UPPSALA UNIVERSITET – INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIK OCH MEDIA

BitTorrent i kommersiella system

Identifiering av incitament och användarbeteenden

Petter Norman

2011-06-17

Handledare: Lars-Åke Larzon Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-11

1

Abstract

Companies that sell digital products such as software and movies transfer large amounts of data to

its customers. In order to send this amount of data using FTP or HTTP and still maintain a high speed

transfer rate it is required that the company have a large number of servers and a huge bandwidth.

Servers and bandwidth costs money which means they have great costs on the distribution of their

products. In order to reduce distribution costs, P2P technology can be used and the most powerful

technology to transmit popular files is called BitTorrent.

BitTorrent requires users to share their bandwidth. Nowadays, BitTorrent is frequently used to

transfer products that are free of charge; one example is the Linux distribution Ubuntu. In these

BitTorrent systems different incentives exist to motivate the users to share their bandwidth. If a

company uses BitTorrent to save money and put the distribution cost on their customers, does the

customers motivation to share their bandwidth disappear?

To give the reader a clear picture of the subject, literature on how BitTorrent works and its different

concepts have been acquired and processed. In addition to literature, a survey has been carried out

in which BitTorrent users were asked about their willingness to share their bandwidth and what

motivates them most in a possible commercial BitTorrent system.

The result of this study shows that a marked increase in the propensity to share bandwidth appears

as additional incentives are implemented to a BitTorrent system. These incentives may be of financial

or functional value. Economic incentives proved to be the most requested implementation.

Keywords: BitTorrent, Peer-To-Peer, P2P, incentives, commercialization

2

Sammanfattning

Företag som säljer digitala produkter så som mjukvara och film skickar stora mängder data till dess

kunder. För att kunna överföra dessa mängder med FTP eller HTTP i hög hastighet till kunderna krävs

det att företaget har ett stort antal servrar och enorm bandbredd. Servrar och bandbredd kostar

pengar vilket betyder att företagen har stora kostnader på distribution av deras produkter. För att

minska distributionskostnader kan P2P-teknik användas och den kraftfullaste tekniken för att

överföra populära filer heter BitTorrent.

BitTorrent kräver att användare delar med sig av sin bandbredd. I dag används BitTorrent ofta för att

överföra produkter som är gratis, ett exempel är Linuxdistributionen Ubuntu. I dessa BitTorrent-

system motiveras användarna att bidra med sin bandbredd för att ge tillbaka någonting till

gemenskapen. För att spara pengar kan företaget sprida ut kostnader för distribution till kunderna.

Vad händer med kundens motivation att dela med sig av sin bandbredd i detta fall?

Litteratur om hur BitTorrent fungerar och dess olika begrepp har samlats in och bearbetats. Utöver

tidigare litteratur har en enkätundersökning genomförts där BitTorrent-användare tillfrågats om

deras relation till att bidra med bandbredd och vad som motiverar dem mest i ett eventuellt

kommersiellt BitTorrent-system.

Resultatet av undersökningen visar att en tydlig ökning av benägenhet att dela med sig av bandbredd

infinner sig då ytterligare incitament tillförs i BitTorrent-system. Dessa incitament kan vara

ekonomiska eller funktionella värden. Ekonomiska incitament visade sig dock vara de mest

efterfrågade.

Nyckelord: BitTorrent, Peer-To-Peer, P2P, incitament, kommersialisering

3

Ordlista

ADSL-uppkoppling En typ av bredbandsuppkoppling som sker över kopparledningar.

Begränsas till lägre bandbredd.

Bandbredd Mått på hur mycket data som kan överföras till och från en nod samtidigt.

Centraliserat nätverk Nätverk med central nod som alla andra noder måste använda.

Decentraliserat nätverk Nätverk utan central nod. Noder i nätverket kan kommunicera utan att

använda en central nod.

Fiber-uppkoppling En typ av bredbandsuppkoppling som sker över fiberledningar. Förknippas

med hög bandbredd.

Flash crowd Uppstår när en fil blir populär snabbt det vill säga när många noder

ansluter till en och samma nod för att få tag i en fil.

Hash Matematiskt värde som representerar en större mängd data. Används

ofta för att verifiera att data inte är ändrat.

Incitament Ett positivt motiverande inflytande.

Klient Dubbel betydelse. 1. En dator som inte är en server i ett nätverk. 2.

BitTorrent-klient, programvara hos noder som används för att ansluta och

använda BitTorrent.

Leecher En nod med ofullständig kopia av data i en torrent.

Nod En nod är en dator i ett nätverk.

Peer Jämlike; En nod i ett P2P-nätverk.

Seeder En nod med fullständig kopia av data i en torrent.

Server En dator med särskild roll att ta emot förfrågningar och svara på dessa.

Svärm Ett nätverk med BitTorrent-noder som är anslutna till varandra genom

samma tracker och samma torrent.

Tracker Servermjukvara för BitTorrent. Låter peers finna varandra och samlar

statistik.

4

Innehållsförteckning

Abstract ................................................................................................................................................... 1

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2

Ordlista .................................................................................................................................................... 3

Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 4

Figurförteckning .................................................................................................................................. 6

1. Inledning .......................................................................................................................................... 7

1.1. Bakgrund ................................................................................................................................. 7

1.1 Problemformulering ................................................................................................................ 7

1.2 Syfte ......................................................................................................................................... 8

1.3 Avgränsningar .......................................................................................................................... 8

1.4 Disposition ............................................................................................................................... 8

2 Metod .............................................................................................................................................. 9

2.1 Forskningsmetod ..................................................................................................................... 9

2.1.1 Kvantitativ metod ............................................................................................................ 9

2.2 Datainsamling ........................................................................................................................ 10

2.2.1 Litteraturstudier ............................................................................................................ 10

2.2.2 Enkät .............................................................................................................................. 10

2.3 Analys av kvantitativ data ..................................................................................................... 11

2.3.1 Visuell framställning av data ......................................................................................... 11

2.4 Genomförande ...................................................................................................................... 11

2.5 Reliabilitet ............................................................................................................................. 12

2.6 Validitet ................................................................................................................................. 12

2.7 Källkritik ................................................................................................................................. 13

3 Teori............................................................................................................................................... 14

3.1 Klient-Server .......................................................................................................................... 14

3.1.1 Klient-Server protokoll .................................................................................................. 15

5

3.2 Peer-to-peer .......................................................................................................................... 16

3.3 BitTorrent .............................................................................................................................. 17

3.4 Peers ...................................................................................................................................... 18

3.4.1 Seeder ............................................................................................................................ 18

3.4.2 Leecher .......................................................................................................................... 19

3.5 Trackern ................................................................................................................................. 20

3.5.1 Decentraliserad tracker ................................................................................................. 20

3.6 Klient ...................................................................................................................................... 20

3.6.1 Torrent-filen .................................................................................................................. 21

3.7 Implementerade kommersiella modeller.............................................................................. 21

3.7.1 Blizzard Entertainment .................................................................................................. 21

3.7.2 Spotify ............................................................................................................................ 21

3.7.3 Skype ............................................................................................................................. 22

4 Empiri ............................................................................................................................................ 23

4.1 Enkät ...................................................................................................................................... 23

5 Analys ............................................................................................................................................ 29

5.1 Analys av enkätsvar ............................................................................................................... 29

5.1.1 Kvotfördelning ............................................................................................................... 29

5.1.2 Bidragsfördelning .......................................................................................................... 29

5.1.3 Incitament ..................................................................................................................... 30

5.1.4 Implementerade system i kontrast till undersökningen ............................................... 30

6 Avslutning ...................................................................................................................................... 32

6.1 Diskussion .............................................................................................................................. 32

6.2 Har arbetet nått målet?......................................................................................................... 33

7 Litteraturförteckning ..................................................................................................................... 34

8 Bilagor ............................................................................................................................................ 36

8.1 Enkät ...................................................................................................................................... 36

6

Figurförteckning

Figur 1. Klient-Server modell, klienten (C) och servern (S) kommunicerar med varandra. .................. 14

Figur 2. Flaskhals uppstår när flera klienter (C) ansluter till samma server (S) samtidigt. .................... 15

Figur 3. Alla peers (P) kan skicka data till varandra utan någon central nod. ....................................... 16

Figur 4. Seeder (S) skickar ut delar till ett fåtal leechers (L), dessa distribuerar vidare delarna till andra

leechers. ................................................................................................................................................ 17

Figur 5. Fördelning av den normala uppladdningskvoten för respondenterna .................................... 23

Figur 6. Uppladdningskvoterna kategoriserade med värdet mindre än 1.0 och mer än 1.01 .............. 24

Figur 7. Fördelning av respondenterna som hade kvot över respektive under 0.51 ............................ 24

Figur 8. Fördelning av respondenter villiga att bidra med bandbredd utan att få kompensation ....... 25

Figur 9. Fördelning av respondenter villiga att bidra med bandbredd med kompensation ................. 25

Figur 10. Fördelning av hur respondenter är villiga att dela med sig av sin bandbredd om de i normala

fall har en kvot på över eller under 1.0 ................................................................................................. 26

Figur 11. Fördelning av hur respondenter är villiga att dela med sig av sin bandbredd om de i normala

fall har en kvot på över eller under 0.5 ................................................................................................. 26

Figur 12. Fördelning av vilken kompensation respondenterna kände sig mest motiverade av ........... 27

Figur 13. Kompensationsalternativen kategoriserade till ekonomiskt värde och mervärde. ............... 27

Figur 14. Fördelning av kompensation för kvotgrupperna över eller under 0.5 samt över eller under

1.0 .......................................................................................................................................................... 28

Figur 15. Fördelning av kompensationskategorier för kvotgrupperna över eller under 0.5 samt över

eller under 1.0 ....................................................................................................................................... 28

7

1. Inledning

Detta avsnitt handlar om bakgrunden för uppsatsen. Problemformulering, syfte, avgränsningar samt

uppsatsens disposition redogörs.

1.1. Bakgrund

Internet är idag en självklar del av samhället och används av miljarder människor världen över

(Internet World Stats 2010). Grundstommen för Internet är att dela filer i olika storlekar, exempelvis

laddar man ner filer genom att surfa in på en vanlig webbsida. Det finns även ett annat syfte att dela

filer, distribution av mjukvara eller media. Denna distribution sker ända sedan Internets födelse ofta

med hjälp av FTP eller HTTP. Vid användning av dessa tekniker krävs ett stort behov av bandbredd

och kraft av servern. En teknik som skapades för att avhjälpa detta problem genom att avlasta

enskilda noder är BitTorrent. (BitTorrent.org 2008)

BitTorrent är ett protokoll som låter noder ladda ner en fil och samtidigt ladda upp densamma till

andra noder. Detta är möjligt då BitTorrent delar upp filen i mindre bitar vilka noder tar emot och

skickar till varandra. När en nod har laddat ner en fil fullständigt fortsätter denne att ladda upp filen

till de andra noderna. BitTorrent bidrar på så sätt att distributionen av filer blir mer robust och

skalbart än annan teknik. (BitTorrent.org 2008)

Det finns flera organisationer som använder BitTorrent för distribuering av filer. Bland dessa

organisationer som erbjuder distribuering med BitTorrent finns populära open source projekt såsom

OpenOffice (http://www.openoffice.org/) och Ubuntu (http://www.ubuntu.com/). Blizzard

Entertainment (http://www.blizzard.com/) är ett exempel på företag som använder BitTorrent och

de distribuerar spel, uppdateringar och filmer med hjälp av tekniken. Det finns dock många företag

som säljer mjukvara som inte använder BitTorrent för distribution bland annat Microsoft

(http://www.microsoft.com) eller Apple (http://www.apple.com/). Detta faktum kan bero på flera

olika faktorer och de kommer undersökas i denna uppsats.

1.1 Problemformulering

Distribuering av mjukvara och filer är ett vanligt förekommande fenomen på internet. Digital

distribution av produkter ökar i popularitet och på grund av det ökar också behovet av smart teknik

för överföring. Ofta använder företag egna servrar där användare genom FTP eller HTTP laddar ner

valda filer, detta är kostsamt för företagen och om trafiken ökar måste antalet servrar utökas. Detta i

sin tur betyder ännu större kostnader för företagen. En lösning för att minska dessa kostnader är att

fördela ut distributionskostnaderna till kunderna genom att använda BitTorrent. Frågor som uppstår

är då:

8

Om företag som säljer digitala produkter fördelar deras distributionskostnader till kunderna,

är kunderna villiga att dela med sig av sin bandbredd?

Vill kunderna ha kompensation för att de delar med sig av bandbredd eller är de nöjda med

de fördelar BitTorrent för med sig utan annan kompensation?

1.2 Syfte

BitTorrent förknippas ofta med den olagliga fildelningen. Dessa webbsidor drivs ofta ideellt utan

någon inkomst som syfte. För att få användare att bidra med sin bandbredd så brukar olika typer av

incitament användas på dessa. Exempel på sådana incitament kan vara tvång på bra

nedladdningskvot eller status med topplistor på de mest aktiva användarna. När ett företag säljer

och distribuerar digitala produkter med hjälp av BitTorrent, försvinner då de ovan angivna

incitamenten hos kunderna? Denna uppsats syfte är att ta reda på hur ett företags användning skulle

påverka incitament för kunderna och vilka incitament som skulle fungera bättre.

1.3 Avgränsningar

Den teoretiska delen i uppsatsen är avgränsad till teori om BitTorrent i praktiken. Fokus ligger på att

förklara hur BitTorrent fungerar samt identifiera fördelar och nackdelar som BitTorrent för med sig.

Antaganden om fungerande system görs och att noder skickar rätt data, med andra ord tas

säkerhetsaspekter inte upp i uppsatsen. Metoden kan utföras på flera olika vis men i denna uppsats

avgränsas metoden till en enkätundersökning som tar reda på statistiskt sett hur användare ställer

sig till uppsatsens frågeställning. Enkätundersökningen avgränsas till befintliga användare av

BitTorrent, användare som ej använt BitTorrent tidigare kommer inte förfrågas.

1.4 Disposition

Första delen av uppsatsen innehåller en inledning bestående av bakgrund, frågeställning, syfte och

avgränsningar. Det andra avsnittet behandlar teori om forskningsmetod, datainsamling och analys av

insamlade data. Ett redogörande för hur genomförandet av datainsamling och analys beskrivs också.

Tredje avsnittet tar upp relevant teori om de områden som behandlas i uppsatsen. Teorin är skriven

på ett sätt så att även den oinvigde BitTorrent-användaren ska kunna förstå uppsatsen. I det fjärde

avsnittet presenteras resultaten av enkätundersökningen. Presentationen sker med hjälp av diagram

av olika slag, vilket ger en tydlig bild över svarsfördelningen. I det femte avsnittet analyseras den

empiriska undersökningen genom att granska teori och frågeställning. Slutsatser dras utifrån svaren

på enkäten och nuvarande implementeringar. I det sjätte avsnittet diskuteras slutsatserna och

resultaten som framkommit i analysen.

9

2 Metod

Metodavsnittet är uppdelat i tre områden: val av forskningsmetod, metod för insamling av data och

metod för analys av insamlad data. För att läsaren skall uppnå god förståelse presenteras teori om

metoderna. Efter teori beskrivs sedan planerat genomförande av insamling och analys.

2.1 Forskningsmetod

Målet med uppsatsen är att med hjälp av statistik kunna ta fram mätbara resultat. Detta går med

fördel att göra med hjälp av enkät. Den metod som är lämplig att använda i denna uppsats är därför

den kvantitativa metoden.

Det som ska undersökas är vad nuvarande användare av BitTorrent anser om huruvida deras

bandbredd kan delas med andra om ett kommersiellt syfte från ett företag finns. För att undersöka

detta skulle en kvalitativ studie kunna ge ett missvisande resultat. En kvalitativ studie riktar in sig på

färre personer som exempelvis intervjuas. Om en kvalitativ studie skulle genomföras på ett mindre

antal personer skulle ingen slutsats kunna dras på hur användare av BitTorrent tycker generellt. En

kvantitativ studie är därför mer relevant och en enkät särskilt motiverat. En kortare enkät skulle

kunna generera många svar och därför kunna ge en bild där en generell analys skulle kunna

genomföras.

2.1.1 Kvantitativ metod

Kvantitativ metod är ett samlingsnamn på arbetssättet där forskning bedrivs genom insamling av

empiriska och kvantifierbara data. Data sammanfattas i statistisk form och utifrån denna bearbetade

form analyserar med utgångspunkt i testbara hypoteser. (Nationalencyklopedin 2011)

Kvantitativ data är data baserade på siffror. Ofta genereras data från experiment, undersökningar

eller enkäter men kan också genereras från andra forskningsstrategier. Kvantitativ data används och

analyseras primärt i det positivistiska forskningsparadigmet. Ett paradigm är en referensram inom en

vetenskaplig disciplin och det positivistiska paradigmet handlar om att göra observationer och bevisa

hypoteser. Det finns olika typer av kvantitativ data: nominell data, ordningsdata, intervalldata och

kvotdata. Några exempel på kvantitativ data:

antal personer som använder en viss webbläsare

ett företags årliga vinst över en viss tidsperiod

tid det tar för en dator att läsa en fil

(Oates 2010)

10

2.2 Datainsamling

Att samla in data går att göra på många olika sätt. I denna uppsats används litteraturstudier och

enkät för att samla in data. Litteratur samlas in för att klargöra begrepp och teorier på ett trovärdigt

sätt. För att undersöka hur teori hänger ihop med verklighet kommer en enkät konstrueras och

användas.

2.2.1 Litteraturstudier

Motivet för att utföra litteraturstudier är att bygga upp en kunskapsbas för läsaren. Det är viktigt att

relevant och riktig kunskap återfinns och kunskaparen bör leta efter trovärdiga källor. Det finns olika

slags källor att använda. Exempel på kunskapskällor är böcker, artiklar och webbplatser. En annan

aspekt som gör det viktigt att utföra litteraturstudier är att hitta ett kunskapsområde som inte ännu

utforskats. På detta sätt kan kunskaparen hävda att ny kunskap har utförts. (Oates 2010)

2.2.2 Enkät

En enkät är en undersökning med ett antal fördefinierade frågor. Under en undersökning ser

enkäterna som respondenterna svarar på lika ut, det är samma frågor och ordningen skiljer sig inte.

Det finns olika sätt att ställa dessa frågor. Ett sätt är att skicka ut frågorna så att respondenten själv

fyller i svaren, ett annat sätt är istället att forskaren och respondenten talar med varandra och

forskaren fyller i svaren respondenten ger på frågorna. (Oates 2010)

Enkäter används med fördel då:

målet är att få data från ett stort antal personer

frågor går att ställa på ett sådant sätt att de går snabbt att svara på och att analysera

respondenter inte behöver infinna sig på plats utan kan befinna sig på avstånd både

geografiskt och tidsmässigt

Nackdelar som kan uppstå vid användning av enkäter är:

vid användning av slutna svarsalternativ kan forskaren missa resultat som denne inte tagit i

beaktning

följdfrågor kan inte ställas

vid fast urval av respondenter finns det risk för att svarsfrekvensen blir lägre än väntat

en respondent kan missförstå eller ljuga vid sina svar, detta märks inte vid utskickade enkäter

och är svårt att märka vid exempelvis telefonsamtal

om en respondent ej förstår en fråga kan detta inte förklaras ytterligare och rättas till

(Oates 2010)

11

2.3 Analys av kvantitativ data

Huvudsyftet med att analysera kvantitativ data är att hitta mönster och komma fram till slutsatser.

Det finns flera olika tekniker av olika komplexitet för kvantitativ dataanalys. Den enklare typen av

analys vilken oftast används vid mindre projekt innehåller tabeller, diagram och grafer för att

illustrera data. Med användning av dessa kan forskaren eller läsaren utläsa mönster i

undersökningen. Vid ökad komplexitet kan medelvärden och liknande bidra till att hitta mönster. Vid

större projekt används mer komplexa tekniker för att verifiera mönster och bevisa att de inte är

slumpartade. (Oates 2010)

2.3.1 Visuell framställning av data

Det finns många olika sätt att visa upp kvantitativ data på ett tydligt sätt. Bland annat tabeller,

diagram och grafer. Vid analys av kvantitativ analys är det viktigt att välja rätt sätt att presentera data

så att resultatet blir tydligt. (Oates 2010)

2.3.1.1 Tabeller

Tabeller går att använda till alla typer av data och är enkla att framställa. I tabeller kan data

grupperas på så sätt att liknande data hamnar i samma grupp. Detta kan göras exempelvis för att

rådata är omfattande och behöver kortas ner för att ge översikt. (Oates 2010)

2.3.1.2 Diagram

Det finns flera olika diagram bland annat stapel- eller cirkeldiagram. Stapeldiagram används ofta för

att visa frekvenser av data. Stapeldiagram är bra att använda för att presentera hur stor frekvens det

är av några olika grupperingar. Cirkeldiagram visar på ett bra sätt upp hur svaren fördelar sig på en

viss fråga. (Oates 2010)

2.3.1.3 Grafer

Det finns också olika typer av grafer att använda sig av för att presentera data, exempelvis punkt- och

linjegrafer. Punktgrafer kan med fördel användas för att visa relationen mellan olika variabler.

Genom att mäta de olika variablerna med samma intervall och visa upp det på en punktgraf så kan

man se utifall ena variabeln ökar och den andra också ökar så finns det troligtvis en relation mellan

variablerna. Linjegrafen kan användas för att visa trender på ett tydligt sätt. (Oates 2010)

2.4 Genomförande

Enkätens frågor ska vara anpassade för att ge underlag till svar på frågeställningen. Målet är att få

minst 20 svar för att undersökningen ska kunna ge trovärdiga svar. För att uppnå dessa kriterier

kommer enkäten innehålla fyra frågor, dels för att endast relevant data samlas in och dels för att få

fler respondenter då enkäten inte är tidskrävande. Respondenterna till enkäten ska vara personer

12

som redan vet hur man använder BitTorrent och vad som krävs av en denne. Enkäten kommer

byggas upp i Google:s webbapplikation Spreadsheets (spreadsheets.google.com). Distribution av

enkäten sker på Facebook (www.facebook.com) där snöbollsurval används. Snöbollsurval innebär att

man väljer ut ett antal personer som lämpliga respondenter, dessa personer väljer i sin tur ut några

personer som lämpliga respondenter.

För att analysera data från enkäten kommer verktyg ur Google Spreadsheets användas. Med denna

webbapplikation kan man ta fram olika diagram för att se hur totala mängden respondenter svarat.

Utifrån dessa diagram kan man dra slutsatser på hur användare tycker generellt och bidra till svar på

frågeställningen.

2.5 Reliabilitet

Reliabilitet är ett mått på hur pass tillförlitlig data är, med detta menas att om undersökningen

genomförs igen ska resultatet bli detsamma (Bell 2006). När det gäller enkäter handlar det om hur

data samlas in. Detta baseras på bland annat hur enkäten är upplagd, spriden, vilka frågetyper som

ställts och om enkäten provats på testpersoner innan den skickats ut till respondenter. (Oates 2010)

Innan enkäten skickades ut till respondenterna testades den och reviderades. 34 respondenter

deltog vilket är ett tillräckligt antal respondenter för att data ska anses som tillförlitligt. De frågor

som ställts är fyra stycken stängda frågor med fasta svarsalternativ. Frågorna doldes delvis ifrån

varandra så att svar inte skulle påverka varandra. I en av frågorna sorterades svaren utan inbördes

ordning så att de inte skulle påverka respondenten. Öppna frågor eller svarsalternativ hade kunnat

ställas hade kunnat öka reliabiliteten. Analysen av öppna frågor eller svar kan dock vara svårare att

tolka data och situationer där antaganden om vad respondenten svarat hade kunnat uppstå.

2.6 Validitet

Enkäters validitet kan delas upp i två punkter: innehållsvaliditet och konstruktionsvaliditet.

Innehållsvaliditeten handlar om frågorna är motiverade utifrån ämnet som efterfrågas, i detta fall

uppsatsens frågeställning. Konstruktionsvaliditeten handlar om frågorna som ställs kommer ge de

svar som är önskade. (Oates 2010)

Enkätens uppbyggnad och frågor har fokuserat uteslutande på uppsatsens frågeställning och ställts

på ett tydligt sätt för att respondenten inte ska behöva misstolka.

13

2.7 Källkritik

Artiklar och konferenshandlingarna som används till teori i denna uppsats är nästan uteslutande

hämtade från ACM, Association for Computing Machinery. ACM har ett stort digitalt bibliotek med

datavetenskaplig litteratur. Enligt ACM själva är litteraturen i deras bibliotek trovärdig och i framkant

av forskning inom datavetenskapen. (Association for Computing Machinery 2011)

Den elektroniska informationen kommer nästan uteslutande från officiella källor. Därför går det att

anse denna information som högt trovärdig.

14

3 Teori

Denna del tar upp grundläggande funktioner och teorier om överföringsmodeller så som Client-Server

samt Peer-To-Peer. Vidare presenteras Peer-To-Peer-tekniken BitTorrent och dess byggstenar. Utöver

grundläggande funktioner i BitTorrent kommer även andra delar som läsaren behöver ha förståelse

om att tas upp och förklaras. Begrepp som kommer användas i uppsatsen blir förklarade för att

läsaren skall få förståelse.

3.1 Klient-Server

Det finns i huvudsak två olika modeller för att kommunicera över internet. Dessa två är Klient-Server

(KS) modellen och Peer-To-Peer (P2P) modellen som presenteras i senare avsnitt. KS-modellen

fungerar precis som det låter. Mjukvara på en dator, kallad server, inväntar kontakt från mjukvara på

en annan dator, kallad klient, som etablerar kontakt med servern. De olika datorerna har alltså

förutbestämda roller, servern tar i huvudsak emot förfrågningar och svarar på dem och klienten i sin

tur skapar förfrågningarna och tar emot svaren. (Comer 2009)

Med KS-modellen använder man i huvudsak två olika protokoll för överföring av filer, dessa två är

HTTP och FTP som förklaras nedan. De fördelar användare får av att använda KS-modellen är att

tilliten för att data som hämtas verkligen kommer ifrån företaget i fråga. Ytterligare fördel för

användaren är att företaget som äger servern står för hela distributionskostnaden. Nackdelen är

framförallt att när en populär fil laddas ner från företaget av många användare samtidigt uppstår en

flaskhals vid servern som bara kan distribuera med en maximal bandbredd. När den maximala

bandbredden har uppnåtts och fler kunder ansluter och laddar ner blir hastigheten minskad till

användarna. Det finns olika sätt att lösa detta problem på, exempelvis kan servern ha ett maximalt

Figur 1. Klient-Server modell, klienten (C) och servern (S) kommunicerar med varandra.

15

antal simultana anslutningar till klienter. Detta innebär dock problem med tillgängligheten när

användare som försöker ansluta blir nekade och således inte kan ladda ner filen innan det blir en

ledig anslutning. (Comer 2009)

3.1.1 Klient-Server protokoll

De två mest frekvent använda protokollen som också har använts länge för att överföra filer på

Internet FTP och HTTP. Dessa bygger båda på Klient-Server som kommunikationsmodell. De har

därför flera likheter men också olikheter.

3.1.1.1 FTP

FTP är förkortning för File Transfer Protocol. Protokollet används för att, som namnet antyder,

överföra filer över nätverk. FTP fungerar så att klienten skickar förfråganden till servern på en

anslutning, kallad kontrollanslutning. Varje gång data ska överföras till eller från servern upprättas en

till anslutning, kallad data-anslutning. Fördelen med FTP är att det går att ladda upp filer till en

server, dessutom finns det applikationer vilka erbjuder användarvänliga grafiska gränssnitt.

Nackdelen med FTP är att det till skillnad använder en port som ofta är spärrad. Detta innebär att till

skillnad från HTTP så kan inte applikationen på en dator kommas åt utan att inställningar i

brandväggen måste ändras. (Comer 2009)

3.1.1.2 HTTP

HTTP är en förkortning för HyperText Transfer Protocol. Primärt används det genom att en

webbläsare skickar en HTTP-förfrågan till en server som servern svarar på. Med HTTP kan klienten

göra en förfrågan på alla objekt på en webbsida och erhålla objektet i svaret från servern. Fördel med

HTTP är att all kommunikation sker över samma port, därför är sannolikheten att fel uppstår av den

Figur 2. Flaskhals uppstår när flera klienter (C) ansluter till samma server (S) samtidigt.

16

anledningen är liten. Det innebär alltså att applikationer som använder HTTP oftare fungerar än FTP.

En annan fördel med HTTP är att flera parallella överföringar tillåts. Detta betyder att utnyttjandet av

en användares bandbredd ökar. (Comer 2009)

3.2 Peer-to-peer

Peer-to-peer eller P2P som det förkortas är en teknik för filöverföring där det centrala

användningsområdet är att överföra data från en applikation till en annan på ett decentraliserat sätt.

Då ordet peer översätts till jämlike på svenska antyder namnet P2P att alla datorer i nätverket är

jämlika. Alla datorer i nätverket kan anta rollen som klient och server, det vill säga alla datorer kan

både ladda upp till och ner från varandra. Skillnaden består alltså i att istället för att en användare

har en applikation som hämtar data från en server, så kallat Klient-Server, så använder två användare

applikationer som kommunicerar med varandra. En styrka med P2P är då en decentraliserad metodik

används minskar det trycket på enskilda servrar som kan uppstå vid användning av Klient-Server-

tekniker. (Erman 2005)

Begreppet P2P används med ett brett spektrum och det finns många olika applikationer och

protokoll som implementerar P2P på olika sätt. Definitionen av P2P är att alla noder i nätverket

behandlas som jämlikar och således finns ingen på förhand utsedd rollindelning. Däremot brukar

P2P-nätverk delas upp olika former. I den ”rena” formen av P2P-nätverk kan en deltagare bryta sin

anslutning utan att resterande nätverk upplever någon försämring. I ”hybrid”-formen av P2P-nätverk

finns det några centrala noder för att nätverket ska fungera. Skillnaden mot Klient-Server-nätverk är

att den centrala noden inte deltar i utbytet av data utan ser bara till att deltagarna i nätverket kan

utbyta data med varandra. Vanligtvis indexerar de centrala noderna de filer som finns på nätverket.

(Erman 2005)

Figur 3. Alla peers (P) kan skicka data till varandra utan någon central nod.

17

3.3 BitTorrent

BitTorrent är ett P2P-protokoll som används för att dela filer på ett resurseffektivt och robust sätt.

Det fungerar så att en person som har en kopia av en fil skapar en torrent-fil som innehåller

information om en tracker, servermjukvaran som håller reda på användare och vilka filer som delas

ut. När sedan leechers, alltså nedladdare, laddar ner den torrent-filen så kan de ladda ner data från

originalinnehavaren. Den fil som laddas ner delas av klienten upp i många mindre bitar vilka överförs

mellan användare. Detta möjliggör att så fort en leecher börjar ladda ner bitar av en fil så kan dessa

delas ut till andra leechers. De användare som innehar en fullständig kopia av originalfilen kallas

seeders, det vill säga distributörer. På detta sätt minskar den flaskhals som uppstått med användning

av exempelvis FTP. Populära filer som delas ut och som många vill ladda ner samtidigt brukar

generera så kallade ”flash crowds”, BitTorrent är särskilt bra på att undvika dessa ansamlingar då alla

användare i nätverket laddar ner av varandra (Pouwelse, o.a. 2005). Överföring med BitTorrent ses

som den ”rena” formen av P2P nätverk men en tracker behövs för att överföringen ska kunna

kommunicera. (Legout, o.a. 2007)

För att använda BitTorrent behövs följande komponenter

En webbserver för att distribuera torrent-filer

En server med speciell mjukvara, en så kallad BitTorrent-tracker

En statisk fil med information om tracker och torrent-innehåll, en torrent-fil

En användare med en original-fil, data att ladda ner

En slutanvändare som hämtat torrent-filen för att ladda ner en kopia av original-filen

Det kan finnas godtyckligt många slutanvändare. (Cohen, The BitTorrent Protocol Specification 2009)

Figur 4. Seeder (S) skickar ut delar till ett fåtal leechers (L), dessa distribuerar vidare delarna till andra leechers.

18

Den stora vinsten som uppstår av att använda BitTorrent illustreras tydligt med följande scenario: En

fil som tillgängliggörs med HTTP behöver laddas ner från en och samma server under i en

kontinuerlig ström. Det kostar pengar att bistå med denna server och den mängden trafik som

genereras av den. Dessutom kan upplevelsen för den användare som vill ladda ner filen försämras då

servern endast har en begränsad mängd bandbredd. Genom att istället använda BitTorrent för

distribution ökas utnyttjandet av bandbredd och sänker belastningen på servern. Detta sker genom

att varje användare som laddar ner filen samtidigt laddar upp samma fil till andra användare. Även

när en användare laddat ner filen kan denne välja att fortsätta ladda upp till andra användare. Detta

delar ut kostnaden för distribution till användarna vilket innebär att data kan överföras till ett

godtyckligt antal användare utan att kostnaden stoppar. (Cohen, Incentives Build Robustness in

BitTorrent 2003)

Genom ovanstående exempel går det att utläsa att BitTorrent är en robust teknik för överföring av

filer. Då en fil som laddats ner kan fortsätta att laddas upp när den är klar så skulle ett avbrott på

servern med original-filen inte göra att användare inte kan fortsätta ladda ner filen då den finns på

fler ställen. Det som också händer är att bandbredden delas upp mellan varje nedladdare och

uppladdare i den så kallade svärmen istället för att riktas mot en enskild server. (Cohen, Incentives

Build Robustness in BitTorrent 2003)

3.4 Peers

En peer är en användare i en BitTorrent-svärm, en svärm består av peers sammanlänkade med hjälp

av en tracker. Denne kan ha rollen som seeder eller leecher. För att användaren ska få ta del i

svärmen behöver denne ha laddat ner en torrent-fil för att få kontakt med en tracker. (Legout, o.a.

2007)

3.4.1 Seeder

En seeder är en peer som har en fullständig kopia av en torrent. Seedern delar med sig av data i en

torrent, alltså laddar upp till svärmen. Seedern fortsätter ladda upp data till dess att användaren

avbryter. I en fungerande svärm finns det minst en seeder. (Legout, o.a. 2007)

En seeder bör ha en så hög utgående bandbredd som möjligt, detta gäller framförallt för den första-

seedern eftersom flash crowd kan uppstå. Genom att kunna skicka mycket data samtidigt kan nya

seeders uppstå snabbare. När flera seeders finns i en svärm ökar den totala hastigheten och

torrenten sprids snabbare. Det är även gynnsamt för en svärm om seeders kan ha så lång upptid, tid

som en peer är ansluten till svärmen, som möjligt då tillgängligheten ökar. Om en initial seeder

endast hinner ladda upp 50 % av en torrent innan avbrott så kommer svärmen stanna när dessa 50 %

19

fördelats mellan alla leechers, svärmen kommer endast kunna få fullständiga kopior om någon

seeder återupptar uppladdningen. (Andrade, o.a. 2005)

Det finns tre huvudsakliga lägen då en peer blir en seeder.

En peer skapar en torrent och delar med sig av denna till svärmen. Denna användare är då

den enda användaren med fullständig kopia av torrenten och är således den enda seedern i

svärmen.

En peer ansluter till en svärm men har redan en fullständig kopia av torrenten. Alla filer som

ingår i torrenten kommer då att verifieras på peer:ens dator. Om alla filer är giltiga så tar

peer:en rollen som seeder.

Det vanligaste sättet för en peer att ta rollen som seeder är när peer:en ansluter till en svärm

och börjar ladda ner en torrent. När en fullständig kopia av torrenten är nedladdad så

fortsätter peer:en att dela med sig av torrenten till svärmen.

För att sammanfatta dessa punkter blir en peer seeder när denne har autentiserat alla delar av en

torrent och de alla är godkända. (Cohen, The BitTorrent Protocol Specification 2009)

3.4.2 Leecher

En leecher är en peer som har en ofullständig kopia av torrenten. Leechern laddar ner kopian från

svärmen genom att ladda ner en torrent-fil så att klienten får kontakt med trackern. En peer

fortsätter vara leecher under hela tiden denne endast har en ofullständig kopia av torrenten. När en

fullständig kopia av torrenten är nedladdad blir leechern en seeder. Så fort leechern har laddat ner

någon del av torrenten kan denna del laddas upp från leechern till andra i svärmen. (Levin, o.a. 2008)

Precis som seedern är det bra för en leecher att ha så hög bandbredd som möjligt. Då

rättvisesystemet i BitTorrent gör att en peer som inte laddar upp bra också får ladda ner mindre bitar

gör en dålig bandbredd att nedladdningen tar längre tid än en för en peer med hög bandbredd.

Dessutom tjänar svärmen på att alla peers har en så hög bandbredd som möjligt då detta medför att

hastigheter och därmed tillgänglighet ökar. (Erman 2005)

En peer är en leecher i följande fall:

En peer laddar ner en torrent-fil med trackerinformation. Denna peer har ingen data ur

torrenten i förväg och börjar därför ladda ner den från 0 %.

En peer laddar ner en torrent-fil med trackerinformation. Denna peer har 50 % av datan i

torrenten sedan innan. Klienten verifierar datan på användarens hårddisk och den data som

20

är autentisk behöver inte laddas ner igen. Om all data sedan innan är autentisk behöver

peer:en bara ladda ner resterande 50 %.

En peer laddar ner en torrent-fil med trackerinformation. Denna peer tror sig ha fullständig

kopia av datan i torrenten men när klienten verifierar datan visar det sig att 10 % inte är

autentisk. Peer:en blir då en leecher och behöver ladda ner de 10 % som var icke-autentiska.

(Cohen, The BitTorrent Protocol Specification 2009)

3.5 Trackern

En tracker är mjukvara på en server som håller reda på peers och statistik om dem. Statistiken som

samlas är grundläggande såsom vad en peer är aktiv i för torrents, hur mycket en peer har laddat ner

och hur mycket en peer har laddat upp. Klienter och trackern kommunicerar med varandra genom

HTTP. Trackern behövs för att peers ska kunna hitta varandra vid centraliserad koordinering men om

trackern skulle få ett avbrott efter att en peer har hittat en annan så kan dessa fortfarande

kommunicera med varandra. Trackern erhåller endast en lista med alla peers som är anslutna till en

torrent. Det är sedan peers i svärmen som är ansvariga för att trafiken ska fungera. (Erman 2005)

3.5.1 Decentraliserad tracker

Med decentraliserad tracker menas att istället för att peers använder en central tracker för att

komma i kontakt med andra peers sköts kontakten decentraliserat genom användning av DHT,

Distribuerad Hash Tabell. En DHT är en tabell uppbyggd av nyckel-värde-par. DHT innehåller noder

och adressen till dem. Varje nod har en globalt unik identifierare vilket gör att de kan hittas av andra

noder. På detta sätt blir varje peer en tracker och helheten i svärmen utgör en distribuerad tracker

utan central punkt. (Loewenstern 2008)

3.6 Klient

En klient är den programvara som används för att ladda ner filer med BitTorrent. Klienten håller reda

på data som laddas ner, var den tar vägen och om den är autentisk. Det är klienten som sköter

kommunikationen mellan trackern och andra peers. (Erman 2005)

För att ladda ner data med BitTorrent behöver användaren installera en klient och ladda ner en

torrent-fil. Klienten läser informationen i torrent-filen och börjar kommunicera med trackern.

Trackern, som har en lista med alla peers som delar samma torrent, möjliggör sedan kommunikation

mellan peers. (Erman 2005)

21

3.6.1 Torrent-filen

En torrent-fil är en fil med information som klienten läser för att få det som krävs för att kunna

ansluta sig till en svärm. Den information som står i torrent-filen är bland annat antal delar inklusive

verifikations-hashar och adress med port till trackern. Det är torrent-filen som en användare måste

hämta, förslagsvis från webbserver, för att kunna ladda ner någonting med BitTorrent. (Legout, o.a.

2007)

3.7 Implementerade kommersiella modeller

Modeller där P2P används för att distribuera produkter existerar. Det finns de som använder

BitTorrent och de som använder andra typer av P2P. Några exempel på vilka dessa är och hur de

fungerar beskrivs nedan.

3.7.1 Blizzard Entertainment

Blizzard är ett företag som utvecklar spel och har stort fokus på multiplayerspel, multiplayer syftar på

att spelare kan spela med varandra över Internet. De har utvecklat spel som World of Warcraft och

Starcraft vilka båda har flera miljoner aktiva spelare. Blizzard distribuerar deras spel både genom

fysiska butiker och digitalt framförallt genom deras egna webbaserade butik. (Blizzard Entertainment

2011)

När en kund köper ett spel via Blizzards digitala butik laddar denne ner en klient som kallas Blizzard

Downloader och som i sin tur sköter nerladdningen av själva spelet. Blizzard Downloader används

även för att distribuera trailerfilmer och uppdateringar till spelen. För att möta den stora efterfrågan

på dessa, med mängd data mätt, stora spel, uppdateringar och filmer använder Blizzard BitTorrent i

deras nerladdningsklient. Det går dock att stänga av BitTorrentfunktionen i klienten. Klienten

fungerar så att när en kund ska ladda ner produkt kontaktas en tracker och en av Blizzards egna

filservrar börjar genast skicka bitar av produkten till klienten. Klienten får sedan kontakt med andra

peers som samtidigt håller på att ladda ner produkten. Under hela tiden data laddas ner så skickas

bitar av produkten till andra peers precis som en vanlig BitTorrent-svärm fungerar. När produkten är

färdignerladdad stängs klienten av vilket innebär att kunden inte fortsätter som seeder. (Blizzard

Entertainment 2011)

3.7.2 Spotify

Spotify är ett företag som utvecklar och tillhandahåller en digital musikspelare. De har ett stort

bibliotek med över 13 miljoner låtar på Internet som musikspelaren kan strömma och spela upp.

Spotify har över 1 miljon betalande kunder och ännu fler kunder som använder deras

reklamfinansierade tjänst (Ek 2011). Spotify erbjuder olika typer av tjänster: en reklamfinansierad

22

tjänst som kunden inte betalar för och två tjänster som kostar 49kr/månaden eller 99kr/månaden för

kunden som då slipper reklam (Spotify Ltd. 2011b). (Spotify Ltd. 2011a)

Spotify använder en variant av P2P för att distribuera musiken till kunderna. De använder P2P för att

minska kostnader som uppstår med hårdvara och bandbredd samt för att kunden ska få en bättre

nerladdningsupplevelse utan väntan. När en kund använder Spotify:s klient och klickar på att spela

en låt skickas en förfrågan till Spotify:s servrar om att ladda ner första delen av låten. Under tiden

den nerladdningen sker så letar klienten efter andra peers, alltså andra klienter, som har återstående

delar av låten. Om det skulle visa sig att hastigheten från andra peers inte duger så börjar klienten

ladda ner från Spotify:s servrar och vice versa. (Kreitz 2009)

3.7.3 Skype

Skype är ett program för att kommunicera med varandra över Internet. Genom Skype kan man ringa

både med live-video och utan. Det går dessutom att ringa från dator till vanliga telefoner och

mobiltelefoner från Skype. Skype utgår från ett gratiskonto där användare kan ringa till andra skype-

användare utan kostnad. Om sedan samtal ska göras till vanliga telefoner eller mobiltelefoner kan

användare betala antingen per minut eller månadsvis. (Skype Limited 2011)

Skype använder ett P2P-nätverk för att klienter ska kunna kommunicera med varandra. Genom att

använda P2P överkommer Skype flera problem. Ett problem som uppstår vid internet-baserade

kommunikationsapplikationer är att det behövs en instans som håller reda på användarna. Ofta är

denna instans centraliserad vilket kostar mycket när användarskaran ökar. Genom att decentralisera

denna instans och använda P2P minskar kostnaden markant. I Skype:s nätverk finns det flera

supernoder, noder som bygger en stomme i nätverket, vilka kommunicerar med varandra så att alla

noder i nätverket känner till var alla andra noder finns. När ett samtal genomförs med Skype håller

klienten hela tiden reda på hur data ska skickas för att snabbaste vägen ska tas. Om ett problem

uppstår vid en nod på vägen upptäcker klienten detta och dirigerar om trafiken till en bättre nod.

(Skype Limited 2011)

23

4 Empiri

Denna den behandlar hur svaren fördelades på enkäten samt presentation av nuvarande

implementationer av BitTorrent i kommersiella system.

4.1 Enkät

Webbenkäten gjordes med hjälp av Googles verktyg Spreadsheets (spreadsheets.google.com).

Utdelningen av enkäten skedde på Facebook (www.facebook.com) där en fråga om personer som

använt BitTorrent kunde tänka sig att svara på en kort enkät ställdes på författarens ”vägg”. Under

de två dagar som enkäten fanns tillgänglig deltog 34 respondenter på den. I denna del av uppsatsen

presenteras svaren. Fullständiga enkäten finns som bilaga.

Fråga 1. När du laddar ner en digital produkt gratis, hur mycket brukar du då ladda upp?

Figur 5. Fördelning av den normala uppladdningskvoten för respondenterna

På fråga 1 finns svarsalternativen illustrerade i Figur 5. Fördelning av den normala

uppladdningskvoten för respondenterna vilka kan delas upp i två kategorier, de som laddar upp

mindre än vad de laddar ner och de som laddar upp mer än vad de laddar ner.

35%

24%

18%

24%

0%

10%

20%

30%

40%

<0.5 0.51-1.0 1.01-1.5 1.5<

Uppladdningskvot

Procent(%)

24

Figur 6. Uppladdningskvoterna kategoriserade med värdet mindre än 1.0 och mer än 1.01

En kvot på 1.0 är teoretiskt optimalt om alla peers håller sig till det. Det som händer när någon i

svärmen laddar upp mer än 1.0 är att det blir omöjligt att alla skulle kunna ladda upp till en kvot 1.0.

Ett mer rimligt fall är att se på fördelningen av dem som laddar upp till en kvot över 0.51. I jämförelse

mot tidigare problem så är det givetvis möjligt att övertrassera 0.5 utan att det blir omöjligt att alla i

svärmen ska kunna ladda upp till 0.5.

Figur 7. Fördelning av respondenterna som hade kvot över respektive under 0.51

59%

41%

Uppladdningskvot

<1.0

>1.01

65%

35%

Uppladdningskvot

>0.51

<0.5

25

Fråga 2. Om du som kund har betalat för en digital produkt, skulle du då bistå med din bandbredd

för att hjälpa företaget att distribuera denna produkt?

Figur 8. Fördelning av respondenter villiga att bidra med bandbredd utan att få kompensation

I Figur 8 visas svaren på fråga 2. Fördelningen mellan hur stor del av respondenterna som var villiga

att dela med sig av bandbredd utan kompensation.

Fråga 3. Om du betalat för en digital produkt, skulle du om du fick någon kompensation hjälpa

företaget att distribuera produkten?

Figur 9. Fördelning av respondenter villiga att bidra med bandbredd med kompensation

47%

53%

Bidra med bandbredd exkl. kompensation

Ja

Nej

97%

3% Bidra med bandbredd inkl. kompensation

Ja

Nej

26

I Figur 9 visas svaren på fråga 3. Fördelningen mellan hur stor del av respondenterna som var villiga

att dela med sig av sin bandbredd med kompensation.

Genom att kombinera Figur 6. Uppladdningskvoterna kategoriserade med värdet mindre än 1.0 och

mer än 1.01 och Figur 8 till Figur 10 går det att se hur stor andel av respondenterna med normal kvot

under 1.0 som var villiga att bidra med sin bandbredd utan kompensation. Det går likväl att se hur

många respondenter med normal kvot över 1.01 som var villiga att bidra med sin bandbredd.

Figur 10. Fördelning av hur respondenter är villiga att dela med sig av sin bandbredd om de i normala fall har en kvot på över eller under 1.0

Figur 11. Fördelning av hur respondenter är villiga att dela med sig av sin bandbredd om de i normala fall har en kvot på över eller under 0.5

40%

57% 60%

43%

0%

20%

40%

60%

80%

Kvot <1.0 Kvot >1.01

Fördelning av ställningstagande om distribution exkl. kompensation gentemot kvot

över eller under 1.0

Ja

Nej

42% 50%

58% 50%

0%

20%

40%

60%

80%

Kvot <0.5 Kvot >0.51

Fördelning av ställningstagande om distribution exkl. kompensation gentemot kvot

över eller under 0.5

Ja

Nej

27

I Figur 11 presenteras en kombination mellan Figur 7 och Figur 8. Det går alltså att se hur stor del av

respondenterna som var villiga att dela med sig av bandbredd utan kompensation grupperade i

grupperna kvot över och under 0.5.

Fråga 4. Vilken typ av kompensation skulle motivera dig mest för att hjälpa till med distributionen?

Figur 12. Fördelning av vilken kompensation respondenterna kände sig mest motiverade av

Figur 12 visar svarsalternativen på fråga 4 och de kan även delas in i två kategorier. Den ena

kompensationskategorin innebär att respondenten vill bli kompenserad ekonomiskt genom rabatt

eller billigare produkter. Den andra kompensationskategorin innebär att respondenten vill ha

kompensation i form av mervärde genom snabbare nerladdning eller tidigare tillgång till nya

produkter.

Figur 13. Kompensationsalternativen kategoriserade till ekonomiskt värde och mervärde.

56%

26%

15% 3% 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Billigareprodukter

Rabatt på andraprodukter frånsamma företag

Snabbarenedladdning

Tidigare tillgångtill nya

produkter

Mest motiverande kompensation

Procent(%)

82%

18%

Kategoriserade kompensationsalternativ

Ekonomisktvärde

Mervärde

28

Genom att jämföra vilken kompensation som var mest motiverande respektive de som hade kvot

över eller under 0.5 samt över eller under 1.0 sammanställs Figur 14.

Figur 14. Fördelning av kompensation för kvotgrupperna över eller under 0.5 samt över eller under 1.0

Det går att presentera Figur 14 med kategoriseringen i Figur 13 för att tydliggöra skillnader mellan de

olika kvotgrupperna och vilka kompensationskategorier de har valt.

Figur 15. Fördelning av kompensationskategorier för kvotgrupperna över eller under 0.5 samt över eller under 1.0

58% 55%

50%

64%

25% 27%

30%

21% 17%

14% 15% 14%

0% 5% 5%

0% 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

<0.5 >0.51 <1.0 >1.01

Fördelning av kompensationer för kvotgrupper

Billigareprodukter

Rabatt påandraprodutkter

Snabbarenedladdning

Tidigaretillgång till nyaprodukter

83% 82% 80% 86%

17% 18% 20% 14%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

<0.5 >0.51 <1.0 >1.01

Fördelning av kompesnationskategorier för kvotgrupper

Ekonomisktvärde

Mervärde

29

5 Analys

I detta avsnitt analyseras svaren på enkäten och slutsatser konstateras utifrån uppsatsens teori och

frågeställning.

5.1 Analys av enkätsvar

Urvalsmetoden för enkäten fungerade bra. Respondenter som svarade var Internetanvändare med

erfarenhet av BitTorrent. Då inga krav förutom erfarenhet av BitTorrent ställdes på respondenterna

så bör en sund variation ha svarat. Innan enkäten påbörjades fanns en introduktionstext som

innehöll en kort förklaring av BitTorrent och enkätens grund. På varje fråga som oklarhet skulle

kunna infinna sig fanns ett förtydligande. Dessutom testades enkäten innan den gavs ut vilket

resulterade i en revidering. Eftersom dessa steg är vidtagna bör svaren i enkäten vara varierade utan

styrning.

5.1.1 Kvotfördelning

Den första frågan som respondenterna svarade på var vilken kvot de vanligtvis hade vid nerladdning.

De olika svarsalternativen fördelades från att ladda upp under hälften så mycket som laddas ner till

att ladda upp 50 % mer än vad som laddas ner. Att vanligtvis ladda upp mindre än hälften av vad man

laddar ner tyder på att det inte finns något som motiverar att ladda upp. Gruppen med respondenter

som svarade att de vanligtvis hade en kvot på <0.5 var den största gruppen av alla kvotgrupper i

undersökningen, 35 % av respondenterna tillhörde denna grupp. De respondenter som hade en kvot

på mindre än 1.0 och alltså laddar ner mer än de laddar upp var den största gruppen i

undersökningen med 59 %, vilket visas i Figur 6. Att kvotgrupperna är fördelade på detta vis vittnar

om att incitament saknas och bevisar att uppsatsens frågeställning är gällande.

5.1.2 Bidragsfördelning

På frågan om respondenter var villiga att dela med sig av sin bandbredd utan att få kompensation

från företaget de laddar ner sin köpta produkt ifrån var det 47 % som var beredda att göra detta.

Diagram på detta går att se i Figur 8. Detta kan anses som en ganska hög siffra då användaren både

betalar för produkten och för att få den levererad. Delas svaren upp svaren enligt Figur 10 blir det

tydligare att de respondenter som vanligtvis har en kvot under 1.0 också oftare säger nej till att bidra

med bandbredd. Av de med kvot under 1.0 hade 40 % svarat att de ville bidra med bandbredd för en

betalad produkt och leveransen. En ganska uppseendeväckande siffra uppstår dock när man kollar i

Figur 11 då det visar sig att 42 % av dessa faktiskt kan tänka sig att bidra med bandbredd, alltså högre

siffra än om man räknar med kvotgruppen 1.51-1.0. Då antalet respondenter är 34 och procenttalen

inte skiljer sig mycket kan man dock ta siffrorna med en nypa salt då ett högre antal respondenter

30

troligtvis hade jämnat ut siffrorna. Som illustrerat i Figur 9 är hela 97 % villiga att bidra med

bandbredd om de får någon kompensation. Hur respondenterna har svarat på de båda frågorna

gällande att bidra med bandbredd med eller utan kompensation så går det klart och tydligt att uttyda

ett behov av incitament i ett kommersiellt BitTorrent-system.

5.1.3 Incitament

Genom att titta på Figur 12 går det att se att det överlägset vanligaste incitamentet som

respondenterna motiverades mest av var ”billigare produkter”. Efter det kom på en lika tydlig

andraplats ”rabatt på andra produkter från företaget”. Man kan tyda dessa alternativ som

ekonomiska värden för respondenten. Av de två andra svarsalternativen ”Snabbare nedladdning”

och ”Tidigare tillgång till nya produkter” var ”Snabbare nedladdning” klart vanligare svar. Dessa två

alternativ kan tydas som mervärden då ett företag som skulle använda dessa incitament skulle ge

något mer till de kunder som bidrar mer. Genom att titta på Figur 13 som delar upp dessa två

kategorier går det att se att hela 82 % väljer ekonomiskt värde före mervärde. Detta kan bero på att

respondenten känner att denne betalar med sina pengar för att kunna använda BitTorrent och vill

därför ha tillbaka ekonomiskt då mervärde kanske inte alltid är önskvärt. Siffrorna är väldigt stora för

ekonomiska kategorins fördel, detta hade kanske ändrats om ett öppet alternativ lagts till som svar.

Dessutom kan man tolka det som att respondenten ser ”snabbare nedladdning” som någonting som

ingår vid användning av BitTorrent och tillkommer dessutom ekonomiskt värde så väljs detta före.

Tittar man på hur mest motiverande kompensationerna är uppdelade i kvotgrupperna ”<0.5”,

”>0.51”, ”<1.0” och ”>1.01” i diagrammen Figur 14 och Figur 15 ser man fördelningen däremellan. De

mest intressanta siffrorna man ser där är att i kvotgruppen ”>1.01” är respondenterna mest

intresserade av ekonomiskt värde och minst intresserade av mervärde av alla grupperna. Gruppen

”<1.0” hade däremot minst intresse av ekonomiskt värde och mest av mervärde. Detta tyder på att

de respondenter som vanligtvis inte laddar upp så mycket inte anser sig ge lika mycket pengar på

bandbredd så att de behöver ekonomiskt värde tillbaka.

5.1.4 Implementerade system i kontrast till undersökningen

Vad betyder då resultaten av enkäten i kontrast till Blizzards implementerade BitTorrent-system?

Blizzard ger inte någon ekonomisk kompensation för att kunderna bidrar med bandbredd vilket en

stor mängd respondenter var intresserade av. Att de använder BitTorrent, alltså använder en del av

användarens bandbredd, är inget de skyltar med för kunden som inte letar. Det är däremot ingenting

de döljer då det enkelt går att se med några knapptryck i Blizzard Downloader eller på deras

webbsida. Däremot är det helt frivilligt att använda BitTorrent, det går alltså att stänga av. Detta kan

man tyda som att kunden kan välja mellan snabbare nedladdning genom BitTorrent. Enligt

31

enkätundersökningen visade det sig att snabbare nedladdning som incitament motiverade 15 % av

respondenterna att bidra med bandbredd. En annan aspekt som inte gör Blizzards implementation av

BitTorrent-system fullfjädrat är att deras BitTorrent-klient stängs av när en produkt är

färdignedladdat. Detta gör att en kund inte måste göra något extra arbete med att låta deras dator

med klient vara påslagen för att distribuera produkterna. Detta gör att kunden inte behöver bry sig

om kvoten alls vilket runt 35 % av respondenterna i enkätundersökningen inte heller gjorde.

Spotify har byggt upp sin klient och sitt nätverk så att användare inte ska behöva vänta på att en låt

ska börja spela. De påstår själva att en fördröjning innan musik börjar spelas skulle göra deras tjänst

mindre intressant (Kreitz 2009). Undersökningen stödjer detta då ”snabbare nedladdning” var det

incitament som var intressantast av de mervärdeskompensationerna. Då Spotify:s kunder får över 13

miljoner låtar för maximalt 99 kronor i månaden så kan man binda det till kompensationen ”billigare

produkter” då Spotify hade kunnat kosta mycket mer om inte kunder delar med sig av sin bandbredd.

Skype har ungefär som Spotify en väldigt viktig anledning till att använda P2P nämligen att det inte

får vara någon fördröjning vid överföringen. Skulle fördröjning eller uppehåll i överföringen uppstå

skulle samtal kunna bli oförståeliga. Att ha detta som incitament stödjer svarsfrekvensen av

kompensationsalternativet ”snabbare nedladdning”. Genom att använda P2P kan Skype hålla nere

kostnader för tjänsten vilket fungerar som incitament enligt undersökningens svarsfrekvens på

kompensationsalternativet ”billigare produkter”.

32

6 Avslutning

I detta avsnitt diskuteras resultaten som framkommit i analysen.

6.1 Diskussion

Då det ständigt blir fler användare på Internet innebär det att det också ständigt blir fler som är

intresserade av att ladda ner samma filer. Ett företag som tillverkar populär mjukvara måste se till att

distributionen för deras mjukvara går på ett smärtfritt sätt för deras kunder så att kunderna inte

tappar intresse. Detta innebär i en Klient-Server-modell att företaget måste införskaffa sig fler

servrar och bistå med hög bandbredd då klientantalet är högt. Högre antal servrar och bandbredd

innebär i sin tur högre kostnader för företaget. Då dagens Internetanvändare ofta har en ganska hög

bandbredd som är outnyttjad skulle BitTorrent kunna användas med fördel för företaget.

Denna uppsats grundar sig i frågeställningen om kunder till företag är villiga att bistå med bandbredd

för distribution av produkter de har betalat för och om de vill ha kompensation för att göra detta.

Det framkommer tydligt att respondenterna kunde tänka sig att bistå med sin bandbredd om de fick

kompensation då alla respondenter utom en var positiva på den frågan. Nästan varannan respondent

kunde tänka sig att bistå med bandbredd utan kompensation. Detta bevisar att ett kommersiellt

BitTorrent-system absolut skulle fungera men att företag bör införa någon slags kompensation till

kunderna som tack. Det absolut enklaste för förtaget och det som de flesta respondenter önskade

var billigare produkter. Då företaget inte behöver betala lika höga distributionskostnader som i en

Klient-Server-modell bör detta komma som en naturlig del i systemet. Många respondenter var

dessutom positiva till snabbare nedladdning. Företag kan därför ge en bättre nedladdningsupplevelse

till kunderna genom att använda BitTorrent. Detta gäller framförallt då populära produkter som

skapar ett högt tryck släpps, i just dessa lägen visar BitTorrent som allra bäst sina fördelar gentemot

andra tekniker.

Utöver problemet om incitament behövs för att ett kommersiellt BitTorrent system fungerar finns

även andra problem. Bland annat går det att diskutera om BitTorrent och övriga P2P-system fungerar

rättvist för alla alltid? Svaret på denna fråga är såklart nej. BitTorrent i sig är rättvist och bygger på att

alla ska ge lika mycket som de tar. I ett kommersiellt system där incitamentet är att få billigare

produkter, som undersökningen visade var mest motiverande, kan det faktiskt bli orättvist. Ett

exempel på orättvisa är att det inte är säkert att alla kunder har samma förutsättningar. En

förutsättning som varierar i varje BitTorrent-svärm är bandbredd. Ett fall med olikheter inom

bandbredd är till exempel mobila bredband eller andra uppkopplingar med trafikbegränsningar. Om

en användare endast kan överföra en viss mängd data i månaden så är nog inte denna användare

33

särskilt sugen på att ladda upp så mycket data. Syftet med mobila bredband är idag inte att ladda ner

stora filer så det är inte målgruppen för undersökningen men bör ändå nämnas. Ett annat fall med

olikheter på bandbredd är att det finns många användare som har exempelvis ADSL-kopplingar med

vilka de oftast inte kan få höga uppladdningshastigheter. Dessa måste lägga ner mycket mer tid för

att ladda upp samma mängd data som en användare som bor i tätort och har fiberuppkoppling. Även

om en användare inte har problem med bandbredd så kan andra förutsättningar vara orättvisa.

Problemet består alltså i hur incitament ska infrias, hur ska kunder komma upp i nivå för att få

kompensation och hur ska detta mätas? Olika mått som kan användas är kvoten vilken ofta används

och kanske är rättvisast i datamängd räknat men då kan problemen med bandbredd som redogjorts i

föregående stycke uppstå. Ett annat förslag är att mäta användarens bidrag till svärmen i tid. Detta

förutsätter dock att alla användare sköter sig och inte är egoistiska genom att exempelvis manuellt

sänka hastigheten så att datamängd minskar för denne.

På de implementerade P2P-system som har undersökts i uppsatsen så är det gemensamt att de inte

direkt skyltar med att kunden måste bidra med sin egen bandbredd för att använda programvarorna.

Det går enkelt att få reda på detta genom att leta på exempelvis webbsidorna och i användaravtalen.

Varför det är på detta viset är svårt att veta, möjligtvis kan P2P vara avskräckande för vissa personer

då det ofta bara nämns i sammanhang med olaglig nedladdning. En annan möjlig förklaring kan vara

att företagen faktiskt inte vill berätta att de kräver bandbredd av deras kunder, detta är dock bara

ren spekulation.

Slutsatsen är att BitTorrent är en teknik som kan sänka kostnader för företagen vilket i sin tur innebär

att pris på produkter kan sänkas för att skapa incitamentet billigare produkter. Det finns dock

problem med hur en kunds bidrag ska mätas för att det ska bli rättvist för alla.

6.2 Har arbetet nått målet?

Att BitTorrent är en bra teknik för att överföra filer över nätet är ingen nyhet. Något som visats i

denna uppsats är däremot hur kunder ser på läget då pengar förs in i användningen av BitTorrent. I

vanliga fall används BitTorrent på gratis produkter såsom olika linuxdistributioner. I dessa fall finns

incitamentet att hjälpa communityt och alltså någon slags känsla av att bidra för användaren. Detta

incitament försvinner lätt när användaren betalar för en vara och för distributionen av varan. Denna

uppsats har skapat kunskap om att införande av kompensation som incitament drastiskt höjer

motivationen att bidra med bandbredd till distribution av även betalda produkter. Genom att

företaget använder BitTorrent skapas fördelar såsom billigare distribution och snabbare nedladdning

vilka kan användas som incitament för kunderna. Om kunden dessutom känner sig uppskattad för att

denne hjälper till med distributionen bör det inte behövas ytterligare kompensationer.

34

7 Litteraturförteckning

Andrade, Nazareno, Miranda Mowbray, Aliandro Lima, Gustavo Wagner, och Matei Ripeanu.

”Influences on Cooperation in BitTorrent Communities.” Proceedings of the 2005 ACM

SIGCOMM workshop on Economics of peer-to-peer systems (P2PECON '05). New York: ACM,

2005. 111-115.

Association for Computing Machinery. What is ACM? 2011. http://www.acm.org/about (använd den

20 Maj 2011).

Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, 2006.

BitTorrent.org. 2008. http://bittorrent.org/introduction.html (använd den 10 Maj 2011).

Blizzard Entertainment. About Blizzard Entertainment. 2011. http://eu.blizzard.com/en-

gb/company/about/company-faq.html (använd den 23 Maj 2011).

—. Legal FAQ. 2011. http://eu.blizzard.com/en-gb/company/about/legal-faq.html (använd den 20

Maj 2011).

Cohen, Bram. ”Incentives Build Robustness in BitTorrent.” BitTorrent.org. den 22 Maj 2003.

http://bittorrent.org/bittorrentecon.pdf (använd den 10 Maj 2011).

—. The BitTorrent Protocol Specification. den 24 Juni 2009.

http://bittorrent.org/beps/bep_0003.html (använd den 10 Maj 2011).

Comer, Douglas E. Computer Networks and Internets. New Jersey: Pearson Education, 2009.

Ek, Daniel. Spotify reaches one million subscribers. den 8 Mars 2011.

http://www.spotify.com/se/blog/archives/2011/03/08/spotify-reaches-one-million-

subscribers/ (använd den 22 Maj 2011).

Erman, David. BitTorrent Traffic Measurements and Models. Karlskrona: Blekinge Institute of

Technology, 2005.

Internet World Stats. den 30 Juni 2010. http://www.internetworldstats.com/stats.htm (använd den

10 Maj 2011).

Kreitz, Gunnar. ”A Glance at Spotify's Peer-to-peer Streaming.” IETF 75. Stockholm: The Internet

Engineering Task Force (IETF), 2009.

35

Legout, Arnaud, Nikitas Liogkas, Eddie Kohler, och Lixia Zhang. ”Clustering and sharing incentives in

BitTorrent systems.” Proceedings of the 2007 ACM SIGMETRICS international conference on

Measurement and modeling of computer systems. New york: ACM, 2007. 301-312.

Levin, Dave, Katrina LaCurts, Neil Spring, och Bobby Bhattacharjee. ”BitTorrent is an Auction:

Analyzing and Improving BitTorrent's Incentives.” Proceedings of the ACM SIGCOMM 2008

conference on Data communication (SIGCOMM '08). New York: ACM, 2008. 243-254.

Loewenstern, Andrew. DHT Protocol. den 28 Feb 2008.

http://www.bittorrent.org/beps/bep_0005.html (använd den 20 Maj 2011).

Nationalencyklopedin. kvantitativ metod | Nationalencyklopedin. 2011.

http://www.ne.se/lang/kvantitativ-metod (använd den 04 maj 2011).

Oates, Briony J. Researching Information Systems and Computing. Padstow: TJ International Ltd,

2010.

Pouwelse, Johan, Pawel Garbacki, Dick Epema, och Henk Sips. ”The Bittorrent P2P File-Sharing

System: Measurements and Analysis.” Peer-to-Peer Systems IV: 4th International Workshop.

Berlin: Springer-Verlag , 2005. 205-216.

Skype Limited. P2P Communicatons Explained - For Geeks Only. 2011.

http://www.skype.com/intl/en/support/user-guides/p2pexplained/ (använd den 22 Maj

2011).

—. Skype features. 2011. http://www.skype.com/intl/en/features/ (använd den 22 Maj 2011).

Spotify Ltd. Get Spotify. 2011b. http://www.spotify.com/se/get-spotify/overview/ (använd den 22

Maj 2011).

—. What is Spotify? 2011a. http://www.spotify.com/se/about/what/ (använd den 22 Maj 2011).

36

8 Bilagor

8.1 Enkät

BitTorrent är idag ofta förknippat med nedladdning av gratis media i olika former. Företag har i liten

skala börjat använda sig av BitTorrent i kommersiella system. Detta innebär att kostnader för

distribution delas ut till kunderna.

BitTorrent bygger på att användare distribuerar data till varandra. För att nedladdningshastigheten

ska vara hög för alla användare i ett BitTorrent-system bör alla användare bidra och dela med sig av

sin bandbredd till andra användare. En användare bör ladda upp lika mycket som den laddar ner för

att systemet ska vara rättvist för alla.

Användning av BitTorrent-system för med sig flera fördelar jämfört mot HTTP/FTP: Företaget får

fördelen att deras produkter kan distribueras till kunder på ett mer robust sätt och att kostnader för

distributionen delvis läggs ut på kunderna. Kunderna får fördelen att tillgängligheten ökar samt att

populära filer kan laddas ner snabbare, dessutom kan nedladdningar pausas och återupptas.

Följande frågor syftar på användning av BitTorrent och vänder sig till dig som har använt BitTorrent.

En digital produkt kan vara exempelvis film, musik eller programvara.

1. När du laddar ner en digital produkt gratis, hur mycket brukar du då ladda upp?

Siffrorna betecknar kvoten. Med kvot menas mängd uppladdat i relation med mängd

nedladdat där en kvot över 1.0 är mer uppladdat än nedladdat. (Gratis kan vara lagligt eller

olagligt)

( ) <0.5

( ) 0.51-1.0

( ) 1.01-1.5

( ) 1.5<

2. Om du som kund har betalat för en digital produkt, skulle du då bistå med din bandbredd

för att hjälpa företaget att distribuera denna produkt?

Detta innebär för dig att du betalar för produkten och för distributionen men får BitTorrents

fördelar.

( ) Ja

( ) Nej

--Sidbrytning--

37

3. Om du betalat för en digital produkt, skulle du om du fick någon kompensation hjälpa

företaget distribuera produkten?

Detta innebär att du betalar för produkten och distributionen men får BitTorrents fördelar

samt kompensation för att bistå med bandbredd till distributionen.

( ) Ja

( ) Nej

4. Vilken typ av kompensation skulle motivera dig mest för att hjälpa till med distributionen?

( ) Rabatt på andra produkter från samma företag

( ) Snabbare nedladdning

( ) Billigare produkter

( ) Tidigare tillgång till nya produkter