11

Inspiration och lärdomar från Region Dalarnas satsning Främja kvinnors företagande

2011–2014

Bryta mönster

32

Bryta mönster. Inspiration och lärdomar från Region Dalarnas satsning Främja kvinnors företagande 2011–2014

Projektledare: Karin HellströmFöretagarintervjuer: Katarina AveråsTexter: Katarina Averås, Karin HellströmFotograf: Øyvind LundForm och produktion: Helikopter Brand Design, Falun. Tryckt hos Strålins AB, januari 2015

Fakta och inspiration till avsnittet om genusmedveten kommunikation och ordlistan är hämtad från Schyst! – en inspirationskälla till jämlik kommunikation (Region Värmland, 2014) samt webbplatserna jamstall.nu och do.se.

4 8 10 12

26222018

Innehåll

4 MONIKA JÖNSSONNu ser vi nya mönster

6 LÄGET I DALARNA

8 CATRINE DOVERHOLTUppfinnaren som gör hästlivet enklare

10 SOFIE BROSTRÖM Hon skapade en hyresmarknad för Portugals genuina släktgårdar

12 LINA BJÖRK Äkta dalahästar om halsen

14 KOMMUNIKATION I RIKTNING MOT JÄMSTÄLLDHET

18 HIRA KHAN Design där öst möter väst

20 MARIE JERNBERGFull fart på Malungs bokhandel

22 SINNESGLÄDJE Tre företagare i sinnrikt samarbete

24 ORD & UTTRYCK i jämställdhetsdebatten

26 SUSANNE ANDERSSON JAAKOEn satsning med massor av positiva effekter

54

- Genom utbildning, rådgivning och värde-fulla nätverk vågar fler

satsa på nya affärs-möjligheter i Dalarna,

säger Monika Jönsson näringslivsstrateg på

Region Dalarna.Monika Jönsson, näringslivsstrateg

Dalarna har starka traditioner. Det gäller såväl vår kultur och identitet, som i arbetsliv och näringsliv. Det genuina och äkta är positiva värden som ger Dalarna ett starkt varumärke. Turister från när och fjärran vill ta del av våra traditioner och uppskattar de unika miljöer som finns här. Inom besöksnäringen är traditioner en tillgång.

Samtidigt vet vi att traditionella mönster bidrar till en segregerad arbetsmarknad. Detta är mer tydligt hos oss och övriga regioner i Norra Mellansverige, dit Dalarna hör tillsammans med Värmlands och Gävleborgs län, än i resten av Sverige. Den flera hundra år industriella traditionen har gett oss ett arbetsliv som domineras av att män driver verksamheter inom industri och tillverkning, och kvinnor jobbar inom offentlig sektor.

Det övergripande syftet med programmet Främja kvin-nors företagande har varit att bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Sverige genom att:

• Nyföretagandet bland kvinnor ökar.• Fler företag som drivs av kvinnor växer.• Fler kvinnor som driver företag väljer

att göra det på heltid eller anställer.

För oss som ansvarar för tillväxtarbetet i Dalarna, och som jobbar med näringslivsutveckling i regionen, var tankarna och intentionerna med programmet inget nytt.

Länsstyrelsen lade en bra grund de fyra första åren innan Region Dalarna från 2011 tilldelades uppdraget av Tillväxt-verket. Vi var redan då övertygade om att tillväxt är starkt förknippad med jämställdhet. För utveckling här i Dalarna krävs att vi luckrar upp de normer som styr bland annat yrkesval. De offentliga aktörer som arbetar för ökat entre-prenörskap och utrymme för innovationer, måste prioritera jämställdhet i strategier, beslut och konkreta aktiviteter.

Efter fyra projektintensiva år kan vi nu blicka både bakåt och framåt. Låt resultaten etablera nya sanningar om till-växtarbete. När fler kvinnor startar och driver företag ska-pas fler jobb. Genom utbildning, rådgivning och värdefulla nätverk vågar fler satsa på nya affärsmöjligheter. På bara fyra år ökade nettoomsättningen i de företag i Dalarna som drivs av kvinnor med 85 procent. Traditionella mönster har brutits, och vi ser nya ta form för framtidens företagande här i Dalarna.

Region Dalarna i december 2014

Jämställd tillväxt är avgörande för Dalarnas utveckling. Det betyder att vi behöver påskynda de mekanismer som ger kvinnor större inflytande och som jämnar ut makt-strukturer. Det betyder också att de medel som utvecklar entreprenörskap och skapar innovationskraft i länet ska fördelas med syfte att främja kvinnors företagande.

Nu ser vi nya mönster

76

Läget i Dalarna

De företag som drivs av kvinnor återfinns till stor del inom kategorin Personliga tjänster och annan service. Kategorin omfattar en rad olika verksamheter och underbran-scher inom tjänstesektorn – allt från kropps- och skönhetsvård till intressebevakning inom yrkes- och branschorganisationer. Efter en djupare analys* av dessa företag kan man anta att också en stor del av kvinnors företag inom besöksnäringen återfinns i kategorin Personliga tjänster och annan service.

Besöksnäringen är ett prioriterat utvecklingsområde för Region Dalarna, men har ingen egen kategori i de statistiska underlagen. Ytterligare två branscher utmärker sig när kvinnors företagande i Dalarna studeras – gröna näringar samt detaljhandeln. Även dessa två kategorier omfattar troligen företag som vi tycker är en naturlig del av besöksnäringen.

*Främja kvinnors företagande, kartläggning och analys, sidan 48. Rapport Ramböll, juli 2011.

I Dalarna hittar vi tre typer av genuskontrakt – traditionellt, modernistiskt samt traditionellt med modernistiska och otraditionella drag.

– Det traditionella genuskontraktet finns främst i industri- och skogsbygder, och kännetecknas av en starkt könssegregerad arbetsmarknad som en följd av en tradition av ensidig ekono-misk utveckling och patriarkal struktur. Utbild-ningsnivån är generellt låg. Kvinnor har litet inflytande. Vård och omsorg sköts i hög grad inom familjen. Här föds få barn och kvinnor får barn i tidigare ålder än kvinnor i större städer. Fler flyttar bort än hit.

– Det modernistiska kontraktet är mer jämställt och finns i större städer och storstadsregioner. Service- sektorn dominerar arbetsmarknaden. Kvinnor är del-aktiga i lokalpolitiken. Vård och omsorg domineras av offentlig sektor. Detta kontrakt bygger på idén om ett funktionellt och effektivt samhälle. Hit går inflyttnings-strömmarna.

– Det otraditionella kontraktet finns i landsbygdens ytter-områden som genomgått en strukturomvandling. Arbete inom jordbruk och tillverkning är vanliga, men köns-segregeringen på arbetsmarknaden är mindre. Fler män jobbar i offentlig sektor, kvinnor är chefer på mellannivå, fler kvinnor hörs i lokalpolitiken. Kvinnor startar företag i större utsträckning och befolkningen har blivit yngre.

Källa: Jämställdhet i W7 Dalarna – en kartläggning av lokala genus- kontrakt. Mona Hedfeldt, Anders Trumberg, Gunnel Forsberg, Uppsala Research & Consulting.

Branscher för kvinnors företagTre genuskontrakt präglar våra kommuner

Vanligaste branscherna för företagande kvinnor inom kommunerna i Dalarnas län 2010

Personliga tjänster och annan service– en bransch med fler kvinnor som företagare än män

Källa: Främja kvinnors företagande – kartläggning och analys, Region Dalarna, Är Dalarna jämställt? – Lägesrapport 2013. Källa: Främja kvinnors företagande – kartläggning och analys.

–

–

BranscherRangordningav branscher

123

Typ av genuskontrakt

Traditionellt

Modernistiskt - traditionella drag

Traditionellt - modernistiska & otraditionella drag

Falun

rättvik

leksand

gagnef borlänge

säter

smedje-backen

Malung-Sälen

Fördelning mellan antalet

företagande kvinnor och män

ÄlvdalenOrsa

Falun

rättvik

mora

vansbro

leksand

gagnef borlänge

säter hedemora

avesta

ludvika

smedje-backen

Malung-Sälen

Företagande kvinnor inom Personliga tjänster och annan service.

Företagande män inom Personliga tjänster och annan service.

ÄlvdalenOrsa

mora

vansbrohedemora

avesta

ludvika

98

Catrine Doverholt tog emot sin idé som en tanke-blixt: Om stolparna istället vore y-formade går det att stängsla flera hästhagar utan att få en arbetskrävande gräskorridor mellan dem. Efter två och ett halvt år är hennes uppfinning redo att förenkla för alla hästägare.

Jag har nog alltid varit entreprenör, konstaterar hon. Jag gillar att ta tag i annorlunda idéer och förverkliga det som ingen har gjort förut. Hon har tidigare haft en välkänd catering-firma i Aten och står bakom webbutiken Ponnyprakt

vars affärsidé är att endast marknadsföra färgstarka hästprylar. Det företag som idag får all hennes fokus är dock Cado Innovation AB, som liksom namnet pekar på, är det bolag där hon utvecklar och säljer sina uppfinningar. Det handlar just nu om två helt nya stängselprodukter som får hästägare att intresserat höja på ögonbrynen för att få veta mer. – Alla som har behov av mer än en hage vet hur mycket extra jobb det blir med att hålla ordning i den smala kor-ridor som bildas mellan hagarna. På sommaren ska gräset trimmas och på vintern får man gå med snöskyffeln. Det är tråkigt och tar för mycket tid. Med Catrine Doverholts Y-System har problemet fått en enkel lösning. Stolparna placeras tillsammans med de y- formade tillbehören i en enkelrad, och förses med elektriska band. På så sätt hålls hästarna åtskilda även om de går i hagarna alldeles intill varandra. – Klarsgården där jag bor är en stor hästgård. Jag har länge varit irriterad över de här vildvuxna gräsytorna.

Men plötsligt visste jag precis hur jag skulle göra. En kom-pis hjälpte mig att svetsa ihop den första prototypen. – Den släpade jag sedan med till Almi i Borlänge där jag, som tur var, lyckades träffa på en annan hästmänniska. Hon förstod direkt att detta var något att gå vidare med. De flesta jag möter frågar sig varför Y-System inte redan finns, lösningen är så självklar. Efter två och ett halvt år är produkterna redo att möta marknaden. Produktionspartner är Bergmanplast i Hälsing-land, som bland annat också tillverkar de vita motorvägs-stolparna längs landets vägar. Nästa steg blir avgörande för framtiden – att hitta rätt försäljningskanaler ända ut till kunderna. Efter dessa två första innovationer är ytterligare ett par på g där processen från idé till verklighet precis har startat. Via Svenska Uppfinnareföreningen har hon fått en mentor som också blivit kontaktytan till ett större nätverk. Almi har hela tiden varit ett stort stöd, liksom Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge med Företagsinkubatorn som finns för att fler livskraftiga företag ska etableras i Dalarna. – Jag har fått personlig coachning anpassad efter de behov jag haft i de olika utvecklingsfaserna. Det har varit nödvändigt för att orka vidare.

”Jag har fått personlig coachning anpassad efter de behov jag haft i de olika utvecklingsfaserna”.

Uppfinnaren som gör hästlivet enklare

Stolparna placeras till-sammans med de y-formade tillbehören i en enkelrad.

Efter två och ett halvt år är Y-Systemet redo att möta marknaden.

Företag: Cado Innovation AB

Startade företaget: 2012

Affärsidé: Utvecklar och producerar innovativa stängsel-

lösningar för modern hästhållning.

Det bästa med att vara företagare: Man får jobba hur

mycket man vill – dagar som nätter, vardag som helg.

Mitt bästa företagartips: Ha tålamod! Att ingå i ett bra

nätverk ger kraft och energi att fortsätta även de perioder

som det känns motigt.

Hemsida: www.ysystem.se

Facebook: Y-System (Produkt/tjänst)

CATRINE DOVERHOLT, HEDE

1110

Sofie Broström startade inte med en affärsidé. Familjen, som då bodde i Portugal, behövde pengar för att kunna vara i Sverige på sommaren. De testade att hyra ut sin lägenhet till turister. Det gick hur bra som helst.

– Nästa sommar gjorde vi en hemsida och la också ut ett stort hus på landsbygden som vår portugisiska släkt äger. Vi tänkte att det kunde vara intressant som semesterboende för svenskar. – Av tradition är det sällan någon som säljer de familje-gårdar som ärvs från tidigare generationer, förklarar hon. Det finns många fastigheter som används väldigt lite.

Sofie Broström summerade läget. I Portugal finns ett stort utbud av fantastiska hus, lägenheter och gårdar. Människor fortsätter att äga, trots att de egentligen varken har tiden eller pengarna som krävs. Och här i Sverige finns en efterfrågan på ett mer genuint semesterboende än hotell- anläggningarna vid kusten kan erbjuda. Hon såg helt klart möjligheter, startade en enskild firma och började utforska marknaden. Varje nytt boende hon adderade för uthyrning via hemsidan, kompletterades i text och bild med hennes egna personliga upplevelser på platsen. – Jag tillbringar alltid egen tid i huset eller lägenheten. Sover i sängarna, lagar mat i köket, utforskar omgivningar-na, pratar med grannarna och äter på de närmaste restau-rangerna. Det är mitt sätt att kvalitetssäkra. Hemsidan sofiesrenting.com har efterhand blivit en inspirerande reseguide för de kunder som bokar ett boende.

Hon skapade en hyres-marknad för Portugals genuina släktgårdar

Företag: Sofies Renting

Startade företaget: 2009

Affärsidé: Erbjuder handplockade unika semestervillor-

och lägenheter runt om i Portugal för besökare som vill

uppleva landet på riktigt.

Det bästa med att vara företagare: Möjlighet att påverka

och utvecklas. Och, ska erkännas, för möjligheten få vara

i Portugal under till exempel november månad.

Mitt bästa företagartips: Ta del av utbildning, kurser,

seminarier och projekt som erbjuds till oss entreprenörer.

Hemsida: www.sofiesrenting.com

Facebook: www.facebook.com/SofiesRenting

SOFIE BROSTRÖM, KRYLBO

”Genom att följa nya trender ser jag nya möjligheter öppnas för mitt företag”

Efter fem år med företaget finns ett utbud med ungefär 40 boenden. Numera har hela familjen flyttat till Sverige och Krylbo, och under flera år har Sofie Broström jobbat enbart i förtaget. Hon har upptäckt att det finns ett stort utbud av utbildning, aktiviteter och stöttning för entreprenörer i Dalarna. – Dalalyftet var ett riktigt bra projekt som gav mig oer-hört mycket. Jag försökte vara med på så många kurser som möjligt, de höll väldigt hög kvalitet. Vi som träffades regel-bundet har nu nytta av varandra i ett värdefullt kontaktnät.Hon sätter ett högt värde på satsningen att främja kvinnors företagare där hon själv utsågs till ambassadör för att dela med sig av sina erfarenheter till andra. Det har även lett till nya uppdrag. Just nu är Sofie Broström kursansvarig och lärare på entreprenörsutbildningen vid Sjöviks folkhögskola. – Jag ser även nya möjligheter öppnas för mitt företag. Trenden är att flera av mina stamkunder vill bo i Portugal som pensionärer. Det kan ge mig högre beläggning under lågsäsong och medföra längre uthyrningsperioder. Hon marknadsför sig gärna med lite oväntade kreativa metoder. – För mig är det för dyrt att ha egen monter på en mässa. Istället har jag byggt om en shoppingvagn till ett mobilt broschyrställ där jag även kan ha min visningsbok och flyers.

Hemsidan sofiesrenting.com har efterhand blivit en inspirerande reseguide för de kunder som bokar ett boende.

1312

Design och tillverkning av Dalkullans smycken sker i ett specialinrett rum hemma i villan.

Lina Björk startade Dalkullan tillsammans med en klasskompis som UF-företag, utan tankar på att det skulle leva vidare efter skoltiden. Men nu är det ett riktigt företag och hon säljer sina smycken med den lilla dalahästen till kunder i hela landet.

UF-företagarna Lina Björk och Sara Meriläinen visste vad de ville. Intresset för trender och mode gjorde att affärsidén att tillverka och sälja egendesignade smycken kändes rolig och rätt. Men de ville samtidigt hitta något som var unikt. – Traditioner betyder mycket för oss, berättar Lina Björk. Dalarna är ett starkt varumärke, det säljer bra. Så vi bestämde oss för att använda den äkta dalahästen från Nusnäs som berlock. Det visade sig vara en riktigt bra idé. Som UF-företagare fick de stor uppmärksamhet och prisades som Ludvikas bästa det året. På bara ett halvår sålde de över 300 smycken och lyckades omsätta 80 000 kronor, vilket är långt mycket mer än de flesta UF-företag. Successivt testade de att höja priset – och fortsatte att sälja bra. Samtidigt som studenten närmade sig bestämde sig Lina Björk för att driva Dalkullan vidare på egen hand i en enskild firma. – Jag slutade skolan den 13 juni och tre dagar senare re-gistrerade jag mitt företag. Jag fick bra rådgivning och hjälp att välja företagsform av Nyföretagarcentrum i Ludvika. Idag jobbar hon parallellt i det egna företaget och som butikssäljare på Mekonomen. – Jag lär mig nytt hela tiden och tycker om att få använ-da min egen tid på ett utvecklande sätt, fortsätter hon. Det händer ingenting om jag inte gör det själv. Intresset för att vara egen företagare är väckt. Lina Björk vill gärna uppmuntra fler unga att ta steget och är därför engagerad som inspiratör inom Ung Företagsamhet. Genom dessa kontakter blev hon i höstas inbjuden till Region Dalarnas konferens ”Lyft näringslivet – för ett jämställt näringsliv i Dalarna” och fick dela med sig av sin resa till eget företag. – Det gav mig också mycket att få höra om andras erfarenheter. Det finns mycket stöd att få för den som vill satsa på eget. Jag har också börjat bygga upp ett eget nät-verk och hoppas kunna inleda flera samarbeten framöver. Dalkullans smycken säljs via en sida på Facebook. Kunderna är redan trogna och hjälper till med marknads-föringen via delningar och rekommendationer. Design och tillverkning sker i ett specialinrett rum hemma i villan. Det är vitt och bjuder på bra belysning för arbete med små detaljer. – Jag vill utveckla företaget med fler produkter och nå kunder längre bort. Det finns många som känner starkt för dalahästen, kanske är de utflyttade från Dalarna. Jag har också märkt att mina smycken är omtyckta presenter.

Äkta dalahästar om halsen

Lina Björk vill gärna uppmuntra fler unga att ta steget och är därför engagerad som inspiratör inom Ung Företagsamhet.

Lina Björk använder den äkta dalahästen från Nusnäs som berlock.

Företag: Dalkullan

Startade företaget: 2014

Affärsidé: Design, tillverkning och försäljning av smycken

som pryds av den äkta dalahästen från Nusnäs.

Det bästa med att vara företagare: Att få använda min

egen tid på ett utvecklade sätt.

Mitt bästa företagartips: Tro på dig själv och dina idéer

– ge inte upp, hårt arbete lönar sig.

Facebook: Dalkullan (Företag)

LINA BJÖRK, GRANGÄRDE

1514

JÄMSTÄLLDHETDet är enkelt att bli en genusmedveten kommunikatör och bidra till en mer jämställd företagarvärld.

1514

Kommunikation i riktning mot

1716

Genusmedveten i praktiken

Ord och uttryck• Undvik att förstärka stereotypa före-ställningar om vem som har vissa yrken. Skriv eller säg därför inte t ex kvinnlig polis, manlig sjuk-sköterska, kvinnlig brandman, manlig förskollärare. Uttrycken kvinnlig och manlig markerar då något som anses vara avvikande och konstigt.

• Fundera på vilka värdeladdade ord du använder. En man som får uppmärksamhet för sitt växande företag benämns vanligtvis som en ”framgångsrik företagsledare”, medan en kvinna i samma situation troligen blir den ”duktiga kvinnliga företagaren”.

• Sök synonymer och ersättningsord för ett mer jämställt uttryck – till exempel förskollärare istället för dagisfröken, riksdagsledamot istället för riksdagsman, forskare istället för vetenskapsman, talesperson istället för talesman.

• Oavsett vad du själv har för avsikt så förstärks uppfattningen att det är skillnad på mäns och kvinnors umgänge, idrotts-utövande, hobbyer eller företagande genom att använda ord som t ex grabbkväll, damfotboll, tjejband, herrmiddag, kvinnligt företagande.

• Byt ut abstrakta, byråkratiska och fackmässiga termer mot mer vanliga ord. Då blir budskapet enklare att ta till sig även för dem som är nya på området.

Attityder• Undvik att utgå från att män är på ett vis och kvinnor på ett annat. Våra egenskaper, önskemål och förmågor varierar mer mellan olika personer än mellan könen.

• Lyft fram både kvinnors och mäns berättelser – lika ofta och på ett likvärdigt sätt. Fånga deras förmågor och personligheter på ett genusmedvetet sätt. Möt dem med samma fråge-ställningar. Utgå från att deras utmaningar som företagare är desamma och att de tycker att framgång, resultat och tillväxt är lika viktigt.

Innehåll• Namnge kvinnor och män på samma sätt – alltid med både för- och efternamn första gången, därefter med antingen båda namnen eller bara förnamn. Bara efternamn är vanligast inom militären och sportvärlden.

• Ge konsekvent likvärdig information om män och kvinnor i faktarutor eller andra personbeskrivningar.

Jämställda arrangemang• Gå utanför traditionella nätverk för att skapa en genusmedveten mix av deltagare/föreläsare till t ex frukost- möten, konferenser och paneldebatter. Detsamma gäller när du behöver experter som uttalar sig i olika frågor.

Bilder och illustrationer

Vi gör som vi brukar och reflekterar sällan över våra exakta ordval och uttryck. Invanda normer lever vidare. Omedvetet hjälper vi till att förstärka och vidmakt-hålla myter och stereotypa föreställningar.

Tänk om vi alla istället skulle sätta på oss slipade genusglasögon och tillsammans göra en helomvändning i riktning mot jämställdhet.

Faktum är att vi alla är kommunikatörer – oavsett om vi har det som yrke eller inte. Kommunikation är nämligen vår ständigt pågående dialog med kunder, leverantörer, medlemmar, invånare, kolle-gor och vänner. Därför är också genus- medveten kommunikation ett verktyg för ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män har likvärdiga livsvillkor.

Byt ut värdeladdade ord mot mer könsneutrala. Bjud på berättelser ur varierande perspektiv. Komponera bilder som framställer både kvinnor och män med respekt. Ditt budskap kommer att tilltala och nå fram till fler – det kan faktiskt bli riktigt lönsamt.

• Fotografera personer i en miljö som är relevant för budskapet. – Om en person uppmärksammas med anledning av sitt yrke eller sin profession bör hen också fotograferas i jobbmiljö. Kvinnor fotograferas ofta istället hemma i soffan eller på promenad med hunden. Män är däremot kvar i sitt yrkesmässiga sammanhang – vid konferensbordet eller på verkstadsgolvet.– Om intervjun har karaktären av ett per-sonporträtt kan det naturligtvis vara helt rätt med fotografering i miljöer utanför jobbet – både för kvinnor och män.

• Var uppmärksam på hur personerna på bilden agerar och samspelet dem emellan. Aktiva män och passiva kvinnor är vanligare än tvärtom – leende kvinnor med huvudet på sned och män med självsäker kroppshållning. Regissera för jämställdhet.

• Om det är du själv som ska fotografe-ras – ställ aldrig upp på något du inte vill. Tänk på hur du vill uppfattas. Diskutera med fotografen. Som man kanske du inte alls har lust att spela stark och säker. Som kvinna kanske du vill ta mer plats och få respekt för din yrkesroll

• Fundera över ur vilket perspektiv bilden tas. En person som fotograferas från ovan kan upplevas som förminskad – någon betraktaren ser ner på. Tar du bilden ur ett grodperspektiv får du motsatt effekt – personen signalerar makt och överlägsenhet.

vardags- tips!3

1. Tänk tvärtom! Kolla t ex vad som händer med kommunika-tionen och budskapet om du i tanken byter kön på inter-vju-personen eller personer i olika positioner i bilden. Skulle du ställa samma frågor? Uttrycka dig med samma värdeladdade ord? Regissera bilden på samma sätt?

2. Gör det till en vana att se på den färdiga texten, presenta- tionen, bilden, webbsidan eller trycksaken med normkritiska och genusmedvetna ögon. Behöver något förändras för att skapa jämställdhet?

3. Samla på exempel du tycker är bra och dåliga, och fortsätt att diskutera jämställd och genusmedveten kommunikation med dem du möter – företagare, politiker, projektledare, föreningsaktiva och andra i ditt nätverk.

KÄLLA: Många av tipsen är hämtade ur eller inspirerade av Schyst! – en inspirationskälla till jämlik kommunikation, Region Värmland, 2014

1716

1918

Företag: Easta by Hira Khan

Startade företaget: Började processen under 2013

Affärsidé: Design och produktion av eleganta kläder till kvinnor som söker en

personlig stil med en känsla av att ”East meets west” – öst möter väst.

Det bästa med att vara företagare: Jag får utlopp för min kreativitet.

Som designer är det en förmån att få jobba självständigt.

Mitt bästa företagartips: Du måste då och då vara beredd att ta risker

– annars är det svårt att komma vidare.

Hemsida: www.hirakhan.portfoliobox.me

Facebook: www.facebook.com/Easta.hk

HIRA KHAN, LUDVIKA

– Det här är exempel från min första kollektion, förklarar Hira Khan, och sveper med handen över rummet där färgglada eleganta blusar, jackor och klänningar hänger. Det är just nu viktigt för mig att få feedback från kunder på den svenska marknaden.

– Hur tas mina starka färger emot? Gillar kunderna det genuina hantverk som broderierna är? Det är många frågor jag vill ha svar på för att kunna utveckla mitt företag och affärsidé. Hira Khan har flyttat till Ludvika från Lahore i Pakistan. Med sig har hon en utbildning inom textildesign och flera års erfarenhet från arbete inom en större textilkoncern. Hon har också varit lärare på deltid på universitetsnivå. – Jag har bott i Sverige i två år och det har varit svårt att hitta jobb, fortsätter hon. Jag har funderat fram och tillbaka kring hur jag kan dra nytta av min bakgrund. – Nu satsar jag på mina idéer och undersöker möjlig-heterna att fortsätta min karriär som textildesigner. Det är min talang! Företaget Easta är fortfarande i uppstartsfasen. Hon vill lära känna den svenska marknaden och känna efter hur de

blivande kunderna tar emot den första kollektionen. – Det blir viktigt att hitta samarbetspartner där mina produkter passar in och kompletterar utbudet. Från och med början av 2015 är jag representerad i en butik i Stock-holm och jag söker fler liknande möjligheter. Hira Khan är glad över all rådgivning, kunskap och kon-takter hon har fått genom att medverka i olika aktiviteter som syftar till att främja kvinnors förtagande i Dalarna. Det regionala utvecklingsbolaget Samarkand i Ludvika och Smedjebacken jobbar bland annat aktivt för att båda vuxna i en nyinflyttad familj ska få jobb. – Jag har gått flera kurser och fått bra kunskaper för att ta steget till ett eget företag. Jag har gjort studiebesök, träffat andra textildesigners och deltagit i workshoppar. Det är värdefullt att ta del av andras idéer. Sedan Hira Khan började jobba med sin egen kollektion har hon även tillbringat flera månader i Pakistan där all pro-duktion sker. Hon vill också använda den textil och de kva-litetsvaror hon kan få tag på lokalt i hemlandet. Här finns också de skickliga hantverkare som förser hennes plagg med broderier och prydnadsstenar i spännande mönster. – East meets west är min vision. Det är så vill jag att kunderna ska uppleva min design. Jag kreerar för kvinnor som söker en personlig stil och uppskattar elegans och hantverk.

Design där öst möter väst

Plötsligt saktade folket i gallerian ner på stegen – här var något nytt. Designern Hira Khan ville testa om en pop up-butik är rätt sätt att nå kvinnor som söker en personlig stil. Efter tio dagar vet hon att de är både nyfikna och uppskattande.

Hira Khan har en utbildning inom textildesign och flera års erfaren-het från arbete inom en större textilkoncern i Pakistan.

Hira Khan kreerar för kvinnor som söker en personlig stil.

”Jag har bott i Sverige i två år och det har varit svårt att hitta jobb.”

2120

Genom att driva och utveckla bokhandeln får Marie Jernberg utlopp för sin kreativitet.

Marie Jernberg njuter av möj- ligheten att testa nya idéer, överraska och utveckla precis i den riktning som hon själv vill.

När Marie Jernberg för några år sedan tog över bok-handeln på gågatan i Malung centrum gav hon sig in i upplevelsebranschen. Här får hon utlopp för sin kreativitet och idérikedom. Den här butiken är så mycket mer än de aktuella titlarna på pockettoppen.

Hon beskriver sig själv som en tävlings-människa. Den drivkraften kommer väl till pass även som egen företagare. – För mig är det allt eller inget, säger hon. Jag jobbar gärna mycket för att våra

kunder ska få en upplevelse. På hyllorna i Malungs bokhandel finns såklart böcker, men också kontors- och konstnärsmaterial, spel, hobby- och leksaker. Dagen då hon fick höra ryktet om att det tidigare bokhandlarparet ville gå i pension och sälja butiken såddes ett frö. Sedan behövde fröet en tid på sig för att gro och utvecklas. Det fanns också en kittlande detalj i före- tagets tidiga historia. Det var nämligen Marie Jernbergs morfars bror som startade företaget med bokhandel i Vans-bro 1922. Några år senare fick morfar Axel Fehrm ansvar för filialen här i Malung. – Jag har haft väldigt många olika typer av jobb. Jag var hästintresserad, gick på lantbruksskola, jobbade en tid med djur, gick sen vidare till industrin och hamnade senare i skinn-branschen med ansvar för försäljning och marknadsföring. Hon insåg att det krävdes en avgörande livsstilsföränd-ring för att driva bokhandel i tider då nätförsäljning och e-produkter växer på bekostnad av centrumhandel och pappersböcker. Därför bestämde hon sig för att verksam-heten inte bara skulle förknippas med traditionell handel, utan ta plats som ett företag i upplevelsebranschen. – På många sätt har det blivit mycket bättre än jag ens kunde tänka mig. Jag njuter av möjligheten att testa nya idéer, överraska och utveckla precis i den riktning som jag själv vill. Det är mitt ansvar att jag och våra medarbetare har kul på jobbet. – Min man Bosse har anställning på ett fastighetsbolag, men jobbar också här med oss efter sin ordinarie arbetstid,

på kvällar och helger. Han är också en del av företaget. Bokhandeln tillhör Ugglan som samlar nästan 60 lokala företag runt om i landet för samverkan med inköp och marknadsföring. Tillsammans med dessa kollegor får Marie Jernberg kontinuerligt ny kunskap om trender, författare och kommande bokutgivningar. I samband med nystarten gick hon med i projektet Kvinnor köper företag, en del av satsningen för att främja kvinnors företagande i Dalarna. – Jag har fått förståelse för varför jag är jag, och fått bättre koll på både mina styrkor och svagheter. Det är mycket värdefullt att få diskutera utmaningar med likasinnade, även om vi inte är i samma bransch. Det svåraste har varit att hinna med, det är långt från Malung till Falun och Rättvik. – Projektet har varit bra för självförtroendet och gett energi till min kreativitet som också smittar av sig till medarbetarna. Men jag har också insett att jag ibland måste bromsa mig själv – alla idéer kan inte förverkligas exakt samtidigt.

”På många sätt har det blivit mycket bättre än jag ens kunde tänka mig”.

Full fart på Malungs bokhandel

Företag: Malungs Bokhandel

Startade företaget: 2012

Affärsidé: En bokhandel för positiva upplevelser.

Det bästa med att vara företagare: Att få driva utveck-

lingen och bestämma själv.

Mitt bästa företagartips: Se framåt, våga satsa och göra

fel, ta hjälp.

Hemsida: www.malungsbokhandel.se

Facebook: Malungs Bokhandel

MARIE JERNBERG, MALUNG

De driver verksamhet på var sitt håll i Dalarna. Nu har de både hittat varandra och en gemensam affärsidé som är redo att förverkligas. Det blir livsstilsinspiration för alla sinnen med musikupplevelser, kroppslig och själslig hälsa samt boende på en äkta dalagård.

Tre företagare i sinnrikt samarbete

Framför brasan i det stora allrummet på Johanna-gården ger de var och en glimtar från tidigare yrkesliv. Johanna van der Werff har flyttat till Siljansnäs från Holland. Bakom sig lämnade hon en stressig och krävande karriär inom

näringslivet. Nu erbjuder hon semesterboende och ger klasser i medicinsk yoga. Hösten 2013 fick hon en inbjudan till projektet Företaga tillsammans. – Jag vill gärna ge mina gäster något mer, berättar hon. Därför tyckte jag att projektet lät intressant och min för-hoppning var att träffa någon partner att samverka med för att kunna bredda min verksamhet. Samma förväntningar hade Astrid Seter som driver Siris Oas i Borlänge, och musikern Eva Jernberg i Falun. Projektträffarna har gett kunskap och inspiration. – Det allra bästa är ju att vi har hittat varandra, konsta- terar Eva Jernberg. – Det är värdefullt att få ta del av andra företagares reflektioner, fortsätter Astrid Seter. Det har gett mig en ny egen syn på verkligheten.

Personkemin stämde. De förstod snart att tidigare erfarenheter och gemensamma idéer för framtiden skulle kunna vara starten till ett nytt koncept. Diskussionerna tog fart och tankarna har med tiden blivit konkreta. – Jag är utbildad klassisk violinist, men också Waldorf-klass- och musiklärare, berättar Eva Jernberg. Jag har växlat mellan dessa professioner i 40 år. 2011 kom jag till Dalarna från Stockholm och kände att det var dags att ge mig själv möjlighet att bara göra saker jag tycker är roliga. Som frilans tar hon bland annat uppdrag som musiker och genomför kreativa musikprojekt för barn och vuxna tillsammans med kollegor. – Jag brukar kalla mig själv för allkonstnär, jag älskar att jobba med människor, säger Astrid Seter. Efter många år inom statlig verksamhet tog jag 2012 steget vidare och blev egen företagare. Siris Oas erbjuder subtila alternativa behandlingar för bättre hälsa, bland annat aromaterapi, kraniosakral terapi och träningsformen ChiBall. Den gemensamma affärsidén går nu in i en avgörande fas då konceptet ska testas och finslipas. De vill marknads-

Att ge inspiration till människor att utveckla sina sinnen.

Gemensam hemsida: www.sinnesglädje.se (lanseras 2015)

föra sig som Sinnesglädje – en dag för livsstilsinspiration. – Det betyder att vi i den fantas-tiska miljön här på Johannagården vill ge inspiration till människor att utveckla sina sinnen, förklarar Astrid Seter. Innehållet blir en mix av det vi tre själva kan ge utifrån våra olika kompetensområden. – Sinnesglädje innebär också avsak-nad av förpliktelser och prestationskrav, fortsätter Johanna van der Werff. Här i byn är det lugnt, här finns ingen stress. De tror att kunderna främst är kvinnor i ålder 30 till 70 år. Tanken är att starta med dagsarrangemang, för att sedan successivt utöka med både helg- och veckoerbjudanden.

Astrid Seter, Borlänge

Företag: Siris Oas

Det bästa med att vara företagare: Jag får

själv bestämma över min agenda

Mitt bästa företagartips: Bli en del av ett

nätverk med bra personer

Johanna van der Werff, Siljansnäs

Företag: Johannagården

Det bästa med att vara företagare: Jag får

utveckla mina egna idéer

Mitt bästa företagartips: Låt verksam-

heten växa naturligt – allt har sin tid

Eva Jernberg, Falun

Företag: Violinisten

Det bästa med att vara företagare: När jag

har en idé – då förverkligar jag den

Mitt bästa företagartips: Våga vara unik!

Den gemensamma affärsidén går nu in i en avgörande fas då konceptet ska

testas och finslipas.

SINNESGLÄDJE – EN GEMENSAM AFFÄRSIDÉ

2322

2524

i jämställdhetsdebatten

OR

D UT-TRYCK

Det är många av de ord som flitigt används när vi diskuterar jämställdhet som är svåra att få grepp om. Här är en ordlista med uttryck som kan vara bra att plugga in för att bättre hänga med i debatten.

&DiskrimineringNär någon blir sämre behandlad än en annan på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

FeminismDet finns många definitioner, men en allmän förklaring är strävande efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminism är också samlingsbegreppet för politiska rörelser med en gemensam målsättning att förändra maktstrukturer knutna till kön.

GenusGenus är socialt och kulturellt kon- struerade könet som bestäms av de idéer, handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet som finns i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. Vad som uppfattas som kvinnligt respektive manligt är inte något definitivt, utan något föränderligt som vi ständigt ska-par och omförhandlar.

GenuskontraktEtt teoretiskt ramverk inom feminis-tisk och kvinnovetenskaplig forskning

etablerat av professor Yvonne Hirdman. Det kännetecknas av tre grundläggande principer: Kvinnor och män hålls isär: Manligt och kvinnligt är helt skilda saker och oftast också varandras motsatser. Vi talar om ”bråkiga pojkar och tysta flickor”, flickleksaker och pojkleksaker, med mera. Det manliga värderas högre än det kvinnliga: Det som räknas som manligt har högre status än det som räknas som kvinnligt. Det värderas till exempel högre för en flicka att kallas ”pojkflicka” är för en pojke att kallas ”flickaktig”.

Det män gör tenderar att tillskrivas ett högre värde. Alla är med och skapar genusord-ningen: Vi alla, både kvinnor och män, är med och skapar denna genusordning, oftast helt omedvetet. Det upplevs som ”normalt” för oss att det ska vara så.

Genusbudgetering Budgetprocess med ett integrerat genusperspektiv på alla nivåer, bland annat utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv och konkreta åtgärder för att främja jämställdhet.

GenusperspektivInnebär till exempel att med hjälp av könsuppdelad statistik beskriva vilka konsekvenser beslut och handlingar får för kvinnor respektive män.

HenEtt könsneutralt pronomen som används på främst två sätt: som alternativ till hon, han, vederbörande eller den när könstill-hörigheten är okänd eller irrelevant, samt för att omtala personer som själva inte vill kategoriseras som man eller kvinna.

HeteronormenFöreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. Kvinnlighet och manlighet ses som varandras motsatser och komplement.

JämlikhetAlla personer har lika värde oavsett till exempel kön, ras, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning.

JämställdhetJämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet förutsätter en jämn för-delning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt

utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.

JämställdhetsintegreringEn politisk strategi för att uppnå ett jäm-ställt samhälle, där jämställdhetsperspek-tivet är en naturlig del i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. Frågan att ställa sig är: Vad får beslutet för konsekvens för kvinnor och män?

KvoteringEn andel av platserna på till exempel en arbetsplats, i en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en särskild grupp – till exempel kvinnor, män eller personer med en viss etnicitet. Kvotering är idag inte tillåtet i Sverige.

KönKön är framförallt ett sätt att kategorisera människor, ofta i grupperna män och kvinnor. Kön har dock flera olika delar som könsidentitet, könsuttryck, biologiskt kön och juridiskt kön. En person kan ha ett biologiskt kön, till exempel man, men inte identifiera sig eller uttrycka sig som en man. Könskategorierna man och kvinna används för att dela upp statistik och kunna jämföra likheter och skillnader i människors livsvillkor.

MaktMed makt menas antingen en handling (maktutövning) eller en förmåga (makt- resurser). Makt utövas när A får B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Grun-den för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B genom till exempel våld, ekonomiska resurser, beröm eller klander.

MaktordningDen hierarkiska ordning för hur makten

ges till olika grupper i samhället. Femi-nister talar om könsmaktsordning, det vill säga att det finns en ordning i samhället enligt vilken kvinnor får mindre makt än män. Men det finns också maktordningar som styrs av bland annat klass, sexuali-tet, etnicitet, ålder.

NormerNormer avser det normala eller vedertag-na beteendet inom en social grupp. Med normsystem menas individernas normala handlingsmönster. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska och tekniska. Formella lagar uttrycker en del av samhällets norm-system, andra förmedlas via traditioner, seder och bruk.

NormkritikNormkritik är ett verktyg för att komma åt kärnan till varför ojämlikhet uppstår. Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet vilar på, vem som inkluderas respektive exkluderas, vem den är anpassad för och vilka personer som missgynnas. Syftet med att granska normer är att kunna ge alla individer samma förutsätt-ningar – då måste vi förstå varför diskri-minering uppstår och blir medvetna om våra egna begränsande föreställningar.

StereotypFörenklad framställning av kvinnor och män. Grupperna beskrivs i generella ordalag och ges olika egenskaper – till exempel män är starka och aktiva, kvinnor är omvårdande och passiva.

StrukturStruktur betyder egentligen byggnad. Ordet används för att beskriva en helhet eller ett mönster som mindre delar bildar. Samhällsstruktur handlar till exempel om hur samhället är uppbyggt av människor, företag, organisationer, föreningar, myndigheter, skolor och högskolor.

KÄLLOR: Webbplatserna do.se och jamstall.nu

Kvinnors företagande ska-par tillväxt. Och särskilda satsningar för att främja kvinnors företagande ger positiva effekter. Efter fyra intensiva och projekt- aktiva år, kan nu Region Dalarnas projektledare Susanne Andersson Jaako peka på det ena goda resultatet efter det andra.

Hon berättar entusiastiskt om all den drivkraft som genererats och fått utlopp i de olika projekten. Företagarandan hos kvinnor i Dalarna är stark.

– Programmet Främja kvinnors företagande är en rejäl framtidssatsning, konstaterar hon. Vi har nått ungefär 500 företag som fått inspiration, utbildning och rådgivning i just den situation där de befinner sig idag. Susanne Andersson Jaako sätter fingret på pappret framför sig. Här finns en uppföljning med den senaste publicerade statistiken, siffror för 2006–2012. Under denna period ökade antalet företag i Dalarna som drivs av kvinnor med 30 procent, från 3 500 till 4 500. – Det handlar om tusen nya företag bara här i länet. Samtidigt ökade nettoomsättningen i kvinnors företag med 85 procent, från cirka 4,5 till 8,4 miljarder kronor per år. Hon bläddrar till en annan tabell, och fort- sätter med eftertryck. – De företag i Dalarna som drivs av män ökade under samma period nettoomsättningen med 24 procent. Den som tidigare eventuellt tvivlat på det meningsfulla i att satsa på kvinnors företagande, kan alltså tänka om.

Viljan att vara med i arbetet att främja kvin-nors företagande har varit stor hos länets aktörer. Under programmets första period (2011–2012) tog Region Dalarna emot 23 projektansökning-ar, och till den andra perioden (2013–2014) fanns 20 olika projekt att bedöma. – Vi valde att prioritera ganska hårt i för-delningen av de nästan 12 miljoner kronor vi hade i tillgängliga projektmedel, säger Susanne Andersson Jaako. Totalt 24 projekt fick pengar. Strategin var att säkerställa att de som genomför-des kunde hålla hög kvalitet, hade möjlighet att uppnå målen och engagerade projektägare som hade förmåga att förvalta lärdomar och resultat, till nytta för Dalarna på lite längre sikt. De kvinnor som deltagit i projekten vittnar idag om hur värdefulla de här åren har varit. – En aha-upplevelse för många är upptäckten av nyttan att ingå i ett affärsnätverk. De nätverk som byggts upp vilar nu på en bra grund och kommer leva vidare på lång sikt. – Nätverken betyder dock inte bara affärs-möjligheter för företagarna själva. Vi offentliga aktörer som jobbar med tillväxtfrågor i regionen, och för ett jämställt företagande, har också fått värdefulla bollplank för framtiden. Kvinnors ökade företagande i Dalarna har

”Det handlar om tusen nya företag bara här i länet.”

En satsning med massor av positiva effekter

33%+2mdkr+21%+30%8,4mdkr 35%Kvinnors företagande

i Dalarna (2006–2012)

av de nya företagen i Dalarna har startats av kvinnor.

Lönesumman i kvinnors företag har ökat med 50%, +2 miljarder kr/år.

Nettoomsättningen i kvinnors företag har ökat med 85%, från 4,5 till 8,4 miljarder kr/år.

Antalet sysselsatta i kvinnors företag har ökat med 21%, +2 000 personer.

Antalet företag som drivs av kvinnor har ökat med 30%, +1 000 företag.

av de företag som drivs av kvinnor vill växa både vad gäller omsättning och antal anställda. 36% vill växa, men utan att öka antalet anställda.

även gett positiva effekter på arbetsmarknaden i länet. Antalet sysselsatta i företag som drivs av kvinnor har ökat med 20 procent, vilket motsvarar ungefär 2 000 personer. – Dessutom vet vi att för varje nytt företag som startas ökar sysselsättningen även hos andra

företag i värdekedjan. Det nya företaget är i be-hov av allt från produktionspartners, lokaler och transporter till tjänster inom ekonomi, juridik och marknadsföring. Susanne Andersson Jaako blickar nu framåt. – En rörelse har startat. Vi har kickat iväg bollen och den har fått ordentlig fart framåt i riktning mot målet – att kvinnor och män ska ges likvärdiga möjligheter att starta och driva företag samt utvecklas som företagare.

Företagarandan hos kvinnor i Dalarna

är stark, tycker Susanne Andersson Jaako, projektledare hos Region Dalarna.

2726

2928

Vill du veta mer? Har du en affärsidé?

TACK!Region Dalarna vill tacka alla projektägare som genomfört projekt inom programmet Främja kvinnors företagande i Dalarna 2011–2014

ITSdalarna Utvecklings AB

Ung Företagsamhet i Dalarnas län

Samarkand 2015 AB

Fornby Folkhögskola

Kontextbyrån

Hedemora Näringsliv AB

Svenska Uppfinnareföreningen Service AB

Stiftelsen Teknikdalen

Coompanion Dalarna

Stiftelsen Hantverk & Utbildning

GGP Utvecklings AB

Hagman & Bredmar AB

Anette Isbergs Alternativ AB

MedMening Sociala Innovationer AB

Dala Tekniska AB

Almi Företagspartner GävleDala AB

Älvdalens kommun

By Holst AB

Kommunikationsbyrån by TEKLA AB

Rådgivning till företag

ALMI erbjuder rådgivning till personer och

företag som har nya eller innovativa ideér,

till personer av utländsk bakgrund som vill

starta företag samt till utländska företag

som vill etablera sig eller investera i Dalarna.

Dessutom driver ALMI ett mentorprogram

för personer som nyss startat företag.

För mer information www.almi.se/dalarna

Stiftelsen Teknikdalen initierar, driver och

deltar i regionala, nationella och inter-

nationella projekt samt underlättar för

nya affärskoncept och innovationer från

idéstadium till marknaden. Om du står inför

en företagsstart, eller redan har ett företag,

ger inkubatorsprogrammet dig möjlighet att

utveckla och förädla din affärsidé. För mer

information www.teknikdalen.se

Coompanion Dalarna förverkligar drömmen

om att starta företag – tillsammans! De

hjälper er från idé till framgångsrikt företag –

med information, rådgivning och utbildning

utifrån era behov. Coompanion är experter

på ekonomisk förening och kooperativt

företagande. För mer information

www.coompanion.se/dalarna

NyföretagarCentrum ger rådgivning som

är konfidentiell, kostnadsfri och objektiv.

De ger råd kring din affärsidé, budget,

marknadsföring eller vad du behöver hjälp

med inför din företagsstart. I Dalarna finns

NyföretagarCentrum i bl a Falun, Borlänge

och Avesta. För mer information

www.nyforetagarcentrum.com

Näringslivskontoren i varje kommun

i Dalarna har till uppgift att skapa förutsätt-

ningar för företag att växa och utvecklas.

De arbetar bl a med företagsetableringar,

nätverksbyggande, företagskonsultation

och marknadsföring. För mer information

vänd dig till ditt lokala kontor.

Verksamt.se är ett samarbete mellan

Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtver-

ket för dig som funderar på att starta, redan

driver, vill utveckla eller ska avveckla ett fö-

retag. För mer information www.verksamt.se

Ung Företagsamhet utbildar unga i entre-

prenörskap. De utvecklar grundskole- och

gymnasieelevers kreativitet och företagsam-

het, genom att de startar och driver företag.

För mer information www.ungforetagsamhet.

se/dalarna

Finansiering till företag

ALMI kompletterar marknaden genom

att erbjuda riskvillig finansiering när ingen

annan finansiär gör det. De bedömer

bärkraften i din idé och fäster stor vikt vid

din och ditt företags förmåga att utveckla

och ta tillvara idén eller investeringen. ALMI

kan hjälpa dig som vill kommersialisera en

innovation, är på gång att starta ett företag,

planerar att köpa ett företag, eller som vill

investera i, eller expandera ett företag.

För mer information om de olika finansierings-

formerna www.almi.se/dalarna

Länsstyrelsen Dalarna stimulerar regionens

företag och föreningar på flera sätt för att

skapa en hållbar ekonomisk utveckling

och öka sysselsättningen. Länsstyrelsen

kan ge bidrag till bland annat investeringar,

marknadsföring, innovationsutveckling och

utbildning i små och medelstora företag.

För mer information om de olika stöden.

För mer information om de olika stöden

www.lansstyrelsen.se/dalarna

Publikationer om företagande mm

Tillväxtverket arbetar för fler och växande

företag samt ett hållbart och konkurrens-

kraftigt näringsliv i alla delar av landet.

För mer information www.tillvaxtverket.se

Rapporter och statistik kan hämtas, t ex

”Företagens villkor och verklighet 2014”.

www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaoch-

statistik

ESBRI är ett fristående institut som arbetar

med forskning, utbildning och kunskaps-

spridning inom entreprenörskaps- och

småföretagsområdet. Under år 2011 upp-

märksammade ESBRI speciellt frågor som

rör kvinnors företagande i sin kunskaps-

spridning. För mer information www.esbri.se

Region Dalarnas uppgift är att leda, sam-

ordna och effektivisera det regionala tillväxt-

arbetet. I Dalastrategin – Dalarna 2020 finns

målen formulerade för organisationens arbete.

Målen är satta genom politiska beslut.

För mer information www.regiondalarna.se

se under rubrik ”Om Region Dalarna”.

Kontakt

Monika Jönsson

monika.jonsson@regiondalarna.se

Susanne Andersson Jaako

susanne.andersson-jaako@regiondalarna.se

3030

Lär och låt dig inspireras!

Främja kvinnors företagande är en nationell satsning för fler och konkurrens- kraftiga företag. Under fyra år har 24 regionala projekt i programmets anda

beviljats medel från Tillväxtverket och Region Dalarna. 500 företag som drivs av kvinnor har fått utbildning och rådgivning i just den situation där de befinner

sig idag. Effekterna är tydliga. Antalet företag i Dalarna som drivs av kvinnor har ökat med 30 procent och över 2 000 jobb har skapats. Samtidigt har

nettoomsättningen i kvinnors företag ökat med 85 procent.

I den här trycksaken får du möta sex av de kvinnor som deltagit i något eller några av projekten. Det är inspirerande och lärorikt att lyssna till deras berättelser!

Du får också en introduktion till och praktiska tips för att själv bli mer genus- medveten när du kommunicerar. Kommunikation är ett verktyg för ett mer

jämställt samhälle där kvinnor och män har likvärdiga livsvillkor.