Blå so caidl emokra?tiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2013_03.pdf · 2013. 2. 13. · Thurid Eriksson tfn (02) 215 4124 e-post: [email protected] Tidningen trycks av

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

MfÅA 7.5.2012 NR 08www.abo.fi/meddelanden

Lars HasseL bLir rektor i umeåEn lång ÅA-karriär avslutas när professorn i redovisning tar över Handelshögskolan vid Umeå universitet.

teknisk service i vasa får jobba Hårt De omfattande saneringarna och reparationerna har satt ökad press också på den tekniska personalen.

Under senare år verkar det ha skett en viss återvandring vänsterut

Socialdemokraterna blev nyliberalare och grönare innan millennieskiftet

Blå socialdemokrati?


MfÅA 15.2.2013 NR 03www.abo.fi/meddelanden

doktoranders nya nätverk finansierasDe nationella forskarskolorna upphör. Åbo Akademi väljer att forstätta satsa på utbild-ningen av doktorander.

ägandet är ett outforskat områdeFöretagsägarna diskuterar inte företagens framtid i medierna. Beslutsproces-serna är påfallande osynliga.

START MfÅA

frÅgor & SvAr

INNEHÅLL Nr 3/2013

en mångsidig drycKundervisning i ölbryggning visar vägen till biokemi och cellbiologi.Läs mer på sidan 10

ÅA tar den ”modigare” vägen 3Högervandrande sossar 4Företagsägare i det dolda 6Kondition och IQ 8

Mörker från framtiden 14Veckans skribent: Alessandra Sarelin 16”Stäng inte mobilen i klassrummet” 20Dokumentförvaltningen utvecklas 22

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen ut-kommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvud-delen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfin-land, till medlemmar i Akademifören-ingen Åbo Akademiker r.f. och till vis-sa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

rEDAKTIoNPeter Sandström, chefred. (tj.l.)Nicklas Hägen, chefred. (vikarie)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected] Prest, red. (vikarie)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

WEBBrEDAKTÖrPeter Siegfridstfn (02) 215 4882e-post: [email protected]

rEDAKTÖr I vASAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADrESSÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

WWWwww.abo.fi/meddelanden

ANSvArIg UTgIvArEKommunikationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected] trycks av Tammerprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2013441 878Trycksak

Svanmärkt städning vid ÅA ¶ Vissa av Åbo Akademis utrymmen

kommer i fortsättningen endast att städas med produkter som godkänts för Svanmärket.

Expeditionschef Jan Moberg, vilka utrymmen gäller svanmärkningen?

– Det är fråga om en nyhet inom städbranschen. Hos oss kommer Ar-ken, ASA-huset och huvudbyggna-den att få ett diplom som betyder att dessa utrymmen endast får stä-das med svanmärkta produkter. Det är städfirman L&T som ansvarar för städningen.

Finns det särskilda krav som man måste tillmötesgå för att få ett sådant diplom?

– Utrymmet måste vara av ett visst antal kvadratmeter stort och en viss mängd personal måste utnyttja ut-rymmet för att det ska kunna kvalifi-cera sig för diplomet.

Beror det på att det innebär en viss kostnad att städa utrymmet och en viss investering att använda svan-märkta produkter?

– Jo, men för ÅA blir det inte dyrare. – Det här är en positiv sak. Det

innebär en förbättring för personer med allergier och det gör att vi använ-der naturvänliga produkter och städ-redskapen som är hållbara – till och med plastburkarna som används för att förvara tvättmedlen och skräp- påsarna ska vara gjorda på en minimal mängd olja. TexT marcus prest

441 878Trycksak

02

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

SLS-pris till Åkerfelt och von Wright

¶ Svenska Littera-tursällskapet har de-lat ut stipendier och priser för 2013.

Ett pris om 10 000 euro tillföll FD Mia Åkerfelt för doktors-avhandlingen För främlingarnes tre-fnad. Byggmästa-ren Hilda Hongell och iscensättningen av badorten Mariehamn på 1890-talet. Åker-felt doktorerade vid Åbo Akademi och är nu universitetslärare i konstvetenskap här.

Författaren Heidi von Wright tilldelades 10 000 euro för dikt-samlingen Delta. von Wright studerar vid Åbo Akademi och har jobbat vid MfÅA.

NoTErAT

Wulff blir ny personaldirektör

¶ Aktiakoncernens nuvarande personal-direktör Mika Wulff efterträder Margi-ta Vainio som perso-naldirektör vid Åbo Akademi. Mika Wulff är politices magis-ter från Åbo Akade-mi och har en eM-BA-examen från Handelshögskolan vid Åbo universitet. Han har arbetat med olika uppgifter inom Aktia sedan 1995.

PM Mika Wulff till-träder i april.

¶ Undervisnings- och kultur-ministeriet upphör med sina na-tionella forskarskolor och löner-na för doktorandbefattningarna är inte längre öronmärkta i uni-versitetens statliga finansiering. Finansieringen kommer inte att minska, men universiteten kan fritt välja hur pengarna används.

Åbo Akademi har nu 80 platser i de natio-nella forskarskolorna. Cirka 60 procent av dessa kommer att upphöra i slutet av år 2013 och resterande 40 procent i slutet av år 2015. Dessa kommer att ersättas av doktorand-nätverk med lön för 40 doktorander 2014–2017 och 40 doktorander till 2016–2019.

– Det är flera universitet som har valt att lägga pengarna på annat, men Åbo Akademi beslöt att forskning är en viktig del av vår pri-mära verksamhet och valde att fortsätta sat-sa på doktorandutbildningen. Jag är glad att vi tagit den modigare vägen, säger prorektor Mikko Hupa, föreståndare för styrgruppen för Forskarskolan vid Åbo Akademi.

De tolv stiftelsefinansierade doktorand-platserna upphör 2015 respektive 2016 och återgår till att bli stipendiemedel.

– Det kan vara bra att ha en pott för kor-tare stipendier som kan hjälpa de som inte forskarstuderar på heltid, utan kanske ar-betar och vill slutföra sin avhandling.

Ministeriet vill att universiteten ska ska-pa egna forskarskolor som består av ett an-tal doktorandprogram. Eftersom namnet ”forskarskola” redan är upptaget av det or-gan som formaliserar de interna rutinerna för doktorander vid Åbo Akademi, kommer de nya grupperna att kallas ”doktorandnät-verk”. Doktorander inom doktorandpro-gram som inte hört till de nationella fors-karskolorna berörs inte av förändringarna.

Genom att finansiera doktorandnätverk vill man understryka att pengarna är öron-märkta för utåtriktad, nätverksbyggande doktorandutbildning. Via nätverken finan-

sierar Åbo Akademi sina egna doktorander. Det är tänkt att de övriga universiteten i nät-verken ska bidra med liknande finansiering för sina doktorander.

– Vi är ett så pass litet universitet att det är svårt att satsa på interdisciplinär dokto-randutbildning inom universitetet. Vi upp-muntrar forskare och professorer att grunda nätverk med andra universitet, för det är all-tid bra att samarbeta med andra grupper in-om samma forskningsområde, säger Hupa.

– När man vid institutionerna har grundat nätverk kan man vända sig till oss och visa vad man vill och kan, samt en plan där man redogör för hur många doktorander man vill ha finansiering för.

Ansökningarna kommer att behandlas av externa granskare som ger rektor en rekom-mendation om vilka nätverk som ska stö-das. Vem som sitter i den gruppen och hur den väljs har ännu inte beslutats.

– Nätverken kommer att vara så olika i storlek och inriktning att det blir svårt att internt jämföra dem och därför anlitar vi en expertpanel, på samma sätt som vi gjort med valet av våra interna spetsforsknings-enheter. Panelens förslag går direkt till rek-tor eftersom många av oss i forskarskolans styrgrupp själva utbildar doktorander och kan vara med om nätverk som söker platser.

Hupa kommer att informera ytterligare om doktorandutbildningens framtid under ett torgmöte i auditorium Salin, Axelia, Åbo, den 19 februari. Informationen kan följas via Adobe Connect.TexT & foTo Nicklas HägeN

ÅA TAr dEN ”ModigArE” vägEN

De nationella forskarskolorna upphör och ersätts vid Åbo Akademi av doktorandnätverk.

AkTuellT DoKTorANDUTBILDNINg

prorektor mikko hupa är glad att Åbo Akademi valt att fortsätta satsa på doktorandut-bildningen.

03


¶ Trots att de europeiska socialde-mokratiska partierna har gått hö-gerut och blivit mer nyliberala fung-erar vänster-högerindelningen av de politiska partierna fortfarande bra. Och fortfarande står socialde-mokraterna något till vänster om mittlinjen, åtminstone vad deras partiideologiska program beträffar. Det visar PD Andreas Fagerholm vid statsvetenskapliga institutionen i Vasa i sin avhandling ”Socialdemo-krati, nyliberalism och grön politik. En komparativ studie av den västeuro-peiska socialdemokratins ideologiska vägval 1970–1999.”

– I min gradu i statskunskap granskade jag yttervänstern i Fin-land, och i min licentiatavhandling yttervänstern i Norden. Partiideo-logi och partiernas roll intresserar mig och att undersöka just socialde-mokratins förändring i Europa från 1970-talet fram till millennieskiftet – med andra ord under de årtionden då både nyliberala och gröna värden blev allt vanligare – är ur den syn-vinkeln en tacksam och intressant uppgift, säger Andreas Fagerholm.

En intressant observation i stu-dien är att den socialdemokratiska partifamiljen som helhet gled hö-gerut, dock utan att passera mittlin-jen. Men de partivisa skillnaderna är stora och till exempel de finländska socialdemokraterna hör till de par-tier där vandringen mot nylibera-la värden var som skarpast. SDP:s

högervandring i Finland i slutet på 80-talet är mycket mer drastisk än i exempelvis Sverige eller Tyskland, där socialdemokraterna har sick-sackat i sin inställning till nylibe-ralismen.

– Den gröna förskjutningen är be-tydligt mer märkbar inom de nord-europeiska (läs: norr om Alperna) socialdemokratiska partierna än in-om broderpartierna i Sydeuropa.

Studien visar också att det in-te finns en enda dominerande or-sak till att partier förändras utan att det oftast handlar om olika kom-binationer av samhälleliga, syste-matiska och organisatoriska fakto-rer. Partiideologiska förändringar handlar alltså om mångfasettera-de omvandlingsprocesser där olika partier dessutom har olika ideolo-giska utgångspunkter.

olika faktorer bakom höger-vandringenDen tydliga högervandring inom socialdemokratin Fagerholm note-rar i sin forskning, kan således för-klaras med olika kombinationer av faktorer såsom förändringar i väl-jarkåren, ekonomisk globalisering, tidigare valförluster eller diffusion. Men vad har då hänt på 2000-talet?

– I min avhandling granskar jag förändringen fram till år 1999. Där-för kan jag bara spekulera om läget just nu. Men det verkar som om en del socialdemokratiska partier, till

exempel det finländska, under de senaste åren påbörjat en viss åter-vandring vänsterut. Man kan även anta att de gröna värderingarna fått sitt slutgiltiga genomslag ock-så bland södra Europas socialdemo-krater under 2000-talets inledning.

Det sägs ofta att de politiska parti-erna blir allt mer likadana och att de flesta klumpar sig ihop kring mit-

ten. Och att det är dags att skrota den klassiska vänster-högerindel-ningen i den politiska värderings-skalan. Men det håller Andreas Fa-gerholm inte med om.

– Visst har sekundära konflikt-dimensioner, rörande exempelvis förhållandet mellan miljöskydd och ökad ekonomisk tillväxt eller för-hållandet till europeisk integration, kanske fått en ökad betydelse under de senaste decennierna men nog är vänster-högerdimensionen alltjämt

Högervandrande sossar också i Finland

foRSkNiNg

De socialdemokratiska partierna i europa har blivit allt mer nyliberala men också mer gröna, visar Andreas fagerholm i sin doktorsavhandling.

STATSKUNSKAP

En intressant observation i

studien är att den socialdemokratiska partifamiljen som helhet gled högerut, dock utan att passera mittlinjen.

04


den viktigaste konfliktdimensionen för partier såväl som för väljare.

Nya konfliktlinjer intresserarEftersom Fagerholm har finansie-ring fram till juni planerar han efter sin avhandling skriva några artik-lar kring frågor han ytterligare vill fördjupa utgående från sitt avhand-lingsmaterial.– Att forska i hur partier förändras, hur de reagerar på uppkomsten av nya konfliktlinjer i samhället och hur de överhuvudtaget fungerar i demokratier präglade av nya icke-partibundna demokratiformer är frågor jag gärna fortsätter att fors-ka i.

PD Andreas Fagerholm dispute-rade vid statsvetenskapliga insti-tutionen i Vasa 7.2. Opponent var professor Detlef Jahn från Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifs-wald och kustos var professor Gö-ran Djupsund.TexT & foTo ari Nykvist

enligt andreas fagerholm hör de finländska socialdemokraternas till de partier som vandrade mest mot nyli-berala värden. SDP:s högervandring i finland i slutet på 80-talet är mycket mer drastisk än i exempelvis Sverige eller Tyskland.

05


¶ Efter en tid som journalist jobba-de Lennart Bernhardtson bland an-nat inom bankvärlden där han först var anställd av SEB. Hos SEB jobba-de han med finansiell analys och fö-retagsaffärer.

– Sammanlagt var jag verksam som rådgivare till företagsledare och ägare under 20 år, säger Bernhardt-son.

– Men för ungefär tio år sedan be-stämde jag mig för att lämna nä-ringslivet. Jag kände att jag helt en-kelt tröttnat och funderade på vad jag skulle göra när jag blivit stor. Då gav jag mig in i den akademiska forskningen.

Att Lennart Bernhardtson dokto-rerar vid Åbo Akademi beror på att han kom i kontakt med professor Bengt Kristensson Uggla, Amos An-derson professor vid ÅA.

– Samtalen med Bengt Kristens-son Uggla ledde in på den väg jag är nu. Min doktorsavhandling är ett exempel på hur saker och ting händer tack vare sammanträffan-den och möten med uppmuntran-de personer.

I sin forskning har Bernhardtson kunnat knyta ihop erfarenheterna från företagsvärlden och journalis-tiken.

– Tar man det i beaktande fram-står min väg kanske ändå inte som så slumpmässig – avhandlingen är en kombination av de saker jag hål-lit på med hittills.

Om bakgrundsarbetet till sin

varför vill företagsägare undvika offentlighet?

foRSkNiNg fÖrETAgETS orgANISATIoN ocH LEDNINg

företagens olika strategier för att bygga sina varumärken och sin synlighet är föremål för hur mycket forskning som helst. Men det finns ingen forskning alls på hur ägare förhåller sig till medier och synlighet.

06


forskning säger Lennart Bernhardt-son:

– Jag har diskuterat med ägare till företag i många år. En central frå-ga är: varför vill företagsägare så of-ta undvika medier och offentlighet?

– Företagen själva syns ju i of-fentligheten, de bygger varumär-ken och strävar efter en hög pro-fil, och det har forskats hur mycket som helst i alla områden som relate-rar. Däremot syns ägarna väldigt li-te. Det finns ingen forskning alls på frågan om hur ägare förhåller sig till medier och offentlighet.

– Och då är det ändå ägarna som styr, det är de som har den yttersta makten i företagen de äger.

Bernhardtson intervjuade ett an-tal av näringslivets största privata ägare i Sverige och började med att fråga om vad de är beredda att pra-ta om i media.

– Det som de är villiga att prata om är styrelsen, ledningsförändringar, stora affärer, men bara den här ty-pen av frågor.

– Däremot är de väldigt angeläg-na om att inte prata offentligt om det privata livet, familj, bostäder, vem som ska ta över, förmögenhet, och så vidare.

– Att man vill vara osynlig beror i hög grad på att man är rädd för sin säkerhet, man är till exempel rädd för kidnappare.

– Den här tystnaden innebär ett spännande dilemma. Viktiga delar av ägandet utövas ju i familjelivet,

till exempel besluten om och när barnen ska ta över. Även förmögen-heten ligger utanför företagets kon-troll. Det betyder att de allra mest väsentliga delarna gällande ägandet av företaget inte är något man pratar om i offentligheten.

Vilka anser du att är de viktiga frågor man inte diskuterar?

– Till exempel: hur tänker sig ägarna framtiden, hur ser de på fa-miljens framtid, vad tänker man sig med barnen, vad vill man med sitt ägande på längre sikt?

– En annan relevant fråga är ock-så hur man hanterar det faktum att man genom företaget blivit väldigt förmögen.

Att ägarna håller sig

utanför grundmurar en bild av ägandet som något som står utanför samhället.

– Håller man till exempel på att träna barnen för att de ska kunna ta över? Barnen och nästa generation pratar man nästan inte alls om. Of-ta nästan smygs barnen in i styrelse och ledning.

Bernhardtson gör en parallell till monarkin: där är det giftermål och barnen som syns mest. Och den viktiga likheten mellan monarkin

och ägandet inom näringslivet är ärftligheten. Många nya framgångs-rika företag är just nu inne i ett gene-rationsskifte där den andra genera-tionen håller på att ta över.

– Legitimitetsmässigt, om man tänker på samhället i övrigt, kan det framstå som ett problem att man in-te är transparent, eftersom trenden annars är den motsatta. Bland ägar-na av de största företagen är man nu-förtiden ofta till och med ännu me-ra tyst nu än tidigare. Det innebär att de yttersta besluten i näringslivet är något vi vet väldigt lite om.

– Det kommer kanske inte att va-ra möjligt att i framtiden att hålla sig undan på det sätt som är vanligt att ägarna gör nu, det kan hända att man undergräver sin egen position.

Å andra sidan menar Bernhardt-son att det faktum att vi vet så li-te om ägarna också vittnar om en framgångsrik styrning av den egna offentligheten.

– Att ägarna håller sig utanför grundmurar en bild av ägandet som något som står utanför samhället, vilket nog grundmurar bilden av ägandet som något särskilt och av-skilt. Ägarna framstår också som trovärdiga då de inte viker ut sig.

– Det är fråga om en framgångs-rik iscensättning. Det finns en ägan-dets opacitet, det vill säga ogenom-skinlighet som ändå är till fördel för de stora ägarna.TexT marcus prestfoTo åke guNNarssoN

07


hälSA MoTIoN

Samband mellan kondition och höjd IQ triggar lärare

Att ofta motionera och jympa till exempel i skolan och under studietiden gör dig smartare, visar stor svensk studie.

¶ Att röra på sig höjer IQ. Trots att det här i synnerhet gäller unga, är det aldrig för sent att börja motio-nera. Även äldres hjärnceller blir nämligen som nya då de triggas av motion. Bland annat de forsknings-resultaten presenterade av stam-cellsforskaren Georg Kuhn, fick 300 finländska gymnastik- och hälso-kunskapslärare i lärarförbundet i fysisk fostran och hälsolära att iv-rigt nicka instämmande på förbun-dets studiedagar på Åbo Akademi i Vasa i början av februari.

I sin omfattande forskning har professor Kuhn sett tydliga sam-band mellan kondition och intelli-gens. Fysisk ansträngning stimu-lerar hjärnan att producera nya hjärnceller speciellt i hypotalamus, vår smärt-, minnes- och känsloför-medlare i hjärnan.

– Då vi svettas och flåsar av an-strängning sker alltså en kognitiv förändring i vår hjärna. Vår studie visar att de 15–18-åringar som tyd-ligt höjde sin kondition, tre år sena-re hörde till de tio procent av ungdo-marna som mest förbättrade sin IQ. Så i den åldern kan unga skaffa sig en bra grund för ett bättre välmåen-de resten av livet, poängterar Kuhn.

Depressioner och annat psykiskt illamående är också betydligt ovan-ligare bland vuxna som i unga år of-ta motionerade, sportade eller över-huvudtaget har rörde mycket på sig. Enligt Kuhn kan man se frågan om kondition och psykiskt välmående

som en sorts bordtennismatch. – Det handlar om att båda behövs

och att ständigt bolla mellan till ex-empel idrott och psykiskt välmå-ende, om och om igen. Båda ger ny studs och skjuts åt varandra.

En av de lokala arrangörerna för Förbundet för lärare i idrott och häl-sokunskaps studiedagar var Jan-Erik Romar, docent i idrottens di-daktik på pedagogiska fakulteten.

– Förutom professor George Kuhns givande föreläsning, var det också intressant att höra generaldi-

rektör Pekka Puska på Institutet för hälsa och välfärd tala om hur sko-lorna kan möta de ökande kraven på att förbättra ungas hälsa och väl-mående och att höra professor Kari Uusikyläs föreläsning om begåvade barnidrottare.

På olika håll i Vasa fick deltagarna dessutom bekanta sig med allt från street dance, power mover och fast-scoop till boboll, funktionell sim-ning och tennis.

TexT & foTo ari Nykvist

att som ung röra på sig är bra både för kondition och hjärna och även för både det fysiska och det psykiska välmåendet som vuxen. Det var (f.v.) docent Jan-erik Romar, förbundsordförande Riitta Pääjärvi-Myllyaho och professor george kuhn rörande eniga om under gymnastik- och hälso-kunskapslärarnas studiedagar.

08


fyra kompositörer, ett verk ¶ Onsdagen den 20 februari hålls en

rätt speciell kompositionskonsert i Si-beliusmuseum. Då framför nämligen Seinäjoki stadsorkester verket Sam-aan aikaan toisaalla, ett verk som skrivits gemensamt av kompositö-rerna Pertti Jalava, Jukka-Pekka Leh-to, Juha Leinonen och Ulf Långbacka, lektor i musikvetenskap vid Åbo Aka-demi.

– Det var mycket intressant och en rolig process. Vi arbetade tillsammans fram ett gemensamt tema. Sedan skrev var och en på sina delar, innan vi träffades på nytt och satte ihop verket till en helhet. Det gick smärtfritt och verket hänger ihop förvånansvärt bra, säger Långbacka.

– Verket består av tolv korta delar och är väldigt händelserikt. Stämning-arna växlar snabbt.

Förutom det gemensamma verket kommer orkestern också att framföra ett stycke var av de fyra kompositö-rerna. Av Långbacka framförs verket Towards the Light, ett nytt verk som uruppfördes i höstas och går från kaos och mörker till klarhet och ljus.

Seinäjoki stadsorkester är en liten kammarmusikensemble, som består av fem stråkar och fem blåsare. Kon-serten leds av Åbobördige dirigenten Tuomas Rousi.

Konserten i Åbo är den sista i en se-rie av fyra. Liknande konserter har re-dan hållits i Seinäjoki och Björneborg, och kommer att hållas i Helsingfors tisdagen den 19 februari.

– Hittills har konserterna gått fint. Jag var nöjd med hur orkestern spela-de och det gav mersmak, säger Lång-backa.

Konserten den 20 februari i Sibeli-usmuseum i Åbo kostar 8 euro/4 euro och börjar klockan 19.00. Också kon-serten den 19 februari i Tempelplat-sens kyrka i Helsingfors inleds klock-an 19.00.

Brahe Djäknar sjöng för presidenten ¶ På Runebergssöndagen den 5 februari sjöng Åbo Akademis manskör Brahe

Djäknar tillsammans med fyra andra manskörer under riksdagens Runebergs-firande i Musikhuset i Helsingfors, där också president Sauli Niinistö och hans fru Jenni Haukio närvarade.

– Vi framförde tre stycken, säger BD:s körordförande Mattias Boije.– Det var Stig stark du sång av John Rosas, Sång och Glädje av Runeberg

tonsatt av Ulf Långbacka och Yksin av Gottfried Gräsbäck.Boije säger att tillställningen med 250 körsångare från olika körer var väldigt

proffsigt skött.– Vi var riktigt nöjda, vår dirigent Ulf Långbacka var också nöjd.– Det gick mycket bra trots att vi knappt alls hade haft möjlighet att öva till-

sammans med kören innan själva uppträdandet. Det var en verkligt fin upple-velse för oss.

Det var Akademiska Sångföreningen som bjudit in Brahe Djäknar tillsam-mans med Ylioppilaskunnan Laulajat, Kauppakorkeakoulun Laulajat och Poluy-teknikkoiden Kuoro.

rocket Science ska locka ungdomar till kemitekniken ¶ Universitetslärare Mikael Nyberg visar hur Rocket Science-apparaten fung-

erar. Hans kemiska muskelkraft bidrar med rörelsenergi som i en modellflyg-plansmotor förvandlas till elektrisk energi. Electriciteten leds till ett vattenbad där elektriciteten frigör kemisk energi då vätgasen exploderar, vilket i sin tur ger upphov till rörelseenergi i form av en knallgasraket.

Rocket Science är vinnarbidraget i ett led att förmå skolungdomar att intres-sera sig för kemiteknik.

– Explosioner tilltalar ungdomar. Tanken var att tillverka en apparat som drar till sig uppmärksamhet utan att för den skull vara för komplicerad.

– Det är viktigt att ungdomar redan innan gymnasiet börjar tänka på möjlig-heten att studera kemiteknik vid universitetet. Men för att kvalificera sig för en studieplats krävs det att man intresserar sig för kemi, fysik och matematik inn-an man söker in.

NoTErATNoTErAT

09


ölbryggande är en pedagogisk port till biokemins värld.

text: Nicklas Hägen

huvudingredienserna i öl. Processerna bakom

Malt, humle, jäst och vatten är

biokeMi ÖL


10

Flytande bröd


11

få ingredienser men många

variabler att ta i beaktande. Ett bra öl

kräver vetenskap och gott hantverk.

¶ ”Så länge det finns jäst med är det svårt för andra organismer att vara med och tävla om utrymme. Men i det här sista stadiet kan det bli otäckt så det gäller att vara noggrann med renligheten.”

Mark Johnson, professor i biokemi, le-der en kurs i ölbryggeri som hålls för tred-je gången vid Åbo Akademi. För tillfället har kursen kommit till ett skede där ölet har jäst färdigt. Det ska förflyttas från en miljö som tidvis varit både rik och fattig på syre till en miljö som enbart kommer att vara fattig på syre, vilket gör att den lättare kan utsättas för skadliga bakterier.

Jästens livslopp och de olika proteiner och sockerarter som figurerar i en ölbryggnings-process är av stor pedagogisk relevans när man vill öppna dörrarna till den mikrosko-piska världen inom biologin.

– Som introduktion till biokemi, cellbio-logi och molekylärbiologi är jäst ett fenome-nalt exempel, i och med att det växer både i syrerika miljöer och syrefria miljöer. När syret försvinner stiger metabolismen tiofal-digt och jästen börjar producera alkohol som överlevnadsknep, säger Johnson.

– Det är få organismer som klarar av att göra det. Dina muskler kan producera en-ergi så som jästbakterierna gör i ölet, men då är det mjölksyra – det som ger idrotta-re träningsvärk – som produceras i stället för alkohol.

Att styra processen är en vetenskapÖlbryggande som akademisk kurs kan kan-ske få vissa att höja på ögonbrynen, men man bör inte glömma bort att det är en ve-tenskap att styra de processer i bryggning-

en som ger ett öl som är friskt och smakar gott. Tillverkningspro-cessen är lång och kvaliteten på råvarorna – allt ifrån vatten till jäst och korn – proportionerna av dem, renligheten, tiden och ut-rymmena, allt kommer att på-verka slutresultatet.

Och förstås bryggarens rutin. Några genvägar finns inte, me-nar Johnson, som kommer från Seattle men lärde sig brygga öl under sina åtta år i London. Man måste brygga öl ofta för att bli bra.

– Om jag brygger öl i fem satser kan jag nästan garantera att den sista blir bäst, även om den skul-le vara gjord på sommaren då man egentligen inte ska brygga öl. Det gäller att få in en vana i rutiner-na och få proceduren rätt, säger Johnson.

– Du kan i princip ge två personer sam-ma recept och få ett helt olikt resultat. Det handlar lite om skicklighet också, för det finns så många variabler att ta i beaktande.

Kursdeltagarna brygger olika ale i eng-elsk stil och någon veteöl i belgisk stil. Den för finländarna bekanta lagern lyser med sin frånvaro.

– Det är svårare med temperaturkontrol-len i lager, då den ska ha en strikt tempera-tur. Men vi brygger öl i många olika former och har drygt tio olika humlen att utgå ifrån, säger Johnson.

Kursen har lockat många deltagare som saknar bakgrund inom naturvetenskap. Claus Ståhlberg studerar kyrkohistoria vid Åbo Akademi och är en av dem som går kur-

Som introduktion

till biokemi, cellbiologi och molekylärbiologi är jäst ett fenomenalt exempel, i och med att det växer både i syrerika miljöer och syrefria miljöer.

biokeMi ÖL


12

¶ Det finns mängder av olika sätt att bryg-ga öl, men här följer en kort beskrivning av pro-cessen i Mark Johnsons ölbryggningskurs.

Den första delen kallas mäskning. Den gör att enzymer aktiveras och frigör för jäsnings-processen viktigt socker. Vatten upphettas till 78°C. Ett kilo krossad malt per två och en halv liter vatten blandas i en isolerad behållare. Som när man kokar gröt gäller det att se till att det inte blir några torra klumpar.

Mäsken hålls i 66–67°C värme i mellan en och en och en halv timme för att frigöra så mycket som möjligt av sockret.

Följande steg kallas lakning och skiljer den vätska som ska bli öl från maltresterna. Man till-sätter vatten i den för att driva ut socker ur maltresterna, som samtidigt fungerar som fil-terbädd.

Den ”renade” vätska man nu får kallas vört. För att sterilisera vörten och få proteinerna i den att koagulera kokas och filtreras den. I det här skedet lägger man också till humle eller an-dra örter för smak.

Man låter vörten svalna, tillsätter jäst och ställer kärlet i mörker mellan tre och fem dagar. När jästen växt tillräckligt kollapsar den och, i fråga om överjäst öl som ale, flyter upp på ytan av ölet. Ölet flyttas över till ett nytt, lockförsett kärl. Man kan i detta skede lägga till mera hum-le för smak.

Efter tre till fem dagar till flyttas ölet över i tunnor. Man tillsätter mera socker och låter det stå hundra dagar, varpå ölet – förhoppningsvis – är både klart att dricka och gott.

sen av akademiskt intresse. Han ser en, om än rätt svag, koppling till sitt huvudämne.

– Jag kanske läser på om munkar som bryggde öl och då kan det vara intressant att fundera på hur de lyckades. De hade knap-past sterila redskap i klostren så som vi har här i laboratoriet, säger Ståhlberg.

– Teologer tycker om öl. Det är lite av en tradition vi har.

fram för bättre ölProfessor Johnson säger att kursen funge-rar bra som en introduktion till naturveten-skap, men det finns också andra syften med den. För att knyta kontakter mellan stude-randena sker den i samarbete mellan de tre högskolorna. Deltagare kommer från såväl Åbo Akademi, Åbo universitet som Åbo yr-keshögskola och de har delats in i grupper så att studerande från olika högskolor arbe-tar gemensamt.

Men professorn har också ett mera per-sonligt intresse i att hålla kursen.

– Jag vill marknadsföra ett bättre ölbryg-gande. Det finns mindre bryggerier i Finland som gör bra öl, men min mage kommer inte överens med den öl som säljs i stora partier.TexT Nicklas HägeNfoTo mark JoHNsoN & Nicklas HägeN

BAKgrUND

olika öl kan se mycket olika ut under jäs-ningsprocessen. exempel till vänster.


13

¶ Idén med texten som följer är att försöka skildra ett möjligt sätt att diskutera intryck av konstverk, ut-an att göra några teser och utan att försöka komma fram till något sär-skilt.

Den nio minuter långa filmen 2026 består av stillbilder på en man med förtäckta ögon som visas till-sammans ljudåtergivningen av en röst berätta om syner och upplevel-ser.

Marcus Prest: Vad är ditt första in-tryck?

Mari Lindman: Filmen var kort. Det som sades och visades ger bilden av en klassisk dystopi, ett samhälle som är hejdlöst kluvet. Kluvenheten är spöklik, den är så fullständig, de rika och fattiga fullständigt avgrän-sade från varandras världar.

MP: Det du säger antyds ju, näs-tan explicit, men det är ändå inte något som sägs rakt till betraktaren

utan snarare något som man sluter sig till utgående från kombinationen av bilder som berättaren beskriver.

ML: Jag tycker om berättarens sätt att beskriva hur han tittar på något och hur han sedan ser det som något annat, att saker framträder först när man håller blicken tillräckligt länge på det man betraktar. Det blir bå-de hyperrealistiskt och drömskt på samma gång.

MP: Själv tyckte jag att det var svårt att hålla koncentrationen, trots att filmen var kort. Svårighe-ten att koncentrera sig hör kanske ihop med de statiska bilderna som inte alls berättar den story som be-rättarrösten berättar. Men svårig-heten hänger också ihop med att berättaren pratar arabiska, eller det har jag för mig att är språket som an-vänds, och jag förstår inte ett enda ord. Det enda jag har är texten på duken.

ML: Jag håller med om att det var svårt att hålla koncentrationen, det kanske beror på ens ovana med uppställningen. Det fina blir ju att skillnaden mellan det man ser och det man hör berättas föranleder en fråga om vad det hela handlar om.

MP: På det hela taget påmin-de verket lite om något av Tarkov-skij. Ett slags latent existentiellt per-spektiv, här får man nog söka om man ska hitta det, men i alla fall, nå-got finns på lut som inte skrivs en på näsan.

ML: Tarkovskij har ju den goda si-dan, här finns förvisso undantag, att han sällan använder symboler, sa-ker är vad de är, de föreställer inte något annat. Här i 2026 finns ju en kontrast mellan de sinnliga miljö-beskrivningarna och de statiska bil-derna, men man tar ingenting som en symbol för något annat

MP: Och just den kontrasten på-

Mörker från framtidenMarcus Prest från MfÅA såg tillsammans med filosofen Mari lindman Maha Maamouns arbete 2026 på Åbo konstmuseum.

uTSTällNiNg 2026


14

I Maha Maamouns (f. 1972) arbete 2026 (2010) tas netraktaren till fram-tidens Egypten, år 2026. En berättare med hypnotisk röst rör sig i pyramid-området under en natt och beskriver vad han ser och upplever. Texten ba-serar sig på egyptiern Mahmoud Os-mans futuristiska roman The Revo-lution of 2053 (2007). Bildvärlden i verket byggs upp av svartvita stillbil-der som anknyter till Chris Markers experimentella film Terrassen (La Je-tée, 1962).

2026 visas på Åbo Konstmuseum fram till 17 mars.

MAHA MAAMoUN

minner om Tarkovskij, som till ex-empel Stalker. Vinden som får gräset att röra sig, solen och skuggorna, allt det där, något av den känslan för-medlas av berättarrösten.

ML: Ja, och det du beskriver finns kanske ännu mer i Solaris, där Tar-kovskij går från sinnliga bilder av växtlighet och det kliniska rymd-skeppet.

ML: Det som jag själv inte förstod är ifall det är något som artificiellt pluggas in i mannens synfält, eller berättar han om något han upplever.

MP: Oklart för mig också, men jag har för mig att han berättar om min-nen. Men å andra sidan är en del av bilderna fokuserade på hans banda-gerad ögon. Om det nu är bandage.

ML: Jo, och igen så uppstår här frå-gor om vad berättelsen egentligen går ut på, vilket perspektivet är. Bra skrivet är det i alla fall. Det han lä-ser upp.

ML: Men varifrån rösten kommer är oklart. Det är kusligt, rösten är okroppslig, den har ingen klar kropp eller person.

MP: Kan du säga något mer om vad det är som gör att det blir kus-ligt?

ML: I vanlig voice over blir det klart

vilken status rösten har, till exempel en medelålders mansröst och en li-ten pojke i bild, man anar genast hur de hör ihop, eller som i Triers Dog-ville, där man har en ironiskt allve-tande berättaröst. Men här tyckte jag det var otäckt för att man inte såg varifrån rösten kom och hur den för-höll sig till de bilder vi ser.

ML: Jag associerar till Slavoj Zi-zeks The Pervert's guide to cinema där han som vanligt babblar om La-can. Det intressanta är hans exem-pel från Lost highway, där man i en scen ser en man tala med en märk-lig man på en fest. Tonen som slås an är mardrömmen. Den ena mannen säger att han befinner sig hemma hos den andra mannen. Men du är ju här, säger den ena. Ring mig, upp-manar den märkliga mannen. Man-nen plockar upp en mobiltelefon och ringer hem till sig själv, och mannen som står framför honom svarar i te-lefonen. För att koppla till 2026: på samma sätt som i Lost Highway så uppstår kusligheten ur oklarheten i tilltalet. Vad vill rösten?

MP: Det märkliga med kuslighe-ten är att den är intim och distan-serad på samma gång. Å ena sidan antyds något som är okänt, å andra

sidan har det på något sätt med mig, personligen, att göra.

ML: Jo, det som är intressant är hur den här intimiteten etableras. Å ena sidan handlar det väl i hur na-ket den där rösten talar till oss, det är ett historieberättande som kän-des direkt. Å andra sidan tror jag igen det handlar just om öppenhe-ten i hur vi ska uppfatta berättelsen. Som åskådare måste du verkligen förhålla dig. Och det är just kanske där i nödvändigheten att förhålla sig som en form av intimitet uppstår.TexT marcus prest


15

vi vet att homo econo-micus – den ekono-miske mannen – inte överensstämmer med verkligheten men än-

då fortsätter män som kvinnor att sträva efter att vara som han: ratio-nell, distanserad, objektiv, konkur-rensinriktad, oberoende. Känner ni igen er? Visst är det värden som länge har setts höra till en sann ve-tenskapare?

Nyliberalismens upp-gift har blivit att spri-da och institutiona-lisera dessa värden. Inom såväl bilindustri

som universitetsutbildning ska ex-akt samma principer gälla och det finns en enda tillåten logik. Nylibe-ralismen sätter politiken i markna-dens tjänst så att konkurrens och ra-tionellt handlande underlättas. Det här påstår författaren och kröni-kern Katrine Kielos som har skrivit en populärvetenskaplig bok om na-tionalekonomi Det enda könet: Var-för du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin (2012).

orsaken till att nyli-beralismen har fått en så enorm spridning kanske finns i den ekonomiske mannens

attraktionskraft. Varför vill vi va-ra som han? Enligt Kielos är han ett symptom på vår flykt från det vi är rädda för och försöker utrota: krop-pen, känslorna, beroendet, osäker-heten, sårbarheten. Ska vi fortsätta fly undan de egenskaper som sam-hället har lärt oss att är kvinnliga behöver vi den ekonomiske man-nen.

Jag är medveten om att vad som anses ”kvinnligt” och vad ”man-ligt” är en oerhört känslig fråga. Såväl män som kvinnor är sårba-ra, beroende, osäkra, kännande, kroppsliga varelser. Vi har lärt oss att det är bättre att fly undan allt detta eftersom det gör ont.

Jag tror att den här tidsepoken närmar sig ett slut.

vi lever mitt i en enorm förändringsprocess. Jag tror att förändring skapas och sprids av vanliga människor

som gör ovanliga saker. Jag tror att en stor del av dagens och morgon-dagens förändringsprocesser kom-mer att vara förankrade i kroppen och känslorna. Eve Enslers One Bil-lion Rising-kampanj är ett exempel. Kampanjen kräver ett slut på att en miljard kvinnor blir utsatta för våld under sin livstid. På alla hjärtans dag görs det en dansrevolution mot våld mot kvinnor, en feministisk tsuna-

mi, som går genom 197 länder och territorier.

Våld mot kvinnor kan inte för-stås utan att ideologier av dominans analyseras. Dominans är en gemen-sam faktor mellan våld och den bio-medicinska modell som dagens för-lossningsvård följer. Ett växande antal kvinnor talar om sin förloss-ningserfarenhet på samma sätt som våldtäktsoffer. De upplever att de blivit utsatta för institutionellt våld.

Jag forskar i hur kvinno-grupper använder mänsk-liga rättigheter som politis-ka och juridiska verktyg för att öka sitt självbestämman-

de och sin autonomi i samband med barnafödande, det vill säga ta tillba-ka makten över barnafödande och sin kropp.

Professionaliseringen av de tradi-tionella kvinnoyrkena såsom barn-morske-yrket har inte hindrat den medicinsktekniska kulturens fram-marsch inom omsorgsinstitutioner-na. Att föda barn är rörigt, emotio-nellt, sexuellt laddat, och mentalt utmanande. För den ekonomis-ke mannen är det lockande att re-ducera alltsammans till en klinisk medicinsk angelägenhet. Ännu un-der medeltiden var barnafödandet kvinnornas domän, åtminstone i de nordiska länderna. Jordemödrar-na hade också mycket kunskap om

Kvinnlig makt och den ekonomiske mannen

Homo economicus-idealet berövar kvinnor makten över sina kroppar, skriver Alessandra Sarelin.

VeCkANS SkRibeNT ALESSANDrA SArELIN


16

preventionstekniker, något som är centralt för kvinnans makt över sin egen kropp. Under en förloss-ning var det kvinnorna som härska-de över huset och ofta ordnades det festligheter.

I Danmark har man hittat an-teckningar om vilda kvinnofester där kvinnor, med barnmorskan i spetsen, gick igenom byn och gjor-de narr av männen. Myndigheterna såg ogillande på verksamheten och började reglera barnmorskeriet. De tyska forskarna Gunnar Heinsohn och Otto Steiger påstår att en del av de läkekunniga kvinnor som ankla-gades för ”häxkonster” var barn-morskor.

I de flesta länder är dagens barnmorskor underställda lä-kare och långt ifrån självstän-diga yrkesutövare. I många länder, bland annat i Ryssland

och Ungern, trakasseras barnmor-skor som trotsar läkare och försöker utöva sitt yrke på kvinnors villkor. I vissa fall har de satts i fängelse el-ler husarrest. I USA blev barnmors-keriet nästan utrotat då manliga lä-kare tagit över förlossningsvården. Till sin hjälp har man använt både juridisk och ekonomisk makt. Idag håller barnmorskorna på att åter-vända men fortfarande föder endast åtta procent av amerikanska föder-skor med en barnmorska. Samtidigt

har USA en jämförelsevis hög möd-radödlighet.

Den europeiska män-niskorättsdomstolen har slagit fast att kvin-nor har rätt att väl-ja var och med vem

de föder barn. Det här är radikalt. Kvinnor i de flesta europeiska sta-ter saknar valmöjligheter och där-med makt att bestämma över sin egen kropp. Enligt människorätts-domstolen bör kvinnor ha rätt att välja att föda hemma, ifall de så önskar. Eftersom hemmaföds-

lar har konstaterats vara lika tryg-ga som sjukhusförlossningar i fle-ra olika jämförelser från flera olika länder verkar viljan att hindra hem-mafödslar handla om dominans och kontroll snarare än trygghet.

De t h a r länge fun-nits en in-ternatio-nell rörelse

för förlossningsvård och system som verkar på kvinnors villkor. Det nya är att mänskli-ga rättigheter används som argument för själv-bestämmande. Målet är system som är fria från paternalism och där kvinnan inte fråntas sitt ansvar för sin kropp, sin baby och sin förloss-ning.

VeCkans skriBent är Alessandra Sarelin, fors-kardoktor vid institutet för mänskli-ga rättighe-ter.

Våld mot kvinnor kan

inte förstås utan att ideologier av dominans analyseras. Dominans är en gemensam faktor mellan våld och den biomedicinska model som dagens förlossningvård följer.


17

DiSPuTATioNeR

fM camilla gustafsson disputerar i miljö- och marinbiologi fredagen den 22 februari på avhandlingen Biodiversity and ecosystem functioning in angiosperm communities in the Baltic Sea.

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är prof. birgit oleseN, Aarhus Universi-tet, och som kustos fungerar prof. er-ik boNsdorff

Så här sammanfattar Camilla Gus-tafsson själv sin avhandling:

" Naturens mångfald, eller biodiver-sitet, har viktiga effekter på hur vå-ra ekosystem fungerar, och vilka varor och ekosystemtjänster som produ-ceras. Det är känt att till exempel flera arter eller funktionella grupper resul-terar i en högre primär- och sekun-därproduktion. Samhällen med en hög mångfald anses vidare vara mera sta-bila och störningståliga. All denna kun-skap bygger främst på studier i land-ekosystem medan vår förståelse av dessa samband i marina ekosystem är begränsad.

Undervattensväxtsamhällena på grunda sandbottnar i norra Östersjön har både en artrik flora och fauna. Av-handlingens syfte var därmed att un-dersöka ifall Skärgårdshavets växt-samhällen bestående av bland annat ålgräs och natearter, kan upprätthål-la funktioner till en högre grad än växt-samhällen med låg mångfald. Av-handlingen är den första studien som undersöker sambandet mellan växt-

MILJÖ- ocH MArINBIoLogI

¶ Disputationen ägde rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, Biocity. Opp-onent var prof. aNNa akHmaNova, Utrecht University, och som kustos fungerade prof. kid törNquist.

Så här sammanfattar Artur Padzik själv sin avhandling:

"Enzymet c-Jun N-terminal ki-nas (JNK) har traditionellt sett an-setts vara en viktig faktor för cel-lens stressrespons och inducerare av apoptos vid olika stimuli. Med tre isoformer utgör JNK underfamil-jen av MAPK, generellt uttryckt JNK1 och JNK2 och den hjärnspecifika JNK3. JNK:s potentiella roll vid neu-rodegeneration har satt JNK i ramp-ljuset som en potentiell farmakolo-gisk kandidat.

Denna avhandling syftar till att undersöka de fysiologiska funktio-ner hos JNK1 gentemot aktin ho-meostas, genom effektorproteinet MARCKS-Like 1 (MARCKSL1), neu-ronaltrafikering förmedlat av mo-torproteinet kinesin-1 och mikro-tubuli (MT) dynamik via STMN2/SCG10.

Våra resultat uppvisar en gene-rell mekanism med JNK-beroende MARCKSL1-inducering av filopodia i nervceller och fibroblaster. Inakti-vering av JNK:s funktion gentemot MARCKSL1 skiftar dock det cellulä-ra aktinmaskineriet mot ett lamel-lipodia-dynamiskt arrangemang. Fininställning av aktincytoskelet-tet sammanhänger oundvikligen med cellmigration. Vi kunde konsta-tera att både aktiverat JNK och en JNK-pseudo-fosforylerad form av MARCKSL1 minskar aktinomsätt-ningen i intakta celler, som i sin tur

ledde till minskad cellmobilitet. Vi vi-sar att tumörceller från bröst-, pro-stata-, lung- och muskelcancer har förhöjda nivåer av MARCKSL1. Vi vi-sade i PC-3-prostatacancercel-ler att JNK-fosforylering negativt kontrollerar MARCKSL1:s förmåga att inducera migration, som föregår metastasering av cancercellen.

Dessutom har arbetet hjälpt till med att validera en ny fysiologisk JNK1-effektor, STMN2/SCG10, som har en avgörande roll för axodend-ritiska neuriters dynamik i hjärnans utveckling genom reglering av MT-omsättning. Vi visar successivt att denna ökade MT-dynamik är avgö-rande vid utvecklande radiell migre-ring under utvecklingen av hjärnans olika cellager. Vi har kunnat visa att införandet av JNK-fosforyleringsi-miterande mutant STMN2/SCG10 S62/73D, helt kan rädda den de-fekta cellmigreringsfenotypen som uppstår vid avsaknad av JNK1-ge-nen. Vi visar att STMN2/SCG10 är en dominerande JNK-effektor, an-svarig för MT-depolymeriseran-de aktivitet och neurit längd under hjärnans utveckling.

Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen identifiering av tre nya JNK-substrat MARCKSL1, kinesin-1 och STMN2/SCG10 och undersö-ker deras roller i reglering av cyto- skelettets dynamik och transport av proteiner. Dessa data är av stor be-tydelse för att förstå den fysiologis-ka betydelsen av JNK:s aktivitet, vil-ket kan ha en negativ effekt under farmaceutisk inflytande med syfte att blockera patologisk JNK-funk-tion."

cELLBIoLogI

MSc Artur Padzik disputerade i cellbiologi måndagen den 11 februari på avhandlingen JNK, a versatile regulator of kinesin-1 transport and cytoskeleton dynamics.


18

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Sa-lin, Axelia II. Opponent är prof. åke bergmaN, Stockholms universitet, och som kustos fung-erar prof. leif kroN-berg.

Så här sammanfattar Jesper Svanfelt själv sin avhandling:

"Läkemedel konsumeras årligen i enorma mängder världen över. Ef-ter intag kommer en del av läkemed-lets aktiva förening(ar) att utsöndras från kroppen med urin och fekalier för att sedan transporteras till avlopps-reningsverk. Till följd av att renings-verken inte fullständigt förmår rena avloppsvattnet från dessa förening-ar kommer de kontinuerligt att tillfö-ras vattenmiljön. Således är det vik-tigt att utveckla analytiska metoder för att kunna studera halterna av de aktiva föreningarna i reningsverkens utloppsvatten och den närliggan-de vattenmiljön. Ute i naturen kommer föreningarna att utsättas för olika fy-sikaliska, kemiska och biologiska pro-cesser, som kan orsaka förändringar i deras kemiska struktur och därige-nom deras identitet och biologiska ak-tivitet. En stor del av de befintliga ak-tiva föreningarna genomgår kemisk förändring då de i vattenmiljön utsätts för solljus (fototransformation). Ge-nom fototransformation kan nya för-eningar (transformationsproduk-ter) med andra kemiska och biologiska egenskaper bildas.

Denna avhandling inriktar sig på de aktiva föreningarnas förekomst och

fotokemiska öde i miljön. I avhandlingen presenteras framtagna analytiska meto-der för kvantifiering av läke-medelsföreningar i avlopps-vatten och ytvatten samt för studier av vissa utval-da föreningars fotokemiska transformationsvägar. Där-

till beskrivs några syntetiska metoder för att få tillgång till transformations-produkter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak.

Avhandlingen tillför ny och viktig kunskap som kommer att vara till hjälp vid miljöriskbedömning av de studera-de läkemedelsföreningarna."

orgANISK KEMIMILJÖ- ocH MArINBIoLogI

fM Jesper Svanfelt disputerar i organisk kemi fredagen den 22 februari på avhandlingen Occurrence and photochemical fate of selected pharmaceutical active ingredients in the aquatic environment.

diversitet och ekosystemfunktioner i havet.

Funktioner som uppmättes var bland annat växters primärproduktion och näringstillgänglighet men ock-så växtdiversitetens effekter på djur-samhällen studerades. För att ef-terlikna den ökade grumligheten i Östersjön, som beror på övergödning, skuggades även växtsamhällen med olika diversitet. Fältarbetet genomför-des genom dykning.

Primärproduktionen i de artrika växtbestånden var högre än i de art-fattiga bestånden och djursamhällen påverkades positivt av hög växtdiver-sitet. Ålgräsets motståndskraft mot skuggning var högre om arten växte tillsammans med andra växtarter vil-ket visar att arten klarade sig bättre i artrika växtsamhällen. Dessa resultat visar att undervattensväxtsamhälle-na är skyddsvärda och ömtåliga och har en viktig roll i kustekosystemens funktion. Resultaten bidrar med nöd-vändig information då man förutspår vilka konsekvenser en minskad bio-diversitet kan ha för marina ekosys-tem. Vidare kan informationen funge-ra som ett viktigt hjälpmedel för både skydd och förvaltning av grunda kust-områden."


19

MäSSA TALKINg TooLS

”Stäng inte av mobilen i klassrummet!”

Mobilapplikationen Talking Tools utnyttjar den teknik många barn och ungdomar redan går och bär på.

¶ Vår framtidsvision är att den av-ancerade mobila teknik barn och ungdomar allt oftare går och bär på i alla sammanhang, är en resurs som skolvärlden kan dra nytta av. Det som behövs är en gedigen pedago-gisk grund i utvecklingen av tek-niska lösningar för lärande i modern tid, men även goda kunskaper om hur smart teknik kan göras attrak-tivt och användarvänligt.

EDUCA-mässan i Helsingfors samlar landets lärarkår, lärarutbil-dare, forskare och andra som är in-tresserade av skola och utbildning – och även en hel del utlänningar som är nyfikna på nyheter i ”PISA-lan-det” Finland. I år bidrog Åbo Akade-mi, tillsammans med UpCode Ltd., med en paneldiskussion om vår nya applikation för mobilt lärande; Talking Tools. Mobilapplikationen är ett samarbete mellan slöjdpeda-gogik vid Åbo Akademi, MediaCity och UpCode Ltd. och väntas bli klart för lansering under våren 2013. Pro-jektet har även erhållit medel från JPÅA för deltagandet i mässan.

Den första versionen utvecklas för och testas inom slöjdämnet på oli-ka utbildningsnivåer, där det fun-nits en uppenbar brist på visuellt undervisningsmaterial och en möj-lighet att dokumentera en pågåen-de arbetsprocess. Planen är dock att Talking Tools kommer att finnas som en mobil lärapplikation även för andra ämnen.

Talking ToolsTalking Tools är ett verktyg som ska ge möjligheter för elever och lära-re att kommunicera, dokumentera och dela information. Som skapa-re av det här verktyget ser vi läran-det ur ett sociokulturellt perspek-tiv, där lärare och elever själva blir en del av kontexten, verktygen och den konversation de deltar i, vilket har betydelse för lärande.

Redan på 60-talet påstod med-iegurun Marshall McLuhan att in-te enbart medieinnehållet, utan även ett mediums karaktär påver-kar samhället. Vi utgår från att det-samma gäller de medieverktyg vi använder oss av för att lära – om det

så är en penna eller en mobilappli-kation. Läromedlen eller läroverk-tygen i sig påverkar hur vi lär oss och i förlängningen vad vi lär oss.

Transmedialt lärandeSkapare av medieinnehåll i modern tid tänker alltmer crossmedialt och transmedialt i sitt berättande. Ut-gångspunkten är att innehållet ska flöda mellan olika plattformar och medieverktyg. Ur ett lärandeper-spektiv kan man även se processen som omvänd, där eleven själv byg-ger sin egen ’story’ av ett specifikt innehåll med hjälp av olika digita-la verktyg – och inte minst i samar-bete med andra i en dynamisk lär-process.

Forskning visar att multimoda-litet, alltså olika former av innehåll (såsom auditivt, visuellt, och så vi-

paneldiskussion Vid eduCa 2013 i helsingfors 25 januari. fr. v. Juha hart-vik, kasper hiltunen, Joakim Strand (upCode), Annika Wiklund-engblom, Mia Porko-hudd.


20

¶ Nordiska kommunforskare har un-der 21 år vallfärdat till den årliga Nord-iska kommunforskarkonferensen. Denna gång samlades man i Oslo un-der två dagar i november.

Nordiska kommunforskarkonfe-rensen kan betraktas som en arbets-konferens, där tyngdpunkten lig-ger på behandling av papers. Denna gång inleddes konferensen dock med doktorandseminarium (för nyblivna doktorander) samt ’Internasjonalt fo-rum’ i form av plenarföredrag av Lin-ze Schaap (Tilburgse School voor Po-litiek en Bestuur), Harald Baldersheim (Universitet i Oslo) samt Siv Sand-berg (Åbo Akademi). Siv Sandberg ha-de fått uppdraget dagen innan, för att en vidtalad person insjuknat och hade således på mindre än ett dygn förbe-rett ett genomtänkt föredrag på temat Where is local government heading?

Fördelarna med ett nordiskt sam-manhang blir uppenbara när temati-ken rör förvaltning i allmänhet och lo-kal förvaltning i synnerhet. Det nordiska kommunfältet har många gemensam-ma drag och utmaningar. I sitt föredrag argumenterade nederländaren Lin-ze Schaap för att det är ett problem att den lokala demokratin följer territoriella gränser, eftersom människor i allt högre grad har många olika identiteter, som nödvändigtvis inte alls är förankrade till bara en enda plats. Därmed, sade han, spelar territoriella gränser en allt mindre roll. Trots att det finns anledning att in-stämma i Schaaps perspektiv är det, ur ett nordiskt perspektiv, inte heller lång-sökt att tillägga att det är troligare att de territoriella gränserna saknar bety-delse i Nederländerna än i Norden (kan-ske undantaget Danmark). I Nederlän-derna finns tre gånger flera invånare än i Finland, på en yta som motsvarar Södra Finlands regionförvaltningsverks områ-de (läs: tidigare Södra Finlands län).

Det är svårt att säga någonting nytt om den nytta de nordiska kontakterna

för med sig för enskilda forskare. Kon-takterna är givetvis ovärderliga, efter-som de är en ständig källa till inspiration och kunskap, då de verkar i en kon-text som är tillräckligt lika den finländ-ska för att vara omedelbart relevant. Den nordiska kommunforskarkonfe-rensen uppstod som ett samarbete mellan universiteten i Bergen, Göteborg och Oslo samt Syddansk universitet och Åbo Akademi. Representanter för samma universitet är fortfarande dri-vande krafter i nätverket men när den generation som byggde upp nätverket nu börjar övergå i en friare tillvaro har röster höjts för att man borde grunda en förening för att garantera nätverkets fortlevnad. Deltagandet i konferensen är relativt konstant från år till år. Den nytta Åbo Akademi drar av att höra till ett dylikt nätverk ligger bland annat i att Åbo Akademi i praktiken blir Fin-lands röst i Norden, när det gäller kom-munforskning.

Linnéa Henriksson, som deltog med stöd av JPÅA, deltog i en arbetsgrupp där de flesta paper var utkast till kapi-tel i en bok om det norska kommunal-valet år 2011. Bland annat avhandlades effekterna av försöket med e-val (på rösningsaktiviteten), de sociala med-iernas roll i valkampanjen och vilken betydelse terrorangreppen den 22 ju-li hade för valresultatet. Henrikssons eget paper handlade om förvaltning-ens betydelse för det sociala kapitalet.

Nästa år arrangeras den XXII Nord-iska kommunforskarkonferensen vid Åbo Akademi, den 21–23 november 2013. För festmiddagen har en preli-minär bokning gjorts i restaurang Hus Lindman. När konferensen senast var i Åbo, för fyra år sedan, verkade ämnet Offentlig förvaltning ännu i Hus Lind-man och delar av konferensen före-togs där, så det skall bli intressant att visa upp en annan bild av huset. Intres-serade är välkomna att höra av sig till [email protected].

foLK & fä

dare) är positivt för förståelse och lä-rande. Talking Tools ska möjliggöra ett transmedialt innehållsbyggan-de som ger både eleven och läraren en visualisering av lärprocessen och därmed ett viktigt verktyg för re-flektion och kommunikation.

forskning kring Talking ToolsUtvecklingen av Talking Tools- appen består av en så kallad itera-tiv process, där olika versioner av produkten testas på slutanvändare under utvecklingen, för att garan-tera att produkten blir så bra som möjligt. Det här kallas även för user- centered design, i och med att an-vändarens behov och upplevelser är fokus för designprocessen. Video-material, som har filmats för att an-vändas som undervisningsmaterial i Talking Tools-appen, testas redan i slöjdundervisningen för att generera data till pedagogisk forskning. Am-bitionen är att skapa instruktions-material för goda tillämpningar i oli-ka kontexter, som stöd för lärarna. Forskningen ska bland annat svara på hur mervärdet av Talking Tools-appen kan maximeras för lärande – både i och utanför skolan. Vi är in-tresserade av användarupplevelsen och vad som sker i lärprocessen när en elev använder Talking Tools. TexT aNNika WikluNd-eNgblom, JuHa Hartvik, kasper HiltuNeN, mia porko-HuddfoTo camilla forsberg


21

AkTuellT DoKUMENTfÖrvALTNINg

Dokumentförvaltningen utvecklas

Projektet kommer att stöda all ärendehantering, samt utmynna i en ny informationshanteringsplan och slutligen ett elektroniskt ärendehanteringssystem.

¶ Lagstiftningen kräver att även universitet på samma sätt som alla myndigheter uppgör en förteckning över de handlingar som inkommer och uppstår till följd av skötseln av uppgifterna. Denna förteckning, som kan kallas arkivbildningsplan eller informationshanteringsplan, skall innehålla information om handlingarnas förvaringstider och förvaringssätt, samt om deras of-fentlighet och sekretess.

Stöd för dokumenthanteringVi är alla vana med att hitta infor-mation på webben, men det är stor skillnad mellan denna information och officiella handlingar. En del of-ficiella handlingar, som till exempel institutionsrådsprotokoll, finns nu-mera även att läsa online, men dessa bör ännu förvaras enligt vissa fast-ställda regler. Åtskillnad görs ock-så mellan handlingar som måste ar-kiveras och så kallade arbetspapper som uppstår under arbetets gång men sedan kan gallras bort.

Åbo Akademis nya informations-hanteringsplan kommer att vara ett hjälpmedel för alla, särskilt för dem som arbetar med ärende- och do-kumenthantering. Den förenhet-ligar dokumentförvaltningen och fungerar som en dokumenthante-ringshandbok som underlättar ar-betsgången och hjälper i vardagen; den berättar tydligt vilket material – elektroniskt eller på papper – som måste bevaras, hur länge och på vil-ket sätt.

Processer och handlingar kartläggsI ett tidigare skede av dokumentför-valtningsprojektet har det gjorts en uppgiftsklassificering med utgångs-punkt i ÅA:s verksamhet och uppgif-ter, det vill säga i princip allt arbete som utförs vid universitetet. Denna klassificering utgör grunden för den kommande informationshanterings-planen.

Nästa steg är att se närmare på uppgifterna i samarbete med de per-soner som arbetar med dokument-hanteringen på enheterna. Tillvä-gagångssättet är att granska olika processer och till dem anknutna handlingar och svara på åtminstone följande frågor: Hur aktualiseras ett ärende? Vilken är behandlings- och beslutsgången? Vad uppstår det för handlingar under processen? Det-ta är samtidigt ett ypperligt tillfälle att granska de existerande proces-serna – fungerar de bra som de är el-ler finns det skäl att revidera dem?

För varje handlingsgrupp be-stäms sedan förvaringstider. Här beaktas ÅA:s egna behov samt la-gar och förordningar. Till detta ske-de hör också utredningen av offent-lighets- och sekretessfrågor.

Informationshanteringsplanen kommer också att fungera som grund för ett kommande elektro-niskt ärendehanteringssystem. Ut-redningen stöder identifieringen och specificeringen av de krav som ställs på systemet, och är därmed nödvän-dig innan beslut om IT-lösningar tas.

Arbetet koordineras och leds av arbetsgruppen för utveckling av dokumentförvaltningen vid Åbo Akademi. Ordförande i gruppen är professor Gunilla Widén, de an-dra medlemmarna är direktör Timo Bäckman, arkivarie Anne Gustafs-son, administrativ chef Ulla-Mai-ja Landor, registrator Maaria Lind-blad, systemchef Susanne Olin och Åbo landsarkivs direktör Veli-Matti Pussinen. För arbetet med informa-tionshanteringsplanen har anställts en planerare, FL Anne Niemi. Plane-raren arbetar i tätt samarbete med arkivarien och registratorn. TexT aNNe Niemi, planerarefoTo Nicklas HägeNEventuella frågor riktas till planerare Anne Niemi, arkivarie Anne Gustafs-son eller registrator Maaria Lindblad.

anne niemi är med och tar fram ÅA:s nya arkivbildningsplan.


22

LäNKBASTUVarje onsdag från Domus kl. 18.30, dam- och herrbastun varm efteråt. Löps olika långa sträckor, man kan gå eller stavgå också om man vill. Flera får plats i vårt glada gäng!

ASA-gYMMET 55 +Personer, som är 55 år eller äldre har en egen tid i ASA-gymmet, tisdagar kl. 16.30–18.00.

voLLEYBoLL, ALLMäN TUrTisdagar kl. 20.00–22.00 i Raunistula.

BordTENNiS, iNdividUELLA MäSTErSKAPI Alfan Liikuntakeskus den 22 febru-ari kl. 10.00 framåt. Anmälningar till idrottskansliet senast den 18 februa-ri kl. 12.00. Klasser: singel damer, singel herrar, dubbel.

TENNiS, ForTSäTTNiNgSKUrSI Aktia Arena kl. 10.00–12.00 den 26 februari, 28 februari, 5 mars samt den 7 mars. Anmälningar till idrottskansliet senast den 22 februari kl. 15.00. Delta-garavgiften är 15 euro/person.

BAdMiNToN, ÅA-MäSTErSKAPArrangeras den 8 mars i Aktia Arena, närmare info inom kort.

BrAHELoPPETArrangeras den 21 april kl. 12.00. Pricka in loppet i kalendern redan nu. Sträck-orna är 9,0 km och 5,5 km. Mera info senare.

rEKrEATIoN & MoTIoN

Rådgivare för kommissionen?

¶ Ansökningstiden för den europeis-ka kommissionens grupper av exper-trådgivare öppnades 24.1.2013. Sak-kunniga från alla områden är välkomna att utforma EU:s nya finansieringspro-gram för forskning och innovationer, Horisont 2020.

Den europeiska kommissionen har för första gången öppnat en antag-ningsprocess för ett av sina forsk-ningsprogram. Expertgruppernas upp-gift är att ge högklassig och aktuell vägledning i samband med ansökning-arna för Horisont 2020-programmet.

Grupperna kommer att behand-la ämnesområden som är viktiga för européer, till exempel klimatföränd-ringen, priset på förnybar energi, sä-kerhetsfrågor inom livsmedel och åld-randets utmaningar.

Grupperna ska uppmuntra till dialog mellan alla nivåer av styrelser, folkrö-

relser och företagande i alla EU:s med-lemsstater. De kommer att påverka hur medlen för forskning och innova-tioner styrs inom EU fram till år 2020.

Máire Geoghegan-Quinn, den an-svariga kommissionären för forsk-nings-, innovations- och vetenskaps-frågor, sade att målet är att samla en så mångsidig grupp experter som möjligt för att skapa innovativa idé-er, hållbar utveckling och nya arbets-platser.

De rådgivande grupperna inleder sitt arbete denna vår så att de hinner delta i de första Horisont 2020-an-sökningarna.

Personer och aktörer som vill delta i de första grupperna ska registrera sig senast 6.3.2013 klockan 17.00 (bel-gisk tid), men man kan anmäla sitt in-tresse under hela Horisont 2020-pro-grammet.

Närmare krav och instruktioner finns på finska på www.tekes.fi under ”ajankohtaista”.

forSKNINg ocH INNovATIoNErforSKNINg ocH INNovATIoNEr

fACkligT

Är du Akava- ansluten eller vill du veta mer om Akavas medlems-förmåner?Pricka då in onsdag eftermiddag den 27 februari i din kalender. Vi ordnar en mi-nimässa i café Arkens kabinett där Aka-va-föreningarna (Forskarföreningen, Professorsförbundets lokalförening, Lek-torsföreningen, Akademiska informations-specialister, samt Laboratorie- och överin-genjörerna) presenterar sig.

Närmare information om klockslag och pro-gram kommer senare.

Akavas huvudförteoendeman,Mirkka Ali-Laurila

Hem, ljuva hemHur har inredningen i finländska hem sett ut under 1900-talet? I bibliotekets utställ-ning Hem, ljuva hem kan du göra en resa i tid och rum med exempel ur inrednings-böcker och -tidskrifter som finns i biblio-tekets stora samlingar. Utställningen är sammanställd av Ellinor Hjerpe och Kirsti Leppinen.

Utställningen pågår under tiden 8.2–12.5.2013 i huvudbibliotekets entréhall och kan ses under öppettiderna: måndag-tors-dag 8.15–20.00, fredag 8.15–17.00, lördag 11.00–15.00.

Välkommen!Kirsti Leppinen, utställningskoordinator

uTSTällNiNg

Nr Utkommer Deadline4 1.3 22.25 15.3 8.36 3.4 22.37 19.4 12.48 6.5 26.49 24.5 17.510 7.6 31.5

MfÅA våren 2013


23

Du kan i princip ge två personer samma recept och få ett helt olikt resultat. S10


¶ Företagaren och mångsysslaren Kaj Arnö ger tisdagen den 26 februari en gästföreläsning vid Åbo Akademi under rubriken World class IT from Finland: Lessons from MySQL AB. Fö-reläsningen är av tvärvetenskaplig karaktär och ser på finländskt kun-nande i ett större perspektiv.

Enligt Arnö finns det mycket som finländskt näringsliv och kultur kan lära sig av it-branschen.

– Absolut. Ta till exempel com-munity-tanken, att skapa en rörelse kring ett gemensamt intresse, lik-som Linux. Att våga vinna globalt. Vi kan vara stolta över det som är bra i Norden – jämlikhet, talkoan-da, allemansrätt – utan att bli över-drivet kaxiga.

Arnö anser de finländska förhål-landena skapat en grogrund för ett unikt it-kunnande. Folkskolan se-dan Cygnaeus tid har bäddat för en hög allmänbildning. Folk är nyfik-na på teknik, som ges ett egenvär-de och som används för att övervin-na nordisk blygsel.

– Centralt är att Finland är ett så litet land att vi intuitivt inser att inte alla andra är som vi. Vi förstår att an-passa oss. En numerärt större nation fattar det inte, utan tror att världen blir bättre “om de andra bara skul-le förstå att bete sig som oss ame-rikaner, fransoser, britter”. Speci-ellt vältränade på denna punkt är förstås finlandssvenskar, som redan

inom sitt eget fosterland utsätts för realiteten att vara annorlunda.

Under föreläsningen kommer Ar-nö att kasta ut en del brandfacklor till publiken: Utmaningar att ska-pa rörelser och sprida idéer inom allt från turism via estetik till idrott, ge-nom en kombination av sociala me-dier, mobila appar och evenemang i verkligheten.

– Jag hoppas på en lagom kom-bination av kreativitet och företa-garanda hos publiken, och har ef-ter föreläsningen reserverat tid för att diskutera med eventuella eldsjä-lar. Kanske vi kan bygga upp något tillsammans?

Kaj Arnö var en i kärngänget bak-om det skandinaviska it-företaget MySQL AB, som 2008 såldes för en

miljard USD till Sun Microsystems. Arnö stannade vid Sun Microsys-tems som ambassadör för MySQL och när Oracle i sin tur köpte Sun Microsystems var han med och grundade tjänste- och supportföre-taget SkySQL Ab, som bygger vida-re på traditionerna från MySQL AB.

Utöver it-branschen har Arnö ak-tivt figurerat som föreläsare, blogga-re och pionjär inom sociala medier. Han bor i München, Tyskland med ett andra hem i Nagu.

Föreläsningen är en del av TUCS Distinguished Lecture Series. Den hålls i auditorium Alpha, ICT-huset, Joukahainengatan 3–5, Åbo, med start klockan 15.00. Serien är gratis och öppen för allmänheten.TexT Nicklas HägeN

tänk utanför lådan? kaj Arnö håller en tvärvetenskaplig gästföreläs-ning på inbjudan av Turku Center for Computer Science (TuCS).

TAg LärdoM Av FiNLäNdSK iT


24

Documents

Blå so caidl emokra?tiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2013_03.pdf · 2013. 2. 13. · Thurid Eriksson tfn (02) 215 4124 e-post: [email protected] Tidningen trycks av