikten lin-järt från 28,8 % till 25,9 %. Efter 2030 minskas kvotplikten efter en förutbestämd kurva ner till noll 2045 då systemet upphör.

Med anledning av Kontrollstation 2017 lämnade Svebio den 19 oktober synpunkter på elcertifikatsystemet till Energimyndigheten.

11

BIOENERGI I PREssEN

NORRBOTTENS LäN

Kiruna ska få lägst fjärrvärmepris Som ett led i att erbjuda Sveriges billigaste fjärrvärme till Kiruna-borna kommer kommunalägda Tekniska Verken att sänka fjärrvär-mepriset med 2 procent från och med 1 januari 2016.

Det är ett samarbete med gruvbolaget LKAB om industriell restvärme som ska ge den möjligheten.

Drygt 90 procent av alla fastigheter och en tredjedel av Kirunas villor är anslutna till fjärrvärme. LKAB:s spillvärme står i dagsläget för cirka 5 procent av stadens fjärrvärmeproduktion. Energiåtervin-ning av hushålls- och industriavfall står för 75 procent. Resterande fjärrvärme kommer från flis, torv, el och olja. Framöver kommer spillvärmen från förädlingsprocessen att stå för 90 procent av fjärr-värmen. Biobränsle täcker då upp resterande 10 procent. Ur artikel i VVS Forum 2015-10-23

tekniska verken döms för miljöbrottTekniska verken i Kiruna AB tvingas betala 50 000 kronor i böter. Skälet är bristande kontroll av miljöutsläpp.

”Oaktsamhet har bestått i att det från bolaget inte skett en till-räckligt noggrann kontroll över vad som eldats respektive att man låtit elda biobränsle innehållande en alltför hög andel vatten”, skri-ver man i domen.

Brottet anses inte ringa. – De största problemen vi har med värmeverket är utsläppen av

kadmium och zink. Det är mer elektronik och batterier i avfallet i dag, och där jobbar vi för att öka medvetenheten ute i samhället, sa Jan Fjordell, företagets vd.Ur artikel i Norrländska Socialdemokraten 2015-10-13

Valet är biogasBoden var först i länet med biogasbussar och egen produktion av biogas. Nu försöker Luleå komma ikapp på miljösidan.

I maj kom de första bussarna. Nyss var sångerskan Loreen och invigde anläggningen med egen tankstation, där gasen kommer från Uddebo reningsverk i Karlsvik utanför stan.

Om det skulle knipa kan bränsle tas från Bodens anläggning. Det blir i så fall naturgas från Norge, inte fossilfritt alltså. Bo-densarna kan även göra energi av matavfall, en process som Luleå kommun valt bort. Ur artikel i Norrbottens Affärer 2015-10-23

VäSTERBOTTENS LäN

Anders ser på framtiden med tillförsiktIntresserad, med fokus på hållbarhet och en lagspelare, så känns Norrmejeriers nya vd Anders Fredriksson som tillträder sin tjänst den 14 december.

I februari nominerades han till Årets företagsledare i Örnskölds-vik för ett lönsamhetsfokuserat ledarskap som vd för kemiföretaget SEKAB.

När Anders tog över styrningen var företaget i ett ytterst trångt länge, ett läge som han och hans medarbetare lyckades vända. När Anders tillträder posten hos Norrmejerier lämnar han ett ke-miföretag som förädlar etanol till kemiindustrin men som även säljer den vidare i olika former, bland annat som spolarvätska och drivmedel.

Hos Norrmejerier väntar en bransch som idag är hårt utsatt av handelsembargot i Ryssland, mjölkkvoter som försvinner och en vikande konjunktur i Kina.

– Utmaningar är det bästa jag vet, det här känns jättespännande att ta itu med. Ur artikel i Västerbottens Mellanbygd 2015-10-14

JäMTLANDS LäN

Lokal el med mervärde ger lönsam biogasSammanslutningen Jämtlands Biogasgårdar består av åtta gårdar med mjölkproduktion och en med dikoproduktion som alla har byggt för biogas sedan 2009. Gårdarnas storlek varierar mellan 55 och 130 kor.

I dag får biogasägarna cirka 35 öre/kWh när de säljer på mark-naden, i det inkluderas även elcertifikaten, säger Mats Gustafsson, samordnare Jämtlands Biogasgårdar.

För att stimulera elproduktionen från de lokala producenterna har Östersundshem tecknat ett avtal med Jämtlands Biogasgårdar om att köpa upp till 400 MWh/år och utöver gällande elpris betala 35öre/kWh extra för ursprungsgarantier från biogasproducerad el.

Med gällande elpris innebär det nästan en fördubbling av intäk-terna för biogaselen.

Avtalet om elköp från jämtländsk biogas träder i kraft den 1 januari 2016.Ur artikel i Jordbruksaktuellt 2015-10-21

GäVLEBORGS LäN

Flisen från Gästrikland värmer snart StockholmI december går första provlasset med flis från Gästrik-land till Fortums nya kraftvärmeverk i Värtan i Stockholm. Mellanskog har tecknat bränsleavtal med verket och kommer att leverera flisen med tåg.

För att visa skogsägarna vad som är på gång valde Mellanskog att lägga årets stora skogsdag vid terminalen i Forsbacka.

Den används redan flitigt för mellanlagring och för dagen fanns 19 000 kubik rundvirke och 39 000 flis upplagt på den enorma planen.

Från och med i vinter kommer Mellanskog att leverera flis re-gelbundet till Stockholm från alla sina tre terminaler.

Förutom Mackmyraterminalen kommer det att gå bränsle från Mora och Gnarp.Ur artikel i Gästrikelands Tidning 2015-10-03

12

VäSTMANLANDS LäN

Återvunnet trä ska värma VästeråsMälarenergi vill bli av med alla fossila bränslen. Nu planeras en ny biopanna som ska eldas med återvunnet trä.

Block 7 kallas den nya anläggningen som ska tas i drift om fyra år. – Vi vill få bort all eldning med kol och olja, säger Jocke Höök,

pressansvarig på Mälarenergi. Block 7 ska ersätta två gamla pannor (1 och 2) som eldas med kol

och olja. Dessa är från 1963 och används bara när det är extra kallt. Den nya pannan ska eldas med återvunnet trä, till exempel riv-

ningsvirke. – Det nya blocket kostar mindre än sopförbränningsanlägg-

ningen, säger Jocke Höök. Informationsmötet hålls på ACC, som ett öppet hus och pågår

klockan 16.30-19. Ur artikel i VLT 2015-10-13

Ny bränsleskatt blir slutet för E85Om drygt en månad höjs skatten på etanolbränslet E85 med drygt en krona och efter årsskiftet höjs den ytterligare. Redan i dag vän-der bilisterna etanolen ryggen och efter höjningarna väntas försälj-ningen rasa.

För mig kan de lika gärna slopa det helt. Jag skulle kunna an-vända den tanken till förnybar RME-diesel i stället, jag tror att det finns en mycket större marknad för det, säger Micke Frentz på OKQ8 12:an i Köping.

Han går till och med så långt att han kallar hela etanolsats-ningen för ”en politisk flopp”.

Ja, det var något politikerna tvingade fram för att de ville göra något åt vårt dåliga miljösamvete.

Sara Ramsell fyller sin Saab med bensin – trots att familjen köpte den som miljöbil en gång.

– Jo, så var det ju. Men i dag tänker vi mer på vad som är bil-ligast och då blir det bensin. Priset skulle behöva gå ner en hel del för att jag i dagsläget skulle tanka etanol, säger hon. Ur artikel i Arboga Tidning 2015-10-21

STOCKHOLMS LäN

2 000 mil i bil med ruttna fisken från sjönBraxen, björkna, mört, löja och gärs. Hittills har Vallentuna och Täby kommuner låtit fiska upp 120 ton av de fiskarterna ur Val-lentunasjön. Syftet är att utfiskningen av den så kallade vitfisken ska göra att rovfiskbeståndet ska växa till sig. När balansen mellan rovfisk och vitfisk är bra i sjön ska siktdjupet i det grumliga vattnet bli längre.

Fisken från sjön omvandlas till biogas som kan användas som drivmedel.

Enligt en uträkning skulle de 120 ton fisk som tagits upp ur sjön räcka för att driva en liten biogas bil 2 000 mil.

Det är i Uppsala Vattens anläggning rötningen görs i en stor rötkammare. Vid rötningsprocessen bildas gas och det är den som komprimeras och används som biobränsle.Ur Lokaltidningen Mitt i 2015-10-02

Miss på kraftverk skapade stinkmolnI Värtan pågår arbetet med Fortum Värmes nya biobränslebaserade kraftvärmeverk. Förra helgen skulle Fortum torka murbruket i den nya pannan. Ett antal oljebrännare placerades ut, och enligt For-tums väderanalyser skulle vinden blåsa all eventuell rök och lukt som skulle kunna uppstå under torkningen västerut över vattnet.

Problemet var bara att vinden blåste åt fel håll. Molnet drog i stället in över Hjorthagen, och tog alla på sängen. Röken och lukten orsakade andningsbesvär, huvudvärk, sveda i

ögonen och illamående, enligt de boende. Christer Edvarsson, enhetschef på miljöförvaltningen, medde-

lar att händelsen ska följas upp noga. – Vi har frågat Fortum om vad de höll på med, och bett dem att

bland annat ta reda på vilka bränslen som användes. Ur artikel i Östermalmsnytt 2015-10-10

En dröm för ingenjörer – Fortums nya biokraftvärmeverk fasar ut koletInte bara störst i världen, utan även effektivast. Det är det am-bitiösa målet för det nya biokraftvärmeverk som Fortum Värme snart sätter i drift i Stockholm.

Det är ett mångfacetterat projekt. 330 megawatt installerad ef-fekt ska producera 200 megawatt fjärrvärme och parallellt driva en turbin på 130 MW för elproduktion.

Utöver det ska 80 MW värme utvinnas genom kondensering av rökgaserna.

I centrum finns en panna som varje dygn kan bränna 12 000 kubikmeter biomassa. Dessutom ett nytt pannhus, ett jättelikt bergrum för bränslelager, en pir för biobränslelastade fartyg och en anläggning för att lossa biobränslelastade tåg. Två kilometer bergstunnlar förbinder de olika enheterna.

Den förväntade förbränningen av 3 miljoner kubikmeter bio-massa per år motsvarar 2,5 procent av den årliga tillväxten i Sve-riges skogar.

Under driftsäsongen väntas i snitt ett tågset och ett fartyg med biomassa ankomma varje dygn. Förutom i Sverige finns leverantö-rerna i Finland, de baltiska staterna och Ryssland. Ur artikel i Dagens Industri 2015-10-20

”Vi vill sluta kretsloppet”I början av oktober invigdes Södertörns nya biogasanläggning i Stockholm. Rötrester blir till biogödsel som ska komma lantbru-kare till nytta genom företaget Biototal.

En vecka innan invigningen kunde Biototal köra ut den första biogödseln från anläggningen.

Biototal är i grunden ett företag från Linköping som under de senaste åren vuxit sig starkare på biogödselmarknaden och kan i dag räkna sig som marknadsledande. Företaget har 15 anställda från Uppsala ner till Skåne och omsätter ungefär 30 miljoner.

Den stora skillnaden här i Stockholm är att denna biogödseln även kommer att ha en avvattnad fraktion, som ser ut som mulljord.

Det som går in i anläggningen är matavfall och restprodukter från livsmedelsindustri och storkök.

Biogödseln kommer att i första hand säljas till lantbrukare i östra delen av Sörmland och en del norr om Stockholm. En utma-ning är att hitta gödselbrunnar för mellanlagring.Ur artikel i Jordbruksaktuellt 2015-10-21

13

Ny biogasfabrik invigdes vid SRVEn ny biogasanläggning, som har byggts av Scandinavian Biogas, invigdes vid SRV Återvinning i Gladö kvarn i Huddinge. Råvaran till biogasen är matavfall från hushåll i Nynäshamn, Haninge, Bot-kyrka, Huddinge och Salem.

Den nya anläggningen invigdes under ett stort pressuppbåd av energiministern Ibrahim Baylan (S) och Sveriges tidigare statsmi-nister Göran Persson som i dag är styrelseordförande för Scandi-navian Biogas.

Anläggningen har kapacitet att behandla 50 000 ton matavfall per år. Produktionen beräknas uppgå till 80 GWh uppgraderad biogas per år, vilket motsvarar energiinnehållet i 8,8 miljoner liter bensin.

Ur artikel i Nynäshamns Posten 2015-10-06

Södertörns nya biogasfabrik är i driftScandinavian Biogas har tecknat ett kontrakt med Widrikssons åkeri för direktleverans av fordonsgas, och tanken är att hitta fler liknande kunder. Resten av biogasen transporteras från Huddinge i lastbilar på gasflak till olika biogasdistributörer. Från bolagets an-dra anläggning, som finns i Henriksdal, levereras biogas genom Stockholm stads gasnät till gasmackarna i Stockholm.

För Scandinavian Biogas har investeringen i den nya anlägg-ningen kostat 200 miljoner kronor.

Scandinavian Biogas bygger nu ut sin andra anläggning i Hen-riksdal och hoppas kunna bygga en liknande biogasfabrik som den i Gladö kvarn i norra delen av Stockholms län, berättade bolagets styrelseordförande Göran Persson. Ur artikel i Nynäshamns Posten 2015-10-09

Största flispannan snart klarBygget av Sveriges största bioenergieldade kraftverk är inne på upploppet. Mycket bränsle ska importeras men en hel del kommer att komma från skogsägare i Svea Jord & Skogs område.

Målet är att alla fossila bränslen, i praktiken kol, ska vara utfa-sade 2030. Man kommer i alla fall nå 90 procent biobränslen.

Produktionen kommer, när allt fungerar som det ska, leverera 750 gigawattimmar värme per år.

Bränslet kommer att bestå av skogsbränsle till absolut över-vägande del. Alltså grot, restprodukter från sågverk och flisad rundved.

En trolig mix av intransporter blir kanske 1-2 tåg per dygn, 3-4 mindre fartyg per vecka samt 3-4 riktigt stora fartyg per år.

Exakt varifrån allt bränsle ska komma är inget Fortum gått ut med. Mellanskog har skrivit kontrakt på provleveranser på cirka 250 000 kubikmeter. Ur artikel i Upplands Nyheter 2015-10-16

De bygger nytt tankställe för gasEnergiföretaget Eon satsar på fordonsgas norr om Stockholm. Norr-tälje är en av fyra orter där nya tankställen öppnas. Om allt går enligt planen ska det gå att tanka biogas till midsommar nästa år.

Det nya tankstället i Norrtälje kommer att ligga hos OKQ8 vid Stockholmsvägen.

Eon har i dag nio tankställen för fordonsgas i drift i Stock-holmsregionen, de flesta centralt eller söder om Stockholm.

Förutom i Norrtälje är tankställen med fordonsgas på gång även i Uppsala, Enköping och Järfälla. Ur artikel i Norrtelje Tidning 2015-10-14

SÖRMLANDS LäN

Snart tankas bussarna med raps Från och med nästa år kan det dofta svagt av fritös på länstrafikens bussar. Den vanliga dieseln ska bort och ersättas med rapsolja och snart rullar alla bussar miljövänligt.

I bussgaraget i Nyköping pågår arbetet för fullt med att konver-tera bussarna för de att kunna köras på rapsolja.

– För att klara det här måste vi konvertera minst sex bussar i veck-an, säger Andrew Nilsson, verkstadschef vid Nobina i Sörmland. Den 1 januari är det deadline. Då ska alla länstrafikens bussar i Sörmland köra på fossilfritt bränsle.

Det tar tid att komma åt alla delar i motorn på en buss och det tar 23 timmar att konvertera varje buss.

Sedan tidigare går bussarna i Eskilstuna på biogas, men nu ska alla bussar i hela länet rulla fossilfritt. De flesta kommer att gå på rapsoljan RME. Några Mercedesbussar i Nyköping är dock inte certifierade och måste gå på den dyrare biodieseln HVO. Ur artikel i Södermanlands Nyheter 2015-10-09

ÖSTERGÖTLANDS LäN

Soporna värmer våra hem I Finspångs värmeverk finns fyra olika sorters energislag som kom-mer från avfall, biobränsle (flis), spillvärme från SSAB samt olja.

– Vi eldar kommunens sopor men importerar även sopor från England. 25 procent av soporna kommer från vår kommun. Vi eldar cirka 25 000 ton sopor per år och det är ganska mycket med tanke på att det här är en relativt liten anläggning, säger Anders Kvist, affärsområdeschef på Energi Finspångs tekniska verk.

Enligt Anders är oljeförbrukningen onödigt stor beroende på att det fattas flis i baslastproduktionen.

– Vi har lite åtgärder för att plocka bort oljan. En anläggning vid bostadsområdet Nyhem har vi konverterat till bioolja.

Företaget håller även på att bygga en fjärrvärmeackumelator som ska klara av svängningarna under ett dygn.

– Det här är ett sätt att plocka bort fossil eldningsolja som vi an-nars behövt gå på med klockan tre på natten till åtta på morgonen. Ur artikel i Länstidningen Östergötland 2015-10-23

14

Mark Kraftvärme är en av tio fjärrvärmebolag i Sverige som uppfyller Bra miljövalMark Kraftvärme AB är en av tio fjärrvärmebolag som uppfyller kraven för Bra miljöval.

– Vi ligger i framkant, säger Bengt-Allan Frost, vd för värme-bolaget.

Man pratar ofta om att fjärrvärme är så bra men vi vill ta upp var den kommer ifrån och skilja ut den bra fjärrvärmen från den dåliga, säger Emanuel Blume, produktansvarig för el, fjärrvärme och biobränsle på Bra miljöval.

Bra miljöval är en märkning där många kriterier ska uppnås. Bland annat får högst tio procent av fjärrvärmen ha fossilt ursprung.

Vidare ska avverkningen ske under kontrollerade former där bland annat blad, barr och stubbar ska lämnas kvar i skogen för att skapa återväxt. Enligt skärpta regler, som kom för två år sedan, ska askan återföras till skogen så att näringsämnena bidrar till ett kretslopp.

För Bengt-Allan Frost, vd för värmebolaget, handlar det om att ta ansvar och sätta kommunens mål i fokus.

– Genom märkningen får vi direkt skarpa krav på oss och det är grejen med Bra miljöval, säger han. Ur artikel i Markbladet 2015-10-14

Preem fördubblar produktionen av ”gröna” drivmedelEfter ett års om- och tillbyggnad och med en investering på 355 miljoner har IsoGHT-anläggningen på Preems raffinaderi i Gö-teborg nu startats upp. Det möjliggör närmare en fördubbling av produktionskapacitet för drivmedel baserat på gröna råvaror.

Preem har sedan 2010 producerat diesel av tallolja. Det har hit-tills inte varit helt enkelt att få diesel baserat på biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden.

Genom att bygga ut GHT-anläggningen med ett nytt steg i processen, bestående av bland annat en reaktor, kan man genom isomerisering förbättra köldegenskaperna. Ur artikel i Lysekilsposten 2015-10-19

KALMAR LäN

Stora Enso satsar på terminalen Förra året invigdes kombiterminalen i Fredrikslund i Nybro, vilket var en stor satsning för Nybro kommun.

Sedan dess har terminalen stått mestadels outnyttjad, men nu har företaget Stora Enso beslutat att använda kombiterminalen.

– Genom att använda kombiterminalen i Nybro för att lasta om bränsleflis från lastbil till tåg och sedan transportera flisen till våra kunder i Mälardalen, kan vi minska koldioxidutsläppen och bidra till att en mindre mängd klimatpåverkande utsläpp genere-ras från lastbilstransporter, säger Tomas Hugosson vid Stora Enso Bioenergi.

Den 7 oktober kommer det första tåget med bränsleflis att rull-la från Nybro. Totalt beräknar Stora Enso Bioenergi att lasta ut bränsleflis via terminalen motsvarande 15-20 tåg under den kom-mande vintern.

Idag drivs hela kombiterminalen av Nybro kommun som sedan 2008 lagt ut drygt 16 miljoner kronor på projektet. Ur artikel i Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning 2015-10-08

VäSTRA GÖTALANDS LäN

Kängurun 21 vann miljöpris– Byggnaden Kängurun 21 i Krokslätts fabriker söder har tagit hem förstapriset i tävlingen GBA (green building award) miljöbyggnad. Fastighetsägaren Husvärden har bland annat ersatt uppvärmning med fossilt bränsle med fjärrvärme och tecknat avtal med Mölndal energi för biobränslegenererad fjärrvärme och så kallad grön el.

”Byggnadens dubbelglas-fasad är unik och bidrar till ett gott inneklimat, en energieffektiv byggnad och ett vackert rum för so-cial samvaro där gröna växter mot söder skuggar och bidrar till renare luft och välbefinnande”, skriver juryn i sin motivering. Ur artikel i Mölndals-Posten 2015-10-08

Odlad sjöpung kan bli alternativ till havsbaserad vindkraft Odlade fingertjocka sjöpungar som rötas till biogas. Det kan bli ett nytt sätt att utvinna energi ur haven. I november skördas de första sjöpungarna från en försöksodling utanför Tjörn.

Med hjälp av 23 miljoner kronor i bidrag och lån från Energi-myndigheten och EU startade företaget Marin Biogas i våras en för-söksodling i Djupvik utanför Tjörn. Här ska den patenterade tekni-ken att odla och röta sjöpungar till biogas verifieras och skalas upp.

De snabbväxande djuren växer på ett sätt som liknar musslor, och precis som de tar de upp stora mängder kväve och fosfor. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre enklare att röta.

Med i projektet är Eon, som är största ägaren i Falkenbergs bio-gas där biomassan i sjöpungarna ska rötas till gas.

Tanken är att rötresterna ska användas som gödsel. Enligt företaget beräkningar kan en hektar odling av sjöpung

ge 650 MWh per år, samtidigt som de renar havet från 26 ton kväve och två ton fosfor. En 5,1 km2 stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsba-serade vindkraftpark - Lillgrund Vindkraftsverk - men till halva investeringskostnaden.Ur artikel i Ny Teknik 2015-10-16

Algodlingen i Kosterhavet utökasAlgodlingen på ett halvt hektar som bedrivs i Kosterhavet kommer nu att utökas. Odlingen är en del av projektet ”Hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige”.

Den odling som genomförs är av den snabbväxande makroal-gen sockertare, även kallad sockertång, som har en bra kapacitet för att bli biomassa. Odlingen är uppdelad i två delar. Först odlas groddplantor fram från sporer inomhus, vid Lovéncentret på Tjär-nö. Efter fyra till sex veckor planteras sedan algerna ut på långlinor i havet.

Genom att utöka odlingsområdet till 0,8 hektar anser forsk-ningsgruppen att man närmar sig den storlek som de kommersiella algodlingarna längs västkusten kommer att ha i framtiden. Genom att genomföra testodlingen får man en bättre bild av algodlingens miljöeffekter. Ur artikel i Strömstads Tidning / Norra Bohuslän 2015-10-01

15

HALLANDS LäN

Så långt kör vi på matrester170 bilägare klarar att köra ett år på allt matavfall som varje år samlas in från Kungsbacka.

– Man skulle också kunna säga att biogasen från kommunens matrester skulle räcka i 170 år till en enda familj, säger Lia Det-terfelt, processingenjör på miljöföretaget Renova.

18 230 abonnenter i Kungsbacka sorterar lydigt bort rester från matbordet. Eller rensar kylskåpet från varor där bäst-före-datum gått ut. Ersättningen för att lägga avfallet i en brun påse i en binge med samma färg: lägre soptaxa.

– Det lönar sig att sortera sitt matavfall. 78 procent av alla hus-håll sorterar bort matavfallet.

Vinsten med att röta matavfall består främst i att fossila fordons-bränslen, bensin och diesel, ersätts med förnybart bränsle, biogas. Matavfallet komprimeras och körs till Renova i Göteborg. Där pressas geggan ungefär som när man gör äpplemos. Massan kallas slurry. Den raffineras till metangas. Ur artikel i Kungsbacka-Nytt 2015-10-01

Sex frågor om sänkta priser på fjärrvärme Falkenberg Energi sänker de rörliga priserna på fjärrvärme vid års-skiftet. Ingen jätteskillnad i och för sig, men fjärrvärmechef Mag-nus Hesselmar noterar i alla fall ett trevligt trendbrott.

– Det är flera skäl. Vi har legat väldigt högt men har gjort en del investeringar som gör att vi har effektivare drift nu. Sedan har vi hård konkurrens från värmepumpar som vi gärna vill möta.

– Det är nittioåtta procent biobränsle i våran mix och det har blivit billigare att köra. Därför ser vi att det finns utrymme att sänka priset.

– Samtidigt införs en ny prismodell med tre prisperioder istället för två. En för vinterperioden, en för vår- och höstperioden, samt en för sommarperioden. För att möta konkurrensen sänker vi pri-set på sommaren med nästan femtio procent.

Vad innebär det för en vanlig villaägare?– Det handlar bara om ett par hundralappar per år.

Ur artikel i Hallands Nyheter 2015-10-22

SKÅNE LäN

Fjärrvärme till fler villor i Örkelljunga Nu kan fler få fjärrvärme i Örkelljunga. Under hösten byggs det 3,4 mil långa nätet ut.

Det lokala fjärrvärmeverket har efter den senaste utbyggnaden nästan 1 000 lägenheter, över 300 villor, 14 industrier och 78 övriga objekt anslutna.

Under senare tid har bland annat behandlingshemmet i Ljung-askog fått fjärrvärme. Det var en stor investering som då gjordes av bolaget. Även radhusen i centrumkvarteret Ejdern har anslutits.

– Jag tycker att intresset håller sig rätt stabilt, säger fjärrvärme-chefen sammanfattningsvis.

Fakta Örkelljunga fjärrvärmeverk: • För produktion av värmeenergin eldas uteslutande med bio-bränsle från skogen. Årligen förbränns 35 000 kubikmeter flis. • Aska på 100 ton lämnas till återvinning och återförs till skogen. • Bolaget har fyra anställda. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad 2015-10-10

Lågt pris gör elvärme fortsatt populär Det finns inte många oljepannor kvar i dag, säger Bengt Draken-berg, energirådgivare för Trelleborgs kommun. De flesta finns hos äldre människor som inte tycker att det är någon idé att byta. I stället är det framför allt eluppvärmning, antingen vattenburen eller direktverkande, som är populärt, för dem som inte har till-gång till gas eller fjärrvärme.

– Det låga priset gör att man fortsätter med eluppvärmning om man har det installerat, säger Bengt Drakenberg. Men man instal-lerar gärna en värmepump för att göra det billigare.

En pump som tar värmen ur luften är gynnsam att använda i ett för Sveriges del varmt klimat som i Skåne.

– Den ska fungera ner till minus 15 grader, men den ger natur-ligtvis mindre ju kallare det är.

Bengt Drakenberg är även energirådgivare för Osby kommun. – Det är ganska stor skillnad mellan Trelleborg och Osby. I

Osby är man betydligt mer intresserad av biobränsle. Där finns det ju mycket skog, många kanske har möjlighet att få tag i ved billigt.

Bengt Drakenberg vill dock slå ett slag för pellets som bränsle, även i Trelleborg.

– Pellets är förnyelsebart och kan användas både i pannor och i kaminer. Man behöver inte ens ha skorsten för att installera en pelletskamin, man kan leda ut röken genom ytterväggen. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda 2015-10-01

Ny lag kan hota miljonaffärEtt halvår försenat började Jordberga Biogas producera gas våren 2104. Förseningen kan nu visa sig bli ödesdiger.

I en ny lagrådsremiss vill regeringen nämligen att anläggningar för livsmedelsbaserade biodrivmedel som togs i drift efter 31 de-cember 2013 inte ska få göra något avdrag för energi- och koldi-oxidskatt.

I Jordbergas fall skulle det här innebära en skattesmäll på up-pemot 40 miljoner kronor.

För lantbrukarna i Skånska Biobränslebolaget som äger 20 pro-cent av SBI Jordberga står också en stor råvaruaffär på spel. Jord-berga Biogas använder 100 000 ton grönmassa i produktionen, det handlar framöverallt om majs och helsädesensilage. Ur artikel i ATL 2015-10-06

Grönt bränsle i äppelfabrikenFör 44 år sen kämpade den äppelodlande familjen Lindberg för miljön på Österlen i filmen ”äppelkriget”.

Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att Kiviks Musteris oljepanna länge utgjorde ett dåligt samvete.

Utsläppsreningen var förstklassig, men det kändes helt fel att elda upp närmare 770 kubikmeter olja per år, berättar produk-tionschefen Christian Rosengren.

En energikartläggning med stöd från Energimyndigheten gjor-de att man äntligen tog tag i problemet. I dag kommer 90 procent av bränslet till musteriet från träpellets.

Åtgärden, som beräknas ha sparat runt 4 500 MWh per år, är lönsam: investeringen på 8,8 miljoner kronor betalar av sig på 2,5 år.Ur artikel i Energivärlden 2015-10-09