Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
Bolagsstorlek och Pecking order teorin
Har företagsstorleken någon inverkan på hur väl företaget följer pecking order?
Av:
Tanzil Tiagi
Jawad Hassani
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande
Företagsekonomi C | C uppsats, finansiering 15hp | Vårterminen 2014
Handledare: Ogi Chun
Examinator: Cheick Wagué
2
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ogi Chun som väglett oss genom uppsatsen.
Utöver detta vill vi tacka våra opponenter Rebecca Larsson, Petra Knutås, Nathalie Bodén och
John Meyer som bidragit med betydande kritik.
3
Ordlista
Kapitalstruktur: Proportionen av finansiering från olika källor. Proportion av finansiering från
skuld och eget kapital (Groth & Anderson 1997).
Pecking order teorin: Preferensrad över finansieringskällor. I första hand används interna
medel följt av skulder och sist aktier (Leary & Roberts 2009).
Internt tillförda medel: Kassaflöde före förändring av rörelsekapital (Hansson, Arvidsson &
Lindquist 2008)
Trade off teorin: En optimal skuldsättningsgrad existerar för företag. Företag vill alltid vara när
den optimala skuldnivån. Om någon avvikelse skulle ske, så flyttar företaget gradvist tillbaka till
den skuldnivån (Singh & Kumar 2012).
Informationsassymmetri: Situation som gynnar den mer kunniga parten vid en transaktion
(businessdictionary.com).
4
Sammanfattning
Titel: Har företagsstorleken någon inverkan på hur väl företaget följer Pecking order?
Författare: Tanzil Tiagi & Jawad Hassani
Bakgrund: Pecking order teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom
kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika
beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på
att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit
fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag. Andra menar att det är större
företag som är bättre på att följa pecking order teorin.
Syfte: Studiens syfte är att se om företagets storlek har någon inverkan på hur väl ett företag
följer pecking order.
Teori: Viktiga teorier är kapitalstruktur, pecking order teorin, assymmetrisk information,
företagsstorlek, tidigare forskning av Gonzalez och Gonzalez (2012) samt Agca och Mozumdar
(2004).
Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod. Data för 45 företag på fem år har
samlats in för åren 2008-2012, för att sedan beräkna och genomföra tolkningar.
Slutsats: Företagsstorleken har en inverkan på hur väl svenska företag lever upp till pecking
order teorin. Sambandet är positivt, och visar att ju större företaget är, desto bättre följer det
pecking order.
5
Abstract
Title: Does firm size have any effect on the firm’s pecking order performance?
Authors: Tanzil Tiagi & Jawad Hassani
Background: The pecking order theory is one of the most important theories used in the area of
capital structure. How valid the theory is practically for the firms, differs due to several elements.
One of the elements is firm size. Research done previously shows that the performance of
pecking order varies with firm size. Some of them concludes that the theory have a better
performance among small firms, while other say that the validity of pecking order is greater in
large firms.
Purpose: The purpose of this paper is to see if the firm size have any effect on the firm’s
pecking order performance.
Theory: Important theories are capital structure, pecking order theory, information asymmetry,
firm size, previously done research from Gonzalez and Gonzalez (2012) and Agca and
Mozumdar (2004).
Method: The study was conducted using a quantitative method. Data for 45 firms on five years
have been collected for the years 2008-2012 to make calculations and interpretations.
Conclusion: Firm size have an effect on how well Swedish firms follow the pecking order
theory. There is a positive relation which shows that the larger a firm is, the better is its pecking
order performance.
6
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 4
Abstract ........................................................................................................................................ 5
Figur- och tabellförteckning .................................................................................................... 8
1.0 Introduktionskapitel ............................................................................................................ 9
1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 9
1.1.1 Kapitalstruktur ........................................................................................................................... 9
1.1.2 Pecking order teorin och Trade off teorin ............................................................................. 9
1.2 Problembakgrund .......................................................................................................................... 10
1.3 Problemformulering ....................................................................................................................... 11
1.4 Syfte ................................................................................................................................................. 12
1.5 Avgränsningar ................................................................................................................................ 12
2.0 Metodkapitel ....................................................................................................................... 13
2.1 Kvantitativ forskning ...................................................................................................................... 13
2.2 Population och urval ...................................................................................................................... 13
2.3 Valda företag .................................................................................................................................. 15
2.4 Samband som skall undersökas ................................................................................................. 15
2.5 Insamling och tolkning av data .................................................................................................... 16
2.5.1 Undersökningen ..................................................................................................................... 16
2.5.2 Insamling ................................................................................................................................. 16
2.5.3 Tolkning av data ..................................................................................................................... 17
2.6 Validitet och Reliabilitet ............................................................................................................... 18
2.7 Metodkritik ..................................................................................................................................... 18
3.0 Teorikapitel ......................................................................................................................... 20
3.1 Kapitalstruktur ................................................................................................................................ 20
3.2 Asymmetrisk information ............................................................................................................. 20
3.3 Pecking order teorin ...................................................................................................................... 20
3.4. Företagsstorlek ............................................................................................................................. 21
3.5. Firm Size and capital structure: evidence using dynamic panel data – Victor M. González
och Francisco González (2012) ......................................................................................................... 22
3.6 Firm size, Debt Capacity and Corporate Financing Choices–Şenay Ağca & Abon
Mozumdar (2004) ................................................................................................................................. 23
7
3.6 The pecking order hypothesis: Does it apply to start – up firms? – Stuart Paul, Geoff
Whittam and Janette Wyper (2007) ................................................................................................... 24
4.0 Empirikapitel ....................................................................................................................... 26
4.1 Inledning .......................................................................................................................................... 26
4.2 Samband 1: Hur många observationer använder internt kapital framför externt? .............. 27
4.3 Samband 2: Hur många observationer följer Pecking order teorin? ..................................... 28
4.4 Samband 3: Vilken typ av kapital prioriterar företag då man anskaffar externt kapital? .... 29
4.5 Samband 4: Hur många observationer förändrar sitt Aktiekapital? ....................................... 30
5.0 Resultat & Analys .............................................................................................................. 31
5.1 Samband 1 – Sambandet mellan företagsstorlek och prioritering av intern/extern
finansiering ........................................................................................................................................ 31
5.2 Samband 2 – Samband mellan företagsstorlek och pecking order beteende ................. 32
5.3 Samband 3 – Samband mellan företagsstorlek och prioritering av externt kapital ......... 32
5.4 Samband 4 – Samband mellan företagsstorlek och förändring av aktiekapital ............... 32
5.5 Jämförelse med tidigare studier .............................................................................................. 33
6.0 Slutsats & Diskussion ...................................................................................................... 35
6.1 Studiens Slutsats ....................................................................................................................... 35
6.2 Reflektion kring variabeln företagsstorlek .............................................................................. 35
6.3 Reflektion kring pecking order teorin ...................................................................................... 37
7.0 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 38
8.0 Källförteckning ................................................................................................................... 39
Soku, Byoun., Jong, C. Rhim. (2003). Tests of the Pecking Order Theory and the Static Tradeoff
Theory of Optimal Capital Structure. School of Business University of Southern Indiana. .................. 40
8.1 Elektroniska artiklar ....................................................................................................................... 40
9.0 Bilagor .................................................................................................................................. 41
Bilaga 1 .................................................................................................................................................... 41
Bilaga 2 .................................................................................................................................................... 44
Bilaga 3 .................................................................................................................................................... 47
8
Figur- och tabellförteckning
Figur 1 Samband mellan företagsstorlek och prioritering av kapital------------------27
Figur 2 Samband mellan företagsstorlek och efterlevande av pecking order---------28
Figur 3 Samband mellan företagsstorlek och prioritering av externt kapital---------29
Figur 4 Samband mellan företagsstorlek och ökning av aktiekapital------------------30
Tabell 1 Intern finansiering innan extern----------------------------------------------------27
Tabell 2 FöljerPecking order------------------------------------------------------------------28
Tabell 3 Skulder före Aktiekapital------------------------------------------------------------29
Tabell 4 Förändring av Aktiekapital---------------------------------------------------------30
9
1.0 Introduktionskapitel
1.1 Bakgrund
1.1.1 Kapitalstruktur
Kapitalstruktur reflekterar sättet att finansiera ett företag (Groth & Anderson 1997). Studien om
kapitalstruktur försöker bland annat att förklara finansieringskällor som används av företag i
syfte att finansiera realinvestering. Mestadels forskning om kapitalstruktur har inriktat sig på
andelen skuld vs. eget kapital, som observeras på högerhandsidan i företagens balansräkningar
(Myers 2001).
Att förstå kapitalstruktur och dess praktiska innebörd är viktigt för professionella chefer,
oberoende av vilket funktionsområde som dessa är specialiserade inom. Det betydelsefulla
arbetet inom kapitalstrukturområdet har renderat forskarna nobelpriser. Under de följande åren
har forskarna tillhandahållit mycket ytterligare och viktigt arbete inom kapitalstrukturteori.
(Groth & Anderson 1997).
Det förekommer ingen allmän teori angående skuld-eget kapital valet, inte heller finns det
anledning att vänta sig någon. Dock förekommer ett flertal villkorliga teorier. Trade off teorin
påpekar t ex att företag försöker uppnå skuldnivåer som balanserar skattefördelar från ytterligare
skulder mot möjliga betalningssvårigheter. Free cash flow teorin anför att farligt höga nivåer av
skulden kommer att medföra ökat värde, trots hotet om betalningssvårigheter, när ett företags
operativa kontantflöde markant överstiger dess lönsamma investeringsmöjligheter. Pecking order
teorin framhåller att företaget kommer att låna hellre än att utfärda nyemission, när internt
kapital inte är tillräckligt för att finansiera kapitalförbrukning (Myers 2001).
1.1.2 Pecking order teorin och Trade off teorin
Från ett teoretiskt perspektiv förekommer två brett använda teorier för kapitalstruktur: trade off
teorin och pecking order teorin. Dessa är de mer accepterade teorierna som utformar det
finansiella beteende som företagen följer (Singh & Kumar 2012). Forskare har erhållit olika
resultat angående vilken teori som efterlevs mest. Vissa har hävdat att Pecking-order teorin bättre
speglar ett företags beteende (Shyam-Sunder & Myers 1999, se Singh & Kumar 2012). Detta
påstående utmanas av många andra forskare (Singh & Kumar 2012). Vissa har funnit att några
företag följer Pecking order, medan andra följer Trade off, och att ingen av dessa kan uteslutas
(Fama & French 2002, se Singh & Kumar 2012). Studier visar att det funnits lite stöd för
pecking order teorin bland företag i USA, Storbritannien och Tyskland, medan Japanska företag i
genomsnitt följer Pecking order teorin (Seifert & Gonenc 2008, se Singh & Kumar 2012). En
ytterligare studie på Spanska företag visar att pecking order teorin håller för de flesta subsamplen
som analyserats. Detta gäller särskilt för de små och medelstora bolagen samt för företag med
hög tillväxt och som är högt lånefinansierade (Vidal & Ugedo 2005).
10
1.2 Problembakgrund
1.2.1 Tillämpning av Pecking Order
Pecking-order teorin är bland de mest inflytande teorierna vad gäller skuldgraden (Frank
& Goyal 2003). Dock står chefer inför en osäker värld som inte samverkar med många utav de
antaganden som görs utav teori (Groth & Anderson 1997). Det kan därför inte
förnekas att förhållandet mellan företagens pecking order beteende praktiskt sätt och självaste
teorin, är en relevant aspekt som bör undersökas. Ett flertal studier som jämfört teori med
praktik, bekräftar genom sina undersökningar att företagens pecking order beteende är en
intressant aspekt. Bland annat kan nämnas studien utförd av Paul, Whittam och Wyper (2007)
som finner bevis för att nystartade företag föredrar nyemission framför skuld vid behov av
externt kapital, vilket är i motsägelse till pecking order teorin. På liknande sätt visar en annan
studie utförd på portugisiska företag att företagen inte strikt håller sig till pecking orders
förutsägelser, då man observerar att skuldvariationerna inte enbart orsakas av finansiella
underskottsbehov, utan också att skulderna anpassar sig till ett mål i skuldnivån (Serrasqueiro &
Nunes 2010). En ytterligare studie visar att den tillhörande förmågan hos pecking order
hypotesen skiljer sig betydligt beroende på om man tolkar teorin på ett liberalt eller strikt sätt
(Leary & Roberts 2009). Samtidigt som dessa utgör några exempel av studier som utförts inom
området, finns det andra viktiga faktorer i forskningen. En av de viktiga faktorerna som studeras,
är teorins relation till företagsstorleken. Frågan är om ett företags finansieringsbeteende skiljer
sig beroende på vilken storlek företaget har, något som pecking order teorin inte anför. Tidigare
studier som vi tar upp längre ner, visar att så är fallet. Men innan det, tittar vi på variabeln
företagsstorlek.
1.2.2 Variabeln Företagsstorlek
Kurshev och Strebulaev (2005) framhåller att de flesta forskningsarbeten för väldigt lite, eller
ingen diskussion alls kring företagsstorleken, trots att företagsstorleken är bland de mest
signifikanta variablerna inom forskningen för empirisk företagsfinansiering. Intuitivt är
företagsstorleken viktig på grund av ett flertal anledningar. Under vissa omständigheter kan stora
företag ha en billigare tillgång till finansiering från utsidan, till exempel. Det relateras till att det
är mer sannolikt hos stora företag att diversifiera sina finansieringskällor. Företagsstorlek kan
också väga in för sannolikheten av underlåtenhet hos företag, då det hävdas att stora företag är
svårare att avveckla och misslycka. Företagsstorleken har också betydelse för volatiliteten av
företagets tillgångar och koppling till informationsassymmetrin i företaget. Detta visar vikten av
faktorn företagsstorlek och vilken betydelse den har för företagets olika områden och
möjligheter. Att utföra en studie där man kopplar pecking order teorin och företagsstorlek är
därför ytterst intressant.
Vissa studier har behandlat relationen mellan företagsstorlek och kapitalstruktur, men samtidigt
behövs möjligen mycket ytterligare forskning för att fastställa bättre resultat. Detta blir mer
intressant då de studier som genomförs, erhåller olika resultat angående relationen mellan
bolagsstorlek och pecking order teorin. Det finns därmed inte någon enhetlig slutsats om
förhållandet, utan olika studier utförda med samma undersökningsfråga har erhållit olika
resultat.
11
1.2.3 Tidigare studier i förhållandet mellan Pecking order och Företagsstorlek
Studien av Gonzalez och Gonzalez (2012) utförd på spanska företag visar att giltigheten hos
pecking order teorin och trade off teorin för att förklara finansiella beslut varierar mellan små,
medelstora och stora företag. Studien har utförts på 3439 företag. Den undersökta perioden är
1995-2003. Resultatet pekar på att pecking order är mer giltigt för små företag. Trots den större
giltigheten av pecking order förutsägelserna i små företag, så föreligger inga skillnader i
anpassningshastigheten till målet för skuldsättningsgrad mellan företag av olika storlek. Detta
resultat motstrider resultatet som erhållits av Agca och Mozumdars (2004) studie utförd på
perioden 1971-2001. Resultatet här tyder på att pecking order beteendet hos små företag är
sämre, medan stora företag följer teorin på ett tillfredställande sätt. Anledningen till det sämre
pecking order beteendet hos små företag beror enligt författarna på att små bolag har en låg
skuldkapacitet som snabbt blir uttömd. Detta tvingar företagen att utfärda nyemission. Byoun
och Rhim (2003) finner att pecking order teorin är en mer bindande giltighet för små företag.
Dessa menar precis som Gonzalez och Gonzalez (2012) att den högre nivån av pecking order
beteende hos små företag är relaterad till högre nivå av informationsasymmetri i företag av denna
storlek. Denna slutsats strider återigen mot studien som genomförts av Frank och Goyal
(2003). Författarna undersöker perioden 1971-1998 och finner att det största stödet för pecking
order teorin återfinns hos stora företag i de tidiga åren som studien undersökt. Frank och
Goyal (2003) erhåller dock också resultatet att pecking order förmågan har minskat genom tiden,
även hos stora företag.
1.2.4 Motivation till en studie på svenska företag
De motstridiga resultaten i tidigare forskning ger upphov till ett flertal frågor. Om de skiljande
resultaten beror på att forskarna undersökt olika bakomliggande faktorer som i sin tur gett olika
resultat, eller om resultaten från land till land skiljer sig beroende på politiska faktorer kan vara
intressanta frågor. Men en annan intressant fråga är hur det ser ut på den svenska marknaden? Är
pecking order beteendet hos svenska företag bättre hos stora företag, är det mer giltigt för små
företag, eller existerar inget samband mellan pecking order teorin och företagsstorlek på den
svenska marknaden? Det är frågan som vi väljer att inrikta oss på i denna studie. Då ovannämnda
studier och många andra liknande studier främst genomförts på utländsk marknad,
blir det naturligtvis intressant för oss att undersöka detta förhållande på den svenska
marknaden. Vi kommer i denna studie därför att koncentrera oss på vilken inverkan faktorn
företagsstorlek har på pecking order beteendet hos de svenska företagen. Alltså kommer
bakomliggande faktorer till resultatet inte att undersökas, men kan bli ett intressant ämne för
framtida studier.
1.3 Problemformulering
På vilket sätt påverkar skillnader i företagsstorlek hur pecking order beteendet ser ut hos företag
på den svenska marknaden?
12
1.4 Syfte
Studien ämnar att undersöka vilken inverkan företagsstorleken har på hur väl företag på den
svenska marknaden lever upp till pecking order teorins förutsägelser. Avsikten är därmed att se
huruvida sambandet mellan bolagsstorlek och pecking order beteendet är positivt, negativt, eller
saknas.
1.5 Avgränsningar
Vi kommer att göra några viktiga avgränsningar. Undersökningen kommer att genomföras på
den svenska marknaden och endast inkludera börslistade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Vi
kommer att undersöka totalt 45 företag och ta med lika många företag av varje storlek. Därmed
undersöks 15 små, 15 medelstora, samt 15 stora företag. Hur företagen delas upp i olika
storlekar, tas upp i metodkapitlet. Vidare kommer studien att genomföras på en femårsperiod,
mellan 2008-2012, med hjälp av företagens årsredovisningssiffror för de nämnda åren. Den valda
tidsperioden beror på att vi vill få en så aktuell bild som möjligt, och väljer därför att genomföra
studien med hjälp av de senaste siffrorna som finns tillgängliga. Mer om detta kommer under
metodkapitlet.
13
2.0 Metodkapitel
2.1 Kvantitativ forskning
Studien kommer att använda sig utav en kvantitativ metod. En sådan forskning betonar
kvantifiering när det gäller insamling och analys av data (Bryman & Bell 2005, s.40). Studien
kommer att utgå ifrån en deduktiv teori. Det innebär att man med hjälp av en empirisk
granskning undersöker det som redan är känt i den teoretiska delen. Med hjälp av de resultat som
erhålls, kommer man sedan att bekräfta eller förkasta den hypotes som härledds från teorin
(Bryman & Bell 2005, s.23).
2.2 Population och urval
Studien avser att undersöka företagens siffror från olika årsredovisningsposter. Detta sker för 45
företag på fem år. Åren är 2008-2012. För detta ändamål kommer företagens årsredovisningar
för dessa fem år att användas. Anledningen till just varför dessa år valts är för att författarna vill
undersöka de senaste siffrorna som finns tillgängliga. År 2013 inkluderas inte i studien då
årsredovisningar för år 2013 inte alltid kommer att finnas tillgängliga för alla företag vid tillfället
då denna undersökning genomförs.
I studien kommer företagen att kategoriseras i 15 stora, 15 medelstora och 15 små företag baserat
på företagens genomsnittliga omsättning. Dock ska det noteras att syftet är att se hur pecking
order beteendet ändras med ändrad företagsstorlek. Företagen har valts ut genom ett
bekvämlighetsurval på Nasdaq OMX Stockholm. Ett bekvämlighetsurval är ett urval som görs
för att enheterna är lättillgängliga för forskaren (Bryman & Bell 2005, s.587). 15 företag vardera
valdes från segmenten Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Large Cap består av företag som har
ett marknadsvärde över en miljard euro. Mid Cap inkluderar företag med ett marknadsvärde
mellan 150 miljoner och en miljard euro. Small Cap innehåller företag med marknadsvärde
under 150 miljoner euro (nasdaqomxnordic.com). Då populationen består av samtliga enheter
som urvalet görs ifrån, är vår population alltså samtliga av de företag som finns tillgängliga på
segmenten Large Cap, Mid Cap och Small Cap på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen (Bryman &
Bell 2005, s.111).
De 15 första företagen på varje Cap-lista valdes ut av författarna. Anledningen till att göra ett
bekvämlighetsurval är att det ska vara lätt för oss att hämta enheter som skall undersökas.
Dessutom anser vi inte att det kommer att ha någon betydande effekt på forskningsresultatet att
urvalet är ett bekvämlighetsurval, utan bara innebära att alla företag på Nasdaq OMX Stockholm
inte kommer att ha lika stor möjlighet att komma med i undersökningen. Detta då företagen på
listorna Large Cap, Mid Cap och Small Cap sorteras i bokstavsordning, och inte efter
marknadsvärde. Detta innebär därför endast att de företag som har ett namn som börjar på de
tidigaste bokstäverna kommer att komma med i studien, och inte de vars namn börjar på senare
bokstäver. Då denna sortering på Cap-listorna inte har någon betydelse för vilket marknadsvärde
företaget har, så kan studien betraktas som tillförlitlig och generella slutsatser kan dras för
sambandet mellan företagsstorlek och pecking order beteendet.
14
Efter det att dessa företag valts ut, gick vi manuellt igenom årsredovisningarna för företagen.
Bortfall uppstod på fem grunder: Om årsredovisningen redovisade siffror i annan valuta än
svenska kronor, om årsredovisningarna för företaget var svåra att få tag i, då tolkning av
årsredovisningens poster var svår, om nödvändiga poster inte gick att hitta, eller om
årsredovisningen endast fanns tillgänglig på engelska. I dessa fall, gick man över till nästa
företag i Cap-listan. Sammanfattningsvis valdes alltså de 15 första företagen på varje lista i
segmenten som hade årsredovisningar med följande kriterium: De hade svensk valuta, var på
svenska, var lättillgängliga, och tolkningen och tillgång till nödvändiga poster var enkel.
Efter att 15 företag från varje lista valts ut, så har författarna rangordnat samtliga 45 företag i
storleksordning baserat på deras genomsnittliga omsättning på de fem år som undersökningen
genomförs på. Rangordningen skedde i kalkylprogrammet Excel. När denna rangordning
genomförts upptäcks ett nytt resultat. Då segmenten Large Cap, Mid Cap och Small Cap baseras
på marknadsvärde och vår uppdelning grundar sig på genomsnittlig omsättning, visar det sig att
tre företag från Mid Cap, hamnar i den övre listan, dvs. har högre omsättning än vissa företag i
Large Cap. På liknande sätt kan man också se att tre av företagen i Large Cap hamnar i den
mellersta listan, vilket beror på att de har mindre omsättning än vissa företag som fanns i listan
för Mid Cap. Fem företag var från listorna Mid Cap och Small Cap byter också plats med
varandra. Slutsatsen är att listorna Large Cap, Mid Cap och Small Cap fortfarande stämmer i
huvuddel då företagsstorleken baseras på omsättningen istället för marknadsvärdet, men att vissa
företag då byter plats.
Författarna delade sedan in samtliga 45 företag så att de 15 med högst omsättning räknas som
stora företag, de 15 företag därefter som medelstora, och de 15 företag längst ner i
omsättningslistan, dvs. med lägst omsättning, räknas som små företag. Detta för att se mönstret,
dvs. hur pecking order beteendet förändras i och med att företagsstorleken ökar/minskar. Detta är
vad studien kommer utgå ifrån då företagens finansieringsbeteenden undersöks.
15
2.3 Valda företag
Nedan följer listan på företagen som kommit med i undersökningen genom urvalet, och som
därmed skall undersökas. Storlekarna små, medelstora, och stora företag baseras på ovannämnda
sorteringsmetod.
2.4 Samband som skall undersökas
Studien kommer att undersöka fyra delar för att avgöra vilket samband som finns mellan
företagsstorlek och hur väl företaget följer Pecking order teorin. Dessa är följande:
1) Hur många observationer använder internt kapital framför externt?
Här undersöks endast om företagen föredrar intern finansiering framför olika typer av
extern finansierng. Hur den externa finansieringens preferens ser ut är inte viktig.
2) Hur många observationer följer Pecking order teorin?
Här undersöks det om företagen följer hela Pecking order i rätt ordning. Alltså, Interna
medel följt av skulder och sedan nyemission.
Små Företag Medelstora Företag Stora Företag Bure BE Group AB Ericsson
Bergs Timber AB Addtech H&M
ACAP Invest Duni Electrolux DiösFastigheter AB Axis AssaAbloy
Björn Borg AB Byggmax Group AB Boliden Alltele CDON Group Axfood
Biotage Cloetta Husqvarna
BioGaia Bong AB Alfa Laval Avega Group AB Beijer Alma AB Holmen
Aspiro AB Atrium Ljungberg AarhusKarlshamn CellaVision AB Betssonab Bilia AB
BioInvent Acando AB BillerudKorsnäs Aerocrine Hufvudstaden Elekta
Arcam Beijer Electronics AB B&B TOOLS
Allenex AB Addnode Group AB ClasOhlson
16
3) Vilken typ av kapital prioriterar företag då man anskaffar externt kapital?
Här undersöks det vilket kapital som företagen föredrar vid extern finansiering: Skulder
eller nyemssion? Har tas ingen hänsyn till den interna finansieringen, utan bara
preferensen vid anskaffning av externt kapital.
4) Hur många observationer har förändrat sitt aktiekapital?
Här undersöks det hur många företag som gör någon förändring på sitt aktiekapital , mot
ökning eller minskning. Endast förändringen av aktiekapitalet undersöks här, och ingen
hänsyn tas till rörelserna i interna medel eller skulder.
2.5 Insamling och tolkning av data
2.5.1 Undersökningen
Författarna kommer att genomföra en simplifierad undersökning. Syftet med studien är att se hur
pecking order beteendet påverkas då storleken på företaget förändras. Mer om de negativa
effekterna till förenklingen tas upp under rubriken Metodkritik.
För studien kommer ett flertal siffror från årsredovisningens poster att krävas. Vissa av dem
kommer sedan att jämföras mellan de olika åren för att avgöra hur företagets
finansieringsbeteende ser ut. Årsredovisningarna för det första året kommer att användas som
referensår för att sedan undersöka finansieringsbeteendet för de övriga fyra åren. Med andra ord
kommer 225 observationer att genomföras och beteendet hos 180 observationer att undersökas.
2.5.2 Insamling
Enligt Pecking order teorin föredrar företag att finansiera sina investeringar i första hand med
Interna medel (Almeida & Campello 2008). Vi kommer därför att undersöka årets investeringar
som företaget genomfört. Utöver detta kommer vi att undersöka företagens internt tillförda
medel (ITM). ITM kan beräknas genom att använda följande formel (Hansson, Arvidsson &
Lindquist 2008, s.193):
Rörelsens intäkter – Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar och avsättningar + Räntekostnader
– Räntekostnader – Inkomstskatt = Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
När företag anskaffar externt kapital, kan de få medel på tre sätt: Genom att minska
anläggningstillgångar, öka långfristiga skulder eller öka eget kapital (Blomquist & Leonardz
1997, s.100).
17
Då intern finansiering inte är tillräcklig, och externt kapital behövs, så kommer företaget i första
hand att prioritera säkert kapital framför osäkert. I första hand kommer företaget att använda sig
utav skuldfinansiering. Som sista utväg kan nyemission komma att användas (Myers 1984). Vi
kommer därför att undersöka förändringen av posterna summa långfristiga skulder och
Aktiekapital i årsredovisningarna.
Insamlingen av årsredovisningsdata sker med hjälp av företagsdatabasen Retriever Business.
Dock används inte databasen exklusivt då många siffror inte finns tillgängliga i databasen.
Många siffror i databasen stämmer inte heller alltid överens med årsredovisningen. Vi kommer
att undersöka vilka siffror som går att hämta ur databasen, de övriga hämtas manuellt från
årsredovisningen.
2.5.3 Tolkning av data
Blomquist och Leonardz (1997) illustrerar vad som kännetecknar koncernens finansiering. Årets
nettoinvesteringar kommer i första hand att täckas av medel från den egna rörelsen. Om ett
företag t ex har en nettoinvestering på 924 Mkr, och de internt tillförda medlen motsvarar 5,1
Mkr, kommer det att innebära att företaget endast marginellt kan finansiera sig med interna
medel. Finansiering av företagets investeringar kan då genomföras med externa medel, såsom
tillförande av nyemission eller ökning av långfristiga lån (Blomquist & Leonardz 1997, s. 105-
106).
Chefer föredrar att finansiera sina projekt med balanserade vinstmedel. Detta medför inget
problem rörande asymmetrisk information, vilket är fallet när företaget tar riskfyllda skulder. Om
de balanserade vinstmedlen är bristfälliga, kommer skuldfinansiering att användas. Pecking order
teorin förutsäger att skuld typiskt ökar när investeringarna överstiger balanserade vinstmedel och
minskar då investeringar är mindre än balanserade vinstmedel (Gonzalez & Gonzalez 2012).
Med utgång från ovanstående, kan finansieringsbeteendet studeras på nedanstående sätt:
Författarna undersöker först om de interna medlen är tillräckliga för att täcka årets investeringar.
Om de är tillräckliga för att täcka investeringarna, och ingen ökning i långfristiga skulder
och/eller aktiekapital genomförts, blir tolkningen att företaget då prioriterat att finansiera
investeringarna via interna medel.
Om internt tillförda medel inte är tillräckliga för att täcka investeringarna, kommer författarna
undersöka om de långfristiga skulderna och/eller aktiekapitalet utökats i förhållande till
föregående år. Har skulderna ökat mer än aktiekapitalet, och täcker investeringarna, innebär det
att då interna medel inte är tillräckliga, så har man i första hand använd sig utav
skuldfinansiering, innan man utökat aktiekapitalet.
Om skulderna inte utökats så mycket att de kan täcka investeringarna, och man ändå utökat
aktiekapitalet, ses det som att man inte prioriterat skulder före aktiekapital, och därmed inte följt
Pecking order teorin fullt ut.
18
Om de internt tillförda medlen är tillräckliga för att täcka företagets investeringar, men bolaget
ändå utökat skulder eller aktiekapital, så har man alltså inte i första hand använt sig utav interna
medel för finansiering, och följer därmed inte rätt ordning enligt Pecking order.
I de fall då ITM inte varit tillräckligt, och externt kapital minskats (t ex skulder minskas) så
tolkas det som att företaget inte följer pecking order då externt kapital inte anskaffas (snarare
minskas) fastän internt genererande medel inte är tillräckliga. Detta gäller endast i samband 1
och 2 dock. I Samband 3 blir tolkningen annorlunda då man inte tar hänsyn till internt tillförda
medel eller investeringarna, utan endast rörelserna i externt kapital. Då ITM och investeringarna
inte kan inkluderas, så antas att ett fall där t ex skulderna minskar och aktiekapital är orört, att
man prioriterar skulder, då skulderna rört sig, och aktiekapital inte använts över huvudtaget.
2.6 Validitet och Reliabilitet
Med teoretisk validitet menas frågan om ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som det
anses beteckna. I andra fall, kan undersökningsresultaten ifrågasättas (Bryman & Bell 2005,
s.48). I detta fall skulle frågan alltså vara: Mäter undersökningen verkligen
finansieringsbeteendet hos företagen? Då teorin som använts i studien tyder på att investeringen
enligt Pecking order finansieras med hjälp utav interna medel följt av externt kapital som
inkluderar skulder och i sista hand nyemission, tror vi att den teoretiska validiteten bör vara på
rimligt god nivå. Vår egna undersökning kan dock vara bristfällig i sin metod och
tolkningsmetod, vilket kan påverka nivån på validiteten något. Posterna som ska undersökas
finns tillgängliga i årsredovisningarna och skillnaden från år till år i dessa poster går att studera.
Med reliabilitet menas om resultaten från en undersökning blir likadan om undersökningen
repeteras, eller om resultaten påverkats av slumpmässiga eller tillfälliga förutsättningar (Bryman
& Bell 2005, s.48). Författarna anser därmed att reliabiliteten i undersökningen är hög, då det är
väldigt svårt att få olika resultat från den typen av undersökningen som genomförs, även om
studien repeteras.
2.7 Metodkritik
På grund av tidsbegränsningar så kommer studien att vara av mer förenklad karaktär. Dock hålls
den ändå på den nivå som krävs för att den ska vara till någon grad trovärdig. Ett flertal faktorer
kommer inte att tas hänsyn till i studien, vilket kan minska studiens validitetsnivå.
Författarna skulle önska att man kunde ta hänsyn till minskningar i anläggningstillgångar då
detta enligt teorin är en av källorna för externt kapital (Blomquist & Leonardz 1997, s.100). Då
mestadels forskning inte tar upp denna källa, och inriktar sig främst på att Pecking order teorin
fokuserar på skuld i första hand och nyemission i andra när det gäller extern kapitalanskaffning,
kommer studien att utesluta hänsynstagande till minskningar i anläggningstillgångar. Det innebär
att detta finansieringsbeteende hos de företag som studien avser att undersöka, inte kommer att
upptäckas.
19
Vidare kan man diskutera antalet företag som valts. Även om 15 företag per storlek bör ge en
rimlig bild av hur Pecking order beteendet skiljer sig mellan de olika storlekarna, tror författarna
att ju fler företag som inkluderas i studien, desto bättre bild kommer att erhållas av hur
företagsstorleken påverkar finansieringsbeteendet hos företagen. Detsamma gäller antalet år som
studeras. Utökas antalet år som studeras kan det också ge en klarare bild av hur
finansieringsbeteendet verkligen ser ut hos företagen.
Utöver detta kan man också rikta kritik mot den valda metoden av undersökningen. Metoden är
inte direkt vetenskapligt beprövad, även om teori indikerar hur årsredovisningarna kan avläsas
för att avgöra hur bolagen finansierat sig. Problematik kan därför uppstå då författarna missar att
ta hänsyn till flertalet faktorer som tidigare vetenskapligt beprövade metoder redan tagit hänsyn
till.
Ytterligare kritik som bör framföras rör insamlingen av data. Som nämnts tidigare, kommer
författarna att använda sig utav företagsdatabasen Retriever Business. Fastän alla siffror inte
hämtas från databasen, så visar det sig ibland att de siffror som erhålls från databasen, inte
överensstämmer med årsredovisningarna. Detta kan till någon grad ge missvisande siffror för
undersökningen. Å andra sidan skulle det vara alltför tids- och energikrävande att samla in
samtliga siffror från årsredovisningarna, och därför används databasen för att det förenklar
insamling av företagsdata.
20
3.0 Teorikapitel
3.1 Kapitalstruktur
Kapitalstruktur framställer proportionen av kapital från olika källor. Det är proportionen av
finansiering från skuld och eget kapital (Groth & Anderson 1997). Någon generell teori
angående skuld-eget kapital valet existerar inte, men det förekommer ett flertal villkorliga teorier
såsom pecking order teorin, trade off teorin samt free cash flow teorin. Det finns övertygande
exempel om att dessa tre teorier är fungerande. De ekonomiska problem och drivkrafter som
upprätthåller dessa teorier, alltså skatter, information och agenturkostnader, visar sig tydligt i
finansieringsmetoder. En alternativ möjlighet kan vara att finansieringen inte spelar någon roll
(Myers 2001). En studie visar att valet mellan skulder och eget kapital inte har någon materiell
effekt på företagsvärdet, på kostnaderna eller på tillgängligheten av kapital. I perfekta och
friktionsfria kapitalmarknader kommer finansiell innovation att snabbt utrota avvikelser från dess
förutsagda jämvikt (Modigilani & Miller 1958, se Myers 2001).
3.2 Asymmetrisk information
Informationsproblemet härstammar från skillnader i information och stridande motiv mellan
entreprenörer och sparare. Det är möjligt att detta kan leda till ett sammanbrott i
kapitalmarknadens fungerande (Akerlof 1970, se Healy & Palepu 2001). Chefer utfärdar aktier
när de är överprissatta. Investerarna däremot tolkar nya utfärdanden som dåliga signaler för
investeringsbeslutet. De kommer att diskontera priset som de skulle vilja betala för dessa nya
utfärdanden. Då man vill undvika investerarnas underinvesteringsproblem, så kommer chefer att
föredra att finansiera sig med interna medel snarare än externa (Zhang & Kanazaki 2008).
Asymmetrisk information påverkar kapitalstruktur genom att begränsa tillgängligheten till extern
finansiering. Informationsproblemen är särskild starka med stamaktier (Baskin 1989). Med
asymmetrisk information ses frågor om eget kapital i genomsnitt, rationellt som dåliga nyheter.
Detta beror på att chefer motiveras till att göra utfärdanden när aktien är överprissatt (Myers &
Majluf 1984, se Baskin 1989). Asymmetrisk information hindrar inte endast möjligheten för
företag att resa kapital genom nya aktieutfärdanden, men den skapar också ett ofullkomligt
elastisk utbud av aktiekapital genom att begränsa tillgängligheten till balanserade vinstmedel
(Baskin 1989). Empiriska observationer visar att tillkännagivanden av nytt kapitalutfärdande
välkomnas med skarpa nedgångar i aktiepriset. Detta är en betydande anledning till varför
aktieemissioner är ovanliga relativt sätt hos stora, etablerade företag (Asquith & Mullins 1984,
Masulis & Korwar 1986, Mikkelson & Partch 1986, se Baskin 1989 ).
3.3 Pecking order teorin
Pecking order hypotesen förutsäger att informationsasymmetri mellan chefer och investerare
skapar en preferensrad över finansieringskällor. Det börjar med interna medel, följt av skuld och
21
sist aktier (Leary & Roberts 2009). Anledningen till varför internt kapital prioriteras framför
externt kapital är på grund av det man kallar Adverse selection eller Snedvridet urval. Då behovet
av externt kapital föreligger, så föredras skulder över eget kapital, då informationskostnaderna
kopplade till skuldutfärdanden är mindre än de kopplade till nyemission. Nymessioner är
ovanliga (Myers 1984, se Frank & Goyal 2003). På detta sätt jobbar företaget upp sig genom
pecking order för att finansiera sina investeringar i ett försök att minimera negativa kostnadsval.
Pecking order förutsägelsen har granskats i mer än två decennier genom en mängd studier som
strävat att avgöra om och när pecking order på ett riktigt sätt beskriver finansieringsbeteende
som studeras. Dock är det än idag lite man är överens om när det kommer till dessa ämnen
(Leary & Roberts 2009).
Paul, Whittam och Wyper (2007) förklarar att det är bättre för företag om de möter sina
finansiella nödvändigheter genom internt tillförda medel. När det är nödvändigt att bege sig till
extern finansiering, så är den minst riskfulla fordringen bäst. Därför är skuld föredraget framför
aktiefinansiering. Detta bekräftas av Myers (1984) studie som säger att vid bristfällig intern
finansiering och behov av externt kapital, kommer ett företag föredra att finansiera sig med det
mer säkra kapitalet först. Skuldfinansiering kommer att användas i första hand. Nyemission kan
komma att användas som sista externa finansieringskälla.
Pecking order teorin förespråkar att företag i sina beslut om kapitalstruktur inte söker efter ett
soliditetsmål (till skillnad från trade off teorin). Skuldnivån bestäms snarare utav behovet att
finansiera tillväxtmöjligheter, när intern finansiering är förbrukad (Myers 1984, Myers & Majluf
1984, se Serrasqueiro & Nunes 2010).
3.4. Företagsstorlek
Variabeln företagsstorlek får lite uppmärksamhet i forskningsartiklar, även fast det är en av de
mest signifikanta variablerna inom forskningen för empirisk företagsfinansiering. Det finns
många anledningar bakom varför företagsstorlek har betydelse. Till exempel kan stora företag
under vissa omständigheter ha en billigare tillgång till finansiering från utsidan för varje lånad
dollar/krona. Det relateras till att sannolikheten är större att stora företag också varierar sina
finansieringskällor. På annat sätt kan storleken också ha betydelse för volatiliteten av företagets
tillgångar. Små företag till exempel är rimligen växande företag i snabbt utvecklande och därmed
verkligt volatila industrier. Dessa och många andra exempel bevisar att företagsstorleken har en
påverkan på företagets möjligheter. Nedan tar vi upp tidigare forskning som behandlar ämnet. Vi
tar med tre studier som berör ’’företagsstorlek’’: Mått på företagsstorlek, vad som bestämmer
företagsstorlek och vad som bestämmer uppdelningen av företagsstorlek. Trots att måtteffekten
är viktigast för vår studie, så är övriga punkter också intressanta för studien och en vägledning
för fortsatta studier.
Dang & Li (2014) studerar en väldigt intressant aspekt av företagsstorlek. I empirisk forskning
av företagsfinasiering används företagsstorlek som en viktig egenskap. Befintlig litteratur
presenterar dock inte många principer för användning av ett visst mått för företagsstorlek.
Dessutom gör ingen artikel en heltäckande utvärdering av känsligheten av empiriska resultat i
företagsfinansiering till olika mått av företagsstorlek. Författarna tillhandahåller empiriskt bevis
22
för ’’måtteffekten’’ i ’’storlekseffekten’’. Man studerar inflytandet av att använda olika mått för
företagsstorleken: Totala tillgångar, total försäljning och marknadsvärdet av eget kapital. Dessa
studeras på 20 framträdande områden i den empiriska forskningen av företagsfinansiering. När
man använder olika mått på företagsstorlek, finner man att koefficienterna för företagstorlek och
andra viktiga regressorer inte är stadiga för vissa representativa specifikationer.
Chitvåfördelningen varierar också.
Företagsstorleken ses som en viktig och grundläggande variabel i nästan alla områden i empirisk
företagsfinansiering. Finansforskare har i många situationer observerat ’’storlekseffeketen’’.
Dang & Li (2014) nämner forskningen inom kapitalstrukutur, och hänvisar till Frank och Goyals
(2003, se Dang & Li 2014) studie som finner att pecking order endast finns i stora företag i de
tidiga åren. Trots betydelsen av företagsstorlek, så är den existerande litteraturen tyst angående
principen att använda ett mått för företagsstorlek.
Länder med bättre institutionell utveckling, har större företag. När man korrigerar för
institutionell utveckling, finner man få bevis för att rika länder eller länder med bättre utvecklade
kapitalmarknader har större företag. Företag i kapitalintensiva industrier är större. På samma sätt
är också företag i länder med effektivt rättsystem större. Man har upptäckt att företag i
kapitalintensiva industrier är relativt mindre när dessa är återfinns i länder med effektivt
rättsystem. R&D (Forskning och utveckling) intensiva industrier har större företag när patenten
är bättre beskyddad, även om företag utanför R&D intensiva industrier är mindre. (Rajan,
Zingales & Kumar 2001).
Forskning visar även att industri- och landsfaktorer är viktiga avgörande faktorer för
fördelningen av företagsstorlek. Dock förklarar industriegenskaper skillnaden i fördelningen av
företagsstorlek tre gånger mer landsfaktorer. Länder såsom Storbritannien, Serbien och Estland
har en hög proportion stora företag, medan länder såsom Holland, Italien, Grekland och Polen
har en hög proportion av små företag. Detta beror på att länder med en hög proportion av stora
företag har en flexibel arbetsmarknad och risktoleranta kapitalmarknader, medan länder med en
hög proportion av små företag har hög stränghet i arbetsmarknaden och en hög riskaversion i
kapitalmarknaden. Fördelningen av företagsstorlek är högre i bland annat energi,
telekommunikation och försvar, samtidigt som den är lägre i bland annat dator och
elektronikförsäljning och i agrikultur och boskap (Champonnois 2008).
3.5. Firm Size and capital structure: evidence using dynamic panel data – Victor M. González och Francisco González (2012)
Denna artikel hävdar att giltigheten kring pecking order teorin såväl som trade off teorin för att
förklara finansieringsbeslut, varierar mellan små, mellanstora och stora företag. I studien
inkluderades 3439 spanska företag över perioden 1995-2003. Studien kommer fram till att det
finns en större giltighet för pecking order bland små företag. I små företag är det negativa
inflytandet av lönsamhet och det positiva inflytandet av investeringsmöjligheter och immateriella
tillgångar på företagsskuld, förutsagt av pecking order, förhöjt. Vikten av företagsstorlek skulle
23
uppstå från de större informationsasymmetrier som existerar i små företag, som i sin tur kommer
att leda till större vikt av pecking order förklaringar i företag av denna storlek.
Artikelns författare studerar två aspekter för att analysera huruvida trade off teorins och pecking
order teorins giltighet varierar med företagsstorleken. Dessa är följande:
1) Man analyser huruvida de avgörande faktorerna av skuldsättningsgraden hos företag
varierar mellan företagsstorlek på ett sätt som är konsekvent med förutsägelserna i
Pecking order teorin och trade off teorin.
2) Man analyserar om förutsägelsen hos TOT, att företag har ett mål för skuldsättningsgrad,
har olika giltighet hos de tre grupperna av företag: små, mellanstora och stora.
Resultaten som erhålls är delvis konsekventa med båda förklaringarna i de spanska företagen.
Företag har ett mål för skuldsättningsgraden, till vilken man anpassar sig i varje period, genom
att använda mer skuld i linje med att skuldernas skattefördelar ökar. Detta är i enlighet med trade
off teorin. Resultaten visar även att skuldsättningsgraden har ett positivt samband med
investeringsmöjligheterna samt med procentandelen av immateriella tillgångar, och ett negativt
samband med lönsamheten. Detta är i enlighet med pecking order teorin.
Utöver detta visas även i resultaten att övermakten hos Pecking order och trade off varierar med
företagsstorlek. Skuldsättningsgradens positiva samband med investeringsmöjligheter och
opåtagliga tillgångar, och dess negativa samband med lönsamheten i ett företag, är giltigt i större
utsträckning hos små företag än hos medelstora och stora företag. Detta bevis är i enlighet med
hypotesen om att den höga nivån av assymetrisk information i små företag, skapar en större
giltighet för pecking order teorin i företag av denna storlek.
För att underlätta för små företag att få tillgång till extern finansiering, föreslår artikeln en större
relevans för bankutveckling. En större utveckling av banksystem som utökar undersökning och
övervakning av låntagare, kommer att vara av särskild betydelse för att minska den större nivån
av assymetrisk information som existerar hos små företag. Antalet små företag ökar.
3.6 Firm size, Debt Capacity and Corporate Financing Choices–Şenay Ağca & Abon Mozumdar (2004)
Författarna för artikeln argumenterar för att pecking order teorin funkar dåligt för små företag.
Anledningen är att små företag har låga skuldkapaciteter som snabbt blir förbrukade. Detta
tvingar de små företagen att utfärda nyemission. Hos stora företag däremot, är pecking order
beteendet tillfredställande. Samma sak gäller för företag med uppskattade skulder och då
effekterna av skuldkapacitet redovisas. Den stridande karaktären av de befintliga bevisen på
pecking order, beror bland annat på skillnaden mellan små och stora företags finansierings
metoder.
Författarnas (Agca & Mozumdar) analys visar att anledningen till att stora och små företag har så
stora skillnader, är på grund av att olika faktorer förutsätter företräde i de två olika
24
företagsstorlekarna. Hur mycket ett företag lånar, beror på hur mycket det kan låna, och hur
mycket detvill låna. Pecking order teorin fokuserar på skuldkapaciteten, dvs. hur mycket ett
företag kan låna, och ignorerar till stor del hur mycket företaget vill låna. Pecking order kan
därmed betraktas som en mer naturlig teori för stora företag, som typiskt sätt är äldre och mer
lönsamma. Stora företag har också mer påtagliga tillgångar och färre alternativ till tillväxt.
Sådana företag har höga skuldkapaciteteter men låga lånebehov, då deras internt genererande
medel är tillräckligt höga för deras begränsade investeringsbehov. Deras externa finansieringsval
vägleds därmed primärt av att man föredrar skuld över nyemission, precis som förutsagts av
pecking order. Å andra sidan är små företag yngre, mer riskfyllda, mindre lönsamma och har
även mer alternativ till tillväxt. Lånebehovet för små företag är stort då deras internt tillförda
medel är mindre i förhållande till deras stora investeringsbehov.
Erhållna resultat visar att små företag använder sig utav nyemission som den primära källan för
finansiering. Detta följs av nya skulder och sist interna medel. För stora företag är resultaten
tvärtom. Internt tillförda medel är finansieringskällan som prioriteras. I och med att den
övergripande majoriteten av investerings- och finansieringsaktiviteterna äger rum genom stora
företagen, så speglar de sammanlagda finansieringsmönstren de från stora företag. Detta är i
enlighet med Pecking order teorin.
Utöver detta kunde författarna även finna att små företags dåliga efterlevande av pecking order
beror på effekterna av skuldkapaciteten. Dessa har låg skuldkapacitet som förbrukas snabbt.
Nyemissionsutfärdande blir då nödvändigt för att finansiera behoven som föreligger. Pecking
order teorin fungerar bättre för de små företag som t ex har uppskattade skulder.
3.6 The pecking order hypothesis: Does it apply to start – up firms? – Stuart Paul, Geoff Whittam and Janette Wyper (2007)
Forskarna ämnar att undersöka huruvida pecking order teorin gäller för preferenserna av
kapitalfinansiering hos nystartade företag. Dessa menar att många av debatterna kring pecking
order är koncentrerade till stora offentliga företag, med betydligt mindre forskning angående
dess applicering till de små företagen, särskilt nystartade satsningar. Studien fokuserar på ett
sampel av 20 skottlandsbaserade företag.
Studien ämnar att fastställa huruvida dessa affärer följer pecking order och därmed beger sig till
att anskaffa externt kapital från den informella investeringsmarknaden först då andra
finansieringskällor utnyttjats. Forskarna utförde djupintervjuer med grundarna. Fokus låg på att
fastställa finansieringskällorna för deras satsningar och på ordningsföljden för dessa källor.
Resultaten som erhålls i studien, visar att entreprenörer i nystartade företag vänder sig till intern
finansiering, dvs. egna medel i första hand. Detta är konsistent med pecking order teorin. Å
andra sidan finner man att entreprenörerna vid behov av externa medel, använder sig
huvudsakligen av nyemission snarare än skuldfinansiering. Det finns två anledningar till
mönstret som observeras hos entreprenörerna. För det första ser dessa skuld som en personlig
skyldighet den ständigt måste skrivas under med personlig försäkran. Entreprenörerna lägger en
självpåtagen gräns för den nivån till vilken de är redo att inteckna sina tillgångar. För det andra
25
söker entreprenörerna avsiktligt upp nyemissionsinvesteringar i syfte att erhålla adderat värde
utöver den finans som investerats.
26
4.0 Empirikapitel
4.1 Inledning
Nedan presenteras resultaten som erhållits från den genomförda undersökningen. Som nämnts i
metodkapitlet, så utfördes undersökningen på 180 observationer (4årX45 företag) utav medtagna
225 observationer (5 årX45 företag). Av dessa 180 observationer, så utfördes 60 observationer
vardera på varje företagsstorlek; små, medelstora och stora.
Empirin presenteras i text-, tabell- och diagramform för varje samband. Texten förklarar vad
tabellen och diagrammet visar och vilket relation som det undersökta sambandet har till
företagsstorleken.
Tabell 1 och Figur 1 visar sambandet mellan företagsstorlek och huruvida ett företag föredrar
internt eller externt. Tabell 2 och Figur 2 illustrerar på samma sätt om det föreligger något
samband mellan företagsstorlek och om företaget följer pecking order i rätt ordning. Tabell 3 och
Figur 3 visar vilken typ av externt kapital som är vanligast hos företag av olika storlek. Sist men
inte minst uppenbarar Tabell 4 och Figur 4 vilken relation som finns mellan företagsstorleken
och huruvida man ändrar sitt aktiekapital mot ökning eller minskning.
Resultaten baseras på den tolkning av siffror som redovisats under Insamling och tolkning av
data i metodkapitlet.
27
32
2725
28
3335
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Stora Medelstora Små
Prioritering av kapital
Internt före externt Externt för internt
4.2 Samband 1: Hur många observationer använder internt kapital framför externt?
Nedanstående tabell och graf illustrerar sambandet mellan företagsstorleken och huruvida ett
företag använder sig utav intern eller extern finansiering i första hand. Detta fall tar inte hänsyn
till om det varit skulder eller aktiekapital som prioriterats vid extern finansiering, utan bara om
internt kapital prioriterats framför externt eller tvärtom. Sambandet tyder på att större företag
tenderar att använda sig utav internt kapital framför externt i större utsträckning än medelstora
och små företag. Av 60 observationer på stora företag, prioriterade 32 stycken (53,3%) av de
stora företagen internt kapital framför externt. Detta ska jämföras med 27 stycken (45%) hos
medelstora, och 25 stycken (41,7%) hos små företag. På samma sätt visar resultaten att små
företag prioriterar extern finansiering innan intern i större utsträckning än medelstora och stora
företag.
Tabell 1: Intern finansiering innan extern
Företags storlek
Internt före externt
% Externt före internt
%
Stora 32 st 53,3 28 st 46,7 st Medelstora 27 st 45 33 st 55 st
Små 25 st 41,7 35 st 58,3 st
Figur 1: Samband mellan företagsstorlek och prioritering av kapital Observationer (st)
Företagsstorlek
28
30
2624
30
3436
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Stora Medelstora Små
Efterlevande av Pecking order
Följer POT Följer inte POT
4.3 Samband 2: Hur många observationer följer Pecking order teorin?
Tabellen och grafen nedan visar att ett samband föreligger gällande vilken storlek företaget har
och hur väl det följer pecking order teorin. Siffrorna tyder på att ju större ett företag är, desto
större är sannolikheten att företaget har ett pecking order beteende. Undersökningen visar att
utav 60 observationer på företag som kategoriserats som stora, följer 30 stycken (50%) pecking
order, 30 stycken (50%) följer inte. Hos medelstora företag så följer ett mindre antal pecking
order, dvs. 26 stycken (43,3%) och hos små företag 24 stycken (40%). Hos medelstora företag
följer majoriteten av de undersökta företagen, 34 stycken (56,7%) ej teorin, och hos små företag
är siffran 36 stycken (60%). Små företag tenderar alltså att följa POT i mindre utsträckning än
medelstora och stora företag enligt erhållna siffror.
Tabell 2: Följer Pecking order
Företags storlek
Följer POT % Följer inte POT
%
Stora 30 st 50 30 st 50 Medelstora 26 st 43,3 34 st 56,7
Små 24 st 40 36 st 60 Figur 2: Samband mellan företagsstorlek och efterlevande av pecking order Observationer (st)
Företagsstorlek
29
56
51
33
4
9
26
0 0 10
10
20
30
40
50
60
Stora Medelstora Små
Prioritering av externt kapital
Skulder före AK AK före skulder Lika
4.4 Samband 3: Vilken typ av kapital prioriterar företag då man anskaffar externt kapital?
Siffrorna som illustreras i tabell och graf nedan visar sambandet som föreligger mellan
företagsstorleken och vilken typ av externt kapital som används mest av företagen. Sambandet
visar att större företag i större utsträckning föredrar skuldfinansiering framför användning av
aktiekapital, jämfört med medelstora och små företag. Hela 56 stycken (93,3%) av de stora
företagen föredrar detta. 51 stycken (85%) av de medelstora och 33 stycken (55%) av de små
företagen föredrar skuldfinansiering vid extern finansiering. Tvärtom kan man se att användning
av aktiekapital framför skulder är vanligare hos de små företagen, även om skuldfinansiering ser
ut att vara föredraget av majoriteten i alla tre grupper. I en av observationerna för små företag var
det svårt att avgöra om det är skulder eller aktiekapital som föredras, då båda posterna utökas
jämnt.
Tabell 3: Skulder före Aktiekapital
Företags storlek
Skulder före AK
% AK före skulder
% Skulder och AK ökas lika
%
Stora 56 st 93,3 4 st 6,7 0 0 st
Medelstora 51 st 85 9 st 15 0 0 st
Små 33 st 55 26 st 43,3 1 1,7 st
Figur 3: Samband mellan företagsstorlek och prioritering av externt kapital Observationer (st)
Företagsstorlek
30
11
17
25
1 2 2
48
41
33
0
10
20
30
40
50
60
Stora Medelstora Små
Förändring av aktiekapital
Ökat Minskat Oförändrat
4.5 Samband 4: Hur många observationer förändrar sitt Aktiekapital?
Den framställda tabellen och grafen visar sambandet som föreligger mellan företagsstorlek och
huruvida företaget förändrar sitt aktiekapital. Resultaten visar mönstret att företagets tendens att
inte ändra på sitt aktiekapital, ökar ju större företaget är. Små företag tenderar mer att utöka sitt
aktiekapital. 48 stycken (80%) av de stora företagen har oförändrat aktiekapital. Om vi jämför, så
har 41 stycken (68,4%) av de medelstora och 33 stycken (55%) av de små företagen oförändrat
aktiekapital. Ju större företaget är, desto mindre tenderar det att utöka aktiekapitalet. Ett
ytterligare samband är minskning av aktiekapitalet i förhållande till företagsstorlek. Tydligt
samband i detta fall går inte att se då väldigt få av de observerade företagen minskat
aktiekapitalet. Med hjälp av övriga samband, så skulle det dock kunna ge slutsatsen att företagets
tendens att ändra sitt aktiekapital har ett negativt samband med storleken.
Tabell 4: Förändring av Aktiekapital
Företags storlek
ökat % minskat % Oförändrat %
Stora 11 st 18,3 1 st 1,7 48 80 st Medelstora 17 st 28,3 2 st 3,3 41 68,4 st
Små 25 st 41,7 2 st 3,3 33 55 st
Figur 4: Samband mellan företagsstorlek och ökning av aktiekapital
Observationer (st)
Företagsstorlek
31
5.0 Resultat & Analys
Samtliga av de samband som undersökts i studien tyder på att det finns ett positivt samband
mellan företagsstorlek och Pecking order beteendet hos svenska företag. Många av de teoretiska
resultaten återspeglas i den empiri som framställts i studien. Ju större ett företag är, desto större
är sannolikheten att företaget följer pecking order teorin.
5.1 Samband 1 – Sambandet mellan företagsstorlek och prioritering av intern/extern finansiering
Resultaten visar på att det finns en preferens för intern finansiering framför extern hos stora
företag. Enligt undersökningen föredrar större delen, 53,3 % utav de stora företagen intern
finansiering. 46,7 % av företagen föredrar extern finansiering framför intern.
När företagsstorleken minskar, kan man notera hur prioriteringen av internt kapital blir mindre
vanlig. Hos medelstora företag föredrar 45% intern finansiering mot 55% som föredrar extern
finansiering framför intern. I detta fall föredrar alltså majoriteten av företagen extern
finansiering, till skillnad från de stora företagen, där majoriteten föredrog intern finansiering.
Hos små företag blir det mer ovanligt att företag helst använder intern finansiering. Endast
41,7% av observationerna har en preferens för att finansiera sig med interna medel innan externa,
medan 58,3 % av de små företagen föredrar extern finansiering framför extern. Här är skillnaden
mer tydlig och resultaten tyder på att en majoritet av företagen i denna storlek föredrar extern
finansiering. Skillnaden är dock inte alltför tydlig.
I fallet med de stora och medelstora bolagen, bör resultat tas med en nypa salt när det kommer
till majoritet-minoritet förhållande. Förhållandet 53,3/46,7 (hos stora företag) och 55/45 (hos
medelstora företag) ställer en majoritet mot minoritet då de visar att majoriteten av de stora
företagen föredrar intern finansiering framför extern och majoriteten av de medelstora företagen
föredrar extern finansiering framför extern. Detta förhållande kan komma att ändras om fler
företag och/eller åratal tas med i studien, vilket kan medföra ett annorlunda resultat och ett
annorludna majoritet-minoritet förhållande. Men samtidigt ska man komma ihåg att det viktiga
är hur pecking order beteendet förändras med ökad/minskad företagsstorlek och inte vilket
majoritet/minoritet förhållande som föreligger. Ovanstående resultat illustrerar tydligt att
preferensen för intern finansiering minskar när bolagsstorleken minskar. Detta bör läggas i
minne även i nedanstående samband.
Paul, Whittam och Wyper (2007) menar att det är bättre för företag att möta sina finansmässiga
behov med hjälp av internt genererade medel. Detta är i enlighet med Pecking order teorin, som
framhåller att internt kapital ska prioriteras framför externt, och detta sker på grund av det som
kallas Snedvridet urval (Myers 1984, se Frank & Goyal 2003). Ovanstående analys visar på att
prioritering av intern finansiering är vanligare hos stora företag, mindre vanliga hos medelstora
företag, och minst vanligt hos små företag.
32
5.2 Samband 2 – Samband mellan företagsstorlek och pecking order beteende
Ovanstående resultat stärks utav resultaten som visar att pecking order beteendet blir mer vanligt
ju större företaget är. 50% av de undersökta stora företagen följer pecking order. Hos medelstora
företag minskar siffran till 43,3 %, och ytterligare till 40% hos små företag. Med andra ord visar
sambandet att pecking order beteendet blir mindre vanligt då företagsstorleken minskar.
Pecking order teorin handlar om en preferensrad av finansieringskällor som börjar med internt
tillförda medel följt av skulder och nyemission. Detta sker på grund av den
informationsasymmetri som råder mellan chefer och investerare (Leary & Roberts 2009). I denna
delundersökning där författarna undersökt relationen mellan pecking order och företagsstorlek,
visas ett tydligt mönster som därmed tyder på att pecking order teorin efterlevs bäst av större
företag, följt av medelstora och sedan små företag.
5.3 Samband 3 – Samband mellan företagsstorlek och prioritering av externt kapital Här undersöks vilken koppling som finns mellan företagets storlek och dess föredragande av
externt kapital. Föredrar företaget skuld eller nyemission? Empirin uppenbarar att skulder
används främst som externt kapital, hos företag av alla storlekar, men är vanligare i större företag
än i medelstora, och vanligare i medelstora än i små företag. Resultaten visar att 93,3 % av de
stora företagen använder skulder i första hand, hellre än aktiekapital. Denna siffra är 85 % hos
medelstora företag och endast 55 % hos små företag. Endast 6,7 % av de stora företagen föredrar
att hellre använda aktiekapital än skulder. Tendensen att använda aktiekapital framför skulder
ökar hos företag med mindre storlek. Hos medelstora företag är motsvarande siffra 15 %, och
hos små företag 43,3 %. Det vill säga att aktiekapitalanvändning hellre än skuldanvändning är
vanligare hos små företag. Föredragande av skulder i extern finansiering har därmed ett positivt
samband med företagsstorleken.
Myers (1984) menar att företag kommer att föredra säkert kapital framför osäkert när extern
finansiering skall användas. Skulder kommer därför att användas i första hand och nyemission
som sista finansieringskälla. Detta bekräftas av Paul, Whittam och Wyper (2007) som också
säger att skulder föredras över aktiefinansiering då skulder är en men säker fordring. Myers
(1984, se Frank & Goyal 2003) tar också upp att då behovet av extern finansiering föreligger, så
kommer skulder att prioriteras framför nyemission då informationskostnaderna kopplade till
skuldutfärdanden är mindre. Delundersökningen visar återigen, att tendensen till detta pecking
order beteende är större ju större företagsstorlek man undersöker.
5.4 Samband 4 – Samband mellan företagsstorlek och förändring av aktiekapital Denna undersökning bekräftar ytterliggare en gång att pecking order beteendet är vanligare hos
stora företag. Större företag har mer ofta oförändrat aktiekapital än medelstora och små företag.
33
Tendensen att förändra aktiekapital blir vanligare med mindre företagsstorlek. 80% av de stora
företagen har oförändrat aktiekapital. Siffran är 68,4 % hos medelstora företag och sedan 55%
hos små företag. Företag av alla tre storlekar ser därmed ut att i de flesta fallen lämna
aktiekapitalet oförändrat. Men tendensen blir högre med större företagsstorlek. Endast 18,3 % av
de stora företagen ökar sitt aktiekapital. Motsvarande siffra för medelstora företag är 28,3 % och
41,7 % hos små företag. Små företag brukar därmed mer ofta utöka sitt aktiekapital än
medelstora och stora företag. Relationen mellan företagsstorleken och en minskning av
aktiekapital är svår att tolka på grund av de få observationer som minskat aktiekapitalet. Endast 5
observationer minskade sitt aktiekapital. Siffran var 1,7 % (1st) för stora företag och 3,3 % (2st)
vardera för medelstora små företag.
Leary och Roberts (2009) menar att aktier är dina sista finansieringskälla som företag kommer
att använda i pecking orders preferensrad. Myers (1984) menar också att nyemission kan komma
att användas som sista utväg i finansieringen. Myers (1984, se Frank & Goyal 2003) säger att
nyemissioner är ovanliga. Nyemissioner är ovanliga hos stora, etablerade företag. Detta beror
betydligt på att tillkännagivandet av en nyemission välkomnas med stark nedgång i aktiepriset
(Asquith & Mullins 1984, Masulis & Korwar 1986, Mikkelson & Partch 1986, se Baskin 1989).
Vår undersökning visar också att oförändrat aktiekapital blir ett mer vanligt beteende då
företagsstorleken ökar. Stora företag förändrar enligt undersökningen sällan sitt aktiekapital.
5.5 Jämförelse med tidigare studier Att större företag bättre följer pecking order teorin, är i enlighet med resultatet från Agca och
Mozumdars (2004) studie som visar att pecking order beteendet hos stora företag är
tillfredställande, medan små företag är dåliga på att följa pecking order. De stora företagen är
mer äldre och lönsamma och därför kan pecking order teorin betraktas som en mer naturlig teori
för stora företag. Stora företag har höga skuldkapaciteter och små företag låga sådana. Skulder
prioriteras framför aktiekapital hos stora företag. Olika faktorer som påverkar i stora och små
företag, och därmed blir finansieringsbeteendet annorlunda i företag av olika storlekar.
Det erhållna resultatet från empirin i visar också lite stöd för Agca och Mozumdars (2004)
upptäckt som pekar på att små företag prioriterar nyemission i första hand, skulder i andra, och
sist använder ITM. Vår studie indikerar i samtliga fyra samband som undersökts, att små företag
är dåliga på att följa pecking order. Extern finansiering framför intern, dåligt pecking order
beteende, aktiekapital innan skuld, och utfärdande av nyemission är allt vanligare i små företag
jämfört med medelstora och stora företag. Enligt Agca och Mozumdars (2004) studie så har små
företag små skuldkapaciteter, som snabbt förbrukas, därför tvingas de att utfärda nyemission.
Resultaten från Agca och Mozumdar (2004) stämmer därmed bra överens med resultat som vi
fått fram i vår studie.
Dock strider resultatet som erhållits i denna undersökning mot det som Gonzalez och Gonzalez
(2012) kommit fram till i sin studie på spanska företag. Studien kommer fram till att pecking
order teorin följs bättre av små företag. Detta ska enligt författarna ha att göra med att
förutsägelsen hos pecking order om det negativa inflytandet av lönsamhet på företagsskulden,
och det positiva inflytandet av investeringsmöjligheter och immateriella tillgångar på denna, är
34
förstärkt hos små företag. Författarna menar också att nivån av informationsasymmetri är högre
hos små företag. Detta orsakar att företagsstorlek har betydelse då pecking order förklaringen blir
viktigare i små företag, i och med den högre nivån av informationsassymmetri.
35
6.0 Slutsats & Diskussion
6.1 Studiens Slutsats Slutsatsen som härleds från resultatet blir att företagsstorleken och pecking order beteendet hos
svenska företag har ett samband. Sambandet är positivt. Ju större ett företag är, desto bättre är det
på att följa pecking order teorin. Denna slutsats dras med stöd från samtliga av de fyra samband
som vi undersökt. Typiska pecking order egenskaper såsom preferens för intern finansiering,
sällan utfärda nyemission och att skulder föredras framför aktiefinansiering är vanligast hos
större företag följt av medelstora och sedan små företag.
Resultatet är i enlighet med erhållna resultat i Ağca och Mozumdars (2004) studie, men i
oenighet med vad Gonzalez och Gonzalez (2012) kommit fram till i sin forskning. Dock är vårt
resultat enlighet med båda dessa studier vad gäller att pecking order teorins giltighet varierar
med företagsstorlek. Tidigare i studien har även Frank och Goyals (2003) studie nämnts, samt
Byoun och Rhims (2003) studie, som också haft motstridiga resultat angående vilket samband
som råder mellan företagsstorleken och pecking order beteendet. Vår studie bekräftar med andra
ord resultat från några tidigare studier samtidigt som den är i motsättning till andra. Anledningen
för motsättningen kan bero på ett flertal saker. Läs reflektionen nedan.
Pecking order teorin kan därmed inte benämnas som en modell som allmänt förklarar företagets
finansieringsbeteende. Finansieringsbeteendet hos många företag stämmer inte fullt överens med
pecking order teorin. Detta kan bero på ett flertal faktorer såsom skuldkapacitet, företagets ålder,
lönsamhet mm. som Ağca och Mozumdar (2004) tagit upp i sin studie. Studien tar upp att
faktorerna varierar med storleken och därmed blir även finansieringsbeteendet olika för företag
av olika storlek.
Sammanfattningsvis visar alltså studien utförd av oss att företagsstorleken hos svenska företag är
av betydelse i förhållande till graden av pecking order beteende, och att sambandet mellan båda
dessa är positivt.
6.2 Reflektion kring variabeln företagsstorlek Precis som vi visade i teorikapitlet är företagsstorleken en variabel som kan påverkas på många
olika sätt. Olika mått, olika branscher och olika regler kan ligga till grund för de olika studierna
som mäter förhållandet mellan Pecking order beteendet och företagsstorlek. Detta kan vara
anledningen till att forskare kommer fram till olika resultat i sina studier. Vissa finner att Pecking
order är mer giltigt för stora företag, andra tycker att små företag bättre följer teorin. Själv finner
vi som sagt att pecking order beteendet är vanligare hos stora företag. Men vad är ett stort eller
litet företag? När vi utför vår studie, baserar vi, precis som nämnts i metodkapitlet storleken på
företagets omsättning. Men behöver det alltid vara fallet? Dang och Li (2014) undersöker
måtteffekten genom att pröva olika mått för företagsstorlek. Man upptäcker att koefficienterna
för företagsstorlek varierar för vissa representativa specifikationer. Chitvå-fördelningen varierar
också. Det påminner om något väldigt viktigt. Vår studie, där storleken baseras på omsättning
behöver inte likna alla studier som undersöker relationen mellan pecking order och
företagsstorlek på den svenska marknaden. Om måttet förändras, kan resultatet variera, vilket
36
Dang och Lis (2014) studie visar. Detta är något som vi upptäckt redan då vi hämtade företagen
från Stockholmsbörsen. Storleken baserades där på företagens marknadsvärde. När vi sedan
sorterade företagen efter omsättningen, märkte vi att visa företag ändrade plats. Marknadsvärde
och omsättning ger alltså olika storleksmässiga placeringar. På samma sätt används andra mått,
som till exmpel antal anställda, som kan ge annorlunda resultat. Det innebär att det som är rätt i
ett fall, inte behöver vara rätt i ett annat. Om vi istället mätt företagsstorlek efter marknadsvärde
eller antal anställda kanske vi erhållit annorlunda resultat. Måtteffekten är därmed en viktig
effekt. Dang och Li (2014) lyfter upp att ’’känsligheten till olika mått’’ ignoreras i studier. Agca
och Mozumdar (2004) och Gonzalez och Gonzalez (2012) lyfter inte heller upp måtteffekten,
utan fokuserar endast på hur pecking order varierar med företagsstorleken. Vi kanske har gjort
samma ’’misstag’’ i vår studie, där fokus låg på företagsstorleken men inte på det mått som
avgör företagsstorleken. Det skulle vara intressant att i framtiden utföra en studie med ett annat
mått på bolagsstorlek och sedan jämföra skillnaden i resultaten från denna studie. Men detta
behöver som sagt inte vara det enda som påverkat att resultatet hos Agca och Mozumdar (2004)
och Gonzelez och Gonzalez (2012) blivit annorlunda. Undersökning av olika bakomliggande
faktorer och ekonomiska skillnader från land till land kan vara andra anledningar.
En annan intressant aspekt är bolagsstorlekens påverkan av olika system och industrier. Rajan,
Zingales och Kumar (2001) tar till exempel upp att företag i kapitalintensiva industrier är större.
Även företag i R&D industrin tenderar att vara större, enligt författarna. Olika branscher ger
företag av olika storlek. Telekomminkation, livsmedel och utbildning är alla olika brancher som
kan påverka vilken typ av storlek företagen har. Förutom industrifaktorn, visar studien från
Rajan, Zingales och Kumar (2001) att faktorer som effektivt rättsystem i ett land också påverkar
företagsstorleken, då länder med effektivt rättsystem har större företag, enligt författarna. På
samma sätt finner Champonnois (2008) att industri- och landsfaktorer är betydliga avgörande
faktorer för fördelningen av företagsstorlek. Flexibel arbetsmarknad och och risktoleranta
kapitalmarknader medför att länder såsom till exempel Storbrittanien och Estland har en hög
proportion av stora företag. Champonnois (2008) upptäcker samtidigt att industrifaktorer
förklarar skillnaden i fördelningen av företagsstorlek mycket bättre än landsfaktorer. Man
upptäcker också en lägre fördelning av företagsstorlek i dator och elektronikförsäljning, men en
högre fördelning i energiindustrin, till exempel. Därmed är lands- och industrifaktorerna också
mycket intressanta aspekter då de, som man kan se i dessa studier, har en påverkan på vilken
storlek företagen har, och hur fördelningen av företasstorlek ser ut. Detta kan bli en vägledning
för studier som undersöker variabeln företagsstorlek, och särskilt för de studier som undersöker
frågor angående vad som avgör bolagsstorleken och fördelningen av denna. Men intressant blir
det också för forskare som Gonazalez och Gonzalez (2012), Agca och Mozumdar, eller för oss
själva som forskat om förhållandet mellan pecking order teorin och företagsstorlek. Till exempel
bör en högre fördelning av företagsstorlek i energisektorn medföra en högre variation av
finansierinsbeteende, om vi nu kopplar till studierna om kapitalstrukturmodellernas relation till
företagsstorleken. Inom dator och elekronikförsäljning, bör skillnaden vara mindre. Detta är
alltså en fråga och jämförelse som kan lyftas upp i framtida forskning som kopplar resultaten av
två tidigare studier och sedan undersöker om resultaten går ihop.
Avslutningsvis skulle man kunna säga att måtteffekten har störst betydelse för denna studie. I vår
studie har fokuset endast varit relationen mellan Pecking order beteendet och bolagsstorlek
(baserat på på dess omsättning) på denna svenska marknaden. Sektorer, landsfaktorer och
37
fördelningen av företagsstorlek har inte behandlas alls. Men denna reflektion med insyn i tidgare
forskning ger en god grund för en påbyggande studie, där till exempel pecking order beteendet i
olika industrier kan undersökas, med utgång från att dessa industrier har mer utav stora/små
företag jämfört med andra industrier.
6.3 Reflektion kring pecking order teorin Pecking order teorin, som teorin beskriver, talar om en preferensrad av finansieringskällor, dvs.
hierarki. Denna förutsägelse verkar inte på något sätt ta hänsyn till ett flertal faktorer såsom
företagsstorleken, nystartade företag, högre eller mindre grad av informationsassymetri, låg/hög
skuldkapacitet etc. Ur en synvinkel kanske pecking order ändå kan beskrivas som en logisk teori,
som talar om att föredra det säkra alternativet före det osäkra. Att ett företag skulle föredra att
finansiera sig med säkert kapital är ingen konstighet i sig, och kan allmänt ses som något alla
företag skulle vilja göra. Men precis som många andra ekonomiska teorier, är pecking order
teorin begränsad till ett särskild princip. En teori kan naturligtvis inte ta hänsyn till alla
omständigheter, då det finns för många. Groth och Anderson (1997) tar upp att världen är osäker,
den samverkar inte med många utav de antaganden som görs utav teori. Det finns många faktorer
som teorin inte ser. T ex tar Paul,Whittam och Wyper (2007) upp att entreprenörer ser skulder
som en personlig skyldighet då dessa ständigt måste skrivas under med en personlig försäkran.
Det är en av anledningarna till att entreprenörer hellre föredrar nyemission än skulder vid behov
av externt kapital. Detta problem med den personliga skyldigheten tar inte Pecking order hänsyn
till. Agca och Mozumdar (2004) och Gonazalez och Gonzalez (2012) tar upp olika faktorer som
resulterar i att Pecking order beteendet skiljer sig i företag av olika storlek. Agca och Mozumdar
(2004) talar till exempel om att skuldkapaciteten i stora och små företag skiljer sig. Gonazelez
och Gonzalez (2012) menar att informationassymmetrin är högre bland små företag. Dessa och
många andra faktorer påverkar ständigt hur företagens finansieringsbeteende ser ut, saker som
pecking order inte tar hänsyn till. Pecking order teorin handlar alltså om en perfekt värld där alla
företag prioriterar internt genererade medel innan man rör sig till externa medel. När man är i
behov av externa medel så föredras skulderna framför nyemission då informationskostnaderna är
mindre för skulder. Men precis som Gonzelez och Gonzalez belyser, så är
informationsassymmetrin högre i små företag. Detta kommer i sin tur också att påverka hur
pecking order beteendet ser ut i de olika företagen.
En ytterliggare tanke är också att Pecking order teorin kanske beskrivs som en exklusiv teori. Det
innebär att företag håller sig strikt till denna teori, och att endast pecking order visar
finansieringsbeteendet i företag. Forskning har bekräftat att till exempel trade of teorin också
beskriver företagens finansierinsbeteende. Ibland har forskning visat att det inte går att utesluta
någon utav teorierna, varken pecking order eller trade of. I vissa länder följer företag bättre
pecking order, i andra trade of. Det är därför viktigt att komma ihåg som forskning nämnt, att
teorier som pecking order, trade of, free cash-flow osv. alla har visat sig fungera i praktiken.
Pecking order teorin är därför varken en helteckande eller exklusiv teori. Faktorer som
informationsassymmetri, attityden till skuld etc. må skilja sig beroende på olika bakomliggande
faktorer, som vi nämnt ovan. Trade of teorin, free cash-flow teorin (och möjligen fler teorier) är
också fungerande kapitalstruktursmodeller. I vår studie har vi alltså undersökt en faktor,
företagsstorleken, som är en av många faktorer som påverkar om företag följer pecking order på
det sätt som teorin beskriver.
38
7.0 Förslag till vidare forskning
Då vi endast studerat om företagsstorleken har någon inverkan på hur väl ett företag följer
pecking order teorin, vore det intressant med en bredare studie i området. Det kan handla om
vilka faktorer som är med och medverkar till att resultatet ser annorlunda ut i företag av olika
storlek. Studien kan också utföras på flera länder för jämförelse mellan de olika länderna då
pecking order kanske följs mer av stora företag i vissa länder, och mer av små företag i andra. Då
vi endast undersökt svenska marknaden kan det vara intressant att se om det föreligger någon
skillnad i förhållande till ett land med helt andra företagsmässiga förutsättningar. Ett annat
tänkbart område för en bredare studie skulle vara att jämföra med andra kapitalstrukturteorier
och se vilken som har störst giltighet i svenska företag. Man skulle t ex kunna undersöka om
svenska företag följer pecking order teorin, trade off teorin eller båda teorierna, dvs. att ingen av
dem kan uteslutas. En ytterliggare möjlighet skulle vara att undersöka olika industrier som har
företag av olika storlek, och se om finansieringsbeteendet skiljer sig mellan dessa industrier, dvs.
om storlekseffekten forftarande gäller.
Det finns en hel del tidigare forskning i kapitalstrukturområdet och i synnerhet för pecking order
teorin. Samtidigt finns det en del meningsskiljaktigheter angående pecking orders giltighet i
praktiken och ett flertal frågor som inte är besvarade i dessa områden. Därmed är det ytterst
intressant att genomföra ytterligare och bredare studier inom kapitalstrukturområdet.
39
8.0 Källförteckning
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Blomquist, A., Leonardz, B. (1997). Årsredovisningen- en introduktion. Malmö: Liber AB.
Dang, Chongyu., Li, Zhichuan. Frank. (2014). Measuring Firm Size in Empirical Corporate
Finance. University of Western Ontario.
Greve, J. (1991). Ekonomimodeller och kalkylprogram. Lund: Studentlitteratur.
Groth, John C., Anderson, Ronald C. (1997). Capital structure: perspectives for managers.
Management Decision. Vol. 35, 552.
Hansson, S., Arvidson, P., & Lindquist, H. (2001). Företags- och räkenskapsanalys, Lund:
Studentlitteratur.
Jonathan, Baskin. (1987). An Empirical Investigation of the Pecking Order Hypothesis.
Financial Management. Vol. 18, 26-35.
Jong, A., Verbeek, M., Verwijmeren, P. (2010). The Impact of Financing Surpluses and
Large Financing Deficits on Tests of the Pecking Order Theory. Financial Management. Vol. 39,
No. 2, 733–756.
Krishna, B. Kumar., Raghuram, G. Rajan., Luigi, Zingales. (2001). What Determines Firm Size.
University of Chicago, NBER, & CEPR.
Kurshev, A., Strebulaev, Ilya. A. (2005). Firm Size and Capital Structure. AFA 2008 New
Orleans Meetings Paper.
Mark, T. Leary., Micheal, R. Roberts. (2010).The pecking order, debt capacity, and information
asymmetry. Journal of Financial Economics. Vol. 95, 332-355.
Myers, S. C. (1984). The Capital Structure Puzzle. The Journal of Finance. Vol. 39, No. 3, 575-
592.
Murray, Z. Frank., Vidhan, K. Goyal. (2003). Testing the pecking order theory of capital
structure. Journal of Financial Economics. Vol. 67, 217–248.
Paul, M. Healy., Krishna, G. Palepu. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and
the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and
Economics. Vol. 31, 405-440.
Priyanka, Singh.,Brajesh, Kumar. (2012). Trade-off Theory vs Pecking Order Theory Revisited:
Evidence from India. Journal of Emerging Market Finance. Vol. 11, 145.
40
Rongrong, Zhang., Yoshio, Kanazaki. (2008). Testing the Pecking Order: Evidence from
Japanese Firms. Economics and Management, Tohoku University, Japan.
SANCHEZ-VIDAL, J., MARTIN-UGEDO, J. F. (2005). Financing Preferences of Spanish
Firms: Evidence on the Pecking Order Theory. Review of Quantitative Finance and Accounting.
Vol. 25, 341-355.
Senay, Agca.,Abon, Mozumdar. (2004). Firm Size, Debt Capacity, and Corporate Financing
Choices. Department of Finance.
Stewart, C. Myers. (2001). Capital Structure. The Journal of Economic Perspectives. Vol. 15,
81- 102.
Stuart, P., Geoff, W., & Janette W. (2007). The pecking order hypothesis: does it apply to start-
up firms. Journal of Small Business and Enterprise Development. Vol. 14, 8-21.
Soku, Byoun., Jong, C. Rhim. (2003). Tests of the Pecking Order Theory and the Static Tradeoff
Theory of Optimal Capital Structure. School of Business University of Southern Indiana.
Sylvain, Champonnois. (2006). What determines the distribution of firm sizes.
Vıctor, M. Gonzalez., Francisco, Gonzalez. (2012). Firm size and capital structure: evidence
using dynamic panel data. Department of Business Administration. Vol. 44, 4745-4754.
Zélia,Serrasqueiro., Paulo, M.Nunes. (2010). Are trade-off and pecking order theories mutually
exclusive in explaining capital structure decisions. African Journal of Business Management.
Vol. 4, 2216-2230.
8.1 Elektroniska artiklar
Affärsvärlden, 2014
http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_list.page?magic=(cc%20(list%20SSELR
G))http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_list.page?magic=(cc%20(list%20SSE
MID))
http://bors.affarsvarlden.se/afvbors.sv/site/stock/stock_list.page?magic=(cc%20(list%20SSESM
L))
Datum: 2014-04-21. 11:30.
BusinessDictionary, 2014
http://www.businessdictionary.com/definition/information-asymmetry.html Datum: 2014-05-28. 12:30
Nasdaqomxnordic, 2014
http://www.nasdaqomxnordic.com/shares
Datum: 2014-08-11, 09:26
41
9.0 Bilagor
Bilaga 1
Small cap
företag rörelseresultat
avskrivningar
avsättningar
ränteintäkter
räntekostnader
inkomstskatt
långfristigaskulder
aktiekapital
årsinvestering ITM
Acando AB tsek tsek tsek tsek tsek tsek tsek tsek tsek
2012 113 751 15 511 3 513 1 762 1 299 29 883 24 784 99 555 8 969 65
307
2011 105 668 25 604 3 548 2 019 1 400 28 241 25 981 99 555 11 000 48
894
2010 88 518 13 219 3 398 921 1 940 23 128 27 090 99 358 15 000 47
754
2009 65 594 12 353 28 349 2 291 4 477 16 162 50 522 99 358 36 396 6
544
2008 152 119 9 040 36 445 5 659 4 190 43 625 19 529 98 206 13 488 64
478
ACAP Invest
2012 -20 315 13 237 57 958 215 5 336 6 971 70 908 26 760 21 921 -103 602
2011 -71 502 12 564 60 613 352 5 925 17 768 87 511 26 760 19 126 -168 020
2010 -4 110 17 031 29 764 1 051 7 813 2 154 56 298 26 493 13 221 -59 821
2009 5 896 17 790 28 619 1 469 5 452 1 167 80 861 26 493 19 573 -45 663
2008 84 812 17 218 28 310 4 714 6 894 22 261 105 094 26 493 18 714 14
843 Addnode Group AB
2012 117 695 31 843 25 888 2 004 527 31 347 31 468 345 836 32 000
30 094
2011 119 645 28 823 19 853 1 922 527 31 832 41 503 345 836 33 300
40 532
2010 52 051 26 300 11 126 1 183 524 13 965 41 536 337 745 21 200
1 319
2009 48 658 30 100 7 865 1 532 574 11 770 35 177 283 745 12 800 -119
2008 98 200 28 440 26 429 5 130 1 016 29 116 31 653 282 608 26 400
18 329
Allenex AB
2012 7 933 2 262 13 172 532 6 179 640 31 172 120 288 961
-13 788
2011 -88 093 1 864 15 162 465 11 561 135 126 105 328 120 288 15 329
-251 341
2010 -8 095 852 0 482 10 483 4 319 219 048 17 185 11 259 -23 267
2009 18 718 1 013 52 452 523 7 021 3 648 138 514 16 972 43 263 -44 893
2008 12 097 531 78 056 1 590 5 060 2 537 52 881 8 761 3 035 -72 497
Alltele
2012 -24 718 58 370 6 408 836 8 179 8 432 0 2 473 14 462 -105 271
2011 -11 204 37 973 22 161 593 7 623 4 795 50 122 2 473 56 680 -83 163
2010 12 840 23 331 474 44 3 233 2 538 6 984 2 173 30 854 -16 692
42
2009 9 517 19 289 474 52 3 162 1 685 22 317 1 977 6 387 -15 041
2008 7 174 14 994 0 246 5 545 525 31 153 1 977 68 343 -13 644
Aspiro AB
2012 5 292 47 818 0 893 66 34 611 1 013 230 097 6 600
-76 310
2011 6 971 20 916 0 840 83 4 647 1 500 190 538 8 700
-17 835
2010 1 512 88 366 1 236 1 295 5 917 31 244 222 190 538 8 200
-123 956
2009 3 046 20 478 1 709 1 386 194 5 201 7 383 190 538 21 000
-23 150
2008 3 248 225 279 0 3 407 287 52 406 9 566 335 347 10 600
-271 317
Avega Group Ab
2012 20 100 1 100 100 300 200 5 300 1 000 1 100 1 500 13
700
2011 43 300 800 100 700 0 11 600 1 000 1 100 1 100 31
500
2010 26 600 800 0 500 0 7 100 1 100 1 100 900 19
200
2009 24 100 700 0 100 300 6 300 1 000 1 000 1 100 16
900
2008 8 000 400 100 1 100 0 1 560 0 1 000 1 300 7
040
BE Group AB
2012 26 000 57 000 5 000 3 000 34 000 3 000 882 000 102 000 58 000
-70 000
2011 96 000 58 000 19 000 4 000 42 000 22 000 911 000 102 000 110 000
-41 000
2010 98 000 59 000 33 000 2 000 35 000 11 000 932 000 102 000 108 000
-38 000
2009 -266 000 57 000 38 000 4 000 42 000 85 000 960 000 102 000 58 000
-484 000
2008 532 168 51 723 42 960 11 158 54 845 140 536 1 138 283 102 041 29 099
253 262
Beijer Electronics AB
2012 99 540 59 245 45 285 1 243 27 662 19 231 507 220 6 311 49 778 -50 640
2011 150 270 53 022 40 646 970 18 819 34 973 585 910 6 311 62 320 3
780
2010 124 322 50 457 38 617 704 8 211 31 565 660 227 6 222 50 525 -3
824
2009 63 811 40 261 33 525 883 8 537 16 027 367 290 6 222 24 923 -33 656
2008 116 522 38 482 31 694 3 303 23 456 26 983 409 596 6 222 35 384 -790 Bergs Timber AB
2012 -19 500 42 900 600 0 11 600 6 900 104 500 96 600 10 100 -81 500
2011 -34 400 41 100 600 100 18 600 13 900 70 000 34 500 22 000 -108 500
2010 -36 600 51 000 1 500 100 15 600 8 400 238 300 34 500 47 900 -113 000
2009 41 900 42 700 3 400 100 9 200 10 100 247 700 34 500 57 700 -23 400
2008 -25 000 34 000 3 500 300 12 800 1 600 226 400 34 500 72 900 -76 600
BioInvent
43
2012 -191 093 6 138 31 000 3 617 3 49 403 0 36 963 100 -274 020
2011 -71 660 6 305 0 3 787 0 17 635 0 30 548 4 900 -91 813
2010 -127 840 9 372 0 941 3 33 769 0 27 830 4 900 -170 043
2009 -179 502 11 117 0 2 501 0 46 462 0 27 830 1 300 -234 580
2008 6 571 11 500 9 427 0 45 500 0 27 830 7 600 -41 002
Biotage AB
2012 43 847 28 600 2 289 2 447 206 17 007 31 054 89 372 40 259 -1
808
2011 25 075 36 000 3 714 3 111 200 9 079 32 983 89 194 44 554 -20 807
2010 -418 760 34 900 33 826 1 028 791 106 124 37 834 88 486 176 236 -593 373
2009 -10 123 35 300 6 269 3 367 2 243 3 760 10 528 88 486 39 958 -54 328
2008 22 495 32 300 9 328 4 112 3 828 7 278 11 416 88 486 24 743 -26 127
Björn Borg AB
2012 69 786 6 438 0 9 535 10 263 18 115 223 269 7 859 6 523 44
505
2011 83 706 17 165 0 3 296 2 810 22 257 28 754 7 859 25 435 44
770
2010 126 005 7 136 0 2 049 1 987 32 611 34 724 7 859 7 280 86
320
2009 112 594 7 024 0 2 850 2 846 29 366 40 889 7 859 4 540 76
208
2008 128 751 6 976 0 6 702 4 316 37 750 46 816 7 831 5 073 86
411
Bong AB
2012 16 135 89 803 31 887 3 033 59 504 15 434 1 083 770 174 810 58 405
-177 460
2011 40 956 99 720 23 359 1 538 53 738 6 097 1 171 592 174 810 76 352
-140 420
2010 -90 985 113 729 99 841 2 998 39 686 35 627 1 085 557 131 282 67 956
-376 870
2009 65 285 90 096 0 3 049 32 830 8 835 605 142 131 282 36 658
-63 427
2008 69 469 94 700 7 118 5 071 58 545 5 840 747 943 131 282 55 516
-91 663
CellaVision AB
2012 20 702 7 609 2 112 225 2 376 4 879 0 3 578 11 103 3
951
2011 17 800 6 427 1 968 171 399 4 086 0 3 578 11 549 5
091
2010 13 948 6 145 2 256 1 3 225 2 820 0 3 577 4 785 -497
2009 14 777 3 540 1 740 15 631 3 724 0 3 577 11 114 5
157
2008 13 384 2 133 1 896 363 693 3 656 3 577 11 259 5
369
44
Bilaga 2
Mid cap
företag rörelseresultat
avskrivningar
avsättningar
ränteintäkter
räntekostnader
inkomstskatt
långfristigaskulder
aktiekapital
årsinvestering ITM
Addtech
2012 437 000 101 800 210 000 2 000 24 000 105 900 406 000 51 000 42 000 -2 700
2011 470 000 92 800 208 000 3 000 17 000 115 700 415 000 51 000 48 000 39
500
2010 380 000 78 100 201 000 2 000 15 900 94 400 398 000 51 000 41 000 -7 400
2009 216 000 76 800 190 000 2 100 5 800 52 600 312 000 51 000 29 000 -107 100
2008 376 000 72 800 192 000 18 000 28 000 99 900 354 000 51 000 61 000 1 300
Aerocrine
2012 -197 103 11 888 11 039 2 513 3 743 52 061 0 72 819 5 468 -273 321
2011 -132 817 13 166 9 921 3 332 10 408 36 486 106 089 51 173 6 107 -199 466
2010 -84 959 9 974 5 530 557 5 329 22 143 110 498 51 124 56 387 -127 378
2009 -84 037 5 942 7 302 254 25 22 919 7 528 33 251 1 848 -119 971
2008 -135 645 5 414 3 133 2 176 35 36 086 3 044 33 246 6 224 -178 137
Arcam
2012 14 523 6 123 2 080 230 85 3 858 0 15 742 8 992 2 607
2011 4 659 6 864 1 560 1 203 234 1 480 0 14 940 8 241 -4 276
2010 1 746 7 150 1 350 97 22 479 0 14 743 5 707 -7 158
2009 -6 489 7 701 730 8 147 1 743 0 14 743 6 483 -16 802
2008 -20 500 8 700 440 103 112 5 753 0 14 743 5 359 -35 402
B&B TOOLS
2012 289 000 66 000 377 000 6 000 82 000 60 000 1 634 000 57 000 41 000 -290 000
2011 409 000 67 000 377 000 4 000 90 000 89 000 1 303 000 57 000 32 000 -210 000
2010 347 000 65 000 384 000 4 000 64 000 78 000 1 855 000 57 000 32 000 -240 000
2009 261 000 69 000 370 000 7 000 69 000 54 000 1 769 000 57 000 37 000 -294 000
2008 511 000 64 000 363 000 19 000 126 000 102 000 1 993 000 57 000 48 000 -125 000
Beijer Alma AB
2012 372 266 78 700 116 423 3 157 10 052 95 146 323 488 125 546 70 500
75 102
2011 441 421 76 300 48 722 3 490 12 490 112 758 171 044 125 546 89 200
194 641
2010 406 264 70 700 0 1 942 5 809 104 883 140 200 125 546 55 200
226 814
2009 238 156 71 400 0 1 104 6 910 59 557 99 966 114 296 60 500
101 393
2008 302 357 68 200 27 303 7 133 14 458 82 609 107 700 114 296 89 000
116 920
Betssonab
2012 577 062 73 819 0 3 914 3 675 150 849 353 827 82 789 101 000 352 633
45
2011 559 742 104 983 0 3 060 1 145 146 075 8 020 82 789 50 900 310 599
2010 380 550 49 709 0 1 928 41 96 170 4 165 79 107 44 961 236 558
2009 316 900 36 638 4 508 2 166 141 79 760 4 508 79 107 58 530 198 019
2008 276 604 20 628 4 310 4 161 183 70 300 4 310 79 107 67 210 185 344
Bilia AB
2012 249 000 368 000 406 000 11 000 44 000 62 000 1 299 000 251 000 296 000
-620 000
2011 489 000 349 000 366 000 10 000 54 000 122 000 1 260 000 251 000 333 000
-392 000
2010 497 000 316 000 373 000 87 000 120 000 128 000 1 109 000 249 000 253 000
-353 000
2009 146 000 302 000 377 000 248 000 296 000 31 000 1 089 000 215 000 103 000
-612 000
2008 -57 000 306 000 357 000 133 000 237 000 39 000 1 299 000 215 000 49 000
-863 000
BioGaia
2012 428 071 4 545 24 710 8 569 0 116 310 24 710 17 271 29 400 291 075
2011 103 159 5 425 185 3 270 0 28 632 185 17 271 16 200 72
187
2010 56 270 2 836 0 1 092 0 23 038 0 17 271 17 780 31
488
2009 47 158 4 144 0 878 0 17 610 0 17 208 18 546 26
282
2008 26 175 4 260 0 2 744 0 6 728 0 17 208 2 373 17
931 Bure Equity AB
2012 -160 200 157 600 21 500 9 800 6 700 54 800 32 500 535 300 292 000
-391 000
2011 -68 200 51 900 16 800 13 000 10 700 6 200 37 900 535 300 12 000
-140 800
2010 444 200 36 100 16 100 21 800 15 500 76 500 67 300 534 300
1 537 000
321 800
2009 19 000 75 000 16 200 17 000 5 000 52 600 84 700 300 000 472 000
-112 800
2008 65 800 38 000 23 700 83 500 21 100 38 500 214 700 300 100 336 000
28 000
Byggmax Group AB
2012 252 200 53 400 0 16 600 27 300 60 900 82 400 20 200 83 600 127 200
2011 278 000 46 000 0 11 400 21 600 66 200 230 800 20 200 62 500 155 600
2010 274 800 39 200 0 400 23 500 62 500 292 900 20 200 46 700 150 000
2009 272 722 33 934 0 772 37 498 53 600 823 700 18 405 33 500 148 462
2008 70 636 77 202 0 3 540 52 729 14 518 967 458 18 368 67 300 -70 273
CDON Group
2012 -173 900 13 300 6 000 900 10 700 52 900 259 800 133 600 57 300
-255 900
2011 129 200 6 300 4 900 3 000 21 200 29 200 410 400 133 100 345 800
70 600
2010 134 628 6 892 2 397 989 19 511 30 463 236 349 132 684 31 800
76 354
2009 125 139 6 142 1 217 738 12 546 29 634 16 268 1 000 63 700 76
338
46
2008 82 641 4 855 1 020 4 381 12 507 20 864 19 710 1 000 201 747 47
776
ClasOhlson
2012 430 600 197 700 29 200 1 900 12 600 114 000 185 700 82 000 167 000 79
000
2011 560 600 179 100 26 400 6 000 15 600 147 600 195 700 82 000 207 000 197 900
2010 507 100 159 300 23 400 3 200 11 300 134 200 465 900 82 000 296 000 182 100
2009 590 500 130 200 21 600 2 400 4 700 156 100 190 300 82 000 317 000 280 300
2008 502 800 128 300 23 700 5 800 5 800 141 100 151 400 82 000 434 000 209 700
Cloetta
2012 125 000 152 000 542 000 5 000 274 000 37 000 3 806 000 1 443
000 240 000 -875 000
2011 27 000 107 000 334 000 11 000 599 000 59 000 7 079 000 122 000 193 000
-1 061 000
2010 35 000 50 000 177 000 3 000 7 000 30 900 205 000 121 000 51 000
-226 900
2009 18 400 46 000 181 000 5 000 6 000 27 700 207 000 121 000 111 000
-237 300
2008 -84 000 28 000 13 000 7 000 4 000 10 000 198 000 100 000 85 000
-132 000
DiösFastigheter AB
2012 856 732 3 134 9 490 1 006 321 968 118 854 8 488 230 149 458 152 000
404 292
2011 483 545 1 587 20 159 3 165 146 393 66 060 8 569 103 149 458 108 000
252 511
2010 424 581 4 047 14 564 1 963 123 181 80 411 3 654 246 74 729 86 000 204 341
2009 184 206 3 911 11 617 422 104 371 29 116 2 472 118 67 936 130 000 35
613
2008 -41 550 4 121 5 156 1 059 132 524 49 184 2 467 725 67 936 180 000 -231 476
Duni
2012 227 000 112 000 180 000 5 000 21 000 53 000 768 000 59 000 113 000 -134 000
2011 388 000 107 000 184 000 3 000 24 000 94 000 238 000 59 000 377 000 -18 000
2010 436 000 102 000 192 000 1 000 20 000 110 000 741 000 59 000 236 000 13
000
2009 488 000 102 000 205 000 2 000 45 000 117 000 898 000 59 000 121 000 21
000
2008 326 000 97 000 245 000 8 000 81 000 72 000 1 380 000 59 000 139 000 -161 000
47
Bilaga 3
Large cap
företag rörelseresultat
avskrivningar
avsättningar
ränteintäkter
räntekostnader
inkomstskatt
långfristigaskulder
aktiekapital
årsinvestering ITM
AarhusKarlshamn
2012 975 000 347 000 37 000 8 000 102 000 232 000 3 170 000 409 000 794 000
265 000
2011 914 000 350 000 48 000 6 000 94 000 222 000 3 799 000 409 000 670 000
206 000
2010 882 000 376 000 45 000 8 000 59 000 218 000 3 115 000 409 000 331 000
192 000
2009 1 475 000 403 000 22 000 6 000 164 000 367 000 3 837 000 409 000 316 000
525 000
2008 151 000 375 000 11 000 8 000 285 000 41 000 5 327 000 414 000 387 000
-553 000
Alfa Laval
2012 4 372 000 447 000 2 432
000 112 000 248 000 1 349
000 8 849 000 1 117
000 531 000 8 000
2011 4 691 000 449 000 2 464
000 71 000 201 000 1 315
000 8 362 000 1 117
000 555 000 333 000
2010 4 401 000 425 000 2 343
000 35 000 146 000 1 279
000 4 137 000 1 117
000 429 000 243 000
2009 4 030 000 391 000 2 846
000 108 000 315 000 1 095
000 4 375 000 1 117
000 451 000 -509 000
2008 5 736 000 304 000 3 242
000 52 000 235 000 1 650
000 5 948 000 1 117
000 747 000 357 000
AssaAbloy
2012 7 431 000 1 034
000 4 299
000 28 000 740 000 1 776
000 16 219 000 371 000 556 000
-390 000
2011 5 204 000 1 022
000 4 516
000 36 000 704 000 1 048
000 13 075 000 368 000 846 000
-2 050 000
2010 6 046 000 995 000 3 642
000 24 000 620 000 971 000 13 448 000 366 000 708 000
-158 000
2009 4 374 000 1 014
000 3 673
000 57 000 722 000 1 095
000 13 878 000 366 000 664 000
-2 073 000
2008 4 269 000 921 000 4 151
000 47 000 634 000 1 047
000 10 608 000 366 000 829 000
-2 437 000
Atrium Ljungberg
2012 1 176 500 6 100 105 900 7 800 451 200 230 100 11 559 900 333 000
1 512 000
391 000
2011 1 053 500 4 300 0 10 500 369 200 322 100 10 696 000 333 000
1 049 000
368 400
2010 982 000 3 700 0 8 000 321 000 313 300 9 743 800 333 000
1 047 000
352 000
2009 999 500 4 100 0 5 200 337 300 24 400 8 589 500 333 000
1 087 300
638 900
2008 884 336 4 030 0 19 192 359 916 57 042 8 906 900 333 052
1 540 000
482 540
Axfood
2012 1 302 000 637 000 353 000 6 000 30 000 303 000 728 000 262 000 932 000
-15 000
2011 1 192 000 588 000 364 000 7 000 18 000 319 000 717 000 262 000 993 000
-90 000
2010 1 250 000 534 000 362 000 6 000 39 000 308 000 617 000 262 000 862 000 13 000
2009 1 209 000 513 000 357 000 2 000 51 000 285 000 750 000 262 000 633 000 5 000
2008 1 128 000 508 000 353 000 5 000 31 000 283 000 920 000 262 000
1 158 000
-42 000
Axis
48
2012 575 300 33 200 38 600 1 300 6 100 149 600 124 600 700 45 100 349 100
2011 633 300 27 500 25 000 2 700 1 700 166 000 101 800 700 44 200 415 800
2010 415 000 24 400 16 600 1 100 1 000 108 600 92 900 700 33 200 265 500
2009 308 100 19 400 11 400 1 600 0 80 700 61 700 700 37 700 198 200
2008 340 600 27 100 7 000 7 900 700 95 100 30 800 700 25 900 218 600
BillerudKorsnäs
2012 489 000 709 000 841 000 13 000 94 000 81 300 8 822 000 1 029
000 9 903
000 -1 223
300
2011 978 000 614 000 256 000 22 000 46 000 234 100 2 541 000 774 000 512 000
-150 100
2010 1 037 000 610 000 235 000 5 000 82 000 252 500 2 466 000 774 000 334 000
-137 500
2009 300 000 561 000 222 000 4 000 96 000 48 900 2 657 000 667 000 306 000
-623 900
2008 289 000 507 000 220 000 16 000 179 000 34 700 3 858 000 667 000 622 000
-635 700
Boliden
2012 4 070 000 2 218
000 2 385
000 86 000 175 000 1 012
000 9 327 000 579 000
4 185 000
-1 634 000
2011 4 748 000 1 937
000 1 817
000 67 000 173 000 1 192
000 9 665 000 579 000
3 998 000
-304 000
2010 5 643 000 1 802
000 1 624
000 2 000 185 000 1 395
000 8 619 000 579 000
2 996 000
639 000
2009 3 623 000 1 562
000 1 667
000 4 000 166 000 885 000 10 380 000 579 000
4 915 000
-653 000
2008 1 004 000 1 422
000 1 524
000 34 000 247 000 194 000 10 224 000 579 000
4 624 000
-2 349 000
Electrolux
2012 4 150 000 3 251
000 8 433
000 203 000 804 000 879 000 17 440 000 1 545
000 4 090
000 -9 014
000
2011 3 017 000 3 173
000 9 776
000 336 000 598 000 716 000 18 177 000 1 545
000 3 163
000
-10 910 000
2010 5 430 000 3 328
000 10 009
000 329 000 420 000 1 309
000 17 011 000 1 545
000 3 221
000 -9 307
000
2009 3 761 000 3 442
000 9 447
000 255 000 544 000 877 000 18 677 000 1 545
000 2 223
000
-10 294 000
2008 1 188 000 3 010
000 13 529
000 220 000 744 000 287 000 21 842 000 1 545
000 3 158
000
-16 162 000
Elekta
2012 2 012 000 349 000 189 000 32 000 223 000 449 000 5 070 000 192 000 544 000
834 000
2011 1 849 000 295 000 244 000 45 000 200 000 480 000 5 284 000 191 000 432 000
675 000
2010 1 502 000 241 000 172 000 26 000 58 000 433 000 1 201 000 189 000 274 000
624 000
2009 1 232 000 229 000 159 000 6 000 50 000 359 000 1 271 000 186 000 186 000
441 000
2008 830 000 208 000 141 000 23 000 107 000 228 000 1 776 000 184 000 142 000
169 000
Ericsson AB
2012 -2 173
779 9 546
000 8 638
000 6 196 533 426 2 678
000 39 109 000 50 000 5 429
000
-23 563 009
49
2011 4 012 925 8 964
000 6 265
000 812 716 666 134 4 767
000 38 050 000 50 000 4 994
000
-15 836 493
2010 10 072
253 8 962
000 9 744
000 955 205 672 031 4 150
000 38 267 000 50 000 3 686
000
-12 500 573
2009 -678 745 7 759
000 12 431
000 971 365 464 476 1 643
000 43 295 000 50 000 4 006
000
-22 004 856
2008 2 486 085 8 114
000 14 350
000 22 239 1 687 457 4 823
000 39 483 000 50 000 4 133
000
-26 466 133
H&M
2012 21 754
000 3 705
000 377 000 536 000 5 000 5 418
000 2 328 000 207 000
6 864 000
12 785 000
2011 20 379
000 3 262
000 377 000 568 000 5 000 5 121
000 1 327 000 207 000
5 265 000
12 182 000
2010 24 659
000 3 061
000 257 000 356 000 7 000 6 327
000 1 163 000 207 000
4 955 000
15 363 000
2009 21 644
000 2 830
000 622 000 467 000 8 000 5 719
000 2 660 000 207 000
5 761 000
12 932 000
2008 20 138
000 2 202
000 596 000 1 060
000 8 000 5 896
000 2 414 000 207 000
5 435 000
12 496 000
Holmen
2012 1 520 000 1 313
000 920 000 5 000 186 000 340 000 8 102 000 4 238
000 1 920
000 -1 234
000
2011 5 573 000 1 260
000 988 000 11 000 262 000 1 401
000 10 780 000 4 238
000 1 733
000 1 673
000
2010 1 634 000 1 251
000 942 000 10 000 240 000 365 000 10 247 000 4 238
000 1 597
000 -1 154
000
2009 1 576 000 1 320
000 1 696
000 12 000 267 000 359 000 9 939 000 4 238
000 818 000 -2 054
000
2008 1 051 000 1 343
000 1 711
000 14 000 345 000 207 000 9 475 000 4 238
000 1 160
000 -2 541
000 Hufvudstaden
2012 1 646 300 2 600 8 400 4 300 165 000 390 700 7 734 200 1 056
400 185 700 1 083
900
2011 2 078 600 3 300 7 700 13 000 135 300 514 500 9 492 000 1 056
400 945 100 1 430
800
2010 2 454 600 3 700 7 400 1 700 120 400 618 500 7 533 400 1 056
400 357 700 1 706
300
2009 -350 000 3 400 6 300 2 900 131 000 125 700 7 380 200 1 056
400 281 200 -613 500
2008 -881 000 3 400 5 000 17 300 161 600 287 100 8 159 800 1 056
400 182 100 -1 320
800
Husqvarna
2012 1 615 000 1 062
000 2 055
000 16 000 409 000 146 000 9 691 000 1 153
000 776 000 -2 041
000
2011 1 551 000 1 112
000 2 046
000 17 000 370 000 150 000 10 306 000 1 153
000 994 000 -2 110
000
2010 2 445 000 1 180
000 2 028
000 15 000 359 000 302 000 10 294 000 1 153
000 1 302
000 -1 409
000
2009 1 560 000 1 325
000 2 197
000 23 000 424 000 191 000 11 677 000 1 153
000 914 000 -2 554
000
2008 2 361 000 1 163
000 2 285
000 37 000 693 000 276 000 14 379 000 770 000
1 163 000
-2 019 000