NR

65

Maj

2012-- BLADETBLADET

Tema: Miljö

- B L A D E T- B L A D E T2

Vårterminenstema har varit miljö. En del avresultatet kan ni läsa om i dettanummer. Många vettiga sakergörs för att minska miljö-förstöringen. Samtidigt står det klart att de målsom satts upp i Göteborg intekommer att nås.Likadant är det inom andra områ-den. Politiker pratar gärna om sat-sningar i förorten. Resultaten ärfå. När ärendena hamnar på tjän-stemännens bord går ofta bek-vämlighet och den egna organisa-tionens intressen före. Som närFörsäkringskassans och Skatte-verkets byråkrater stänger kon-toret i Angered. En grov miss-uppfattning av uppdraget, att geservice till medborgarna.

Redaktionen

FiA-bladetUpplaga: 350 exRedaktör: Göran Byhlin Adre s s : goran.byhlin.ang@folk-bildning.netRedaktion: Kursen Media ochSamhälle i Hjällbo.Omslagsbild: Felicia SpiikAnsvarig utgivare : Kina ThorsellTry c k : FiA-kontoret, Hammarkulle-torget 32 B

Folkhögskoleföreningen i AngeredBox 2107 424 02 Angerede-post: fia@fia-angered.seHemsida. www.fia-angered.seTel: 031-48 34 44Postgiro: 452 79 55-1

Göteborgs kommun har fast-ställt tolv olika miljömål somska uppnås till år 2020.Men det har visat sig att det inteär alldeles lätt att hinna med.

– För de allra flesta miljömålenkrävs det ytterligare åtgärder föratt nå målen inom den tiden somär bestämd, säger Mikael Hag-berg, Miljöutredare på miljöför-valtningen.

Därför arbetar man inomkommunen just nu med att tafram riktlinjer och åtgärder för attalla lokala miljömål ska kunnanås innan 2020.

Tufft arbete– Ett 30-tal bolag och förvalt-

ningar arbetar intensivt för att fåfärdigt ett program under 2013.Parallellt med miljöprogrammetska också en klimatstrategi tasfram för att nå det långsiktigamålet till år 2050 för begränsadklimatpåverkan.

Riksdagen har fastställt sextonsvenska miljömål som ska nås till2020. Göteborgs kommun hararbetat fram lokala mål utifrån detriksdagen bestämde.

Årlig utvärderingFör att kontrollera hur miljöar-

betet går gör Miljöförvaltningenvarje år en uppföljning och ger uten miljörapport. Dessutom gör

man en prognos om hur Göteborgligger till.

Den senaste visar att det återstårmycket arbete och många mål ärsvåra att nå om det inte satsas merresurser.

– De mål som bedöms vara svå-rast att nå i Göteborg är begränsadklimatpåverkan, frisk luft, giftfrimiljö, hav i balans och godbebyggd miljö. De är svåra att nåbland annat för att målen är bero-ende av både globalt, nationelltoch lokalt agerande. God bebyg-gd miljö, det senast antagnamålet, bottnar i mer typiska stor-stadsproblem, säger Mikael Hag-berg.

Gamla problem– De val vi gjort genom histori-

en när vi byggt och levt i vår stadhar visat sig ge oönskade effektersom dålig luftkvalitet, buller,barriärer och bristande energi-effektivitet. Arbetet med målenFrisk luft och God bebyggd miljöär extra stora utmaningar i en stadsom fungerar både som en kärnaför arbetsmarknaden och som navför transporter i ett stort geogra-fiskt område.

Dystert i hela SverigeLika svårt blir det att nå målen

för hela Sverige. Enligt Natur-vårdsverket kommer bara två avsexton mål att nås om inte rege-

Svårt att nåuppställda miljömål

3- B L A D E T- B L A D E T

ingen skjuter till mer pengar. Det är försämring, enligt tidigare

bedömningar var det ”bara” nio avde sexton målen som ansågs varaomöjliga att nå fram till 2020.

De två mål som kommer att upp-nås är skyddande ozonskikt ochsäker strålmiljö.

I Göteborg kommer inte någotav målen att uppnås som det ser uti dag. Om det nu inte satsas merpengar och resurser.

Däremot är det bara fyra avmålen som verkar omöjliga attuppnå.

Blir miljön bättre eller sämrehär i Göteborg?

– Det är svårt att säga om det blir

bättre eller sämre generellt sett.Tillståndet på miljön är relativt tillvilken tidsram som används.Historiskt sett har ju till exempelluften blivit mycket bättre mensamtidigt ökar kraven på vilkennivå som är bra.

Mer resurser– Vissa mål är mycket svåra att

nå som exempelvis begränsad kli-matpåverkan medan det för andramål ser lite mer positivt ut som tillexempel delmålet försurning avvatten. Där gör vi bedömningen attmålet går att nå inom tidsramen,säger Mikael Hagberg.

– Men för de allra flesta målen

kommer det att krävas ytterligareåtgärder för att nå målen inomtidsramen 2020.

För att Göteborg ska nå målenkrävs det också att göteborgarnaställer upp och bidrar till en bättremiljö.

– Många göteborgare bidrar jutill en bättre miljö genom att cykla,gå och åka kollektivt till arbetet.Eller genom att källsortera sittavfall och tänka på vad och hurmycket man handlar.

AISHA SEMOTINA CORAP

Foto: INGELA ANDERSSON

CYKLA. Det är ett sätt att att minska utsläppen och bidra till att Göteborg klarar de miljömål somsatts upp.

- B L A D E T- B L A D E T4

Bara naturlig försurning”Det sura nedfallet och för-

surande effekter av skogsmar-kens användning ska under-skrida gränsen för Vad markoch vatten tål.”

Begränsad klimatpåverkan ”År 2050 har Göteborg en

hållbar och rättvis utsläppsni-vå för koldioxid”

Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker

”Natur-, kultur- och socialavärden i Göteborgs odlings-landskap och våtmarker skabevaras och utvecklas samti-digt som produktionsförmågan behålls.”

Ett rikt växt- och djurliv”Göteborg ska ha ett attraktivtoch varierad landskap med enbevarad mångfald av djur ochväxter.

Frisk luft”Luften i Göteborg ska vara såren att den inte skadar män-niskornas hälsa eller ger upp-hov till återkommande besvär.”

God bebyggd miljö”Städer och annan bebyggd miljö skallutgöra en god och hälsosam livsmiljösamt medverka till en god regional ochglobal miljö. Natur- och kulturvärdenskall tas tillvara och utvecklas.”

(Nytt mål – ingen utvärdering har ännu gjorts.)

Grundvatten av god kvalitet ”Grundvattnet bidrar till godalivsmiljöer till människor, djuroch växter, samt utgör ettsäkert och hållbart råvatten förenskild vattenförsäljning i

Göteborg 2020.”

Hav i balans, levande kust och skärgård“Kust och hav i Göteborg skaår 2021 ha goda förutsättning-ar för rik biologisk mångfaldoch ha god tillgänglighet förrekreation.”

Ingen övergödning”Utsläppen av gödandeämnen i mark och vatten iGöteborg ska inte ha någonnegativ inverkan på män-niskors hälsa- förutsättning-

arna för biologiskt mågfald eller möjlighe-terna till allsidig användning av mark och vatten.”

Levande sjöar och vattendrag”Sjöars och vattendrags biolo-giska ekologiska sociala ochkulturhistoriska värden skabevaras samtidigt som råvat-ten tillgången säkerställas”.

Levande skogar”Skogens sociala värden,kulturmiljövärden och biolo-giska mångfald ska värnasoch utvecklas samtidigt somden biologiska produktionenupprätthålls.”

Göteborgs lokala miljömålKommunfullmäktige har antagit tolv lokala målför miljön. Varje år görs en uppföljning där detockså uppskattas om målen kommer att nåsinom den utsatta tiden och hur trenden ser ut.

Giftfri miljö”Göteborg ska vara så giftfrittatt inte människor eller miljöpåverkas negativt. ”

Målet kommer sannolikt att nås

Målet kan nås med ökade insatser

Målet kommer sannolikt inte att nås

Trend

5- B L A D E T- B L A D E T

100 000 solrosor i Göteborg varmålet när gerillaodlarna drog utpå stan. Guerilla Gardeningsamlar intresserade människorför att göra Göteborg till entrevligare och vackrare stad.

Gerillaodling startade i New Yorkpå 70-talet och innebär att manplanterar växter på allmän plats.Olle Bjerkås, kreativ företagare,blev intresserad genom en kompis.De bestämde sig för att odla påSkansberget. Han skapade ett eve-nemang på Facebook och bjöd infler. Tjugo personer dök upp.

– Intresset var stort från män-niskor i alla åldrar. Jag gillar närfolk från olika bakgrunder görnågot tillsammans, säger Olle.

Efter det skapade han gruppenGuerilla Gardening Gbg som fun-gerar som ett forum. Det har blivitfler odlingar med åren.

– Först odlade vi mycket potatis,morötter och ätbara växter. Vemsom helst kunde plocka när det var

färdigodlat. Om man sätter det påallmän plats kan man inte förväntasig att man äger det själv.

Odlingsgerillans enda syfte äratt odla, man bryter mot konven-tioner men i ett gott syfte. Olle villinspirera människor till attuttrycka sig mer.

– Det fria kreativa uttrycket ärviktigt för oss människor och detsamhälle vi har, och det finns enstark strävan också i Göteborg attvi ska vara mer kreativa.

I gråzonenHan tycker att det behövs en mer

bubblande stad där människor villbidra utan att fastna i byråkratiskasystem. Även om odlandet befin-ner sig i lagens gråzon.

Det har inte hänt att någon har bli-vit anmäld. Men det finns risker.

– Förstör man något som kom-munen planterat kan det vara olag-ligt. Men om jag planterar enblomma och tar bort en bit gräs-matta, är det förstörelse? Man får

göra sin egen bedömning och jagvill gärna uppmuntra människoratt ta den risken.

Gerillan verkar ha kommunenmed sig. Enligt Olle har bland annatPark & Naturförvaltningen, stads-trädgårdsmästaren och AnneliHulthén ställt sig positiva.

– En annan anledning att ägna sigåt just odling som kreativt uttryck ärtraditionen som finns, menar Olle.Oavsett kulturer så odlar man påsamma sätt världen över.

– Det går inte att sätta ord på. Jagstår med människor som har andrapolitiska åsikter, bakgrunder ochfrån andra länder, men vi gör påsamma sätt. Har man haft den upp-levelsen så kommer man också attförstå och acceptera att det finns såmycket mellan oss som är lika.

– Jag skulle vilja föra ut det härbudskapet till Göteborgs invånare.Sätt igång och odla, det är okej!

SARA SIMMOMEHTAP BOYAR

Foto: GUERILLA GARDENING

ILLEGAL ODLING. För att stödja kreativiteten och miljön.

Gerillaodling förenar

- B L A D E T- B L A D E T6

Våra mediciner kangöra fiskar sterilaFler svenskar äter medicineridag än för 10-15 år sedan. Mendet är också fler som lämnar till-baka oanvända läkemedel påApoteket idag.

Trots detta har det visat sig attfiskarna i våra sjöar har påver-kats och fått hormonrubbningar.

På Ryaverket i Göteborg som ärett av landets största reningsverkarbetar Nicklas Paxeus som miljö-kemist. Han har bland annatundersökt hur läkemedel tas omhand eller passerar igenomreningsprocessen.

– Tidigare, innan Ryaverket byg-gdes, hade man utsläpp i en massaåar och små vattendrag. Men närman byggde vattenverket samlademan allt på ett och samma ställe. Pådet sättet har det blivit bättre. Manjobbar med olika tekniker för attrena vatten. Man tar fosfor ochkväve och annat organiskt materialför att rena. Det tar bort rester frånläkemedel, bland annat tungmetall-ler. Då hamnar det som slam ochblir ett annat problem.

Ingen medicinreningNär det gäller organiska miljö-

föroreningar som finns i en delläkemedel så sker det nedbrytningmen inte allt, resterna går ut i vatt-net. Det finns ingen speciell reningför just mediciner, säger Nicklas.

Att läkemedelsrester kommer uti vatten är inte bra för djur ochnatur.

– Det är nog det största proble-met som man har upptäckt än så

länge. Hormonpreparat, p-pilleroch liknade påverkar fiskar nega-tivt, framförallt fiskhanar. De blirsterila och kan inte producera detsom behövs för fortplantningen.Hanar blir inte hanar och intehonor utan någonting mittemellan,säger Nicklas.

Han menar dock att detta somhelhet inte är ett stort problem.

Avlopp och avfall– Vissa läkemedel ger stor effekt

i vissa vattendrag eller sjöar ochdär är det ett stort problem menom man tittar på landet som helhetär det inte ett jättestort problem.

Enligt Nicklas måste man skiljapå avlopp och avfall. Avlopp är detsom rinner ut från toaletter elleravlopp medan avfall är det fastamaterial som vi slänger eller somblir kvar i reningsprocessen.

Medicinerna bränns– Det fasta avfallet som till

exempel överbliven medicin skaman lämna in på apoteket och dåhar man gjort sitt. Det förbrännsoch är inget stort miljöproblem.Förut lade man medicin på sop-tippar och då rann det ut i naturenmen nu förtiden är det inget störreproblem, säger Nicklas.

– Du lämnar in dina läkemedel ien påse och man sorterar inte påapoteket utan det är väldigt regle-rat. När det är fullt kommer enlastbil och hämtar avfallet och kördet till ett och samma ställe.Läkemedel betraktas som miljö-farligt avfall så det bränns. Risken

är praktiskt taget noll.– Allt som är miljöfarligt bränns

på samma ställe. Rökgasen renasoch askan blir ganska ofarlig. Detfinns ju inte så mycket tungmetal-ler i läkemedel, säger han.

När man utvecklar läkemedel såska de vara stabila och inte kunnalösas upp ute i naturen. De får intebrytas ner. Gör de det så påverkasmiljön negativt.

Globalt problem?Hanteringen av läkemedels-

avfall är inget stort problem iSverige men om man tittar på värl-den som helhet finns det mångapunkter som bör åtgärdas.

– Vid tillverkning av läkemedelhar man avfall och processvattensom restprodukt. Tyvärr så produ-ceras väldigt lite av läkemedlen iSverige. De flesta tillverkas iIndien och Kina och där har manhelt andra lagar och en helt annanattityd. I Indien tillverkas inte pil-ler men däremot de aktiva sub-stanserna i pillren som sedan säljstill USA och andra läkemedels-företag i världen. På ett ställe iIndien upptäckte man någothemskt. Avfallet och processvat-tnet släpptes ut på ett och sammaställe orenat, säger Nicklas.

Återlämnade medicinerVarje år säljs det oerhörda

mängder läkemedel i Sverige ochdet bränns 900 ton avfall. Trotsdetta finns detta fortfarande oan-vända mediciner liggandes hemmahos oss alla.

7- B L A D E T- B L A D E T

Foto: HADDY JAGNE

RENING. Här samlas avloppet från fem olika kommuner och renas innan det släpps ut i havet.

– Man köper läkemedel ochantingen använder man det eller såblir det lite över. Vad gör man meddet? Kanske 30-50 procent åter-lämnas till Apoteket och resten harfolk på hyllan. Man slänger detinte utan tänker att det kan varabra att ha. Särskilt äldre människorsom har mycket mediciner.

Mer medvetna– Man har gjort en undersökning

och det är något fler som återläm-nar läkemedel idag men det harinte skett några drastiska föränd-ringar på tio år.

– Men enkätfrågor visar attmänniskor är mer medvetna om

varför man ska lämna tillbakaläkemedel. Förr tänkte man attman skulle lämna tillbaka medici-ner för att inte barn skulle få i sigdem eller för att de var utgångna.Senare undersökningar visar attman förstår att läkemedelsrester ärett miljöproblem, säger Nicklas.

Återanvända medicinerAtt återanvända läkemedel

istället för att slänga dem tyckerNicklas är en bra idé men tyvärrinte genomförbar.

– Nej, det kan man inte göra.Någon måste sitta och sorteraläkemedel och det blir dyrt. Sedankommer säkerhetsaspekten. På

förpackningen står att det är ettvisst läkemedel men någon annankan ju ha stoppat fel. På Apoteketär allt mycket noga och reglerat.Vem som skrivit ut och hur myck-et. Det är nog alltså tyvärr intemöjligt att återanvända mediciner.

– Jag tycker man ska uppmuntrafolk att lämna tillbaka läkemedeltill Apoteket. Man ska inte lagradet hemma eller hälla det i avlop-pet. Det bästa är ju förstås ommänniskor kan lösa sina hälsopro-blem utan piller.

WASSILA SEMMONADIEH MANDALAVI

HADDY JAGNE

- B L A D E T- B L A D E T8

Varje år dör cirka 5 000 perso-ner i Sverige av orsaker som kanbero på luftföroreningar.

Luftföroreningar är ett stortproblem i alla storstäder, inteminst i Göteborg.

– Människor som bor i stanandas in föroreningar som påver-kar deras hälsa, berättar TomasWisell, miljöutredare på Miljö-förvaltningen i Göteborg.

För storstadsområdena, därGöteborg ingår, var cirka 26 pro-cent av invånarna besvärade avbilavgaser år 1999. Motsvarande

andel 2007 var 32 procent. Luftföroreningarna beror på

många olika saker, utsläpp frånindustrier, bilavgaser, utsläpp frånsjöfarten eller smuts som rivs uppfrån asfalten framförallt under vin-tern när bilisterna använder dubb-däck.

Fler människor dör av partiklarfrån biltrafiken än i trafikolyckor.

– Luftföroreningar är sannoliktdet största miljöhälsoproblemet iEuropa, konstaterar professorBertil Forsberg, i en artikel i denvetenskapliga tidskriften Euro-pean Respiratory Journal.

I Göteborg är luftkvaliteten sär-skilt känslig eftersom stadenibland drabbas av inversion.

– Göteborg ligger i en dal. I van-liga fall är det varmare nära mar-ken och kallare längre upp. Luftenstiger uppåt. När det blir inversionär det varmare längre upp och allaluftföroreningar runt om Göteborgsugs in i centrum. Det blir ungefärsom en påse med dålig luft, sägerHung N Nguyen från miljöförvalt-ningen i Göteborg.

Göteborgs Kommun jobbar medolika saker för att minska förore-ningarna. Ett sätt är att förbjuda

Foto: INGELA ANDERSSON

BILAVGASER. Utsläppen från trafiken är en anledning till att allt fler göteborgare får besvär avluften.

Fler dör av dålig luft än i bilolyckor

9- B L A D E T- B L A D E T

dubbdäck i stan för att minskaantalet partiklar i luften.

– Vi har gjort ett försök påFriggagatan. Om det visar siglyckat kommer förbudet att utökasså att det gäller även på fler gator.

Försöket har fått kritik. Dubb-däcksförbud kan leda till halkolyck-or och effekten har ifrågasatts.

Partiklar kan också komma frånavgaserna, bromsarna och annat.Men det har också konstaterats atthalten av partiklar från vägarna ärhögre i Sverige, Finland och i debaltiska länderna där det användsdubbdäck hela vintrarna.

— De senaste forskningsrönenvisar, rakt motsatt vad mångamotorjournalister påstår, att degrova partiklarna, som bland annatkommer från vägslitage orsakat avdubbdäck, ökar dödligheten. Vihar bland annat konstaterat enökad dödlighet på våren iStockholm som vi kan hänföra tillgrova partiklar, säger BertilForsberg till Svenska Dagbladet.

EU hotar med böterEfter en EU-dom förra somma-

ren som rörde för höga partikel-halter i bland annat Stockholm ochGöteborg riskerar Sverige nu böterom inte kvalitetsnormerna för luf-ten klaras. Trenden i Göteborg ärdock att antalet partiklar minskar.Men för att den minskningen skafortsätta krävs till exempel sänktahastigheter, ytterligare dubbdäcks-förbud och även andra åtgärder.

– Vi försöker också binda dammgenom att sprida magnesiumklo-rid, en typ av sand som suger uppvatten och hindrar att partiklarvirvlar runt, berättar Hung NNguyen.

När det gäller avgaser från bilarser det inte lika positivt ut trotsminskad bensinförbrukning inyare bilar och satsningar på olika

miljöbränslen. Det krävs heltenkelt en minskning av biltrafikenför att få ner utsläppen.

– Vi hoppas att införandet avträngselskatten i januari 2013 skaminska trafiken i centrala Göte-borg och att fler ska åka kollektivt,säger Hung N Nguyen.

Bättre olja i fartygenEtt annat sätt är att minska

utsläppen från sjöfarten. I januarimeddelade det stora rederiet,Maersk att man börjar använda endieselolja med mindre svavel. Påså vis kommer Maersk att släppaut 12 ton mindre svavel per år iGöteborg.

Dessutom går det att koppla in eltill färjor och lastfartyg när deligger vid kaj istället för att låtadieselmotorerna vara igång. Måletär att 40 procent av alla fartyg somanlöper Göteborg ska vara el-anslutna vid kajerna år 2015.

Alla åtgärder gör att många äroptimistiska inför framtiden. Ävenom det går långsamt. Förra åretvar också luften i Göteborg bättreän året innan.

– Något bättre men ingen storskillnad. Förbättringen kan beropå renare bilar, renare sjöfart, menockså på slumpmässiga faktorersom vädret, menar Tomas Wisellsom fortsätter:

Det blir bättre– Luften kommer förmodligen

bli bättre i ett längre perspektivmed avseende på kvävedioxid,tack vare renare motorer ochbränslen. Sjöfartens renare bräns-len och mer installerad rening-steknik påverkar också halternanedåt. Eventuellt blir det mindrebiltrafik centralt också tack vareträngselskatten.

Han listar också åtgärderna sommåste till för att luftkvaliteten ska

förbättras ordentligt:l Mindre trafik centralt l Renare bränslen l Renare bilar l Mindre sjöfart l Mer reningsteknik på fartyg l Renare bränslen i fartygen

DINO JAVANMIRITHUALFIQAR ABDELABBAS

MINGLIAN JIANGALI SHATI

Fakta

I ett EU-direktiv och i miljöbal-ken finns gränsvärden för parti-klar, bly, kvävedioxid/ kväveox-ider och svaveldioxid i luften.Alla medlemsländer ska vidtaåtgärder för att inte överskridagränsvärdena.

Utsläppen av kväveoxider harminskat med cirka 60 procentsedan basåret 1990. Diesel-drivna bilar står nu för över 60procent av utsläppen. Minsk-ningen av utsläppen i tätorteravtar.

Kvävedioxid finns i bilavgaseroch är särskilt farliga för känsli-ga grupper som astmatiker.Kvävedioxid bidrar också tillövergödning. Halterna är högstpå vintern och i gatumiljöer.

Koldioxid är den mest kändaväxthusgasen. Stora utsläppav koldioxid kommer från trafi-ken och står för en stor andelav Sveriges klimatpåverkan.

Regeringen har som mål attSverige 2030 ska ha enfordonspark helt fri från fossilabränslen.

Källa: SvD

- B L A D E T- B L A D E T10

På skolgården vajar den grönaflaggan. Den visar att Bläsebo-skolan jobbar mycket för attförbättra miljön.

– Flaggan påminner dagligenhela skolan om vårt miljöarbetesäger Tuija Daalenstierna.

Hon är lärare och ansvarig förmiljörådet på skolan.

Miljörådet är en grupp eleversom samlas varje månad för attdiskutera och planera vad de skallgöra åt miljön på skolan och runtom i vardagen. Ett exempel är attman beslutade att det är förbjudetatt slänga mat på onsdagar.

Inga stora förändringarUnder mötena kommer man

fram till nya idéer om vad mankan göra för att förbättra hälsan.Det gör man genom olika tävling-ar, allt från att hoppa hopprep tillatt jogga runt i skolskogen.

– Det krävdes inte stora föränd-ringar för att uppnå kraven förGrön Flagg. I min gamla klass del-tog vi i en tävling där man skullesamla skräp och göra något av det.En lärare på skolan märkte att jagjobbade mycket med miljön. Honföreslog att jag skulle kolla uppdetta med Grön Flagg och skolanfick ett certifikat för skolskogen.

Grön Flagg symboliserar attman är en del av ett internationelltnätverk, Eco-school, som jobbarför att främja hållbar utveckling påskolor runt om i världen. Sverigeär ett av 40 länder som aktivtgenom lektioner, lekar och mycketsamtal gör barn miljömedvetna.

Bläseboskolan är en av cirka 2 000skolor i Sverige som är med iGrön Flagg. Det har gett en positivbild på skolorna i Angered.

Tuija Daalenstierna berättar atten förskola i Hjällbo har hört avsig det vill ha hjälp och råd om hurman kan börja jobba miljövänligtför att kunna bli en av de 2 000skolorna/förskolorna i Sverige.

Sex olika målHar man fått grön flagg i

Sverige ska man jobba med sexolika mål.

– Vi började med närmiljön,sedan hade vi hälsa och livsstiloch nu har vi konsumtion. Närman har jobbat med ett tema såmåste man redovisa det och fågodkänt. Hela skolan måste ocksåvara med.

De tre andra målen är kretslopp,vattenresurser, klimat och energi.

– Man måste ha ett tema för sigmen allt hänger ju ihop som livs-stil och hälsa med konsumtion.

Föräldrarna på skolan är mycketstolta över barnens utveckling,

– Miljörådet sprider kunskapenvidare till klasserna. Så medveten-heten har ökat, det har vi lyckatsmed bra.

Hjällbobostaden har gett miljö-rådet ett stipendium på 5 000 kro-nor för att de har varit godaambassadörer för Hjällbo.

Eco-shool har sina rötter iKöpenhamn i början av 1990.Programet startade 1994 med stödav europeiska kommissionen.

SCHAUKA SIMMOMERAL KIRDALL

Flaggar grönt för miljön- en symbol somBläseboskolanselever är stolta för

Foto: MERAL KIRDALL

VAJAR STOLT. Den gröna flaggan visar att Bläseboskolan arbe-tar medvetet med miljön.

11- B L A D E T- B L A D E T

Svartedalen- hotad idyll

Foto: CARINA TANG

ORÖRD NATUR. Åtminstone på vissa ställen i Svartedalen.

Urgamla träd, fåglar kvittrar iharmoni, sjöar glittrar långtbort, ett litet rött torp ligger igläntan. Det känns som en resatill 1800-talet. Idyllen verkarvara fullständig, men den ärhotad. Svartedalen riskerar attgå förlorat.

– De ekonomiska intressen ärstarkare än bevarandeintressena

med natur och friluftsliv. Lag-stiftningen är ganska svag. Densäger att man ska jämställa skogs-bruk med naturvård men det blirofta en slagsida till skogsbruk.Sverige och Finland har pekatssom de två länder som bedriver detminst naturanpassade skogsbruketi världen, säger Kåre Ström.

Han är ordförande för RäddaSvartedalen och har varit det ända

sedan föreningen bildades 1997.Svartedalen är ett skogsområde

som ligger i Kungälvs, Stenug-sunds och Lilla Edets kommuner.Det är ett stort sammanhängandeområde med gammal statlig mark.Tidigare ägde Domänverket områ-det. När staten bestämde sig för attsälja ut detta på 90-talet, blev detstora protester mot att man sålde utskogen för att det skulle avverkas.

- B L A D E T- B L A D E T12

Då bildades ett naturreservat.– 1996 hände väldigt mycket på i

Sverige när det gäller statliga till-gångar. Det fanns flera stora områ-den som besöktes av många männ-niskor till exempel Bredfjället,Herrestadsfjället och Svartedalen.Dessa områden skulle säljas till pri-vatpersoner, till klippare heltenkelt. Det var personer som köptebilligt och sedan satt på storaskogstillgångar som i princip varoffentliga, säger Kåre Ström ochberättar om när ett stort skogsområ-de i Uddevalla såldes:

– Kommunen hade egentligenförköpsrätt men fick lösa tillbakaområdet för nästan dubbla sum-man. Det blev en väldig opinionmot försäljningarna i hela Sverige.Fina områden fick köpas tillbakaför dyra skattepengar plus att vissaområden delvis gick förlorade.

Tjänar stora pengarÄven i Svartedalen har det

avverkats. Det gjordes redan närDomänverket ägde hela området.

– De bedrev skogsbruk i vissadelar men satsade också på fri-luftsliv. Området var populärt medbad- och fiskesjöar. När det såldesi slutet på 90-talet och Skogs-sällskapet tog över fortsatteavverkningen. Och avverkning-arna har ökat ganska kraftigt. Förtre-fyra år sedan sålde man ettområde till en privat markägareför 70 miljoner. De hade kanskesjälva betalt lite drygt 20 miljonerför det här området.

– I dag kan en markägare köpain ett skogsområde, avverka i prin-cip allt och sen sälja det för mer äninköpspriset. Det beror på prisernapå skogsmark och att det är så för-månligt skattemässigt. Det är sålite avgifter det är bara att avverkaoch sälja. Man kan tjäna hundra-tusentals kronor. Det är mycketpengar i skog och prisstegringen

har varit så hög.Förutom att köpa tillbaka mark,

kan staten betala privata mark-ägare för att inte avverka.

Viktigt friluftsliv– Man kan också köpa in små,

gamla, delar av skog så att mellan-skillnaden mellan det som brukasoch det som är reservat inte blir såstor, berättar Peter Post, biolog pålänsstyrelsen.

Även inom det som i dag ärnaturreservat kan det vara tillåtetatt avverka skog.

– Man gjorde den avvägningenpå 90-talet. Man tittade på vilkadelar som hade höga naturvärden

och vilka delar där det fannsgammal skog. På de resterandedelarna tyckte man att man kundebedriva ett skogsbruk så längeman tar hänsyn till friluftslivet.Naturreservat bildar man inte baraför att skydda naturen och den bio-logiska mångfalden utan även förfriluftslivet, berättar Peter Post.

Nu äger en privat markägareungefär hälften av naturreservatet.

– Han bedriver ett ekonomisktskogsbruk så vi ligger på Natur-vårdsverket, Länsstyrelsen ochSkogsvårdsstyrelsen för att de skalösa in åtminstone de mest värde-fullaste delarna av det som sålts ut,säger Kåre Ström.

Foto: CARINA TANG

ELDSJÄL. Kåre Ström har varit ordförande i föreningen RäddaSvartedalen sedan 1997.

13- B L A D E T- B L A D E T

Han är kritisk till statens age-rande och att allt går så trögt.

– När vi hade bildat RäddaSvartedalen ville vi delta i ett EU-projekt. Vi ville undersöka hurområdet historiskt har sett ut.Samtidigt var det ett projekt därman kunde restaurera de här mar-kerna och gamla kulturmiljöer,säger Kåre Ström och tar ett exem-pel från Galicien i Spanien, därman restaurerat ett område medljunghedar där det tidigare funnitsen fattig befolkning.

Inget beslut– Efter att man restaurerat kan

folk komma och bo där på småvandrarhem. Vi tog kontakt medIrland, Skottland och Spanien ochskissade på det här. Det enda lan-det där vi inte fick support för idénvar i Sverige. Här visste man intevilket ben man skulle stå på.Skogssällskapet vågade inte. Läns-styrelsen sa att det inte var derasbord och hänvisade till regionensom inte hade folk som kundenågot om frågan. Allt rann ut i san-den. Det var synd för att vi hadeliksom skjuts och väldigt mångaduktiga, även forskare, med oss.

I dag sysslar föreningen medmindre projekt.

– Men nu satsas det väldigt litepå natur- och friluftsliv. Det är enstor skillnad mot för 10-20 årsedan. Det kan vara att vi har enannan politisk regering men detkan också vara tidsandan. Nu sat-sar man mer på markägare ochskogsägare.

Länsstyrelsen har föreslagit attman skyddar ytterligare 600 hek-tar av Svartedalen. Men det serinte ut att bli av, Naturvårdsverkethar inga pengar att betala mark-ägaren med.

– Regeringen har höjt ersätt-ningen till markägare om manlöser in mark men har inte höjt

anslagen till naturvård. Alltså kanman skydda mindre mark.Samtidigt har man bestämt att omen markägare motsätter sig att lösain marken så ska han få 125 pro-cent av värdet. Det blir ju konstigt,om man bråkar får man alltså merbetalt.

Urskogen viktigAvverkas en urskog tar det minst

200 år innan den växt upp igen. – Men en urskog är väldigt vari-

erad, det är olika åldrar på trädenoch avverkas den och det får växaupp så blir alla träd lika gamla.

Att bevara en blandad urskog äri sig en viktig anledning att bevaraSvartedalen. Dessutom finns detett värde att bevara skogen förrekreation.

– I en rapport från Västkust-stiftelsen har de tittat på de sam-lade värderna för naturen och fri-luftsliv. Det överstiger mångfaltvärdet av skogsbruket. Det rör sigom ungefär 20 miljoner kontra200 000 kronor. Rapporten visarvad som är värdefullt, allt från bär-plockning, svampplockning till attkomma ut och uppleva tystnad ochvildmark.

– Förutom friluftsvärden så

finns det rödlistade arter, värdefullbiologisk mångfald, men ocksåkulturvärden. Här bodde de fatti-gaste bland fattiga i Sverige i småtorphemman. Torpen finns delviskvar. Vi har exkursioner kringresterna och har försökt få tillstånd en restaurering av en del avmarkerna.

Välbesökt områdeSvartedalen är ett av de mer väl-

besökta områdena i Västsverige. – Framförallt för sportfiskare,

det finns väldigt många sjöar här.Sen finns det många vägar så detär lätt att ta sig in i området.

Egentligen så är det ingen riskpå att området i sig försvinner.Eftersom det är ett naturreservatoch det krävs synnerliga skäl föratt upphäva ett reservat.

– Om man däremot bedriver ettomfattande skogsbruk, på privat-ägd mark, så förstår jag att det kanbli konflikter och att folk kanskeinte längre vill åka dit, säger PeterPost.

HIBO WABERIMIRSADA MUJKIC

CARINA TANG

Foto: KÅRE STRÖM

AVVERKNING. Så här kan det se ut.

- B L A D E T- B L A D E T14

För några år sedan varLärjedalen bäst i Sverige påekologisk skolmat. Och sats-ningen på bra mat i skolornafortsätter.

– Vi var bäst 2008 och politi-kerna satsar fortfarande på det.Men vi har halkat ner lite, det ärmånga stadsdelar som har hunnit ikapp. I år fick vi mera pengar föratt satsa mer på ekologisk mat.Men eftersom priserna har ökat såmycket så har inte pengarna gjortså mycket. Målet är att ligga på 25procent och vi ligger på 28 så viska försöka hålla oss till det, sägerLinn Hammar, chef för kost ochmåltid i Hjällbo.

Det är precis lika mycket somhela Angered använder till skolor,förskolor och äldreomsorg. Denstörsta andelen är mjölk, i princip ärall mjölk som dricks ekologisk.

Centralköket i Hjällbo lagar mattill alla stadsdelens skolor och för-skolor, utom två förskolor. Dess-utom till Röseredsskolan, Eriksbo-skolan och Nytorpsskolan.

Nytt kök ger fler rätterNu byggs ett nytt kök vid

Bergsgårdsskolan för att minskabelastningen på centralköket ochkunna erbjuda alternativa rätter.

– Det går inte att laga alternativarätter till så många skolor ochdetta nya kök ska underlätta och

bidra till det. I centralköket skaman gå ner till 1 500-1 700 portio-ner för att kunna laga fler rätter.

I köket lagas det mesta frångrunden men en del halvfabrikatanvänds som till exempel köttbul-lar som bara värms upp.

– Vi har ungefär 10 kronor perportion. Om vi haft mer pengarhade vi kunnat köpa fler råvaror.

I köket försöker de att erbjudanäringsrik mat till eleverna.

– Vi har riktlinjer som vi måstefölja men man får ta hänsyn tillelevernas önskemål. Vissa rättersom barnen tycker om, till exem-pel pannkakor, uppfyller inte allanäringsrekommendationer. Men vivarierar med att servera grönsaker

I Hjällbos skolor satsas det på maten

Foto: NABILA ABDELKADER

STORKOK. Varje dag lagar centralköket upp till 1 700 portioner, näringsriktig skolmat.

15- B L A D E T- B L A D E T

och vi tar även hänsyn till de olikafetter som ska användas.

Sallad serveras varje dag ävennär det är soppa.

– Vi jobbar för att salladsbuffénska bli större och innehålla ännuflera sorters grönsaker. Om någonkommer in till matsalen och integillar maten ska ändå barnet kunnaäta sig mätt av salladsbuffén. Harvi till exempel pasta kvar så gör vipastasallad av den dagen efter. Avpotatis gör vi potatissallad. Vi för-söker ta hand om resterna medtanke på miljön, pengar och för attvi inte ska slänga en massa mat.

Nöjda eleverBarnen är oftast nöjda med

maten.– Det beror lite på vad de har ätit

den dagen man frågar. Men gene-rellt är de nöjda. Speciellt nu närvi börjat med alternativa rätter påvissa skolor. Man ska inte behövatala om att man är vegetarian utanman ska kunna välja mellan vege-tarisk och vanlig mat.

Man satsar på att få barnen attäta vegetarisk mat.

– Vi försöker göra den så lik denvanliga maten som möjligt. Vissabarn som inte äter vegetarisk mathemma vill inte ha det i skolaneftersom de tycker att den ärsmaklös. Det är ett problem attbarn som inte är vegetarianer intevill äta vegetariskt i skolan.

Inget halalköttDet serveras inget halalkött i

skolorna.– Det har faktiskt inte varit

någon större fråga. Vi använderannars bara nötkött. Det är baratvå gånger om året vi inte gör det,på påsk- och julbord, och det talarvi om väldigt tydligt. Då finns detalternativ, till exempel när detserveras skinka och prinskorv

finns det kalkonprinskorv. Linn och fyra kollegor som är

enhetschefer för kost och måltid iAngered gör en grundmatsedelutifrån näringsrekommendationerför en hel termin. Alla skolor skaha samma råvaror men kan haolika matsedel beroende på vadkockarna vill laga.

Alla utbildasKockarna som jobbar i köket

ska ha kockutbildning.– Ibland kan det vara personer

som börjar hos oss som biträdenmen gått kockutbildning undertiden när de har jobbat. Alla harutbildning. Några har jobbat i 20år, en del är ganska nya så det ärlite blandat. Vissa har kockutbild-ning från gymnasiet och har job-bat några år innan de började hososs. Som måltidsbiträden behöver

man inte ha utbildning när mankommer till oss. Vi ser till att defår utbildning i livsmedelhygien.Även biträden som vikarierarmåste ha någon typ av utbildningför att ha koll på hygienen. Vi harockså regelbunden kompetensut-veckling och ungefär vart tredje åren utbildning i livsmedelhygien.Vi försöker hålla oss uppdaterade.

I Hjällboköket jobbar sju perso-ner, tre kockar och fyra biträden.Det är en kock som har ansvar fördieter och det vegetariska för detserveras mycket specialkost för tillexempel glutenallergiker samt desom inte tål ägg och fisk och balj-växter.

NABILA ABDELKADER RIHAB MUSTAPHA

NABILA BAMAKHTAR

Foto: NABILA ABDELKADER

MYCKET MAT. Här kokas dagens soppa.

- B L A D E T- B L A D E T16

I Sverige slängs årligen 900 000ton mat. Ungefär 30 procent avdet som slängs är fullt ätbart.

I världen slängs nästan entredjedel av all mat som produ-ceras. Detta påverkar både sväl-ten i världen och miljön nega-tivt.

Det är svårt att jämföra olikasiffror när det gäller matsvinn.Ibland ingår allt, från livsmedelsom blir förstört eller håller fördålig kvalitet hos bönderna, detsom slängs i matindustrin, skadasunder transporter, slängs för att detblir för gammalt i butikerna till det

som vi själva slänger i soporna. Ibland räknas bara ”färdig” mat

som slängs med. Matsvinn kanvara allt från potatisskal och andrarestprodukter till fullt ätbar matsom kastas.

56 kilo per personI Sverige är det vi konsumenter

själva som står för det mestasvinnet. Varje svensk slänger igenomsnitt 56 kilo fullt ätbar matvarje år. I skolorna slängs 60 gramav varje portion som tillagas.

Restauranger, storkök och buti-ker är lite bättre. Kanske för att dethandlar om pengar. För mycket

svinn påverkar vinsten direkt.Men ändå slänger, enligt Svenskdagligvaruhandel, matkedjornavarje år 100 000 ton mat som ärvärt ungefär två miljarder kronor.

Restauranger och storkök stårför en femtedel av all mat somkonsumeras i Sverige 20 procentav den maten kastas.

Matsvinnet har blivit ett globaltproblem. Länge var detta ingetsom det pratades om, svinn ansågssom något naturligt.

I dag har det blivit en stor fråga,det skrivs rapporter, böcker ochdet debatteras flitigt. I Europa-parlamentet har man till exempel

900 000 ton mat i soporna varje år

Foto: SCHAUKA SIMMO

SVINN. Massor av mat slängs varje år i Sverige. I alla led, från producenter till oss konsumenter.

17- B L A D E T- B L A D E T

beslutat att försöka halvera mats-vinnet till år 2025.

I Sverige har medvetenheten ommatslöseriet ökat. De flesta storamat- och restaurangkedjor har pro-gram för att minska svinnet. Ochdet som ändå måste slängas försö-ker man skicka till djurparker,bondgårdar eller kompostera.

Grismat är vanligtArlas produkter körs till exem-

pel tillbaka till Arla. Man slängeringen mjölk eller andra varor utangör djurfoder som säljs till bön-derna. Resterande mjölk sänds tillbiogasanläggningar.

Pågen skickar sitt bröd till bond-gårdar där det används till grismat.

McDonalds strävar efter att åter-vinna 100 procent av matsvinnet,frityroljan används som bränsletill bilar.

Burger Kings svinn låg på 0,8procent.

Små restauranger är mycketsämre på att sortera sitt matsvinndär går ofta maten direkt tillsoporna.

Hur matbutiker gör med sinavaror som riskerar att bli osåldavarierar. De flesta butiker i föror-ten rear ut varor med kort datum.Vissa matbutikerna i ”finare”områden skickar det som ingenköper till hjälporganisationer.

Bränsle till bilarÄven om man slänger maten så

är det viktigt att man slänger det ikomposten. Innehållet i en vanligkompostpåse ger biogas som räck-er till att köra 2,5 kilometer i enbil.

Sättet vi lever på påverkar hurmycket mat vi slänger. Förr i tidensaltade, kokade eller rökte manköttet i större utsträckning i detegna hushållet. Av mjölken gjordeman ost eller syrade produkter.

Frukt och grönsaker torkades,konserverades och las in i ättika.Man gjorde även sylt av frukterna.Man bakade eget bröd och mat-resterna gav man till hushålletsgrisar och höns. I dag köper vi merfärdiga produkter, mat fraktas runthela jorden. Det innebär automa-tiskt mer svinn.

Men det finns massor vi privat-personer kan göra både för miljönoch för plånboken:

r Planera inköpen. Undvik attköpa för mycket även om det finnsextrapriser.

r Kontrollera Bäst-före-datumvid inköp och smaka och lukta påvaran innan den kastas även omdatumet passerats. Töm förpack-ningar ordentligt.

r Förvara på rätt sätt. Bröd,frukt, rotsaker och en del grön-saker mår bäst av att förvaras ikallt skafferi eller sval.

Kvalitet kan löna sigr Satsa på bra kvalitet av alla

färskvaror. Ett högre kilopris kanlöna sig när man inte behöver ansabort vissna eller skämda delar.Högre kvalitet borgar också förbättre hållbarhet.

r Ta vara på rester. Trolla meddem i grytor, soppor, omeletter,pajer, pizzor. Rester av middags-maten kan bli nästa dags matlådaeller mellanmål.

r Satsa på storkok. Laga myck-et mat på en gång och frys in.

Som konsumenter kan vi bli mertoleranta mot exempelvis pressadskinka och formuleringar som”maskinurbenad köttmassa”. Detär industrins metod att spararester. Men priset bör då vara lägreför kunden

SCHAUKA SIMMOMARIAN M HASSAN

MERAL KIRDALL

Källor: Livsmedelsverket, SLU,Naturvårdsverket, Hushållnings-sällskapet.

Förbud mot plastpåsar i LAAlla plastpåsar ska bort från LosAngeles livsmedelsbutiker. Om ettår blir påsarna förbjudna attanvända. Det uppskattas att det används 2,3miljarder engångspåsar varje år iLos Angeles 7 500 butiker.

Mindre läckagefrån soptipparTuffare regler för vad som fårslängas på soptippar har gett resul-tat. Främst är det minskningen avmatavfall som har inneburit att detläcker ut mindre mängder avämnen som förbrukar syre och kanorsaka bottendöd i sjöar och andravattendrag.

Sopbergen växer i AfrikaAvfallsproblemen i Afrika växer.Inte minst på grund av att storamängder miljöfarligt avfall frånvästvärlden dumpas i Afrika.

Även från Sverige exporterasmiljöfarligt avfall. Nyligen döm-des tre män i Göteborgs Tingsrättför att de försökt exportera tre con-tainrar med gamla utjänta kylskåptill Elfenbenskusten. I Sverige kostar det pengar att bliav med gamla kylskåp. I Afrikakan de säljas, kylskåpen användstill att plocka reservdelar från menhanteringen leder till, förutom attfarliga ämnen som till exempelfreon läcker ut, avfallsbergetväxer.Enligt Borås Tidning har ett 60-talsvenska transporter med 900 tonavfallsklassat innehåll hindratsfrån att exporteras. Hur mycketsom inte upptäcks finns ingaberäkningar av.

- B L A D E T- B L A D E T18

På Martinaskolan ser manhela människan

Skolan jobbar med Waldorf-pedagogik som innebär att manser varje elev som en individ.Där varje elev lär sig utifrån sinförmåga. Man jobbar mycketmed färg, form och rörelse.Natur och miljö är också en vik-tig del av undervisningen.

På en höjd omgiven av björkaroch tallskog i Kortedala liggerMartinaskolan. Det är en friskolamed 130 elever i årskurs 1-9. Denstartades som ett föräldrakoopera-tiv för 21 år sen.

– Men nu är det vi själva somdriver skolan tillsammans som ettkooperativ och vi har alla likamycket ansvar för att skolan skafungera, säger Annlill Svan som ärlärare på skolan.

Martinaskolan får bidrag frånkommunen men inte lika mycketsom en kommunal skola.

– I Waldorfskolor är det praxisatt föräldrarna är med och städarklassrummen. Det gör vi för attman tjänar in pengar på städning.Man stödjer skolan till att få bättreekonomi och så ser man också hurdet ser ut i sitt eget barns vardag.

– Vi har det som ett led i under-

visningen också, att eleverna fårlära sig hur man städar, sopar,plockar i ordning, diskar muggaroch sådant enkelt, säger hon.

Viktigt med skapandeDet är en av tre skolor i

Göteborg som jobbar medWaldorfpedagogik.

– Waldorf är en särskild pedago-gik, man kan säga att man använ-der hela människan, den konstnär-liga tanken och känslan, berättarAnnlill Svan.

– Vi ser varje elev utifrån denelevens förmåga, hur de kan arbe-ta och hur vi ska jobba med varje

FOTO: SANA ELHADI

KULTUR. En viktig ingrediens i undervisningen. Musik och annat konstnärligt skapande har storplats på Martinaskolan.

Ett naturligt sätt att lära- Martinaskolan använder de gamla teknikerna

19- B L A D E T- B L A D E T

individ. Vi jobbar mycket konst-närligt, mycket med färg ochform. Vi gör olika rörelser somhjälper till att få in till exempelalfabetet. Skriva kan nästan allabarn som börjar skolan idag.

Eftersom Waldorfpedagogikenär så speciell krävs det en särskildutbildning. Alla lärare på skolanhar en Waldorf-lärarexamen.

Tanken med undervisningen äratt barnen ska kunna se hur det gårtill när man till exempel odlar.

Fyra odlingslotter– Det ingår i årskurs två att

kunna odla, och då har vi fyra småodlingslotter. Man får hämta sinsäd själv, alltså linfrön, sen odlarman sitt lin på våren. Det börjarväxa på sommaren och så kommerman hit på hösten i trean och tarupp det, häcklar det, och gör i ord-ning så att det blir lintrådar.

– Allt kan vi inte göra här påskolan eftersom det krävs verktygoch stora apparater så vi brukarhyra in oss på Botaniska trädgår-den så att man får lära sig hur mangör. Vi lär oss också hur man till-verkar rep, alla gamla yrken somskedde via hantverket, det ingår iundervisningen och det måste allaelever lära sig, för att kunna förståoch veta hur det ser ut idag. Ettplastat rep idag, vad kommer detifrån egentligen?

Alla stickar– Vi använder ull. Vi lär barnen

att spinna, att ta hand om ullenfrån fåret. De får karda den, spin-na egna trådar på en gammal slän-da och lära sig hur man gjordeförr. Man får använda tråden tillatt väva, antingen små väskor ellermobilfodral eller vad man vill, alltefter förmåga. Man stickar ochvirkar också från första klass, poj-kar som flickor, mössor, vantar,

grytlappar, små fingerdockor. Vigör allting för att öva motoriken,lära känna materialet, och kännaatt man gör någonting, då växersjälvkänslan, säger Annlill.

Allt material som användes iskolan är naturmaterial, trä,metall, koppar, garner, lin, bomulloch ull. Man jobbar också medlera och målar med naturfärger.

Visar var maten kommer i från Skolan vill också visa hur maten

blir till.– Vi odlar inte vår mat, vi har

inte de resurserna här, det är allde-les för litet och för dålig jord.Skolan ligger på ett berg så vihämtar jord till odlingslotterna.

– Jag odlade potatis med minaelever när dem gick i trean. Viskördade potatisen i september togupp dem, skalade dem och gjordepommes frites. Vi kokade dem iolja, la ut dem på galler och såhade vi fest. På det sättet lär de sigvar pommes frites kommer ifrån,säger hon.

– Barnen bestämmer matlistanvia elevrådet tillsammans med osslärare. Vi har en meny för fyraveckor, sen har vi en utvärderingvia elevrådet. Vi gör på ett annatsätt om eleverna är missnöjda.Soppa, till exempel, har vi varjeonsdag, skulle de vilja ha soppa påfredagar så ändrar vi på det.

Vegetarisk mat serveras tredagar i veckan, fisk en dag ochkött en dag men inget griskött.

Många högtiderInom Waldorfskolan firar vi

efter årstiderna. På hösten firar viMikaeli, det vill säga höstens intågi Mikaeli tid, och då är det ärke-ängel Michael som vi firar. Vi firarde fyra ärkeänglarna, Mikael,Gabriel, Rafael, och Uriel. Och detsammanfaller med de fyra högti-

derna, att året är uppdelat i fyradelar.

Samling i aulan– Vi firar också efter varje ny

månad. Det grundar sig i att mandå vill vara tillsammans, visa vadman gör, och att det är en nymånad. Då samlas hela skolan iaulan och varje klass går fram,sjunger, reciterar en vers, spelarnågonting på flöjten, kanske görnågon rörelsedans eller spelargitarr om de har lärt sig det. På såsätt övar de sig på att kommafram, säga någonting tillsammans,och visa upp det man har gjort.Man får applåder, känner sig stoltoch går och sätter sig. Så håller vipå varje månad.

– Sen firar vi naturligtvispåsken. Vi har konfessionsfri reli-gionsundervisning, det betyder attvi undervisar i den kristna läran,samtidigt som man berättar, hur ärdet inom islam, judendomen, hin-duismen och jämför. På så sätt fårvi alla plats, och ingen blir utanföreller utpekad. Det blir båda reli-gion och historieundervisning, detblir allt i ett.

Det kostar ingetDet kostar inget att gå i

Martinaskolan och vi har inga sär-skilda krav, ”man ska vilja söka.”

– Den kommunala skolan haroerhörda resurser i stödprogram,friskolan ligger väldigt efter där.Vi har inte de pengarna. Jag tyck-er att man ska söka hit för att vihar Waldorfpedagogik där vi servarje elev som en individ, medegna resurser, och förmågor, somvi vill hjälpa till så att de växer ochvill ha mer kunskap, säger AnnlillSvan

SANA ELHADI, AVIN ZAKI,

MEHTAP ÖRCEL

- B L A D E T- B L A D E T20

Sedan förra året finns det sol-celler på husen på HjällboLillgata. Där produceras el tilltvättstugor, belysning och venti-lation.

– Solcellerna producerar 88 700kilowattimmar. Det räcker tillungefär 20 procent av den el somgår åt till de allmänna utrymmena,det som vi kallar fastighetsel,berättar Linda Thorsson, informa-tör på Hjällbobostaden.

Att satsa på solceller och andraförnybara energikällor är dyrt förett bostadsbolag.

– Det är svårt att räkna hem ensån här stor investering. Men förraåret fanns ett statligt stöd. Manville att fler aktörer skulle testasolceller. 60 procent av kostnadenfick vi i statligt bidrag, resten beta-lade vi själva. Så då gick det attfinansiera en sådan här dyr lös-ning. Utan statliga bidrag hade viinte kunnat göra detta, säger hon.

Hjällbobostaden ingår i denstora koncernen som heter ABFramtiden där alla kommunalabostadsbolag ingår.

– Vi får stöd av Framtiden så detär inte bara hyresgästerna här iHjällbo som betalar investeringen.

Den ström som används i lägen-heten av hyresgästerna kommerinte från solcellerna. Så långt räck-er inte strömmen som produceras ianläggningen.

Hjällbobostaden har jobbat för

Foto: HADDY JAGNE

ELPRODUKTION. Solcellerna på väggen prouducerar fastighetsel till husen på Hjällbo Lillgata.

På Hjällbo Lillgata stårsolen för belysningen

21- B L A D E T- B L A D E T

att minska elförbrukningen påmånga olika sätt.

– Vi har bytt ventilationsaggre-gat, bytt till energisnålare sakerhela tiden. Och sen ser vi alltså nutill att vi producerar 20 procent avfastighetselen själva.

Linda Thorson utesluter inte attdet blir fler satsningar på alternati-va energikällor i framtiden ävenom det inte är aktuellt just nu.

– Vi får räkna på det här. Ju flersom testar liknande saker desto mereffektivt kommer det att bli, det ärju därför staten gått in och subven-tionerat olika energiåtgärder. Menjust nu har vi inga planer för dettaär fortfarande en ganska dyr teknik.Men koncernen jobbar på olika sättmed vindenergi och solenergi.

Solfilm i GårdstenI Gårdsten provar man till exem-

pel solfilm på de inglasade bal-kongerna. Men det måste finansie-ras av hyrorna så det måsteutvecklas billiga och de bästametoderna som ger mest effekt.

På Hjällbobostaden jobbar manganska mycket med miljöfrågor.

– Vi är kommunägda och fårvåra direktiv från kommunfull-mäktige som vill att vi ska jobbamed miljö- och energifrågor. Endel gör vi själva. Vi försöker sparaenergi, vi har konsulter som gårrunt och mäter hur mycket vi

använder. Det gäller värmen ilägenheterna, ventilationer ochsånt. Sedan byter vi lampor tillmer energisnåla i trappor.

I vissa områden i Hjällbo ingårelen och vatten i hyran. Mångahyresgäster tycker att det är bra.

– Men där använder man jätte-mycket el för att det upplevs somgratis. För att uppmuntra folk attminska sina förbrukningar under-söker vi om vi kan göra individu-ella mätningar så att man betalarför det man använder. För som detär nu är det inte gratis, i längdenblir det dyrt för dom som bor där.

Alla förbrukar mycket mer ochofta tänker man inte på hur myck-et man använder. Bara genom attvi informerat om frågorna har fak-tiskt elförbrukningen gått ner.

Dyrare restsoporAndra saker som man gjort i

Hjällbo är att se till att installeraenergisnåla kyl och frys när det ärdags att byta och använda miljödi-esel i stället för bensin i sina bilar.Dessutom har man börjat byggasoprum inne i områdena.

– Från årsskiftet väger man rest-sopor och vi får betala för varjekilo. Det är bra och sätter press påfastighetsägarna, man spararpengar på att sortera sopor. Det ärbra för miljön och det påverkarhyrorna. Vi ansvarar inte för åter-vinningsstationerna som finns ochvi tycker att de sköts för dåligt. Vitror det blir bättre med miljö-rummen, säger Linda Thorsson.

VIAN AMINSIBEL YLDIRIMBAHAR AHMED

Foto: VIAN AMIN

INFORMATÖR. Linda Thorsson pratar bland annat om miljön.

MÄTARE. Så att alla kan se hur mycket el som produceras.

- B L A D E T- B L A D E T22

Shilan Guly studerade i två årpå Folkhögskolan i Angered. Nuhar hon börjat på socionompro-grammet på universitetet.

I början var hon nervös ochrädd för att hon skulle bli ensamoch inte klara av studierna.Efter några månader är honstolt och glad över att ha fått nyavänner och att hon faktiskt kla-rar studierna.

Det var inte alldeles självklartatt Shilan skulle läsa vidare ävenom det var en dröm.

– Jag läste första året av gymna-siet på Burgården men hoppade avpå grund av särskilda problem. Jagfick ett tips om Folkhögskolan iAngered och kompletterade minatvå år på gymnasienivå där. Jaghade planerat innan att läsa vidare.Det var min dröm. Det blir lättarenär man vet vad man har för mål.Då gör man det bara, säger Shilan.

– Folkhögskolan var perfekt förmig eftersom det viktigaste var attvara närvarande och göra arbetetdär. Man fick inte läxor utan detbyggde på att vara i skolan ochdelta. När jag förstod hur folkhög-skolan fungerade önskade jag attjag vetat det innan jag sökte gym-nasiet. Då hade jag valt det frånbörjan, konstaterar Shilan.

FörväntningarShilan kom till Sverige från ira-

kiska Kurdistan för 12 år sedan.Idag är hon 25 år och går nu sinförsta termin på socionompro-grammet på Göteborgs universitet.

– Jag började den 19 januari ochdet var inte som jag förväntademig, alltså på ett bra sätt. Det blev

bättre och jag tycker det går bra,säger Shilan.

Hennes förväntningar på univer-sitetsstudier visade sig intestämma.

– Jag trodde jag skulle hamnautanför, att det skulle vara mestsvenskar i klassrummet och att jagskulle vara ensam. Men det blevinte så. Det är mest grupparbeteoch alla samarbetar och är trevli-ga. Jag känner inte att jag hamnatutanför. Man kan få vänner ävenpå universitetet även om vi är iolika grupper. Man träffas inte oftamen ibland på raster och luncher,säger Shilan.

Svårt i början– Det är svårt i början när man

inte har läst något men när manförstår vad det handlar om blir detlättare. Så fort man sätter igångoch studerar går tiden fort. Medpluggandet kan man få myckethjälp också. Av lärarna men ocksåav universitetet som helhet. Detfinns hjälp att få när det gäller detakademiska språket, språkhand-ledning kallas det, förklarar hon.

En av de saker som Shilan för-väntade sig stämmer. Det är mycketatt plugga.

– Det är många uppgifter samti-digt men inte på samma dag för-stås. Man ska veta hur man skaplanera. Det gjorde jag och detblev lättare då. Först tänker man”Det är mycket. Hur ska jaghinna?” Men när man väl tagit enuppgift i taget så underlättar detoch samarbetet med gruppen gördet också lättare och snabbare,säger Shilan.

Socionomprogrammet är på tre

och ett halvt år och innehåller fleradelkurser.

– Vi har olika teman på olika del-kurser. Nu handlar det till exempelmest om makt. Vi pratar om hursocialarbetaren ska möta klientenpå ett bra och professionellt sätt såman inte visar att ”Jag är högre ändu, jag har makten och inte du”.Man ska vara professionell ochsamtidigt visa att vi är jämlika. Detär mycket teorier vi lär oss attanvända för framtida arbete somsocialarbetare, säger Shilan

När man har studerat färdigt kanman få arbete inom till exempelskola, sjukvård, missbruksvårdeller äldreomsorg och jobba medfamiljer, grupper eller individersom kurator. Vad Shilan ska göraefter studierna vet hon inte ännu.

– Jag är fortfarande osäker mendet jag är mest intresserad av är attjobba som kurator. Jag tycker omatt prata med människor, tillexempel om någon har problem såförsöker jag hitta på en lösningoch hjälpa till. Men jag tänker påandra yrken också. Socionom-programmet är en väldigt bredutbildning. Viktigt är att välja detman själv tycker verkar intressant.

Dröm att studera vidarePå Folkhögskolan finns många

som har en dröm att studera vidaremen som inte riktigt vågar ellertror att de ska klara av det menShilan tycker att det är synd attinte fler tar chansen.

– De ska inte tänka att ”det ärjättesvårt”, ”Jag kommer inte attklara det” för det har jag gjort. Deska inte förvänta sig att de hamnarutanför; ”Jag blir ensam. Jag

Saknar folkhögskolan- men Shilan stortrivs på universitetet

23- B L A D E T- B L A D E T

kommer inte känna någon. Det ärmest svenskar” Särskilt för invan-drare är det lätt att tänka på detviset men det är inte så utan de ärjättetrevliga och man är inteensam. Det är mest grupparbeteoch de andra är jätteduktiga ocksåpå att redovisa och skriva så manlär sig av varandra. En del harjobbat innan, en del är över 30 åroch har erfarenhet som de kan delamed sig av. Det är mycket lärorikt.

Att många tvekar att söka tilluniversitetet kan också bero på attde tror att det är svårt att kommain. Shilan fick söka tre gångerinnan hon blev antagen. Vill mannågot ska man inte ge upp.

– Jag gjorde inte ens högskole-provet och därför tänkte jag att jagskulle få vänta extra länge på att

komma in men jag blev reservnummer åtta första gången jagsökte. Tredje gången kom jag indirekt. Jag trodde först inte på detså jag ringde dem för att varasäker. Jag blev jätteglad. Jag frå-gade om man har större chans omman söker flera gånger men så ärdet inte. Jag frågade också hurman väljer ut vilka som får börja.

Krångligt system– Det är ett ganska knepigt

system. De berättade att jag söktei folkhögskolekvoten och då är detomdömet man går efter. Eftersomjag hade det högsta omdömet, enfyra så kunde jag komma in.Mellan de som har högsta betyg sålottar man vilka som får börja,säger Shilan.

Trots att Shilan trivs väldigt bramed studierna och kompisarna påuniversitetet så kan hon iblandsakna Folkhögskolan i Angered.

– På universitetet är det så stort.På varje delkurs har man en nylärare så man har inte den kontak-ten med läraren som man har härpå folkhögskolan. Det saknar jagmest. Jag har alltid tyckt om minalärare och att hålla kontakten meddem. På universitetet blir man somde andra. Alla är studenter ochingen är speciell. Men jag kändemig väldigt speciell påFolkhögskolan. Alla var nära ochhade närmare kontakter medvarandra. Det saknar jag, sägerShilan.

AVIN ZAKISANA EL-HADI

Foto: AVIN ZAKI

STOLT. Shilan Guly visar upp sitt studentleg. Ett bevis på att hon lyckats med det hon drömt om.

24- - B L A D E TB L A D E T

Allmänna kurserGlokala samhällsstudier

Längd: 1 – 4 år Kursstart: augusti/januariPlats: Hammarkullen, 031-331 99 00

Kursen vänder sig till den som vill engagera sig i för-eningar, folkrörelser och i samhället.

Ämnesövergripande temastudier. Kursen ger allmän folklig bildning samt kan vid genomförd kurs gegrundläggande behörighet för högskolestudier.

Man kan studera ett eller flera år. Varje termin har ensärskild inriktning:

Individ - makt Terminen tar avstamp i den personli-ga vardagen. Arbetsliv, familjejuridik, konsumentfrå-gor, hemmaekonomi och bostad.Rättvisa och marknad Studier av ekonomi och poli-tik. Pågående förändringar lokalt och globalt. Freds- och konfliktkunskap Studier av konflikter,ickevåldsmetoder och fredsarbete.Levande demokrati Demokratiska processer lokalt,regionalt och globalt. Internationell solidaritet Studier av relationer mell-lan nord och syd. Hur ser världsordningen ut och var-för?”Glokal” miljö Lokala och globala lösningar på mil-jöproblemen. Våra egna attityder och hur vi handlar.

Media och samhälle Längd: 1 – 4 årKursstart: augusti/januariPlats: Hjällbo, 031-331 99 01

Kursen vänder sig till dig som vill kunna förstå,påverka och skriva om samhällsfrågor lokalt och glo-balt. Vad tas upp i media och varför?

Ämnesövergripande temastudier som kan gegrundläggande behörighet. Redovisningsformen ärFolkhögskoleföreningen i Angereds tidning FiA-bla-det.

“Vi kan uträtta någothär tillsammans”

ProfilkurserBild och Form

Längd: 1-2 år Kursstart: augusti/januari Plats: Gårdsten, 031-330 25 53, 331 33 34

En förberedande konstnärlig utbildning i måleri,teckning/kroki, skulptur och keramik. Arbetet skertematiskt utifrån skolans ideologi och profil.Inriktningen är samhället i samtiden och konstens rolli den. Det är också möjligt att gå profilkursenKonstnärligt projekt som ger en fördjupning kring ettprojekt inom måleri, digitalt foto, skulptur, video,dokumentärfilm med mera. Studierna är processin-riktade.

The Music CollegeLängd: 1 år, heltidKursstart: augustiPlats: Hammarkullen, 031-48 34 44,

En ettårig kurs för den som vill jobba med musik-produktion, bli professionell musiker eller söka tillhögre musikutbildning. Den riktar sig till den somsysslar med exempelvis elektronisk musik, hiphop,R&B, DJ, folk- och världsmusik, rock eller hård-rock. Handledare är profesionella musiker från olikagenrer.Kursen genomförs i samarbete med Högskolan förscen och musik.

Folkbildning – Föreningen StödnätetLängd: 1-4 terminer, hel- eller deltidKursstart: augusti/januariPlats: Hammarkullen, 031-331 21 79

Kurs för kvinnor från hela världen, boende i Angered.Kultur och samhälle-demokrati, konsumentkunskap,folkhälsofrågor med mera. Kursen genomförs i samarbete med FöreningenStödnätet.

Studera i Angered