Brandskydd av stålprofiler1118578/FULLTEXT01.pdf · 2006-03-30 · LITH-ITN-EX—02/253--SE Brandskydd av stålprofiler – en jämförelse av kostnader för olika metoder att brandskydda

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskapLinköpings Universitet Linköpings UniversitetSE-601 74 Norrköping, Sweden 601 74 Norrköping

ExamensarbeteLITH-ITN-EX—02/253--SE

Brandskydd av stålprofiler – enjämförelse av kostnader för

olika metoder att brandskyddastålpelare.

Fireprotection of steel sections –a comparison of costs for

different methods to protectsteelcolumns from fire.

Anna Holmgren

2002-05-31

LITH-ITN-EX—02/253--SE

Brandskydd av stålprofiler – enjämförelse av kostnader för

olika metoder att brandskyddastålpelare.

Fireprotection of steel sections –a comparison of costs for

different methods to protectsteelcolumns from fire.

Examensarbete utfört i konstruktionvid Linköpings Tekniska Högskola, Campus Norrköping

Anna Holmgren

Handledare: Ulf IngvarssonExaminator: Anders Johansson

Norrköping den 2002-05-30

RapporttypReport category

Licentiatavhandling X Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport

_ ________________

SpråkLanguage

X Svenska/Swedish Engelska/English

_ ________________

TitelTitleBrandskydd av stålprofiler – en jämförelse av kostnader för olika metoder att brandskydda stålpelare.Fireprotection of steel sections – a comparison of costs for different methods to protect steelcolunmns from fire.

FörfattareAuthorAnna Holmgren

SammanfattningDenna rapport är resultatet av en studie kring kostnader för brandskydd av stålprofiler. Rapporten inleds med en beskrivning av problemet – atthitta den ekonomiskt bästa lösningen för brandskydd av stålpelare i en konstruktion med specificerad brandklass. Därefter följer en allmän del ombrandskydd och en övergripande redogörelse för gällande lagar och föreskrifter som har betydelse för brandskyddsdimensioneringen. De laster ochförutsättningar som ligger till grund för valet av pelardimensioner beskrivs och valda dimensioner redovisas i tabell. Därefter följer en beskrivningav de brandskyddsmaterial som studerats: inklädnad med gips-, fibersilikat-, och stenullsskivor samt brandskyddsmålning. I resultatet ingår ensammanställning i tabellform. Till rapporten hör ett antal bilagor med materialspecifika tabeller samt resultat från gjorda datorberäkningar.

AbstractThis report is the result of a study on costs for fire protection of steel sections. The report starts with a description of the problem – to find themost economic way to protect a steel column in a construktion with a specified fire classification. After this follows a general part about fireprotection and then a comprehensive account of valid laws and regulations of importence for the dimensioning of the fire protect. Loads and otherconditions that underlies the choice of column dimensions is described and chosen dimensions are shown in a table. Then follows a description ofthe materials for fire protection which is concidered: cladding with plaster-, fibre silicate-, and stone wool XXX and XXXpaint. The resultincludes a compilation table. To the report comes a number of appendix with specific material tables and results from the computer calculations.

ISBN_____________________________________________________ISRN LITH-ITN-EX--02/253--SE_________________________________________________________________Serietitel och serienummer ISSNTitle of series, numbering ___________________________________

NyckelordKeywordBrandisolering, stålpelare

DatumDate

2002-05-31

URL för elektronisk version

Avdelning, InstitutionDivision, Department

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Department of Science and Technology

FörordI min utbildning till Byggnadsingenjör 120 poäng på Linköpings Tekniska Högskola CampusNorrköping ingår ett tio poängs examensarbete. Detta har genomförts under våren 2002 påJ&W Byggprojektering i Linköping.

Jag vill rikta ett stort tack till handledare Ulf Ingvarsson, som hjälpt mig att hitta startlitteraturför arbetet och svarat på både stora och små frågor och kommit med nyttiga synpunkter förrapporten. Även övrig personal på kontoret har varit till hjälp. Tack till er alla! Då en stor delav arbetet inneburit att ta reda på kostnader för olika material och metoder finns många somvarit inblandade i arbetet och är värda beröm. Den som fått stå ut med flest telefonsamtalunder arbetets gång är Magnus Ferm, Wikells Byggberäkningar, Växjö, som ska ha stort tackför all hjälp med att hitta rätt uppgifter i Sektionsfakta. Tack också till examinator AndersJohansson för synpunkter och tips för upplägget av rapporten.

SammanfattningDenna rapport är resultatet av en studie kring kostnader för Brandskydd av stålprofiler.Arbetet har genomförts på J&W Byggprojektering i Linköping.

Rapporten inleds med en beskrivning av problemet - att hitta den ekonomiskt bästa lösningenför brandskydd av stålpelare i en konstruktion med specificerad brandklass. De pelarprofilersom betraktats är HEA, HEB, samt VKR med tunt respektive tjockt gods. Sedan följer enallmän del om brandskydd och därpå en övergripande redogörelse för gällande lagar ochföreskrifter som ligger till grund för brandskyddsdimensioneringen. Därefter följer enbeskrivning av den pelare, med belastningar och övriga förutsättningar, som ligger till grundför valet av pelardimensioner i rapporten. Valda pelardimensioner redovisas i tabell och efterdetta följer en beskrivning av de brandskyddsmaterial som betraktats: inklädnad med gips-,fibersilikat- och stenullsskivor samt målning. Sist i rapporten redovisas resultatet inklusive ensammanställning i tabellform. Till rapporten hör även ett antal bilagor med materialspecifikatabeller samt resultatet från datorberäkningarna.

AbstractThis report is the result of a study about costs for fire protection of steel sections. The workhas been carried out at J&W Byggprojektering in Linköping.

The report begins with a description of the problem – to find the most economic way toprotect a steel column in a construction with a specified fire classification. The columnsections to consider is HEA, HEB and VKR with thin and thick goods. After this follows ageneral part about fire protection and then a comprehensive account of valid laws andregulations that underlies the dimensioning of the fire protect. Then follows a description ofthe column with loads and other conditions. Column dimensions are shown in a table andafter this a description of the fire protection materials which is considered: cladding withplaster-, fibersilicate- and stone wool and fire-resistent paint. At the end of the report theresult is shown including a compilation table. To the report comes a number of appendix withspecific material tables and results from the computer calculations.

Innehållsförteckning

1 Inledning.............................................................................................................................11.1 Bakgrund.........................................................................................................................11.2 Syfte................................................................................................................................11.3 Metod..............................................................................................................................11.4 Avgränsningar.................................................................................................................2

2 Brandskydd.........................................................................................................................33 Lagar och föreskrifter .........................................................................................................3

3.1 Brandskyddsdokumentation ...........................................................................................43.2 Brandteknisk klassindelning...........................................................................................43.3 Utrymningsmöjligheter...................................................................................................53.4 Avvikelse från kravnivå..................................................................................................53.5 Föreskrifter angående bärförmåga vid brand..................................................................6

4 Pelardimensionering ...........................................................................................................84.1 Beräkningsförutsättningar...............................................................................................84.2 Förutsättningar för datorberäkningar..............................................................................84.3 Laster ..............................................................................................................................84.4 Valda pelardimensioner ..................................................................................................9

5 Brandskyddsmetoder ........................................................................................................105.1 Typgodkännande...........................................................................................................115.2 Bestämning avisolertjocklek.........................................................................................115.3 Målning som brandskydd .............................................................................................115.4 Inklädnad med gips.......................................................................................................125.5 Inklädnad med fibersilikatskiva....................................................................................125.6 Inklädnad med stenull...................................................................................................13

6 Resultat/Slutsats................................................................................................................14Referenser .................................................................................................................................17

Tryckta referenser.................................................................................................................17Elektroniska referenser .........................................................................................................17Muntliga referenser...............................................................................................................18

Tabeller och figurer

Tabell 4.1 Pelarens dimensionerande last i brottgräns och brandlastfall....................................9Tabell 4.2 Pelarens bärförmåga och utnyttjandegrad i resp. lastfall och tvärsnitt......................9Tabell 6.1 Sammanställning lägsta brandskyddskostnad. ........................................................14Tabell 6.2 Sammanställning lägsta brandskyddskostnad med hårda material. ........................14

Figur 5:1 Stålpelare inbyggd i vägg..........................................................................................10Figur 5:2 Samverkansbjälklag ..................................................................................................10Figur 5:3 Samverkanspelare, stål och betong...........................................................................10Figur 5:4 Profilfaktor F/A.........................................................................................................11Figur 5:5 Montering av gipsskivor på rörprofil........................................................................12Figur 5:6 Montering av gipsskivor på H-profil ........................................................................12Figur 5:7 Montering med spiralskruv .......................................................................................13

Brandskydd av stålprofiler – en jämförelse av kostnader för olika brandskyddsmetoder. 02-06-04Anna Holmgren

1

1 Inledning

1.1 BakgrundJ&W är ett konsultföretag med affärsområdena Arkitektur och Design, Byggprojektering,Energi och Miljö, Management, Samhällsbyggnad samt Systems. På J&W Byggprojektering iLinköping arbetar nio konstruktörer med projektering av byggnader. I deras arbete ingår ävenatt hitta lösningar för en byggnads fysiska brandskydd.

Så här skriver Håkan Lantz, J&W Byggprojektering, Luleå, i J&W:s interntidning Hus-Notiser nr 2/98 om vad brandskyddsprojektering innebär för konstruktörerna i företaget:

”Brandskyddsprojektering innebär att vi är med och utformar brandskyddet i ett projekt m h t till gällande byggregleroch beställarens önskemål.”1

” Brandskyddsprojektering innebär för oss i första hand att brandskyddet utformas enligt gällande byggregler på ettsätt som är optimalt för våra beställare m h t till skyddseffekt och ekonomi. Inom reglernas ramar finns oftamöjligheter att uppfylla funktionskraven för brandskydd på flera olika sätt.”2

Frågor som rör detta och material härom ingår i kursmaterialet för en internutbildning ombrandskyddsfrågor som hölls i januari 2002. På den kursen efterlystes något hjälpmedel förkostnadseffektiva val av brandskydd i konstruktioner, vilket gav uppslag till denna rapport.

Projekteringsarbeten ska göras i samråd med beställaren. För att på ekonomiskt bästa sättvälja metod till brandskydd av stålpelare behöver man analysera de olika metodernasanvändningsområden, då det kan vara svårt att hitta en säker metod utan att använda sig avschabloner eller överdimensionering. För att som konstruktör kunna erbjuda den mestekonomiska lösningen till beställaren är en studie kring dessa frågor önskvärd. Därmed kan enlathund vara till hjälp i projekteringen.

En tabell med jämförelse av olika material och dess kostnader gör det lättare att se för vilketpelartvärsnitt och vid vilken brandklass en viss typ av brandskydd är mest lämplig. Attöverdimensionera stålet är ett relativt dyrt sätt att klara brandskyddet och därför vill man hittamer kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla brandskyddskravet på annat sätt.

1.2 SyfteSyftet med rapporten är att analysera och jämföra olika metoder för brandskydd avstålkonstruktioner. I rapporten tas hänsyn till kostnader för brandskyddets material samtarbetskostnader för montering av detsamma. Med utgångspunkt från myndighetskrav ochuppgifter från tillverkare av brandskyddsmaterial ska arbetet mynna i en förteckning därkostnader för brandskydd för varje brandskyddsklass och profil ska kunna utläsas. Rapportenär tänkt att användas av konstruktörer och andra berörda inom byggbranschen.

1.3 MetodUtgångspunkten i rapporten är fakta om de olika brandskyddsmaterialen –vissa vanligenförekommande fabrikat har valts ut för att få utredningen hanterbar. För att jämförelsen skabli så realistisk som möjligt görs beräkningarna i rapporten med utgångspunkt från en frittstående pelare med fyrsidig brandbelastning. Lastberäkningar görs med givnabelastningsförutsättningar från ett för J&W vanligt förkommande projekt. Utifrån dessa

1 Hus-Notiser 98/2 sid. 22 Ibidem


2

beräkningar väljs sedan lämpliga dimensioner av brandskyddsmaterialet för de olikapelarprofilerna HEA, HEB och VKR med tunt respektive tjockt gods. Därefter jämförs deolika brandskyddsmetoderna gipsinklädnad, inklädnad med fibersilikatskivor,stenullsisolering och målning sett ur ekonomiskt perspektiv. Materialet sammanställs i enförteckning, vilken är tänkt att fungera som en guide för byggprojektören där denne vid givenbrandklass kan se vilken metod som lämpar sig bäst för brandskydd av den aktuella pelaren.

Prisuppgifter hämtas i huvudsak från Wikells Byggberäkningar (Sektionsfakta) och i vissa fallfrån tillverkare/leverantör för respektive produkt. Tidsåtgång för målningsarbetet är beräknadav Sandå Måleri, Växjö och tidsangivelser för inklädnad med stenull har angivits av J&WManagements kalkylavdelning i Stockholm. Vissa kostnader för infästningsmaterial harhämtats från tillverkare eller återförsäljare.

Att uppgifter kommer från olika källor medför en osäkerhet i resultatet. I verkliga fall berorkostnaderna även av hur stora mängder det handlar om. I det här fallet är det ett generellt prisper meter pelare som efterfrågas.

Boverkets Byggregler, BBR, utgör utgångspunkten för gällande regler och föreskrifter kringbrandskyddsdimensioneringen och ett utdrag ur denna författning återfinns i början avrapporten. Därefter följer en beskrivning av den pelare, med belastningar och övrigaförutsättningar, som ligger till grund för valet av pelardimensioner i arbetet. Lastberäkningaroch dimensionering av pelaren görs med hjälp av Stålkalkylatorn, WinStatik från SkanskaSoftware. Se även förklarande text i kapitel 4, Pelardimensionering. Då pelarprofiler valts ierforderlig storlek bestäms isolertjocklek enligt dimensioneringsanvisningar från respektivetillverkare. De flesta material kan dimensioneras på flera sätt och därför finns som bilaga fleratabeller gällande samma material. Slutligen utreds konsekvenserna av brandskydd i de olikabrandskyddsmetoderna för resp. pelartvärsnitt och kostnader för brandskyddet jämförs.Resultatet sammanställs i en tabell som för varje brandklass visar den mest kostnadseffektivametoden.

1.4 AvgränsningarEn aspekt som är aktuell och har betydelse för totalkostnaden ur ett långsiktigt perspektiv ärhur de olika brandskyddsmetoderna påverkar miljön, både i tillverkning och arbetsmiljö för desom hanterar materialen, men även vilka konsekvenser de ger för miljön i händelse av brand.Ytterligare en sak att undersöka är hur pelarens tvärsnittsökning värderas. Hur mycket är detvärt att hålla det smalt? Dessa frågor har inte kunnat rymmas i detta examensarbete.Förhoppningsvis kan det ge inspiration till andra studier kring brandskydd.

Jag har i detta arbete inte tagit hänsyn till kostnader för blästring och grundmålning utanförutsätter att detta är lika för alla metoder. Ytbehandling av det monteradebrandskyddsmaterialet är beroende av vilken placering pelaren har och vilket slagsytbehandling man väljer. På grund av detta har jag inte räknat med sådana kostnader i dettaarbete.


3

2 BrandskyddI en bärande stålstomme avgörs bärförmågan vid brand av hur varmt stålet tillåts bli.Påverkande faktorer är brandbelastning, lokalens verksamhet och utformning samt antaletdörrar och fönster i lokalen. Då man dimensionerar stålkonstruktioner måste hänsyn tas tillstålets minskade hållfasthet i händelse av brand. Hållfastheten minskar på grund av ståletsökade temperatur vid brand och för att klara de krav som finns måste stålet ökas i dimensioneller kläs in med ett isolerskikt av något brandhärdigt material. Hur tjockt isolerskiktet måstevara beror av vilken brandskyddsklass konstruktionen tillhör, vilket tvärsnitt pelaren har ochnaturligtvis också av vilket brandskyddsmaterial som används. Boverket har i sinförfattningssamling uppgett de krav som gäller för brandskydd i Boverkets Byggregler, BBR(1998) och i Boverkets Konstruktionsregler, BKR (1998). Dessa regler med tillhöranderådstext ligger till grund för dimensionering av brandskydd.

Det är viktigt att i projekteringsskedet avsätta tid till brandskyddsfrågorna, så att brandskyddetblir tillräckligt och får det utrymme som krävs i konstruktionen. I projekteringen avbrandskydd finns en rad faktorer att beakta och i denna rapport utreds, som tidigare nämnts,brandskyddet av en byggnads bärande pelare. Den pelare som ligger till grund för rapportensdimensioneringsberäkningar är en fiktiv pelare med laster och övriga förutsättningar enligtkapitel 4, Pelardimensionering. Dessa ingångsvärden är till för att kunna jämföra de olikabrandskyddsmetoderna så tydligt och rättvisande som möjligt.

Inklädnad av en byggnads stomme minskar skadorna vid brand och risken för ras under ochefter branden reduceras. Med brandlarm installerat ökar möjligheterna till snabb upptäckt avbrand och snabb utrymning av lokalen samt tidiga insatser av räddningstjänsten. Följden blirminskad risk för brandspridning och smidigare släckningsarbete.3

3 Lagar och föreskrifterBoverkets Byggregler, BBR (BFS 1998:38) och Boverkets Konstruktionsregler, BKR (BFS1998:39) är författningar som innehåller föreskrifter och råd till huvudförfattningarna Plan-och bygglagen, PBL (1987:10), Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.,BVL (1994:847) samt Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., BVF(1994:1215). Dessa föreskrifter gäller vid uppförande av byggnad, för tillbyggda delar och vidtillbyggnad, mark- och rivningsarbeten, samt för tomter som tas i anspråk för bebyggelse4.

Lagstiftningen kring brandskydd återges i Boverkets Byggregler, BBR (1998). Ytterligareregler angående bärförmåga vid brand finns i Boverkets Konstruktionsregler, BKR (1998). I2§ Byggnadsverkslagen, BVL (1994) står EU:s 2:a väsentliga krav på byggnadsverk Säkerheti händelse av brand. I Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk iByggnadsverksförordningen, BVF (1994) finns en fylligare tolkning av kravet införd. Dennatolkning lyder:

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

4§ Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att:1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt,

och

3 Brandskydd av stålkonstruktioner Allmän del, sid. 154 Boverkets byggregler, BBR sid. 13-14


4

5. räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats.

Beträffande tillämpningen av dessa krav, se VL 4-6 i kapitlet Övergripande regler.

Kraven på brandskydd i BBR har sin grund i EU:s tillämpningsdokument Safety in case of fire5.Räddningstjänstens insatstid (BBR 5:1) har betydelse för hur stor omfattningen avkonstruktionens fysiska brandskydd behöver vara. Insatstiden innefattar den tid som går fråndet att insatsstyrkan larmas till dess att det egentliga räddningsarbetet påbörjas.6

Statens räddningsverk har gett ut ett meddelande med rubriken Kommunalräddningstjänstplan, där lämpliga insatstider för bebyggelse anges. Byggbeståndet delas upp igrupp I, II och III med normal insatstid under 10, 20 respektive 30 minuter. Koncentreradcentrumbebyggelse, byggnader som är särskilt brandfarliga, vårdinrättningar, hotell,bostadshus högre än 4 våningar och liknande hör till grupp I. Bostadsområden med villor,radhus eller flerfamiljshus lägre än tre våningar, större byar och enstaka större industriertillhör grupp II och till grupp III räknas enstaka byggnader och gårdar samt mindre byar.7

3.1 BrandskyddsdokumentationI projekteringsskedet ska en brandskyddsdokumentation upprättas. I denna skaförutsättningarna för brandskyddets utförande samt brandskyddets utformning redovisas.

Råd: Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser,brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och iförekommande fall beskrivning av de brandskyddstekniska installationerna samt plan för kontroll ochunderhåll8.

Dokumentationen ska redovisa lägstanivån på brandskyddet och förutsättningarna förbrandskyddets utförande ska framgå. Brandskyddsdokumentationen är särskilt viktig då manvill frångå vedertagna utföranden för brandskyddet, se vidare under avsnitt 3.4 Avvikelse frånkravnivå. Det kan gälla till exempel små eller få öppningar för brandgasventilation. Vidmindre avvikelser från föreskrifterna kan det räcka med ett godkännande frånbyggnadsnämnden enligt BBR 1:2 sista stycket. Exempel på utformning avbrandskyddsdokumentation finns i handboken Brandskyddsdokumentation9.

3.2 Brandteknisk klassindelningI BBR delas byggnader in i brandklasserna Br1, Br2 och Br3. Byggnaden bedöms medhänsyn till dess konstruktion, användning och personbelastning utifrån möjligheterna tillutrymning och risken för personskador i det fall byggnaden skulle störta samman.10

Klassindelningen görs efter funktion, där R står för bärförmåga, E för integritet och I förisolering. Dessa beteckningar följs av ett tidskrav till exempel 30, 60 eller 90 minuter vilketanger minsta tid konstruktionen förutsätts stå emot brand med avseende på respektivefunktion. I denna rapport behandlas krav på bärförmågan. Vidare beaktas i denna rapport ävenklassbeteckningen på materialet: obrännbart, brännbart eller svårantändligt material.11

5 Byggvägledning 6, Brandskydd , sid.116 Ibidem, sid.127 Ibidem, sid.128 BBR avsnitt 5:12, sid.349 Byggvägledning 6, Brandskydd, sid.1510 BBR avsnitt 5:2111 Ibidem


5

I BBR 5:21 grupperas byggnader i brandtekniska klasser enligt följande:Byggnader där brand medför stor risk för personskador skall utföras i klass Br1. I sådana byggnader ställs dehögsta kraven på bl.a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner. Byggnader där brand kan medföramåttlig risk för personskador skall utföras i klass Br2. Övriga byggnader får utföras i klass Br3.

Råd: Byggnader med tre eller flera våningsplan bör utföras i klass Br1.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i klass Br1:

- Byggnader med sovande som inte förväntas ha god lokalkännedom.- Byggnader avsedda för personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.- Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i lägst klass Br2:

- Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns ivindsplanet.- Byggnader med samlingslokaler i markplanet.- Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas i enheter av högst dennastorlek genom brandväggar i lägst klass REI-M60 (se BBR 5:221).

3.3 UtrymningsmöjligheterDen bärande konstruktionen ska dimensioneras så att möjlighet till utrymning tillgodoses utanrisk för personskador. Detta innebär att stommens bärförmåga ska vara så stor att den klararden tid som förväntas åtgå för att utrymma lokalen/byggnaden.

Enligt BBR 5:31 gäller att:Byggnader ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Risken för att personer skadas avnedfallande byggnadsdelar eller genom fall eller trängsel, samt risken för att personer blir instängda i nischer elleråtervändsgångar skall särskilt beaktas.

Råd: Tillfredsställande utrymning innebär antingen en fullständig utrymning av samtliga personer som befinnersig i en byggnad eller – vilket har aktualitet för t.ex. vårdanläggningar eller mycket höga byggnader – enförflyttning till en säker flyktplats inom byggnaden för de personer, som befinner sig inom den av branddirekt berörda delen. I det senare fallet måste skydd mot värme och toxiska gaser kunna erhållas under ettfullständigt brandförlopp eller under minst den tid, som i ogynnsammaste fall fordras för att en brand vidaktuella förutsättningar skall vara helt släckt.

Exempel på metoder för dimensionering av utrymningsvägar finns i Boverkets rapport 1994:10Utrymningsdimensionering. (BFS 1995:17)

3.4 Avvikelse från kravnivåI vissa fall kan man frångå de generella kraven på brandskydd. Om det till exempel finnssprinklersystem eller utrymningslarm installerat i byggnaden, eller om räddningstjänstensinsatstid är mycket liten kan man förutsätta att kraven istället tillgodoses på detta sätt. Avstegfrån kraven kan alltså göras så länge säkerheten bibehålls på motsvarande nivå.

I lokaler där det är särskilt viktigt att brand upptäcks tidigt bör det installeras automatiskabrandlarm. Till denna kategori hör bland annat sjukhus, hotell för fler än 100 gäster ochbostäder för alternativt boende. Utförande av automatiska brandlarm bestäms av reglerutformade av Statens räddningsverk, SWELARM och försäkringsbolagen.12

En annan möjlighet är att installera utrymningslarm som meddelar personer i byggnaden attde ska utrymma. Detta behövs i lokaler där personer inte kan förväntas känna tillutrymningsvägarna till exempel varuhus, teater- och biografsalonger mm samt hotell. Ävensammanträdesrum i kontor, där flera personer kan förväntas vistas utan att uppmärksamma en

12 Byggvägledning 6, Brandskydd, sid. 60


6

brand som kan spärra utrymningsmöjligheten via korridor e.d. är ett sådant utrymme. Larmetbör installeras om rummet rymmer fler än 30 personer, fler än 10 personer och gångavståndettill närmaste utrymningsväg är längre än 10 meter eller om utrymningsvägen inte kan nåsinnan kritiska förhållanden uppstår. Föreskrifter och kommentarer för utförande avutrymningslarm finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse Utrymning, AFS 1993:56.13

Brandskyddet i rapportens beräkningsdel är dimensionerat under förutsättning att kraven skaklaras utan kompletterande installationer.

3.5 Föreskrifter angående bärförmåga vid brandAvsnittsnumreringen under 3.5 följer avsnitten i BBR. Därför kan hänvisningar till andraavsnitt ibland syfta till text som ej finns med i rapporten.

5:8 Bärförmåga vid brand5:81 AllmäntBärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet iform av knäckning, vippning, buckling o.d., är betryggande vid brand och föreskriven last. Bärverkens delar,inklusive upplag, fogar, förband o.d., skall därvid utformas så att sammanstörtning inte inträffar under giventidsperiod enligt kraven på brandteknisk klass för byggnadsdelar enligt avsnitt 5:82 med brandpåverkan enligtSIS 02 48 20 (2).

Bärverkens dimensionering får som alternativ även baseras på modell av ett naturligt brandförlopp enligt avsnitt5:83.

Efter särskild utredning kan, i vissa fall, konsekvenserna av sammanstörtning accepteras. Avsteg från de itabellerna (a) och (b) i avsnitt 5:821 angivna brandtekniska klasserna kan då göras. Då så sker fårutrymningssäkerheten inte försämras och riskerna för räddningstjänstpersonalen samt påverkan på omgivningeninte öka. Byggnadsdelar för vilka sammanstörtning accepteras skall vara så belägna att de lätt kan identifieras ochobserveras.

Råd: Exempel på byggnadsdelar som avses i tredje stycket är takfot, balkong och icke brandavskiljandeundertak. (BFS 1995:17)

I vissa fall kan en lägre del av en byggnad utföras i lägre brandteknisk klass förutsatt att den högre delensbärförmåga och stabilitet är oberoende av den lägre delens.

Om det för en byggnadsdel finns krav på utförande i en högre brandteknisk klass i avskiljande avseende, skallbyggnadsdelen utföras i den högre klassen även i bärande avseende. Bjälklag, som skall utföras i en vissbrandteknisk klass i avskiljande avseende, skall ha bärverk i lägst samma klass. Väggar som är avskiljande i enviss brandteknisk klass får stabiliseras av bjälklag enligt avsnitt 5:82.

5 :82 Dimensionering genom klassificering5 :821 Kravnivå

Byggnadsdelar skall i bärande avseende utföras i den brandtekniska klass som anges i nedanstående tabeller (a)och (b). Därvid får första kolumnen (f≤200) i tabell (a) utan särskild utredning tillämpas för t.ex. bostads- ochkontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller.

Första kolumnen får även tillämpas vid högre brandbelastning än 200 MJ/m2, om byggnaden förses medautomatisk vattensprinkleranläggning eller om förutsättningar finns för att en brand är helt bekämpad genomräddningstjänstens insatser, senast 60 minuter efter brandutbrottet.

Om det i byggnadsdelen ingår brännbart material, behöver detta endast beaktas i skälig utsträckning vid beräkningav brandbelastning. (BFS 1995:17)

13 Byggvägledning 6, Brandskydd, VL 35, sid. 61


7

Tabell a. Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende för en byggnad i klass Br1.

Byggnadsdel Brandteknisk klass vidBrandbelastning f (MJ/m2)

f ≤200 f ≤400 f >400

1. Vertikalt bärverk samtstomstabiliserande horisontellt bärverka) i byggnad med högst 2 våningsplan R 60 R 120 R 240

b) i byggnad med 3-4 våningsplan– bjälklag

R 60 R 120 R 240

– övriga bärverk R 60 R 120 R 240

c) i byggnad med 5-8 våningsplan

– bjälklag R 60 R 120 R 240

– övriga bärverk R 90 R 180 R 240

d) i byggnad med fler än 8 våningsplan R 90 R 180 R 240

e) under översta källarplanet R 90 R 180 R 240

2. Horisontellt ej stomstabiliserandebärverk

R 60 R 120 R 240

3. Trapplopp och trapplan i trapphus R 30 R 30 R 30

Tabell b. Föreskriven brandteknisk klass i bärande avseende för en byggnad i klass Br2 eller Br3

Brandteknisk klass förByggnad i klass

Byggnadsdel

Br2 Br3

1. Vertikalt bärverk samtstomstabiliserande horisontellt bärverk

a) bostadshus R 30 R 15

b) annan byggnad än bostadshus R 30 –

c) under översta källarplanet1 R 90 R 90

2. Horisontellt ej stomstabiliserandebärverk

a) bostadshus R 30 R 15

b) bottenbjälklag vid bostadslägenheteröver sammanhängande kryputrymme

R 30 R 30

c) annan byggnad än bostadshus R 30 –

3. Trapplopp och trapplan i trapphus underöversta källarplanet

R 30 R 30

1Vid högre brandbelastning än 200 MJ/m2 skall tabell (a) tillämpas.

Dimensioneringen kan även göras med brandbelastning som utgångsläge. Tabell överdimensionerande brandbelastning finns på sidan 186 i Byggvägledning 6, Brandskydd. I dettaarbete har ståltemperaturen i dimensioneringen bestämts med standardbrandtemperatur.


8

4 PelardimensioneringDimensionering har gjorts för en fiktiv pelare med för J&W:s projekt vanligt förekommandelaster och övriga förutsättningar. Med framräknad pelarlast i de båda belastningsfallenbrottgräns och brand har dimensioneringsberäkningarna utförts med hjälp av programmetStålkalkylatorn från Skanska Software. Den last som använts i datorberäkningarna är lastenenligt avsnitt 4.3 Laster. Övriga ingångsvärden som använts i programmet redovisas i bilaga18-33 och resultatet finns sammanställt i tabell 4.2 Pelarens bärförmåga och utnyttjandegradi resp lastfall och tvärsnitt sid. 9.

4.1 BeräkningsförutsättningarDim. lastvärden i brottgränstillstånd enligt BKR 2:321 tabell a, lastkombination 1.I brandlastfallet används reducerade laster enligt BKR 2:321 tabell b, lastkombination 7.Brandlasten Qak är termisk och i denna beräkning antas brandlasten Qak = 0, varför den intevidare beaktas.Alla partialkoefficienter γƒ sätts till 1,0.Materialets hållfasthetsvärden förhöjs i brandlastfallet genom att γn sätts till 1,0.Den belastade arean är i exemplet >3*30 m2 (enligt dimensioneringsreglerna för lastgrupp 2,BKR) varför den utbredda lasten får reduceras med faktor β=0,7.

4.2 Förutsättningar för datorberäkningarTvå beräkningar har gjorts för varje pelartvärsnitt- en i brottgränstillståndet och en ibrandlastfallet. I programmet anges säkerhetsklass och hänsyn till toleranser under attribut. γmoch γn =1,0 då man markerar säkerhetsklass Sk1 och försumbara toleranser, vilket gäller förlastfallet brand. Sk3 ger γn =1,2 och ej försumbara toleranser medför γm=1,1.I brottgräns markeras Sk3 för samtliga profiler och i lastfallet brand markeras Sk1 för attprogrammet ska fungera tillfredsställande.

4.3 LasterLastberäkningarna redovisas i tabell 4.1 nedan och pelarens bärförmåga vid olikapelartvärsnitt kan utläsas i tabell 4.2. Redovisning av resultatet från datorberäkningarna finns ibilaga 18-33 för brottgräns- respektive brandlastfallet.


9

FörutsättningarSnözon 2 So = 2,0kN/m2, ψΤ=0,7Sadeltak,αΤ=Τ11° formfaktor µ = 0,8Karakteristiskt lastvärde, snö: Sk =2,0*0,8 = 1,6 kN/m2

Nyttig last huvudlast: 1,3*(1,0+1,5)*0,7=2,3 kN/m2Säkerhetsklass: Sk 3Partialkoefficient huvudlast: γf = 1,3Övriga variabla laster: γf = 1,0Lastarea: 37 m2

Tabell 4.1 Pelarens dimensionerande last i brottgräns och brandlastfall.Lasttillskott Brottgränstillstånd Brandlastfall

Karakteristiskt värde kN/m2γf resp.

γf*ψdim.

lasttillskottγf resp.

γf*ψdim.

lasttillskottSnölast 1,6 0,7 41,4 0,7 41,4ET tak 0,3 1,0 11,1 1,0 11,1ET bjälklag 3,8 1,0 140,6 1,0 140,6ET pelare vån. 2 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0Nyttig last bunden del 1,0 0,9 33,7 0,7 25,9Nyttig last fri del 1,5 0,9 50,5 0,4 19,4ET bjälklag inkl.överbyggnad 5,5 1,0 203,5 1,0 203,5Total last på pelare1 vån 15,7 482,8 444,0

4.4 Valda pelardimensionerPelaren ska utföras i HEA-, HEB- och VKR-profil. Den sistnämnda med tunt respektive tjocktgods. I nedanstående tabell redovisas de dimensioner som beaktas vidare i rapporten medberäknad bärförmåga i brottgräns respektive brandlastfall.

Tabell 4.2 Pelarens bärförmåga och utnyttjandegrad i resp. lastfall och tvärsnitt.Brottgräns Brand

Pelarprofil Ncd µµµµ = N/Ncd Ncd µµµµ = N/NcdHEA 180 498,5 0,97 598,2 0,74HEB 160 516,8 0,93 620,2 0,72VKR 120*120-10 562,9 0,86 675,5 0,66VKR 150*150-5 538,5 0,90 646,2 0,69


10

5 BrandskyddsmetoderStommar av stål byggs idag i stor utsträckning in i väggar (figur 5-1) och bjälklag (figur 5-2).På det sättet vinner man rumsutrymme och behovet av brandskydd minskar markant, då stålet

skyddas av vägg ellerbjälklagsmaterialet.

Då pelardimensionen ofta ärliten kan den få plats inne iväggen och får då skydd avväggens isolering ochskivmaterial. Detta gör attstålets brandskydd ärtillräckligt för att klara brandupp till 90 minuter utanytterligare åtgärder.14

Står däremot pelaren fritt i rummet måste brandskyddet lösasmed ökad ståldimension eller inklädnad av något material.Ibland används också samverkanspelare (figur 5-3), där ståletskyddas av kringgjuten betong.

De metoder som jämförs i denna rapport är inklädnad med gips– både vanlig gipsskiva och ProtectF-skiva,Promatectinklädnad, inklädnad med stenull samtbrandskyddsmålning. Kostnaden för samtliga materialförutsätter att stålet är blästrat och grundmålat. De fabrikat somhar studerats är de för J&W vanligast förekommande: Gyproc,Gullfiber, Rockwool och Promatect samt Unitherm. Närmarebeskrivning av respektive material återfinns i avsnitt 5.2-5.5.För att jämförelsen ska bli så rättvisande som möjligt hämtaskostnader för material och montering av de olika metoderna imöjligaste mån från Sektionsfakta, Wikells Byggberäkningar,som har jämförbara priser per enhet för de flesta material och

arbetsmoment. Dessa prisuppgifter är dock något generaliserade och i det verkliga fallet hartotala mängder betydelse för löpmeterkostnaden. För vissa detaljer och något material harkostnaden hämtats från tillverkare eller återförsäljare. Arbetstid för inklädnad med stenull harhämtats från J&W Managements kalkylavdelning i Stockholm.Stålets kritiska temperatur är det som styr hur brandskyddet ska dimensioneras. Dendimensionerande ståltemperaturen beror av pelarens utnyttjandegrad. Vid låg utnyttjandegradaccepteras högre temperatur i stålet och profilen kräver relativt liten mängd isolering för attuppfylla brandskyddskraven. Utnyttjas däremot stålet till fullo måste isolertjockleken varastörre för att brandskyddet ska vara tillräckligt. Vid dimensionering kan man antingenanvända tabellvärden från tillverkaren eller ta fram maximal ståltemperatur med hjälp avEurocode 3 och bestämma isolertjocklek med hjälp av diagram. Ofta ger dettatillvägagångssätt ett tunnare isolerskikt, men det är också mer tidskrävande iberäkningsskedet.

Monteringen av de olika brandskyddsskivorna görs enligt föreskrifter från respektivetillverkare. De flesta skivorna monteras med någon sorts skruv eller klammer så att

14 Stålbyggnad sid. 223

Figur 5-1 Samverkansbjälklag.

Figur 5-2 Samverkanspelare,stål och betong.

Figur 5-1 Stålpelare inbyggd ivägg.


11

isoleringen bildar en fristående låda kring stålet (vilket gör att stålprofilen är helt isolerad frånvärmeledande material). En annan infästningsmetod är att använda stålstift, vilka skjuts ellersvetsas fast i stålpelaren. Vissa isolermaterial kräver en stålregel närmast pelaren för att hållaisoleringen på plats.

En aspekt att ta hänsyn till, som skulle kunna utredas närmare, är ytbehandlingen avbrandskyddet och vad den i olika utföranden i så fall ger för tillskott till totalkostnaden.

5.1 TypgodkännandeIsolermaterialen indelas i olika klasser efter brännbarhet. Klassbeteckningarna är obrännbartmaterial, brännbart material och svårantändligt material. Samtliga jämförda isolermaterial irapporten är typgodkända. Även dimensioneringsanvisningarna är typgodkända, vilketinnebär att om man följer tillverkarens dimensioneringsanvisningar kan angivet brandskyddförutsättas.

5.2 Bestämning avisolertjocklekFör att bestämma tjockleken av ett isolermaterial behöverman ingångsdata gällande brandskyddsklass, högstatillåtna ståltemperatur och profilfaktor F/A (Figur 5-4).Profilfaktorn anger hur brandexponerad stålprofilen äroch beskriver hur profilens form, brandisoleringen ochanslutande konstruktionsdelar påverkar uppvärmningenav stålet. F står för stålets exponerade omkrets och A ärstålets tvärsnittsarea. Ju lägre F/A-värde desto längre tidtar uppvärmningen av stålet. Hur profilfaktorn bestämsvarierar något med stålprofil och isolermaterial.15

Behovet av ingångsdata varierar med beräkningsmetod. Det enklaste sättet att bestämmaisolertjocklek är att använda sig av tillverkarens standarddimensionering, där man medvetskap om brandklass och ståltvärsnitt läser av ett generaliserat värde i tabell. Ofta ärmaximal ståltemperatur i dessa tabeller satt till 450°C. Vill man istället ha en specifikdimensionering för det aktuella fallet kan man med hjälp av stålets utnyttjandegrad ta reda påmaximalt tillåten ståltemperatur och med den och profilfaktorn som ingångsvärden bestämmaskikttjocklek ur materialspecifika diagram. På detta sätt kan isolertjockleken och därmedmaterialkostnaden minimeras.

5.3 Målning som brandskyddI konstruktioner där tvärsnittet inte tillåts öka i storlek är brandskyddsmålning en användbarmetod för att brandskydda en pelare. Vid brand sväller färgen upp till ett flera centimetertjockt skumskikt och isolerar på så sätt stålet. Den färg som jämförts i denna studie ärUnitherm Aqua. Färgen marknadsförs i Sverige av Finja Bemix.

Arbetet är tidskrävande och ska utföras av utbildad målare. Färgen appliceras i ett eller fleraskikt efter att stålet blästrats och grundmålats med hänsyn till aktuell miljöklass. Det ytterstalagret utgörs av en täckfärg. Valet av färg och utförande ska göras enligt anvisningar frånrespektive färgleverantör, så att brandskyddets funktion inte påverkas negativt. Färgen kanappliceras med pensel, roller eller spruta antingen på plats eller i verkstad. En

15 Brandskydd av stålkonstruktioner sid. 9

Figur 5-3 Profilfaktor F/A.


12

brandskyddsmålad yta får inte kläs in eller tapetseras då detta hindrar färgen från att svälla videventuell brand.16

Tunna profiler vid brandmotståndstid över 60 minuter kräver en annan typ av brandskydd föratt bibehålla bärförmågan. Vid brandskyddsmålning av pelare exponeras hela profilen. En H-profil och en fyrkantsprofil får i dimensioneringsberäkningar något olika värden på F/A pågrund av profilernas olika geometri. Specifika F/A-värden för respektive profil och metodfinns redovisade i aktuella tabeller i bilaga 1-17.

5.4 Inklädnad med gipsGips består till c:a 25% av vatten. Vid brand frigörs och förångas vattnet (kalcinering) ochdenna process kräver en stor mängd energi. Tack vare detta ger gips ett bra skydd mot brand,då temperaturhöjningen i stålet fördröjs. Ytskiktet kan målas eller tapetseras och lämpar sigbra som brandskydd då man vill ha en yta som medger målning eller tapetsering. Gipsskivorkan monteras av byggarbetarna och kräver ingen specialkompetens eller speciella verktyg. Enannan fördel är att stålet inte behöver förbehandlas för att skyddas med gipsskivor.

Gipsskivor har begränsadslagtålighet och komplexa detaljer istommen kräver kringbyggnad. Förtypgodkännande krävs minst 5 mmluftspalt mot stålfläns. Detta kravuppfylls med hjälp avtvärsnittsspecifikamonteringsprofiler.(figur 5:6 och5:7) Gipsskivor tål endast småmängder fukt och ska ej hellerutsättas för temperaturer över 45°Cunder längre tid.

Gipsskivor som finns med i jämförelsen är Gyproc Normaloch Gyproc Protect F. Protect F är en brandgipsskiva som har

bättre egenskaper för brandskydd än en vanlig gipsskiva. Den har en annan sammansättningsom gör att det tar längre tid för det bundna vattnet i skivan att förångas. Protect F-skivankrymper mindre och efter förångningsfasen fungerar den som ett isolerskikt, medan GyprocNormal spricker upp och ramlar ner. Båda skivorna har en kärna av obrännbart material ochytskikt av kartong och är klassade som tändskyddande beklädnad med ytskiktsklass 1. OmGyproc Protect F används krävs oftast färre antal skivor vilket medför minskad kostnad förbåde material och monteringsarbete. Ska flera lager påföras monteras skivorna växelvis så attöverlappande hörn bildas, (figur 5:6 och 5:7). Springor större än 3 mm ska tätas med GyprocGipsbruk G 66. Tvärskarvar får göras med en förskjutning på 300 mm mellan skivlagen.Vikten hos Normal- respektive Protect F-skivan är 9 kg/m2 respektive 12,7 kg/m2.

5.5 Inklädnad med fibersilikatskivaPromatect är en fibersilikatskiva som är avsedd för högtemperatur- och brandisolering.Materialet består i huvudsak av cement, kalkfiller och armering av naturliga cellulosafibrer.Promatectskivorna är lätta att montera utan montageprofiler (hörnprofil rekommenderas docktill skivtjocklek 10 och 12 mm) och de tillverkas i olika tjocklekar vilket gör att brandskyddupp till 120 minuter klaras med enkel skiva. Liksom för gipsinklädnad krävs ingen 16 Brandisoleringsmaterial sid. 18

Figur 5-5 Montering avgipsskivor på H-profil.

Figur 5-4 Montering avgipsskivor på rörprofil.


13

förbehandling av stålet. Skivorna är fuktbeständiga, formstabila och hållfasta. Promatect Hhar en densitet av 870 kg/m3 och Promatect L 450 kg/m3, vilket gör tyngden/skiva jämförbarmed gipsskivorna. Vid brand avger materialet inga giftiga gaser. Ytan är slät och kan målas.Rekommendationer kring ytbehandling finns i Promatects byggtekniska anvisning, sidan 11.Promatectskivornas vanligaste användningsområde är just inklädnad av stålkonstruktioner.Oftast görs en fristående låda kring stålprofilen, genom att sammanfoga fyra skivor medskjutdyckert, kamspik eller skruv. För att få fram erforderlig skivtjocklek användsdimensioneringsgång och tabeller i tillverkarens byggtekniska anvisningar. Det finns flera sättatt bestämma skivtjockleken på, både med hjälp av uträknat F/A-värde och med tabell därman vid given brandklass läser av erforderlig tjocklek.

5.6 Inklädnad med stenullStenullsskivor har mycket goda brandegenskaper då stenullsfibern tål över 1 000°C.Materialet är poröst och kräver något slags inklädnad för att få en mer slitstark yta. I de fall entålig eller behandlingsbar yta önskas är det dock vanligt att man istället väljer den hårdareskivan även till brandskyddet. Stenullsmaterialet passar alla typer av balkar och pelare ochden är lätt att komplettera för högre brandklasser. Någon förbehandling av stålytan krävs intemen vid montering med stålstift krävs specialverktyg och kompetens för att hantera detta.

De fabrikat som utreds i rapporten är Rockwool Brandskiva 1355-00 från ParocAB och IsoverFireProtect 150 respektive 200 från Isover Gullfiber.

Skivorna består av specialtillverkad stenull och finns i tjocklekar från 20 till 100 mm.Skivornas ytskikt varierar med tillverkare och produkt. Isover har två olika brandskivor, varav

den ena har en yta av glasfiberfilt på ena sidan, vilket gör detmöjligt att måla direkt på stenullsskivan. Det krävs dock relativtmycket färg för att få ett tillfredsställande resultat. Infästningen påpelaren kan göras på flera olika sätt. Skjutning med stålstift är densnabbaste metoden, men kan enligt monteringsanvisningarnaendast användas då godstjockleken i stålet är minst 12 mm. I dethär fallet fungerar metoden endast för pelare HEB 160, med engodstjocklek på 13 mm, varför fästmetoden inte finns med iberäkningarna. Tidsåtgången och därmed kostnaderna är desammasom för svetsning.17 Den vanligaste infästningsmetoden är dockatt använda sig av svetsning med pinnsvets18. Stålstift svetsas fastpå stålpelaren varpå isoleringen trycks fast och förankras medlåsbricka. Det finns även möjlighet att använda en specialskruvoch på så sätt få en fristående låda kring pelaren (figur 5-5).

Gullfibers typgodkännande gäller då man använder Isover FireScrew som fästmetod, menäven andra sätt är möjliga att använda.

Pelare med hög profilfaktor (F/A) kräver relativt tjocka stenullsskivor. Om stenull användsvid ytskikt i bostäder måste den ytbehandlas då tåligheten mot slag är begränsad.Ofta används stenull även som ljudisolering i konstruktioner. Jämfört medljudisoleringsbehov är erforderlig tjocklek med avseende på brand förhållandevis liten och ioch med det uppfylls brandskyddskravet ”på köpet”. En förutsättning för att uppnå uppställdakrav i fråga om brand är att materialet monteras enligt hus-AMA eller efter anvisningar fråntillverkaren.

17 Enligt Bengt Öh, kalkylator J&W Management, Stockholm18 Enligt Anders Olsson, teknisk support Paroc AB, Skövde

Figur 5-6 Montering medspiralskruv.


14

6 Resultat/SlutsatsResultatet delas upp i två sammanställningar där Tabell 1 visar billigaste metod för att klarabrandskyddskravet och Tabell 2 visar billigaste metod för att klara samma krav med skivor avhårdare kvalitet. Härledning till de siffror som anges i sammanställningen kan göras i dematerialspecifika tabeller som finns som bilagor till rapporten.

Tabell 6.1 Sammanställning lägsta brandskyddskostnad.

Brandklass ProfilBilligaste brandskyddsmetod

inkl. infästning

Total-kostnad

Kr/mR30 HEA 180 Rockwool brandskiva 1355-00, 20 mm. 64

R30 HEB 160 Rockwool brandskiva 1355-00, 20 mm. 62

R30 VKR 120*120-10 Rockwool brandskiva 1355-00, 20 mm. 57


R60 HEA 180 Rockwool brandskiva 1355-00, 30 mm. 79




R90 HEA 180 Rockwool brandskiva 1355-00, 50 mm. 107

R90 HEB 160 Rockwool brandskiva 1355-00, 40 mm 89



R120 HEA 180 Isover FireProtect150, 60 mm. 311



R120 VKR 150*150-5 Isover FireProtect150, 80 mm. 381Samtliga skivor är infästa med stålstift.

Tabell 6.2 Sammanställning lägsta brandskyddskostnad med hårda material.

Brandklass ProfilBilligaste Brandskyddsmetod inkl.

infästning

Total-kostnad

Kr/mR30 HEA 180 Promatect H, 10/20 mm. 289

R30 HEB 160 Promatect H, 10/20 mm. 278

R30 VKR 120*120-10 Unitherm Aqua, 1000g/m2 176

R30 VKR 150*150-5 Promatect H, 10/20 mm. 261

R60 HEA 180 Promatect L, 20 mm. 347

R60 HEB 160 Promatect H, 15/20 mm. 281

R60 VKR 120*120-10 Promatect H, 15/20 mm. 259

R60 VKR 150*150-5 Promatect L, 20 mm. 323


R90 HEB 160 Promatect L, 20 mm. 332




R120 HEB 160 Promatect L, 25 mm. 394


R120 VKR 150*150-5 Promatect L, 40 mm. 563Samtliga skivor infästa med skjutdyckert eller klammer.

Stålets godstjocklek är betydande för brandskyddets omfattning. I tabellerna (Bilaga 1-17),kan utläsas att HEA180 och VKR 150 behöver störst skyddsskikt på grund av sin tunna


15

godstjocklek, medan HEB160 och VKR 120 klarar sig med ett mindre isolerskikt och därmedär billigare att brandskydda.

6.1 Olika metoders för- och nackdelarValet av infästningsmetod har betydelse för brandskyddets totalkostnad. Den störstabesparingen med avseende på infästningsmaterial är att arbetstiden kan kortas kraftigt. Attskjuta fast en brandskiva går minst dubbelt så fort som att skruva fast den. Mängden som skabehandlas har också betydelse då det krävs kostsamma specialverktyg och vissspecialkompetens för att skjuta fast brandskyddsmaterialet, men själva infästningsmomentetgår snabbare på detta sätt. Även valet av dimensioneringsmetod har betydelse förslutsumman. Väljer man att använda standarddimensionering med maximal tillåtenståltemperatur 450 °C får man ofta ett väl tilltaget isolerskikt. Dimensionering med högstatillåtna ståltemperatur baserad på stålets utnyttjandegrad gör att isolerskiktet i många fall kanminskas och därmed får man ett mer kostnadseffektivt brandskydd.

Stenull är i alla brandklasser det billigaste brandskyddsmaterialet. Montering med stålstift göratt arbetstiden per meter pelare blir mycket liten. I tabell 1 visas att Rockwool brandskiva1355-00 infäst med stålstift är den metod som ger den lägsta brandskyddskostnaden i de flestafall. För de två pelartvärsnitten med tunt gods i brandklass R120 är materialet i stället IsoverFireProtect 150, då Rockwool brandskiva 1355-00 med dessa förutsättningar inte är möjligtatt använda. Eftersom båda dessa skivkvaliteter är relativt mjuka och inte medgerytbehandling är skivornas användningsområde begränsat. Det billigaste sättet att få ett fullgottbrandskydd där ytan kan behandlas är att välja Isover FireProtect 150F infäst med stålstift,men då kan tillverkarens typgodkännande inte tillgodoräknas. Vill man ha möjlighet till dettaär istället Isover FireProtect 150F infäst med Isover FireScrew ett prisvärt alternativ.

Väljer man Rockwool brandskiva beror skivtjockleken i alla brandklasser utom R30 av vilkendimensioneringsmetod man väljer. Samtliga pelartvärsnitt får tunnare skivor och därmedmindre kostnad om man beräknar enligt maximal ståltemperatur-metoden. Med detta sätt attdimensionera klarar man även VKR 150*150-5 i R90, vilket inte är möjligt medstandarddimensionering. Detta isoleringsmaterial kan ej ytbehandlas, varför det inte går attjämföra rättvist med andra material då man eftersträvar ett ytbehandlingsbart resultat.

Vid användning av Gyproc gipsskivor blir antalet skivor detsamma för nästan alla varianteroberoende av vilken dimensioneringsmetod man utnyttjar. Endast i två fall minskar antaletskivor och därmed kostnaden om man använder sig av Dimensionerande ståltemperaturenenligt Gyproc Handbok kapitel 3:51. VKR 120 i R30 får ett billigare skydd med GyprocNormal. Övriga varianter får ett mer kostnadseffektivt skydd med inklädnad av ProtectF-skivor, som också ger tillräckligt skydd för samtliga profiler i R120. Skivorna fästs med skruvoch kräver ett antal monteringsprofiler, vilket gör att totalkostnaderna blir relativt höga trotsatt skivmaterialet i sig är förhållandevis lågt.

För de flesta fallen får man lägre kostnad med Promatect L jämfört med Promatect H. Ibrandklass R30 blir dock brandskyddet billigare med Promatect H för alla pelarprofiler, dåPromatect L ger en kraftig överdimensionering på grund av att den inte tillverkas i tjocklekunder 20 mm. Med de förutsättningar som använts i rapporten är Promatect L dock denfibersilikatskiva som klarar kraven i alla brandklasser. Vid dimensionering av Promatect Lblir skivtjockleken densamma oberoende av vilken dimensioneringstabell man använder.Skivorna fästs enklast och billigast med skjutdyckert eller klammer. Infästningsmetoden ärdock begränsad till skivor med tjocklek 20 mm och uppåt. Där brandskyddet klaras medtunnare skivor väljer man ofta att montera med två skivor utbytta till 20 mm vilket gör det


16

möjligt att skjuta fast de tunnare skivorna i de tjockare. På så sätt slipper man också undan demonteringsprofiler som krävs om man väljer enbart de tunna skivorna och skruvinfästning.

Brandskyddsmålning med Unitherm Aqua ger tillräckligt skydd i R30 för alla tvärsnitt ochendast för VKR120 i brandklass R60. Övriga brandklasser kräver andra typer av brandskyddmed de förutsättningar som angivits. För brandskydd av VKR-profilen i brandklass R30 ärmålning ett prisvärt alternativ, då det krävs relativt lite färg och pelarens tvärsnitt endast ökarmarginellt av behandlingen.

Jämförelsen har gjorts med utgångspunkt i en fritt stående fyrsidigt brandbelastad pelare. Delokaler där denna typ av pelare förekommer ofta i offentlig miljö, till exempel skolor. Därkompletteras ofta brandisoleringen med en sprinkleranläggning. På så sätt klarar manbrandskyddskraven med en mindre mängd isolering, men de kostnader som redovisas ärframtagna med förutsättningen att isolermaterialet ska klara brandskyddskraven på egen hand.


17

Referenser

Tryckta referenserBoverkets byggregler, BBR (1998), Karlskrona, Boverket, Upplaga 3:1, ISBN 1100-0856

Boverkets Konstruktionsregler, BKR (1998), Karlskrona, Boverket, Upplaga 3:1,ISBN 91-7147-455-2

Brandskyddsdokumentation (1997), Svenska Brandförsvarsföreningen

Brandskydd av stålkonstruktioner Allmän del (1991), Stockholm, SBI publ. 127,

Brandskydd av stålkonstruktioner Brandisoleringsmaterial (1992), Stockholm, SBI publ. 129Byggboken kap 7. – Brand- och ljudisolering, Paroc AB

Ohlson Hans m.fl. (1996), Byggvägledning 6, Brandskydd, Stockholm, AB SvenskByggtjänst, ISBN 91-7332-775-1

Torsten Höglund (1994), Dimensionering av stålkonstruktioner, K18, Stockholm,Stålbyggnadsinstitutet, Upplaga 1.1, ISBN 91-38-12820-9

Dokumentation del 1 och 2 (2002), J&W Byggprojektering, Utbildning brandskydd 2002-01-23 i Norrköping

Gyproc handbok del A, Bålsta (1997), Gyproc AB, Upplaga 4, G154.01.

Isover FireProtect Brandskydd av bärande stålkonstruktioner (2000), Isover Gullfiber

Isover FireProtect Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering avstålkonstruktioner (1999), Gullfiber

Konstruktionstabeller TIBNOR (1999), Upplaga 4

Stålbyggnad (1997), Stockholm, Stålbyggnadsinstitutet, publ. 130, upplaga 4,ISBN 91 85644 83 8

Unitherm Brandskyddsfärg för stålkonstruktioner II, Projekteringsanvisningar, (1999),Finja Bemix AB

Promatect Brandisolering av stålkonstruktioner (2001), Tepro, publ. 138

Elektroniska referenser1996, Boverkets författningssamling, www.boverket.se


18

Muntliga referenserArndt Michael, Isenta, Malmö 040-680 60 70

Borg Anders, Gyproc, Bålsta 0171-41 54 00

Essve, Stockholm 08-623 61 00

Ferm Magnus, Wikells Byggberäkningar, Växjö 0470-70 19 70

Firma Arne Turesson, Stockholm 08-761 74 40

Holgersson Krister, Sandå Måleri, Växjö 0470-70 70 01

Lindberg Bo, teknisk support, Isover, Billesholm 042-840 00Nordqvist Ove, Finja Bemix AB, Upplands Väsby 08-594 115 00

Olsson Anders, teknisk support, Paroc AB, Skövde 0500-46 90 00

Pers Arne, Gyproc, Bålsta 0171-41 54 00

Ritzen Carl, Essve Norrköping, 070-586 15 30

Rydén Birgitta, teknisk support, Isover, Billesholm 042-840 00

Åström Ulf, Tepro, Stockholm 08-506 608 00

Öh Bengt, kalkylator, J&W Kalkylavdelning, Stockholm 08-555 230 70


19

Bilagor

Bilaga 1 Brandskyddskostnad med Gyproc Normal

Bilaga 2 Brandskyddskostnad med Gyproc ProtectF

Bilaga 3 Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skruv.

Bilaga 4 Brandskyddskostnad med Promatect L. Infästning med skruv.

Bilaga 5 Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skjutdyckert ellerklammer.

Bilaga 6 Brandskyddskostnad med Promatect L. Infästning med skjutdyckert ellerklammer.

Bilaga 7-10 Brandskyddskostnad med Isover FireProtect. Infästning med Isover FireScrew.

Bilaga 11-14 Brandskyddskostnad med Isover FireProtect. Infästning med stålstift ochlåsbricka.

Bilaga 15 Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning medspiralskruv.

Bilaga 16 Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning medstålstift och låsbricka.

Bilaga 17 Brandskyddskostnad med brandskyddsfärg Unitherm Aqua.

Bilaga 18-33 Redovisning av utförda datorberäkningar.

Bilaga 1

Brandskyddskostnad med Gyproc Normal.

Brandklass ProfilAntalskivor

Material-åtgångm2/m

Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 2 1,8 117 0,75 320 437

R30 HEB 160 2 1,7 115 0,75 320 435

R30 VKR 120*120-10 1 0,7 92 0,55 235 327

R30 VKR 150*150-5 2 1,6 113 0,75 320 433

R60 HEA 180 3 2,9 164 0,90 384 548

R60 HEB 160 3 2,7 159 0,90 384 543

R60 VKR 120*120-10 3 2,3 151 0,85 362 514

R60 VKR 150*150-5 3 2,6 157 0,90 384 541

R90 HEA 180 4 4,0 188 1,05 448 635

R90 HEB 160 4 3,8 184 1,05 448 631

R90 VKR 120*120-10 4 3,2 172 1,00 426 598

R90 VKR 150*150-5 4 3,7 182 1,05 448 629

R120 HEA 180 - - - - - -

R120 HEB 160 - - - - - -

R120 VKR 120*120-10 - - - - - -

R120 VKR 150*150-5 - - - - - -Dimensionering enligt tabellmetoden, Gyproc Handbok kapitel 3:51, sidan 364,366.Maximal ståltemperatur 450°C.

Bilaga 2

Brandskyddskostnad med Gyproc ProtectF.

Brandklass ProfilAntalskivor


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 1 0,9 108 0,65 277 385

R30 HEB 160 1 0,8 106 0,65 277 383

R30 VKR 120*120-10 1 0,7 101 0,60 256 357

R30 VKR 150*150-5 1 0,8 105 0,65 277 382

R60 HEA 180 2 1,8 145 0,80 341 486

R60 HEB 160 1 0,8 106 0,65 277 383

R60 VKR 120*120-10 1 0,7 101 0,60 256 357

R60 VKR 150*150-5 2 1,7 139 0,80 341 480

R90 HEA 180 2 1,8 145 0,80 341 486

R90 HEB 160 2 1,7 141 0,80 341 482

R90 VKR 120*120-10 2 1,4 131 0,75 320 451

R90 VKR 150*150-5 3 2,7 199 0,95 405 604

R120 HEA 180 3 2,9 207 0,95 405 613

R120 HEB 160 3 2,8 201 0,95 405 606

R120 VKR 120*120-10 3 2,3 186 0,90 384 570

R120 VKR 150*150-5 3 2,7 199 0,95 405 604Dimensionering enligt tabellmetoden, Gyproc Handbok kapitel 3:51, sidan 364, 366.Maximal ståltemperatur 450°C.

Brandskyddskostnad med Gyproc ProtectF

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Max.ståltemp.

°°°°C.Antalskivor


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 178 513 1 0,9 108 0,65 277 385

R30 HEB 160 140 519 1 0,8 106 0,65 277 383

R30 VKR 120*120-10 140 539 1 0,7 101 0,60 256 357

R30 VKR 150*150-5 251 529 1 0,8 105 0,65 277 382

R60 HEA 180 178 513 1 0,9 108 0,65 277 385

R60 HEB 160 140 519 1 0,8 106 0,65 277 383

R60 VKR 120*120-10 140 539 1 0,7 101 0,60 256 357

R60 VKR 150*150-5 251 529 2 1,7 139 0,80 341 480

R90 HEA 180 178 513 2 1,8 145 0,80 341 486

R90 HEB 160 140 519 2 1,7 141 0,80 341 482

R90 VKR 120*120-10 140 539 2 1,4 131 0,75 320 451

R90 VKR 150*150-5 251 529 2 1,7 139 0,80 341 480

R120 HEA 180 178 513 3 2,9 207 0,95 405 613

R120 HEB 160 140 519 3 2,8 201 0,95 405 606

R120 VKR 120*120-10 140 539 3 2,3 186 0,90 384 570

R120 VKR 150*150-5 251 529 3 2,7 199 0,95 405 604Dimensionering enligt Dimensionerande ståltemperaturmetoden, Gyproc Handbok kapitel 3:51 sidan 372.F/A enligt Gyaproc Handbok sidan 370.Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Bilaga 3

Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skruv.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 10 0,8 160 0,60 256 416

R30 HEB 160 118 10 0,7 151 0,60 256 407

R30 VKR 120*120-10 112 10 0,5 129 0,55 235 364

R30 VKR 150*150-5 209 10 0,7 146 0,55 235 380

R60 HEA 180 155 20 0,8 230 0,70 298 528

R60 HEB 160 118 15 0,7 158 0,65 277 436

R60 VKR 120*120-10 112 15 0,6 125 0,60 256 381

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 213 0,70 298 511

R90 HEA 180 155 30 - - - - -

R90 HEB 160 118 25 0,8 273 0,75 320 593

R90 VKR 120*120-10 112 25 0,6 218 0,70 298 517

R90 VKR 150*150-5 209 30 - - - - -

R120 HEA 180 155 35 - - - - -

R120 HEB 160 118 30 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 112 30 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 209 40 - - - - -Dimensionering enligt tabell 1, sidan 4, Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect, Publ. 138, Jan 2001.

Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skruv.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 10 0,8 160 0,60 256 416

R30 HEB 160 118 10 0,7 151 0,60 256 407

R30 VKR 120*120-10 112 10 0,5 129 0,55 235 364

R30 VKR 150*150-5 209 10 0,7 146 0,55 235 380

R60 HEA 180 155 20 0,8 230 0,70 298 528

R60 HEB 160 118 15 0,7 156 0,65 277 433

R60 VKR 120*120-10 112 12 0,6 145 0,60 256 401

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 213 0,70 298 511

R90 HEA 180 155 30 - - - - -

R90 HEB 160 118 25 0,8 273 0,75 320 593

R90 VKR 120*120-10 112 20 0,6 169 0,70 298 467

R90 VKR 150*150-5 209 30 - - - - -

R120 HEA 180 155 35 - - - - -

R120 HEB 160 118 30 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 112 30 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 209 40 - - - - -Dimensionering enligt tabeller, sid 5-7 , Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect,Publ. 138 Jan 2001.

Bilaga 4

Brandskyddskostnad med Promatect L. Infästning med skruv.

Brandklass Profil F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 20 0,8 205 0,65 277 482

R30 HEB 160 118 20 0,7 190 0,70 298 488

R30 VKR 120*120-10 112 20 0,6 151 0,65 277 428

R30 VKR 150*150-5 209 20 0,7 180 0,70 298 479

R60 HEA 180 155 20 0,8 205 0,70 298 503

R60 HEB 160 118 20 0,7 190 0,70 298 488

R60 VKR 120*120-10 112 20 0,6 151 0,65 277 428

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 180 0,70 298 479

R90 HEA 180 155 25 0,8 264 0,75 320 584

R90 HEB 160 118 20 0,7 190 0,70 298 488

R90 VKR 120*120-10 112 20 0,6 151 0,65 277 428

R90 VKR 150*150-5 209 30 0,7 279 0,80 341 620

R120 HEA 180 155 40 0,9 442 0,90 384 826

R120 HEB 160 118 25 0,8 246 0,75 320 565

R120 VKR 120*120-10 112 25 0,6 197 0,70 298 495

R120 VKR 150*150-5 209 40 0,8 394 0,90 384 778Dimensionering enligt Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect, publ. 138 Jan 2001.

Bilaga 5

Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skjutdyckert eller klammer.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 10/20 0,8 161 0,30 128 289

R30 HEB 160 118 10/20 0,7 150 0,30 128 278

R30 VKR 120*120-10 112 10/20 0,5 117 0,27 115 232

R30 VKR 150*150-5 209 10/20 0,7 142 0,28 119 261

R60 HEA 180 155 20 0,8 223 0,35 149 372

R60 HEB 160 118 15/20 0,7 144 0,32 136 281

R60 VKR 120*120-10 112 15/20 0,6 131 0,30 128 259

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 206 0,35 149 355

R90 HEA 180 155 30 - - - - -

R90 HEB 160 118 25 0,8 264 0,37 158 422

R90 VKR 120*120-10 112 25 0,6 209 0,35 149 358

R90 VKR 150*150-5 209 30 - - - - -

R120 HEA 180 155 35 - - - - -

R120 HEB 160 118 30 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 112 30 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 209 40 - - - - -Isolertjocklek enligt tabell 1, sidan 4, Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect, Publ. 138 Jan 2001.

Brandskyddskostnad med Promatect H. Infästning med skjutdyckert eller klammer.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 10/20 0,8 161 0,30 128 289

R30 HEB 160 118 10/20 0,7 150 0,30 128 278

R30 VKR 120*120-10 112 10/20 0,5 117 0,27 115 232

R30 VKR 150*150-5 209 10/20 0,7 142 0,27 115 257

R60 HEA 180 155 20 0,8 223 0,35 149 372

R60 HEB 160 118 15/20 0,7 144 0,32 136 281

R60 VKR 120*120-10 112 12/20 0,6 118 0,30 128 246

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 206 0,35 149 355

R90 HEA 180 155 30 - - - - -

R90 HEB 160 118 25 0,8 264 0,37 158 422

R90 VKR 120*120-10 112 20 0,6 162 0,32 136 299

R90 VKR 150*150-5 209 30 - - - - -

R120 HEA 180 155 35 - - - - -

R120 HEB 160 118 30 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 112 30 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 209 40 - - - - -Dimensionering enligt tabeller sidan 5-7, Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect, publ. 138 Jan 2001.Promatect H tillverkas endast i tjocklek upp till 25 mm. Vid behov av tjockare isolerskikt hänvisas till Promatect L.Endast VKR i brandklasserna R60 och R90 har förändrats jämfört med tabellen ovan.Då brandskyddsbehovet är mindre än 20 mm används två skivor med erforderlig tjocklek och två 20mm skivor för att kunna fästa de tunnareskivorna med denna metod. Därav två siffror i skivtjocklekskolumnen.

Bilaga 6

Brandskyddskostnad med Promatect L. Infästning med skjutdyckert eller klammer.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-Kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 155 20 0,8 198 0,35 149 347

R30 HEB 160 118 20 0,7 183 0,35 149 332

R30 VKR 120*120-10 112 20 0,6 144 0,32 136 281

R30 VKR 150*150-5 209 20 0,7 173 0,35 149 323

R60 HEA 180 155 20 0,8 198 0,35 149 347

R60 HEB 160 118 20 0,7 183 0,35 149 332

R60 VKR 120*120-10 112 20 0,6 144 0,32 136 281

R60 VKR 150*150-5 209 20 0,7 173 0,35 149 323

R90 HEA 180 155 25 0,8 256 0,37 158 413

R90 HEB 160 118 20 0,7 183 0,35 149 332

R90 VKR 120*120-10 112 20 0,6 144 0,32 136 281

R90 VKR 150*150-5 209 30 0,7 270 0,40 171 440

R120 HEA 180 155 40 0,9 419 0,45 192 611

R120 HEB 160 118 25 0,8 237 0,37 158 394

R120 VKR 120*120-10 112 25 0,6 188 0,35 149 337

R120 VKR 150*150-5 209 40 0,8 371 0,45 192 563Dimensionering enligt Brandisolering av stålkonstruktioner, Promatect, publ. 138 Jan 2001Infästning mot golv och tak görs med plåtregel alternativt i stålprofilen med speciella fästbeslag.

Bilaga 7

Brandskyddskostnad med Isover Fire Protect 150. Infästning med Isover Fire Screw.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,8 138 0,31 132 270

R30 HEB 160 20 0,8 132 0,31 132 264

R30 VKR 120*120-10 20 0,6 111 0,27 115 226

R30 VKR150*150-5 20 0,7 123 0,27 115 238

R60 HEA 180 30 0,9 183 0,31 132 316

R60 HEB 160 25 0,8 155 0,31 132 287

R60 VKR 120*120-10 20 0,6 111 0,27 115 226

R60 VKR150*150-5 35 0,7 193 0,27 115 308

R90 HEA 180 50 1,0 286 0,31 132 418

R90 HEB 160 40 0,9 218 0,31 132 350

R90 VKR 120*120-10 35 0,6 164 0,27 115 279

R90 VKR150*150-5 60 0,8 312 0,27 115 427

R120 HEA 180 80 1,1 484 0,31 132 616

R120 HEB 160 60 0,9 336 0,31 132 468

R120 VKR 120*120-10 60 0,7 279 0,27 115 394

R120 VKR150*150-5 100 1,0 561 0,27 115 676Dimensionering enligt Diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 150F. Infästning med Isover Fire Screw.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,8 144 0,31 132 277

R30 HEB 160 20 0,8 138 0,31 132 270

R30 VKR 120*120-10 20 0,6 108 0,27 115 224

R30 VKR 150*150-5 20 0,7 121 0,27 115 236

R60 HEA 180 30 0,9 190 0,31 132 322

R60 HEB 160 25 0,8 161 0,31 132 294

R60 VKR 120*120-10 20 0,6 108 0,27 115 224

R60 VKR 150*150-5 35 0,7 189 0,27 115 304

R90 HEA 180 50 1,0 305 0,31 132 437

R90 HEB 160 40 0,9 235 0,31 132 367

R90 VKR 120*120-10 35 0,6 169 0,27 115 284

R90 VKR 150*150-5 60 0,8 318 0,27 115 433

R120 HEA 180 80 1,1 508 0,31 132 640

R120 HEB 160 60 0,9 356 0,31 132 488

R120 VKR 120*120-10 60 0,7 285 0,27 115 400

R120 VKR 150*150-5 100 1,0 569 0,27 115 684Dimensionering enligt Diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.IFP150F kan ytbehandlas med målning. Dock krävs relativt mycket färg för att få ett bra ytskikt.

Bilaga 8

Isoleringskostnad med Isover Fire Protect 200. Infästning med Isover Fire Screw.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 173 0,31 132 306

R30 HEB 160 20 0,77 165 0,31 132 297

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 128 0,27 115 243

R30 VKR150*150-5 20 0,68 145 0,27 115 260

R60 HEA 180 20 0,83 173 0,31 132 306

R60 HEB 160 20 0,77 165 0,31 132 297

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 128 0,27 115 243

R60 VKR150*150-5 30 0,72 196 0,27 115 311

R90 HEA 180 40 0,91 308 0,31 132 440

R90 HEB 160 35 0,83 263 0,31 132 395

R90 VKR 120*120-10 30 0,60 173 0,27 115 288

R90 VKR150*150-5 50 0,80 329 0,27 115 444

R120 HEA 180 60 0,99 479 0,31 132 611

R120 HEB 160 50 0,89 369 0,31 132 501

R120 VKR 120*120-10 50 0,68 291 0,27 115 406

R120 VKR150*150-5 - - - - - -Dimensionering enligt Diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 200F. Infästning med Isover FireScrew.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 180 0,31 132 312

R30 HEB 160 20 0,77 171 0,31 132 303

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 132 0,27 115 248

R30 VKR150*150-5 20 0,68 150 0,27 115 265

R60 HEA 180 20 0,83 180 0,31 132 312

R60 HEB 160 20 0,77 171 0,31 132 303

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 132 0,27 115 248

R60 VKR150*150-5 30 0,72 202 0,27 115 317

R90 HEA 180 40 0,91 315 0,31 132 448

R90 HEB 160 35 0,83 269 0,31 132 402

R90 VKR 120*120-10 30 0,60 178 0,27 115 293

R90 VKR150*150-5 50 0,80 335 0,27 115 450

R120 HEA 180 60 0,65 495 0,31 132 627

R120 HEB 160 50 0,89 376 0,31 132 508

R120 VKR 120*120-10 50 0,68 296 0,27 115 411

R120 VKR150*150-5 - - - - - -Dimensionering enligt Diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

IFP 200F kan ytbehandlas med målning. Dock krävs relativt mycket färg för att få ett bra ytskikt.

Bilaga 9

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 150. Infästning med Isover FireScrew.

Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 138 0,31 132 270

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 132 0,31 132 264

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 104 0,27 115 219

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,68 116 0,27 115 231

R60 HEA 180 513 155 25 0,85 162 0,31 132 294

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 132 0,31 132 264

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 104 0,27 115 219

R60 VKR150*150-5 529 209 30 0,72 155 0,27 115 270

R90 HEA 180 513 155 40 0,91 239 0,31 132 371

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 175 0,31 132 307

R90 VKR 120*120-10 539 112 30 0,60 138 0,27 115 253

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,80 253 0,27 115 368

R120 HEA 180 513 155 60 0,99 365 0,31 132 497

R120 HEB 160 519 118 50 0,89 284 0,31 132 416

R120 VKR 120*120-10 539 112 50 0,68 226 0,27 115 341

R120 VKR150*150-5 529 209 80 0,92 430 0,27 115 545Dimensionering enligt diagram 1-4, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421. Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 144 0,31 132 277

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 138 0,31 132 270

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 108 0,27 115 224

R30 VKR 150*150-5 529 209 20 0,68 121 0,27 115 236

R60 HEA 180 513 155 25 0,85 169 0,31 132 301

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 138 0,31 132 270

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 108 0,27 115 224

R60 VKR 150*150-5 529 209 30 0,72 160 0,27 115 275

R90 HEA 180 513 155 40 0,91 246 0,31 132 378

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 182 0,31 132 314

R90 VKR 120*120-10 539 112 30 0,60 143 0,27 115 258

R90 VKR 150*150-5 529 209 50 0,80 259 0,27 115 374

R120 HEA 180 513 155 60 0,99 373 0,31 132 505

R120 HEB 160 519 118 50 0,89 291 0,31 132 423

R120 VKR 120*120-10 539 112 50 0,68 231 0,27 115 347

R120 VKR 150*150-5 529 209 80 0,92 438 0,27 115 553Dimensionering enligt diagram 1-4, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421. Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Bilaga10


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 173 0,31 132 306

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 165 0,31 132 297

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 128 0,27 115 243

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,68 145 0,27 115 260

R60 HEA 180 513 155 20 0,83 173 0,31 132 306

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 165 0,31 132 297

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 128 0,27 115 243

R60 VKR150*150-5 529 209 25 0,70 192 0,27 115 307

R90 HEA 180 513 155 35 0,89 276 0,31 132 408

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 222 0,31 132 354

R90 VKR 120*120-10 539 112 25 0,58 169 0,27 115 284

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,80 329 0,27 115 444

R120 HEA 180 513 155 50 0,95 388 0,31 132 520

R120 HEB 160 519 118 40 0,85 293 0,31 132 425

R120 VKR 120*120-10 539 112 35 0,62 206 0,27 115 321

R120 VKR150*150-5 529 209 60 0,84 409 0,27 115 524Dimensionering enligt diagram 9-12, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421. Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 200F. Infästning med Isover FireScrew.

Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 180 0,31 132 312

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 171 0,31 132 303

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 132 0,27 115 248

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,68 150 0,27 115 265

R60 HEA 180 513 155 20 0,83 180 0,31 132 312

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 171 0,31 132 303

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 132 0,27 115 248

R60 VKR150*150-5 529 209 25 0,70 189 0,27 115 304

R90 HEA 180 513 155 35 0,89 283 0,31 132 415

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 219 0,31 132 351

R90 VKR 120*120-10 539 112 25 0,58 165 0,27 115 280

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,80 335 0,27 115 450

R120 HEA 180 513 155 50 0,95 395 0,31 132 527

R120 HEB 160 519 118 40 0,85 300 0,31 132 432

R120 VKR 120*120-10 539 112 35 0,62 211 0,27 115 326

R120 VKR150*150-5 529 209 60 0,84 415 0,27 115 530Dimensionering enligt Diagram 9-12, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421. Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Bilaga11

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 150. Infästning med stålstift och låsbricka.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 105 0,05 21 126

R30 HEB 160 20 0,77 99 0,05 21 120

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 78 0,05 21 100

R30 VKR150*150-5 20 0,68 90 0,05 21 111

R60 HEA 180 30 0,87 140 0,05 21 162

R60 HEB 160 25 0,79 112 0,05 21 133

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 78 0,05 21 100

R60 VKR150*150-5 35 0,74 139 0,05 21 160

R90 HEA 180 50 0,95 234 0,05 21 255

R90 HEB 160 40 0,85 174 0,05 21 195

R90 VKR 120*120-10 35 0,62 120 0,05 21 141

R90 VKR150*150-5 60 0,84 249 0,05 21 271

R120 HEA 180 80 1,07 406 0,05 21 428

R120 HEB 160 60 0,93 274 0,05 21 295

R120 VKR 120*120-10 60 0,72 217 0,05 21 238

R120 VKR150*150-5 100 1,00 467 0,05 21 488Dimensionering enligt diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect150F. Infästning med stålstift och låsbricka.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 111 0,31 132 244

R30 HEB 160 20 0,77 105 0,31 132 237

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 83 0,27 115 198

R30 VKR 150*150-5 20 0,68 95 0,27 115 211

R60 HEA 180 30 0,87 147 0,31 132 279

R60 HEB 160 25 0,79 118 0,31 132 251

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 83 0,27 115 198

R60 VKR 150*150-5 35 0,74 145 0,27 115 260

R90 HEA 180 50 0,95 241 0,31 132 374

R90 HEB 160 40 0,85 181 0,31 132 313

R90 VKR 120*120-10 35 0,62 125 0,27 115 240

R90 VKR 150*150-5 60 0,84 256 0,27 115 371

R120 HEA 180 80 1,07 415 0,31 132 547

R120 HEB 160 60 0,93 281 0,31 132 413

R120 VKR 120*120-10 60 0,72 223 0,27 115 338

R120 VKR 150*150-5 100 1,00 475 0,27 115 590Dimensionering enligt diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Bilaga12


Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 140 0,05 21 162

R30 HEB 160 20 0,77 132 0,05 21 153

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 102 0,05 21 124

R30 VKR150*150-5 20 0,68 119 0,05 21 140

R60 HEA 180 20 0,83 140 0,05 21 162

R60 HEB 160 20 0,77 132 0,05 21 153

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 102 0,05 21 124

R60 VKR150*150-5 30 0,72 162 0,05 21 183

R90 HEA 180 40 0,91 254 0,05 21 275

R90 HEB 160 35 0,83 209 0,05 21 230

R90 VKR 120*120-10 30 0,60 139 0,05 21 160

R90 VKR150*150-5 50 0,80 277 0,05 21 298

R120 HEA 180 60 0,99 404 0,05 21 426

R120 HEB 160 50 0,89 305 0,05 21 327

R120 VKR 120*120-10 50 0,68 239 0,05 21 260

R120 VKR150*150-5 - - - - - -Dimensionering enligt diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Brandskyddskostnad med Isover FireProtect 200F. Infästning med stålstift och låsbricka.

Brandklass Profil

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 20 0,83 147 0,05 21 168

R30 HEB 160 20 0,77 138 0,05 21 159

R30 VKR 120*120-10 20 0,56 107 0,05 21 128

R30 VKR150*150-5 20 0,68 125 0,05 21 146

R60 HEA 180 20 0,83 147 0,05 21 168

R60 HEB 160 20 0,77 138 0,05 21 159

R60 VKR 120*120-10 20 0,56 107 0,05 21 128

R60 VKR150*150-5 30 0,72 168 0,05 21 189

R90 HEA 180 40 0,91 261 0,05 21 282

R90 HEB 160 35 0,83 215 0,05 21 236

R90 VKR 120*120-10 30 0,60 144 0,05 21 165

R90 VKR150*150-5 50 0,80 283 0,05 21 304

R120 HEA 180 60 0,65 279 0,05 21 300

R120 HEB 160 50 0,89 312 0,05 21 334

R120 VKR 120*120-10 50 0,68 244 0,05 21 265

R120 VKR150*150-5 - - - - - -Dimensionering enligt diagram, Dimensioneringsanvisningar, Isover FireProtect, Brandskydd av bärande stålkonstruktioner sidan 7.Maximal ståltemperatur 450°C.

Bilaga13


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,8 105 0,05 21 126

R30 HEB 160 519 118 20 0,8 99 0,05 21 120

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,6 78 0,05 21 100

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,7 90 0,05 21 111

R60 HEA 180 513 155 25 0,9 119 0,05 21 140

R60 HEB 160 519 118 20 0,8 99 0,05 21 120

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,6 78 0,05 21 100

R60 VKR150*150-5 529 209 30 0,7 120 0,05 21 141

R90 HEA 180 513 155 40 0,9 185 0,05 21 206

R90 HEB 160 519 118 30 0,8 132 0,05 21 154

R90 VKR 120*120-10 539 112 30 0,6 104 0,05 21 125

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,8 201 0,05 21 222

R120 HEA 180 513 155 60 1,0 290 0,05 21 311

R120 HEB 160 519 118 50 0,9 221 0,05 21 242

R120 VKR 120*120-10 539 112 50 0,7 174 0,05 21 195

R120 VKR150*150-5 529 209 80 0,9 353 0,05 21 374Dimensionering enl. diagram 1-4, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner, Gullfiber990421.Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,8 111 0,05 21 133

R30 HEB 160 519 118 20 0,8 105 0,05 21 126

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,6 83 0,05 21 104

R30 VKR 150*150-5 529 209 20 0,7 95 0,05 21 117

R60 HEA 180 513 155 25 0,9 126 0,05 21 147

R60 HEB 160 519 118 20 0,8 105 0,05 21 126

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,6 83 0,05 21 104

R60 VKR 150*150-5 529 209 30 0,7 126 0,05 21 147

R90 HEA 180 513 155 40 0,9 192 0,05 21 213

R90 HEB 160 519 118 30 0,8 139 0,05 21 160

R90 VKR 120*120-10 539 112 30 0,6 109 0,05 21 130

R90 VKR 150*150-5 529 209 50 0,8 207 0,05 21 228

R120 HEA 180 513 155 60 1,0 298 0,05 21 319

R120 HEB 160 519 118 50 0,9 228 0,05 21 249

R120 VKR 120*120-10 539 112 50 0,7 179 0,05 21 201

R120 VKR 150*150-5 529 209 80 0,9 360 0,05 21 381Dimensionering enligt diagram 1-4, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421.Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Bilaga14


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 140 0,05 21 138

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 132 0,05 21 130

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 102 0,05 21 100

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,68 119 0,05 21 117

R60 HEA 180 513 155 20 0,83 140 0,05 21 138

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 132 0,05 21 130

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 102 0,05 21 100

R60 VKR150*150-5 529 209 25 0,70 158 0,05 21 156

R90 HEA 180 513 155 35 0,89 222 0,05 21 220

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 179 0,05 21 177

R90 VKR 120*120-10 539 112 25 0,58 135 0,05 21 133

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,80 277 0,05 21 275

R120 HEA 180 513 155 50 0,95 324 0,05 21 322

R120 HEB 160 519 118 40 0,85 239 0,05 21 237

R120 VKR 120*120-10 539 112 35 0,62 162 0,05 21 160

R120 VKR150*150-5 529 209 60 0,84 - - - -Dimensionering enligt diagram 9-12, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421.Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.


Brandklass Profil

Max.ståltemp.

°C

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA 180 513 155 20 0,83 147 0,05 21 145

R30 HEB 160 519 118 20 0,77 138 0,05 21 136

R30 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 107 0,05 21 105

R30 VKR150*150-5 529 209 20 0,68 125 0,05 21 123

R60 HEA 180 513 155 20 0,83 147 0,05 21 145

R60 HEB 160 519 118 20 0,77 138 0,05 21 136

R60 VKR 120*120-10 539 112 20 0,56 107 0,05 21 105

R60 VKR150*150-5 529 209 25 0,70 164 0,05 21 162

R90 HEA 180 513 155 35 0,89 229 0,05 21 227

R90 HEB 160 519 118 30 0,81 186 0,05 21 184

R90 VKR 120*120-10 539 112 25 0,58 139 0,05 21 138

R90 VKR150*150-5 529 209 50 0,80 283 0,05 21 281

R120 HEA 180 513 155 50 0,95 332 0,05 21 330

R120 HEB 160 519 118 40 0,85 245 0,05 21 244

R120 VKR 120*120-10 539 112 35 0,62 167 0,05 21 165

R120 VKR150*150-5 529 209 60 0,84 - - - -Dimensionering enligt diagram 9-12, Isover FireProtect, Monteringsvägledning/Brukarvägledning för isolering av stålkonstruktioner,Gullfiber 990421.Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.

Bilaga15

Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning med spiralskruv.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 155 20 0,8 146 0,31 132 278

R30 HEB160 118 20 0,8 144 0,31 132 276

R30 VKR120*120-10 112 20 0,6 123 0,27 115 238

R30 VKR150*150-5 209 20 0,7 125 0,27 115 240

R60 HEA180 155 40 0,9 174 0,31 132 307

R60 HEB160 118 30 0,8 159 0,31 132 291

R60 VKR120*120-10 112 25 0,6 128 0,27 115 243

R60 VKR150*150-5 209 50 0,8 170 0,27 115 285

R90 HEA180 155 70 1,0 230 0,31 132 362

R90 HEB160 118 50 0,9 194 0,31 132 326

R90 VKR120*120-10 112 50 0,7 162 0,27 115 278

R90 VKR150*150-5 209 - - - - - -

R120 HEA180 155 - - - - - -

R120 HEB160 118 100 1,1 276 0,31 132 408

R120 VKR120*120-10 112 70 0,8 187 0,27 115 302

R120 VKR150*150-5 209 - - - - - -Dimensionering enligt föreskrifter i Byggboken kapitel 7, Brand och ljudisolering, Rockwool, BSAB K 1997.Maximal ståltemperatur 450°C.Enligt uppgift från Paroc AB har tjocklek 60 respektive 80 utgått. Istället används tjocklek 70 respektive 100 mm.

Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning med spiralskruv.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Max.ståltemp.

°C

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 155 513 20 0,8 146 0,31 132 278

R30 HEB160 118 519 20 0,8 144 0,31 132 276

R30 VKR120*120-10 112 539 20 0,6 123 0,27 115 238

R30 VKR150*150-5 209 529 20 0,7 125 0,27 115 240

R60 HEA180 155 513 30 0,9 161 0,31 132 294

R60 HEB160 118 519 25 0,8 151 0,31 132 283

R60 VKR120*120-10 112 539 20 0,6 123 0,27 115 238

R60 VKR150*150-5 209 529 40 0,8 150 0,27 115 265

R90 HEA180 155 513 50 1,0 199 0,31 132 331

R90 HEB160 118 519 40 0,9 171 0,31 132 303

R90 VKR120*120-10 112 539 40 0,6 143 0,27 115 258

R90 VKR150*150-5 209 529 70 0,9 198 0,27 115 313

R120 HEA180 155 513 - - - 0,31 132 -

R120 HEB160 118 519 70 1,0 223 0,31 132 356

R120 VKR120*120-10 112 539 50 0,7 162 0,27 115 278

R120 VKR150*150-5 209 529 - - - 0,27 115 -Dimensionering enligt föreskrifter i Byggboken kap. 7, Brand och ljudisolering, Rockwool, BSAB K 1997Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.Enligt Paroc AB har isolertjocklek 60 respektive 80 utgått. Istället används tjocklek 70 respektive 100 mm.

Bilaga16

Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning med stålstift och låsbricka.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 155 20 0,8 42 0,05 21 64

R30 HEB160 118 20 0,8 41 0,05 21 62

R30 VKR120*120-10 112 20 0,6 36 0,05 21 57

R30 VKR150*150-5 209 20 0,7 39 0,05 21 60

R60 HEA180 155 40 0,9 71 0,05 21 93

R60 HEB160 118 30 0,8 55 0,05 21 77

R60 VKR120*120-10 112 25 0,6 41 0,05 21 63

R60 VKR150*150-5 209 50 0,8 75 0,05 21 97

R90 HEA180 155 70 1,0 117 0,05 21 138

R90 HEB160 118 50 0,9 81 0,05 21 102

R90 VKR120*120-10 112 50 0,7 67 0,05 21 89

R90 VKR150*150-5 209 - - - - - -

R120 HEA180 155 - - - - - -

R120 HEB160 118 100 1,1 164 0,05 21 185

R120 VKR120*120-10 112 70 0,8 92 0,05 21 113

R120 VKR150*150-5 209 - - - - - -Dimensionering enligt Dimensionering enligt föreskrifter i Byggboken kapitel 7, Brand och ljudisolering, Rockwool, BSAB K 1997.Maximal ståltemperatur 450°C.Enligt uppgift från Paroc AB har tjocklek 60 respektive 80 utgått. Istället används tjocklek 70 respektive 100 mm.

Brandskyddskostnad med Rockwool Brandskiva 1355-00. Infästning med stålstift och låsbricka.

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Max.ståltemp.

°C

Skiv-tjocklek

mm


Material-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 155 513 20 0,8 42 0,05 21 64

R30 HEB160 118 519 20 0,8 41 0,05 21 62

R30 VKR120*120-10 112 539 20 0,6 36 0,05 21 57

R30 VKR150*150-5 209 529 20 0,7 39 0,05 21 60

R60 HEA180 155 513 30 0,9 58 0,05 21 79

R60 HEB160 118 519 25 0,8 48 0,05 21 69

R60 VKR120*120-10 112 539 20 0,6 36 0,05 21 57

R60 VKR150*150-5 209 529 40 0,8 63 0,05 21 84

R90 HEA180 155 513 50 1,0 86 0,05 21 107

R90 HEB160 118 519 40 0,9 68 0,05 21 89

R90 VKR120*120-10 112 539 40 0,6 57 0,05 21 78

R90 VKR150*150-5 209 529 70 0,9 103 0,05 21 124

R120 HEA180 155 513 - - - 0,05 21 -

R120 HEB160 118 519 70 1,0 111 0,05 21 132

R120 VKR120*120-10 112 539 50 0,7 67 0,05 21 89

R120 VKR150*150-5 209 529 - - - 0,05 21 -Dimensionering enligt föreskrifter i Byggboken kapitel 7, Brand och ljudisolering, Rockwool, BSAB K 1997Maximal ståltemperatur enligt Eurocode 3.Enligt Paroc AB har isolertjocklek 60 respektive 80 utgått. Istället används tjocklek 70 respektive 100 mm.

Bilaga17

Brandskyddskostnad med Brandskyddsfärg Unitherm Aqua

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Max.ståltemp.

°C

=

==

=Utnyttjande-grad

µµµµ

Färg-mängdg/m2

Färg-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 225 513 0,74 2000 370 1,36 373 787

R30 HEB 160 169 519 0,72 1500 250 0,92 252 532

R30 VKR 120*120-10 100 539 0,66 1000 82 0,30 84 176

R30* VKR 150*150-5 200 529 0,69 2000 213 0,78 215 453

R60 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R60 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R60 VKR 120*120-10 100 539 0,66 2500 206 0,76 208 439

R60 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -

R90 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R90 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R90 VKR 120*120-10 100 539 0,66 - - - - -

R90 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -

R120 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R120 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 100 539 0,66 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -Dimensionering enligt tabell F/A-metoden sidan 1, Unitherm dimensioneringstabeller, februari 2000.

Brandskyddskostnad med Brandskyddsfärg Unitherm Aqua

Brandklass Profil

Profil-faktor

F/A

Max.ståltemp.

°C

=

==

=Utnyttjande-grad

µµµµ

Färg-mängdg/m2

Färg-kostnad

Kr/mTidh/m

Arbets-kostnad

Kr/m

Total-kostnad

Kr/m

R30 HEA180 225 513 0,74 2000 370 1,36 373 787

R30 HEB 160 169 519 0,72 1500 250 0,92 252 532

R30 VKR 120*120-10 100 539 0,66 1000 82 0,30 84 176

R30 VKR 150*150-5 200 529 0,69 1750 186 0,69 189 398

R60 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R60 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R60 VKR 120*120-10 100 539 0,66 2500 206 0,76 208 439

R60 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -

R90 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R90 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R90 VKR 120*120-10 100 539 0,66 - - - - -

R90 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -

R120 HEA180 225 513 0,74 - - - - -

R120 HEB 160 169 519 0,72 - - - - -

R120 VKR 120*120-10 100 539 0,66 - - - - -

R120 VKR 150*150-5 200 529 0,69 - - - - -Dimensionering enligt diagram, Unitherm projekteringsanvisningar, framtagna för Finja Bemix av Brandskyddslaget AB 19990623.

Bilaga18

Ingångsdata för datorberäkning av HEA 180 i brottgränstillstånd.

Bilaga19

Resultatvärden för HEA 180 i brottgränstillstånd.

Bilaga20

Ingångsdata för datorberäkning av HEA 180 i brandlastfallet.

Bilaga21

Resultatvärden för HEA 180 i brandlastfallet.

Bilaga22

Ingångsdata för datorberäkning av HEB 160 i brottgränstillstånd.

Bilaga23

Resultatvärden för HEB 160 i brottgränstillstånd.

Bilaga24

Ingångsdata för datorberäkning av HEB 160 i brandlastfallet.

Bilaga25

Resultatvärden för HEB 160 i brandlastfallet.

Bilaga26

Ingångsdata för datorberäkning av VKR 120*120-10 i brottgränstillstånd.

Bilaga27

Resultatvärden för VKR 120*120-10 i brottgränstillstånd.

Bilaga28

Ingångsdata för datorberäkning av VKR 120*120-10 i brandlastfallet.

Bilaga29

Resultatvärden för VKR 120*120-10 i brandlastfallet.

Bilaga30

Ingångsdata för datorberäkning av VKR 150*150-5 i brottgränstillstånd.

Bilaga31

Resultatvärden för VKR 150*150-5 i brottgränstillstånd.

Bilaga32

Ingångsdata för datorberäkning av VKR 150*150-5 brandlastfallet.

Bilaga33

Resultatvärden för VKR 150*150-5 i brandlastfallet.

Documents

Brandskydd av stålprofiler1118578/FULLTEXT01.pdf · 2006-03-30 · LITH-ITN-EX—02/253--SE Brandskydd av stålprofiler – en jämförelse av kostnader för olika metoder att brandskydda