Upload
others
View
5
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Avdelningen för installationsteknikInstitutionen för bygg- och miljöteknologiLunds tekniska högskolaLunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7080
ISRN LUTVDG/TVIT--12/7080--SE(73)
Lars Jensen
Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Principlösning
Lunds Universitet
Lunds Universitet, med nio fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetetligger i Lund, som har 100 400 invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt 6 000 anställda och 41 000 studerande som deltar i ett 90-tal utbildningsprogram och ca 1000 fristående kurser erbjudna av 88 institutioner.
Avdelningen för installationsteknik
Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat.Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rök- spridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara pro-jekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.
Lars Jensen
Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Principlösning
© Lars Jensen, 2012 ISRN LUTVDG/TVIT--12/7080--SE(73) Avdelningen för installationsteknikInstitutionen för bygg- och miljöteknologiLunds tekniska högskolaLunds universitet Box 118 221 00 LUND
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
3
Innehållsförteckning
1 Inledning 5 Principen 7 Funktionskrav 8 Utspädning 8 En omöjlig lösning 9 En enkel lösning 10 Rapportens disposition 10
2 Modell för hiss- och trapphussystem 11
3 Brandgasspridning från våningsplan 17
4 Dimensionering 21 Brandgasspridning 21 Genomluftning 23 Högsta mottryck 23 Tryckstegring för hjälpfläkt 23 Hisstryckstörning 24 Uteluftsintag 24 Avluftsutsläpp 24
5 Klimatstudie 25 6 Parameterstudie 31 7 Trycktillståndsstudie 39 8 Våningsläckagestudie 49 9 Hissdriftstudie 57 Beräkningsuttryck 57 Otäta hisschakt 58 Överskattning av brandgasspridning vid hissdrift 60 Kontroll av hisstryckstörning med PFS 61
10 Sammanfattning och slutsatser 69 11 Referenser 73
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
4
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
5
1 Inledning
Syftet med denna arbetsrapport är att redovisa och undersöka en enkel princip för brand-
skyddsventilation av hiss- och trappsystem, byggnadens transportsystem, särskilt i höga
byggnader. För att vid en brand kunna utrymma en byggnad och kunna genomföra rädd-
ningsinsatser krävs att trapphus och hisshallar och eventuellt någon hiss är fria från brand-
gaser eller tillräckligt utspädda. Det finns ett utspädningskrav på minst 1/20 för lokaler och
utrymningsvägar och 1/100 för bostäder eller lokaler med sovande.
Det finns i dag ett antal höga byggnader med mycket komplexa system för att klara utrymning
och räddningsarbete. Det finns ett antal funktionskrav, certifieringar och standarder som
knappast förenklar arbetet med att nå en säker och robust lösning. Syftet med denna arbets-
rapport är att helt förutsättningslöst prova en enkel princip som uppfyller rimliga funktions-
krav och inte styrs av nuvarande krav, standarder och certifieringar. Det finns en amerikansk
tumregel för ingenjörsarbete KISS, vilket står för keep it stupid simple. Det är inte alltid som
man lever upp denna regel.
Byggnadens transportsystem med hissar och trapphus antas här vara uppbyggt med en hisshall
som på varje plan ansluter till hissar, trapphus och våningsplan med dörrar med olika effek-
tiva läckageareor. Det kan finnas en eller flera dörrar som ansluter till ett våningsplans olika
lokaler eller lägenheter. Exempel på hur ett hiss- och trappsystem skall brandventileras redo-
visas med ett vertikalt flödesschema i Figur 1.1 och planritningar i Figur 1.2-4.
Avluftutsläpp
Hisshallar
Uteluftintag
Hisschakt Hisschakt
Figur 1.1 Vertikalt flödesschema för brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
6
Hiss
avluft
Vändplan
Hisshall
Trapphus och en hiss
Figur 1.2 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med en hiss.
Hiss
uteluft
Hiss
avluft
Vändplan
Hisshall
Trapphus och två hissar
Figur 1.3 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med två hissar.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
7
Hiss
uteluft
Hiss
avluft
Hiss
avluft
Vändplan
Hisshall
Trapphus och tre hissar
Figur 1.3 Brandskyddsventilationsprincip för ett trapphus med tre hissar.
Principen
Principen bygger på att det finns minst två separata hisschakt, där ett eller flera schakt även
trapphus ansluts med en stor öppning till omgivningen i markplan för att tillföra ventila-
tionsluft samt att ett eller flera schakt ansluts till omgivningen med en stor öppning till
omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft enligt Figur 1.1. Hur principen
tillämpas i planet, visas för tre fall i Figur 1.2-4. Denna princip skall förhindra brandgassprid-
ning från en hisshall till en annan hisshall, men inte från ett våningsplan till en hisshall.
En förutsättning är att hissdörrarnas effektiva läckageareor är betydligt större än de effektiva
läckageareorna för våningsplansdörrar. Hissdörrarna förutsätts vara av teleskoptyp.
Trapphuset betraktas som ett uteluftsschakt och ansluts därför till omgivningen med en stor
öppning i markplan. Trapphusdörren nederst skall alltså vara öppen, vilket samtidigt under-
lättar utrymning. Trapphuset kan även anslutas till omgivningen överst för att säkerställa en
viss minsta ventilation. Trapphuset genomluftas och skall kunna användas för utrymning.
Detta innebär också att trapphusdörren egentligen inte behöver vara särskilt tät jämfört med
en lägenhetsdörr. Ju otätare trapphusdörrar är desto bättre blir trapphusventilationen.
Principen innebär inte övertrycksättning eller undertrycksättning utan det primära är att skapa
en god genomluftning. Det kommer nämligen att råda undertryck i den nedre delen av bygg-
nadens transportsystem och övertryck i den övre delen av byggnadens transportsystem utom
för fallet med en utetemperatur högre eller bara något lägre än innetemperaturen. Detta fall
innebär fläktdrift och endast undertryck råder i byggnadens transportssystem.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
8
Den termiska tryckgradienten är tillräcklig för att skapa god genomluftning utan någon fläkt
när utetemperaturen är något lägre än innetemperaturen annars krävs en hjälpfläkt i avluften.
Funktionskrav
Ett funktionskrav är att förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall,
men inte från en våning till en hisshall på samma plan. Ett vanligt funktionskrav är att
tryckskillnaden över dörrar mellan våningsplan och hisshall inte får överstiga 80 Pa för att
kunna öppnas. Om funktionskravet för att kunna öppna en dörr är högst 80 Pa, innebär det att
den termiska tryckskillnaden inom en byggnad får vara högst 160 Pa med övertryck 80 Pa och
undertryck 80 Pa. Detta begränsar principens användbarhet. En termisk tryckgradient på 2
Pa/m får för en utetemperatur på -23 °C och en innetemperatur på 20 °C. Byggnadshöjden
begränsas därför till 80 m.
Högre mottryck än 80 Pa kan inte tillåtas. Detta funktionskrav skall uppfyllas av den föreslag-
na principen. Detta siffervärde är framräknat för en begränsad öppningskraft på 133 N, en
omräkning av 300 poundforce, reducerad med 53 N för friktion, vilket ger 80 N tillsammans
med en hävstångsfaktor om 2 att öppna en dörr om 2 m2 med ett mottryck om 80 Pa eller en
kraft om 160 N i dörrens mittpunkt.
Högre medtryck än 80 Pa kan tillåtas, eftersom endast själva låskolven skall kunna dras till-
baka. En enkel analys med en dörryta om 2 m2, en hävstångsverkan mellan dörrhandtag och
låskolv om 3, en kraft på 100 N, en friktionskoefficient μ ger klarar ett medtryck på 300/μ Pa.
En hög friktionskoefficient om 0.5 ger ett tillåtet medtryck på högst 600 Pa. Slutsatsen är att
medtrycket kan vara flera gånger större än mottrycket och att i praktiken kommer medtrycket
inte att utgöra någon begränsning. Något funktionskrav behövs därför inte.
Uteluftshisschaktet och trapphusschaktet kan inte förorenas från något våningsplan via
tillhörande hisshall. Detta medför att utrymning och räddningsinsatser kan ske med hissar
eller trapphus som genom strömmas av uteluft.
Utspädning
Avluftshisschaktet förorenas av brandgaser som sprids från något våningsplan via tillhörande
hisshall. Utspädningen kan bli liten för de nedre våningsplanen, eftersom schaktflödet ökar
proportionellt med våningsplanen. Värsta fallet med brand på plan ett ger utspädning 1/2 på
plan två, utspädning 1/3 på plan tre samt utspädning 1/n för plan n, vilket visas med kurvan
ua = 1/n i Figur 1.4. Notera att utspädningen för ett fall med brand på plan tjugo kan blir 1/20
eller bättre högre upp.
Utspädningen kan förbättras genom att tillföra extra uteluft nederst i avluftsschaktet, vilket
motsvarar ett antal fiktiva underliggande våningsplan. Detta exemplifieras med kurvan
ua+10 = 1/(10+n) i Figur 1.4 med ett uteluftsflöde nederst som motsvarar tio våningsplan.
Kurvan ua+10 är inget annat än en tio våningsplan vertikal förskjutning av kurvan ua neråt.
Utspädningen i uteluftsschakt blir omvänd mot den i avluftsschakt, eftersom schaktflödet
avtar uppåt med ökande antal våningsplan. Utspädning i uteluftsschakt redovisas i Figur 1.4
utan extra luft med beteckningen uu och med tio extra våningsplan överst som uu+10.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
9
0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10
5
10
15
20
25
30
35
40
Utspädning uu u
a u
u+10 u
a+10
Vånin
gspla
n
Hissystem med 40 plan
uu
uu+10
ua
ua+10
Figur 1.4 Utspädning i avluftsschakt ua och ua+10 och i uteluftsschakt uu och uu+10 som
funktion av våningsplan.
En omöjlig lösning
Övertrycksättning av trapphus och hisschakt för skydd mot brandgasspridning begränsas av
den temperaturberoende tryckskillnaden till omgivningen. En termisk tryckgradient på 2 Pa/m
fås för en utetemperatur på -23 °C och en innetemperatur på 20 °C. Övertrycksintervallet
begränsas neråt av omkring 20 Pa för att förhindra brandgasspridning och uppåt av omkring
80 Pa för att kunna öppna dörrar. Detta begränsar byggnadshöjden till 30 m ((80-20)/2).
Om ett större luftflöde genomströmmar ett normalt kompakt trapphus utan något läckage
uppåt utan något läckage kan strömningstryckfallet bli lika stort som den termiska tryck-
ökningen, vilket innebär att i princip kan obegränsade byggnadshöjder klaras av. Trapphus-
läckaget begränsar dock den möjliga byggnadshöjden, men 200 m kan klaras av.
Denna metod finns väl utredd och dokumenterad i sju arbetsrapporter, ett paper och ett
konferensbidrag enligt lista i referenser avsnitt 11. Denna metod kan inte tillämpas på hiss-
schakt, eftersom strömningstryckfallet är för litet. Ett normalt kompakt trapphus motsvaras av
en luftkanal med en diameter om högst 1 m, medan ett hisschakt med en diameter om minst 3
m. Om strömningstryckfallen skall vara lika krävs ett flöde som är minst 15.6 (32.5
) gånger
större, eftersom strömningstryckfallet är proportionellt mot q2/d
5 där q är flödet och d är
diametern. Dimensionerande flöde för ett trapphus är oftast några m3/s och för ett hisschakt
blir flödet orimligt.
Övertrycksättning går inte att genomföra i höga byggnader på grund av stora termiska
tryckskillnader.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
10
En enkel lösning
Ett högsta mottryck om 80 Pa är ett ytterst begränsande siffervärde. Teknisk sett finns det
många möjligheter att öppna en dörr om 2 m2 med högre mottryck än 80 Pa. Gränsen 80 Pa är
mycket låg. Vindtryck för vindhastigheten 20 m/s är 240 Pa. En lösning som kan tillåta högre
mottryck är att förspänna en fjäder, när dörren stängs med dess rörelseenergi, vilken omvand-
las till lägesenergi i dörröppningsfjädern. Medtryck, mottryck och tillfört arbete kan beaktas,
men försummas här. Likhet mellan rörelseenergi och lägesenergi ger sambandet:
m b2 ω
2 / 3= S θ / 2 (J) (1.1)
där
m dörrens massa, kg
b dörrens bredd, m
ω dörrens vinkelhastighet, rad/s
S dörrfjäderns kraft för ihoptryckt fjäder, N
θ dörrfjäderns slagvinkel, rad
En fjäderkraft om 320 N med en slagvinkeln om 0.05 rad (9/π ° ≈ 3 °) kan tryckas ihop med
en dörrmassa om 24 kg, dörrbredd om 1 m och en stängningshastighet om 1 rad/s. Fjädern är
avlastad när dörren öppnat 0.05 m för en 1 m bred dörr. Fjädern ger ett tillskott om 320 N,
vilket innebär att mottrycksgränsen kan höjas till 400 Pa, vilket är mer än tillräckligt. En an-
märkning är att detta är en förenklad analys. Öppningsförloppet med en avtagande fjäderkraft
och tryckskillnad över en öppnande dörr är inte helt enkel att reda ut i detalj.
Rapportens disposition
Beräkningsmodellen för hiss- och trapphussystemet beskrivs i avsnitt 2.
Brandgasspridning mellan våningsplan kan förhindras, vilket redovisas i avsnitt 3.
Dimensionering av minsta ventilationsflöde och hjälpfläkts tryckstegring görs i avsnitt 4.
Uttryck för högsta mottryck och högsta medtryck över en våningsdörr ges också.
En klimatstudie för hur utetemperaturen påverkar systemet redovisas i avsnitt 5.
En parameterstudie med både olika klimat och strömningsmotstånd genomförs i avsnitt 6.
I avsnitt 7 görs en komplettering av parameterstudien med redovisning av trycktillstånd för
uteluftsschakt, hisshallar och avluftsschakt som funktion av nivån.
Inverkan av läckage mellan hisshall och omgivning via våningsplan undersöks i avsnitt 8.
Hisstryckstörningar undersöks i avsnitt 9 med nedåt- och uppåtgående hissar med PFS. Ett
befintligt beräkningsuttryck för hisstryckstörningar testas.
Sist i avsnitt 10 görs en kort sammanfattning och en summering av olika krav, egenskaper och
slutsatser.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
11
2 Modell för hiss- och trapphussystem
En enkel beräkningsmodell som bygger på enbart kvadratiska tryckförluster i flödet beskiver
alla dörrtyper uteluftsintag och avluftsutsläpp. Det finns inga strömningstryckfall i hisschakt
eller i trapphus. Det finns strömningstryckfall för en hisskorg i ett hisschakt, men det för-
summas här. Det finns vertikala termiska tryckändringar i hisschakt och trapphus. En viktig
förenkling och förutsättning är att läckage mellan hisshall och våningsplan försummas.
Hela byggnaden antas hålla innetemperatur, vilket är en förenkling eftersom inströmmande
uteluft kan ha en annan temperatur. Det sker dock en betydande värmeöverföring mellan
byggnadens alla ytor och den förbiströmmande luften, vilket gör att det råder i stort sett inne-
temperatur i hela byggnaden.. Mindre temperaturskillnader mellan inne och ute minskar
tryckskillnader mellan byggnad och omgivning, vilket är en fördel. Det svårare fallet under-
söks här genom att behålla och inte ändra den normal innetemperatur. Fallet med samma
inne- och utetemperatur är enkelt att klara av.
Den fullständiga beräkningsmodellens strömningsvägar och strömningsmotstånd beskrivs
med en principskiss i Figur 2.1 och den kan förenklas genom att utnyttja att tryckskillnaden
mellan utelufts- och avluftsschakt är oberoende av våningsplanet. Detta innebär att alla
strömningsmotstånd mellan uteluftsschakt och våningsplan kan parallellkopplas och därmed
summerat till ett enda strömningsmotstånd. Detta gäller också för alla strömningsmotstånd
mellan avluftsschakt och våningsplan. En förenklad beräkningsmodell för n våningsplan
redovisas i Figur 1.2-3
Au
At
Af
Aa
Schaktuteluft
Avluftutsläpp
Hiss-dörrar
Hiss-hallar
Hissdörrar
Schaktavluft
Uteluftintag
Figur 2.1 Fullständig modell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
12
Au nA
tnA
fA
a
Schaktuteluft
Avluftutsläpp
Hiss-dörrar
Hiss-hallar
Hissdörrar
Schaktavluft
Uteluftintag
Figur 2.2 Förenklad modell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem.
Au nA
tnA
fA
a
Schaktuteluft
Avluftutsläpp
Hiss-dörrar
Hiss-hallar
Hissdörrar
Schaktavluft
Uteluftintag
Figur 2.3 Beräkningsmodell av brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem
med fyra seriekopplade strömningsmotstånd.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
13
Ventilationsflödet q bestäms av modellens effektiva strömningsarean A och den drivande
tryckskillnad, som kan vara både termisk och påtvingad. Den effektiva strömningsarean är en
seriekoppling av de fyra effektiva strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för
uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Uttrycket för A
kan skrivas något implicit som:
A-2
= Au-2
+ n2At
-2 + n
2Af
-2 + Aa
-2 (m
-4) (2.1)
Det går också att förenkla modellen genom att bilda två strömningsareor för uteluftsdelen Aut
och för avluftsdelen Afa, vilket implicit kan skrivas som följer samt förenklar (2.1) till (2.4).
Aut-2
= Au-2
+ n2At
-2 (m
-4) (2.2)
Afa-2
= n2Af
-2 + Aa
-2 (m
-4) (2.3)
A-2
= Aut-2
+ Afa-2
(m-4
) (2.4)
Den ekvivalenta strömningsarean A är alltid mindre än den minsta av de fyra seriekopplade
strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för
frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa. Hur den ekvivalenta strömningsarean A beror på
uteluftsdelens Aut och avluftsdelens Afa visas i Figur 2.?. Isokurvorna visar att den minsta
effektiva öppningsarean av Aut och Afa är bestämmande för A.
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40
0.5
1
1.5
2
2.5
3
3.5
4
Effektiv läckarea Aut
m2
Eff
ektiv läckare
a A
fa
m2
Total effektiv läckarea A m2
0.25
0.5
0.75
1
1.25
1.5
1.75
2
2.25
2.5
2.75
Figur 2.4 Systemets area A som funktion av uteluftsdelens area Aut och avluftsdelens area Afa.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
14
Det termiska tryckstegringen ∆pT kan skrivas enligt (2.5) där n är antalet våningsplan, h är
våningshöjden och ∆pz Pa/m är den utetemperaturberoende termiska gradienten.
∆pT = n h ∆pz (Pa) (2.5)
Systemets ventilationsflöde q kan beräknas med sambandet att den totala tryckstegringen ∆p
är summan av termisk tryckstegring ∆pT och fläktens tryckstegring ∆pf som skall vara lika
med tryckfallet för den effektiva strömningsarean A, vilket ger:
∆p = ∆pT + ∆pf = ρ (q/A)2/2 (Pa) (2.6)
Ventilationsflödet q kan skrivas som:
q = A ( 2 ∆p /ρ )0.5
(m3/s) (2.7)
Den termiska tryckstegringen ∆pT bestämmer ett samband mellan högsta motryck över
våningsdörr ∆pmax och lägsta mottryck över våningsdörr eller högsta medtryck över
våningsdörr ∆pmin, vilket kan skrivas som:
∆pT = ∆pmax - ∆pmin (Pa) (2.8)
För fallet utan hjälpfläktdrift är högsta mottryck ∆pmax summan av termisk tryckökning
minskad med tryckfall för uteluft/tilluftsdel med arean Aut, vilket med utnyttjande av (2.7) och
efter förenkling blir:
∆pmax = ( 1 - A2/Aut
2 ) ∆pT (Pa) (2.9)
Högsta medtryck ∆pmin är tryckfall för uteluft/tilluftsdel, vilket blir:
∆pmin = - ( A2/Aut
2 ) ∆pT (Pa) (2.10)
Uttrycken (2.9) och (2.10) visar att om strömningsarean Aut för uteluftssidan är betydligt
mindre än strömningsarean Afa på avluftsidan blir A/Aut ≈ 0, vilket medför att högsta mottryck
över våningsdörr nästan lika med noll. För det omvända fallet med betydligt större om
strömingsarean för uteluftssidan än avluftsidan blir A/Aut ≈ 0, vilket medför att högsta
mottryck över våningsdörr nästan lika med den termiska tryckstegringen.
Hur högsta och lägsta mottryck ∆pmax och ∆pmin blir relativt den termiska tryckstegringen ∆pT
som funktion av öppningsarean för uteluftsdelen Aut och för avluftsdelen Afa redovisas i Figur
2.5 respektive 2.6. Isokurvorna i Figur 2.5 visar att högsta mottryck kan minskas betydligt
genom ett lämpligt val av öppningsareorna för uteluftsdelen Aut och avluftsdelen Afa.
För fallet utan fläktdrift finns det ett minsta systemflöde lika med det dimensionerande flödet
qmin som bestäms i avsnitt 4 och som gäller vid den termiska gränstryckskillnaden ∆pTg > 0
samt ett största systemflöde qmax som gäller vid den största termiska tryckskillnaden ∆pTmax >
0. Detta ger ett enkelt samband mellan största systemflöde qmax och minsta systemflöde qmin
och dito termisk tryckskillnad eller tryckgradient, vilket kan skrivas som:
qmax / qmin = ( ∆pTmax / ∆pTg )0.5
= ( ∆pzmax / ∆pzg )0.5
(-) (2.11)
Om tryckkvoterna ovan är 4, blir kvoten mellan största och minsta systemflöde 2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
15
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40
0.5
1
1.5
2
2.5
3
3.5
4
Effektiv läckarea Aut
m2
Eff
ektiv läckare
a A
fa
m2
Högsta relativt mottryck pmax
/pT
0.02
0.05
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
0.95
0.98
Figur 2.5 Relativt högsta mottryck ∆pmax/∆pT som funktion av area Aut och area Afa.
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 40
0.5
1
1.5
2
2.5
3
3.5
4
Effektiv läckarea Aut
m2
Eff
ektiv läckare
a A
fa
m2
Lägsta relativt mottryck pmin
/pT
-0.02
-0.05
-0.1
-0.2
-0.3
-0.4
-0.5
-0.6
-0.7
-0.8
-0.9
-0.95
-0.98
Figur 2.6 Relativt lägsta mottryck ∆pmin/∆pT som funktion av area Aut och area Afa.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
16
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
17
3 Brandgasspridning från ett våningsplan
Brandgasspridning från ett våningsplan sker till en hisshall när brandtrycket är högre än
hisshallen tryck. Övertryck i hisshallen är ingen garanti mot brandgaspridning, eftersom
brandtrycket kan bli mycket större än rimliga övertryck.
Brandgasspridning till uteluftsschaktet sker när inträngande brandflöde är något större än
hisshallen ventilationsflöde. Detta är helt i analogi med brandgasspridning i FT-system vars
teori upprepas nedan.
Antag att tryckskillnaden mellan uteluftsschakt och avluftsschakt är konstant Δpua Pa och att
hisshallens nominella flödet är q m3/s. Läckareor för uteluftssidan och avluftsidan anges med
At respektive Af. Inträngande brandflödet för gränsfallet för brandgasspridning anges som qb
m3/s. Tryckfallet mellan de två schakten kan anges för normalfallet och gränsfallet som:
Δpua = ρ [ (q/At)2 + (q/Af)
2 ] / 2 (Pa) (3.1)
Δpua = ρ (qb/Af)2 / 2 (Pa) (3.2)
Eliminering av tryckskillnaden Δpua ger sambandet för gränsfallets brandflöde som:
qb = q ( 1 + Af2/At
2 ))
0.5 (m
3/s) (3.3)
Uttrycket (3.3) visar att brandflödet genom våningsdörren alltid är större än den nominella
hisshallsflödet för att nå gränsfallet för brandgasspridning. En kommentar är att om At = Af
blir qb = q 20.5
.
Den nödvändiga tryckskillnaden över våningsdörren Δpb är nästan lika med brandtrycket och
med våningsdörrens läckarea Av samt skrivas som:
Δpb = ρ (qb/Av)2 / 2 (Pa) (3.4)
En enkel omskrivning av (3.4) kan göras med (3.2), vilket ger:
Δpb = Δpua Af2/Av
2 (Pa) (3.5)
Ett sifferexempel med Δpua = 50 Pa, Af = 0.050 m2 och Av = 0.005 m
2 ger en brandtryck-
skillnad över våningsdörren om 5000 Pa. Risken för brandgasspridning kan begränsas av att
brandtrycket blir orimligt högt ur hållfasthetssynpunkt.
Relativt brandflöde qbv/qp redovisas i Figur 3.1 som funktion av At och Af . Isokurvorna visar
att gränsfallets brandflöde kan vara nära hisshallen brandskyddsflöde, men också vara flera
gånger större när läckarean för uteluftssidan är betydligt mindre än för avluftsidan.
Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua redovisas i Figur 3.3-4 som funktion av At och Af för tre
olika läckareor 0.005, 0.010 och 0.020 m2. Isokurvorna visar att för täta våningsplansdörrar
kan brandtryckskillnaden bli mycket hög samt att endast avluftsidans läckarea har betydelse.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
18
0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
0.09
0.1
Effektiv läckarea At m2
Eff
ektiv läckare
a A
f m
2
Relativt brandflöde qbv
/qp
1.02
1.05
1.1
1.2
1.5
2
3
5
10
Figur 3.1 Relativt brandflöde qbv/qp som funktion av läckareorna At och Af
0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
0.09
0.1
Effektiv läckarea At m2
Eff
ektiv läckare
a A
f m
2
Relativt brandtryckskillnad pb/p
tf A
v 0.005 m2
12
5
10
20
50
100
200
Figur 3.2 Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua som funktion av At och Af för Av 0 0.005 m
2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
19
0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
0.09
0.1
Effektiv läckarea At m2
Eff
ektiv läckare
a A
f m
2
Relativt brandtryckskillnad pb/p
tf A
v 0.01 m2
12
5
10
20
50
Figur 3.3 Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua som funktion av At och Af för Av 0 0.010 m
2.
0 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10
0.01
0.02
0.03
0.04
0.05
0.06
0.07
0.08
0.09
0.1
Effektiv läckarea At m2
Eff
ektiv läckare
a A
f m
2
Relativt brandtryckskillnad pb/p
tf A
v 0.02 m2
1
2
5
10
20
Figur 3.4 Relativ brandtryckskillnad Δpb/Δpua som funktion av At och Af för Av 0 0.020 m
2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
20
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
21
4 Dimensionering
Hiss- och trapphussystems brandskyddsventilation skall utformas och dimensioneras för att
uppfylla följande sju krav, vilka behandlas i de följande underavsnitten. Det är i princip fyra
parametrar som kan dimensioneras nämligen systemflödet q, hjälpfläktens tryckstegring ∆pf,
uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au och avluftsutsläppet effektiva öppningsarea Aa.
Brandgasspridning från ett hissplan till ett annat hissplan skall förhindras eller skall
begränsas med tillräcklig utspädning.
Hiss- och trapphussystemet skall genomluftas väl.
Högsta mottryck över en lägenhetsdörr skall vara mindre än 80 Pa.
Tryckstegring för en hjälpfläkt skall vara rimlig.
Hisstryckstörningar skall vara mindre än tryckskillnader mellan hissplan och
uteluftsschakt eller avluftsschakt.
Uteluftsintaget skall vara gångbart för utrymning och vindoberoende.
Avluftsutsläppet skall vara vindoberoende.
Brandgasspridning
Kravet ingen brandgasspridning väljs, eftersom det är enkelt att uppnå, vilket visats i avsnitt
3. Dimensionerande brandtryck pbmax på 1500 Pa väljs. Detta tillsammans med den effektiva
läckarean för en dörr Av bestämmer ett brandflöde qbv genom dörr mellan våningsplan och
hisshall, vilket kan skrivas som:
qbv = Av ( 2 pbmax / ρ )0.5
(m3/s) (4.1)
Hisshallens över- eller undertryck försummas. Den första tumregeln för brandgasspridning i
FT-system tillämpas, som anger att det blir ingen brandgasspridning i till T-systemet om
brandflödet än mindre än ventilationsflödet. Hisshallens ventilationsflödeflöde skall alltså
vara större än det framräknade till hisshallen inträngande brandflödet enligt (4.1) ovan.
Om tryckfallen mellan uteluftsschakt och hisshall samt mellan avluftsschakt och hisshall är
lika kan, anger en andra tumregel för brandgasspridning i FT-system att brandflödet skall vara
en faktor 20.5
av våningsflödet för att gränsfallet för spridning skall uppnås. Inverkan av annat
läckaget och temperatur beaktas inte här.
Den enkla slutsatsen är att våningsflödet måste vara lika med det framräknade brandflödet,
vilket ger kravet på minsta systemflöde qmin på formen:
qmin = n Av ( 2 pbmax / ρ )0.5
(m3/s) (4.2)
där n är antalet våningsplan.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
22
Insättning av siffervärden 1500 Pa och densiteten 1.2 kg/m3 ger det enkla uttrycket nedan, där
siffran 50 skall tolkas som lufthastigheten 50 m/s genom en dörrs läckarea vid dimensioner-
ande brandtryck om 1500 Pa och normal lufttemperatur.
qmin = 50 n Av (m3/s) (4.3)
Det finns äldre krav på ytterdörrar med fyra klasser A-D med siffervärden enligt nedan, där
läckarean har beräknats för kvadratiska tryckförluster som vid fri utströmning för 2 m2
dörryta. Det finns ett samband q = ∆p2/3
/8 som gäller mellan provtryck ∆p Pa och läckflöde q
m3/hm
2, vilket visar att tryckförlusterna inte är kvadratiska.
Tabell 4.1 Effektiv läckarea för 2 m2 dörr enligt täthetsklass A-D
Klass Provtryck
Pa
Läckflöde
m3/hm
2
Läckflöde
dm3/sm
2
Läckarea
m2
A 50 1.7 0.47 0.00010
B 300 5.6 1.56 0.00014
C 500 7.9 2.19 0.00015
D 700 9.9 2.74 0.00016
Om läckarean sätts till 0.0002 något högre än värdena i Tabell 4.1, blir luftflödet per hissplan
enligt (4.3) (n = 1) 0.01 m3/s eller 10 l/s, vilket kan vara snålt för en hisshall. Om golvytan är
20 m2, blir det specifika luftflödet 0.5 l/sm
2, vilket för en hisshall med rumshöjden 2.7 m ger
en formell luftutbytestid om 90 min.
Det finns nyare krav på ytterdörrar med klasserna 1-4 och krav enligt Tabell 4.2 där läckflödet
antas vara omräknat till 50 Pa tryckskillnad. Läckarean är mindre än 0.0004 m2 för alla klass-
er 1-4. Det minsta ventilationsflödet blir enligt (4.3) (n = 1) 20 l/s för en hisshall, vilket även
det är snålt med en luftutbytestid på 45 min för en hisshall med golvytan 20 m2.
Tabell 4.2 Läckflöde vid 50 Pa och effektiv läckarea för 2 m2 dörr enligt täthetsklass 1-4
Klass Provtryck
Pa
Läckflöde
m3/hm
2
Läckflöde
dm3/sm
2
Läckarea
m2
1 150 12.5 3.47 0.000380
2 300 6.75 1.88 0.000207
3 600 2.25 0.63 0.000069
4 600 0.75 0.21 0.000023
En sifferuppgift för en S-kravsdörr är att läckarean är 0.002 m2. Detta ger ett brandskydds-
ventilationsflöde om 0.1 m2/s och hisshall.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
23
Genomluftning
En god genomluftning av hiss- och trapphussystemet särskilt dess hissplan ger en undre gräns
för det lägsta systemflödet qmin, vilket kan formuleras med krav på en formell luftutbytestid T
för hissplan. Detta kan skrivas som:
qmin = n h Ah / T (m3/s) (4.4)
där
n antal våningsplan, -
h hisshallens höjd, m
Ah hisshallens golvyta, m2
T luftutbytestid, s
Ett hissplan kan vara direkt anslutet till en eller flera längre korridorer och det är tveksamt hur
luftutbytestiden skall väljas med hänsyn till detta. Genomluftningen sker i princip mellan ute-
luftsschakt och avluftsschakt genom själva hisshallen. Det går också att ställa genomluft-
ningskravet för hela hiss- och trapphussystemets volym.
Högsta mottryck
Sambanden för högsta mottryck enligt (2.6) samt systemtryckfall ∆p och ett minsta system-
flöde qmin enligt (2.3) kan sättas samman, vilket efter förenkling ger mottryckskravet:
∆pmax > ∆pT - [ 1/Au2 + 1/n
2At
2 ] ρ qmin
2/2 (Pa) (4.5)
Givna parametrar i olikheten (4.5) är egentligen alla, men minsta systemflöde qmin kan ökas
och uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au kan minskas för att uppfylla olikheten. Den
effektiva läckarean mellan uteluftsschakt och hissplan nAt kan också minskas genom att
använda trapphus och endast ett hisschakt som uteluftsschakt och övriga hisschakt som
avluftsschakt.
Införande av likhet och den effektiva öppningsarean mellan ute och alla hisshallar som Aut
samt omskrivning ger sambandet för minsta systemflöde qmin för att uppfylla mottryckskravet.
qmin = Aut [ 2(∆pT - ∆pmax )/ρ ]
0.5 (m
3/s) (4.6)
Aut = [ 1/Au2 + 1/n
2At
2 ]
-0.5
Tryckstegring för hjälpfläkt
Dimensionerande fall för hjälpfläkten är sommarfallet med den lägsta negativa termiska
gradienten ∆pzmin < 0 och lägsta systemflöde qmin. Hjälpfläktens tryckstegring ∆pf skall vara
lika med termikens mottryck för byggnadshöjden nh och systemtryckfallet vid lägsta
systemflöde samt extra reserv för att klara mottryck från vind. Detta ger sambandet:
∆pf = ρ qmin2/2A
2 – nh ∆pzmin (Pa) (4.7)
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
24
En viktig anmärkning är att alla de fyra effektiva strömningsareorna för uteluftsintag Au, alla
hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och avluftsutsläpp Aa
ingår i systemetes effektiva öppningsarea A, vilken kan beräknas med hjälp av (2.1).
Hisstryckstörningar
Hisstryckstörningar kan beräknas enligt (9.1). Ett krav mot brandgasspridning från en hisshall
till hissschakt med uteluft är att tryckstörningen skall vara mindre än tryckfallet mellan ute-
luftsschakt och hisshall samt avluftsschakt och hisshall, vilket kan skrivas som olikheterna:
∆phiss < ρ qmin2 / 2 n
2At
2 (Pa) (4.8)
∆phiss < ρ qmin2 / 2 n
2Af
2 (Pa) (4.9)
Uteluftsintag
Uteluftsintagets effektiva öppningsarea Au bör vara minsta 1 m2, eftersom den skall vara
gångbar för utrymning med i princip en öppen dörr i markplanet. En effektiv öppningsarea
om 1 m2 kan verka mindre gångbar, men den kan vara sammansatta av en seriekoppling av
flera större effektiva öppningsareor.
Fyra seriekopplade areor om 2 m2 blir lika med just 1 m
2. Kravet för att seriekoppling skall
gälla mellan olika öppningsareor innebär dock att det skall finnas påtagliga volymer mellan
dessa öppningsareor.
Det är viktigt att uteluftsintaget är vindoberoende, eftersom vindtryck kan bli stora och
påverka funktionen av brandskyddsventilationen, om inte avluftsläppet har samma vindfaktor
som uteluftsintaget. Hjälpfläkten kan dimensioneras med extra marginal för mottryck från
vind.
Avluftsutsläpp
Avluftsutsläppets effektiva öppningsarea kan användas för att påverka hiss- och trapphus-
systemets effektiva öppningsarea A enligt (2.1), vilket i sin tur påverkar hjälpfläktens tryck-
stegring. Ett ökad effektiv öppningsarea Aa ökar A och ger en mindre minskning av
hjälpfläktens tryckstegring enligt (4.7).
Det är viktigt att avluftsutläppet är vindoberoende, eftersom vindtryck kan bli stora och
påverka funktionen av brandskyddsventilationen, om inte uteluftsintaget har samma
vindfaktor som avluftsläppet.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
25
5 Klimatstudie
Flöde, tryck, tryckskillnader över våningsdörrar och hissdörrar samt tryckfall över vånings-
dörr för gränsfallet för brandgasspridning varierar som funktion av den termiska gradienten.
Hur de olika variablerna varierar redovisas i Figur 5.1-5 för en termisk gradient från -0.5
Pa/m upptill 2 Pa/m, vilket motsvarar utetemperaturer från -23 °C upptill 33 °C om
innetemperaturen är 20 °C.
Antalet våningar är 40 och våningshöjden är 3 m. De fyra effektiva strömningsareorna för
uteluftsintag Au, alla hissdörrar för uteluft/tilluft nAt, alla hissdörrar för frånluft/avluft nAf och
avluftsutsläpp Aa är alla 2 m2, vilket innebär att den totala strömningsarean A är 1 m
2.
Lägsta ventilationsflöde är 10 m3/s. Hela hiss- och trapphussystemets tryckfall blir där 60 Pa.
Den lägsta termiska tryckgradienten som ger önskat minsta flöde är 0.5 Pa/m. Den termiska
högsta tryckgradienten 2 Pa/m ger ett fördubblat 20 m3/s. Tryckstegring för termik, fläkt och
sammanlag tryckstegring redovisas i Figur 5.1. Tryckstegringen ökar med en faktor 4, vilket
innebär att flödet ökar en faktor 2. Flödet redovisas i Figur 5.2.
Högsta och lägsta mottryck över våningsdörrar redovisas i Figur 5.3. Mottrycket bör inte
överstiga 80 Pa. Högsta och lägsta mottryck över hissdörrar redovisas i Figur 5.4. Det finns
inga tryckkrav för hissdörrar.
Tryckfallet över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning från hisshall till
uteluftsschakt redovisas i Figur 5.5 för fyra olika effektiva öppningsareor för våningsdörren ut
mot hisshallen 0.005, 0.010, 0.020 och 0.050 m2. Det egentliga brandtrycket är det redovisade
tryckfallet ökat med trycket i uteluftsschaktet, vilket varierar med nivån lika med hela den
termiska tryckändringen.
Lägst systemtryckfall och därmed också brandtryck fås vid fläktdrift och termisk gradient <
0.5 Pa/m. Systemets tryckfall är 60 Pa vid fläktdrift, vilket fördelas lika mellan de fyra ström-
ningsmotstånden. Detta innebär att tryckskillnaden mellan uteluftsschakt och avluftsschakt är
30 Pa. Det normala luftflödet genom hisshallen är 0.25 m4/s (10/40).
Gränsfallets brandläckflöde som skall komma genom våningsdörrens läckarea är en faktor 20.5
större, eftersom tryckfallen över uteluftshissar och avluftshissdörrar är lika. Tryckfallet över
våningsdörren med läckarean 0.005 m2 blir därför 3000 Pa (1.2 (0.25 2
0.5 / 0.005)
2 /2).
Tryckfallet avtar betydligt för de sämre våningsdörrsfallen och de fyra tryckfallen förhåller
sig som 3000:750:120:30 Pa.
Slutsatsen är att brandgasspridning till hisshallen kan undvikas om läckarean för en stängd
våningsdörr är liten, eftersom brandtrycket blir orimligt stort. Läckarean 0.005 m2 kan tolkas
som en periferi med längden 5 m och läckvidden 1 mm, vilket gäller för ståldörrar utan tät-
ningslister. En S-kravsdörr har en effektiv läckarea om 0.002 m2, vilket innebär att
brandtrycket ökar med en faktor 6.25 (2.52) om samma brandläckflöde skall uppnås.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
26
-0.5 0 0.5 1 1.5 2-100
-50
0
50
100
150
200
250
300
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Try
ckste
gringar
Pa
Fall 1
pf
pf+p
T
pf+p
T
pT
Figur 5.1 Tryckstegringar för fläkt och termik som funktion av termisk tryckgradient.
-0.5 0 0.5 1 1.5 20
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Ventila
tionsflöde
m3/s
Fall 1
Figur 5.2 Ventilationsflöde som funktion av termisk tryckgradient.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
27
-0.5 0 0.5 1 1.5 2-200
-150
-100
-50
0
50
100
150
200
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Mott
ryck v
ånin
gsdörr
ar
Pa
Fall 1
Figur 5.3 Högsta och lägsta tryckskillnad över våningsdörr för termisk tryckgradient.
-0.5 0 0.5 1 1.5 2-200
-150
-100
-50
0
50
100
150
200
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Mott
ryck h
issdörr
ar
Pa
Fall 1
Figur 5.4 Högsta och lägsta tryckskillnad över hissdörrar för termisk tryckgradient.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
28
-0.5 0 0.5 1 1.5 20
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Bra
ndtr
yckfa
ll vånin
gsdörr
P
a
Fall 1
0.005
0.01
0.025
0.05
Figur 5.5 Gränsbrandtryckskillnad över våningsdörr för termisk tryckgradient och Av m
2.
Ventilationsflödeskurvan i Figur 5.2 förutsätter att hjälpfläkten regleras ner med stigande
termisk gradient från -0.5 Pa/m upptill 0.5 Pa/m där flödet är konstant lika med dimen-
sionerande minsta ventilationsflöde 10 m3/s. Detta är en onödig åtgärd och konstant fläktdrift
är enklare att genomföra.
Hur ventilationsflödet påverkas av om hjälpfläkten alltid är i drift redovisas för tre olika
ideala linjära fläktkurvor i Figur 5.6 och motsvarande totalflöde redovisas i Figur 5.7 som
funktion av den termiska gradienten från -0.5 Pa/m upptill 2.0 Pa/m. Alla fläktkurvor går
genom punkten 120 Pa vid 10 m3/s.
Kurvorna för ventilationsflöden i Figur 5.7 visar på en viss ökning utöver basfallets kurva i
Figur 5.2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
29
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 200
50
100
150
200
Try
ckste
gring
pf
Pa
Ventilationsflöde q m3/s
Figur 5.6 Tryckstegring för tre ideala hjälpfläktkurvor som funktion av flöde.
-0.5 0 0.5 1 1.5 20
5
10
15
20
25
Termisk tryckgradient pz Pa/m
Ventila
tionsflöde
q m
3/s
Figur 5.7 Ventilationsflöde med tre olika hjälpfläktkurvor som funktion av termisk gradient.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
30
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
31
6 Parameterstudie
Modellen beskrivs med ett antal parametrar som skall kombineras. Det finns fem temperatur-
fall med tryckgradienten 2.0, 1.0, 0.5 0.0 -0.5 Pa/m samt sexton strömningsareafall som är
kombinationer av fyra effektiva strömningsareor för uteluftsintag 2 och 1 m2, hissdörrar för
uteluft 0.05 och 0.1 m2, hissdörrar för avluft 0.05 och 0.1 m
2och avluftsutsläpp 2 och 4 m
2
kombinerat enligt Tabell 6.1. Antalet våningsplan är 40, våningshöjden är 3 m. Effektiv
strömningsarea för trapphusdörr ingår som en del i den för uteluftshissdörr.
Parameterstudien görs utan något våningsläckage, vilket kommer att behandlas i avsnitt 8.
Tabell 6.1 Effektiva areor för uteluft, hissdörrar uteluft och avluft, avluftsutsläpp samt totalt.
delfall Au m2 Aa m
2 nAhu m
2 nAha m
2 A m
2
1 2 2 2 2 1.00
2 2 2 2 4 1.11
3 2 2 4 2 1.11
4 2 2 4 4 1.26
5 2 4 2 2 1.11
6 2 4 2 4 1.26
7 2 4 4 2 1.26
8 2 4 4 4 1.51
9 1 2 2 2 0.76
10 1 2 2 4 0.80
11 1 2 4 2 0.80
12 1 2 4 4 0.85
13 1 4 2 2 0.80
14 1 4 2 4 0.85
15 1 4 4 2 0.85
16 1 4 4 4 0.92
Huvudfallen med de fem temperaturgradienten 2.0, 1.0, 0.5 0.0 -0.5 Pa/m redovisas för de
sexton delfallen i Tabell 6.2-6 med avluftsflöde, tryckskillnad över hissdörrar för uteluft och
för avluft, högsta och lägsta tryckfall över våningsdörrar, avluftsfläktens tryckstegring samt
tryckskillnaden över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning till uteluftsschaktet.
Kommentarer till siffervärdena i Tabell 6.2-6 ges efter Tabell 6.6.
En alternativ redovisning av siffervärdena i Tabell 6.2-6 görs för alla åttio fall med tryckfall
över hissdörr för uteluft, hissdörr för avluft, högsta tryckfall över våningsdörr och lägsta dito i
Figur 6.1-4. Tryckstegring för hjälpfläkt i avluften och ventilationsflöde redovisas i Figur 6.5
respektive Figur 6.6 samt tryckstegring som funktion av ventilationsflödet i Figur 6.7.
Gränsfallets brandtrycksskillnad över en våningsdörr redovisas i Figur 6.8.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
32
Tabell 6.2 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt
och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient 2.0 Pa/m
fall q
m3/s
∆phu
Pa
∆pha
Pa
∆pmax
Pa
∆pmin
Pa
∆pf
Pa
∆pb
Pa
1 20.0 60 60 120 -120 12000
2 22.2 74 18 92 -148 36923
3 22.2 18 74 148 -92 9231
4 25.3 24 24 120 -120 19200
5 22.2 74 74 92 -148 14769
6 25.3 96 24 48 -192 48000
7 25.3 24 96 120 -120 12000
8 30.2 34 34 69 -171 27429
9 15.1 34 34 69 -171 6857
10 16.0 38 10 48 -192 19200
11 16.0 10 38 77 -163 4800
12 17.1 11 11 55 -185 8727
13 16.0 38 38 48 -192 7680
14 17.1 44 11 22 -218 21818
15 17.1 11 44 55 -185 5455
16 18.4 13 13 25 -215 10105
Tabell 6.3 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt
och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient 1.0 Pa/m
fall q
m3/s
∆phu
Pa
∆pha
Pa
∆pmax
Pa
∆pmin
Pa
∆pf
Pa
∆pb
Pa
17 14.1 30 30 60 -60 6000
18 15.7 37 9 46 -74 18462
19 15.7 9 37 74 -46 4615
20 17.9 12 12 60 -60 9600
21 15.7 37 37 46 -74 7385
22 17.9 48 12 24 -96 24000
23 17.9 12 48 60 -60 6000
24 21.4 17 17 34 -86 13714
25 10.7 17 17 34 -86 3429
26 11.3 19 5 24 -96 9600
27 11.3 5 19 38 -82 2400
28 12.1 5 5 27 -93 4364
29 11.3 19 19 24 -96 3840
30 12.1 22 5 11 -109 10909
31 12.1 5 22 27 -93 2727
32 13.1 6 6 13 -107 5053
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
33
Tabell 6.4 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt
och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient 0.5 Pa/m
fall q
m3/s
∆phu
Pa
∆pha
Pa
∆pmax
Pa
∆pmin
Pa
∆pf
Pa
∆pb
Pa
33 10.1 15 15 30 -30 3000
34 11.1 18 5 23 -37 9231
35 11.1 5 18 37 -23 2308
36 12.6 6 6 30 -30 4800
37 11.1 18 18 23 -37 3692
38 12.6 24 6 12 -48 12000
39 12.6 6 24 30 -30 3000
40 15.1 9 9 17 -43 6857
41 10.0 15 15 -15 -75 45 3000
42 10.0 15 4 -15 -75 34 7500
43 10.0 4 15 -4 -64 34 1875
44 10.0 4 4 -4 -64 23 3000
45 10.0 15 15 -15 -75 34 3000
46 10.0 15 4 -15 -75 23 7500
47 10.0 4 15 -4 -64 23 1875
48 10.0 4 4 -4 -64 11 3000
Tabell 6.5 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt
och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient 0.0 Pa/m
fall q
m3/s
∆phu
Pa
∆pha
Pa
∆pmax
Pa
∆pmin
Pa
∆pf
Pa
∆pb
Pa
49 10.0 15 15 -30 -30 60 3000
50 10.0 15 4 -30 -30 49 7500
51 10.0 4 15 -19 -19 49 1875
52 10.0 4 4 -19 -19 38 3000
53 10.0 15 15 -30 -30 49 3000
54 10.0 15 4 -30 -30 38 7500
55 10.0 4 15 -19 -19 38 1875
56 10.0 4 4 -19 -19 26 3000
57 10.0 15 15 -75 -75 105 3000
58 10.0 15 4 -75 -75 94 7500
59 10.0 4 15 -64 -64 94 1875
60 10.0 4 4 -64 -64 83 3000
61 10.0 15 15 -75 -75 94 3000
62 10.0 15 4 -75 -75 83 7500
63 10.0 4 15 -64 -64 83 1875
64 10.0 4 4 -64 -64 71 3000
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
34
Tabell 6.6 Avluftsflöde, hissdörrtryckfall,våningsdörrtryckfall,tryckstegring fläkt
och gränsbrandtryckfall för delfall 1-16 med termisk tryckgradient -0.5 Pa/m
fall q
m3/s
∆phu
Pa
∆pha
Pa
∆pmax
Pa
∆pmin
Pa
∆pf
Pa
∆pb
Pa
65 10.0 15 15 -30 -90 120 3000
66 10.0 15 4 -30 -90 109 7500
67 10.0 4 15 -19 -79 109 1875
68 10.0 4 4 -19 -79 98 3000
69 10.0 15 15 -30 -90 109 3000
70 10.0 15 4 -30 -90 98 7500
71 10.0 4 15 -19 -79 98 1875
72 10.0 4 4 -19 -79 86 3000
73 10.0 15 15 -75 -135 165 3000
74 10.0 15 4 -75 -135 154 7500
75 10.0 4 15 -64 -124 154 1875
76 10.0 4 4 -64 -124 143 3000
77 10.0 15 15 -75 -135 154 3000
78 10.0 15 4 -75 -135 143 7500
79 10.0 4 15 -64 -124 143 1875
80 10.0 4 4 -64 -124 131 3000
Ventilationsflödet är som störst för den högsta tryckgradienten 2 Pa/m och delfall 8 med 30.2
m3/s för den totala läckarean 1.51 m
2 enligt Tabell 6.1. Basfallet siffror är 20 m
3/s för den
totala läckarean 1 m2.
Tryckfallet över hissdörrarna är alltid mindre än 80 Pa utom för två delfall 6 och 7 i Tabell
6.2. Tryckfallen är lika i hälften av fallen och resterande fjärdedelar är speglingar av varandra
beroende på förhållande mellan hissdörrarnas läckareor.
Högsta mottryck över en våningsdörr är över 80 Pa i sex fall i Tabell 6.2 med högsta värde
148 Pa för delfall 3. Högsta medtryck över en våningsdörr är större än 200 Pa för delfall 14
och 15 i Tabell 6.2. Högst tryckstegring för hjälpfläkt är 165 Pa för delfall 9 i Tabell 6.6 för
extremt sommarfall.
Lägsta brandtrycksskillnad över en våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning är 1875
Pa för delfall 3, 7, 11 eller 15 samt när hjälpfläkt är i drift och ger ett totalflöde om 10 m3/s.
De skiljer nästa en faktor 2 mellan delfall 1-8 och delfall 9-16, vilket kan förklaras med att att
totalläckarean är större än 1 m2 för delfall 1-8 enligt Tabell 6.1 och tvärtom för delfall 9-16
beroende på att uteluftsintaget är 2 m2 för delfall 1-8 och 1 m
2 för delfall 9-16.
Data för hissdörrstryckfall i Figur 6.1 och 6.2 visar att gränsen 80 Pa överskrids för ett fall.
Data för högsta våningsdörrtryckfall i Figur 6.3 visar att gränsen 80 Pa överskrids för sex fall
samt att högsta mottryck är medtryck för flera fall med låga tryckgradienter och hjälpfläkt-
drift. Data för lägsta våningsdörrtryckfall i Figur 6.4 visar att gränsen -80 Pa underskrids för
flera fall.
Data för hjälpfläktens tryckstegring i figur 6.5 visar att trots att tryckgradienten är 0.5 Pa/m
krävs hjälpdrift även för delfall 9-16 beroende på totalläckarea mindre än basfallet 1 m2. Data
för brandtrycksskillnad över våningsdörr för gränsfallet för brandgasspridning visar att alla
fall ligger över schablonvärdet 1500 Pa.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
35
0 10 20 30 40 50 60 70 800
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Fall 1-80
Try
ckfa
ll his
sdörr
ute
luft
p
hu
Pa
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.1 Tryckfall för hissdörr med uteluft för fall 1-80.
0 10 20 30 40 50 60 70 800
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Fall 1-80
Try
ckfa
ll his
sdörr
avlu
ft
pha
Pa
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.2 Tryckfall för hissdörr med avluft för fall 1-80.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
36
0 10 20 30 40 50 60 70 80-200
-150
-100
-50
0
50
100
150
200
Fall 1-80
Try
ckfa
ll vånin
gsdörr
max
pm
ax
Pa
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.3 Högsta tryckfall för våningsdörr för fall 1-80.
0 10 20 30 40 50 60 70 80-200
-150
-100
-50
0
50
100
150
200
Fall 1-80
Try
ckfa
ll vånin
gsdörr
min
p
min
P
a
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.4 Lägsta tryckfall för våningsdörr för fall 1-80.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
37
0 10 20 30 40 50 60 70 800
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
Fall 1-80
Try
ckste
gring a
vlu
ftsfläkt
p
a
Pa
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.5 Tryckstegring för hjälpfläkt för fall 1-80.
0 10 20 30 40 50 60 70 800
5
10
15
20
25
30
35
40
Fall 1-80
Ventila
tionsflöde
q
m3/s
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.6 Avluftsflöde för fall 1-80.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
38
0 5 10 15 20 25 30 35 40-20
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
Ventilationsflöde q m3/s
Try
ckste
gring a
vlu
ftsfläkt
p
a
Pa
Figur 6.7 Tryckstegring för hjälpfläkt som funktion av avluftsflöde för fall 1-80.
0 10 20 30 40 50 60 70 800
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
9000
10000
Fall 1-80
Try
ckfa
ll vånin
gsdörr
bra
nd
pb
Pa
2 Pa/m
-22.6 oC
1 Pa/m
-2.9 oC
0.5 Pa/m
8.1 oC
0 Pa/m
20 oC
-0.5 Pa/m
33 oC
Figur 6.8 Gränsfallets brandtrycksskillnad över våningsdörr för fall 1-80.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
39
7 Trycktillståndsstudie
Fyra olika delstudier görs och redovisas med fyra fall i ett uppslag, där samma basfall ingår i
de tre första delstudier, för att visa på hur tryckförhållande i uteluftsschakt, hisshallar och
avluftsschakt är under olika förutsättningar. Tryckbilden har tryckskillnad relativt ute som x-
axel och nivån som y-axel.
Byggnaden eller hisshallar har inget läckage till den övriga omgivningen. Detta innebär att
trycket i uteluftsschakt, hisshallar och avluftsschakt ändras linjärt med nivån. Detta blir
parallella linjer i tryckbildsdiagrammet.
Hur den termiska tryckgradienten påverkar redovisas i Figur 7.1-4 för tryckgradienterna 2, 1,
0 respektive -0.5 Pa/m för fallen 1, 17, 49 respektive 65. Högsta mottryck och medtryck över
en lägenhetsdörr är 120 Pa överst respektive -120 Pa nederst för fall 1 i Figur 7.1. Tryckskill-
nad mellan schakten är 60, 30, 15 och 15 Pa beroende på att flödena genom hiss- och
trappsystemet förhåller som 20:2000.5
:10:10.
Den termiska tryckgradienten är 2 Pa/m i alla följande fall.
Hur olika läckarea för hissdörrar påverkar tryckbilden redovisas i Figur 7.5-8. De fyra fallen
1-4 är kombinationer av nAt:nAf som 2:2 m2, 2:4 m
2, 1:2 m
2, 1:4 m
2. Ventilationsflödet ökar
med ökande total läckarea som för basfallet är 1 m2. Högsta mottryck över våningsdörr finns
överst och för de fyra fallen 1-4 gäller 120, 92, 148 respektive 120 Pa. Högsta medtryck är
identiska på grund av symmetriskäl.
Hur effektiv area för uteluftsintag och avluftsutsläpp påverkar tryckbilden redovisas i Figur
7.9-12. De fyra fallen 1, 5, 9 och 13 är kombinationer av Au:Aa som 2:2 m2, 2:4 m
2, 4:2 m
2,
4:4 m2. Ventilationsflödet ökar med ökande total läckarea som för basfallet är 1 m
2. Högsta
mottryck över våningsdörr finns överst och för de fyra fallen 1, 5, 9 och 13 gäller 120, 92, 69
respektive 48 Pa enligt Tabell 6.2.
Högsta medtryck är identiska med mottryck på grund av symmetriskäl.
Högt tryckfall för uteluftsintag och lågt för avluftsutsläpp är fördelaktigt.
Sist görs ett urval av fall i Figur 7.13-16 för att få lågt högsta mottryck över en våningsdörr
helst under 80 Pa. De fyra strömningsmotståndens effektiva strömningsareor betecknade med
Au:nAt:nAf :Aa är 2:2:4:2 för fall 2, 2:2:4:4 för fall 6, 1:2:4:2 för fall 10 och 1:2:4:4 för fall 14.
Högsta mottryck över våningsdörr finns överst och för de fyra fallen 2, 6, 10 och 14 gäller 92,
48, 48 respektive 22 Pa. Låga mottryck innebär dock ännu högre medtryck.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
40
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
mFall 1 dpdz 2 Pa/m q 20 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.1 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 1.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 17 dpdz 1 Pa/m q 14.1 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.2 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 17.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
41
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 49 dpdz 0 Pa/m q 10 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.3 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 49.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 65 dpdz -0.5 Pa/m q 10 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.4 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 65.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
42
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
mFall 1 dpdz 2 Pa/m q 20 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.5 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 1.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 2 dpdz 2 Pa/m q 22.2 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 4 m2
Aa 2 m2
A 1.11 m2
Figur 7.6 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
43
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 3 dpdz 2 Pa/m q 22.2 m3/s
Au 2 m2
At 4 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1.11 m2
Figur 7.7 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 3.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 4 dpdz 2 Pa/m q 25.3 m3/s
Au 2 m2
At 4 m2
Af 4 m2
Aa 2 m2
A 1.26 m2
Figur 7.8 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 4.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
44
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
mFall 1 dpdz 2 Pa/m q 20 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 1 m2
Figur 7.9 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 1.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 5 dpdz 2 Pa/m q 22.2 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 4 m2
A 1.11 m2
Figur 7.10 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 5.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
45
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 9 dpdz 2 Pa/m q 15.1 m3/s
Au 1 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 2 m2
A 0.76 m2
Figur 7.11 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 9.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 13 dpdz 2 Pa/m q 16 m3/s
Au 1 m2
At 2 m2
Af 2 m2
Aa 4 m2
A 0.8 m2
Figur 7.12 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 13.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
46
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
mFall 2 dpdz 2 Pa/m q 22.2 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 4 m2
Aa 2 m2
A 1.11 m2
Figur 7.13 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 2.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 6 dpdz 2 Pa/m q 25.3 m3/s
Au 2 m2
At 2 m2
Af 4 m2
Aa 4 m2
A 1.26 m2
Figur 7.14 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 6.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
47
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 10 dpdz 2 Pa/m q 16 m3/s
Au 1 m2
At 2 m2
Af 4 m2
Aa 2 m2
A 0.8 m2
Figur 7.15 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 10.
-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200
0
20
40
60
80
100
120
Tryckskillnad p(z) Pa
Niv
å
z
m
Fall 14 dpdz 2 Pa/m q 17.1 m3/s
Au 1 m2
At 2 m2
Af 4 m2
Aa 4 m2
A 0.85 m2
Figur 7.16 Tryckdiagram för tilluftsschakt, våningsplan och frånluftsschakt för fall 14.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
48
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
49
8 Våningsläckagestudie
Hur den föreslagna brandskyddsventilationen påverkas av olika våningsläckage mellan
hisshall och den yttre omgivningen skall undersökas i detta avsnitt genom att jämföra fem
olika läckareor 0.000, 0.005, 0.010, 0.020 och 0.050 m2.
Fall 1-16 från avsnitt 5 används med sexton olika kombinationer av fyra olika öppningsareor
för fyra strömningsmotstånd och den termiska tryckgradienten 2 Pa/m. Beräkning sker med
PFS och dess den halvgrafiska principskiss för indatabeskrivning och endast redovisas i Figur
8.1 respektive 8.2 för fallet utan läckage.
PFS-modellen har endast tjugo våningsplan för att kunna få in en beskrivning på en A4-sida.
Antalet obekanta är begränsat till 100, men är här endast 42 med två för varje våningsplan och
två för mätning av mottryck. En våningsplan trogen modell har därför 82 obekanta. Den term-
iska tryckskillnaden per är fördubblad för att gälla för två våningsplan, vilket med vånings-
höjden 3 m blir 12 Pa. Detta värde har korrigerats med en faktor 20/19 för att den termiska
tryckskillnaden skall vara lika stor som i andra modellberäkningar i rapporten. Förklaring är
att PFS-modellen har nitton termiska tryckskillnader mellan de tjugo våningsplanen.
Effektiva öppningsareor för utelufthissdörrar, avluftshissdörrar och våningsdörrar fördubblas,
eftersom två våningsplan slås samman till ett våningsplan.
De fem tabellerade resultaten redovisas i Figur 8.3-7 för de fem läckareorna 0.000, 0.005,
0.010, 0.020 och 0.050 m2 med åtta resultatrader. Resultatet redovisas uppdelat med fall 1-8
överst och fall 9-16 underst med fem indatarader och åtta utdatarader. Notera att den två för-
sta indata raderna anger parameterna Ahu och Aha, vilka är läckareor mellan uteluftsschakt
och hisshall samt mellan hisshall och avluftsschakt, vilka i tidigare angivits som At och Af.
De fyra första resultaten 1-4 är avluftsflöde, tilluftsflöde och frånluftsflöde till hisshall överst
och tryck i hisshall överst eller mottryck över våningsdörr överst. De fyra sista resultaten 5-8
är uteluftsflöde, tilluftsflöde och frånluftsflöde till hisshall nederst och tryck i hisshall nederst
eller mottryck över våningsdörr nederst.
En skillnad mellan uteluftsflöde och avluftsflöde anger nettoläckage för hela byggnaden eller
läckagets obalans mellan infiltration och exfiltration. Samma sak gäller även för en hisshall,
där skillnaden mellan uteluftsflöde och avluftsflöde är lika med läckflödet.
De fyra redovisade våningsflöden skall alla vara positiva med ett flöde från uteluftssida till
hisshall och ett flöde från hisshall till avluftssidan.
Tryckutskrift för ett äkta mottryck för ett våningsplan är positivt och skall vara mindre än 80
Pa, medan tryckutskrift för ett äkta medtryck är negativt. Mot- och medtrycksiffrorna i Figur
8.3 för fallet utan läckage kan jämföras med motsvarande siffror i Tabell 6.2. Resultaten är
identiska.
De fem redovisade tabellresultaten kommenteras i anslutning till Figur 8.3-7.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
50
b e g i n
f o r m a t p 0 q 1
c o m p u t e A h u = 2 * A h u A h a = 2 * A h a A v = 2 * A v h 6 m = - 1 2 * 2 0 / 1 9
s e t A u = t , 0 . 6 , A u A h u = t , 0 . 6 , A h u : q
s e t A a = t , 0 . 6 , A a A h a t , 0 . 6 , A h a : q
s e t A v = t , 0 . 6 , A v z p = h , h 6 m s s = :
A a : q w
A h u : w 2 0 2 0 A h a : w 2 0 A v h ? 0 : w 2 0
z p A h u 1 9 1 9 A h a z p 1 9 A v
z p A h u 1 8 1 8 A h a z p 1 8 A v
z p A h u 1 7 1 7 A h a z p 1 7 A v
z p A h u 1 6 1 6 A h a z p 1 6 A v
z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v
z p A h u 1 4 1 4 A h a z p 1 4 A v
z p A h u 1 3 1 3 A h a z p 1 3 A v
z p A h u 1 2 1 2 A h a z p 1 2 A v
z p A h u 1 1 1 1 A h a z p 1 1 A v
z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v
z p A h u 9 9 A h a z p 9 A v
z p A h u 8 8 A h a z p 8 A v
z p A h u 7 7 A h a z p 7 A v
z p A h u 6 6 A h a z p 6 A v
z p A h u 5 5 A h a z p 5 A v
z p A h u 4 4 A h a z p 4 A v
z p A h u 3 3 A h a z p 3 A v
z p A h u 2 2 A h a z p 2 A v
z p A h u : w 1 1 A h a : w z p 1 A v h ? 0 : w 1
A u : q w
c o m c o m
Figur 8.1 Indata för hiss- och trappsystem för utskrift av dörrtryckfall.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
51
b e g i n
f o r m a t p 0 q 1
c o m ( 4 ) A h u = 2 * A h u A h a = 2 * A h a A v = 2 * A v h 6 m = - 1 2 * 2 0 / 1 9 - 1 2 . 6 3 1 5 7 9
s e t A u = t , 0 . 6 , A u A h u = t , 0 . 6 , A h u : q
s e t A a = t , 0 . 6 , A a A h a t , 0 . 6 , A h a : q
s e t A v = t , 0 . 6 , A v z p = h , h 6 m s s = :
A a : q w
A h u : w 2 0 2 0 A h a : w - 2 0 . 0 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 2 0
z p 1 . 0 m 3 / s 2 9 1 . 0 m 3 / s 3 1 9 A v 1 2 0 P a 4
z p 1 . 0 m 3 / s 1 8 1 . 0 m 3 / s 1 8 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 7 1 . 0 m 3 / s 1 7 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 6 1 . 0 m 3 / s 1 6 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 5 1 . 0 m 3 / s 1 5 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 4 1 . 0 m 3 / s 1 4 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 3 1 . 0 m 3 / s 1 3 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 2 1 . 0 m 3 / s 1 2 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 1 1 . 0 m 3 / s 1 1 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 0 1 . 0 m 3 / s 1 0 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 9 1 . 0 m 3 / s 9 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 8 1 . 0 m 3 / s 8 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 7 1 . 0 m 3 / s 7 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 6 1 . 0 m 3 / s 6 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 5 1 . 0 m 3 / s 5 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 4 1 . 0 m 3 / s 4 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 3 1 . 0 m 3 / s 3 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 2 1 . 0 m 3 / s 2 A v
z p 1 . 0 m 3 / s 1 1 . 0 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 1
1 . 0 m 3 / s 5 1 . 0 m 3 / s 6 - 1 2 0 P a 7
A u : q w
- 2 0 . 0 m 3 / s 8
c o m c o m
Figur 8.2 Resultat för fall 1 utan våningsläckage.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
52
Kommentarer till resultat i Figur 8.3.
Uteluftsflöde och avluftsflöde är lika, eftersom det inte finns något läckage. Ventilationsflödet
är 20 m3/s eller högre för fall 1-8 och mindre än 20 m
3/s för fall 9-16, eftersom systemets
öppningsarea är 1 m2 eller större för fall 1-8 och omvänt mindre för fall 9-16, vilket framgår
av siffrorna i Tabell 6.1. Det som skiljer fall 1-8 från fall 9-16 är att uteluftsintaget är 2 m2
respektive 1 m2. Det finns också ett antal fall som har samma ventilationsflöde, vilket beror
på att systemets effektiva öppningsareor är lika allt enligt Tabell 6.1. Det finns också en
spegling av siffror för mottryck överst och medtryck nederst, vilket kan förklaras med att
uteluftsystemets öppningsarea och avluftsystemets öppningsarea alternerat symmetriskt.
Mottrycksiffrorna som res(4) är över 80 Pa för fall 1-5 och 7, medan fall 9-13 och 15 ligger
under 80 Pa. Siffror är och skall vara identiska med de som redovisats i Tabell 6.2. Det som
skiljer är att uteluftsintagets öppningsarea är 2 m2 respektive 1 m
2.
t a b l e 1 6 8 1 2
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 2 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 5 . 3 - 3 0 . 2
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5
r e s ( 3 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5
r e s ( 4 ) P a 1 2 0 9 2 1 4 8 1 2 0 9 2 4 8 1 2 0 6 9
r e s ( 5 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 3 1 . 3 1 . 5
r e s ( 7 ) P a - 1 2 0 - 1 4 8 - 9 2 - 1 2 0 - 1 4 8 - 1 9 2 - 1 2 0 - 1 7 1
r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 2 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 2 . 2 - 2 5 . 3 - 2 5 . 3 - 3 0 . 2
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0 0 . 0 0 0
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 7 . 1 - 1 8 . 4
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9
r e s ( 4 ) P a 6 9 4 8 7 7 5 5 4 8 2 2 5 5 2 5
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9
r e s ( 7 ) P a - 1 7 1 - 1 9 2 - 1 6 3 - 1 8 5 - 1 9 2 - 2 1 8 - 1 8 5 - 2 1 5
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 6 . 0 - 1 7 . 1 - 1 7 . 1 - 1 8 . 4
c o m c o m
Figur 8.3 Tabellerat resultat för fall 1-16 utan våningsläckage.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
53
Kommentarer till resultat i Figur 8.4.
Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer något nu när våningsläckarean är 0.005 m2.
Våningsläckarean är tiondedel av läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.
Mottrycken har minskat något jämfört med fallet utan läckage, men samma sex fall som innan
ligger över 80 Pa.
Våningsflödena överst visar på ett utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck
nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem.
t a b l e 1 6 8 1 2
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 5 - 2 2 . 0 - 2 5 . 3 - 2 2 . 5 - 2 6 . 5 - 2 5 . 3 - 3 1 . 0
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 1 1 . 2 1 . 3 1 . 2 1 . 3 1 . 4 1 . 6
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 2 1 . 1 1 . 2 1 . 2 1 . 5
r e s ( 4 ) P a 1 1 2 9 1 1 4 1 1 1 7 8 5 4 8 1 1 6 6 8
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 1 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 2 1 . 2 1 . 4
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 2 1 . 1 1 . 3 1 . 2 1 . 4 1 . 3 1 . 6
r e s ( 7 ) P a - 1 1 2 - 1 4 1 - 9 1 - 1 1 7 - 1 3 7 - 1 8 4 - 1 1 6 - 1 6 5
r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 0 - 2 2 . 5 - 2 5 . 3 - 2 1 . 9 - 2 5 . 0 - 2 5 . 3 - 2 9 . 9
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5 0 . 0 0 5
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 5 . 9 - 1 7 . 2 - 1 6 . 6 - 1 8 . 1 - 1 7 . 2 - 1 9 . 0 - 1 8 . 1 - 2 0 . 1
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9 0 . 9 0 . 9 1 . 0 1 . 0
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 7 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9
r e s ( 4 ) P a 6 8 5 2 7 9 5 9 4 7 2 3 5 8 2 8
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 8 0 . 7 0 . 8 0 . 7 0 . 8 0 . 8 0 . 9
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 8 0 . 9 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 0
r e s ( 7 ) P a - 1 5 9 - 1 8 3 - 1 5 5 - 1 7 7 - 1 8 0 - 2 1 1 - 1 7 7 - 2 0 8
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 8 - 1 5 . 7 - 1 5 . 7 - 1 6 . 7 - 1 5 . 7 - 1 6 . 9 - 1 6 . 7 - 1 8 . 1
c o m c o m
Figur 8.4 Tabellerat resultat för fall 1-16 med våningsläckarea 0.005 m2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
54
Kommentarer till resultat i Figur 8.5.
Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu något mer när våningsläckarean är 0.010 m2.
Våningsläckarean är femtedel av läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.
Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men fem fall av tidigare
sex fall som innan ligger över 80 Pa. Fall 5 har mottrycket 79 Pa. Fall 11 har tillkommit med
värdet 81 Pa.
Våningsflödena överst visar på ett utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck
nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftssystem.
t a b l e 1 6 8 1 2
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
r e s ( 1 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 2 . 8 - 2 1 . 8 - 2 5 . 3 - 2 2 . 8 - 2 7 . 6 - 2 5 . 3 - 3 1 . 7
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 1 1 . 3 1 . 4 1 . 2 1 . 3 1 . 5 1 . 6
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 9 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 0 1 . 1 1 . 2 1 . 4
r e s ( 4 ) P a 1 0 4 9 0 1 3 5 1 1 5 7 9 4 7 1 1 1 6 8
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 0 0 . 9 1 . 1 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 4
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 1 1 . 3 1 . 1 1 . 4 1 . 3 1 . 5 1 . 3 1 . 7
r e s ( 7 ) P a - 1 0 4 - 1 3 5 - 9 0 - 1 1 5 - 1 2 6 - 1 7 6 - 1 1 2 - 1 5 9
r e s ( 8 ) m 3 / s - 2 0 . 0 - 2 1 . 8 - 2 2 . 8 - 2 5 . 3 - 2 1 . 7 - 2 4 . 7 - 2 5 . 3 - 2 9 . 6
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0 0 . 0 1 0
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 6 . 4 - 1 8 . 1 - 1 7 . 0 - 1 8 . 9 - 1 8 . 2 - 2 0 . 7 - 1 8 . 9 - 2 1 . 8
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 9 0 . 8 1 . 0 1 . 0 0 . 9 0 . 9 1 . 1 1 . 1
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 6 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 8 0 . 9 0 . 9
r e s ( 4 ) P a 6 7 5 6 8 1 6 3 4 6 2 5 6 0 3 1
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 6 0 . 7 0 . 6 0 . 7 0 . 7 0 . 8 0 . 6 0 . 8
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 9 1 . 1 0 . 9 1 . 0 1 . 0 1 . 2 1 . 0 1 . 2
r e s ( 7 ) P a - 1 4 9 - 1 7 4 - 1 4 9 - 1 7 0 - 1 6 8 - 2 0 4 - 1 6 9 - 2 0 2
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 5 - 1 5 . 4 - 1 5 . 5 - 1 6 . 5 - 1 5 . 4 - 1 6 . 6 - 1 6 . 5 - 1 7 . 9
c o m c o m
Figur 8.5 Tabellerat resultat för fall 1-16 med våningsläckarea 0.010 m2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
55
Kommentarer till resultat i Figur 8.6.
Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu ännu mer när våningsläckarean är 0.020 m2.
Våningsläckarean är nu hälften så stor som läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.
Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men fem fall av tidigare
sex fall som innan ligger över 80 Pa. Fall 5 har nu mottrycket 68 Pa. Fall 11 har tillkommit
med värdet 81 Pa.
Våningsflödena överst visar på ett utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck
nederst. Det sker inte någon brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem.
t a b l e 1 6 8 1 2
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 9 . 9 - 2 3 . 2 - 2 1 . 4 - 2 5 . 2 - 2 3 . 2 - 2 9 . 4 - 2 5 . 2 - 3 2 . 8
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 2 1 . 5 1 . 5 1 . 3 1 . 3 1 . 7 1 . 8
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 7 0 . 7 1 . 0 1 . 0 0 . 9 1 . 0 1 . 1 1 . 3
r e s ( 4 ) P a 9 1 8 8 1 2 4 1 1 0 6 8 4 7 1 0 3 6 7
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 7 1 . 0 0 . 7 1 . 0 0 . 8 1 . 1 0 . 8 1 . 2
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 5 1 . 2 1 . 5 1 . 4 1 . 8 1 . 4 1 . 8
r e s ( 7 ) P a - 9 1 - 1 2 4 - 8 8 - 1 1 0 - 1 0 9 - 1 6 1 - 1 0 6 - 1 4 9
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 9 . 9 - 2 1 . 4 - 2 3 . 2 - 2 5 . 2 - 2 1 . 3 - 2 4 . 1 - 2 5 . 2 - 2 9 . 1
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0 0 . 0 2 0
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 7 . 1 - 1 9 . 5 - 1 7 . 6 - 2 0 . 1 - 1 9 . 6 - 2 3 . 6 - 2 0 . 1 - 2 4 . 4
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 0 0 . 9 1 . 2 1 . 1 1 . 0 1 . 0 1 . 3 1 . 2
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 6 0 . 5 0 . 8 0 . 7 0 . 7 0 . 7 0 . 9 0 . 9
r e s ( 4 ) P a 6 4 6 0 8 1 6 8 4 4 2 8 6 2 3 5
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 5 0 . 6 0 . 3 0 . 5 0 . 5 0 . 7 0 . 4 0 . 7
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 0 1 . 3 1 . 0 1 . 2 1 . 1 1 . 4 1 . 1 1 . 4
r e s ( 7 ) P a - 1 3 1 - 1 5 8 - 1 3 9 - 1 5 8 - 1 4 8 - 1 8 9 - 1 5 6 - 1 9 0
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 4 . 1 - 1 4 . 9 - 1 5 . 1 - 1 6 . 0 - 1 4 . 8 - 1 6 . 2 - 1 6 . 0 - 1 7 . 5
c o m c o m
Figur 8.6 Tabellerat resultat för fall 1-16 med våningsläckarea 0.020 m2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
56
Kommentarer till resultat i Figur 8.7.
Uteluftsflödet och avluftsflödet skiljer nu något mer när våningsläckarean är 0.050 m2.
Våningsläckarean är nu lika stor som läckarean för hissdörrarna i varje hisshall.
Mottrycken har minskat något mer jämfört med fallet utan läckage, men tre fall av tidigare
sex fall som innan ligger över 80 Pa.
Våningsflödena överst visar på ett stort utläckage vid övertryck och tvärtom med undertyck
nederst. Det finns negativa våningsflöden för fallen 9, 10, 11 och 15, vilket innebär risk för
brandgasspridning från hisshall till uteluftsystem nederst för fall 9, 11 och 15 samt brandgas-
spridning från avluftsystem till hisshall överst för fall 10.
En genomgång av alla falls våningsflöden visar att det finns brandgasspridning för fall 10 på
plan 19 från avluft, för fall 11 på även på plan 2-5 till uteluft, för fall 12 på plan 1 till uteluft
(anges som 0.0 i tabellutskrift) samt för fall 15 även på plan 2-4 till uteluft.
t a b l e 1 6 8 1 2
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 9 . 4 - 2 3 . 5 - 2 0 . 6 - 2 5 . 0 - 2 3 . 6 - 3 2 . 6 - 2 4 . 9 - 3 4 . 8
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 4 1 . 2 2 . 0 1 . 8 1 . 5 1 . 4 2 . 1 2 . 1
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 0 . 1 0 . 7 0 . 5 0 . 6 0 . 5 1 . 0 1 . 0
r e s ( 4 ) P a 6 5 8 3 9 7 9 8 4 5 4 4 8 0 6 2
r e s ( 5 ) m 3 / s 0 . 4 0 . 7 0 . 1 0 . 5 0 . 4 0 . 9 0 . 2 0 . 7
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 4 2 . 0 1 . 2 1 . 8 1 . 6 2 . 3 1 . 4 2 . 2
r e s ( 7 ) P a - 6 5 - 9 7 - 8 3 - 9 8 - 7 4 - 1 2 2 - 9 3 - 1 2 4
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 9 . 4 - 2 0 . 6 - 2 3 . 5 - 2 5 . 0 - 2 0 . 3 - 2 2 . 6 - 2 4 . 8 - 2 7 . 7
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
p r o ( 1 ) A h a m 2 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0
p r o ( 2 ) A h u m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 1 0 0 0 . 1 0 0
p r o ( 3 ) A a m 2 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 2 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0 4 . 0 0 0
p r o ( 4 ) A u m 2 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0 1 . 0 0 0
p r o ( 5 ) A v m 2 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0 0 . 0 5 0
s t e p n u m b e r 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 7 . 9 - 2 1 . 4 - 1 8 . 3 - 2 1 . 9 - 2 1 . 6 - 2 9 . 0 - 2 1 . 9 - 2 9 . 5
r e s ( 2 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 0 1 . 7 1 . 4 1 . 3 1 . 1 1 . 8 1 . 6
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 - 0 . 1 0 . 6 0 . 3 0 . 5 0 . 3 0 . 8 0 . 8
r e s ( 4 ) P a 5 2 6 9 7 3 7 3 3 4 3 3 5 8 4 2
r e s ( 5 ) m 3 / s - 0 . 1 0 . 3 - 0 . 3 0 . 0 0 . 0 0 . 4 - 0 . 3 0 . 1
r e s ( 6 ) m 3 / s 1 . 2 1 . 8 1 . 1 1 . 5 1 . 4 2 . 0 1 . 2 1 . 8
r e s ( 7 ) P a - 1 0 1 - 1 2 4 - 1 2 1 - 1 3 6 - 1 1 0 - 1 4 8 - 1 3 2 - 1 6 0
r e s ( 8 ) m 3 / s - 1 3 . 0 - 1 3 . 9 - 1 4 . 3 - 1 5 . 0 - 1 3 . 6 - 1 5 . 1 - 1 4 . 9 - 1 6 . 3
c o m c o m
Figur 8.7 Tabellerat resultat för fall 1-16 med våningsläckarea 0.050 m2.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
57
9 Hissdriftstudie
Luftrycket före, kring och efter en hisskorg i rörelse avviker från lufttrycket i hisschaktet utan
någon luftrörelse. Dessa tryckstörningar kan lokalt bli större än den normala tryckskillnaden
mellan hisschakt och hisshall, som skall förhindra överströmning från frånluftsschakt till
hisshall. Undertrycket bakom en hisskorg i rörelse kan bli större än den tryckskillnad som
gäller vid övertrycksättning av ett hissystem. Omvändning gäller också att övertrycket fram-
för en hisskorg i rörelse kan bli större än den tryckskillnad som gäller vid undertrycksättning
av ett hissystem.
Beräkningsuttryck
Det finns ett beräkningsuttryck för att skatta denna tryckstörnings storlek i Klote och Milke
(1992), vilket återges något förenklat, korrigerat och omskrivet enligt nedan.
Δphiss = ( a-1
– b )2 ρ v
2 / 2 (1 + c
2) (Pa) (9.1)
där
Δphiss hisstryckstörning, Pa
a luftandel kring hisskorgen, -
b konstant 0 eller 1
c kvoten mellan inre och yttre läckarea, -
ρ luftens densitet, kg/m3
v hisskorgshastighet, m/s
Uttrycket (9.1) kan tolkas som ett tryckfall för den tillbakaströmning som sker kring
hisskorgen. Faktorn ( a-1
– b ) beskriver luftens hastighetsökning kring hisskorgen med
parametern b = 1, medan för parameter b = 0 ökas luftens hastighet med hisshastigheten för
att beskriva den delvis fria utströmning som sker bakom hisskorgen och relativt denna. Om
luftandelen a är mycket stor nära ett, måste tryckstörningen bli noll, men detta kräver att
parametern b = 1. Fallet med b = 0 ger en överskattning av hisstryckstörningen.
Faktorn (1 + c2)-1
är en korrektion som återfinns för trycksättning av trapphus med hänsyn till
trapphusets läckarea till byggnaden i förhållande till byggnadens läckarea till omgivningen.
Parametern c är kvoten mellan den inre och yttre läckarean. Om byggnaden är mycket otätare
än hiss- och trappsystemet, blir parameter c nära noll och korrektionen nära ett eller ingen
korrektion. Om byggnaden är mycket tätare än hiss- och trappsystemet, blir parametern c
mycket stor och korrektionen mycket stor samt hisstryckstörning obefintlig. Detta är inte
rimligt och korrektionen (1 + c2)-1
bör helt enkelt slopas.
Resterande delen av uttrycket är ρ v2 / 2 lika med det dynamiska trycket för hisskorgens
hastighet v. En fördubblad hisshastighet fyrdubblar tryckstörningen.
En kontraktions- eller korrektionsfaktor för fler- och enkelhisschakt med siffervärden 0.94
eller 0.83 har slopats, vilket medför att uttrycket (9.1) överskattas med faktorn 1.13 (0.94-2
)
respektive 1.46 (0.83-2
). Uttrycket (9.1) skall inte överanvändas utan bara ses som ett
påpekande att det finns hisstryckstörningar av en storleksordning som (9.1) anger.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
58
En kommentar är att lufthastigheterna kring hisskorgen kan vara mycket olika särskilt på
dörrsidan, eftersom hisskorgen passerar nära hissplanet.
Uttrycket (9.1) för hisstryckstörning Δphiss redovisas i Figur 9.1 för b = 1 och i Figur 9.2 för
b = 0 som ett isodiagram med lufthastighet v som x-axel och med luftandel a som y-axel.
Ett sifferexempel med hisshastigheten 3 m/s, densiteten 1.2 kg/m3 och luftandelen 1/3 ger en
hisstryckstörning om 22 Pa enligt Figur 9.1 och 49 Pa enligt Figur 9.2.
Den framräknade tryckstörningen enligt (9.1) kan tolkas som ett tryckfall vid fri utströmning.
Detta innebär att tryckskillnaden före och efter hisskorgen är lika med detta tryckfall, men hur
tryckändringen delas upp är inte självklart.
Den föreslagna principen innebär att det finns nerifrån och uppåt både ökande och minskande
schaktflöden med en uppåt positivt hastighet u. Detta innebär att hisstryckstörningen enligt
(9.1) måste modifieras där faktorn 1/(1 + c2) har slopats. Hisstryckstörningen för en
nedåtgående hiss motströms blir:
Δphiss = ( a-1
– b )2 ρ ( v + u )
2 / 2 (Pa) (9.2)
Hisstryckstörningen med överskattning b = 0 kan läsas av för summahastigheten (v + u) i
Figur 9.1. Det blir en stor skillnad om en hiss går uppåt i uppström eller neråt i uppström. Om
hisshastigheten är 3 m/s och uppströmshastigheten är 1 m/s blir de resulterande hastigheterna
2 m/s respektive 4 m/s och motsvarande tryckstörningar skiljer en faktor 4. Om luftandelen a
är 1/3 blir hisstryckstörningarna 21.6 Pa respektive 86.4 Pa. Fallet med b = 1 ger 15 Pa
respektive 72.6 Pa. Detta är stora tryckstörningar som gäller för helt täta hisschakt utan något
sidoläckage.
Otäta hisschakt
Ett enkelt sätt att behandla hisstryckstörningar med hänsyn till att hisschakt är otäta med ett
hissdörrparti på varje våningsplan, är att räkna om otätheterna till en förstoring av hiss-
schaktet där luft kan strömma förbi hisskorgen trots att detta sker utanför hisschaktet. Hiss-
schaktets läckareor är framför och bakom hisskorgen är kända och om övriga läckareorna
utanför dessa är mycket större försummas dessa. Den effektiva läckarean Ax är en seriekopp-
ling av läckorna framför hisskorgen och läckorna bakom hisskorgen, vilket för totalt n
våningsplan och m våningsplan under hisskorgen samt hissdörrspartiläckarean Ap m2/plan ger
det implicita uttrycket:
Ax-2
= m-2
Ap-2
+ (n - m)-2
Ap-2
(m-4
) (9.3)
Uttrycket visar att läckarean Ax variera från nästan noll överst och nederst till nAp/80.5
på
mitten. Ett sifferexempel med arean 0.06 m2 och 40 våningsplan ger som mest en extra
läckarea förbi hisskorgen om 0.85 m2. Om hisschaktets fria tvärsnitt är 9 m
2 och luftandelen
1/3 blir luftandelen i det förstorade schaktet 0.385 ((3+0.85)/(10+0.85)).
Flera hissar i samma schakt ger obetydliga hisstryckstörningar, eftersom luftandel är mycket
stor. Ett alternativ kan vara att sammankoppla hisschakt med en större öppning per vånings-
plan. Detta innebär för fallet ovan om Ap är 1 m2 blir Ax 14.1 m
2 ((n
2/8)
0.5).
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
59
0 1 2 3 4 50
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1
Hisshastighet v m/s
Luft
andel a
-
Tryckstörning phiss
= (a-1-1)2 v2/2
0.10.2
0.5
1
2
5
10
20
50
100
200
5001000
Figur 9.1 Hisstryckstörning Δphiss som funktion av lufthastighet v och luftandel a med b = 1.
0 1 2 3 4 50
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
0.8
0.9
1
Hisshastighet v m/s
Luft
andel a
-
Tryckstörning phiss
= a-2 v2/2
0.10.2
0.5
1
2
5
10
20
50
100
200
5001000
Figur 9.2 Hisstryckstörning Δphiss som funktion av lufthastighet v och luftandel a med b = 0.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
60
Överskattning av brandgasspridning vid hissdrift
Om hisstryckstörningen är större än den tryckskillnaden som brandskyddsventilations-
systemet ger över hissdörrarna, kan det bli en oönskad spridning och den kan bli stor.
Spridning sker inte bara när hissen passerar utan hela tiden den är i rörelse till eller från ett
våningsplan. Detta innebär också att spridning sker samtidigt till flera våningsplan över eller
under hissen.
Antag att den normala tryckskillnaden är 15 Pa och att tryckstörning är 30. Detta ger en
tryckskillnad på 15 Pa för att driva en oönskad spridning. Tryckskillnaden 15 Pa kan räknas
om till en lufthastighet om 5 m/s. Antag vidare att hissdörrläckarean är 0.05 m2, vilket ger ett
framräknat läckflöde om 0.25 m3/s till alla våningsplan framför hisskorgen. En hisshall med
golvytan 20 m2 och rumshöjden 2.7 m genomventileras på mindre än 2 min.
Detta finns ett fel med detta betraktelsesätt, eftersom vart skall luftflödet 0.25 m3/s ta vägen i
den begränsade hisshallsvolymen. Hisshallen kommer att bygga upp ett mottryck och därmed
minska läckflödet. Mottrycket i hisshallen ökar utflöden från hisshallen och minskar inflöden
till hisshallen.
En något udda lösning kan vara att hissarna i avluftsschakt slavkörs parallellt efter hissarna i
uteluftsschakt. Detta innebär att tryckökningen sker i båda schakten framför hissarna och att
tryckminskningen sker i båda schakten bakom hissarna. Tyvärr är inte tryckökningarna och
tryckminskningarna lika eftersom hisstryckstörningarna påverkas av de med höjden ökande
och avtagande luftflödena i schakten. Denna effekt kan dock vara liten.
Om det finns flera hissar i samma schakt som rör sig oberoende av varandra, blir inte någon
tryckstörning när en hiss är i rörelse och endast en kortvarig störning när hissarna passerar
varandra, eftersom schaktflödenas strömningstvärsnitt minskar kraftigt. Hissarna skall inte
parallellköras.
Hisstryckstörningarna blir stora, vilket några sifferexempel med (9.1) och (9.2). Störningarna
kan dock minskas med följande åtgärder:
flera hissar i samma schakt för uteluft och i ett annat för avluft
sammankoppling av flera hisschakt för uteluft och dito för avluft
lägre hisshastighet
större hisschaktsläckage
större luftandel i hisschakt
mindre hisskorgar
strömlinjeformade hisskorgar
För den föreslagna principen finns det en risk för att hissrörelser i uteluftsschaktet kan till-
föras förorenad luft från olika våningsplan samt att hissrörelser i avluftschaktet kan tillföra
förorenad luft till olika våningsplan, vilket är oönskat i båda fall. Notera att den föreslagna
principen också innebär att schaktluft är också i rörelse med avtagande hastighet uppåt i ute-
luftsschakt och med ökande hastighet uppåt i avluftsschakt. Detta innebär att ett schaktflöde
måste räknas om till en korrektion av hisshastigheten som visas i (9.2).
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
61
Kontroll av hisstryckstörning med PFS
Hisstryckstörningen enligt (9.1) skall kontrolleras med PFS genom att prova olika stora hiss-
tryckstörningar med olika stora tryckskillnader mellan uteluftsschakt och avluftsschakt. Detta
görs för basfallet och för alla kombinationer av sex hissfall, sex hisslägen samt tre klimatfall
med de termiska gradienterna 0.5, 1.0 och 2.0 Pa/m. De tre klimatfallen innebär att totaltryck-
fallet är 60, 120 respektive 240 Pa och därmed blir tryckskillnaden över hisshallarna mellan
uteluftsschakt och avluftsschakt 30, 60 respektive 120 Pa.
De sex hissfallen är tre nedåtgående och tre identiska uppåtgående hissfall. De tre hissfallen
har valts för att hisstryckstörningen enligt (9.1) med b = 1 skall blir 15, 30 och 45 Pa. Detta
uppnås med hastigheten 5 m/s och luftandelarna 0.5, 0.33 och 0.25.
Undersökningen görs för både nedåtgående och uppåtgående hiss i både uteluftsschaktet och i
avluftsschaktet samt på tre olika nivåer nämligen på plan 10, 20 och 30. Skrivsättet plan 10
skall tolkas som mellan plan 10 och 11.
Indatabeskrivningen för PFS med hiss i uteluftsschakt på plan 10 (egentligen mellan plan 10
och 11) redovisas i Figur 9.3 samt motsvarande resultat från PFS i Figur 9.4. PFS-modellen
har endast tjugo våningsplan för att kunna få in en beskrivning på en A4-sida. Antalet
obekanta är begränsat till 100, men är här endast 44 med två för varje våningsplan, två
hissdriftens kolvflöden och två för mätning av mottryck. En våningsplan trogen modell har
därför 84 obekanta. Den termiska tryckskillnaden per är fördubblad för att gälla för två
våningsplan. Effektiva öppningsareor för utelufthiss-dörrar och avluftshissdörrar fördubblas,
eftersom två våningsplan slås samman till ett våningsplan.
Hissdriften simuleras som ett över aktuellt schakt påtvingat flöde angivet med elementen quss
för uteluftsschakt och qass för avluftsschakt. Hissens läge ändras manuellt genom att flytta
runt elementet op,Ax:hw, vilket kan tolkas som en kvadratisk tryckförlust i flödet om 0.6 Pa
vid flödet Ax m3/s samt resultatutskrift av elemenets tryckfall med :hw. Parametern Ax be-
räknas med luftandel a och schaktgolvarea 10 m2. Tryckskillnaden 0.6 Pa ger en strömnings-
hastighet om 1 m/s som för ytan Ax m2
ger flödet Ax m3/s.
Beräkningsresultatet för totalt tolv beräkningar med två hissriktningar och sex olika hisslägen
redovisas i figur 9.5-16 på samma sätt med tre program-rader med tryckgradient, hisshastig-
het och luftandel och med nio result-rader med avluftsflöde, uteluftsflöde och avluftsflöde för
våningsplan 39-40, tryckskillnad över våningsdörr på plan 39-40, tryckskillnad över hiss, ute-
luftsflöde och avluftsflöde för våningsplan 1-2, tryckskillnad över våningsdörr på plan 1-2
samt uteluftsflöde. Resultatet för nedåtgående hiss i uteluftsschakt redovisas i Figur 9.5-7 och
i avluftsschakt i Figur 9.8-10. Resultatet för uppåtgående hiss i uteluftsschakt redovisas i
Figur 9.11-13 och i avluftsschakt i Figur 9.14-16.
Tryckfallet över själva hissen result-rad 5 sammanställs i Tabell 9.1 för nedåtgående hiss och
i Tabell 9.2 för uppåtgående hiss. Hisstryckfallet för uppåtgående hiss eller egentligen tryck-
ändringen över hisselementet är negativt enligt PFS-standard i alla utskrifter i Figur 9.11-16,
men minustecknet slopas i Tabell 9.2. Siffrorna i Tabell 9.1 och 9.2 visar att det finns en sym-
metri och spegling mellan utelufts- och avluftschakt. Hiss i uteluftsschakt på plan 10, 20 och
30 är lika med hiss på plan 30, 20 respektive 10 i avluftsschakt.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
62
Siffrorna i Tabell 9.1 och 9.2 stämmer dåligt med förväntad storlek enligt (9.1) där resultatet
för nedåtgående hiss avviker mer än för uppåtgående hiss. En förklaring är att uttrycket (9.1)
inte tar hänsyn till att hissdriften påverkar alla tryckförhållanden, vilket kan ha stort effekt och
vilket siffrorna visar. Exempel på detta är fall 3 där hisstryckfallet är större än själva system-
tryckfallet om 60 Pa.
Tabell 9.1 Tryckstörning Δphiss Pa enligt (9.1) och PFS för nedåtgående hiss i Figur 9.5-10.
Fall Δp Pa (9.1) PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30
1 60 15 22 19 17 17 19 22
2 60 30 56 54 54 54 54 56
3 60 45 88 97 110 110 97 88
4 120 15 27 23 19 19 23 27
5 120 30 78 70 64 64 70 78
6 120 45 116 114 117 117 114 116
7 240 15 102 86 73 73 86 102
8 240 30 175 156 140 140 156 175
9 240 45 221 207 206 206 207 221
Tabell 9.2 Tryckstörning Δphiss Pa enligt (9.1) och PFS för uppåtgående hiss i Figur 9.11-16.
Fall Δp Pa (9.1) PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30
1 60 15 7 9 12 12 9 7
2 60 30 31 38 47 47 38 31
3 60 45 64 79 101 101 79 64
4 120 15 5 8 11 11 8 5
5 120 30 25 34 45 45 34 25
6 120 45 57 74 98 98 74 57
7 240 15 18 28 42 42 28 18
8 240 30 43 64 93 93 64 43
9 240 45 76 110 160 160 110 76
Brandskyddsventilationens funktion har granskats i Figur 9.5-16. Baklängesströmning innebär
negativa flöden för result-rader 2-3 överst och result-rader 6-7 nederst. Felfunktion har sam-
manställts för nedåtgående hiss i Tabell 9.3 med felkoderna 00 ok, 10 fel över hiss samt 01 fel
under hiss. Fall med uppåtgående hiss har ingen felfunktion. Koderna i Tabell 9.3 visar att
felfunktion fås över hiss i uteluftsschakt för fall 2, 3, 6 och 9 samt under hiss i avluftsschakt
för samma fall. Förväntat felfunktion var endast fall 2 och 3 med störning 30 respektive 45 Pa
och tryckskillnad mellan hisschakt 30 Pa och inte fall 6 och 9. (fortsättning sidan 68)
Tabell 9.3 Brandskyddsventilation 00 ok 10 fel över hiss 01 fel under hiss nedåtgående hiss.
Fall Δp Pa PFS u-10 PFS u-20 PFS u-30 PFS a-10 PFS a-20 PFS a-30
1 60 00 00 00 00 00 00
2 60 10 10 10 01 01 01
3 60 10 10 10 01 01 01
4 120 00 00 00 00 00 00
5 120 00 00 00 00 00 00
6 120 10 10 10 01 01 01
7 240 00 00 00 00 00 00
8 240 00 00 00 00 00 00
9 240 10 10 10 01 01 01
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
63
b e g i n
c o m p u t e h 6 m = - 6 * p z
c o m p u t e q u s s = ( 1 - a ) * 1 0 * v
c o m p u t e q a s s = - ( 1 - a ) * 1 0 * 0
c o m p u t e A x = a * 1 0
s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 1
s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q
s e t A u 1 0 = o p , A x : h w A u 2 0 = : A u 3 0 = :
s e t A a 1 0 = : A a 2 0 = : A a 3 0 = :
A a : q w
h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w h ? q a s s 2 0 A v h ? 0 : w 2 0
z p A h u 1 9 1 9 A h a z p 1 9 A v
z p A h u 1 8 1 8 A h a z p 1 8 A v
z p A h u 1 7 1 7 A h a z p 1 7 A v
z p A h u 1 6 1 6 A h a z p 1 6 A v
A u 3 0 A a 3 0
z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v
z p A h u 1 4 1 4 A h a z p 1 4 A v
z p A h u 1 3 1 3 A h a z p 1 3 A v
z p A h u 1 2 1 2 A h a z p 1 2 A v
z p A h u 1 1 1 1 A h a z p 1 1 A v
A u 2 0 A a 2 0
z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v
z p A h u 9 9 A h a z p 9 A v
z p A h u 8 8 A h a z p 8 A v
z p A h u 7 7 A h a z p 7 A v
z p A h u 6 6 A h a z p 6 A v
A u 1 0 A a 1 0
z p A h u 5 5 A h a z p 5 A v
z p A h u 4 4 A h a z p 4 A v
z p A h u 3 3 A h a z p 3 A v
z p A h u 2 2 A h a z p 2 A v
z p A h u : w 1 1 A h a : w z p 1 A v h ? 0 : w 1
s , - 2 0
A u : q w
c o m c o m
Figur 9. 3 Indatabeskrivning för neråt gående hiss på plan 10 i uteluftshisschakt.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
64
b e g i n
c o m ( 1 ) h 6 m = - 6 * p z - 1 2
c o m ( 2 ) q u s s = ( 1 - a ) * 1 0 * v - 4 0 . 5 4 9 9 9 8
c o m ( 3 ) q a s s = - ( 1 - a ) * 1 0 * 0 0
c o m ( 4 ) A x = a * 1 0 2 . 5 3
s e t o p = t , 0 . 6 z p = h , h 6 m A v = o p , 0 . 1
s e t A u = o p , 2 . 0 A h u = o p , 0 . 1 : q A a = o p , 2 . 0 A h a o p , 0 . 1 : q
s e t A u 1 0 = o p , A x : h w A u 2 0 = : A u 3 0 = :
s e t A a 1 0 = : A a 2 0 = : A a 3 0 = :
A a : q w
h ? q u s s A h u : w 2 0 2 0 A h a : w - 1 3 . 6 4 m 3 / s 1 0 A v h ? 0 : w 2 0
3 2 . 6 P a 0 . 3 7 7 m 3 / s 2 9 - 0 . 2 5 5 m - 2 2 8 . 0 P a 1 9 A v 2 4 . 0 P a 4
z p 0 . 3 2 3 m 3 / s 1 8 - 0 . 1 6 4 m 3 / s 1 8 A v
z p 0 . 2 7 7 m 3 / s 1 7 0 . 0 2 2 m 3 / s 1 7 A v
z p 0 . 0 3 4 m 3 / s 1 6 0 . 2 7 6 m 3 / s 1 6 A v
A u 3 0 - 0 . 1 6 0 m 3 / s 0 . 3 2 1 m 3 / s
z p A h u 1 5 1 5 A h a z p 1 5 A v
z p - 0 . 2 5 2 m 3 / s 1 4 0 . 3 7 6 m 3 / s 1 4 A v
z p - 0 . 3 2 1 m 3 / s 1 3 0 . 4 2 4 m 3 / s 1 3 A v
z p - 0 . 3 7 7 m 3 / s 1 2 0 . 4 6 9 m 3 / s 1 2 A v
z p - 0 . 4 2 7 m 3 / s 1 1 0 . 5 0 9 m 3 / s 1 1 A v
A u 2 0 - 0 . 4 7 1 m 3 / s 0 . 5 4 7 m 3 / s
z p A h u 1 0 1 0 A h a z p 1 0 A v
z p - 0 . 5 1 1 m 3 / s 9 0 . 5 8 2 m 3 / s 9 A v
z p - 0 . 5 4 9 m 3 / s 8 0 . 6 1 6 m 3 / s 8 A v
z p - 0 . 5 8 4 m 3 / s 7 0 . 6 4 7 m 3 / s 7 A v
z p - 0 . 6 1 8 m 3 / s 6 0 . 6 7 7 m 3 / s 6 A v
A u 1 0 - 0 . 6 4 9 m 3 / s 0 . 7 0 6 m 3 / s
1 9 5 . 4 P a 5 5 5 A h a z p 5 A v
z p 1 . 0 2 1 m 3 / s 4 1 . 5 1 4 m 3 / s 4 A v
z p 0 . 9 6 8 m 3 / s 3 1 . 5 4 8 m 3 / s 3 A v
z p 0 . 9 1 6 m 3 / s 2 1 . 5 8 0 m 3 / s 2 A v
z p 0 . 8 6 6 m 3 / s 1 1 . 6 0 8 m 3 / s 1 A v h ? 0 : w 1
s , - 2 0 0 . 8 1 6 m 3 / s 6 1 . 6 3 3 m 3 / s 7 - 4 0 . 0 P a 8
A u : q w
- 0 . 6 7 9 m 3 / s 9
c o m c o m
Figur 9.4 Resultat för neråt gående hiss på plan 10 i uteluftshisschakt.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
65
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6
r e s ( 4 ) P a 1 7 . 5 0 . 4 - 1 5 . 7 4 3 . 4 1 7 . 9 - 1 . 2 6 3 . 2 2 6 . 7 3 . 3
r e s ( 5 ) P a 2 2 . 1 5 6 . 2 8 8 . 3 2 7 . 2 7 8 . 2 1 1 6 . 4 1 0 1 . 5 1 7 4 . 7 2 2 1 . 3
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9
Figur 9.5 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 10 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2
r e s ( 4 ) P a 1 8 . 8 1 . 5 - 1 9 . 8 4 5 . 6 2 1 . 9 0 . 1 7 0 . 9 3 6 . 1 1 0 . 3
r e s ( 5 ) P a 1 9 . 4 5 4 . 0 9 6 . 6 2 2 . 8 7 0 . 3 1 1 3 . 8 8 6 . 3 1 5 5 . 7 2 0 7 . 4
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2
Figur 9.6 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 20 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0
r e s ( 4 ) P a 1 9 . 9 1 . 3 - 2 6 . 6 4 7 . 6 2 5 . 1 - 1 . 4 7 7 . 7 4 4 . 1 1 1 . 0
r e s ( 5 ) P a 1 7 . 1 5 4 . 4 1 1 0 . 2 1 8 . 7 6 3 . 8 1 1 6 . 9 7 2 . 6 1 3 9 . 7 2 0 5 . 9
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9
Figur 9.7 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
66
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 0 8 0 . 5 8 8 0 . 6 2 6 0 . 7 0 4 0 . 7 5 5 0 . 8 3 8 1 . 0 1 9 1 . 0 8 7 1 . 1 6 9
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a 1 7 . 1 5 4 . 4 1 1 0 . 2 1 8 . 7 6 3 . 8 1 1 6 . 9 7 2 . 6 1 3 9 . 7 2 0 5 . 9
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 4 0 - 0 . 3 2 8 - 0 . 7 2 5 0 . 5 8 3 0 . 1 9 7 - 0 . 5 2 2 0 . 6 5 8 0 . 1 3 0 - 0 . 5 9 0
r e s ( 8 ) P a - 1 9 . 9 - 1 . 3 2 6 . 6 - 4 7 . 6 - 2 5 . 1 1 . 4 - 7 7 . 7 - 4 4 . 1 - 1 1 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 3 1 7 - 7 . 1 8 4 - 5 . 7 6 4 - 1 3 . 4 8 - 1 2 . 3 2 - 9 . 9 6 0 - 1 8 . 5 7 - 1 6 . 9 5 - 1 4 . 5 9
Figur 9.8 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 10 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 3 1 0 . 6 4 8 0 . 6 8 7 0 . 7 2 5 0 . 8 1 1 0 . 9 2 4 1 . 0 7 3 1 . 1 7 2 1 . 2 8 4
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a 1 9 . 4 5 4 . 0 9 6 . 6 2 2 . 8 7 0 . 3 1 1 3 . 8 8 6 . 3 1 5 5 . 7 2 0 7 . 4
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 4 7 - 0 . 1 7 6 - 0 . 5 7 7 0 . 5 7 9 0 . 2 6 9 - 0 . 3 0 7 0 . 6 5 8 0 . 2 7 7 - 0 . 2 8 2
r e s ( 8 ) P a - 1 8 . 8 - 1 . 5 1 9 . 8 - 4 5 . 6 - 2 1 . 9 - 0 . 1 - 7 0 . 9 - 3 6 . 1 - 1 0 . 3
r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 7 8 0 - 4 . 7 2 0 - 1 . 0 9 7 - 1 3 . 0 4 - 1 0 . 8 0 - 6 . 1 7 8 - 1 7 . 3 1 - 1 4 . 5 0 - 1 0 . 0 2
Figur 9.9 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 20 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0 - 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 5 7 0 . 6 8 0 0 . 7 1 2 0 . 7 5 0 0 . 8 6 5 0 . 9 6 9 1 . 1 3 5 1 . 2 5 4 1 . 3 5 4
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a 2 2 . 1 5 6 . 2 8 8 . 3 2 7 . 2 7 8 . 2 1 1 6 . 4 1 0 1 . 5 1 7 4 . 7 2 2 1 . 3
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 3 5 5 - 0 . 0 7 6 - 0 . 4 7 8 0 . 5 8 0 0 . 3 1 1 - 0 . 1 7 8 0 . 6 6 5 0 . 3 4 4 - 0 . 1 0 6
r e s ( 8 ) P a - 1 7 . 5 - 0 . 4 1 5 . 7 - 4 3 . 4 - 1 7 . 9 1 . 2 - 6 3 . 2 - 2 6 . 7 - 3 . 3
r e s ( 9 ) m 3 / s - 8 . 1 1 6 - 2 . 2 6 3 3 . 6 0 7 - 1 2 . 4 4 - 8 . 9 8 7 - 2 . 1 6 6 - 1 5 . 6 5 - 1 1 . 4 3 - 5 . 1 7 9
Figur 9.10 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
67
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4
r e s ( 4 ) P a 3 2 . 0 4 3 . 9 6 0 . 7 5 9 . 5 6 9 . 7 8 5 . 2 1 2 2 . 8 1 3 5 . 6 1 5 2 . 1
r e s ( 5 ) P a - 7 . 1 - 3 0 . 7 - 6 4 . 4 - 5 . 0 - 2 5 . 3 - 5 6 . 5 - 1 7 . 6 - 4 3 . 2 - 7 6 . 2
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1
Figur 9.11 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 10 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9
r e s ( 4 ) P a 3 3 . 1 4 7 . 4 6 8 . 1 6 0 . 8 7 4 . 0 9 3 . 9 1 2 8 . 0 1 4 6 . 1 1 6 9 . 1
r e s ( 5 ) P a - 9 . 2 - 3 7 . 7 - 7 9 . 2 - 7 . 6 - 3 3 . 9 - 7 3 . 8 - 2 8 . 0 - 6 4 . 1 - 1 1 0 . 2
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1
Figur 9.12 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5
r e s ( 4 ) P a 3 4 . 4 5 2 . 1 7 9 . 1 6 2 . 4 7 9 . 5 1 0 6 . 1 1 3 4 . 8 1 6 0 . 4 1 9 4 . 1
r e s ( 5 ) P a - 1 1 . 8 - 4 7 . 1 - 1 0 1 . 3 - 1 0 . 9 - 4 5 . 0 - 9 8 . 3 - 4 1 . 7 - 9 2 . 9 - 1 6 0 . 1
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2
r e s ( 8 ) P a - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 2 8 . 5 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 5 7 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0 - 1 1 4 . 0
r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5
Figur 9.13 Resultat för hiss i uteluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
68
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 7 5 0 . 4 4 5 0 . 4 0 7 0 . 6 8 1 0 . 6 5 8 0 . 6 2 7 0 . 9 5 4 0 . 9 3 0 0 . 9 0 2
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a - 1 1 . 8 - 4 7 . 1 - 1 0 1 . 3 - 1 0 . 9 - 4 5 . 0 - 9 8 . 3 - 4 1 . 7 - 9 2 . 9 - 1 6 0 . 1
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 6 9 0 . 7 6 9 1 . 0 0 5 0 . 7 4 5 0 . 8 9 9 1 . 1 0 1 1 . 1 2 1 1 . 2 8 0 1 . 4 6 5
r e s ( 8 ) P a - 3 4 . 4 - 5 2 . 1 - 7 9 . 1 - 6 2 . 4 - 7 9 . 5 - 1 0 6 . 1 - 1 3 4 . 8 - 1 6 0 . 4 - 1 9 4 . 1
r e s ( 9 ) m 3 / s - 9 . 9 7 9 - 1 0 . 5 2 - 1 1 . 1 3 - 1 3 . 9 4 - 1 4 . 3 7 - 1 4 . 9 2 - 1 9 . 9 1 - 2 0 . 3 5 - 2 0 . 8 5
Figur 9.14 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 6 8 0 . 4 1 1 0 . 3 3 1 0 . 6 7 8 0 . 6 4 0 0 . 5 8 4 0 . 9 4 5 0 . 9 0 8 0 . 8 6 2
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a - 9 . 2 - 3 7 . 7 - 7 9 . 2 - 7 . 6 - 3 3 . 9 - 7 3 . 8 - 2 8 . 0 - 6 4 . 1 - 1 1 0 . 2
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 4 4 0 . 6 9 5 0 . 8 7 7 0 . 7 2 3 0 . 8 3 2 0 . 9 7 8 1 . 0 6 1 1 . 1 6 6 1 . 2 8 9
r e s ( 8 ) P a - 3 3 . 1 - 4 7 . 4 - 6 8 . 1 - 6 0 . 8 - 7 4 . 0 - 9 3 . 9 - 1 2 8 . 0 - 1 4 6 . 1 - 1 6 9 . 1
r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 2 - 1 1 . 0 6 - 1 2 . 0 9 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 7 1 - 1 5 . 6 1 - 2 0 . 0 7 - 2 0 . 7 4 - 2 1 . 5 1
Figur 9.15 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
p r o ( 1 ) p z P a / m 0 . 5 0 . 5 0 . 5 1 . 0 1 . 0 1 . 0 2 . 0 2 . 0 2 . 0
p r o ( 2 ) v m / s 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0 5 . 0 0
p r o ( 3 ) a - 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 5 0 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 3 3 3 0 . 2 5 0 0 . 2 0 0
s t e p n u m b e r 1 2 3 4 5 6 7 8 9
r e s ( 1 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1
r e s ( 2 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9
r e s ( 3 ) m 3 / s 0 . 4 6 5 0 . 3 8 4 0 . 2 4 9 0 . 6 7 8 0 . 6 3 1 0 . 5 5 5 0 . 9 4 6 0 . 9 0 4 0 . 8 4 9
r e s ( 4 ) P a 2 8 . 5 2 8 . 5 2 8 . 5 5 7 . 0 5 7 . 0 5 7 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0 1 1 4 . 0
r e s ( 5 ) P a - 7 . 1 - 3 0 . 7 - 6 4 . 4 - 5 . 0 - 2 5 . 3 - 5 6 . 5 - 1 7 . 6 - 4 3 . 2 - 7 6 . 2
r e s ( 6 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4
r e s ( 7 ) m 3 / s 0 . 5 2 4 0 . 6 3 5 0 . 7 7 4 0 . 7 0 8 0 . 7 8 0 0 . 8 8 3 1 . 0 2 1 1 . 0 8 5 1 . 1 6 4
r e s ( 8 ) P a - 3 2 . 0 - 4 3 . 9 - 6 0 . 7 - 5 9 . 5 - 6 9 . 7 - 8 5 . 2 - 1 2 2 . 8 - 1 3 5 . 6 - 1 5 2 . 1
r e s ( 9 ) m 3 / s - 1 0 . 1 8 - 1 1 . 4 5 - 1 2 . 8 5 - 1 4 . 0 1 - 1 4 . 8 6 - 1 6 . 0 2 - 2 0 . 0 4 - 2 0 . 8 0 - 2 1 . 7 1
Figur 9.16 Resultat för hiss i avluftsschakt på plan 30 utan våningsläckage.
Slutsatsen är att uttrycket (9.1) inte kan användas för att avgöra om felfunktion inträffar eller
inte. Uttrycket (9.1) förutsätter konstant tryckhållning av en tryckskillnad mellan hisschakt
och omgivning samt inte någon genomströmning för den föreslagna brandskyddsventilationen
med flöden mellan 10 och 20 m3/s, vilket dock är mindre än hissdriftens kolvflöden om 25,
33,3 och 37.5 m3/s.
Hur hissdrift påverkar den föreslagna brandskyddsventilationen kommer att undersökas och
dokumenteras i en senare arbetsrapport TVIT-7081 med beräkningsmetoder eller uttryck för
vad som är högsta tillåtna hisshastighet för drift med en eller två med- eller motgående hissar.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
69
10 Sammanfattning och slutsatser
Denna arbetsrapport beskriver och undersöker en princip för brandskyddsventilation för hiss-
och trapphussystem särskilt i höga byggnader. Principen bygger på att det finns minst två
separata hisschakt, där ett eller flera schakt även trapphus ansluts med en stor öppning till
omgivningen i markplan för att tillföra ventilationsluft samt att ett eller flera schakt ansluts till
omgivningen med en stor öppning till omgivningen i takplan för att bortföra ventilationsluft
enligt Figur 1.1. Hur principen tillämpas i planet, visas för tre fall i Figur 1.2-4. Denna princip
skall förhindra brandgasspridning från en hisshall till en annan hisshall, men inte från ett
våningsplan till en hisshall.
En förutsättning är att hissdörrarnas effektiva läckageareor är betydligt större än de effektiva
läckageareorna för våningsplansdörrar. Hissdörrarna förutsätts vara av teleskoptyp.
Trapphuset betraktas som ett uteluftsschakt och ansluts därför till omgivningen med en stor
öppning i markplan. Trapphusdörren nederst skall alltså vara öppen, vilket samtidigt under-
lättar utrymning. Trapphuset kan även anslutas till omgivningen överst för att säkerställa en
viss minsta ventilation. Trapphuset genomluftas och skall kunna användas för utrymning.
Detta innebär också att trapphusdörren egentligen inte behöver vara särskilt tät jämfört med
en lägenhetsdörr. Ju otätare trapphusdörrar är desto bättre blir trapphusventilationen.
Principen innebär inte övertrycksättning eller undertrycksättning utan det primära är att skapa
en god genomluftning. Det kommer nämligen att råda undertryck i den nedre delen av bygg-
nadens transportsystem och övertryck i den övre delen av byggnadens transportsystem utom
för fallet med en utetemperatur högre eller bara något lägre än innetemperaturen. Detta fall
innebär fläktdrift och endast undertryck råder i byggnadens transportssystem.
En beräkningsmodell för hiss- och trapphussystemet beskrivs i avsnitt 2. Hel modellen kan
beskrivas med endast fyra strömningsmotstånd i form av effektiva läckareor.
Brandgasspridning mellan våningsplan undersöks i avsnitt 3. Om brandläckflödet genom en
våningsdörr är mindre än brandskyddsventilationens flöde genom en hisshall sker ingen
brandgasspridning till andra hisshallar. Om en våningsplansdörr är tät blir brandtrycket
orimligt högt för att brandgasspridning skall ske.
Hur brandskyddsventilationssystemet skall dimensioneras med hänsyn till olika faktorer
behandlas i avsnitt 4.
Hur den utetemperaturberoende tryckgradienten påverkar tryckstegring, totalflöde, tryck-
skillnad över våningsdörrar och hissdörrar, gränsfallets brandtryck för brandgasspridning
redovisas i avsnitt 5. Inverkan av oreglerad drift av olika hjälpfläktar undersöks också.
Hjälpfläkten krävs för att ge en minsta tryckstegring tillsammans med den termiska tryck-
stegringen som även kan vara negativ, men kan vid oreglerad drift öka genomluftning över
miniminivån för alla fall utom dimensionerande sommarfall.
En parameterstudie görs i avsnitt 6 med totalt åttio fall som är kombinationer av fem klimat-
fall och sexton kombinationer av läckareor för uteluftsintag, hissdörrar och avluftsutsläpp.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
70
Några av fallen i parameterstudien sammanställs i avsnitt 7 med ett basfall i grupper om fyra
fall i fyra delstudier för att visa hur tryckförhållandena blir i vertikalled i byggnaden för olika
val av parametrar.
Inverkan av våningsläckage behandlas i avsnitt 8. Resultatet är våningsläckaget måste vara
mindre än hissdörrarnas läckage.
Hissdrift skapar tryckstörningar i schakten med ett högre tryck framför hissen och ett lägre
tryck bakom hissen i rörelse. Ett befintligt uttryck för hisstryckstörning undersöks med
simulering av hissdrift i PFS. Resultatet visar att uttrycket inte är användbart och inte passar
för den föreslagna brandskyddsventilationen. En grundlig undersökning av hissdrifts inverkan
på den föreslagna brandskyddsventilationen kommer att dokumenteras i en senare arbets-
rapport TVIT-7081.
Den föreslagna principens funktion är enkel att kontrollera både för fallet med självdrag utan
fläktdrift och för fallet med fläktdrift. Både uteluftsflöde och avluftsflöde samt lägsta och
högsta hisshalls tryckskillnad till omgivningen uppmäts för att särskilt skatta byggnadens
läckage. Tryckskillnad mellan uteluftsschakt och hisshall samt mellan avluftsschakt och
hisshall mäts för att skatta motsvarande effektiva läckareor.
Den föreslagna principen bygger på att det finns två hisschakt, men den kan i princip till-
lämpas på ett fall med ett trapphus och ett hisschakt. Trapphuset blir uteluftsschakt och hiss-
schaktet blir avluftsschakt. Trapphusets dörrar kan vara för täta för att systemet skall kunna
genomluftas med ett rimligt flöde på ett rimligt sätt. Detta kan åtgärdas.
Förbindelsen på markplanet till det fria är en dörröppning med en minsta tvärsnittsyta. Tryck-
fallet för uteluftsintaget är därför begränsat uppåt för ett givet ventilationsflöde. Utformningen
kan dock bestå av ett antal öppningar i serie. Fyra identiska öppningar mot-svara en halvering
av öppningsarean och därmed en fyrdubbling av tryckfallet för samma ventilationsflöde.
Ett antal egenskaper för systemet kan sammanfattas med följande:
Systemet har en öppning uteluft nederst som skall vara gångbar och utan sluss.
Systemet har en öppning med hjälpfläkt för avluft överst.
Systemet har en hjälpfläkt, vars dimensionerande tryckstegring är den termiska
tryckskillnaden för högsta utetemperatur högre än innetemperaturen ökad med
systemets tryckfall för dimensionerat grundflöde.
Systemets tryckfall består av fyra delar nämligen uteluftsintag, hissdörrar och
trapphusdörrar på uteluftsidan, hissdörrar på avluftsidan samt avluftsutsläpp.
Systemets funktion försämras av läckage mellan hisshall och våningsplan.
Systemet kan förhindra brandgasspridning mellan olika våningsplans hisshallar.
Systemet har undersökts förenklat med enbart normal innetemperatur inne.
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
71
Några egenskaper för dörrar kan sammanfattas med följande:
Det går att dimensionera system för att undvika mottryck högre än 80 Pa för
våningsdörrar med höga tryckfall över tilluftsdelen och låga tryckfall över
frånluftsdelen. Största medtryck blir samtidigt lika med den termiska tryckskillnaden
minskad med 80 Pa.
Tryckskillnaden över en våningsdörr kan skattas enligt (3.5), Det krävs mycket höga
brandtryck för att brandgasspridning mellan hisshallar skall inträffa.
Det går alltid att öppna dörrar för de medtryck som kan förekomma.
Högt tryckfall för uteluftsintag och uteluftsschaktets dörrar och lågt tryckfall för av-
luftsutsläpp och avluftsschaktets dörrar ger lägre högsta mottryck över våningsdörrar.
Tryckskillnader eller tryckfall över alla hissdörrar och trapphusdörrar är måttliga och
mindre än 80 Pa.
Några egenskaper för hissar kan sammanfattas med följande:
Hissar i hisschakt som genomströmmas av uteluft kan användas.
Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas upptill brandplanet om
det råder undertryck i hisshallen på brandplanet.
Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas ovanför brandplanet
om det råder tillräckligt övertryck i hisshallen på brandplanet.
Hissar i hisschakt som genomströmmas av avluft kan användas om utspädningen är
tillräcklig.
Flödet i avluftsschakt på plan p är proportionellt ~ p och utspädningen ~ p-1
.
Flödet i uteluftsschakt på plan p är proportionellt ~ n-p och utspädningen ~ (n-p)-1
, där
n är antalet våningsplan.
En svaghet med systemet är brandfall med stora läckage mellan hisshall och omgivningen,
vilket inte kan klaras av. Ett exempel är en brand med ett tryckavlastat våningsplan och en
öppen dörr till en hisshall. Läckage mellan hisshall och omgivning via ett våningsplan bör
vara mindre än läckaget för både hissdörrarna på uteluftssidan och på avluftssidan
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
72
Brandskyddsventilation för hiss- och trapphussystem Principlösning
73
11 Referenser
Fagergren, Tomas och Jensen, Lars (2000) Ny trycksättningsmetod i trapphus för utrymning
Energi & Miljö 3/2000
Jensen, Lars (1999) Konstanttrycksättning av trapphus för utrymning
TABK--99/7054
Jensen, Lars (2001) Stairwell flow pressurization
International Conference on Engineered Fire Protection Design
11-15 June 2001 San Fransisco, CA
Jensen, Lars (2002a) Stairwell flow pressurization - a new method
TABK--02/7060
Jensen, Lars (2002b) Maximal stairwell height for different pressurization methods
TABK--02/7061
Jensen, Lars (2002c) Stairwell flow pressurization with outdoor air as inlet air
TABK--02/7062
Jensen, Lars (2003) Stairwell flow pressurization - a new method
Journal of Fire Protection Engineering
pp 251-274, Volume 13 Number 4, 2003
Jensen, Lars (2004) Föredrag och trycksättning av trapphus
BRANDFORSK infodag 2004-11-11
Jensen, Lars (2005a) Tryckfall i trapphus - Modellförsök
TVIT--05/7001
Jensen, Lars (2005b) Täthet och tryckfall i trapphus - Fullskaleförsök
TVIT--05/7002
Jensen, Lars (2005c) Trycksättning av trapphus med personbelastning
TVIT--05/7003
Klote, J. H. and Milke, J. A. (1992)
Design of Smoke Management Systems
ASHRAE