Bo i Borlänge 2015 nr 1

Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn

VILLAKAMPANJ. Borlänge Energi planerar att erbjuda cirka 1 500 villor anslutning till stadsnätet i år. SID 6

ENERGISPARTIPS. Fares informerar Tunabyggens hyresgäster hur de kan spara energi. SID 11

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 1 · MARS 2015

GIVEWATTS sprider ljus i form av solcellslampor till behövande. SID 17

SÅ BLEV NYA TORGET SID 3

Ungdomsrådetsom inspirerar och informerar SID 12

2 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015

En GRÖN VÄGG uppe i luften 3

Notiser 4

”ELLEN” är redo om strömmen går 4

Ny vindkraftspark in på Borlänges elnät 5

Stort intresse för STADSNÄT 6

Borlänge VÅRSTÄDAR 8

Blåljusdagarna 10

Fares ger smarta energispartips 11

Inspirerande TEKNIKMÄSSA 12

Många vinster med samordnad varudistribution 13

Nya riktlinjer för JAKT på kommunens mark 14

Kommunbygderådet ska utveckla landsbygden 15

OBJUDNA GÄSTER? 15

Bilens tvättvatten – barnens badvatten 16

LAMPOR som gör skillnad 17

Nytt fjärravläsningssystem för fjärrvärme- och vattenmätare 17

Räddningstjänsten Dala-Mitt 18

Borlängekrysset 19

Ettkrysstvå 19

Information från Stadsbyggnadssektorn 20

Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter

Frågor & svar

Bo i Borlänge · Nr 1 · 2015 · Årgång 24Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 BorlängeAnsvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90Text RR Reklambyrå och Lennart HillFoto RR Reklambyrå och Henrik HanssonTryck MittMedia Print, mars 2015

Uteblir tidningenDe som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsin-formation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception.

Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information.

Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller [email protected]

Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone

Information om dricksvattnet i Borlänge Analysresultat v 50/2014–v 12/2015

Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades sex stycken som ”Tjänlig med anmärkning” varav fem stycken p g a en förhöjd halt av actinomyceter och en p g a förhöjd halt av mikroorganismer. Anmärkning p g a actinomyceter är ur hälsosynpunkt helt ofarlig (actinomyceter förekommer i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet). Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning.

Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på [email protected] eller ställa frågan på www.borlange-energi.se

Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få.

BILDÄCKTar ni emot gamla bildäck på Fågelmyra?Svar Fågelmyra tar emot däck med eller utan fälg. Max åtta däck för privat-personer.

VATTENMÄTARENVarför snurrar vattenmätaren trots att ingen tappning sker?Svar Det läcker någonstans i fastigheten! Kontrollera kranar, toaletter och säkerhetsventiler.

BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 3

På torget är all utrustning ny och de mest iögonfallande nyheterna är den runda dammen, samt de höga sam-manlänkade träden som omger torget. Statyn över Jussi Björling finns kvar men har fått flytta på sig en meter för att ge mer plats åt den nya dammen.

Gerhard förklarar att dammen inte är en fontändamm utan en så kallad ”over flow” damm med belysning, där vatten kommer att flöda över kanterna.

Dammen bryter in över den korsande Målaregatan för att markera lite extra att detta område är till för gående och att bilister måste ta det lugnt.

Vid den nya dammen finns en stor, svängd bänk och längre in mot fasaderna finns fler nya bänkar.

– Det finns många fler sittmöjligheter nu och vi tror att det kommer att bidra till att göra torget populärt, säger Gerhard.

EN GRÖN VÄGG UPPE I LUFTEN

”En grön vägg uppe i luften”

En ny damm och flera nya bänkar

är några av nyheterna på nyrenove-

rade Jussi Björlings torg. Gerhard

Henrikson på Borlänge Energi ser

fram emot våren då de sammanlän-

kade träden kommer att forma en

grön vägg.

– Jag tror att det kommer att bli

riktigt effektfullt.

Gerhard Henrikson tror att den gröna väggen uppe i luften kommer att bli effektfull.

Det har varit tufft för alla inblandade men vi har försökt att minimera störningarna.

Bakom bänkarna, mot fasaderna, är flera träd planterade. Att plantera träd i den storleken är ovanligt. Grenarna är sammanflätade och när de blir gröna kommer de att skapa en grön vägg som inramar torget.

NY MARKBELÄGGNINGOmbyggnaden av Jussi Björlings torg hänger ihop med storsatsningen på centrum där ombyggnaden av Svea-torget och Borganäsvägen ingår. Arbetet med Sveatorget är avslutat och resultatet är ett torg som nu är bättre anpas-sat för uteserveringar. Borganäsvägen mellan Sveatorget och Jussi Björlings torg, samt Jussi Björlings torg har fått ny beläggning.

– Marken var knölig och ojämn här förut men nu har vi grävt ur och isolerat. Den nya markbeläggningen be-står av granithällar och mörk betongmarksten.

HAR FÖRSÖKT ATT MINIMERA STÖRNINGARArbetet har inte varit lätt. En renovering av denna storlek mitt i centrum skapar mycket stök och bök med stora maskiner, buller och damm. Framkomligheten har varit begränsad under perioder.

– Det har varit tufft för alla inblandade men vi har för-sökt att minimera störningarna, förklarar Gerhard. Inte minst genom att dela upp arbetet i etapper.

Arbetet med resterande del av Borganäsvägen, det vill säga sträckan mellan Jussi Björlings torg och Stations-gatan, får vänta till nästa år. Istället kommer Sveagatan få nya ytskikt och utrustning under 2015. Det nya utseen-det på Sveatorget, Borganäsvägen och Jussi Björlings torg är skapat av arkitekten Ulf Nordfjäll i samarbete med Borlänge Energis landskapsarkitekter Katarina Nilsson och Sofia Stenberg.

1

2

3

3

1

2

3

Beläggning av granithällar och mörk betong-marksten längs Borganäsvägen och på Jussi Björlings torg

Ny damm omgiven av stor bänk

Smala klippta lindar och under dessa klippta häckar. Blomsterskålar på pelare och svarta soffor längs häckarna.

Nya Jussi Björlings torg


NOTISER

Sextio bostäder planeras i GylleBoro Väst 4 AB köpte i slutet av förra året före detta Hemköpstomten i Gylle och vill nu bygga sextio bostäder på den.

För snart fem år sedan brann gamla Hemköp. Bygg-naden inrymde då Charlies Lekland och totalförstör-des vid branden.

– Vi har startat planeringen för nya bostäder på tomten, säger planarkitekt Gabriel Barrioz på plan- och markkontoret. Exploatören har ett förslag på ett 60-tal bostäder, som i nuläget ser ut att främst bestå av bostadsrätter.

I kommunens översiktsplan betonas vikten av att skapa ett varierat bostadsbestånd.

– I Gylle finns bra förutsättningar att leva upp till detta. Vi vill se till att boendemiljön blir attraktiv.

Utbyggt avlopp ska skydda vattnetFör att reducera risken för föroreningar av vat-tentäkten i Lennheden är det nödvändigt att ansluta de närliggande avloppen till det kom-munala avloppsnätet.

Vattentäkten i Lennheden är en av Sveriges största. I dess närhet finns fler än 200 enskilda avlopp som negativt kan påverka täkten. Kommunen ska därför bygga ut avloppsnätet i Lennheden, Duvnäs, Koppsla-gårdarna, Gagnbro och Solbacka och ansluta de en-skilda avloppen.

– För Borlängeborna är det viktigt att känna sig tryg-ga med att vattnet i ledningarna är rent och fritt från föroreningar, säger Beate Löfvenberg, planarkitekt på plan- och markkontoret och ansvarig för att utarbeta ett förslag till utbyggnaden av det kommunala avlopps-nätet.

Berörda är fastigheter med vattentoaletter och/eller bad-, disk- och tvättavlopp. Fastigheter med enklare lös-ningar, till exempel mulltoa, berörs inte. I dessa fall til-lämpas vattenskyddsföreskrifter med förbud mot att av-fall från exempelvis mulltoa omhändertas på fastigheten.

BadelundaåsenDet är Badelundaåsen som förser vattentäkterna i Tjärna och Lennheden med vatten. Åsen sträcker sig genom hela Borlänge kommun och fortsätter norrut mot Siljan och söderut mot Västerås. Omkring 85 000 hushåll i Borlänge kommun och Falu tätort ska försörjas med dricksvatten från vattentäkterna i Lennheden och Tjärna.Länets grundvattenförekomster delas in i två klasser där uttagskapacitet och vattenkvalitet avgör klassplaceringen. Badelundaåsen ingår i klass 1 vilket innebär att den rankas som en regionalt värdefull vattenresurs.

Reservelverket ”Ellen”Spänning 230/400 VEffekt på generatorn 550 kVA (leverar då 792 A)Ljudnivå 63 dBVikt 8500 kgMotor 16,4 liters Scania-diesel med 8 cylindrarBränsleförbrukning 121 liter/timme (100 % last)

”Ellen” är redo om strömmen går

Andreas Gustafsson, Borlänge Energi, framför det nyinköpta reservelkraftverket ”Ellen” som ersätter pensionerade ”Märta”.

Tre gamla reservelkraftverk ska fasas ut hos Borlänge Energi och ersättas av nyinköpet ”Ellen” samt ytter-ligare en identisk anläggning som kommer att inför-skaffas inom en nära framtid. Två mindre reservelverk inköpta under tidigt 2000-tal kommer att finnas kvar. Reservelverken används under planerade och oplane-rade avbrott i elnätet.

– Störningar är dock lyckligtvis ovanliga och den störs-ta användningen av reservelverken har vi under plane-rade avbrott då vi reparerar och förnyar elnätet, förklarar

Det nya svensktillverkade reservel-

verket ”Ellen” är en bastant ska-

pelse med kapacitet att försörja

50–70 villor med el om det blir ett

strömavbrott.

underhållsansvarig Andreas Gustafsson. Det är något som sker i det dolda utan att våra kunder märker det.

STÄNDIG BEREDSKAPTrots ständigt underhåll och förnyelse av elnätet kan det ändå uppkomma strömavbrott. Ett träd kan falla på en ledning eller en transformator kan gå sönder. Borlänge Energi Elnät har beredskap 24 timmar om dygnet, året runt. När någon störning sker börjar genast arbetet med att hitta orsaken, informera kunder och att så snabbt som möjligt åtgärda det uppkomna felet. Hur detta sker be-döms från fall till fall. Om störningen är allvarlig kan ett reservelkraftverk köras ut till de drabbade kunderna på en gång.

LÅG LJUDNIVÅ– Med de nya reservelverken får vi moderna och effektiva tillskott till maskinparken som används i vår verksamhet och beredskap. Våra kunder ska inte behöva vara utan ström längre än nödvändigt. Tanken rymmer en kubik diesel och även om vi sällan kör på max så finns poten-tialen att gå för fullt under en hel natt. En annan fördel är den låga ljudnivån som gör att vi kan ställa den mitt i ett bostadsområde utan att någon blir störd.

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(!(!(

!(

!(!(!(

!(!(

!(!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

(

!(

!(

!(

!(!(!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(!(

!(

!(!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(!(

!(

!( !(

!(!(

!(

!(

!(!( !(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!( !(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(

!(!(

!(

!(!(!(

)

Utbyggnaden är uppdelad i två etapper.På kartan visas etapp 1 som gäller området med 100 dygns uppehållstid (uppehållstid = det tar 100 dygn för en förorening att nå vattentäkten). Etappen ska vara klar senast 2017.

Våra kunder ska inte behöva vara utan ström längre än nödvändigt.


10 000 000

Jan

kWh

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

8 000 000

6 000 000

4 000 000

2 000 000

0

NY VINDKRAFTSPARK IN PÅ BORLÄNGES ELNÄT

Den planerade vindkraftsparken på Orrberget ligger på gränsen mellan Borlänge kommun och Ludvika kom-mun, cirka fem km väst om Tuna Hästberg. I september förra året fick företaget OX2, som står bakom projektet, tillstånd av Länsstyrelsen att utföra etableringen. Redan 2009 fick Borlänge Energi Elnät frågan om intresse fanns att ansluta anläggningen till elnätet. En stor utmaning som kräver mycket arbete och förberedelser.

– Det är inte bara att koppla på tio vindkraftverk på elnätet, förklarar elnätschef Peter Johansson. Vi har gjort många analyser både ur teknisk och ekonomisk synvin-kel för att klarlägga alla förutsättningar för att kunna an-sluta vindkraftsparken.

UTBYGGNAD AV ELNÄTETFör att kunna ansluta vindkraftparken krävs en utbygg-nad av det befintliga elnätet. En ny 36 kV ledning kom-mer att byggas från Orrberget till Södra Backa där det ansluts till en befintlig transformatorstation – en sträcka på cirka tre mil. Borlänge Energi Elnät kommer att pro-jektera, anlägga och äga elnätet.

– Det här blir ett av de större projekten som Borlänge Energi Elnät har åtagit sig de senaste åren. För närvaran-de arbetar Borlänge Energi Elnät med de tillstånd som krävs för att bygga kraftledningen. Vi utreder flera alter-nativa stråk och de som blir berörda av kraftledningen kommer att få information om hur de påverkas. Samtliga

Ny vindkraftspark in på Borlänges elnät

Anslutningen av den nya vindkraftparken på Orrberget kommer att ske genom en tre mil lång ledning som Borlänge Energi bygger. (Bilden är ett montage)

Anslutningen av vindkraftsparken

på Orrberget blir ett av de större

projekten för Borlänge Energi Elnät

under senare år.

Anläggningens förväntade produktionen under ett år

Totalt kommer vindkrafts-parken att kunna leverera 75 GWh/år. Borlänges totala energiförbrukning är ca 450 GWh/år.

berörda kommer att få möjlighet att lämna synpunkter. På vår hemsida kommer ni kunna hitta mer information om projektet.

Bygget av vindkraftanläggningen och utbyggnaden av elnätet planeras att starta 2016. Byggtiden uppskattas till cirka två år. Totalt kommer vindkraftsparken att kunna leverera 75 GWh på ett år. Det kan ställas i jämförelse med Borlänges totala energiförbrukning som på ett år är ca 450 GWh. Produktionen från vindkraftparken är jämnt fördelad över årets månader.

ÄVEN MIKROPRODUCENTER VIKTIGADet är viktigt för kraftsystemet med lokal och förnyelse-bar elproduktion och då är en vindkraftanläggning som levererar 75 GWh per år är ett stort tillskott till Borlänge-regionen, men Peter lyfter även gärna fram de många mikroproducenter som på senare tid anslutit sig till el-nätet.

– Våra anslutna mikroproducenter som via solceller gör viktiga bidrag genom att deras elöverskott skickas ut på elnätet, den största vinningen gör de dock själva genom att sänka sitt eget elbehov tack vare sin egen el-produktion. Deras leveranser ut på elnätet är självklart mycket mindre jämfört med Orrberget, de ligger i in-tervallet 100–1 000 kWh per år och kund men många bäckar små…


STORT INTRESSE FÖR STADSNÄT

Många tog chansen att få veta

mer om Borlänge Stadsnät när det

arrangerades informationsmöte i

Teknikdalen. Att intresset är stort

bland Borlängeborna råder det

ingen tvekan om.

– Det installeras fiber i staden

så det bara sprutar om det, kon-

staterar Jan-Erik Lindroth och Jon

Pallin från Borlänge Energi. Det är

ketchupeffekten som har startat.

De uppkopplade tjänsterna blir allt mer bandbreddskrä-vande. Vi använder Spotify och ser på film och TV-serier genom streamingtjänster på nätet. Vi är uppkopplade till max! Något som knappas lär avta, utan i stället antagli-gen öka i takt med att nya tjänster blir tillgängliga.

– Det sker en väldig utveckling idag och det är TV och molntjänster som kommer att behöva bandbredd, säger Jon. I USA står olika play-tjänster som Netflix, HBO för nästan 70 procent av internettrafiken. Mobilt bredband och ADSL har inte en chans att hänga med i utvecklingen. En fiberuppkoppling har däremot ingen begränsning. Genom fiberuppkopplingen kan familjen surfa, mejla, prata i tele-fon och titta på TV samtidigt.

MINST 50 PROCENTFrågorna haglade över Jan-Erik och Jon under mötet. Många ville veta mer om avgifterna, installationen och hur det går till när entreprenörna gräver ner kabeln i marken. Andra frågor handlade om varför Borlänge Stadsnät inte börjar bygga ut stadsnätet direkt i villaområdena.

– Det är en konkurrensutsatt marknad och det måste vara ekonomiskt gynnsamt att starta satsningen i ett om-råde, förklarar Jan-Erik. Därför har vi bestämt att minst 50 procent av de boende i området måste skriva på av-

talet innan vi kör igång. Vi har affärsmässiga krav, men däremot inga höga avkastningskrav så vinsten satsar vi på ny utbyggnad. Skillnaden från förr är att vi nu bygger för alla i ett område. Om du inte ansluter dig på en gång finns alltid chansen att göra det i efterhand eftersom allt är förberett till samtliga fastigheter.

HÖJER VÄRDET PÅ VILLANKostnaden för anslutningen är 14 500 kronor. Som kund bestämmer du själv om du vill betala allt på en gång eller om du vill betala en avgift på 395 kr i månaden under fem år. I detta ingår anslutning till stadsnätet med gräv-ning till tomtgräns.

Stadsnätet är ett öppet nät där tjänsteleverantörerna konkurrerar på lika villkor. Som kund väljer du fritt bland en mängd olika leverantörer av internet, telefoni, TV och larm. Allt från en enda kabel. För ett bra pris blir bostaden redo för framtidens alla kommunikationsmöj-ligheter och samtidigt gör du en investering som höjer värdet på villan.

INTRESSET STÖRRE ÄN NÅGONSINÅr 2001 anslöts de första villorna i Borlänge (på Haga-lund) till Borlänge Stadsnät. Sedan kom större utbyggna-

Villaägare från Jakobsgårdarna, Paradiset och Övre Tjärna var på plats när Jan-Erik och Jon informerade om Borlänge Stadsnät.

Mobilt bredband och ADSL har inte en chans att hänga med i utvecklingen.

Stort intresse för

Stadsnät


STORT INTRESSE FÖR STADSNÄT

der igång 2005-2006 i villaområdena Åselby, Hytting och Mjälga. Idag är cirka 2 500 villor anslutna och intresset är större än någonsin.

– Förra året byggde vi ut fibernätet till cirka 1 000 villor. Av dessa har än så länge cirka 700 anslutit sig. Nu satsar vi 15 miljoner på Villa 2015 då vi planerar att erbjuda cirka 1 500 villor anslutning. Nu har den stora massan vaknat till och insett att det här är framtiden.

”Fiber till Paradiset” heter den Facebookgrupp som Hans Jones, Ann-Cathrine Lindell och Magnus Höglund har initierat.– Nu måste vi få 50 procent! säger Magnus.

Edin Coco skrev på kontraktet direkt efter mötet.– Jag har väntat länge på det här.

Lars Bornström och Heléne Ecström var också snabba med att skriva på avtalet.– Det känns självklart att nappa på det här erbjudandet.

Läs mer om Borlänge Stadsnät och följ utbyggnaden i ditt område på:

www.borlangestadsnat.se

Lägsta Mellan Hög HD

Spotify 43 MB 72 MB 144 MBNetflix 300 MB 700 MB 1 GB 2,8 GB

SVTplay 158 MB 291 MB 718 MB 1,2 GBViaplay 1,4 GBSkype

röstsamtal30 MB

Skype videosamtal

180 MB

Dataförbrukning för en timmes aktivitet med olika tjänster och streamingkvalitet.

Detta kräver tjänsterna


BLÅLJUSDAGAR BYGGER BROAR

Blåljusdagar bygger broarUnder Blåljusdagarna är bland andra polisen, ambulansen och

räddningstjänsten ute i skolor och i Tunabyggens bostadsområden.

– De här dagarna är viktiga, säger Mattias Andersson, Tunabyggen.

De går ut på att riva fördomar och bygga broar med Borlängeborna.

Den 18-21 maj är det dags igen för Blåljusdagarna. Tidigare år har evenemanget varit väldigt populära, inte minst bland barn i skolor och bostadsområden.

– Syftet är att vi ska visa oss i områdena och upplysa barn, undgomar och vuxna om vad som är vår uppgift – att hjälpa, säger Lisa Gustafsson, polis. Vi försöker nå ut till alla med information om vårt arbete, men ofta är det genom barnen som vi når de vuxna.

– Det finns många fördomar, säger Samir från Exit, som är en del av socialtjänstens ungdomsöppenvård. Vi försöker skapa ett förtroende så att du ska kunna känna att du kan kontakta oss om du behöver hjälp.

VAD GÖR DU OM DET BÖRJAR BRINNA?Blåljusdagarna handlar också om att sprida konkret information. Vad du ska göra om du utsätts för ett brott eller om det börjar brinna? Vem tar emot samtalet när du ringer 112?

– Vi förklarar också att det är viktigt att hålla sig undan och lämna plats om vi är på väg in med stora tunga fordon i ett bostadsområde, säger ambulansman Jocke Löwin.

Inför besöken på skolorna förbereder sig klasserna väl och alla elever har färdigskrivna frågor som ställs till de olika representanterna.

– Vi vill att alla ska få chansen att ställa frågor till oss, säger Tommy Hvenström, Tunabyggen. Även de som inte brukar höras mest i klassen.

Frågor kan till exempel handla om varför även polisen kommer vid en brand.

– Vi förklarar vilka roller vi alla har när något händer, säger Lisa.

– Om larmet går får det max dröja 90 sekunder innan vi åker, förklarar Björn Holmberg från räddningstjänsten. Det tycker barnen är fascinerande och vi brukar fråga dem om de skulle kunna vara redo efter 90 sekunder när väckarklockan ringer på morgonen.

AVDRAMATISERA UNIFORMEN– När vi kommer ut till skolorna så är vi med barnen under dagen, säger Jocke. Vi kan vara med och hoppa hopprep på rasten och vi sitter tillsammans med dem på lunchrasten. Det är när vi möts på det sättet som de brukar förstå att vi är till för att hjälpa till och att vi alla behöver samverka.

– Det handlar om att avdramatisera uniformen men samtidigt försöka förklara varför det är så viktigt att vi har den, inflikar Lisa.

Blåljusdagarna startade 2010 och har sedan dess varit ett årligt återkommande evenemang.

– Det här är ett långsiktigt arbete och vi på Tunabyggen är otroligt tacksamma mot våra vänner från räddningstjänst, ambulans, polis med mera som varje år är med och ställer upp, säger Mattias. När det är samma personer som är ute och visar upp sig bygger vi också upp ovärderliga personliga relationer med människor vi möter i skolor och i bostadsområden.

Redo för Blåljusdagarna är (från vänster): Björn Holmberg, Jocke Löwin, Mattias Andersson, Samir Siraj, Tommy Hvenström och Lisa Gustafsson.

BlåljusdagarnaUnder Blåljusdagarna är personal från räddnings-tjänsten, ambulans, polis, Borlänge kommun, Gemensamma krafter, Landstinget Dalarna, Tjärnkraft och Tunabyggen ute på Tunabyggens största bostads-områden. Medverkar gör också personal från skolor och Vårdcentralen. Även skolor besöks under dagarna. Årets Blåljusdagar kommer att hållas 18–21 maj.


FARES GER SMARTA ENERGISPARTIPS

Fares ger smarta energispartipsI Tunabyggens reception i Tjärna

centrum är kundbesöken många

och Fares Mustafa har fullt upp

med att informera alla om vad man

kan göra för att spara energi.

– Många har en hög

energiförbrukning och är inte

medvetna om att det finns pengar

att spara.

Fares är energirådgivare på Borlänge kommun och är i skrivande stund ute på besök i Tunabyggens receptioner i Tjärna centrum, Jakobsgårdarna och Bullermyren.

– Vi testar nu med ett antal besök i Tunabyggens receptioner och kanske kan det fortsätta med besök någorlunda regelbundet framöver.

GOTT OM MATERIAL– Jag börjar prata med folk som är här i andra ärenden och informerar dem om vad man kan göra för att få ner energiförbrukningen i lägenheten. Som hyresgäst är det

FEM MINUTER RÄCKER!Duschklockan är perfekt för barn som brukar duscha för länge. Det är roligare att sätta igång klockan än att höra föräldrarnas tjat.

genom minskad vatten- och elförbrukning som man gör de största besparingarna. Jag tipsar till exempel om att skaffa snålspolande duschmunstycken och LED-lampor men också om dagliga enkla åtgärder som i längden sparar mycket energi.

Det finns gott om material om detta på Tunabyggens receptioner, fortsätter Fares och visar upp bladet med energispartips som finns tillgängligt på sju olika språk – svenska, engelska, somaliska, syd- och nordkurdiska, persiska och arabiska.

FELANMÄLNINGAR VIKTIGASalam är på besök för att göra en felanmälan gällande en droppande kran och en rinnande toalett.

– Det är viktigt att göra felanmälan, säger Fares. Att direkt anmäla fel hänger ihop med det allmänna tänket på att dagligen spara in på resurserna. Det behövs för att vi ska nå målen för minskad energiförbrukning. En droppande kran kan fylla ett helt badkar på en vecka!

En droppande kran kan fylla ett helt badkar på en vecka!

Energirådgivare Fares Mustafa (t v) informerar Salam om hur han kan spara energi i lägenheten.

Fares energispartips

som spar pengar & miljö

BADRUM/TVÄTT• Duscha hellre än att bada i badkar.

Stäng av duschen när du tvålar in dig.• En sänkning av duschtiden från tio till fem minuter

halverar energi- och vattenförbrukningen• Laga eller byt omedelbart droppande kranar och

rinnande toaletter• Låt inte vattnet rinna medan du borstar tänderna

– och spara ett badkar vatten i veckan• Tvätta fulla tvättmaskiner och använd lägsta

lämpliga temperatur• Hängtorka tvätten i största utsträckning istället för

att torktumla• Använd alltid sparprogrammet vid tvättning

KÖK• Kylskåpet ska hålla temperaturen +5oC och frysen

-18oC• Frosta av kyl och frys minst en gång om året• Städa och dammsug regelbundet baksidan av kyl

och frys• Tina fryst mat i kylen i stället för i varmvatten

eller i mikrovågsugn• Låt varm mat svalna till rumstemperatur innan du

ställer in den i kyl och frys• Använd aldrig kastruller som är mindre än

spisplattan och använd alltid lock• Vatten värmer du energisnålast i vattenkokare eller

mikrovågsugn• Använd ugnen till bakning i samband med

matlagningen• Stäng av ugnen om den står tom i mer än

30 minuter• Skölj disken i diskbalja eller diskho med propp• Diska bara fulla diskmaskiner. Använd en lägre

disktemperatur, det räcker ofta för ett lika bra resultat.

VARDAGSRUM/SOVRUM• Byt till lågenergilampor eller LED-lampor och släck

dem när du lämnar rummet. Dyrare i inköp med det tjänar du in på minskad energiförbrukning!

• Vädra effektivt med snabbt tvärdrag en kortare tid• Använd timer till växtbelysning, akvarier och

övrigt som inte behöver vara på dygnet runt• Håll inomhustemperaturen 20oC, gärna lägre i

sovrum. Reser du bort räcker 15oC.• Samla alla elektriska kontakter i en grendosa

med strömbrytare, så slipper standby-funktionen stjäla el.

• Ta ur batterladdare och transformatorer ur eluttaget när de inte används

• Byt till uppladdningsbara batterier i barnens leksaker


BORLÄNGE VÅRSTÄDAR

Borlänge vårstädar

Allt skräp som slängs på Borlänges gator, torg och i parker försvinner inte av sig självt. Det varken blåser bort eller löses upp av regnet. Det måste plockas upp och det kostar pengar. Det handlar om tonvis med skräp.

– Det vanligaste skräpet är tobaksrelaterat: fimpar, cellofanpapper och cigarettpaket, förklarar Helena Ohlsson, parkdriftschef. Förutom att det ser illa ut så är det också riktigt farligt, för både barn, djur och hela det ekologiska systemet. En bärbar askkopp borde vara lika viktig som en tändare för de som röker. Det finns faktiskt även kombinerade tändare och portabla askkoppar. Kanske ett presenttips till dina rökande vänner?

Ett annat vanligt skräp som syns allt oftare är takeaway kaffemuggar och läskmuggar med plastlock och sugrör. De finns överallt efter våra vägar.

PARKERINGAR ANVÄNDS SOM SOPTUNNADaglig städning i centrumområdet med papperskorgstömning sker året runt. Parker och lekplatser städas en gång per vecka vanligtvis. I Borlänge finns ca 350 papperskorgar och 275 hundlatriner.

– Det tråkigaste skräpet att plocka är alla parkeringsbiljetter som slängs ut genom rutan när den använts färdigt. Pappret löses upp och det är jättesvårt att få upp. När det torkar limmas det fast i asfalten och det

När snön smälter och solen börjar värma kommer vinterns allt skräp fram

under snön. Cirka 500 kubikmeter skräp plockas upp varje år i Borlänge.

Detta är egentligen ett ganska onödigt arbete om alla tog reda på sitt eget

skräp och slängde det i närmaste papperskorg.

Varje vår utlyser Håll Sverige Rent

nationella Skräpplockardagar för

alla som som vill visa att det inte

är okej att skräpa ned.

I Borlänge erbjuds dagis, förskolor och skolor att delta i Skräpplockardagarna då barnen får lära sig om miljön och om återvinning och samtidigt göra en insats genom att plocka skräp som slarviga vuxna har slängt.

– Förra året hade vi rekordmånga deltagare, säger Lena Folkerud på Borlänge Energi. Runt 2 000 barn plockade skräp i Borlänge, flest i hela länet. Vi hoppas att många tar chansen att anmäla sig även i år.

UPPRÖRDA ÖVER FIMPARFör barnen i Borlänge är det en naturlig och självklar sak att man inte ska skräpa ner. Ser man på skräpet som de hittar så kommer nog det mesta från vuxna som inte alls är lika kloka och rädda om miljön som barnen.

– Barnen är jätteduktiga, säger Lena. De vet vad vi vuxna gör för fel och brukar bli riktigt upprörda när de ser alla giftiga fimpar som ligger ute i naturen.

Anmälan sker på www.hsr.se senast 5 april. Efter cirka en vecka får klassen skräppåsar och tatueringar och deltar också automatiskt i en utlottning med fina priser. Skräpplockadagarna pågår till den 12 maj då Borlänge Energi kommer och hämtar det insamlade skräpet.

måste sedan borstas bort. Töm gärna bilen på skräp men i närmaste papperskorg. Våra parkeringar används ofta som soptunnor trots att det sitter papperskorgar även här.

MYCKET PENGAR ATT SPARAÖver 4 miljoner kronor kostar skräpplockning, tömning av papperskorgar, klottersanering och daglig sopning i Borlänge centrum. En stor del av dessa kostnader avser åtgärder som egentligen inte skulle behöva utföras.

– Vill du spara pengar så släng skräpet i närmaste papperskorg eller stoppa det i fickan tills du kommer till en papperskorg nästa gång. Då har du bidragit med att göra Borlänge lite vackrare och trevligare.

När vi frågar Borlängeborna vad som är viktigt att satsa på i Borlänge när det gäller Stadsmiljön kommer alltid skräpet på första till tredje plats. Vi ska inte bli duktigare på att plocka skräp utan Borlängeborna ska bli bättre på att sköta sig. Då kunde vi använda pengarna till något mycket viktigare än skräpet.

Visste du att:• Det finns cirka 350 papperskorgar och 275 hundlatriner i Borlänge.• Varje år samlas det in nästan 500 kubikmeter skräp i Borlänge centrum• Nedskräpningen kostar cirka 400 miljoner i Sverige per år• Undersökningar visar att män skräpar ner mer än kvinnor

Fler städprojektSANDUPPTAGNINGEN Påbörjas i centrum före 15 april om vädret tillåter. Annars startar sandupptagningen det datumet. Som vädret ser ut i år kan Borlänge Energi antagligen börja tidigare. 16 april startar maskinsopningen i centrum.

FÖRENINGAR VÅRSTÄDARVårstädning efter gång- cykelvägar sker en gång under perioden 13 april–15 maj. Skräpplockningen utförs manuellt av föreningar/idrottsföreningar i Borlänge.

Vi ska inte bli duktigare på att plocka skräp utan Borlängeborna ska bli bättre på att sköta sig.

Fimpa inte i naturen! Cigarettfiltret är gjort av en sorts plast, cellulosaacetat, som samlar upp farliga ämnen i röken som till exempel kadmium. Totalt slängs nästan en miljard fimpar i Sverige varje år. Naturen får agera askkopp för flera hundra tusen ton med fimpar. Att fimparna bryts ner snabbt är helt fel, det kan ta många år.


BORLÄNGE VÅRSTÄDAR

Borlänge vårstädar

V 13 & 33Måndag Folkets Park parkeringen 15-19Tisdag Skräddarbacken Allbröd 15-19Onsdag Kvarnsveden parkeringen 15-19 nedanför Forum Torsdag Trollebo bensinstationen 15-19

V 14 & 34Måndag Romme Travbana 15-19Tisdag Hushagen parkeringen 15-19Onsdag Torsång idrottsplatsen 15-19

V 15 & 35Tisdag Nygårdsdalen Skvalet 15-19Onsdag Gylle ishallen 15-19Torsdag Repbäcken gamla stationen 15-19Lördag Idkerberget 10-14Söndag Tuna Hästberg 10-14

V 16 & 36Måndag Tunet 15-19Tisdag Norr Amsberg 15-19Onsdag Mjälga badmintonhallen 15-19Torsdag Romme Alpin 15-19

V 17 & 37Måndag Tallmon 15-19Tisdag Gimsbärke församlingshem 15-19Onsdag Lindan bygdegården 15-19

Vi gör nytta i din värld och din vardag Vi ägs av borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt. Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall, gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet, stor hänsyn till miljön och bra service till så låga priser som möjligt är vårt mål.

www.borlange-energi.se

Det är återigen dags för vår succé-turné med miljö och avfall i fokus. Fågelmyra on Tour kommer snart till en plats nära dig.

Vi tar emot i stort sett allt – brännbart, elektronik, deponi med mera men blir extra glada om du kommer hit med sådant som är riktigt farligt för naturen. Har du däremot ris och trädgårdsavfall eller eternit/asbest ber vi dig åka direkt till Fågelmyra.

”Ta till Vara” finns på plats och tar emot saker som går att återanvända. Vi tar även emot kläder, skor och textilier.

TURNÉSTOPP 2015 (klipp ut och spara)

Kom ihåg att trädgårdsavfall och eternit/asbest lämnas på Fågelmyra ÅVC.

Nu drar Fågelmyras mobila återvinningscentral ut på turné igen. Magnus Fridolfsson, Borlänge Energi, hoppas att Borlängeborna även denna gång ska passa på att göra sig av med skräp och lära sig mer om källsortering.

– Många vårrensar och på detta sätt erbjuder vi en extra service och ett alternativ till att åka till Fågelmyra. Vi når också många av de som av olika anledningar har svårt att själva ta sig till avfallsanläggningen. Miljövinsterna är så klart också ett stort plus eftersom det minskar transporterna. Framförallt hoppas vi att folk passar på att göra sig av med farligt avfall. Om man är osäker på hur man källsorterar något så är det bara att ta med det och fråga någon av de specialister som finns på plats. Självklart finns ”Ta till Vara” på plats för att ta emot saker som går att återanvända, även kläder, skor och textilier.

ÄVEN TRASIGA KLÄDER TAS EMOTPå senare tid har möjligheterna att ta vara på kläder och textilier förbättrats. Under december förra året placerade Myrorna ut ett 20-tal nya klädinsamlingsbehållare i bostadsområden i Falun och Borlänge. Metoderna för att samla in och återanvända textilier har också generellt förbättrats. Myrorna och Ta Till Vara tar numera även emot trasiga kläder.

– Kläderna och textilierna ska fortfarande vara rena och torra när man lämnar in dem, men det gör inget om de är trasiga, säger Magnus. Det kan vara en sömn som är sprucken i tröjan eller det kan finnas ett hål i handduken. Trasiga textilier kan till exempel bli smörjtrasor till industrin, eller så tas textilfibrerna om hand och används i tillverkningen av nya kläder.

TÄNK EFTER INNAN DU SLÄNGERBo Wallström, Borlänge Energi, påpekar vikten av att försöka ge produkter längre livstid. För att minska avfallsmängden måste vi alla tänka till innan vi slänger.

– Vi har till exempel flera skomakare här i staden som kan laga skor, trasiga dragkedjor med mera, säger Bo. Varför slänga bort en sak för att den är trasig? Kan den komma till användning för någon annan? Tänk på det när du vårstädar garaget!

Nu är det dags för vårrensning och en ny turné för

Fågelmyra återvinningscentral. Passa på att städa

garaget när Fågelmyra kommer hem till dig, men

tänk efter innan du slänger bort saker. Går det att

återanvända?

Ny turné för Fågelmyra


INSPIRERANDE TEKNIKMÄSSA

Teknikmässan arrangeras på Galaxen i Borlänge varje vår och riktar sig till elever i årskurs 8 i Borlänge och Falun, samt elever i årskurs 3 på de teknik- och naturve-tenskapliga programmen i Dalarna. När Bo i Borlänge är på besök är lokalerna fulla av åttaklassare som får lära sig om tekniska yrken.

Eleverna deltar i två föreläsningar där någon från ett företag berättar om sitt yrke, sin studieväg och om före-taget de arbetar på. På Galaxen besöker eleverna en ut-ställning där olika teknikföretag finns på plats och pre-senterar företaget samt olika yrkesgrupper.

VIKTIGT MED FÖREBILDERI en av lokalerna berättar Boniface Obodeti och Dursuma Okanovic om sina jobb på Borlänge Energi. Boniface har en Masters i Energiteknik från Högskolan Dalarna och jobbar nu som miljöingenjör på Fågelmyra avfallsanlägg-ning. Under föreläsningen berättar han om arbetet och om Borlänge Energis miljösatsningar.

– Det här är ett väldigt spännande yrke som jag verk-ligen kan rekommendera, säger Boniface.– Vet ni vad ni vill bli? frågar Dursama Okanovic som själv jobbar på kraftvärmeverket i Bäckelund efter att ha utbildat sig till drifttekniker på högskolan i Örebro.

Erika Zakrisson, Framtidsmuseet, som är projektle-dare för Teknikmässan är väldigt nöjd med gensvaret från företag och ungdomar.

– För ungdomar är det viktigt att träffa förebilder. Fö-retagen som är med här har också insett hur bra det är att hjälpas åt och att rekryteringen är en viktig gemensam framtidsfråga. Eleverna får lättare att välja inriktning när de faktiskt vet vad ingenjörsyrket innebär.

KAN INSPIRERA UNGAFörutom Boniface och Dursuma är Borlänge Energis ungdomsråd på plats på Teknikmässan och har en mon-ter i utställningen.

– Vi kör en tävling via instagram där uppmanar del-tagare att ta en bild på sig själva och berätta vad de tror framtidens energi är, säger Artina Rianberg som är en av medlemmarna i ungdomsrådet. Svaren vi har fått in är allt från kärlek till solenergi.

På Teknikmässan får ungdomar lära

sig om tekniska yrken och varför

ingenjörsyrket är ett bra val inför

framtiden. Den 17-18 mars hölls

årets mässa och Borlänge Energi

var självklart på plats.

– Det är viktigt att tidigt skapa re-

lationer med ungdomar som i fram-

tiden kan tänka sig att jobba hos

oss, säger Ronny Arnberg, Borlänge

Energi.

Borlänge Energis ungdomsråd startade år 2000 och har som syfte att marknadsföra Borlänge Energi mot ungdo-mar i Borlänge.

– De kan inspirera unga på ett sätt som vi vuxna har svårt att göra, säger Ronny Arnberg. Det är viktigt att för-medla att Borlänge Energi är en spännande arbetsplats och att företaget har en viktig position i samhället. De in-spirerar även oss som jobbar på Borlänge Energi och hål-ler oss uppdaterade angående vad ”som gäller” för unga idag. Ungdomsrådet gör ett fantastiskt jobb!

För ungdomar är det viktigt att träffa förebilder.

Inspirerande teknikmässa

TeknikmässanTeknikmässan sker i vägledningssyfte för att öka intresset för naturvetenskapliga och tek-niska utbildningar hos unga. Eleverna får möta olika yrkeskategorier inom teknikområdet och lyssna på representanter från företag som berättar om sitt yrke, sin studieväg och om företaget de jobbar på.

Boniface Obodeti och Dursuma Okanovic berättade om sina jobb på Borlänge Energi.

Några av medlemmarna i Borlänge Energis ungdomsråd. Från vänster: Daniel Persson, Josef Leppänen, Anton Astré och Artina Rianberg.


MÅNGA VINSTER MED SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION

Utsläpp från transporter är ett av våra största globala mil-jöproblem. Våra bilar blir renare och renare, men det räck-er inte. Vi måste minska antalet transporter och ställa mer medvetna miljökrav på gods- och persontransporterna.

För 16 år sedan tog Borlänge kommun ett nytt grepp när det gäller transporterna av livsmedel till skolor, för-skolor, äldreboenden och andra kommunala enheter.

Tidigare levererade leverantörerna själva sina varor till varje enhet. En skola kunde till exempel få nio leveranser i veckan. Ett system som både alstrade en mängd onödiga utsläpp och dessutom skapade en osäker trafiksituation för både barn och vuxna. I den nya modellen skiljde man på transporterna och livsmedlen i upphandlingen.

EN LEVERANS PER VECKAUlf Liljegren jobbar som logistiker och utvecklare av Borlängemodellen:

– Idag får varje enhet i genomsnitt en leverans per vecka. Leverantörerna kör sina varor till en gemensam distributionscentral varifrån de transporteras vidare med en och samma distributör. Tidpunkten för leveran-sen är också satt till tider då det inte är så mycket folk i rörelse vid destinationen. I upphandlingen ställs bland annat krav på användning av förnyelsebar bränsle, miljö-

Många vinster med samordnad varudistribution

Borlänge var först ut

i Sverige med fristående

upphandlingar för trans-

porter av livsmedel till

kommunens enheter.

Idag är den så kallade

”Borlängemodellen” en

förebild för andra

kommuner.

klassade fordon och att däcken på fordonen är fria från skadliga ämnen.

MÖJLIGHETER FÖR SMÅ LEVERANTÖREREn annan vinst med systemet är att det ger de lokala leverantörerna en möjlighet att leverera utan att behöva transportera sina varor till ett stort antal leveransadres-ser. Istället för 340 adresser finns nu bara en. Små enheter var tidigare bundna att köpa en viss mängd av en vara, men nu kan även mindre mängder beställas och blir där-med mer kundanpassat.– Systemet ökar konkurrensen vilket också innebär bättre priser och en ökad service men framförallt bidrar

vi till en utveckling av näringslivet genom en förändrad affärsmodell och får kortare transportsträckor, säger Ulf.

SOCIALA KRAV I UPPHANDLINGENNytt för i år är att kommunen även ställer krav på leve-rantören att visa social hänsyn.

– Att ställa sociala krav i kommunala upphandlingar är ovanligt, men det finns förebilder, bland annat Göteborg och Örebro. I Örebro genomfördes projektet Mitt gröna kvarter i Vivalla. Där har sociala krav ställts i upphand-lingen av ombyggnationen genom att de företag som fick anbuden skulle anställa ett visst antal människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden.

Vår målsättning i Borlänge är densamma – att skapa ett mervärde i upphandlingen som kan öppna upp för praktikplatser eller nystartjobb som i slutändan skall leda till ett arbete. Åtgärder av det här slaget skapar ringar på vattnet som kanske inspirerar andra kommuner att fortsätta i samma spår, precis som vi blev inspirerade av Örebro och Göteborgs arbete.

Nu är vi första kommunen i Sverige som ställer krav på visad social hänsyn i en transportupphandling.

Nu är vi första kommunen i Sverige som ställer krav på visad social hänsyn i en transportupphandling.


NYA RIKTLINJER FÖR JAKT PÅ KOMMUNENS MARK

Sedan centerpartiet väckt frågan med en motion upp-drogs åt plan- och markkontoret förra året att skapa en tydligare rutin för upplåtelse av jakträtt.

Sören Hellberg, centerpartiets gruppledare och en av motionärerna, svarar på frågorna om de nya riktlinjerna.

På vilka punkter skiljer sig de nya riktlinjerna från de gamla? – Nytt är att tilldelningen av jakträtter inte sker av god-tycke utan att ingen får mer än en kommunjakträtt. Det innebär att fler jakträtter blir tillgängliga för nya jägare genom en tidsbegränsning till fem år. Priset blir också marknadsanpassat.

De nya riktlinjerna slår fast att jakträtt endast upplåts åt permanent boende i kommunen samt att kostnaden för upplåtelsen ska vara i nivå med ett marknadsmässigt värde.

Vilka skillnader kommer jägarna att upptäcka?– Jag hänvisar till mitt tidigare svar men kan tillägga att det också blir ett ansvar att skola in nya jägare i laget då man kan tappa ”gamla” medlemmar som inte får behålla kommunarrendet mer än fem år om dessa medlemmar inte lyckas arrendera jaktmark av privata markägare.

Kommunfullmäktige i Borlänge har fast-

ställt nya riktlinjer för att upplåta jakt-

rätt på kommunens mark. Bland annat

fastslås att jägaren ska vara fast bosatt

i Borlänge kommun för att få jaga på

kommunens mark.

Detta innebär de nya riktlinjernaFör att få en ny jakträtt på kommunens mark krävs att den sökande är permanent boende i kommunen. Avtalstiden är fem år. Den som i dag har en jakträtt på kommu-nens mark, men inte bor i kommunen, erbjuds jakträtt ett år till, detta för att ges tid att söka annan jaktmark. Taxan för upplåtelse av jakträtt grundas på den totala jaktarealen på respektive område. Det innebär att det blir billigare att jaga på ett litet jaktområde än på ett stort. I dagsläget finns 65 sökande till jakt-rätt på kommunens mark. Redan jaktåret 2015/2016 kommer jakträtter att tilldelas ett antal sökande.

Det innebär att fler jakt-rätter blir tillgängliga för nya jägare genom en tids-begränsning till fem år.

Hur många jakträtter kan kommunen dela ut?– Svårt att precisera då olika föreningar och jaktklubbar har skilda krav på hur många hektar en jägare ska äga för att få bli medlem. Oftast är kravet 30–40 hektar.

Blir det förbättringar eller försämringar för jägare utan egen mark?– Förbättringar genom att fler jakträtter blir tillgängliga vilket ger nya jägare en chans att komma in, men också en försämring genom att man måste skaffa privat arrende efter fem år om man vill fortsätta med jakten, avslutar Sören Hellberg.

Nya riktlinjer för jaktpå kommunens mark


KOMMUNBYGDERÅDET SKA UTVECKLA LANDSBYGDEN

Rådet ska fungera som en länk mellan landsbygdens in-vånare, bystuge- och hembygdsföreningar samt politiker och tjänstemän inom kommunen.

– Genom rådet ökar förutsättningarna för samarbete liksom möjligheterna att dra nytta av varandras erfaren-heter och att ta till vara goda idéer. Kommunbygderådet ska skapa goda förutsättningar för människor som vill bo och verka i våra byar, konstaterar näringslivutveck-lare Helen Ryberg Berntsson på Borlänge kommun och tillägger att kommunen har ett ansvar att ta frågeställ-ningarna på allvar.

VIKTIGT ATT BYARNA REPRESENTERAS I RÅDET– Vår uppgift som är kommunens representanter är att snabbt diskutera frågorna i vår organisation och att se-dan lika snabbt återkoppla till kommunbygderådet.

Hon framhåller också vikten av att byarna represen-teras i rådet.

– Detta är det forum vi har för att jobba med lands-bygdsutveckling.

Katarina Jernberg, är sedan 15 år tillbaka med i sty-relsen i programrådet för Lindans bystugeförening. De senast åren har hon dessutom haft funktionen som sam-mankallande. Men inte bara det.

– Jag sitter i styrelsen för Dalarnas bygdegårdsdistrikt som kontaktperson för Borlänges bygdegårdsföreningar.

Hur ser du på uppdraget i kommunbygderådet?– Dalarnas Bygdegårdsdistrikt har gett mig uppdraget att ordna träffar för bygdegårdsföreningarna. Det fungerar

Ett viktigt verktyg för landsbygds-

utveckling. Kommunbygderådet

knyter samman de olika kommun-

delarna på landsbygden och skapar

ett gemensamt forum för informa-

tion och diskussion.

Antalet saneringar av ohyra har ökat kraftigt de senaste åren. Trenden ser likadan ut i resten av Sverige. Anled-ningarna till att vägglöss blir allt mer vanligt tros vara att vi reser mer, men också att vi köper mer begagnade möbler på loppis. Ofta tar det ett tag att upptäcka att man drabbats av de otäcka krypen eftersom de gömmer sig väldigt väl. Kliande bett och små blodfläckar på lakanen är tidiga tecken på att något inte står rätt till.

LÄMNA INGET ÄTBART FRAMMEI flerfamiljshus sprider sig kackerlackor lätt från lägen-het till lägenhet genom ventilation, avloppsrör och elled-

ningar. Kackerlackor skyr människor och man behöver inte vara rädd för att bli biten. Däremot ska man vara noga med att inte lämna något ätbart framme och hålla rent.

HAR INGET MED DÅLIG HYGIEN ATT GÖRATyvärr är det många som väntar för länge med att be om hjälp när de har ohyra i hemmet. Fenomenet är skambe-lagt. Men ohyran har ingenting med dålig hygien att göra. Om du har problem med skadedjur ska du i första hand kontakta din hyresvärd. Du kan också kontakta Miljö-kontoret om du behöver råd och hjälp.Källor: www.folkhalsomyndigheten.se, hemhyra.se

Det blir allt vanligare med vägglöss och kackerlackor i lägenheter. En av

orsakerna tros vara att vi reser utomlands allt mer och får med oss ohyran

hem i bagaget.

väldigt olika i olika kommuner, men i Borlänge kommun finns ett kommunbygderåd som fungerar och därför del-tar jag ibland i möten som kontaktperson för Dalarnas bygdegårdsdistrikt.

På senaste träffen hade Katarina engagerat en person från bygdegårdsdistriktet som informerade om försäk-ringar och vattenfelsbrytare.

Kommunbygderådet ska utveckla landsbygden

Objudna gäster?

Vänta inte för länge!Om du har fått ohyra i lägenheten är det viktigt att agera snabbt för att ohyran inte ska sprida sig. Kontakta i första hand din hyresvärd. Du kan också kontakta Miljökontoret om du behöver råd och hjälp. Tel 0243-740 00

Mer information om ohyra: www.nomor.se, www.anticimex.se

– Jag passade också på att informera mötesdeltagarna att jag utsetts till kontaktperson för bygdegårdarna i Borlänge.

Viktigaste uppgiften, anser hon, är regelbundna träffar för informationsutbyte mellan representanter för bygde-gårdarna och ansvariga politiker.

Katarina Jernberg, är sedan 15 år tillbaka med i styrelsen i programrådet för Lindans bystugeförening.


BILENS TVÄTTVATTEN – BARNENS BADVATTEN

Bilens tvättvatten – barnens badvatten

Tvättar du bilen hemma? På gatan eller garageuppfarten? Har du tänkt på

att vattnet kanske rinner helt orenat till våra sjöar och vattendrag,

kanske där våra barn badar?

Stora Biltvättarhelgen i Borlänge 25–26 aprilLäs mer på www.borlange-energi.se

Om du tvättar bilen hemma på gatan rinner vattnet utan rening rakt ut i våra sjöar där vi badar och fiskar. Vattnet är fullt av kemikalier som är farliga både för oss människor och för miljön. Cirka två av tre tvättar sker på gatan vilket innebär betydande mängder svårnedbrytbara ämnen till våra sjöar och vattendrag. Åk istället till en automatisk biltvätt eller gör det själv-hall för att tvätta din bil, där finns det reningsanläggningar för avloppsvatten.

Vad innehåller tvättvattnet? Tvättvattnet från bilen innehåller både föroreningar som tvättas bort från bilen och kemikalier från det bilvårds-medel som använts. Vattnet innehåller bland annat kad-mium, zink, krom, nickel, bly, koppar, tensider, olja och bränslerester.

Är det förbjudet att tvätta bilen på gatan? Enligt miljöbalken är utsläpp av avloppsvatten en miljö-farlig verksamhet. När du tvättar bilen med vatten och rengöringsmedel blir slutresultatet ett avloppsvatten och då gäller detta:

”Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om han på något sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.”

Att tvätta bilen på gatan är inte heller tillåtet enligt be-stämmelserna för användande av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Biltvättstips!GÖR-DET SJÄLV-HALL BÄSTBästa stället för biltvätt är i en gör-det-själv-hall eller i en automatisk biltvätt där avloppet kopplats till en reningsanläggning.

FÖR-AVFETTA INTEFör-avfetta inte utanför tvätthallen utan välj vid behov ett program med avfettning. Reningsanlägg-ningen till tvätthallen är anpassad för vissa tvätt- kemikalier och reningen kan störas om du använ-der egna produkter. Slammet som uppkommer i kommunens reningsverk används vid tillverk-ning av jordprodukter och återförs på det sättet till kretsloppet. Därför är det alltid viktigt att inte förorena avloppsvattnet i onödan.Tänk också på att bilen som regel bara behöver avfettas under vinterhalvåret. Dessutom bör avfett-ningsmedel bara användas för att få bort svårbor-tagen smuts som exempelvis asfaltfläckar.

KÖP MILJÖVÄNLIGA PRODUKTERNär du köper bilvårdsprodukter sök efter sådana som är märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Aktuella listor på miljöanpassade bilvårdsprodukter finns på www.snf.se under Kemikaliesvepet.Bra miljöval: www.snf.seSvanenmärkta produkter: www.svanen.nu

LÄMNA FARLIGT AVFALL PÅ FÅGELMYRALämna miljöfarligt avfall som exempelvis oljor och avfettningsmedel på Fågelmyra återvinningscentral eller hos Dala Specialavfall (DAKA) på Södra Backa industriområde.

Det är lätt att tvätta bilen rättEn blytung anledning till att tvätta bilen på macken är att biltvätt hemma förgiftar sjö och hav. När du spolar av bilen rinner miljöfarliga tungmetaller ner i dagvattenbrunnar och vidare till närmaste vattendrag, sjö eller hav – utan att passera ett reningsverk. Läs mer på mittvatten.se

STORABILTVÄTTARHELGEN25-26 APRIL


LAMPOR SOM GÖR SKILLNAD

Borlänge Energis mätarbyten i tätorten för fjärrvärme och vatten blev klart vid årsskiftet.

– I den delen av projektet har vi utfört sambyten för fjärrvärme och vatten i villor berättar Olov Sandberg, projektledare. Mätarbyten har även utförts i villor med bara vattenmätare samt hos vissa fastighetsägare och företag.

Det som återstår nu är att färdigställa en egen infra-struktur i form av ett radionätverk. Radionätverket i Bor-länge tätort består av elva stycken antennplatser, bland annat Bäckelund, Hagbackens panncentral samt Romme och Forssa Klack vattentorn. Det finns även två mindre radionätverk i Torsång och Ornäs som redan är i drift.

Nytt fjärravläsningssystem för fjärrvärme- och vattenmätareSnart har Borlänge Energi ett komplett och toppmodernt fjärravläsnings-

system för fjärrvärme- och vattenmätare. Mätarbyten är klara och nu åter-

står att bygga ett eget radionätverk.

– Ramverket för radionätverket i tätorten är stora mot-tagarantenner som lyssnar av mätarnas svaga radiosig-naler, förklarar Olov.

BATTERIDRIVNA FÖRSTÄRKAREFör att säkerställa en stabil radiotäckning består radio-nätverket även av batteridrivna förstärkare som kommer att monteras i kommunens lyktstolpar. Dessa enheter repeterar radiosignalerna med ett steg mellan mätare och antenn. I dagsläget fjärravläses knappt 14 000 fjärr-värme- och vattenmätare i tätorten med bil och hand-terminal men även av de sex antennplatser som hittills installerats i projektet.

Förutom de ovan nämnda antennplatserna finns mot-tagarantenner installerade, vid Domnarsvallen och ett hyreshus vid Kvarnforsplan uppe i Kvarnsveden. Installa-tion av resterande antennplatser och montage av förstär-kare väntar under våren och sommaren. Förhoppningen är att radionätverket är helt klart senast hösten 2015.

Att ha tillgång till el är något vi

alla tar för givet. För 1,3 miljarder

människor runt om i världen är det

inte så. För dem är en öppen eld

eller en fotogenlampa den enda

energikällan. Skolläxor blir en ut-

maning, och utan utbildning är det

svårt att förverkliga sina drömmar.

Var fjärde människa på jorden saknar idag tillgång till elektricitet. De allra flesta av dessa är ungdomar eller barn i Afrika eller Asien. Avsaknaden av el är inget de valt. De barn som har möjlighet att gå i skolan får i de flesta fall studera i skenet av en fotogenlampa. Ofta är fotogenet för dyrt för hushållet och istället blir ljuskällan det ljus man kan få från den öppna elden. Ibland blir det ingen läxläsning alls.

SOLCELLSLAMPORI välgörenhetsorganisationen GIVEWATTS arbetar man för att ändra på denna situation. Organisationens vision är att alla människor, oavsett var de bor, ska ha tillgång till ren och hållbar energi. De har valt att inte jobba med komplicerad utrustning utan istället satsa på en enkel lös-ning i form av solcellslampor som når ut direkt till dem som behöver det mest. 500 SEK finansierar distributionen av en lampa till något av GIVEWATTS skolprojekt. Borlänge Energi har valt att bidra med tio lampor.

– För dessa barn kan tillgången till en sådan lampa göra stor skillnad, säger Christer Hjort, Borlänge Energi. Den bidrar till fler studietimmar i ordentligt läsljus och skaderisken på lungor och ögon minskar i och med att fotogen ersätts med solel. Dessutom finns USB-uttag på lamporna som gör det möjligt att ladda mobiltelefonen. Hushållen sparar pengar genom minskad fotogenkon-sumtion och utgifter för mobilladdning.

De barn och ungdomar som GIVEWATTS möter har drömmar och mål. Behovet av utbildade personer som till exempel läkare i dessa områden är stort, men det är nästintill omöjligt att bli läkare om du inte har möjlighet att göra läxor. När hindren för att studera är stora är det ytterst få som tar sig vidare till någon form av högre ut-bildning. Mängder av unga människors potential i den här regionen förblir outnyttjad samtidigt som andra delar av världen utvecklas vidare i snabb takt.

– Vi på Borlänge Energi tycker det känns självklart att stödja detta projekt och vi vill uppmana andra företag att också skänka till GIVEWATTS, säger Christer Hjort.

Lampor som gör skillnad

Bidra till en ljusare framtid du med!1.3 miljarder människor är en överväldigande siffra. Vi kan kanske inte kan nå alla. Men vi vet att tillsammans kan vi bidra till en ljusare framtid för väldigt många redan idag. Läs mer på www.givewatts.orgGIVEWATTS har 90-konto. Mer om 90-konto: www.insamlingskontroll.se

En lampa från GIVEWATTS kan göra stora skillnad för de behövande. (Foto: GIVEWATTS)

Olov Sandberg inspekterar mottagarantenner på vattentornet i Romme.


RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT

Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se

Vi ägs av Borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt.Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall,gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet och braservice till så låga priser som möjligt är vårt mål.

Snön smälter, fåglarna kvittrar

och solen börjar värma lite.

Våren är här och med den gräs-

bränderna – de oönskade men

säkra vårtecknen för räddnings-

tjänsten.

Brandman Björn Holmberg tycker att folk tar onö-diga risker alldeles för ofta.

– De flesta gräsbränder är lätta för oss att släcka, men de senaste åren har vi märkt att flera gräs-bränder spridit sig till byggnader. Ofta sker det i samband med att man eldar fjolårsgräs eller ris och tappar kontrollen över elden. Det har till och med förekommit dödsfall i samband med sådan eldning.

Onödigt att elda gräs, ris och grenar

• Elda mot vinden• Elda inte ensam – var flera• Ta reda på vilken brandriskprognos som gäller• Ha ordentligt med vatten tillgängligt• Elda inte efter mörkrets inbrott

Läs mer på: www.dinsakerhet.se/brand/Eldning/Elda-i-gras

– Det finns egentligen ingen anledning att elda gräs. Det blir grönt ändå. Oftast gör man det enbart av gammal hävd. Det är inte värt det. Vi har varit på flera bränder där man desperat har försökt rädda byggnader med trädgårdsslang efter att man tappat kontrollen på gräs-eldningen.

BÄTTRE ATT ÅKA TILL FÅGELMYRAOfta är det även onödigt att elda ris och grenar – elden måste bevakas tills den är helt släckt. På den tiden hin-ner man köra till återvinningscentralen i Fågelmyra och lämna avfallet. Då blir det dessutom fjärrvärme av det.

Fint och torrt väder betyder också att brandrisken i skog och mark ökar. Ta alltid reda på hur stor brandrisken är där du bor, särskilt om du tänkt att elda på Valborg.

Tänk på att det är personen som tänder som är ansva-rig om elden skulle sprida sig till exempelvis en byggnad. Oavsett om det är eldningsförbud eller inte.

OM DU ABSOLUT MÅSTE ELDA, TÄNK PÅ DETTA: Brandman Björn Holmberg tycker att folk tar onödiga risker alldeles för ofta.

Har du tänkt att fyra av fyrverkerier på Valborg? Fyrverkerier är vackra och festliga men firandet kan vara farligt. När du använder fyrverkerier ska du vara minst 18 år gammal, nykter och följa bruksan-visningen. På dinsakerhet.se kan du läsa tio råd för ett säkrare fyrverkeri.www.dinsakerhet.se/Farliga-amnen/Fyrverkerier


TÄR DENRÖDA

MJÖLKEN

GENOM-SKINLIG

ÄTER MAN BLAND ANNAT

ROMMEN FRÅN

ÄR MÅNGA VERKSAMHE-

TER BERO-ENDE AV

TÄVLING INOM FÖR-

ENING

BLIR MAN LÄTT PÅ VINTERN

DRAR RUNT PÅ TOMTEN

SERIE-PIONJÄR

OBJEKT UTVINNET UR

NATUREN

LJUDSYSTEM FÖR STOR

PUBLIK

PAPPERS-BLAD

KORTFORM AV SYDAMERI-KANK STAD

CIRKULÄR RAPPARE

MINDRE ÄN TRE

GER OSS MJÖLKEN

STÖRRE ANTAL

SKA EJ SPOLAS NED I

TOAN

BÖR MAN VID LÄNGRE FÖR-

KYLNING

FOTBOLLS-FÖRENING

STEL VÄXLING HJÄLPSAMT EFTER BROTT

ÄTS MYCKET I SKÅNE

PAPPAS BROR

GREVENS FRU

PRETERITUM

VAR BRAD PITT I AUG

SKICKAS VID LEVERANS

10 HG

LYCKLIG UTAN SLUT

ÄR MANDRILL EN TYP AV

BRÅK

1000

TRÄSLAG

LAGA MED STYGN

HÖJD KAN HUMÖ-RET VARA

HEL

A H

AVET

ST

ORM

AR

SÅLT

UT

HÅL

LER

HÅR

T I

BAM

SE

ALBA

NIE

N

GIFT

KVI

NN

A

ENTU

SIAS

-TI

SK B

ON

GUST

AV I

ÄR P

Å ST

OCK

-H

OLM

SKA

URA

N

ÄR G

LOBE

N &

TE

GERA

STO

RM

2013

FÖRE

GO

S-LI

NG

ANTO

INET

TE

SÄLJ

ER

LÄKE

MED

ELH

ÄR T

AR V

I VA

TTN

ETÖ

VERD

RIVE

T AN

STÄN

DIG

VAN

LIG

FÅGE

LFÖ

R, T

ÄT &

PO

ST

EJ N

ATTL

IGT

NAM

N

ETT

TV-S

ERIE

GÖRS

MYC

KET

INN

AN J

UL

MJÖLK-BLANDAD

DRYCK

BENGT GÖ-RAN ÅSELL

KAN MAN RUNT OVAL

BANA

SKATT-GÖMMA HOS BYGGNADS-NÄMNDEN

HÄR BYGGS FRAM-

TIDENS SKOLA

STOR

L A T T EE K T O R S

K O NR U

S A V EY A N

L Ö P AA K A S

L E R

A R I EE A T O T T AP O T E K

R E N O R

V E RB G ÅR I T N I NO F I N

D E L U N D A Å S

K S G B VT

L

Å

A GR T

R Y

S R

A

EN

IL

L E K P A R K

L

MR L

BP

BO

A

A

A

T

K

G A K

S

F

V

BD VI

IER

UFÅ G

N

D

A

U T F L Y K T

RR REKLAMBYRÅ

Vad stod det i Bo i Borlänge?När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den den 30 april 2015.

1. Hur mycket energi kommer vinkraftsparken på Orrberget kunna leverera per år? 1) 55 GWhx) 65 GWh2) 75 GWh

2. Hur stor del av USA:s internettrafik står olika play-tjänster för? 1) 60 %x) 70 %2) 80 %

2. Hur många antennplatser finns i radionätverket i Borlänge tätort?1) 7x) 112) 23

BorlängekryssetLös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlänge krysset”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 30 april 2015.

Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn

VILLAKAMPANJ. Borlänge Energi planerar att erbjuda cirka 1 500 villor anslutning till stadsnätet i år. SID 6

ENERGISPARTIPS. Fares informerar Tunabyggens hyresgäster hur de kan spara energi. SID 11

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 1 · MARS 2015

GIVEWATTS sprider ljus i form av solcellslampor till behövande. SID 17

SÅ BLEV NYA TORGET SID 3

Ungdomsrådetsom inspirerar och informerar SID 12

BORLÄNGEKRYSSET NR 4 DECEMBER 2014 Ulla Berglund, Duvnäs 109, 781 90 Borlänge Sölve Hedmark, Råbocksgatan 4, 784 50 Borlänge G Davidsson, Hagavägen 55, 784 40 Borlänge Inge Lennartsson, Gamla Tunavägen 61, 784 60 Borlänge Birgit Eriksson, Stinsens Väg 4A, 784 67 Borlänge

VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 4 DECEMBER 2014 Hans Granlund, Forssa Gränd 7, 784 44 Borlänge Sonja Eriksson, Hedgatan 3B, 784 63 Borlänge Lars Olsson, Wallingatan 13, 784 34 Borlänge Lars-Åke Matsson, Finnäset 127, 791 92 Falun Ann Nordkvist, Amsbergsvägen 74, 784 68 Borlänge

Rätt lösning Borlängekrysset nr 4 december 2014

ET

TK

RY

SS

TV

Å

TÄVLA OCH VINN

MEDVETS-LÖSHET

KRAFTIGT FALL

HÖGST I CHICAGO

ÄDELSTEN MED FÄRG-

SPEL

REDO FÖR STRÖMAV-

BROTT

HÄR BYGGS VINDKRAFT

PENN-SPETS

KROPPS- OCH MASKINDEL

I FÖRHÅL-LANDE TILL

LAT OCH EJ SKARP

ÄR SAMHÄL-LET BERO-ENDE AV

AFFIRME-RANDE ORD

TA BORT

HAR RITAT JUSSIS TORG

SKA EJ SLÄNGAS I NATUREN

STRAND-SJÖ

TIDIGARE SYSTEM

MED BETALD LEDIGHET

TOPPBETYG

BRASILIEN

UTAN

BÖ

J

ÄR B

JÖRN

O

CH D

INGO

HO

TAD

FI

SKAR

T

STJÄ

RNA

LUGN

ANDE

AN

LÄGG

NIN

G

GÖR

VATT

EN

VID

100

°C

DEN

TO

LFTE

FYND

SAM BENGTS-SON

VANLIG PRE-POSITION

X2 BILDAR SKUMBOLL

LJUST NAMN

ETT MÅSTE VID RODD

RITA BERG ÖKANDE KOM-BINATION

TJUSIG

KATTDJUR

ÄR OCH VAR THE BEATLES RÄTTSENLIG

KLIPPVERKTYG

FÖRETAGS-FORM

JUNIOR

KORSORDS-FÅGEL

BLOTTAD VID KROG

NÄST STÖRST I DALARNA

SPETSIG ERIK

FÖRTÄRA

100 PÅ EN HEKTAR EJ STARK

FYRKANT

BEFINNERSIG

JOD

RUNT KEMISKT TECKEN

DJURSORT

ÅTERUPPSPEL-NING

GRUNDEN TILL VISSA

DIETER TV-KANAL I USA

SÄLJER LÄKEMEDEL

EGYPTISK SOLGUD

RADIUM

KAN

FÄS

TAS

PÅ E

TT F

ÅRPR

IS I

AST

-RI

DS N

AMN

KVIC

KA J

ÄRN

-VÄ

GSVA

GNAR

STO

R

TOLK

IEN

-KA

RAKT

ÄR

GÖMDE SIG ANNE FRANK I

SKYD-DANDE

BALLONG

KÄNDFYLKING

SNÄLLT SPÖKE

DÖMER UT

ENGELSK TRÄFF

RR REKLAMBYRÅ

Vinnare av blomstercheck nr 4 december 2014

Information från Samhällsbyggnadssektornom aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt

ÖVERSIKTSPLANERING

1 Fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort. Sedan den kommuntäckande översiktsplanen antagits fortsätter den rullande översiktsplaneringen genom att en fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort tas fram. I arbetet ingår också att ta fram aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och parkering.(BL)

PLANPROGRAM, DETALJPLANERING

2 Lustbergsvägen, gång- och cykelväg m m. Detaljplan för utökning av tomtmark och förbättrad sträckning av gång- och cykelväg utmed Lustbergs-vägen, samt parkering i kv Tången. Detaljplanen ska skickas ut för granskning våren 2015. (SN)

3 Islamiskt center. En plats för ett islamiskt center söder om Stadshuset har redovisats i ett godkänt planprogram. Samtal förs med Islamiska förbundet om det fortsatta planarbetet. (SJ)

4 Östra Barkargärdet, bostäder m m. En ny stadsdel planeras öster om Barkargärdet. En lands-kapsanalys har tagits fram som underlag för fortsatt planering. Analysarbete pågår och ett planprogram påbörjas våren 2015. (BL, GB)

5 Lusberget, arbetsplatsområde och kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplats-område och kombiterminal vid Lusberget finns framtaget. Arbetet med att ta fram detaljplan har startat. (SJ)

6 Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Ett planpro-gram för tre nya skoltomter har godkänts, och planarbete för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. (CE, SN)

7 Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet. Ett planprogram för tre nya skoltomter har godkänts och planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har påbör-jats (GB, SN)

8 Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planförslaget har varit på samråd. (CE)

9 Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för ett kommunalt bad har påbörjats. Samråd om planförslaget under våren 2015. (SN)

10 Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder i kv. Åker-skogen och Karestäppan ska ut på nytt samråd. (SN)

11 Mjälga, bostäder. En detaljplan för bostäder på f d Täppskolans tomt ska antas under våren 2015. (GB)

12 Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Vattenparken. (SJ)

13 Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete har påbör-jats för bostäder på grusparkeringen vid Vasaparken. (SJ)

14 Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Wallintorget. (SJ)

15 Kvarnsveden, ny väg till övningsområde. Detaljplan för att möjliggöra en ny väg i Kolargatans förlängning till räddningstjänstens övningsområde vid Bysjön. Samråd planeras under våren. (SJ)

16 Domnarvet, bostäder och handel. Ändring av detaljplan för att möjliggöra bostäder vid sågverks-området samt handel, kontor och lager vid f d bensinmack vid Domnarvsrondellen. Samråd planeras under våren 2015. (GB)

17 Jakobsgårdarna, bostäder. Planarbete har påbör-jats för bostäder norr om Studievägen. (CE)

18 Centrum, bostäder vid Siljansvägen. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Siljansvägen mitt emot Korskyrkan och SSAB. Samråd planeras under våren 2015. (GB)

19 Gylle, bostäder. Planarbete har påbörjats för ca 60 bostäder på f d Hemköps-/Leklandstomten i Gylle. (GB)

20 Centrum, Maximtorget. Planarbete har påbörjats för att bl a ge förutsättningar för Sibylla-kioskens utveckling och för att den befintlig Waldorf-förskolan kan få permanent bygglov för sin verksamhet. (DL)

ProgramProgram- samråd

Plan- förslag

Plan- samråd

Plan- förslag Granskning Antagande Laga kraft

Programskede Samrådsskede Granskningsskede Antagandeskede

Detaljplaneprocessen

5

2

19

17

9

3

16

8

2018

14

1213

11

15

7

6

4

Du som önskar information eller har synpunkter är välkommen att höra av dig till respektive handläggare. Samhällsbyggnadssektorn finns i Palladium, Sveatorget, Borlänge.

Information eller synpunkter(CE) Christina (Chia) Eriksson 741 05 (SJ) Steve Johnson 741 85 (BL) Beate Löfvenberg 666 57 (SN) Sofia Nilsson 740 07 (GB) Gabriel Barrioz 664 31 (CH) Caisa Hjorth 741 24 (DL) David Larsson 741 08

10

11

Documents

Bo i Borlänge 2015 nr 1